Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft"

Transkript

1 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen Rapport 2

2

3

4 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen STMØ rapport 2 1

5 2

6 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen STMØ rapport 2 Interreg llla-projektet Strategic Transport Management i Øresundsregionen Carl-Magnus Carlsson (red) Lennart Andersson, Peter Arnfalk, Michael Bruhn Barfod, Klas Cederin, Janus Day Larsen, Eva Ericsson, Britta Gammelgaard, Sara Lise Jeppesen, Paul D. Larson, Everth Larsson, Steen Leleur, Anders Olshov, Patrik Ryden, Jens Rørbech, Lise Skovby, András Várhelyi, Anders Vestergaard Jensen, Lena Winslott Hiselius 3

7 Hållbart transportsystem för inre och yttre attraktionskraft: Integration, konkurrenskraft och utbildning i Öresundsregionen Strategic Transport Management i Öresundsregionen Malmö högskola Omslag och layout: Rolf Åberg ISSN ISBN Samtliga rapporter finns på: Utgivare: Malmö högskola Printed in Sweden Prinfo Team Offset & Media Malmö Copyright STMØ & Författarna 2008 Författare: C-M Carlsson (red), L Andersson, P Arnfalk, M Bruhn Barfod, K Cederin, J Day Larsen, E Ericsson, B Gammelgaard, S L Jeppesen, P D Larson, E Larsson, S Leleur, A Olshov, P Ryden, J Rørbech, L Skovby, A Várhelyi, A Vestergaard Jensen, L Winslott Hiselius 4

8 Innehållsförteckning KORT OM FÖRFATTARNA... 9 FÖRORD INLEDNING: INRE ELLER YTTRE ATTRAKTIONSKRAFT? BAKGRUND Transport, logistik och energi tillväxtens drivkrafter Transportbarriärer KLIMATFRÅGAN UPPMÄRKSAMMAD OCH POLITISKA NYHETER REFERENSER BOKENS INNEHÅLL ÖRESUNDSINTEGRATIONENS TRAFIKEFFEKTER INLEDNING UTVECKLINGSTRENDER I ÖRESUNDSREGIONEN Nordiseringen av ekonomin och påverkan på lokaliseringsmönster och trafik Den gemensamma bostadsmarknadens påverkan på pendlarmönstren Gemensamma arbetsmarknadens påverkan på pendlarmönstren EFFEKTERNA AV ATT SVENSKA FÖRETAG SÖKER SIG TILL ÖRESUNDSREGIONEN KONSEKVENSER OCH SLUTSATSER REFERENSER MÅLKONFLIKTER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL TRAFIKENS KOSTNADSANSVAR Marginalkostnadsprissättning Åtgärdsoptimering Vad vill man mer uppnå med ekonomiska styrmedel? EKONOMISKA STYRMEDEL Drivmedelsskatt Kilometerskatt Vägavgifter/trängselavgift Flygskatt STATUS I SVERIGE OCH DANMARK Drivmedelsskatt Kilometerskatt Trängselavgifter Flygskatt MÅLKONFLIKTER INOM SVERIGE RESPEKTIVE DANMARK Trafikpolitiska mål Målkonflikter och ekonomiska styrmedel MÅLKONFLIKTER MELLAN SVERIGE OCH DANMARK Målkonflikter och ekonomiska styrmedel Målkonflikt tillväxt miljö Målkonflikt tillväxt tillväxt Målkonflikt miljömål miljömål MÅLKONFLIKTER I ÖRESUNDSREGIONEN Regionala mål MÅLKONFLIKTER OCH EKONOMISKA STYRMEDEL Målkonflikt tillväxt miljö Målkonflikt transportkostnader - integration Sammantaget DISKUSSION REFERENSER TRAFIKSÄKERHET MILJÖ. FINNS DET MÅLKONFLIKTER? TRANSPORTSEKTORNS EXTERNA EFFEKTER PÅ MILJÖ OCH HÄLSA Miljö- och trafiksäkerhetsmål FAKTORER AV BETYDELSE FÖR VÄGTRANSPORTERNAS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH TRAFIKSÄKERHET

9 5.2.1 Samhällsstruktur Transportinfrastruktur Fordon Hastighet och körmönster ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA VÄGTRANSPORTERNAS NEGATIVA MILJÖ- OCH TRAFIKSÄKERHETSEFFEKTER Planering och lokalisering av verksamheter Planering av transportsystemet inkl dess olika transportslag Utformning av den lokala trafikmiljön Fordonens utformning och konstruktion Påverkan på transportefterfrågan och färdmedelsval Påverkan av körstil SAMMANFATTNING OM ÅTGÄRDER FÖR ÖKAD TRAFIKSÄKERHET OCH BÄTTRE MILJÖ REFERENSER EN HÅLLBAR FÖRBINDELSE HUR IT KAN BIDRA TILL INTEGRATIONEN HUR KAN IT PÅVERKA RESANDET? IT och resande sambandskategorier IT miljö och hållbarhet Resor i Öresundsregionen och över Öresund HUR KAN IT PÅVERKA INTEGRATIONSARBETET INOM ÖRESUNDSREGIONEN? Vad menar vi med en ökad integration i Öresundsregionen? IT- tillämpningar med implikationer för integration i Öresundsregionen URVAL AV INTRESSANTA IT-TILLÄMPNINGAR Analys av effekter på resandet i Öresunsregionen Urval av IT-tillämpningar ANALYS AV IT-TILLÄMPNINGAR; BARRIÄRER OCH MÖJLIGHETER Underlätta arbetssökande, söka arbetskraft Flexibla arbetsformer Om arbetsformen Resfria möten Underlätta studier Hälso- och sjukvård IT SOM BROBYGGARE HUR KAN TEKNIKEN HJÄLPA TILL ATT ÖVERBRYGGA BARRIÄRER? Slutsats REFERENSER HÅLLBAR KOMMUNIKATION ICT-SAMHÄLLET I ÖRESUNDSREGIONEN INLEDNING BAKGRUND ICT-Teknik Integration Tillväxt Kompetensutvecklingen INFRASTRUKTUR Bredband I regionen Operatörer Statliga initiativ ICT-STRATEGIER Integration Tillväxt Kompetensutvecklingen ANALYS INTEGRATION Tillväxt Kompetensutveckling REFERENSER BILAGA CENTRALISERING AV DISTRIBUTIONSVERKSAMHET TILL ØRESUNDSREGIONEN LOGISTIKKOSTNADER

