C-UPPSATS. Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige"

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:008 Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige En kvalitativ studie Mette Bäckström, Malin Holmgren Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik 2009:008 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/008--SE

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Sjukgymnastprogrammet, 180 Hp Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige - En kvalitativ studie. Mette Bäckström Malin Holmgren Examensarbete i sjukgymnastik HT2008 Handledare: Universitetsadjunkt Tommy Calner Examinator: Professor Gunvor Gard

3 Ett stort tack till alla informanter som delat med sig av sina värdefulla upplevelser och erfarenheter. Vi vill även tacka vår handledare Tommy Calner som redan från början trodde på vår ide och motiverade oss att genomföra studien. 2

4 Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige - En kvalitativ studie Physiotherapists experience of their professional status in Australia and Sweden. - A qualitative study Bäckström, M. & Holmgren, M. Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet Abstrakt Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status. Metod: Åtta sjukgymnaster verksamma inom ortopedi i den privata sektorn varav fyra i Australien och fyra i Sverige intervjuades utifrån en intervjuguide. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i 3 huvudkategorier; Sjugymnastyrkets status, faktorer som har betydelse för status samt förändringar för att förbättra sjukgymnastyrkets status. Majoriteten av informanterna ansåg att sjukgymnastyrkets status är för låg. Kompetens, lön, konkurrens, grundutbildning och helhetsintryck var faktorer som man menade har betydelse för yrkets status. Förslag på förändringar för att förbättra yrkets status delades in under tre områden vilka var; utbildning och kompetens, marknadsföring och information samt organisationsförändringar. Konklusion: Flertalet av de sjukgymnaster från Australien respektive Sverige som deltog i denna studie tycker att yrkets status är för låg i förhållande till den utbildning yrket kräver samt den kompetens som finns inom professionen. Förändringar inom utbildning och kompetens, marknadsföring och information samt organisationsförändringar skulle öka yrkets status. Nyckelord: kompetens, konkurrens, lön, sjukgymnastik, status, utbildning. 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... Error! Bookmark not defined. Syfte... 8 Material och metod... 8 Informanter... 8 Procedur... 8 Dataanalys... 9 Etiska aspekter Resultat Sjukgymnastyrkets status Faktorer som har betydelse för status Kompetens Lön Konkurrens Grundutbildning Helhetsintryck Förändringar för att förbättra sjukgymnastyrkets status Utbildning och kompetens Marknadsföring och information Organisationsförändringar Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion Referenser Bilaga 1: Information om medverkan i forskningsprojekt Bilaga 2: Intervjuguide Bilaga 3: Information about your participation in research project Bilaga 4: Interview questions 4

6 Status kan definieras på många olika sätt. Det kan förklaras som en persons ställning inom en grupp eller en grupps ställning i samhället (Nationalencyklopedin, 2008). Andra vanligt förekommande definitioner är anseende, läge och rang (Ulfsdotter-Eriksson, 2006). Status sätts ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Vad gäller yrkesstatus finns flera teorier om hur ordet ska definieras och vad uttrycket består av. En teori är att yrkesstatus utgörs av två komponenter, kunskap och värdering. Kunskapskomponenten bygger bland annat på de erfarenheter och den position en person har. Värdekomponenten handlar om värderingar och baseras till stor del på kunskapskomponenten då människor ofta bildar sig en uppfattning efter den kunskap de har. En annan teori beskriver status som ett resultat av två skilda processer, tillskriven och förvärvad status. Tillskriven status har med inlärda uppfattningar att göra och grundas redan under barndomen. Förvärvad status innefattar mer objektiva kriterier där utbildning, lön och arbetsuppgifter har betydelse. Detta är även faktorer som har visat sig ha särskilt stor betydelse för vilken statusmässig ställning ett yrke har i samhället (Ulfsdotter-Eriksson, 2006). Den svenska sjukgymnastutbildningens historia kan spåras tillbaka till tidigt 1800-tal då den var en del av gymnastikdirektörsutbildningen vid Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet i Stockholm (Socialstyrelsen, 1999). De som genomgått utbildningen kunde titulera sig gymnastikdirektörer vilket innebar att man hade rätt att bilda ett eget sjukgymnastiskt institut. Detta var vid denna tid ett högt ansett yrke som var reserverat enbart för män. Från och med 1860-talet fick även kvinnor tillträde till yrket och vann därefter snabbt mark inom professionen (Ottosson, 2008). Utbildningen kom sedan att drivas vid gymnastikinstitut i Stockholm och Lund fram till slutet av 1950-talet då den överfördes till Karolinska institutet samt Lunds universitets medicinska fakultet. Utbildningen började därefter successivt att spridas till landets universitet och högskolor. Vid denna tid var utbildningen tvåårig vilket under 70-talet utökades till två och ett halv år fick den sin nuvarande längd motsvarande tre års högskolestudier (Socialstyrelsen, 1999). Den australiensiska sjukgymnastiken har sitt ursprung i Storbritannien, där man 1894 bildade The Society of Trained Masseuses som inriktade sig på massageterapi (Chipchase et al., 2006). Tack vare den omfattande immigrationen från Storbritannien spreds denna kunskap till Australien där flera mindre massageförbund bildades under början av 1900-talet startade den första utbildningen som ledde till diplom i physico-therapy. Termen ändrades snabbt till Physiotherapy och därmed var benämningen sjukgymnastik introducerad. Under mitten av talet fick utbildningen slutligen examensstatus och utvecklades då från tidigare tre år till fyra års 5

7 studier, vilket gäller än idag (Chipchase et al., 2006). För att uppnå en magisterexamen inom sjukgymnastik i Sverige krävs en påbyggnad av utbildningen motsvarande ett års heltidsstudier vid universitet (Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR] Sjukgymnaststudenterna, 2008). Utöver detta finns även ett flertal möjligheter till vidareutbildning inom yrket. Den snabba utvecklingen inom medicin ställer ökade krav på sjukgymnaster att fördjupa sig inom specifika områden. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har därför under senare år arbetat med en specialistordning för sjukgymnaster. Detta har resulterat i att det idag finns specialistområden vilka alla kräver specifika kunskaper utöver grundutbildningens kunskapsbas (LSR Specialistordningen, 2008). Australien är ett av de ledande länderna i världen vad gäller forskning och utveckling inom yrket och även där finns möjlighet till vidare specialisering (Nall, 2006). Australian Physiotherapy Association definierar en specialiserad sjukgymnast som någon som besitter den högsta graden av expertis inom ett specifikt område. Denna expertis uppnås genom vidareutbildning i tre steg där en tvåårig magisterexamen kan utgöra ett av stegen. Idag finns ett växande antal specialister inom sjukgymnastik i Australien, Australian Physiotherapy Association tillsammans med The Australian College of Physiotherapists arbetar aktivt för att hitta ett system med titulering vilket har som uppgift att synliggöra sjukgymnasters specialistkompetens ut mot allmänheten (Australian Physiotherapy Association [APA] - Specialisation, 2008). Det finns en stor konkurrens med närliggande professioner att ta hänsyn till för sjukgymnaster idag. Gränserna mellan liknande yrkesområden suddas ut allt mer, vilket ställer högre krav på sjukgymnaster att profilera sig (Ottosson, 2008). Detta lägger även ett stort ansvar på den enskilda sjukgymnasten, då det krävs att man är kompetent och håller en hög kvalitet i sitt arbete för att möta framtidens krav (Turner, 2001). Kompetens beskrivs i Nationalencyklopedin (2008) som att ha tillräckligt god förmåga för en viss verksamhet, ord som också nämns i sammanhanget är skicklighet och kunnighet. För att inte bli ifrågasatt i sin kompetens förväntas en nyutexaminerad sjukgymnast idag kunna bevisa sina behandlingsmetoder med vetenskaplig evidens (Crosbie et al., 2002). Sjukgymnasten har en betydelsefull roll inom hälso- och sjukvården. Sjukgymnastiska insatser är förebyggande, behandlande och rehabiliterande och tänkbara arbetsarenor är både den öppna och slutna vården samt företagshälsovård. Inom företag arbetar sjukgymnaster för att upptäcka, förebygga och kontrollera arbetsrelaterad ohälsa (Ängeby, 1985). Idag arbetar även ett ökat antal sjukgymnaster på konsultbasis direkt via företag eller försäkringsbolag. Under de senaste åren har 6

