Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft"

Transkript

1 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen Rapport 2

2

3

4 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen STMØ rapport 2 1

5 2

6 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen STMØ rapport 2 Interreg llla-projektet Strategic Transport Management i Øresundsregionen Carl-Magnus Carlsson (red) Lennart Andersson, Peter Arnfalk, Michael Bruhn Barfod, Klas Cederin, Janus Day Larsen, Eva Ericsson, Britta Gammelgaard, Sara Lise Jeppesen, Paul D. Larson, Everth Larsson, Steen Leleur, Anders Olshov, Patrik Ryden, Jens Rørbech, Lise Skovby, András Várhelyi, Anders Vestergaard Jensen, Lena Winslott Hiselius 3

7 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft: Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen Strategic Transport Management i Öresundsregionen Malmö högskola Omslag och layout: Rolf Åberg ISSN ISBN Samtliga rapporter finns på: Utgivare: Malmö högskola Printed in Sweden Prinfo Team Offset & Media Malmö Copyright STMØ & Författarna 2008 Författare: C-M Carlsson (red), L Andersson, P Arnfalk, M Bruhn Barfod, K Cederin, J Day Larsen, E Ericsson, B Gammelgaard, S L Jeppesen, P D Larson, E Larsson, S Leleur, A Olshov, P Ryden, J Rørbech, L Skovby, A Várhelyi, A Vestergaard Jensen, L Winslott Hiselius 4

8 Innehållsförteckning KORT OM FÖRFATTARNA... 9 FÖRORD INLEDNING: INRE ELLER YTTRE ATTRAKTIONSKRAFT? BAKGRUND Transport, logistik och energi tillväxtens drivkrafter Transportbarriärer KLIMATFRÅGAN UPPMÄRKSAMMAD OCH POLITISKA NYHETER REFERENSER BOKENS INNEHÅLL ÖRESUNDSINTEGRATIONENS TRAFIKEFFEKTER INLEDNING UTVECKLINGSTRENDER I ÖRESUNDSREGIONEN Nordiseringen av ekonomin och påverkan på lokaliseringsmönster och trafik Den gemensamma bostadsmarknadens påverkan på pendlarmönstren Gemensamma arbetsmarknadens påverkan på pendlarmönstren EFFEKTERNA AV ATT SVENSKA FÖRETAG SÖKER SIG TILL ÖRESUNDSREGIONEN KONSEKVENSER OCH SLUTSATSER REFERENSER MÅLKONFLIKTER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL TRAFIKENS KOSTNADSANSVAR Marginalkostnadsprissättning Åtgärdsoptimering Vad vill man mer uppnå med ekonomiska styrmedel? EKONOMISKA STYRMEDEL Drivmedelsskatt Kilometerskatt Vägavgifter/trängselavgift Flygskatt STATUS I SVERIGE OCH DANMARK Drivmedelsskatt Kilometerskatt Trängselavgifter Flygskatt MÅLKONFLIKTER INOM SVERIGE RESPEKTIVE DANMARK Trafikpolitiska mål Målkonflikter och ekonomiska styrmedel MÅLKONFLIKTER MELLAN SVERIGE OCH DANMARK Målkonflikter och ekonomiska styrmedel Målkonflikt tillväxt miljö Målkonflikt tillväxt tillväxt Målkonflikt miljömål miljömål MÅLKONFLIKTER I ÖRESUNDSREGIONEN Regionala mål MÅLKONFLIKTER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL Målkonflikt tillväxt miljö Målkonflikt transportkostnader - integration Sammantaget DISKUSSION REFERENSER TRAFIKSÄKERHET MILJÖ. FINNS DET MÅLKONFLIKTER? TRANSPORTSEKTORNS EXTERNA EFFEKTER PÅ MILJÖ OCH HÄLSA Miljö- och trafiksäkerhetsmål FAKTORER AV BETYDELSE FÖR VÄGTRANSPORTERNAS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET

9 5.2.1 Samhällsstruktur Transportinfrastruktur Fordon Hastighet och körmönster ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA VÄGTRANSPORTERNAS NEGATIVA MILJÖ- OCH TRAFIKSÄKERHETSEFFEKTER Planering och lokalisering av verksamheter Planering av transportsystemet inkl dess olika transportslag Utformning av den lokala trafikmiljön Fordonens utformning och konstruktion Påverkan på transportefterfrågan och färdmedelsval Påverkan av körstil SAMMANFATTNING OM ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRAFIKSÄKERHET OCH BÄTTRE MILJÖ REFERENSER EN HÅLLBAR FÖRBINDELSE HUR IT KAN BIDRA TILL INTEGRATIONEN HUR KAN IT PÅVERKA RESANDET? IT och resande sambandskategorier IT miljö och hållbarhet Resor i Öresundsregionen och över Öresund HUR KAN IT PÅVERKA INTEGRATIONSARBETET INOM ÖRESUNDSREGIONEN? Vad menar vi med en ökad integration i Öresundsregionen? IT- tillämpningar med implikationer för integration i Öresundsregionen URVAL AV INTRESSANTA IT-TILLÄMPNINGAR Analys av effekter på resandet i Öresunsregionen Urval av IT-tillämpningar ANALYS AV IT-TILLÄMPNINGAR; BARRIÄRER OCH MÖJLIGHETER Underlätta arbetssökande, söka arbetskraft Flexibla arbetsformer Om arbetsformen Resfria möten Underlätta studier Hälso- och sjukvård IT SOM BROBYGGARE HUR KAN TEKNIKEN HJÄLPA TILL ATT ÖVERBRYGGA BARRIÄRER? Slutsats REFERENSER HÅLLBAR KOMMUNIKATION ICT-SAMHÄLLET I ÖRESUNDSREGIONEN INLEDNING BAKGRUND ICT-Teknik Integration Tillväxt Kompetensutvecklingen INFRASTRUKTUR Bredband I regionen Operatörer Statliga initiativ ICT-STRATEGIER Integration Tillväxt Kompetensutvecklingen ANALYS INTEGRATION Tillväxt Kompetensutveckling REFERENSER BILAGA CENTRALISERING AV DISTRIBUTIONSVERKSAMHET TILL ØRESUNDSREGIONEN LOGISTIKKOSTNADER