10 8.2 BERÄKNING AV LOGISTIKKOSTNAD Kostnader kopplat till antalet lagerpunkter Besparingspotential vid lagerrationalisering LOKALISERINGSFAKTORER LAGERRATIONALISERING OCH LOKALISERINGSVAL I PRAKTIKEN Bakgrund Øresundsregionen Lokaliseringsfaktorer i Øresundsregionen MARKNAD OCH TILLGÄNGLIGHET EXEMPEL FRÅN ØRESUNDSREGIONEN Acerinox Scandinavia AB Royal Scandinavia BMW Nordic LÓreal Sony Nordic Logistics CENTRALISERADE DISTRIBUTIONSCENTRALER - EN SAMMANFATTNING Framtidsutsikterna för Øresundsregionen som logistikhub REFERENSER SCANDINAVIAN SHUTTLE: GODSTRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG EU KOMMISSIONENS MILJÖENGAGEMANG Marco Polo programmet Marco Polo II SCANDINAVIAN SHUTTLE SCANDINAVIAN SHUTTLE CATALYST ACTION TRE IDENTIFIERADE BARRIÄRER Barriär 1 Signal- och elektricitetssystem Barriär 2 Punktlighet och pålitlighet Barriär 3 Bristande konkurrens TRE LÖSNINGAR Lösning 1 Lokomotiv med multipla system Lösning 2 Just in time med Track and Correct Lösning 3 Öppet för alla SCANDINAVIAN SHUTTLE, STEG FÖR STEG KUND- OCH SAMHÄLLSFÖRDELAR VERKSAMHETER SOM STÅR BAKOM PROJEKTET REFERENSER TRANSPORT LOGISTICS, TECHNOLOGY, TRADE AND INDUSTRY INTRODUCTION Borders/barriers and different levels of economic analysis LOGISTICS INTEGRATION ON A MACRO LEVEL International collaboration: Corridors and regions COPENHAGEN MALMÖ PORT (CMP) - THE CHALLENGE OF LOGISTICS INTEGRATION: A MESO LEVEL ANALYSIS Potential contradictory interests between cities and port operators Logistics policy? CMP:s container handling Alternative solutions Major considerations FINAL REMARKS REFERENCES ØRESUNDSINTEGRATION I ET TRANSPORTRETLIGT ASPEKT ALMINDELIGE BEMÆRKNINGER ÉN VIRKSOMHED I TO STATER MED ET REGELGRUNDLAG I HVER STAT Terminalaftalen almindelige bemærkninger Terminalaftalens indgåelse, ugyldighed og uvirksomhed Terminalaftalens forpligtelser og misligholdelse Særligt om CMP s terminalansvar Sammenfatning af én virksomhed i to stater med et regelgrundlag i hver stat

11 11.3 ÉN BRANCHE I TO STATER MED ET REGELGRUNDLAG I ÉN AF STATERNE Skibsmæglingsaftalen almindelige bemærkninger Skibmæglingsaftalens indgåelse, ugyldighed og uvirksomhed Skibsmæglingsaftalens forpligtelser og misligholdelse Særligt om skibsmæglerens transportformidlingsansvar Sammenfatning af én branche i to stater med et regelgrundlag i én af stater ÉT ERHVERV I TO STATER MED ÉT REGELGRUNDLAG I TO RETSOMRÅDER Transportørens sikkerhedsrettigheder almindelige bemærkninger Den almindelige ulovbestemte tilbageholdsret den legale tilbageholdsret Den aftalte tilbageholdsret - Lien Den lovbestemte tilbageholdsret Den aftalte panteret Den lovbestemte panteret - søpanteret Afsluttende bemærkninger om transportørens sikkerhedsrettigheder i gods AFSLUTTENDE BEMÆRKNINGER OM ØRESUNDSINTEGRATION I ET TRANSPORTRETLIGT ASPEKT VTS SÄKERT SUND FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET FRÅN VERKLIGHET TILL UTVÄRDERING FRÅN UTVÄRDERING TILL VERKLIGHET? SISTA ORDET INTE SAGT! INVIGNINGEN SLUTSATSER REFERENSER STMA BESLUTNINGSANALYSE: METODER, PROCES OG SOFTWARE INTRODUKTION SCENARIEUDVIKLING I ØRESUNDSREGIONEN Baggrund Forudsætninger Baselinescenarie Monocentrisk scenarie Polycentrisk scenarie Vurdering af scenarier SAMFUNDSØKONOMISK VURDERING Cost-benefit analyse Multi-kriterie analyse Hvornår benyttes hhv. CBA og MCA? Sammensat modelvurdering BESLUTNINGSKONFERENCE METODEGENNEMGANG ILLUSTRERET VED STRATEGISK LOKALISERINGSVALG Trans-IT Consult Cost-benefit analyse Opstilling af beslutningstræ Multi-kriterie analyse CBA/MCA forhold Scenarieanalyse Risikoanalyse Opsummering vedr. lokaliseringscase PROCESGENNEMGANG ILLUSTRERET VED VTS I ØRESUND Baggrund Gennemgang ved brug af den illustrerede beslutningskonference Test-afviklingen af beslutningskonferencen Evaluering af aftestningen af beslutningskonferencen PERSPEKTIVER VED EN STMA BESLUTNINGSANALYSE REFERENCER APPENDIX TILL KAPITEL SAMMANFATTANDE KOMMENTARER SLUTORD