8 antalet egenföretagande sjukgymnaster minskat i Sverige då nästan inga nyetableringar eller ersättningar godkänts av landstingen (LSR - Kongress 2008). Etablering innebär rätten att verka som behandlande sjukgymnast enligt svensk lag. Etableringsstopp råder sedan 1995 och för att kunna verka under de förutsättningar som krävs för en etablering erfordras ett avtal med landsting eller region (LSR - Service AB, 2008). I nuläget pågår det en statlig utredning av etableringsfrågan och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund verkar för att fri etablering ska införas (LSR - Kongress 2008). Till skillnad från i Sverige har sjukgymnaster i Australien större möjlighet att arbeta både inom privat och offentlig sektor (Turner, 2001). Australien var det första landet i världen att införa remissfrihet vid kontakt med sjukgymnast (Nall, 2006). I Sverige råder remissfrihet för sjukgymnastik sedan 2001 (Zolltisch-Grill, 2008). Tidigare forskning har gett en varierande bild av hur sjukgymnaster uppfattar yrkets status. Turner (2001) utvärderade sjukgymnaststudenters syn på yrkets status i relation till ett urval av andra professioner i Australien. Studien visade på att studenter i Australien rankade sitt framtida yrke högt. Detta i alla avseenden förutom när det handlade om lön. Turner (2001) beskriver också att sjukgymnastyrket i Australien har en tydlig identitet samt yrkesstatus och ses som ett åtråvärt framtidsyrke. Struber (2003) skriver att sjukgymnaster i Australien har ett gott rykte och är ett relativt högt ansett yrke både inom professionen men också gentemot samhället och andra vårdyrken. Vidare beskrivs att sjukgymnastyrket dock saknar en klar identitet i samhället då det finns en begränsad medvetenhet och förståelse för sjukgymnastens roll. I en svensk studie av Bergman (1990) fick sjukgymnaster rangordna sin plats i den medicinska hierarkin, där sjukgymnaster placerade sig högre än sjuksköterskor och kuratorer, men lägre än läkare. LSR menar att sjukgymnasternas status behöver höjas och detta är något man arbetar aktivt med inom förbundet (LSR - Kongress 2008). Vid förarbetet till denna studie hittades få studier där sjukgymnaster själva beskriver sina upplevelser av yrkets status. Detta ökade författarnas intresse och nyfikenhet på ämnet. Vår förhoppning är att denna studie kommer bidra till en reflektion bland sjukgymnaster kring yrkets status och vad som eventuellt kan förändras i framtiden. 7

9 Syfte Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status. Material och metod Informanter Totalt deltog åtta sjukgymnaster i studien varav fyra i Australien och fyra i Sverige. Målet med urvalet av informanter var att få stor spridning vad gäller ålder, kön samt antal år inom yrket. Inklusionskriterierna var att de arbetade som sjukgymnaster inom ortopedi samt var yrkesverksamma i den privata sektorn. Hälften av deltagarna i respektive land var kvinnor och hälften var män. Den yngsta deltagaren var 29 år och den äldsta 54 år. Antalet år som yrkesverksamma varierade mellan 4 och 28 år. Procedur Sjukgymnaster i Australien respektive Sverige kontaktades via e-post med en förfrågan om deltagande i studien. På detta sätt rekryterades tre av informanterna. De övriga kontaktades personligen på sin arbetsplats av författarna och gav på så vis medgivande om att delta i studien. Deltagarna fick på förhand ett brev med information om studiens syfte samt uppgifter om hur intervjuerna skulle komma att genomföras (se bilaga 1). De fick även tillgång till intervjuguiden för att ha möjlighet att förbereda sig vilket dock var frivilligt (se bilaga 2). Informationsbrevet och intervjuguiden översattes till engelska av författarna (se bilaga 3 och 4). En provintervju utfördes i Sverige med en sjukgymnast som är bekant till författarna. Detta gav en ungefärlig uppfattning om hur tidskrävande intervjuerna skulle komma att bli samt ökade författarnas trygghet i intervjusituationen. Provintervjun inkluderades inte i studien då personen i fråga inte uppfyllde inklusionskriterierna. Vid varje intervjutillfälle deltog båda författarna där den ena ledde intervjun och den andra hade en mer observerande roll. En av författarna ledde alla intervjuer i Australien och den andra gjorde motsvarande i Sverige. Intervjuerna utgick från en 8

10 semistrukturerad intervjuguide (Kvale, 1997) indelad i sju huvudfrågor samt 16 underfrågor varav de flesta var öppet formulerade. Utöver dessa ställdes följdfrågor för att förtydliga eller utveckla informantens svar ytterligare. Intervjuguiden var uppdelad i fyra huvudteman med fokus på grundutbildning, kompetens, lön, och konkurrens med andra yrkesgrupper inom närliggande områden. Utöver dessa fanns ett antal mer allmänna frågor, där informanterna fick associera fritt kring sjukgymnastyrkets status samt vad som skulle kunna förbättras. Intervjuerna utfördes på respektive informants arbetsplats och spelades in med diktafon. Dataanalys Data analyserades kvalitativt genom en manifest innehållsanalys med inspiration av Graneheim & Lundman (2004). Detta innebär att beskriva innehållet i ett kommunikativt budskap, där analysen sker genom att beskriva klara och tydliga komponenter i texten med minsta möjliga tolkning från författare (Merriam, 1994; Graneheim & Lundman, 2004). Intervjumaterialet transkriberades ordagrant och lästes igenom av båda författarna för att få en överblick av innehållet. Därefter togs meningsbärande enheter ut vilka hade anknytning till studiens syfte. Detta gjorde författarna var för sig för att sedan diskutera och enas om vilka meningsbärande enheter som var relevanta. Dessa enheter kondenserades genom att förkorta texten utan att ändra huvudinnehållet. Författarna klippte ut det kondenserade materialet och kategoriserade sedan detta var för sig, för att sedan föra en diskussion om de olika kategorierna. Därefter togs åtta underkategorier och tre huvudkategorier ut (tabell 1). Slutligen beskrevs kategorierna och innehållet med belysande citat, vilka beskrivs mer ingående i arbetets resultat. Materialet från informanterna i Australien och Sverige har beaktats som en homogen grupp vid analys och presentation av resultat. Analysen resulterande i 126 kondenserade enheter, 8 underkategorier och 3 kategorier. 9