10 8.2 BERÄKNING AV LOGISTIKKOSTNAD Kostnader kopplat till antalet lagerpunkter Besparingspotential vid lagerrationalisering LOKALISERINGSFAKTORER LAGERRATIONALISERING OCH LOKALISERINGSVAL I PRAKTIKEN Bakgrund Øresundsregionen Lokaliseringsfaktorer i Øresundsregionen MARKNAD OCH TILLGÄNGLIGHET EXEMPEL FRÅN ØRESUNDSREGIONEN Acerinox Scandinavia AB Royal Scandinavia BMW Nordic LÓreal Sony Nordic Logistics CENTRALISERADE DISTRIBUTIONSCENTRALER - EN SAMMANFATTNING Framtidsutsikterna för Øresundsregionen som logistikhub REFERENSER SCANDINAVIAN SHUTTLE: GODSTRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG EU KOMMISSIONENS MILJÖENGAGEMANG Marco Polo programmet Marco Polo II SCANDINAVIAN SHUTTLE SCANDINAVIAN SHUTTLE CATALYST ACTION TRE IDENTIFIERADE BARRIÄRER Barriär 1 Signal- och elektricitetssystem Barriär 2 Punktlighet och pålitlighet Barriär 3 Bristande konkurrens TRE LÖSNINGAR Lösning 1 Lokomotiv med multipla system Lösning 2 Just in time med Track and Correct Lösning 3 Öppet för alla SCANDINAVIAN SHUTTLE, STEG FÖR STEG KUND- OCH SAMHÄLLSFÖRDELAR VERKSAMHETER SOM STÅR BAKOM PROJEKTET REFERENSER TRANSPORT LOGISTICS, TECHNOLOGY, TRADE AND INDUSTRY INTRODUCTION Borders/barriers and different levels of economic analysis LOGISTICS INTEGRATION ON A MACRO LEVEL International collaboration: Corridors and regions COPENHAGEN MALMÖ PORT (CMP) - THE CHALLENGE OF LOGISTICS INTEGRATION: A MESO LEVEL ANALYSIS Potential contradictory interests between cities and port operators Logistics policy? CMP:s container handling Alternative solutions Major considerations FINAL REMARKS REFERENCES ØRESUNDSINTEGRATION I ET TRANSPORTRETLIGT ASPEKT ALMINDELIGE BEMÆRKNINGER ÉN VIRKSOMHED I TO STATER MED ET REGELGRUNDLAG I HVER STAT Terminalaftalen almindelige bemærkninger Terminalaftalens indgåelse, ugyldighed og uvirksomhed Terminalaftalens forpligtelser og misligholdelse Særligt om CMP s terminalansvar Sammenfatning af én virksomhed i to stater med et regelgrundlag i hver stat