12 Kort om författarna Lennart Andersson, svensk chef för Sound VTS, Malmö Peter Arnfalk, lektor på Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet. Michael Bruhn Barfod, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt forsker i beslutningsstøttemodeller. Carl-Magnus Carlsson, fil. mag. är programansvarig för kandidatutbildningen Transport Management på Malmö högskola samt undervisar i bl a samhällsekonomisk transportanalys och forskar i informationsekonomi. Carlsson har också varit redaktör för föreliggande bok. Klas Cederin, fil. kand. undervisar i bl a storskalig kartteknik och geografiska informationssystem (GIS) vid Yrkeshögskolan i Helsingborg. Janus Day Larsen, civilingeniør med eksamensprojekt fra DTU-Transport vedr. Øresundsregionenens by- og infrastrukturudvikling. Eva Ericsson, är docent på Institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Universitet och forskar kring trafik och miljö. Britta Gammelgaard er lektor på Copenhagen Business School, Department of Operations Management. Hun forsker og underviser i logistik og Supply Chain Management (SCM) og er studieleder for diplomuddannelsen HD SCM. Sara Lise Jeppesen, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i planlægningsteori samt forsker i bæredygtighed og problemstrukturerende metoder. Everth Larsson, är professor i Transportteknik och avdelningsföreståndare för Teknisk logistik, LTH, Lunds Universitet. Paul D. Larson, är professor och prefekt för institutionen för Supply Chain Management samt Director of Transport Institute, University of Manitoba, Winnipeg, Canada. Steen Leleur, professor ved DTU-Transport, underviser og forsker bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt i beslutningsstøttemodeller og planlægningsteori. Anders Olshov, är administrerande direktör för Øresundsinstituttet. Han har en bakgrund som makroekonom på Nordea Markets Research. Patrik Rydén, är projektledare på Öresund logistics, en nätverksorganisation som stödjer logistikutvecklingen i Öresundsregionen. 9

13 Jens Rørbech, adjungeret professor ved DTU-Transport og tidligere planlægningschef i Vejdirektoratet samt stadsingeniør i København, underviser i trafik- og byplanlægning. Lise Skovby, är lektor och Legal Risk Manager och knuten till Copenhagen Buisness School. András Várhelyi, är professor i trafikteknik vid Lunds Universitet med 20 års erfarenhet av forskning och undervisning i ämnet Trafiksäkerhet med fokus på trafikantbeteende, trafiksäkerhetsåtgärder och deras effekter. Anders Vestergaard Jensen, civilingeniør og ph.d. studerende ved DTU-Transport, underviser bl.a. i vurderingsmetoder til brug for samfundsøkonomiske beregninger samt forsker i beslutningsstøttemodeller. Lena Winslott Hiselius, fil. dr. undervisar bl a i transportekonomi vid LTH och arbetar som trafikkonsult på Trivector. Hon är även adjungerad lektor på Trafik och Väg, LTH, Lunds Universitet. Projektet medfinansieras av EU, Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Projektansvarig Kerstin Gamelius, Malmö högskola Projektledare Rolf Åberg, Malmö högskola Författare C-M Carlsson (red), L Andersson, P Arnfalk, M Bruhn Barfod, K Cederin, J Day Larsen, E Ericsson, B Gammelgaard, S L Jeppesen, P D Larson, E Larsson, S Leleur, A Olshov, P Ryden, J Rørbech, L Skovby, A Várhelyi, A Vestergaard Jensen, L Winslott Hiselius STMØ är ett samarbete mellan: Copenhagen Business School Danmarks Tekniske Universitet Helsingborgs stad Københavns kommune Landskrona kommun Malmö högskola Malmö stad Sjöfartsverket Øresundsuniversitetet Copyright STMØ & Författarna

14 Förord Strategic Transport Management i Öresundsregionen (STMØ) syftar till att skapa ett Öresundsövergripande utbildningssamarbete på master/candidatnivå i det tvärvetenskapliga kunskapsområdet Strategic Transport Management. Ett sådant utbildningssamarbete med ett Öresundsintegrerande perspektiv kommer att bidra inte bara till till ökad integration mellan den danska och svenska sidan i Öresundsregionen, utan också till att målet om ett hålllbart transportsystem i regionen lättare kan uppnås. Därigenom blir STMØ också en viktig faktor för att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft i det globala perspektivet. Samtidigt som de transportrelaterade utbildningsresurserna utnyttjas på ett effektivare sätt, skapar samarbetet också bättre förutsättningar för samsyn på hur transportbarriärer lättare kan undvikas bland framtidens aktörer. I projektets inledande fas analyserades transportbarriärer som kan påverka utvecklingen i regionen brett och utifrån olika synvinklar. Publikationerna var tematiskt ämnesuppdelade (logistik och teknologi, transportjuridik, ekonomi och struktur samt transportnät, planering, miljö och trafiksäkerhet). I denna andra fas har analyserna fördjupats på några centrala områden där transportbarriärer deras orsaker, effekter och möjliga lösningar studeras på såväl samhälls- och sektors-/branschnivå som på företags- och individplanet, modelleras och slutligen kopplas till kunskapsområdet Strategic Transport Magement. Alla projektets publikationer kommer kunna användas, och används, i undervisningen på de utbildningar som ingår i utbildningssamarbetet. I och med denna bok börjar STMØ-projektet lida mot sitt slut. Samtidigt börjar nu resan mot ett hållbarare och mer integrerat transportsystem i Öresundsregionen stärkt av de gemensamma utbildningsresurserna som projektet tillgängliggjort och utvecklat. Dessa insatser gör att Öresundsregionen står rustat för att möta många av framtidens utmaningar inom transport och logistik med gemensamma krafter. På hela STMØ-projektets vägnar vill vi tacka alla som bidragit med artiklar i denna bok, projektets alla medfinansiärer samt Interreg IIIA Øresundsregionen och Europeiska Unionens Regionala Utvecklingsfond för att ha möjliggjort detta arbete! Malmö och København i april 2008 Kerstin Gamelius Projektansvarig Rolf Åberg Projektledare 11

