Bättre vård i livets slutskede/palliativ vård
|
|
- Alexander Falk
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bättre vård i livets slutskede/palliativ vård Erfarenheter av ett uvecklingsprojekt i norrbotten
2 Projektledare Susanne Andersson, Lisbeth Eriksson, Övrig projektledning Sven Söderberg, ordförande, specialist i palliativ medicin, geriatrik och allmän medicin. Överläkare i geriatrik, Sunderby sjukhus. Ann-Mari Niva, verksamhetsutvecklare, landstinget Monica Rask-Carlsson, specialistsjuksköterska, landstinget Ann-Sofie Schäufele, enhetschef, Kalix sjukhus Camilla Andersson, verksamhetsutvecklare, koordinator landsting/kommun
3 Inledning Syftet med denna skrift är att de deltagande teamen i projektet Bättre vård i livets slutskede/palliativ vård får dela med sig av sina kunskaper och visa upp sina förbättringsarbeten, så att dessa förbättringar kan spridas och komma fler tillgodo. Palliativ vård i livets slutskede bedrivs hos alla vårdgivare såväl i kommuner som inom landstinget. Den palliativa vården är prioritetsgrupp 1, vilket innebär att vården av döende är lika viktig som livräddande insatser i samband med akut insjuknande Resultatet av projektet visar att det finns en betydande potential att utveckla vården av personer i livets slutskede. Den framgångsrika Genombrottsmetodiken, med tydliga patient/brukar-fokuserade mål, har visat sig fungera även inom palliativa vården. För många av de personer i livets slutskede som ingått i projektet har vården klart förbättrats, vilket teamen har dokumenterat.
4 Bättre vård i livets slutskede/palliativ vård Vilka inbjöds? Inbjudan gick ut till anställda inom landsting primärvården och sjukhus samt alla kommuner i Norrbottens län. Personal som kommer i kontakt med personer i livets slutskede kommer från olika yrkesgrupper och i inbjudan betonades att teamens sammansättning skulle vara mångprofessionella. Att teamen har stöd av ledningen var också ett av kraven eftersom detta har visat sig vara en av grunderna till ett bra resultat vid förbättringsarbeten. Vilka har medverkat? Under projektets tid har 17 team medverkat i arbetet med de palliativa personerna. Teamen har kommit från 10 olika kommuner och två sjukhus i Norrbottens län. Det har varit blandade team med deltagare från kommun/sjukhus, kommun/öppenvård eller rena team från kommun, öppen- eller slutenvård. Metoden Vi har använt oss av Genombrottsmetoden som ursprungligen är utarbetad av Institute for Healtcare Improvement (IHI) i Boston, USA. Metoden har introducerats och bearbetats för svenska förhållanden av dåvarande Landstingsförbundet Det utmärkande för metoden är att det är teamen själva
5 som väljer vilket patient/brukar-fokuserat mål och tester man vill arbeta med. Grundregeln är att det är många, små förändringar som tillsammans leder mot målet och ger stora förbättringar. Projektets uppläggning Projektet har genomförts under nio månaders tid och har bestått av tre lärandeseminarier och mellanliggande arbetsperioder. Alla team har haft handledning under hela perioden och samtliga deltagare har haft en gemensam grupparbetsplats på Sveriges Kommuners och Landstings intranät. På denna yta har de kontinuerligt lagt upp sina material; tester, förbättringar och rapporter och har där även kunnat få ny kunskap via andras tips och idéer, exempelvis skalor och formulär vid smärtlindring. Resultat Det är glädjande att se alla förbättringar som har åstadkommits under denna projekttid. Vi vet ju också att goda idéer har en förmåga att sprida sig som ringar på vattnet. För att ge en konkret bild av alla goda, kreativa förbättringar som har gjorts har vi låtit intervjua några team, vilket redovisas i denna rapport. De får representera våra olika verksamheter i vårt stora län. Samtliga teams slutrapporter finns tillgängliga på
6 Landstinget och kommunerna i Norrbotten arbetar aktivt för att den palliativa vården ska förbättras. Ett led i denna utveckling är Genombrottsprojektet - Bättre vård i livets slutskede/palliativ vård där sjutton team deltagit i förbättringsarbetet. Vi har sett att det är bara fantasin som sätter gränser när personal tillsammans med personer i livets slutskede uppnått stora förbättringar. Här presenteras tips på hur vården kan förbättras för den enskilda individen och hoppas att detta bidrar till att höja kvaliteten för personer i livets slutskede.