11 11.3 ÉN BRANCHE I TO STATER MED ET REGELGRUNDLAG I ÉN AF STATERNE Skibsmæglingsaftalen almindelige bemærkninger Skibmæglingsaftalens indgåelse, ugyldighed og uvirksomhed Skibsmæglingsaftalens forpligtelser og misligholdelse Særligt om skibsmæglerens transportformidlingsansvar Sammenfatning af én branche i to stater med et regelgrundlag i én af stater ÉT ERHVERV I TO STATER MED ÉT REGELGRUNDLAG I TO RETSOMRÅDER Transportørens sikkerhedsrettigheder almindelige bemærkninger Den almindelige ulovbestemte tilbageholdsret den legale tilbageholdsret Den aftalte tilbageholdsret - Lien Den lovbestemte tilbageholdsret Den aftalte panteret Den lovbestemte panteret - søpanteret Afsluttende bemærkninger om transportørens sikkerhedsrettigheder i gods AFSLUTTENDE BEMÆRKNINGER OM ØRESUNDSINTEGRATION I ET TRANSPORTRETLIGT ASPEKT VTS SÄKERT SUND FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET FRÅN VERKLIGHET TILL UTVÄRDERING FRÅN UTVÄRDERING TILL VERKLIGHET? SISTA ORDET INTE SAGT! INVIGNINGEN SLUTSATSER REFERENSER STMA BESLUTNINGSANALYSE: METODER, PROCES OG SOFTWARE INTRODUKTION SCENARIEUDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN Baggrund Forudsætninger Baselinescenarie Monocentrisk scenarie Polycentrisk scenarie Vurdering af scenarier SAMFUNDSØKONOMISK VURDERING Cost-benefit analyse Multi-kriterie analyse Hvornår benyttes hhv. CBA og MCA? Sammensat modelvurdering BESLUTNINGSKONFERENCE METODEGENNEMGANG ILLUSTRERET VED STRATEGISK LOKALISERINGSVALG Trans-IT Consult Cost-benefit analyse Opstilling af beslutningstræ Multi-kriterie analyse CBA/MCA forhold Scenarieanalyse Risikoanalyse Opsummering vedr. lokaliseringscase PROCESGENNEMGANG ILLUSTRERET VED VTS I ØRESUND Baggrund Gennemgang ved brug af den illustrerede beslutningskonference Test-afviklingen af beslutningskonferencen Evaluering af aftestningen af beslutningskonferencen PERSPEKTIVER VED EN STMA BESLUTNINGSANALYSE REFERENCER APPENDIX TILL KAPITEL SAMMANFATTANDE KOMMENTARER SLUTORD

12 Kort om författarna Lennart Andersson, svensk chef för Sound VTS, Malmö Peter Arnfalk, lektor på Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet. Michael Bruhn Barfod, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt forsker i beslutningsstøttemodeller. Carl-Magnus Carlsson, fil. mag. är programansvarig för kandidatutbildningen Transport Management på Malmö högskola samt undervisar i bl a samhällsekonomisk transportanalys och forskar i informationsekonomi. Carlsson har också varit redaktör för föreliggande bok. Klas Cederin, fil. kand. undervisar i bl a storskalig kartteknik och geografiska informationssystem (GIS) vid Yrkeshögskolan i Helsingborg. Janus Day Larsen, civilingeniør med eksamensprojekt fra DTU-Transport vedr. Øresundsregionenens by- og infrastrukturudvikling. Eva Ericsson, är docent på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Universitet och forskar kring trafik och miljö. Britta Gammelgaard er lektor på Copenhagen Business School, Department of Operations Management. Hun forsker og underviser i logistik og Supply Chain Management (SCM) og er studieleder for diplomuddannelsen HD SCM. Sara Lise Jeppesen, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i planlægningsteori samt forsker i bæredygtighed og problemstrukturerende metoder. Everth Larsson, är professor i Transportteknik och avdelningsföreståndare för Teknisk logistik, LTH, Lunds Universitet. Paul D. Larson, är professor och prefekt för institutionen för Supply Chain Management samt Director of Transport Institute, University of Manitoba, Winnipeg, Canada. Steen Leleur, professor ved DTU-Transport, underviser og forsker bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt i beslutningsstøttemodeller og planlægningsteori. Anders Olshov, är administrerande direktör för Øresundsinstituttet. Han har en bakgrund som makroekonom på Nordea Markets Research. Patrik Rydén, är projektledare på Öresund logistics, en nätverksorganisation som stödjer logistikutvecklingen i Öresundsregionen. 9

13 Jens Rørbech, adjungeret professor ved DTU-Transport og tidligere planlægningschef i Vejdirektoratet samt stadsingeniør i København, underviser i trafik- og byplanlægning. Lise Skovby, är lektor och Legal Risk Manager och knuten till Copenhagen Buisness School. András Várhelyi, är professor i trafikteknik vid Lunds Universitet med 20 års erfarenhet av forskning och undervisning i ämnet Trafiksäkerhet med fokus på trafikantbeteende, trafiksäkerhetsåtgärder och deras effekter. Anders Vestergaard Jensen, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt forsker i beslutningsstøttemodeller. Lena Winslott Hiselius, fil. dr. undervisar bl a i transportekonomi vid LTH och arbetar som trafikkonsult på Trivector. Hon är även adjungerad lektor på Trafik och Väg, LTH, Lunds Universitet. Projektet medfinansieras av EU, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Projektansvarig Kerstin Gamelius, Malmö högskola Projektledare Rolf Åberg, Malmö högskola Författare C-M Carlsson (red), L Andersson, P Arnfalk, M Bruhn Barfod, K Cederin, J Day Larsen, E Ericsson, B Gammelgaard, S L Jeppesen, P D Larson, E Larsson, S Leleur, A Olshov, P Ryden, J Rørbech, L Skovby, A Várhelyi, A Vestergaard Jensen, L Winslott Hiselius STMØ är ett samarbete mellan: Copenhagen Business School Danmarks Tekniske Universitet Helsingborgs stad Københavns kommune Landskrona kommun Malmö högskola Malmö stad Sjöfartsverket Øresundsuniversitetet Copyright STMØ & Författarna