15 12

16 1 Inledning: Inre eller yttre attraktionskraft? Carl-Magnus Carlsson Bara under det senaste året har den massmediala integrationsrapporteringen exploderat. Nästan varje dag står i tidningarna att läsa om nya möjligheter i Öresundsintegrationens spår men nästan lika ofta framskymtar indignation, uppgivenhet och ibland t o m ren ilska över de barriärer som hindrar integrationen. På sätt och vis ligger detta i sakens natur: Ju längre integrationen drivs ju närmre varandra vi kommer desto fler barriärer och hinder för fortsatt integration kommer i dagen, samtidigt som nya skapas: Det kan alltså med fog skyllas integrationen att barriärer synliggörs eller t o m att de uppstår. Det kanske mest påtagliga på senaste tiden är den i dagspressen ofta uppmärksammade trängseln på Öresundstågen. Detta är ett lysande exempel på integrationens baksida, eller kanske snanare på att integrationen kräver mer än bara att underlättas. För att de positiva effekterna skall bestå i detta fall ökad arbetspendling måste infrastruktur- och transportplaneringen hänga med, för att flaskhalseffekter på sikt inte skall hämma den fortsatta integrationen. Nog är trängsel på Öresundstågen ett tecken på ökad integration men för att det skall bli ett hållbart tecken, måste den minska igen: Men inte för att passagerarantalet minskar för att folk tar bilen istället, utan genom att tågen blir fler och längre. Ett tag har det verkat som att det inte skulle gå; Citytunneln befaras av Öresundsinstitutet vara underdimensionerad, och perrongerna för korta. Senaste budet är emellertid att Region Skåne lyckats skaka fram finansiering åt Banverket. 1 Men infrastrukturen är enligt Niels Paarup-Pedersen, analytiker på Øresundsinstituttet, knappast drivande för utvecklingen. 2 Snarare är det den danska arbetsmarknaden som drar svenskar och det billiga svenska boendet som lockar danskar över Sundet. Dessutom har godsflödena framförallt transittrafiken - ökat explosionsartat. Visserligen har bron möjliggjort att denna utveckling överhuvud kommit till stånd; som kataysator, men nu driver utvecklingen sig själv. Man skulle kunna säga att den blivit hållbar! Men även om den Sundsförbindande infrastrukturen tycks ha blivit en flaskhals, verkar samtidigt drivkrafterna blivit ekonomiska fundamenta och då torde inte för korta perronger eller liknande hinder utgöra några större barriärer för fortsatt integration, för fortsatt bätte resursutnyttjande av regionens samlade utbud av arbete, boende, varor, tjänster finansiering, nöjen o s v. Infrastrukturens roll som drivkraft är måhända överspelad andra drivkrafter har tagit över, men dettta innebär inte att bygandet av Citytunneln i Malmö, förändringar av tåglängder, införskaffandet av nya tågsätt, fortsatta analyser av t ex den s k HH-förbindelsen eller utbyggnaden av spåren genom Burlöv o s v inte skall fortsätta. Samtidigt bör planerare, politiker och allmänhet på bägge sidor sundet inte rusa iväg alltför snabbt. Allt kan inte ske samtidigt. Även om god planering krävs och många grundinvesteringar i bl infrastruktur, marknadsföring, regelharmonisering et c måste komma samtidigt i en balanserad tillväxtprocess, är det också nödvändigt att låta andra initiativ komma obalanserat för att resurserna skall allokeras rätt. 3 Med största sannolikhet kommer sysselsättnings- och tillväxtmönster i Öresundsregionen att drastiskt förändras de närmsta åren i takt med att tekniken, produktionen, konsumtions- 1 SDS 6/ Längre tåg kräver längre perronger 2 SDS 12/ Se också Paarup-Pedersen, N, Øresundsintegrationen overrasker trafikplanlæggere ÖI analyse dec2006/feb2007 s 8 3 Vid obalanserad (eller ickereglerad) tillväxt antas marknaden känna av vilka verksamheter det finns behov av och allokera resurserna i enlighet med detta. Vid balanserad tillväxt, anses marknaden vara oförmögen till detta, vilket skulle kräva att politiker och myndigheter på olika nivåer måste gripa in och planera för ett samtidigt igångsättande av en rad komplementära verksamheter alternativt skapa förutsättningar i form av regelverk, institutioner, infrastruktur et c.. 13