7 Intervjuer Team Pajala vårdcentral och Pajala kommun Teammedlemmar: Thea-Maria Rantatalo, Therese Mörtberg, Tyra Wallin och Åsa Pääjärvi Kontaktperson: Thea-Maria Rantatalo MAS; Syfte: Vårdtagare med cancerdiagnos eller Alzheimerdiagnos som befinner sig i palliativ vård och deras närstående skall känna sig trygga och välinformerade. Det här har varit roligt - det är det första teamet spontant utbrister när vi träffas. Initiativtagare till medverkan i projektet var Thea-Maria och Birger Joutsen, verksamhetschef på Pajala vårdcentral. De andra i teamet berättar att de kände sig mer eller mindre tvingade att delta, men det är något de idag absolut inte ångrar. För 10 år sedan genomfördes ett utvecklingsprojekt för att förbättra vården för cancerpatienter i Tornedalen, så
8 att delta i Genombrottet blev en för-djupning det tidigare projektet. Nu kunde man starta upp med ett strukturerat arbete för att förbättra smärtlindringen genom att använda evaluerade skattningsskalor och frågeformulär. Teamet har testat VAS-skalan, Alps 2 -skala och ESAS. De har även översatt ESAS till finska. Man upplever stor nytta av att använda skalor och formulär och det är nu rutin att använda ovanstående skattningsskalor och formulär. Annat som testats är att göra i ordning en trygghetsask vilken innehåller läkemedel och instruktion som kan vara viktiga för symtomlindring i livets slut. Då finns läkemedlen hemma hos vårdtagaren och symtomlindring kan snabbt sättas in. Under projekttiden har en Hemmajournal färdigställts och använts på några vårdtagare. Både distriktssköterskorna, vårdtagarna och närstående tycker att den är bra. Önskemål finns att vårdtagarna skall få pärmen tidigare i sjukdomsförloppet, den bör initieras redan på sjukhuset. Efterlevandesamtal har erbjudits och genomförts med närstående. Teamet tycker att de genom dessa samtal fått mycket viktig information att använda i det fortsatta förbättringsarbetet. Hela teamet är lika förtjust i genombrottsmetodiken. Samtidigt påpekar de att det är viktigt att avsätta tid för möten, att ha gott om tid och att involvera andra i förbättringsarbetet. Det är viktigt att de som arbetar närmast vårdtagaren finns med i arbetsgruppen. Ett extra plus är om man kan få tag på någon som är datakunnig och kan bistå med de administrativa uppgifterna och göra snygga diagram. För just diagram är något man tycker har varit
9 svårt. Thea-Maria fortsätter med att berätta att kommunen ska fortsätta att använda genombrottsmetodiken, närmast för att förbättra nutritionen hos vårdtagare på särskilt boende. Team Arvidsjaur (vårdcentral och kommun) Teammedlemmar: Anita Kristoffersen, Carina Haara, Christina Lindgren, Eva Nyman, Maria Rådman och Maud Lindberg Kontaktperson: Eva Nyman sjuksköterska; Syfte: Likvärdig vård med god livskvalitet för palliativa personer inom Arvidsjaurs kommun oavsett boendeform. Medlemmarna i teamet tog själva initiativ till deltagande i Genombrottet därför att man upplevde att de palliativa patienterna inte prioriterades på det sätt de hade rätt till därför att ingen tog ställning till när den sena palliativa fasen inträdde och ställde den palliativa diagnosen (Z51.5). Därigenom fick de palliativa patienterna otillräcklig symtomlindring, dålig kontinuitet och inte heller vård på lika villkor.