14 Förord Strategic Transport Management i Öresundsregionen (STMØ) syftar till att skapa ett Öresundsövergripande utbildningssamarbete på master/candidatnivå i det tvärvetenskapliga kunskapsområdet Strategic Transport Management. Ett sådant utbildningssamarbete med ett Öresundsintegrerande perspektiv kommer att bidra inte bara till till ökad integration mellan den danska och svenska sidan i Öresundsregionen, utan också till att målet om ett hålllbart transportsystem i regionen lättare kan uppnås. Därigenom blir STMØ också en viktig faktor för att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft i det globala perspektivet. Samtidigt som de transportrelaterade utbildningsresurserna utnyttjas på ett effektivare sätt, skapar samarbetet också bättre förutsättningar för samsyn på hur transportbarriärer lättare kan undvikas bland framtidens aktörer. I projektets inledande fas analyserades transportbarriärer som kan påverka utvecklingen i regionen brett och utifrån olika synvinklar. Publikationerna var tematiskt ämnesuppdelade (logistik och teknologi, transportjuridik, ekonomi och struktur samt transportnät, planering, miljö och trafiksäkerhet). I denna andra fas har analyserna fördjupats på några centrala områden där transportbarriärer deras orsaker, effekter och möjliga lösningar studeras på såväl samhälls- och sektors-/branschnivå som på företags- och individplanet, modelleras och slutligen kopplas till kunskapsområdet Strategic Transport Magement. Alla projektets publikationer kommer kunna användas, och används, i undervisningen på de utbildningar som ingår i utbildningssamarbetet. I och med denna bok börjar STMØ-projektet lida mot sitt slut. Samtidigt börjar nu resan mot ett hållbarare och mer integrerat transportsystem i Öresundsregionen stärkt av de gemensamma utbildningsresurserna som projektet tillgängliggjort och utvecklat. Dessa insatser gör att Öresundsregionen står rustat för att möta många av framtidens utmaningar inom transport och logistik med gemensamma krafter. På hela STMØ-projektets vägnar vill vi tacka alla som bidragit med artiklar i denna bok, projektets alla medfinansiärer samt Interreg IIIA Øresundsregionen och Europeiska Unionens Regionala Utvecklingsfond för att ha möjliggjort detta arbete! Malmö och København i april 2008 Kerstin Gamelius Projektansvarig Rolf Åberg Projektledare 11

15 12

16 1 Inledning: Inre eller yttre attraktionskraft? Carl-Magnus Carlsson Bara under det senaste året har den massmediala integrationsrapporteringen exploderat. Nästan varje dag står i tidningarna att läsa om nya möjligheter i Öresundsintegrationens spår men nästan lika ofta framskymtar indignation, uppgivenhet och ibland t o m ren ilska över de barriärer som hindrar integrationen. På sätt och vis ligger detta i sakens natur: Ju längre integrationen drivs ju närmre varandra vi kommer desto fler barriärer och hinder för fortsatt integration kommer i dagen, samtidigt som nya skapas: Det kan alltså med fog skyllas integrationen att barriärer synliggörs eller t o m att de uppstår. Det kanske mest påtagliga på senaste tiden är den i dagspressen ofta uppmärksammade trängseln på Öresundstågen. Detta är ett lysande exempel på integrationens baksida, eller kanske snanare på att integrationen kräver mer än bara att underlättas. För att de positiva effekterna skall bestå i detta fall ökad arbetspendling måste infrastruktur- och transportplaneringen hänga med, för att flaskhalseffekter på sikt inte skall hämma den fortsatta integrationen. Nog är trängsel på Öresundstågen ett tecken på ökad integration men för att det skall bli ett hållbart tecken, måste den minska igen: Men inte för att passagerarantalet minskar för att folk tar bilen istället, utan genom att tågen blir fler och längre. Ett tag har det verkat som att det inte skulle gå; Citytunneln befaras av Öresundsinstitutet vara underdimensionerad, och perrongerna för korta. Senaste budet är emellertid att Region Skåne lyckats skaka fram finansiering åt Banverket. 1 Men infrastrukturen är enligt Niels Paarup-Pedersen, analytiker på Øresundsinstituttet, knappast drivande för utvecklingen. 2 Snarare är det den danska arbetsmarknaden som drar svenskar och det billiga svenska boendet som lockar danskar över Sundet. Dessutom har godsflödena framförallt transittrafiken - ökat explosionsartat. Visserligen har bron möjliggjort att denna utveckling överhuvud kommit till stånd; som kataysator, men nu driver utvecklingen sig själv. Man skulle kunna säga att den blivit hållbar! Men även om den Sundsförbindande infrastrukturen tycks ha blivit en flaskhals, verkar samtidigt drivkrafterna blivit ekonomiska fundamenta och då torde inte för korta perronger eller liknande hinder utgöra några större barriärer för fortsatt integration, för fortsatt bätte resursutnyttjande av regionens samlade utbud av arbete, boende, varor, tjänster finansiering, nöjen o s v. Infrastrukturens roll som drivkraft är måhända överspelad andra drivkrafter har tagit över, men dettta innebär inte att bygandet av Citytunneln i Malmö, förändringar av tåglängder, införskaffandet av nya tågsätt, fortsatta analyser av t ex den s k HH-förbindelsen eller utbyggnaden av spåren genom Burlöv o s v inte skall fortsätta. Samtidigt bör planerare, politiker och allmänhet på bägge sidor sundet inte rusa iväg alltför snabbt. Allt kan inte ske samtidigt. Även om god planering krävs och många grundinvesteringar i bl infrastruktur, marknadsföring, regelharmonisering et c måste komma samtidigt i en balanserad tillväxtprocess, är det också nödvändigt att låta andra initiativ komma obalanserat för att resurserna skall allokeras rätt. 3 Med största sannolikhet kommer sysselsättnings- och tillväxtmönster i Öresundsregionen att drastiskt förändras de närmsta åren i takt med att tekniken, produktionen, konsumtions- 1 SDS 6/ Längre tåg kräver längre perronger 2 SDS 12/ Se också Paarup-Pedersen, N, Øresundsintegrationen overrasker trafikplanlæggere ÖI analyse dec2006/feb2007 s 8 3 Vid obalanserad (eller ickereglerad) tillväxt antas marknaden känna av vilka verksamheter det finns behov av och allokera resurserna i enlighet med detta. Vid balanserad tillväxt, anses marknaden vara oförmögen till detta, vilket skulle kräva att politiker och myndigheter på olika nivåer måste gripa in och planera för ett samtidigt igångsättande av en rad komplementära verksamheter alternativt skapa förutsättningar i form av regelverk, institutioner, infrastruktur et c.. 13