11 Tabell1. Exempel på hur analysen av materialet gjordes Meningsbärande enhet Det vi kan, det vi gör, det är huvudgrejen alltså det om, om vi inte, om vi inte vet vad vi har för problem, vi kan inte hjälpa dom, det kommer att innebära att status inte är så hög heller. Kondensering Underkategori Kategori God kompetens är en förutsättning för hög status. Kompetens. Faktorer som har betydelse för status. Etiska aspekter Informanterna fick både muntlig och skriftlig information om studien och om genomförandet av intervjun. I informationen framgick att deltagandet var frivilligt och informanterna hade möjlighet att när som helst avbryta intervjun utan att ange skäl. Informanterna var legitimerade sjukgymnaster verksamma inom den privata sektorn och hamnade därmed inte i någon beroendeställning gentemot författarna. Informanternas identiteter är endast kända av författarna och resultatet presenteras anonymt. 10

12 Resultat Analysen av materialet resulterade i 3 kategorier; Sjugymnastyrkets status, faktorer som har betydelse för status samt förändringar för att förbättra sjukgymnastyrkets status. Två av dessa hade tillhörande underkategorier (tabell 2). Tabell 2. Resultat uppdelat i kategorier med underkategorier Kategori Underkategori 1. Sjukgymnastyrkets status 2. Faktorer som har betydelse för status 1. Kompetens 2. Lön 3. Konkurrens 4. Grundutbildning 5. Helhetsintryck 3. Förändringar för att förbättra 1. Utbildning och kompetens sjukgymnastyrkets status 2. Marknadsföring och information 3. Organisationsförändringar 1. Sjukgymnastyrkets status Kategorin beskriver hur informanterna upplever yrkets status i Australien och Sverige. En majoritet av informanterna tyckte att sjukgymnasters status är för låg. Det ansågs att utbildningen och kompetensen generellt ligger på en hög nivå och att yrkets status därför borde vara högre. Endast en informant kände sig nöjd med den status denne upplevde att yrket har idag. Det rådde delade meningar om i vilken riktning yrkets status har utvecklats. Ett par informanter menade att yrkets status var högre förut och att den nu hade stagnerat eller till och med försämrats, medan en annan informant menade att yrkets status har förbättrats de senaste 10 åren. Några av informanterna beskrev sjukgymnastyrket som ett medelstatusyrke. Enstaka informanter ansåg att sjukgymnaster och naprapater befinner sig på samma statusnivå. Andra menade att naprapater ibland har högre status. Flera menade att status är högre inom öppenvård eller idrott men lägre på sjukhus. 11

13 I think it depends on what area of physiotherapy you work in. Because physiotherapy you know is such a wide, a variety of physios, so if you work in a, in a sports team you have fantastic status if you work in ahm, hospitals, I think that s the other end of the spectra, where maybe physiotherapists aren t actually seen as high, well high status. 2. Faktorer som har betydelse för status Denna kategori beskriver faktorer som informanterna anser ha betydelse för yrkets status, den delades upp i fem underkategorier. Dessa var; kompetens, lön, konkurrens, grundutbildning och helhetsintryck. 2.1 Kompetens Samtliga informanter menade att sjukgymnasters kompetens har en avgörande betydelse för yrkets status. Vissa ansåg att det finns en stor variation i kompetens bland sjukgymnaster och att detta påverkar yrkets status negativt. Informanterna menade att det ligger på sjukgymnastens eget ansvar att vara kompetent inom sitt verksamhetsområde. En beskrivning av sambandet var att sjukgymnaster som inte utvecklar eller utmanar sina kunskaper och sätt att behandla, sänker allmänhetens syn på sjukgymnasters status. Detta genom att missnöjda patienter berättar för andra att sjukgymnasten inte varit till hjälp för dem vilket sedan sprids vidare. Ju mera vi kan, ju bättre vi blir, ju bättre vi kan diagnostisera och förstå problemet, bättre hjälper patienten desto i längden vår status blir högre, så är det, enkelt, absolut. 2.2 Lön Samtliga informanter uttryckte att sjukgymnasters lön har betydelse för yrkets status. En del av informanterna såg ett direkt samband där hög lön i sig innebär en hög status. Andra förklarade det genom att lönen har betydelse för status för att det är så allmänheten ser det. Många ansåg att lönen motiverar till vidareutbildning vilket i sin tur påverkar yrkets status. En informant menade även att en högre lön skulle leda till att fler människor vill utbilda sig till sjukgymnaster och att detta i sin tur skulle ge yrket en ökad status. Det fanns även en uppfattning att sjukgymnaster tjänar mindre än andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning vilket antogs vara 12

14 förklaringen till att sjukgymnasters status är lägre. Earning more money definitely have things in motivation to improve your status, my status as a physio through study and through experience. 2.3 Konkurrens Majoriteten av informanterna tyckte att konkurrens med närliggande yrkesgrupper har en positiv effekt på yrkets status. De australiensiska informanterna såg framförallt osteopater och kiropraktorer som konkurrerande yrkesgrupper. I Sverige nämndes naprapater och kiropraktorer i detta sammanhang. Många menade att konkurrens gör att sjukgymnaster anstränger sig extra mycket för att göra ett bra arbete vilket leder till en ökad status för yrket. De trodde även att konkurrens gör att sjukgymnaster försöker vara tydligare inför omvärlden med vad de kan och vilka tjänster de kan erbjuda. Konkurrensen ansågs även vara en motiverande faktor för att utveckla sina kunskaper och på den vägen öka yrkets status. Det ska finnas konkurrens för att vi ska känna att vi måste bli bättre, vi kan inte bara säga nu är det bra, nu är jag fullärd och kan fortsätta med det här, och detta gör att vi lär oss mera då blir status högre. 2.4 Grundutbildning Flera av informanterna tyckte att det finns ett samband mellan grundutbildningens innehåll och yrkets status. Det ansågs vara viktigt att det som lärs ut bygger på vetenskaplig evidens samt att studenterna under utbildningen stimuleras till fortsatt evidensbaserat arbete eller forskning. Även lärarnas kompetens angavs vara en faktor som i förlängningen har en påverkan på yrkets status genom de färdigutbildade sjukgymnasternas kunskaper. Andra uttryckte att utbildningen borde ha betydelse för yrkets status men att detta inte återspeglas inom sjukgymnastyrket. Ju högre den, alltså, man ligger i framkant på forskning och såhär i utbildningen, desto högre status får vi, det är jag helt övertygad om, att man på utbildningarna inte lär sig gammal skåpmat helt enkelt, utan man, att lärarna verkligen håller sig i frontlinjen. 13