10 På vårdcentralen i Arvidsjaur arbetar personal i landsting och kommun i samma hus, men trots den geografiska närheten arbetade man inte i nära samverkan. Men nu har kommunikationen blivit mycket bättre och man anser att det största genombrottet är att de bildat teamet och att de träffas regelbundet för att utbyta erfarenhet och planera för de palliativa personerna. Teamet valde att mäta smärta och välbefinnande. De upptäckte att det var lättare att åtgärda smärtan än att förbättra välbefinnandet. Det finns så många faktorer som påverkar välbefinnande, det kan vara existentiella frågor, relationsproblem eller andra besvärande symtom. Orsaken kan ligga många år tillbaka i tiden och vara svår att reparera långt efteråt. Alltid finns det något man kan göra för att försöka förbättra välbefinnandet. Det kan vara allt från att stanna en stund och bara finnas till, hålla handen en stund till att koppla in fler kompetenser som diakon, präst eller beteendevetare. Teamet påpekar att det är otroligt viktigt att använda livsberättelse i samband med anslutning av en palliativ vårdtagare. Därför har man arbetet med att förbättra den livsberättelse som kommunen använde och nu används livsberättelsen även hos landstinget. Teamet tycker att det varit stimulerande och roligt att arbeta tillsammans i genombrottet. Diskussionens vågor har gått höga och åsikterna har många gånger varit olika. Man har givit och tagit och kompromissat, stämningen har varit god i gruppen. Det råd man vill ge till andra är framförallt att det tar tid och det är därför viktigt att boka in möten lång tid framåt helst en hel termin i taget. 10
11 Team Västberga Teammedlemmar: Kristina Morin, Thea Ström, Ann-Charlotte Lindqvist, Vivian Öqvist, Marie Lindberg, Solweigh Norman. Kontaktperson: Kristina Morin enhetschef; Syfte: God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Västberga är ett särskilt boende i Råneå, vackert beläget strax bakom de gamla kyrkstugorna. Här finns ett team som entusiastiskt jobbat för att förbättra vården i livets slutskede för sina boenden. Det problem som fanns var att den allra sista tiden i livet blev ganska bra, men variationen var stor och slumpartad eftersom det inte fanns några fastställda rutiner. Det var viktigt att kunna definiera tidig palliativ fas för att redan då sätta in insatser för en god palliativ vård. Teamet berättar att det blev ett genombrott för dem när de kom till insikt med att palliativa insatser kan ges även i tidig palliativ fas, man behöver inte invänta de sista dagarna i livet. Det är oftast den personal som jobbar närmast vårdtagaren som ser förändringar och de kan då efter 11
12 diskussion i vårdteamet initiera till brytpunktssamtal och palliativa insatser. Läkaren involveras i beslutet, information och samtal sker med vårdtagare och närstående. Rehabpersonalen har fått nya insikter om sin roll i den palliativa vården, att det gäller att hjälpa vårdtagaren att hushålla med sina resurser denna sista tid i livet. ESAS har använts för att följa symtombilden och man har särskilt följt smärta, illamående, välbefinnande, oro/ångest och andnöd. Alla närstående har erbjudits efterlevandekontakt som möjlighet till feedback på vårdtiden och för uppföljning av närståendes välbefinnande. Närstående tycker det är värdefullt med denna kontakt. Efter-döden-samtal med berörd personal har vidareutvecklats med syfte att skapa ett system för kvalitetsuppföljning. En rad aktiviteter har genomförts, bl.a.: - Musik och fridfulla naturljud spelas. En extra bärbar CD-spelar har inköpts och man har byggt upp ett litet musikbibliotek med CD-skivor. - En bordsfontän som anskaffats har blivit populär. - En elektrisk kamin är skön för frusna och oroliga. - Möjlighet att få sköna bad i ett riktigt badkar. - Möjlighet till lätt massage med väldoftande massageolja. Aktiviteterna är till glädje också för andra boende på Västberga. De nya rutinerna är nu inarbetade på Västberga och arbetet fortsätter med att finslipa arbetssättet. Personalen har blivit mer observanta och ser snabbare förändringar hos 12
13 vårdtagaren. Det innebär att palliativa insatser snabbare sätts in. För personalen är det också stimulerande att få ta del av närståendes syn på den omvårdnad som givits. Många närstående anser att omvårdnaden överträffar deras förväntningar. En sammanfattande replik från Västbergas team: det är bra att jobba med genombrott - alla borde få denna chans. 13