17 och bosättningsmönster och inte minst transport-, logistik-, energi- och kommunikationslösningarna tar nya banor. Oavsett planering och politiska beslut kommer av allt att döma slutresultatet att bli marknadsintegration, prisutjämning och kulturharmonisering; och då kommer det att lugna ner sig. Det är i detta perspektiv som det skulle kunna löna sig att planeringsmässigt ha is i magen och avvakta alltför drastisk politisk-finansiell styrning och satsningar. Samtidigt, mitt i all tillväxttro, håller integrationen att bli en vardagsföreteelse; en utveckling från portfölj och status till blåställ och kneg. För bara några år sedan kunde det åtminstone från svenska sidan ibland uppfattas som lite exklusivt att vara pendlare. Att jobba på andra sidan var att jobba på kontinenten, men idag är det i allt större utsträckning helt vanliga arbeten som lockar pendlarna över Sundet. En icke ringa del är dessutom danskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Nog är detta integration. Men integrationsdiskussionerna har kommit in i en ny fas: Från att barriärerna varit möjligheten att över huvud ta sig snabbt över sundet för att arbeta eller leverera gods, till att att handla om att det inte kan ske tillräckligt bekvämt eller snabbt. Också samtidigt: I en rapport som presenterades dagarna innan julhelgen 2006 hette det att integrationen inte går tillräckligt snabbt, att visionerna saknas och att Stockholm motarbetar utvecklingen. Lösningen enligt rapporten är att helt enklt släppa begreppet Öresundsregionen och istället satsa på Copenhagen som det samlande varumärket - man undrar vilka reaktionerna då blir i det avoga Stockholm. Mer konkret skulle Copenhagenregionen lanseras vid ett sommar-os 2024 samtidigt som rapporten föreslår att Øresundskomiteen avskaffas. Om det går bra för kärnan Köpenhamn tjänar även Skåne på det, är tanken. 4 Å ena sidan håller alltså integrationen på att spränga alla vallar åtminstone kollektivtrafikala sådana å andra sidan ges bilden av att det går för långsamt. Hur hänger detta ihop? Svaret står nog att finna i perspektivvalet. Den senare bilden, att det går långsamt, är troligen färgad av att beställarna till rapporten var Copenhagen Capacity, Wonderful Copenhagen, Steen & Strøm (ett köpcenterföretag) och Öresundsbrokonsortiet, men också Region Skåne. Förutom den sistnämnda, företag och organisationer vars framgång till stor del hänger på ett starkt och växande Köpenhamn: Trängsel och krångel på Öresundstågen är således användarens perspektiv, medan infrastrukturkapaciteten handlar om planerarnas försök till tolkningar av utvecklingstendenserna. Vad man också måste komma ihåg i sammanhanget är att en regions eller regiondels ökade attraktionskraft mycket väl skulle kunna dränera omland och regionala ytterområden. Detta gäller i högsta grad också för Öresundsregionen och det gäller att vara uppmärksam på detta. Samtidigt kan attraktivitetsgraden snabbt svänga. I takt med att trängsel, stress och föroreningar i Regionens kärnan utmed Öresundskusten ökar, kan ytterområdenas natur, rekreation och kultur ge ny- och återvunna värden. Det kan alltså tyckas som att det finns två slags Öresundsregionen ; en inre och en yttre det som skall fungera avseende bl a infrastruktur, transport och logistik och det som skall visas upp för att locka: Utåt handlar det om att skaffa ett varumärke som drar till sig utländska gärna långväga investerare och besökare, inåt om att skapa en identitet som alla kan samlas kring och en infrastruktur som fungerar; om att dels få in finansiella medel i regionen, dels förvalta och fördela dessa. Copenhagen är ett bra exempel på det förra, men ett sämre på det senare; åtminstone för en Helsingborgare, eller t o m riktigt dåligt för en Kristianstadbo eller Bornholmare medan det för Öresundsregionen väl må förhålla sig omvänt. Det som konkret utgör den inre respektive yttre attraktionskraften kan mycket väl vara samma sak; tillgänglighet och infrastruktur är viktigt för såväl invånare som för att locka företagsetableringar och turister, liksom god miljö och natur är viktig för både invånarna och för att dra till sig besökare. Det hela beror på vilka grupper man i regionen man väljer att prioritera och inte sällan 4 Wichmann Matthiessen mfl, Öresundsregionen 2020 samt SDS 20/