15 2.5 Helhetsintryck Denna underkategori består av en informants upplevelser av sambandet mellan ett gott helhetsintryck för patienten och yrkets status. Informanten menade att status innefattar att hela kedjan är professionell, både vad gäller tillfredsställande lokaler och ett bra bemötande av personal. Patientens välbefinnande vid mötet med sjukgymnasten ansågs vara viktigt för yrkets status. Det här med status det är ju också att, det är ju så många aspekter... en aspekt är ju hur patienterna ser på oss och att vad ska jag säga, att hela kedjan är professionell att dom kommer hit möter en duktig reception, lokalerna är ändamålsenliga och städade och ja, snygga dom får inte vara slitna och risiga och att hela bemötandet från vår sida är, för rehabilitering är ju så mycket mer än det jag gör utan det är ju hela, egentligen handlar det mycket om hur patienten mår när dom kommer hit. 3. Förändringar för att förbättra sjukgymnastyrkets status Den tredje kategorin beskriver vilka förändringar informanterna upplever vara av vikt för att förbättra yrkets status. Den resulterade i tre underkategorier; utbildning och kompetens, marknadsföring och information och organisationsförändringar. 3.1 Utbildning och kompetens Informanterna hade olika åsikter om vad som skulle kunna förändras i sjukgymnastutbildningen för att öka yrkets status. Några synpunkter var att det behövs fler kliniskt yrkesverksamma lärare i grundutbildningen samt att utbildningen bör vara mer pedagogiskt inriktad för att de färdiga sjukgymnasterna ska bli bättre på att undervisa patienter. En informant menade att marknadsföring av den egna professionen bör införas som ett moment i utbildningen. Det vanligast förekommande budskapet gällande grundutbildningen var att den bör vara mer orienterad mot arbete inom den privata sektorn för att studenter ska bli mer medvetna om olika karriärsval och möjligheter. 14

16 just making people aware of their carrier options and also just making them aware of the, where you fit in, in different levels, whether it s within the hospital system or whether it s in private practice. Att bli mer kompetent inom sitt område är något som samtliga informanter har tagit upp som en viktig del i hur yrkets status kan förändras i positiv riktning. Ett exempel på hur en ökad kompetens ska uppnås var att arbeta evidensbaserat samt att bli bättre på att synliggöra sjukgymnasters kunskaper genom forskning. En tanke var att möjlighet till AT-tjänstgöring efter avslutad grundutbildning hade varit en positiv förändring. Vidareutbildning är viktigt för en förbättring av yrkets status menade många informanter. Det ansågs att fler sjukgymnaster bör specialisera sig inom ett specifikt område för att öka yrkets status. Vi ska inte vara allmänt sjukgymnaster längre vi måste specialisera oss, man kan inte bara vara sjukgymnast, man ska ha, kunna specialistkompetens inom ett område. 3.2 Marknadsföring och information En av de viktigaste förändringar som behövs för att höja sjukgymnastyrkets status var enligt många informanter att sjukgymnaster måste bli bättre på att marknadsföra sig och tala om vad de kan. Informanterna menade att sjukgymnaster har en bred och gedigen kompetens men att en stor del av allmänheten inte känner till detta. Mer marknadsföring ansågs också nödvändigt för att hävda sig i konkurrensen med närliggande yrkesgrupper. Vidare beskrevs att många inte vet att sjukgymnaster är specialiserade vilket gör att denna specialistkompetens därför inte utnyttjas till fullo. Många menade att om fler kände till vilka tjänster en sjukgymnast kan erbjuda samt vid vilka tillstånd en sjukgymnast kan vara till hjälp, skulle detta ge yrket en högre status. Det framkom många olika förslag på arenor där sjukgymnaster skulle kunna marknadsföra sig. Ett av dessa var att använda media som ett medel för att sprida kunskap om vad sjukgymnaster kan. En annan åsikt var att sjukgymnaster kan föreläsa i offentliga sammanhang för att sprida kunskap om sjukgymnastik och därmed öka yrkets status. En australiensisk informant menade att sjukgymnaster borde vara mer aktiva inom Australian Physiotherapy Association och genom dem verka för en ökad marknadsföring av yrket. Följande citat belyser ovan nämnda tankegångar: 15

17 Åter igen så tror jag att, att vi mycket bättre ska synliggöra det vad var och en kan, så att dom här, alltså specialistkompetenserna som, som kommer nu allt, allt mer, att man blir specialist inom vissa områden, det, det tror jag är bra för jag tror att, alltså kompetensen hos sjukgymnaster generellt inom det område man håller på med är väldigt bra, det bara synliggörs inte. Vissa informanter menade att det viktigaste är att sjukgymnaster på ett tydligare sätt informerar varje enskild patient om hela bilden av dennes problem, både vad gäller orsaker och nödvändiga åtgärder. Genom detta skulle patienten få en mer korrekt bild av vad sjukgymnaster gör vilket i sin tur skulle spridas vidare och på det sättet ha en positiv effekt på yrkets status. En annan åsikt var att läkare borde bli bättre informerade om vad sjukgymnaster kan. En svensk informant menade att detta skulle kunna ske genom att sjukgymnaster deltar på läkarträffar eller engagerar sig inom landstinget. Bättre kommunikation mellan de båda yrkesgrupperna var ytterligare ett förslag på hur detta ska åstadkommas. Med denna insikt skulle läkarna bättre veta när de kan remittera eller ge patienter rådet att uppsöka sjukgymnast för sina besvär. Detta skulle medföra att fler patienter som inte vet var de ska vända sig, kommer till en sjukgymnast och får relevant behandling. Ett sådant råd från en läkare ansågs även göra att patienten uppfattar sjukgymnastens behandling som mer trovärdig och att detta tillsammans skulle ge en ökad status för sjukgymnastyrket. Educating a lot more to other health care professionals, to nursing staff, to doctors, to occupational therapists, ahm to family, to friends. Yeah the more people that we ll actually educate about what we specifically do, the higher the status will be. 3.3 Organisationsförändringar Informanter i både Australien och Sverige ansåg att det krävs en förändring inom organisationen i de båda länderna för att påverka yrkets status i en positiv riktning. De australiensiska sjukgymnasterna menade att det borde införas ett graderingssystem där sjukgymnaster tituleras efter utbildningsnivå samt specialiseringsområde. Detta skulle öka sjukgymnasters motivation och karriärmöjligheter och därmed öka yrkets status.... in other professions you might have other levels of promotion and other steps for it as we seem to miss that. We re all physios but we got different levels of training and experience. Några svenska informanter menade att en förändring av det etableringssystem som finns idag är 16