17 och bosättningsmönster och inte minst transport-, logistik-, energi- och kommunikationslösningarna tar nya banor. Oavsett planering och politiska beslut kommer av allt att döma slutresultatet att bli marknadsintegration, prisutjämning och kulturharmonisering; och då kommer det att lugna ner sig. Det är i detta perspektiv som det skulle kunna löna sig att planeringsmässigt ha is i magen och avvakta alltför drastisk politisk-finansiell styrning och satsningar. Samtidigt, mitt i all tillväxttro, håller integrationen att bli en vardagsföreteelse; en utveckling från portfölj och status till blåställ och kneg. För bara några år sedan kunde det åtminstone från svenska sidan ibland uppfattas som lite exklusivt att vara pendlare. Att jobba på andra sidan var att jobba på kontinenten, men idag är det i allt större utsträckning helt vanliga arbeten som lockar pendlarna över Sundet. En icke ringa del är dessutom danskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Nog är detta integration. Men integrationsdiskussionerna har kommit in i en ny fas: Från att barriärerna varit möjligheten att över huvud ta sig snabbt över sundet för att arbeta eller leverera gods, till att att handla om att det inte kan ske tillräckligt bekvämt eller snabbt. Också samtidigt: I en rapport som presenterades dagarna innan julhelgen 2006 hette det att integrationen inte går tillräckligt snabbt, att visionerna saknas och att Stockholm motarbetar utvecklingen. Lösningen enligt rapporten är att helt enklt släppa begreppet Öresundsregionen och istället satsa på Copenhagen som det samlande varumärket - man undrar vilka reaktionerna då blir i det avoga Stockholm. Mer konkret skulle Copenhagenregionen lanseras vid ett sommar-os 2024 samtidigt som rapporten föreslår att Øresundskomiteen avskaffas. Om det går bra för kärnan Köpenhamn tjänar även Skåne på det, är tanken. 4 Å ena sidan håller alltså integrationen på att spränga alla vallar åtminstone kollektivtrafikala sådana å andra sidan ges bilden av att det går för långsamt. Hur hänger detta ihop? Svaret står nog att finna i perspektivvalet. Den senare bilden, att det går långsamt, är troligen färgad av att beställarna till rapporten var Copenhagen Capacity, Wonderful Copenhagen, Steen & Strøm (ett köpcenterföretag) och Öresundsbrokonsortiet, men också Region Skåne. Förutom den sistnämnda, företag och organisationer vars framgång till stor del hänger på ett starkt och växande Köpenhamn: Trängsel och krångel på Öresundstågen är således användarens perspektiv, medan infrastrukturkapaciteten handlar om planerarnas försök till tolkningar av utvecklingstendenserna. Vad man också måste komma ihåg i sammanhanget är att en regions eller regiondels ökade attraktionskraft mycket väl skulle kunna dränera omland och regionala ytterområden. Detta gäller i högsta grad också för Öresundsregionen och det gäller att vara uppmärksam på detta. Samtidigt kan attraktivitetsgraden snabbt svänga. I takt med att trängsel, stress och föroreningar i Regionens kärnan utmed Öresundskusten ökar, kan ytterområdenas natur, rekreation och kultur ge ny- och återvunna värden. Det kan alltså tyckas som att det finns två slags Öresundsregionen ; en inre och en yttre det som skall fungera avseende bl a infrastruktur, transport och logistik och det som skall visas upp för att locka: Utåt handlar det om att skaffa ett varumärke som drar till sig utländska gärna långväga investerare och besökare, inåt om att skapa en identitet som alla kan samlas kring och en infrastruktur som fungerar; om att dels få in finansiella medel i regionen, dels förvalta och fördela dessa. Copenhagen är ett bra exempel på det förra, men ett sämre på det senare; åtminstone för en Helsingborgare, eller t o m riktigt dåligt för en Kristianstadbo eller Bornholmare medan det för Öresundsregionen väl må förhålla sig omvänt. Det som konkret utgör den inre respektive yttre attraktionskraften kan mycket väl vara samma sak; tillgänglighet och infrastruktur är viktigt för såväl invånare som för att locka företagsetableringar och turister, liksom god miljö och natur är viktig för både invånarna och för att dra till sig besökare. Det hela beror på vilka grupper man i regionen man väljer att prioritera och inte sällan 4 Wichmann Matthiessen mfl, Öresundsregionen 2020 samt SDS 20/