14 Övriga team Björknäs vårdcentral, Boden Den palliativa patienten skall känna sig trygg med vården i hemmet. Teammedlemmar: Maria Brännholm, Ann Selini, Eva Larsson. Kontaktperson: Eva Larsson distriktssköterska; eva.larsson@nll.se Grytnäs vårdcentral, Kalix Alla palliativa patienter ska ha ett bra välbefinnande i hemmet. Teammedlemmar: Lisbet Esping, Gunnel Johansson, Margareta Lindqvist. Kontaktperson: Gunnel Johansson arbetsterapeut; gunnel.johansson@nll.se Gällivare kommun Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar: Kerstin Nilsson Johansson, Tarja Vierimaa, Lena Lundström. Kontaktperson: Kerstin Nilsson Johansson enhetschef; kerstin.nilsson.johansson@kommun.gellivare.se 14
15 Gällivare kommun - Gällivare sjukhus Patient/brukare och närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets slut. Förbättra samverkan mellan sjukhuset och Gällivare kommun. Teammedlemmar: Britt-Marie Nilsson, Eva Johansson-Saadio, Margareta Wourinen. Kontaktperson: Margareta Wourinen äldreomsorgschef; mawu01@kommun.gellivare.se Haparanda Vårdcentral/kommun Att alla palliativa patienter ska få bästa möjliga smärtbehandling oberoende var de vårdas. Teammedlemmar: Marja Holm, Jaana Anundi, Lea Riekkola, Anne Sulila, Catarina Strand-berg-Innala. Kontaktperson: Lea Riekkola distriktssköterska; lea.riekkola@nll.se Jokkmokks kommun och primärvård Att ge personer i Jokkmokks kommun möjlighet till tillfredsställande och tillgänglig palliativ vård i hemmet vid livets slut. Teammedlemmar: Ingela Nordqvist, Stina Lybeck, Rosmari Häggkvist, Gudrun Spiik. Kontaktperson: Gudrun Spiik distriktssköterska; gudrun.spiik@nll.se 15
16 Lövet, avdelning 3 Kalix sjukhus Att förbättra den palliativa vården för att ge högsta möjliga livskvalitet för patienten vid avdelningen. Teammedlemmar: Eva Wennberg, Anne Haugan-Andersson, Ulrika Bkörkman. Kontaktperson: Eva Wennberg kurator; eva.wennberg@nll.se Stadsvikens vårdcentral Luleå Att öka tilliten till den vård som bedrivs i det egna hemmet för den palliativa patienten. Teammedlemmar: Eva Lindström, Viktoria Lundqvist, Anne Carlén. Kontaktperson: Anne Carlén distriktssköterska; anne.carlen@nll.se Lungsektionen Sunderby sjukhus Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för den vård och behandling vi ger. Teammedlemmar: Carina Larsson, Ingrid Jonsson, Lars- Gunnar Larsson. Kontaktperson: Carina Larsson sjuksköterska; carina.larsson@nll.se Urologi avd 51 Sunderby sjukhus Strukturerat och värdigt omhändertagande av palliativa patienter. Att patienterna är optimalt smärtlindrade, väl 16
17 informerade och känner trygghet. Teammedlemmar: Ove Andren, Madeleine Nilsson, Emelie Andersson, Birgit Lindqvist, Lena Söreke. Kontaktperson: Madeleine Nilsson enhetschef; Avd 61 Sunderby sjukhus Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer. Teammedlemmar: Marianne Gjörup, Arne Hassler, Anna Wikström. Kontaktperson: Marianne Gjörup överläkare; marianne.gjorup@nll.se Avd 41 PAVA Sunderby sjukhus Att varje enskild patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn till deras sjukdom och situation. Teammedlemmar: Anna Lahti, Anitha Thelin, Annelie Nilsson, Eija Lundströmer. Kontaktperson: Anna Lahti sjuksköterska; anna.lahti@nll.se Älvsby vårdcentral Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende. Teammedlemmar: Agneta Överlind, Eva Boman Kontaktperson: Agneta Överlind distriktssköterska; agneta.overlind@nll.se 17
18 Övertorneå kommun och vårdcentral Att personer får känna minsta möjliga smärta, ångest och oro var de än väljer att bo. Teammedlemmar: Lena Löpare, Kimmo Kukkola, Ulla Toolanen, Kaisu Eero, Kristina Niska, Marie-Louise Savilahti. Kontaktperson: Lena Löpare enhetschef; Handledare Birgitta Brännvall Carina Karlsson Ilkka Koskenniemi Eva Larsson Lars Löfgren Lisbeth Markström Åsa Nilsson Tiina-Mari Ruotoistenmäki Ann-Sofi Sanberg Doris Yngström 18
19
20
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,
Läs merBättre vård i livets slutskede
INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merDet kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.
Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande
Läs mer1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus
1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets
Läs merAntagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)
Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merInom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.
Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merLokala administratörer, ihsak/hsa-registret, Primärvården
Lokala administratörer, ihsak/hsa-registret, Primärvården Enhet VASadm Vårdcentraler Namn Telefon Användarid e-post Arjeplogs Margareta Lestander 14814 Pemarles Margareta.Lestander@nll.se Anna Lundberg
Läs merSyfte med deltagandet i Genombrott:
Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merLedningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården
Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merVårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga
Vårdval primärvård uppföljning januari-april 2019 Resultatbilaga Gällivare hc Jokkmokks hc Laponia hc Pajala hc Haparanda hc Kalix hc Överkalix hc Övertorneå hc Kiruna hc Norrskenets hc Bergnäsets hc Björknäs
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merHuvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07
PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merDivision Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård
En god hälsa hela livet Bra bemötande- disposition 1 Hur följer vi resultaten? Vårdbarometern Patientenkät Ärenden i patientnämnden 2 Förbättringsarbete Etikprojektet Utbildningar Del av innehållet Ändrade
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merORD OCH BEGREPP [8]
2016-02-22 1 [8] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
Läs merTryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds
Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för
Läs merORD OCH BEGREPP [7] Dokumentets namn: Rutin för palliativ vård inom särskilt boende, hemsjukvård
2016-05-17 1 [7] Rutin för palliativ vård inom särskilda boendeformer, hemsjukvård Palliativ vård ska ha hög prioritet, lika hög som akut sjukdom och ska kunna bedrivas av alla, för all överallt inriktningen
Läs merGenombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009
Halmstad 100216 Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009 Processgruppen Johan Andersson Roger Kindberg Eva C Persson Eva M Persson Maria Stjernström-Öberg
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se
Läs merMBL 19 information till samverkansforum för närsjukvården Luleå Boden
1(5) Protokoll MBL 19 information till samverkansforum för närsjukvården Luleå Boden Tid och plats Fredagen 9 maj 2014 08.00 12.00 IVAs konferensrum Sunderby sjukhus Ulf Bergman, närsjukvårdschef Camilla
Läs merLokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Anders Engelholm SN 2018 00176 Vårdprogram 1.0 1(7) Författare Datum: Datum fastställande: Palliativa gruppen 2019-06-04 Ange datum Sakgranskare
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merMotionssvar - Starta ett hospice i Sörmland
MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti 2017 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merPalliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm
Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merKultur och Hälsa i Norrbotten
Bilder i taket Skaparkraft Sjung o minns Konst o bild Musik o rörelse Sjung o minns Musiklust Sjung o minns Minnesträning Sjung o minns Kultur och Hälsa i Norrbotten Berättande Djur i vården Minnesträning
Läs merSäkerhet, roller och riktlinjer
Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merAlmateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
Läs merHilma arbetsgrupp. palliativ workshop 2010. Palliativ vård Workshop 2010
Palliativ vård Workshop 2010 Arbetsgrupp inom Hilma Anna Kagelind Ann Dalius-Isenberg Anna-Karin Karlsson Annika Winqvist Britt-Marie Hennerdal Ewa Slätmo Fredrik Svensson(del av tiden) Linda Fintling
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merWorkshop* Kallelse och underlag till vårdplanering
Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Delregional arbetsgrupp SVPL (DRAG) 2014-01-20 * arbetsseminarium eller verkstad betonar problemlösning, påtaglig praktisk övning och kräver att deltagarna
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merÖppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013
Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:
Läs merUndrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?
Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merGeriatrisk vård för framtiden
Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merStyrgrupp för regionalt Vård- och omsorgscollege Norrbotten Bilaga 2 Version 2015-01-20
Styrgrupp för regionalt Vård- och omsorgscollege Norrbotten Bilaga 2 Version 2015-01-20 Representerar A = Arbetsgivare U = Utbildningsanordnare F= Facklig Ö = Övriga Ordförande och kontaktperson GULMARKERADE=
Läs merPalliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Läs merÖverenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.
Division Primärvård/ vo Ljusdal Omsorgs- och socialförvaltningen Område: Palliativ vård Målgrupp: Vårdpersonal inom Landsting och Kommun verksamma inom Ljusdals kommun Ämne: Riktlinjer palliativ vård vid
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs merPalliativregistret - värdegrund
Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden
Läs merVård i livets slutskede Innehållsförteckning
Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18
Läs merA-salen, kommunhuset, Sollefteå. Enligt närvaro- och tjänstgöringslista
1 (10) Datum Tid Kl. 13:00 16:10 Plats Beslutande A-salen, kommunhuset, Sollefteå Enligt närvaro- och tjänstgöringslista Övriga Jerry Mähler, verksamhetschef äldreomsorgen 15 närvarande Catrin Holm, verksamhetschef
Läs merUppstartsmöte den 16 april 2015
Uppstartsmöte den 16 april 2015 Inledning Lena Lindahl, Tf. kanslichef på Närvårdskansliet hälsade alla välkomna. Presentation av närsjukvårdsteam Lidköping Marianne Alärd, koordinator och projektledare
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,
Läs merNÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151
NÄRSTÅENDES DELAKTIGHET I VÅRDEN ETT FÖRÄNDRINGSARBETE Psykiatri Nordöst AVDELNING 151 Handledare Margareta Öhman Deltagare: Karin Borén arbetsterapeut Kristina Eriksson kurator Carita Jansson mentalskötare
Läs merGenombrottsprojektet Vård i livets slut
Genombrottsprojektet Vård i livets slut Rapport 2008 Innehåll Inledning... 3 Definition av Vård i livets slut... 3 Målsättning med projektet... 3 Deltagande team... 4 Projektets struktur och organisation...
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merSyftet med ett balanserat styrkort för Närvården är att. Skapa en gemensam vision och gemensamma mål för Närvården
Balanserat styrkort Vår verksamhetsidé ska stärka samverkan mellan primärvård, privat vård, kommunal vård och sjukhusvård för att försäkra vårdtagaren till en god och säker vård. Syftet med ett balanserat
Läs merSamverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län
Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merVälkommen till. vår hemtjänst
Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.
Läs merVinstlista - Cykla för livet 2014 Höstens vinster lämnas ut mellan 13 oktober - 20 december Vinst Deltagare Arbetsplats
Vinstlista - Cykla för livet 2014 Höstens vinster lämnas ut mellan 13 oktober - 20 december Vinst Deltagare Arbetsplats 1 Presentkort weekend (värde 5000 kr) Karin Gabrielsson Sjungande dalens skola Flöjtens
Läs mer