18 nödvändig. Dessa ansåg att det nuvarande systemet inte stimulerar till utveckling och hindrar ambitiösa sjukgymnaster att arbeta inom det de vill. Mera frihet inom den privata sektorn skulle därför gynna yrkets status. Att förändra det här systemet skulle frigöra stora krafter, och det skulle vara en, en, en marknad för oss alla, det skulle innebära också att vi, fortsatte att, jobba, utbilda oss, för att vi ser att, att detta kommer att ge mig sen, ja, ekonomiska effekter, jag kommer ha högre status. Diskussion Resultatdiskussion Majoriteten av informanterna upplevde att sjukgymnasters status är för låg och att yrket förtjänar en högre status med tanke på den utbildning och kunskap som yrket kräver. Denna åsikt var lika utmärkande i både Australien och Sverige. LSR bekräftar att yrkets status behöver höjas och arbetar aktivt för detta inom förbundet (LSR - Kongress, 2008). Den negativa bilden av yrkets status motsägs däremot i en australiensisk studie av Struber (2003) som menar att sjukgymnastyrket besitter en hög prestige både inom yrkeskåren och bland allmänheten. Samma slutsats fastslogs i en studie av blivande sjukgymnasters syn på yrkets status i förhållande till andra professioner (Turner, 2001). Författarna tycker att informanternas svar i denna studie är intressanta med tanke på de tidigare studier som visar på en upplevelse av hög status. Det kan dock ifrågasättas hur väl dessa studier stämmer överens med hur dagens sjukgymnaster upplever yrkets status. Alla informanter var överens om att sjukgymnasters kompetens spelar en avgörande roll för yrkets status. Ökad kompetensutveckling genom vidareutbildning, och specialisering var något som ansågs vara av stor vikt för att ge sjukgymnastyrket en högre status i framtiden. Många studier stödjer den stora betydelsen av en hög kompetensnivå bland sjukgymnaster. Richardson (1999) menar att kontinuerlig kompetensutveckling är nödvändig för att sjukgymnaster ska kunna svara upp mot de ständigt föränderliga kraven inom hälso- och sjukvården. Detta tankesätt beskrivs även i en studie där det konstateras att sjukgymnastutbildningen endast är en grund inför ett livslångt lärande (Crosbie et al.2002). Med tanke på det stora antal arbetsområden sjukgymnaster verkar inom, anser författarna liksom flera av informanterna att det är näst intill omöjligt för en person att ha djupa kunskaper inom alla dessa. Mer specialisering bland sjukgymnaster skulle göra att kompetensen ökade inom varje enskilt område, samtidigt som kåren tillsammans kan täcka in det breda spektra där dagens sjukgymnaster finns representerade. En sådan kompetensutveckling tror författarna 17

19 skulle ha en betydande effekt på yrkets status. Lön var en faktor som samtliga informanter ansåg ha ett samband med yrkets status. En uppfattning var att sjukgymnaster tjänar mindre än andra yrkesgrupper med likvärdig utbildning och därmed har lägre status. Uppfattningen om att lönerna är låga i förhållande till andra långtidsutbildade yrkesgrupper i Sverige delas av Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR - Kongress, 2008). Carlsson och Wallenberg (2006) menar att missnöjet med lön är mer utbrett hos yrkesgrupper inom vården jämfört med andra professioner. Ulfsdotter-Eriksson (2006) beskriver i sin definition av förvärvad status att det innefattar faktorer som utbildning, lön och arbetsuppgifter. De menar att dessa faktorer är av betydelse för vilken status ett yrke har i samhället. Att hög status ofta kopplas samman med hög lön, kan förklara varför flera av informanterna såg en direkt koppling mellan lön och status. Enligt författarnas mening ligger det på varje nyutexaminerad sjukgymnasts ansvar att inte acceptera orimligt låga ingångslöner. Så länge det finns sjukgymnaster som går med på att vara underbetalda finns det ingen anledning för arbetsgivarna att höja lönenivån. Självklart är det lättare sagt än gjort att ställa sådana krav som nyutbildad men den som lyckas har ett betydligt bättre utgångsläge för en positiv löneutveckling under sin fortsatta karriär. Förhoppningsvis skulle detta även fungera som förhandlingsunderlag för redan verksamma sjukgymnaster som naturligtvis bör tjäna mer än en nyutbildad. Enligt författarnas mening är detta en väldigt viktig faktor för att öka sjukgymnasters status. En vanligt förekommande åsikt bland informanterna var att ett ökat användande av evidensbaserade behandlingsformer bland sjukgymnaster skulle bidra till att yrkets status höjs. Många ansåg även att det var viktigt att grundutbildningen bygger på evidens och att den stimulerar till fortsatt forskning. Att professionens utveckling är beroende av yrkesutövarnas förmåga att tillämpa evidensbaserade metoder konstateras även i en studie av Iles & Davidsson (2006). Resultatet visar att sjukgymnasterna som deltagit i undersökningen i regel är mycket positivt inställda till evidensbaserade behandlingsformer men att många har bristande kunskaper i att söka och använda evidens i sitt dagliga arbete. Den positiva inställningen till att arbeta evidensbaserat belyses även av Kamwendo (2002), som dessutom poängterar att evidens inte bara är önskvärt utan en förutsättning för yrkets fortlevnad. I båda dessa studier efterlyses mer lättillgängliga och lättförståeliga systematiska översikter för att stimulera till ett ökat användande av evidensbaserade behandlingsformer bland sjukgymnaster. Det poängterades att praktiserande sjukgymnaster dessutom behöver mer tid i sitt arbete avsatt för att tillägna sig evidens för de behandlingsformer som används. Detta är även något som författarna tror är avgörande för att uppnå ett ökat användande av evidens bland dagens sjukgymnaster. Sjukgymnasters positiva inställning till 18