18 kan starka målkonflikter uppstå i denna prioritering mellan inre och yttre attraktionskraft, men båda dessa dimensioner är nödvändiga för att uppnå respektive mål om inre och yttre attraktionskraft: Men hur kan man få dimensionerna att samverka? Ett sätt är att bryta ner analysen av yttre och inre attraktionskraft är att fokusera på några konkreta undersökningsobjekt, så som görs i denna bok. Visserligen kan generaliseringsmöjligheterna gå förlorade men samtidigt är det i denna antologi just Öresundsregionens framtida tillväxtpotential och hållbara utveckling som står i centrum. Just inre och yttre attraktionskraft kan utgöra en samlande kategorisering för de många barriärer eller målkonflikter som uppstår i ett integrationsarbete mellan nationellt, regionalt och lokalt, mellan Danmark och Sverige, mellan politiker företag och allmänhet. Frågor som: Hur ska regelverken eller infrastrukturen utformas för att integrationen skall fungera smidigt; vilka regler eller vilken infrastruktur är attraktiv gentemot omvärlden; och vilka effekter har olika regler, infrastruktursatsningar, transportlösningar eller andra förändringar det enskilda företaget eller individen? Ett mycket konkret exempel på sådana överväganden är t ex valet mellan att bygga kombiterminal i ett visst hamnområde som kan locka till sig utländska företagsetableringar och investerare, eller att bygga bostäder som kan locka till sig bosättare från andra sidan Sundet. Ett annat kan vara diskussionerna kring en fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg som i grunden handlar om huruvida det skall fraktas gods eller färdas personer på Öresundsbron. Men behöver det verkligen vara antingen eller? I denna bok skall vi i stället lyfta frågan: Kan man inte få både och både inre och yttre attraktionskraft! Att stärka Öresundsregionens konkurrenskraft, hållbara utveckling och attraktivitet kräver av allt att döma att man använder flera verktygslådor eller modeller vid en analys. Detta innebär inte en svensk och en dansk verktygslåda, utan snarare olika analysmodeller för olika perspektiv eller samhällsnivåer. Att plocka ihop sådana verktygslådor är också ett av syftena med denna bok och att dessutom få dem att användas och fungera är syftet med Strategic Transport Management i Øresundsregionen. Detta sker genom det utbildningssamarbete inom Strategic Transport Management mellan Öresundsregionens lärosäten som också är hela projektets huvudresultat Bakgrund Strategic Transport Management i Øresundsregionen (STMØ) är ett projeksamarbete mellan universitet och högskolor samt kommuner och myndigheter på båda sidor av Öresund och delfinansierat av Europeiska Regionela Utvecklingsfonden. Det som initierade projektsamarbetet var den gemensamma insikten om att många av de barriärer som finns mot en ökad integration av Öresundsregionens bägge länder, står att finna i just transport- och infrastrukturen och inte minst de delvis skiljaktiga uppfatningarna om hur dessa barriärer skall hanteras för att utnyttja hela regionens samlade transportkapacitet på bästa sätt. Om de nationella transportresurserna kan frigöras från att enbart tillgodose nationella behov och istället planeras, samordnas och utnyttjas gemensamt för att för tillsammans stärka hela regionens yttre och inre attraktionskraft och därmed internationella konkurrenskraft, skulle ökad integration på allt fler områden följa naturligt, och målen om hållbar samhällsutveckling lättare nås. 5 Utbildningssamarbetet redovisas i STMØ-projektets slutrapport. 15

19 1.1.1 Transport, logistik och energi tillväxtens drivkrafter Genom åtminstone den industriella epoken i västvärlden, har uppfinningar och innovationer inom just transport-, logistik- och energiöverföring ofta varit drivande i de förändringsprocesser som skapat nya tillväxt- och konkurrensmöjligheter. Anledningen till detta är att förbättrade möjligheter för transport, logistik, kommunikation och energiöverföring är grundförutsättninger för ökad produktion, arbetsdelning, specialisering och handel. Samtidigt är det just detta som ligger i begreppet tillväxt. Sedan industrialismens genombrott vid mitten av 1800-talet framträder distinkta långa vågor på ca 40 år i den ekonomiska utvecklingen mätt som BNPtillväxten eller investeringskvoten i industrin, där de första 20 åren känneteknas av strukturell omvandling och innovation och de senare 20 av rationalisering och förbättringar av den kända tekniken. Mot slutet av denna senare period uppstår marknadsmättnad och slutligen kris. I omvandlingsfasen börjar nya innovationer inom transport-, logistik och energiöverföring komma på marknaden och detta skapar ny dynamik som driver fram komplementära industrioch näringsgrenar i en obalanserad tillväxtprocess. Detta ökar i sin tur den allmänna efterfrågan och därmed investeringsviljan hos företagen, vilket också driver på inflationen. Efter ca 20 år börjar tillväxtpotentialen hos de nya transport- logistik- och energilösningarna mattas av. Istället koncentreras fortsatt FoU-verksamhet på att förbättra, effektivisera och rationalisera den existerande tekniken, ekonomin mättats på den existerande aktivitetsnivån, konkurrensen hårdnar, priserna faller och företagen söker sig nya marknader, inte minst utomlands. Denna process innebär också längre driven arbetsdelning, specialisering och utnyttjande av stordriftsfördelar. De innovationskluster eller utvecklingsblock som drivit den långvågiga cykliciteten sedan mitten av 1800-talet har vart ångkraften och järnvägarna, elmotorn, oljan och bilen och ca datorn och Internet. 6 Figur 1. Investeringskvoten i Svensk industri. Femårs löpande medeltal (procent). Källa: Presentation av Lennart Schön på ESBRI Denna tolkning av det historiska förloppet beskrivs i t ex: Schön, L (2006), Tankar om cykler, SNS förlag. 7 ESBRI: Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. Dessa data avser den svenska utvecklingen, men med något förskjutna vågor ser mönstret snarlikt ut för såväl Danmark som för övriga Västeuropa.. Se även Schön, L, En modern svensk ekonomisk historia, SNS 2000, s