18 kan starka målkonflikter uppstå i denna prioritering mellan inre och yttre attraktionskraft, men båda dessa dimensioner är nödvändiga för att uppnå respektive mål om inre och yttre attraktionskraft: Men hur kan man få dimensionerna att samverka? Ett sätt är att bryta ner analysen av yttre och inre attraktionskraft är att fokusera på några konkreta undersökningsobjekt, så som görs i denna bok. Visserligen kan generaliseringsmöjligheterna gå förlorade men samtidigt är det i denna antologi just Öresundsregionens framtida tillväxtpotential och hållbara utveckling som står i centrum. Just inre och yttre attraktionskraft kan utgöra en samlande kategorisering för de många barriärer eller målkonflikter som uppstår i ett integrationsarbete mellan nationellt, regionalt och lokalt, mellan Danmark och Sverige, mellan politiker företag och allmänhet. Frågor som: Hur ska regelverken eller infrastrukturen utformas för att integrationen skall fungera smidigt; vilka regler eller vilken infrastruktur är attraktiv gentemot omvärlden; och vilka effekter har olika regler, infrastruktursatsningar, transportlösningar eller andra förändringar det enskilda företaget eller individen? Ett mycket konkret exempel på sådana överväganden är t ex valet mellan att bygga kombiterminal i ett visst hamnområde som kan locka till sig utländska företagsetableringar och investerare, eller att bygga bostäder som kan locka till sig bosättare från andra sidan Sundet. Ett annat kan vara diskussionerna kring en fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg som i grunden handlar om huruvida det skall fraktas gods eller färdas personer på Öresundsbron. Men behöver det verkligen vara antingen eller? I denna bok skall vi i stället lyfta frågan: Kan man inte få både och både inre och yttre attraktionskraft! Att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft, hållbara utveckling och attraktivitet kräver av allt att döma att man använder flera verktygslådor eller modeller vid en analys. Detta innebär inte en svensk och en dansk verktygslåda, utan snarare olika analysmodeller för olika perspektiv eller samhällsnivåer. Att plocka ihop sådana verktygslådor är också ett av syftena med denna bok och att dessutom få dem att användas och fungera är syftet med Strategic Transport Management i Øresundsregionen. Detta sker genom det utbildningssamarbete inom Strategic Transport Management mellan Öresundsregionens lärosäten som också är hela projektets huvudresultat Bakgrund Strategic Transport Management i Øresundsregionen (STMØ) är ett projeksamarbete mellan universitet och högskolor samt kommuner och myndigheter på båda sidor av Öresund och delfinansierat av Europeiska Regionela Utvecklingsfonden. Det som initierade projektsamarbetet var den gemensamma insikten om att många av de barriärer som finns mot en ökad integration av Öresundsregionens bägge länder, står att finna i just transport- och infrastrukturen och inte minst de delvis skiljaktiga uppfatningarna om hur dessa barriärer skall hanteras för att utnyttja hela regionens samlade transportkapacitet på bästa sätt. Om de nationella transportresurserna kan frigöras från att enbart tillgodose nationella behov och istället planeras, samordnas och utnyttjas gemensamt för att för tillsammans stärka hela regionens yttre och inre attraktionskraft och därmed internationella konkurrenskraft, skulle ökad integration på allt fler områden följa naturligt, och målen om hållbar samhällsutveckling lättare nås. 5 Utbildningssamarbetet redovisas i STMØ-projektets slutrapport. 15