20 evidensbaserat arbete borde tas till vara genom att underlätta så att det blir genomförbart även i praktiken. En viktig förändring som deltagarna i denna studie ansåg behövdes för att öka sjukgymnastyrkets status var att marknadsföra yrket och tala om för både allmänheten och närliggande yrkesgrupper vad sjukgymnaster kan och gör. Detta var något sjukgymnaster ansågs vara dåliga på i dagsläget. Dessa åsikter delas av sjukgymnasternas riksförbund i både Australien och Sverige. LSR fastslog i sin kongress (2008) att kännedom om sjukgymnasters kompetens måste säkerställas hos alla vårdgivare inom hälso- och sjukvården för att denna ska tas till vara på ett bättre sätt. Vidare konstateras att marknadsföring av yrket både inom vårdprofessioner och i samhället generellt, är av stor vikt för att få till stånd en uppvärdering av yrket. APA (2005) klargör att ett huvudmål inför framtiden är att sjukgymnaster ska verka för en ökad kunskap hos allmänheten och närliggande yrkesgrupper om den expertis och specialisering som finns att tillgå inom sjukgymnastkåren. Ovan beskrivna uppfattningar är dock inte någon nyhet inom sjukgymnastprofessionen. LSR konstaterade redan 1985 (Ängeby, 1985) att det finns ett behov av att marknadsföra yrket för att öka sjukgymnasternas status i vårdteamet så väl som i samhället i stort. Sett till informanternas svar i denna studie finns det mycket kvar att göra vad gäller marknadsföringen av yrket. Flera av informanterna poängterade att sjukgymnaster även behöver bli bättre på att utbilda sina patienter för att ge dem en mer korrekt bild av vad sjukgymnaster gör. Detta skulle ha en positiv effekt på yrkets status genom att denna insikt sprids vidare. Författarna tycker att detta är extra viktigt då utbildning av patienter är det som till stor del skiljer sjukgymnaster från de konkurrerande yrkesgrupper som nämnts i studien. Målet för en sjukgymnast kan beskrivas som att hjälpa patienter till självhjälp, det vill säga att i minsta möjliga mån göra dem beroende av passiv behandling. Vägen för att uppnå detta går via utbildning av patienten vilket i förlängningen kan bidra till en tydligare profilering av yrket. Upplevelsen av sjukgymnasten som utbildare styrks av en studie där svenska sjukgymnasters syn på sin professionella identitet inför sitt kommande yrkesliv undersöktes (Lindquist, Engardt, Garnham, Poland, & Richardson, 2006). Studien visade att utbildning av patienter sågs som en av de tre huvudsakliga uppgifterna för dagens sjukgymnaster. Konkurrens hade enligt många av informanterna en positiv effekt på sjukgymnastyrkets status. Informanterna menade att konkurrens gör att sjukgymnaster anstränger sig mer i sitt yrke och måste vara tydligare med vad de kan och gör för att hävda sig. Författarna ser denna inställning till konkurrens som ett sundhetstecken. Konkurrens med närliggande yrkesgrupper är oundvikligt och bör ses som ett naturligt inslag för dagens sjukgymnaster istället för ett hot mot professionen. Med 19

21 tanke på de brister som konstaterats i marknadsföringen av yrket borde denna konkurrens, i enlighet med informanternas uppfattning, användas som en drivkraft för ökad marknadsföring och definition av sjukgymnasters kunskaper. Detta behov av att klargöra sjukgymnasters roll och ståndpunkt i jämförelse med andra närliggande yrkesgrupper finns även beskrivet i en studie av Turner (2001). I både Australien och Sverige utvecklas system för specialisering inom sjukgymnastik (APA - Specialisation, 2008; LSR - Specialistordningen, 2008). Ett sådant system var något som många informanter ansåg skulle vara en positiv förändring för att påverka yrkets status. Australiensiska informanter ville även införa ett graderingssystem där sjukgymnaster tituleras efter utbildningsnivå och specialiseringsområde. Att införa olika tituleringar är något som även författarna tycker ligger helt i linje med de ökade möjligheterna till specialisering. Dels genom att det underlättar för patienterna att hitta de sjukgymnaster som är specialiserade inom det område de behöver hjälp med. Samtidigt kan det vara en motivationsfaktor att efter genomförd specialisering få en titel som återspeglar detta. Svenska informanter menade att en förändring av det nuvarande etableringssystemet är nödvändig för yrkets utveckling och status. Detta arbetar man för inom LSR (LSR - Kongress 2008). Författarna håller med om att etableringssystemet är ett stort hinder för sjukgymnaster i Sverige och välkomnar därför en sådan förändring. Vid sammanställningen av denna studie framkom att skillnaderna mellan Australien och Sverige vad gäller informanternas syn på yrkets status inte var stora. Majoriteten av informanterna i båda länderna var överens om att sjukgymnastyrkets status för låg. En informant i Australien menade dock att yrkets status har ökat de senaste åren samtidigt som en Svensk sjukgymnast hävdade det motsatta. Det visade sig även att ett flertal av de australiensiska sjukgymnasterna tyckte att grundutbildningen borde vara mer inriktat mot arbete inom den privata sektorn vilket var en synpunkt som ingen av de svenska informanterna tog upp. Författarna tror att detta delvis kan ha sin förklaring i de skillnader som finns mellan de båda länderna vad gäller möjlighet till arbete inom den privata sektorn. Det etableringsstopp som råder i Sverige försämrar förutsättningarna för sjukgymnaster som vill arbeta inom den privata sektorn (LSR Service AB, 2008), medan det i Australien inte finns något motsvarande hinder (Turner, 2001). Denna studie ger en liten fingervisning om hur sjukgymnaster i Sverige och Australien upplever sin yrkesmässiga status, men resultatet kan inte överföras till en större population. Författarna tror dock att många sjukgymnaster i både Australien och Sverige delar upplevelsen av att yrkets status är för låg. Det är även troligt att de förslag på förändring som framkommit är något som många inom kåren är beredda skriva under på. Med tanke på att status har diskuterats bland sjukgymnaster under lång tid (Ängeby, 1985), är det intressant att inte fler studier har gjorts inom ämnet. Vidare studier 20

22 av större omfattning behövs för att få en mer aktuell bild av sjukgymnasters tankar kring yrkets status idag. Det vore även önskvärt att utarbeta fler konkreta strategier för hur dessa förändringar kan genomföras i praktiken. En sådan insikt skulle hjälpa sjukymnaster att gå från tanke till handling och utgöra en grund att bygga från inför fortsatt arbete mot en uppvärdering av yrket. Metoddiskussion Syftet med denna studie var att beskriva hur sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status. Valet av metod grundades på att författarna ville få en djupare bild av enskilda människors upplevelser. För detta ändamål lämpar sig ett kvalitativt tillvägagångssätt där individen får uttrycka sig med egna ord (Olsson & Sörensen, 2001). Urvalet av informanter syftade till att få en så stor spridning som möjligt vad gäller kön, ålder, samt arbetslivserfarenhet inom sjugymnastyrket. Detta för att erhålla en bred bild av tankar och upplevelser. Informantgruppen som kom att delta uppfyllde dessa önskemål på ett tillfredsställande sätt. Australien är ett av de ledande länderna i utvecklingen av sjukgymnastyrket (Nall, 2006; LSR - Specialistordningen, 2008) vilket är andledningen till att studien delvis utfördes där. Författarna valde att tillämpa vissa inklusionskriterier vid urvalet av informanter. Anledningen till detta var att få en gemensam grund genom att välja informanter som arbetar inom samma område och utifrån det ha möjlighet att diskutera eventuella likheter och skillnader mellan de båda länderna. Enligt Starrin och Svensson (1994) finns inga fastställda regler för hur ett kvalitativt urval bör gå till. Det är istället upp till författarna att avgöra vilka kriterier som lämpar sig bäst för den aktuella studien. Det ökade arbete det innebar att bearbeta det engelskspråkiga materialet samt studiens ringa omfattning var orsakerna till att antalet deltagare begränsades till åtta informanter. Ett större antal deltagare hade kunnat ge ett mer innehållsrikt material och en djupare insikt i ämnet. Inför intervjuerna fick samtliga informanter ett exemplar av intervjuguiden för att ha möjlighet till förberedelse innan intervjun om så önskades. Det visade sig att ungefär hälften av informanterna nyttjat detta genom att tänka igenom frågeställningarna på förhand medan de övriga svarade mer spontant. Författarna tror att resultatet till viss del kunde ha blivit fylligare och resonemangen mer tydliga om alla informanter hade tänkt igenom frågorna på förhand. Intervjuguiden som användes vid utförandet av intervjuerna var av semistrukturerad karaktär, vilket 21