20 I skrivande stund vårvintern 2008 befinner vi oss sannolikt i slutet på en rationaliseringsperiod med låg inflation, stark konkurrens och stor utrikeshandel och en omvandlingsperiod där inflationen börjar ta fart och nya innovationer inom transport, logistik, kommunikation och energi står för dörren. Det inte så konstigt att just frågor kring nya drivmedel, inter- och multimodalitet, nya logistiklösningar och kommunikationsformer står högt på såväl den politiska dagordningen som i den allmänna debatten och i forskningen. Redan idag kan vi ana några av de innovationer, trender och lösningar som kommer att karaktärisera kommande omvandlingsperiod. Det handlar om nya bränslen, ny framdrivningsteknik, nya logistiska lösningar avseende lagring, distribution och informationshantering samt ITS (Intelligenta transportsystem), nya handelsmönster och förändrat konsumentbeteende och privatresande. Med detta perspektiv på den långsiktiga utvecklingen i Öresundsregionen framstår transportoch logistiksystemens integration som än viktigare för framtidens attraktionskraft. Om nu inte den historiska cykliciteten bryts, är det inom transport, logistik, energi och kommunikation som nya innovationer kommer att driva den allmäna tillväxtutvecklingen de närmsta åren och då framstår det som tämligen självklart att de bägge länderna i Öresundsregionen ska dra åt samma håll. STMØ-projektet och denna bok är ett sätt att verka för att underlätta detta Transportbarriärer För att skapa förutsättningar för ett effektivare och hållbart utnyttjande av regionens totala transport och infrastrukturresurser, är det centralt att dels kunskaperna om hur dessa skall hanteras strategiskt, dels att det skapas en samsyn på båda sidor sundet om tillvägagångssätten. STMØ-projektets arbete syftar därför till att utveckla ett Öresundsövergripande samarbete kring högre utbildning som kan bidra till att skapa en Strategisk Transport Management i Öresundsregionen, något som samtidigt innebär ett bättre utnyttjande av regionens samlade transportutbildningsresurser. Projektets första fas handlade om att identifiera, kartlägga och analysera transportrelaterade barriärer på bred front. Detta arbete organiserades utifrån fyra breda huvudområden; transportlogistik och teknologi, transporträtt, transportstruktur och ekonomi samt transportnät, planering, miljö och trafiksäkerhet. De generella slutsatserna av detta arbete var att ett gemensamt värdeskapande genom Öresundsintegrerade utbildningar inom transportområdet är nödvändigt för att underlätta för gemensamma strategi- och planeringsfunktioner inom både näringslivet, organisationer och inom myndighetssfären. Vissa av de barriärer som analyserades i första fasen skulle med rätt utnyttjande kunna bli till en styrka i den globala ekonomin, medan andra om de inte övervinns riskerar att låsa fast utvecklingen. STMØprojektets första fas konstaterade bl a följande: Behovet av gemensam planering av infrastrukturella investeringar och nya finansieringslösningar är skriande. Samtidigt kan utvecklingen gynnas av historiskt olika planeringsstilar och affärskulturer. Ett effektivare utnyttjande av Informations- och kommunikationsteknologi har en stor potential som kunskapsförmedlare och pendlingsverktyg för hållbara transporter och skapar nya möjligheter för hållbar tillväxt genom att förena ökad integration och konkurenskraft i Öresundsregionen med minskade negativa transportexternaliteter. Det finns ett stort behov av harmonisering av lagstiftningen som rör transport av framför allt gods mellan våra bägge länder. Men det krävs också en regelharmonisering inom respektive lands lagstiftning avseende regleringen av de olika transportslagen. 17

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS 94 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET KÖPENHAMNS FLYGPLATS KÖPENHAMNS FLYGPLATS Tillgänglighet Tilllgänglighet är nyckelordet när en region ska säkra konkurrenskraften i den globaliserade världen. Tillgänglighet

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall

PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning

Läs mer

Infrastrukturen i Öresundsregionen

Infrastrukturen i Öresundsregionen 16 augusti 2007 Infrastrukturen i Öresundsregionen Sammanfattning Öresundsregionens utveckling och infrastruktur är av stort nationellt intresse för både Sverige och Danmark. Transportsystemet i region

Läs mer

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare

Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn

SYDOSTLÄNKEN. För en bättre regional utveckling. Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn Alvesta Växjö För en bättre regional utveckling SYDOSTLÄNKEN Älmhult Hökön y Lönsboda Vilshult Olofström K Kristianstad Bromölla Sölvesborg Fyra kommuner i samverkan Älmhult Osby Olofström Karlshamn med

Läs mer

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt

Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt www.pwc.com/se Infrastrukturfrågor. Aktuella projekt Höghastighetstågutredningen, HH-tunnel samt ny metroförbindelse Malmö Köpenhamn, Fehmarn bält 2 Höghastighetstågutredningen På nationell nivå : Gunnar

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Revolution på den skandinaviska logistikmarknaden

Revolution på den skandinaviska logistikmarknaden Revolution på den skandinaviska logistikmarknaden SE Norra Europas starkaste och mest innovativa logistikkluster håller på att bildas Under de närmaste åren kommer regionerna i STRING-korridoren att vara

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren

Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren Res över dagen ny tillgänglighet i STRING-korridoren SE I korridoren Öresund-Hamburg förbättras år 2021 radikalt möjligheterna till affärsresor och pendling, både med bil och tåg. I projektet Green STRING

Läs mer

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND

Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND Infrastruktur- och byutveckling i Öresundsregionen IBU-ÖRESUND 1 IBU-Öresund IBU-Öresund är ett svensk-danskt samarbetsprojekt som ska bidra med ett nytt strategiskt underlag för utvecklingen i Öresundsregionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

Inrättande av Trafikverket

Inrättande av Trafikverket Organisationsstrukturer 1 Övergripande organisationsstruktur Centrala funktioner Verksamhetsområden Samhälle Trafik Investering Stora projekt Resultatenheter Gemensamma uppgifter Gemensamma uppgifter Gemensamma

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Gröna Korridorer Nov 2011

Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer är ett initiativ från EU Kommissionen som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa hållbara lösningar. 2 2011-11-07 3 2011-11-07 Gröna Korridorer

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

EU-projekt COINCO North II

EU-projekt COINCO North II 01054 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Josefin Selander, utvecklingsledare infrastruktur 035-179825 Datum Diarienummer 2011-08-31 RS110354 Regionstyrelsen EU-projekt COINCO North II Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv

Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv Anpassning av transportsystemen ur ett resursperspektiv En fossiloberoende transportsektor 2030 Göteborg 13 september 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Fossiloberoende = hållbar? Trivector Traffic

Läs mer

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09

Öresund som cykelregion. M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Öresund som cykelregion M M Konferens i Malmö 2012-02-09 Interreg IV A - Öresund Syfte: Öresundsområdet ska bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, som kännetecknas av samarbete och hållbar utveckling.