19 1.1.1 Transport, logistik och energi tillväxtens drivkrafter Genom åtminstone den industriella epoken i västvärlden, har uppfinningar och innovationer inom just transport-, logistik- och energiöverföring ofta varit drivande i de förändringsprocesser som skapat nya tillväxt- och konkurrensmöjligheter. Anledningen till detta är att förbättrade möjligheter för transport, logistik, kommunikation och energiöverföring är grundförutsättninger för ökad produktion, arbetsdelning, specialisering och handel. Samtidigt är det just detta som ligger i begreppet tillväxt. Sedan industrialismens genombrott vid mitten av 1800-talet framträder distinkta långa vågor på ca 40 år i den ekonomiska utvecklingen mätt som BNPtillväxten eller investeringskvoten i industrin, där de första 20 åren känneteknas av strukturell omvandling och innovation och de senare 20 av rationalisering och förbättringar av den kända tekniken. Mot slutet av denna senare period uppstår marknadsmättnad och slutligen kris. I omvandlingsfasen börjar nya innovationer inom transport-, logistik och energiöverföring komma på marknaden och detta skapar ny dynamik som driver fram komplementära industrioch näringsgrenar i en obalanserad tillväxtprocess. Detta ökar i sin tur den allmänna efterfrågan och därmed investeringsviljan hos företagen, vilket också driver på inflationen. Efter ca 20 år börjar tillväxtpotentialen hos de nya transport- logistik- och energilösningarna mattas av. Istället koncentreras fortsatt FoU-verksamhet på att förbättra, effektivisera och rationalisera den existerande tekniken, ekonomin mättats på den existerande aktivitetsnivån, konkurrensen hårdnar, priserna faller och företagen söker sig nya marknader, inte minst utomlands. Denna process innebär också längre driven arbetsdelning, specialisering och utnyttjande av stordriftsfördelar. De innovationskluster eller utvecklingsblock som drivit den långvågiga cykliciteten sedan mitten av 1800-talet har vart ångkraften och järnvägarna, elmotorn, oljan och bilen och ca datorn och Internet. 6 Figur 1. Investeringskvoten i Svensk industri. Femårs löpande medeltal (procent). Källa: Presentation av Lennart Schön på ESBRI Denna tolkning av det historiska förloppet beskrivs i t ex: Schön, L (2006), Tankar om cykler, SNS förlag. 7 ESBRI: Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Dessa data avser den svenska utvecklingen, men med något förskjutna vågor ser mönstret snarlikt ut för såväl Danmark som för övriga Västeuropa.. Se även Schön, L, En modern svensk ekonomisk historia, SNS 2000, s

20 I skrivande stund vårvintern 2008 befinner vi oss sannolikt i slutet på en rationaliseringsperiod med låg inflation, stark konkurrens och stor utrikeshandel och en omvandlingsperiod där inflationen börjar ta fart och nya innovationer inom transport, logistik, kommunikation och energi står för dörren. Det inte så konstigt att just frågor kring nya drivmedel, inter- och multimodalitet, nya logistiklösningar och kommunikationsformer står högt på såväl den politiska dagordningen som i den allmänna debatten och i forskningen. Redan idag kan vi ana några av de innovationer, trender och lösningar som kommer att karaktärisera kommande omvandlingsperiod. Det handlar om nya bränslen, ny framdrivningsteknik, nya logistiska lösningar avseende lagring, distribution och informationshantering samt ITS (Intelligenta transportsystem), nya handelsmönster och förändrat konsumentbeteende och privatresande. Med detta perspektiv på den långsiktiga utvecklingen i Öresundsregionen framstår transportoch logistiksystemens integration som än viktigare för framtidens attraktionskraft. Om nu inte den historiska cykliciteten bryts, är det inom transport, logistik, energi och kommunikation som nya innovationer kommer att driva den allmäna tillväxtutvecklingen de närmsta åren och då framstår det som tämligen självklart att de bägge länderna i Öresundsregionen ska dra åt samma håll. STMØ-projektet och denna bok är ett sätt att verka för att underlätta detta Transportbarriärer För att skapa förutsättningar för ett effektivare och hållbart utnyttjande av regionens totala transport och infrastrukturresurser, är det centralt att dels kunskaperna om hur dessa skall hanteras strategiskt, dels att det skapas en samsyn på båda sidor sundet om tillvägagångssätten. STMØ-projektets arbete syftar därför till att utveckla ett Öresundsövergripande samarbete kring högre utbildning som kan bidra till att skapa en Strategisk Transport Management i Öresundsregionen, något som samtidigt innebär ett bättre utnyttjande av regionens samlade transportutbildningsresurser. Projektets första fas handlade om att identifiera, kartlägga och analysera transportrelaterade barriärer på bred front. Detta arbete organiserades utifrån fyra breda huvudområden; transportlogistik och teknologi, transporträtt, transportstruktur och ekonomi samt transportnät, planering, miljö och trafiksäkerhet. De generella slutsatserna av detta arbete var att ett gemensamt värdeskapande genom Öresundsintegrerade utbildningar inom transportområdet är nödvändigt för att underlätta för gemensamma strategi- och planeringsfunktioner inom både näringslivet, organisationer och inom myndighetssfären. Vissa av de barriärer som analyserades i första fasen skulle med rätt utnyttjande kunna bli till en styrka i den globala ekonomin, medan andra om de inte övervinns riskerar att låsa fast utvecklingen. STMØprojektets första fas konstaterade bl a följande: Behovet av gemensam planering av infrastrukturella investeringar och nya finansieringslösningar är skriande. Samtidigt kan utvecklingen gynnas av historiskt olika planeringsstilar och affärskulturer. Ett effektivare utnyttjande av Informations- och kommunikationsteknologi har en stor potential som kunskapsförmedlare och pendlingsverktyg för hållbara transporter och skapar nya möjligheter för hållbar tillväxt genom att förena ökad integration och konkurenskraft i Öresundsregionen med minskade negativa transportexternaliteter. Det finns ett stort behov av harmonisering av lagstiftningen som rör transport av framför allt gods mellan våra bägge länder. Men det krävs också en regelharmonisering inom respektive lands lagstiftning avseende regleringen av de olika transportslagen. 17