23 betyder att den omfattade en rad huvudteman samt olika frågealternativ under respektive tema (Kvale, 1997). Detta medförde att informanterna delvis fördes in på huvudteman, men det gavs även möjlighet till att associera fritt om yrkets status och vad som eventuellt kan förbättra den. Författarna anser att detta var ett bra tillvägagångssätt, då det fick informanterna att reflektera kring flera olika aspekter som annars eventuellt hade förbisetts. Vid intervjuerna till denna studie valde författarna att inte definiera ordet status för informanterna. Som beskrivs i bakgrunden finns många olika definitioner på status och ett flertal olika teorier om vad begreppet innefattar. Författarna ville därför lämna öppet för var och en att tolka detta fritt. Författarna tror att detta har varit till studiens fördel på så sätt att informanterna inte har styrts till att tänka i bestämda banor och att materialet därför blivit mer mångfacetterat. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. På så vis minimerades risken att värdefull information gick till spillo då två personer var observanta på informantens svar och hade möjlighet att ställa följdfrågor. Författarna var uppmärksamma på att frågorna formulerades på ett sådant sätt att egna tankar inte överfördes till informanten (Olsson & Sörensen 2001). Uppgiften delades upp så att den ena författaren ledde samtliga intervjuer i Australien och den andra gjorde motsvarande i Sverige. Anledningen till detta var att en av textförfattarna kände sig mer trygg med det engelska språket. Förutsättningarna för lyckade intervjuer, genom väl formulerade frågor och ett bra samspel mellan intervjuare och informant bedömdes därför öka med denna uppdelning. Det faktum att studien delvis utfördes på ett språk som inte är författarnas modersmål är något som skulle kunna påverka mängden material negativt. I synnerhet kan detta ha påverkat förekomst och formulering av följdfrågor som författarna inte haft möjlighet att förbereda. Detaljer i de engelskspråkiga informanternas svar vid intervjutillfället kan ha förbisetts, därmed kan författarna ha missat att ställa kompletterande frågor. Allteftersom intervjuerna fortskred ökade författarnas vana och erfarenhet av att intervjua samt förmåga att utveckla följdfrågor. Denna ökade säkerhet vid intervjutillfällena kan ha medfört att ett rikare material erhölls från de informanter som intervjuades i ett senare skede. Stärkande för studiens validitet var att författarna utförde en provintervju innan studiens början, detta medför en möjlighet att utveckla intervjuteknik och uppkomst av följdfrågor (Olsson & Sörensen, 2001). Då syftet med studien var att beskriva det insamlade materialet och i största mån undvika att lägga in författarnas egna tolkningar analyserades data genom en manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2004). Vid genomförandet av analysen tog båda författarna ut meningsbärande enheter 22

24 från det transkriberade materialet på var sitt håll för att sedan jämföra det var och en kommit fram till. Det visade sig att de meningar eller stycken som valts ut var mycket överensstämmande mellan författarna och endast små ändringar gjordes i förhållande till de slutgiltiga enheterna som sedan togs fram. Även kategoriseringen utfördes separat vilket resulterade i liknande grupperingar. Dessa reviderades sedan tills det att båda textförfattarna var överrens. Ovan beskrivna förlopp styrker trovärdigheten av resultatet (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna hade ringa erfarenheter gällande kvalitativ metod vid studiens början. Nya och utvecklade kunskaper inom området har kommit fram under studiens gång. Intervjuguiden hade till viss del varit annorlunda om studien hade gjorts efter de erfarenheter som tillkommit. Eventuellt hade färre frågor använts och mer vikt lagts på att återkoppla samtalen till yrkets status. Några av intervjufrågorna var ej knutna direkt till syftet. Detta misstag kan delvis förklaras av författarnas nyfikenhet och intresse samt ovana av att formulera frågor. Konklusion Flertalet av de sjukgymnaster från Australien och Sverige som deltagit i denna studie tycker att yrkets status är för låg i förhållande till den utbildning yrket kräver samt den kompetens som finns inom professionen. Informanterna hade flera förslag på vad som kan förändras för att öka sjukgymnasters status. Många menade att ökad kompetens genom vidareutbildning, specialisering och evidensbaserat arbete är av stor vikt. Flertalet av informanterna menade även att sjukgymnaster måste bli bättre på att marknadsföra sig och synliggöra sina kunskaper för att yrkets status ska förbättras. Några svenska informanter menade att en förändring av etableringssystemet krävs för att öka sjukgymnasters status. Många av de australiensiska informanterna ansåg att ett graderingssystem för att främja sjukgymnasters karriärmöjligheter var av stor vikt för att ge yrket en högre status i framtiden. 23

25 Referenser Australian Physiotherapy Association. (2005). APA Vision for Physiotherapy Hämtat från < FTOKEN= > 20 Oktober 2008 Bergman, B. (1990). Professional role and autonomy in physiotherapy. Journal of Rehabilitation Medicine, 22, Carlsson, L., & Wallenberg, J. (2001). Lön-motivation-arbetsresultat, En vetenskaplig undersökning om sambanden. Sundbyberg: Alfa-Print. Chipchase, L., Galley, P., Jull, G., McMeeken., Refshauge, K., Nayler, M., & Wright, A. (2006). Looking back at 100 years of physiotherapy education in Australia. Australian Journal of Physiotherapy, 52, 3-7. Crosbie, J., Gass, E., Jull, G., Morris, M., Rivett, D., Ruston, S., Sheppard, L., Sullivan, J., Vujnovich, A., Webb, G., & Wright, T. (2002). Sustainable undergraduate education and professional competency. Australian Journey of Physiotherapy, 48, 5-7. Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, Iles, R., & Davidson, M. (2006). Evidence based practice: a survey of physiotherapists current practice. Physiotherapy Research International, 11(2), Kamwendo, K. (2002). What do Swedish physiotherapists feel about research? Asurvey of perceptions, attitudes, intentions and engagement. Physiotherapy Research International, 7, Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund. Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. (2008). Kongress Hämtat från < 20webbplats> 15 November

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Folkhälsovetenskap AV, Kvalitativ metod i hälsovetenskap, 7,5 hp Public Health Science MA, Qualitative Methods in Health Sciences, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.

Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården. Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt

Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag

Läs mer

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Medicinska vårdadministratören och sekretessen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Medicinska vårdadministratören och sekretessen Examensarbete 35 poäng Författare: Mia Käck Handledare: Doris Karlsson Våren 2015 SAMMANFATTNING

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ung och utlandsadopterad

Ung och utlandsadopterad Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå

Läs mer

Fysioterapeutprogrammet

Fysioterapeutprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Fysioterapeutiska insatser är avgörande för en hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god patientsäkerhet. Fysioterapeuternas kunskapsområde

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning psykiatrisk vård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) Programkod VASPV Programbeskrivning Utbildningen syftar till att

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Det är detta vi vill uppnå!

Det är detta vi vill uppnå! Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng

Studiehandledning FYSIOTERAPI. Grundnivå. FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Studiehandledning FYSIOTERAPI Grundnivå FYS 018 Barn, ungdom, äldre/teamarbete 4,5 högskolepoäng HT 11 A-LL, CSO Kursen är en grundkurs

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp

Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Magisterprogram - Arbetsliv, hälsa och rehabilitering, 60 hp Master (one year) of Working Life, Health and Rehabilitation, 60 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Remissvar Kompetens och ansvar (SOU 2010:65)

Remissvar Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Remissvar Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) YTTRANDE 2011-02-25 Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund, LSR, har fått rubricerade betänkande på remiss

Läs mer

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng = G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Lagskydd av titeln fysioterapeut samt byte av yrkestitel för sjukgymnaster

Lagskydd av titeln fysioterapeut samt byte av yrkestitel för sjukgymnaster Kompletterande remissyttrande avseende betänkande: 2012-05-22 Kompetens och ansvar (SOU 2010:65) Lagskydd av titeln fysioterapeut samt byte av yrkestitel för sjukgymnaster Inledning Legitimerade Sjukgymnasters

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

C-UPPSATS. Sjukgymnasters erfarenhet av att arbeta som första instans

C-UPPSATS. Sjukgymnasters erfarenhet av att arbeta som första instans C-UPPSATS 2010:007 Sjukgymnasters erfarenhet av att arbeta som första instans - en enkätstudie Elin Bostedt Caroline Göransson Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2

Läs mer

Förslag till kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården

Förslag till kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården Förslag till kompetensutveckling för sjukgymnaster verksamma i primärvården 2005 Utarbetat av Tassan Andrén, Birgitta Arvidsson, Annika Bjurling, Eva Frantz, Niklas Föghner, Birgitta Grahn, Iréne Josephson,

Läs mer

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Barnmorskeprogram, 90 hp

Barnmorskeprogram, 90 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Barnmorskeprogram, 90 hp Graduate programme in Midwifery, 90 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VBAMA Avancerad MIUN 2010/688 Högskolepoäng

Läs mer

EXAMENSARBETE. Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan. En kvalitativ studie. Anna Gradeen Moa Andersson 2013. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast

EXAMENSARBETE. Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan. En kvalitativ studie. Anna Gradeen Moa Andersson 2013. Sjukgymnastexamen Sjukgymnast EXAMENSARBETE Patienters upplevelse av sin rehabiliteringsplan En kvalitativ studie Anna Gradeen Moa Andersson 2013 Sjukgymnastexamen Sjukgymnast Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt

Läs mer

Uppgift 1. Presentation i itslearning

Uppgift 1. Presentation i itslearning Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Egna studier v 35 Utbildningen startar med egna studier v 35. Nedan följer information angående de fem uppgifter du har att arbeta med. Några av uppgifterna

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Kompletterande utbildning för läkare med examen

Kompletterande utbildning för läkare med examen UTBILDNINGSPLAN 1 Dnr: Fastställd av Grundutbildningsnämnden Gäller från vårterminen 2018 Grundutbildningsnämnden Kompletterande utbildning för läkare med examen 60 högskolepoäng Nivå A KULÄK Programbeskrivning

Läs mer

Specialistutbildning, Barnsjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning, Barnsjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Barnsjuksköterska, 60 hp Pediatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Proposition om villkorspolicy

Proposition om villkorspolicy Proposition om villkorspolicy 1 () 1 1 1 1 1 Proposition om villkorspolicy Förbundsstyrelsen föreslår kongressen besluta att godkänna villkorspolicyn 2 () 1 1 1 1 1 Villkorspolicy Villkorspolicyn uttrycker

Läs mer

Etiska regler för sjukgymnaster

Etiska regler för sjukgymnaster Etiska regler för sjukgymnaster Förord Dessa regler syftar till att medvetandegöra sjukgymnasten om de etiska frågor som är förenade med yrkesutövningen samt att garantera patienterna ett värdigt och sakkunnigt

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I

Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland

NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En gemensam samverkansstruktur för den

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet

Sjukgymnastprogrammet 1 Medicinska fakultetsstyrelsen Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGSJG Programbeskrivning Sjukgymnastyrket Sjukgymnastutbildningen är riktad mot sjukgymnastikens olika kunskaps- och

Läs mer

- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer

- Knyta teoretiska begrepp till observationer, att begreppsförankra sina observationer Handledning En kontinuerlig återkoppling på mitt arbetssätt och mig själv, given i ett väl avgränsat sammanhang och av en person som jag uppfattar som tillitsfull och kompetent att ge denna utifrån erfarenheter

Läs mer

Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet

Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning. Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet Samarbete mellan forskare och forskningspartners, utbildade brukare, för starkare forskning Kristin Blidberg Forskningschef Reumatikerförbundet Varför brukarmedverkan? Nothing about us without us People

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet

Utbildningsplan för magisterprogrammet Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3K113 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-11 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället

Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället DNR LIU-329/07-41 1(5) Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället Programkurs 5 hp Mental Unhealth from the Primary Health Care Perspective 8DIA04 Gäller

Läs mer

Välkommen till Rådsmöte 2014

Välkommen till Rådsmöte 2014 Välkommen till Rådsmöte 2014 Fysioterapeuters insatser är självklara för hållbar hälsa och välfärd #fysrad Stefan Jutterdal Förbundsordförande Göran Hägglund Lena Hallengren Göran Hägglund Lena Hallengren

Läs mer

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades

Läs mer

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna

Kvalitativ design. Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ design Jenny Ericson Doktorand och barnsjuksköterska Uppsala universitet Centrum för klinisk forskning Dalarna Skillnad mellan kvalitativ och kvantitativ design Kvalitativ metod Ord, texter

Läs mer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer

Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2009:27 Jämställdhet åt skogen?! En studie som utreder anledningarna till att kvinnorna slutar som skogsinspektorer A study that investigate the reasons why women end

Läs mer

Sahlgrenska akademin

Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/fysioterapi Studiehandledning FYS 020 Verksamhetsförlagd utbildning i sjukgymnastik, 7,5 hp Grundnivå Vt13

Läs mer