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Trafikverkets godsstrategi

Trafikverkets godsstrategi Trafikverkets godsstrategi Varför en (långsiktig) godsstrategi? Intern och extern tydlighet Stärkt konkurrenskraft Reducera negativa effekter Bidra till största möjliga nytta av resursanvändandet givet

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Rapport från studieresa 15-16 april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg Deltagare: Pia Aspegren Jonas Hallberg Bertil Jonsson Anita Gyllensten Ritva Lidskog Marie-Louise Bengtsson Camilla Axelsson Albin Andersson

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare Systemanalys HCT Emeli Adell Trivector Projektledare Syftet med systemanalysen: Undersöka vilka effekter som införande av HCT kan leda till för samhället som helhet på kort och lång sikt. Arbetsgrupp:

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

- den hållbara vägen in i framtiden

- den hållbara vägen in i framtiden - den hållbara vägen in i framtiden En stark och sammanhållen region, där invånarna har frihet att bo och arbeta i olika delar av Skåne, har sin grund i en god infrastruktur. Simrishamnsbanan kopplar samman

Läs mer

ö AB fic or Traf Trivect

ö AB fic or Traf Trivect ö Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 78 personer anställda, 37 på Traffic Kontor i Lund, Stockholm, Göteborg Arbetar inom hela området trafikplanering Inget annat än hållbara

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER

EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER EN MÖTESPLATS MILJARDER MÖJLIGHETER TISDAG TID 09.00-12.00 MÄNNISKAN I CENTRUM Bättre järnväg för resenärer och godstrafik mellan Göteborg och Oslo en presentation av Jernbaneverkets utredning Så integreras

Läs mer

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen HUI RESEARCH PÅ UPPDRAG AV TRANSPORTFÖRETAGEN, SLAO OCH STF... JUNI 2015 Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen Case: Kirunafjällen Årefjällen GUSTAV BLOMQVIST MARTIN KARLSSON KARIN OLSSON Sammanfattning

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Framtidens tillväxt och näringslivn

Framtidens tillväxt och näringslivn Regionens attraktionskraft Hur skapar vi en attraktiv region för morgondagens kompetens och företagande? 1.Kommunikation & infrastruktur (41) Bind ihop regionen, stå sig i konkurrens med Kastrup 2.Utveckla

Läs mer

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se

Bygger för framtiden. INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun. www.infrastrukturiumea.se Bygger för framtiden INAB uppför och förvaltar järnvägsanknuten infrastruktur inom Umeå kommun www.infrastrukturiumea.se MED UPPDRAG ATT UTVECKLA Infrastruktur i Umeå AB är ett kommunalt bolag med uppgift

Läs mer

Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel

Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel Att veta vad som händer innan det händer simulering av effekter av politiska styrmedel Paul Davidsson Professor i Datavetenskap Fakulteten för Teknik och samhälle paul.davidsson@mah.se Lite mer om mig

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011

Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket. Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Genomförande av ITS Handlingsplan Sjöfartsverket Myndighetsmöte Arlanda Sky City 28 mars 2011 Moderna och säkra sjövägar Service dygnet runt Framtidens sjöfart Marin ITS Tillämpningar för: e-navigation,

Läs mer

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN

EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN EVENTSTRATEGI FÖR ÖRESUNDSREGIONEN Regionen OCH eventstrategin Öresundsregionen är med sina 3,8 miljoner invånare en av Nordeuropas mest betydelsefulla och dynamiska regioner. Det är viktigt att säkerställa

Läs mer

Logistikföretagen och deras utbud

Logistikföretagen och deras utbud Logistikföretagen och deras utbud Källa: Logistik för konkurrenskraft ett ledaransvar (Dag Björnland, Göran Persson, Helge Virum; red), Liber, upplaga 2003 1 Strukturering av logistikföretag Kategori III

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Transportstruktur och ekonomi

Transportstruktur och ekonomi Transportstruktur och ekonomi En analys av transportbarriärer i Öresundsregionen Delrapport 1:3 Transportstruktur och ekonomi STMØ fase1 Delrapport 1:3 1 2 Transportstruktur och ekonomi - en analys av

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur?

Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Hur möter vi framtidens utmaningar och får en effektivare infrastruktur? Björn Hasselgren, Tekn Dr Ordförande, Infrastrukturkommissionen Transporteffektivitetsdagen 2015

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman

Infrastrukturprojekt i Norrland. Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Olle Tiderman Infrastrukturprojekt i Norrland Botniska korridoren Botniabanan och Norrbotniabanan Nationell godsstrategi Norrtåg Framgångsfaktorer Vision & substans Kunskap

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015

Verksamhetsplan. Invest in Skåne AB. Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan Invest in Skåne AB 2015 Utgåva 01/05 2015 Verksamhetsplan 2015 för Invest in Skåne AB, 1. Verksamhetsidé Våra aktiviteter skall göra skillnad för att utveckla internationaliseringen av

Läs mer

Logistik som utvecklingsstrategi

Logistik som utvecklingsstrategi Logistik som utvecklingsstrategi Umeå, Västerbotten och regionen i en ny situation: transportinfrastruktur som verktyg! Botniabanan Terminalutbyggnader Umeå hamn omstruktureras och kapacitetförstärks Tvärbanans

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12

Rapport. Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 2014-08-12 Rapport Klimatneutrala godstransporter på väg KNEG 14-08-12 Innehåll Genomförande 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Slutsatser 7 Resultat 9 Miljöaspekten viktig vid upphandling 10 Miljökrav i upphandling

Läs mer