Godsstrategi - från mål till åtgärder

Godsstrategi - från mål till åtgärder Godsstrategi - från mål till åtgärder 1 Roadmap to a single European transport area Mål 2050 Ökad rörlighet med minskade utsläpp Inga fossildrivna fordon i städer 40% hållbara drivmedel för flyget 40%

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg)

saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) saknas: 45 000 personer (eller ungefär 122 fulla tunnelbanetåg) De 45 000 personerna som arbetspendlar i de nordiska gränsregionerna tas inte med i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta motsvarar

Läs mer

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016

TRAFIKCHARTER GREATER COPENHAGEN & SKÅNE COMMITTEE. 12 oktober 2016 TRAFIKCHARTER 12 oktober 2016 I denna överenskommelse tecknas en gemensam vision för hur en välfungerande, stabil och hållbar infrastruktur kan bidra till att stärka rörligheten och skapa ekonomisk tillväxt

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Ø-analys. Beslutsfattarna i regionen: Stark tro på regionens framtid

Ø-analys. Beslutsfattarna i regionen: Stark tro på regionens framtid Ø-analys N R 4 a u g u s t I 2 0 0 7 A K T U E L L A N A LY S A V Ö R E S U N D S R E G I O N E N Beslutsfattarna i regionen: Stark tro på regionens framtid Öresundsregionen har goda möjligheter att bli

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND

INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND INFRASTRUKTUR OCH BYUTVECKLING ÖRESUND IBUbroshyr.indd 2 2009-07-14 11:57:38 Infrastrukturen slutar inte vid nationsgränsen. Därför krävs ett samlat grepp kring vägoch järnvägssatsningar i Öresundsregionen.

Läs mer

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND

EN SAMMANHÅLLEN OCH VARIERAD ARBETSMARKNAD PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND 62 PENDLINGEN ÖVER ÖRESUND Utvecklingen av pendlingsströmmen över Öresund har framför allt ägt rum mellan Sydvästskåne och den danska delen av Öresundsregionen. Medan pendlingen från Sydvästskåne till

Läs mer

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt www.pwc.com/se Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt Höghastighetstågutredningen, HH-tunnel samt ny metroförbindelse Malmö Köpenhamn, Fehmarn bält 2 Höghastighetstågutredningen På nationell nivå : Gunnar

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen

Läs mer

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten

Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Diskussionsunderlag Utmaningar och förslag till samarbeten Vad säger OECD territorial reviews Vilket fokus har regionerna i pågående infrastrukturplanering Motiv och svårigheter vid utvecklad samverkan

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Mats Petersson

Mats Petersson Mats Petersson 2008-10-10 Process Inriktningsdialog 2007 Etablerade samverkansformer - region, verk, kommuner mfl Politiska överläggningar region-kommuner Prioriteringar från Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Utvecklingsenheten 1(7) LANDSKRONA STAD Datum Er Referens 2016-01-28 Handläggare Vår Referens MSA 2016-182 Kommunsnrelsen Yttrande, Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!

Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

Umeå universitet Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia UMEÅ

Umeå universitet Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia UMEÅ Umeå universitet Institutionen för Geografi och Ekonomisk historia 901 87 UMEÅ Kodnr: OM-TENTAMEN 2013-03-22 Fredag Kl 9-13.00 i ÖP 2 Antal frågor: 5 (20 p) Skriv kod på varje inlämnat blad! Besvara skrivningen

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Rapport 7214, 2011 Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle LTH, Lunds Universitet Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder Lena Winslott Hiselius

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande

Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP. Remissyttrande Näringsdepartementet Vår referens: Enheten för transportpolitik 226/2004 Kersti Karlsson Er referens: 103 33 Stockholm N2004/5404/TP 2004-10-19 Remissyttrande SOU 2003:39, Godstransporter i samverkan -

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Diarienummer 2009-08-28 013-2009-904715 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Dokumenttyp Yttrande Tillväxtverkets synpunkter på EU-kommissionens meddelande Hållbara framtida transporter Ett integrerat,

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden

Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik. Inför planperioden Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik Inför planperioden 2018-2029 Syfte Underlag till nationell och regional åtgärdsplanering för planperioden 2018-2029. Gemensam vision

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Hållbara städer med informationsteknologi

Hållbara städer med informationsteknologi Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

SMARTSET BIDRAR TILL RENARE, SÄKRARE OCH MER EFFEKTIVA FRAMTIDA GODSTRANSPORTER, SAMT TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV STÄDER. www.smartset-project.

SMARTSET BIDRAR TILL RENARE, SÄKRARE OCH MER EFFEKTIVA FRAMTIDA GODSTRANSPORTER, SAMT TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV STÄDER. www.smartset-project. SMARTSET BIDRAR TILL RENARE, SÄKRARE OCH MER EFFEKTIVA FRAMTIDA GODSTRANSPORTER, SAMT TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV STÄDER. www.smartset-project.eu SMARTSET, SOM ÄR ETT EU-PROJEKT, HJÄLPER TILL ATT ÖKA

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne Storstadspaket för infrastruktur i Skåne MalmöLundregionens elva kommuner har en gemensam syn på de mest prioriterade infrastruktursatsningarna i Skåne. Med anledning av Region Skånes arbete med ett paket

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer