Sociologisk atlas över Stockholm
|
|
|
- Ingrid Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppsala Universitet Kulturgeografiska Institutionen Samhällsgeografi D Mattias Eriksson Handledare: Institutionen för lärarutbildning: Mikael Börjesson Handledare: Kulturgeografiska institutionen: Hans Aldskogius Sociologisk atlas över Stockholm Bilaga: kartor, grafer, tabeller & diagram
2 Innehållsförteckning: Figurförteckning:... 2 Tabellförteckning:... 3 Kartförteckning:... 3 Bilagans disposition... 4 Tabeller, multipel korrespondensanalys Diagram (figurer) Kartor Geografiskt urval, multipel korrespondensanalys Figurförteckning: Figur 1. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & Figur 2. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & Figur 3. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & Figur 4. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & Figur 5. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & Figur 6. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & Figur 7. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & Figur 8. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & Figur 9. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & Figur 10. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & Figur 11. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & Figur 12. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & Figur 13. Multipel korrespondensanalys SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & Figur 14. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & Figur 15. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & Figur 16. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & Figur 17. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden i Norrtälje, Danderyd och Stockholms innerstad, Stockholms län 1990, axel 1 & Figur 18. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden i Norrtälje, Danderyd och Stockholms innerstad, Stockholms län 2000, axel 1 & Figur 19. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Kommuner Figur 20. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Kommuner Figur 21. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Samsområden Figur 22. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Samsområden
3 Tabellförteckning: Tabell 1. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys kommuner Tabell 2. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys kommuner Tabell 3. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys samsområden Tabell 4. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys samsområden Kartförteckning: Karta 1. Orienteringskarta, Stockholm, länets centrala del Karta 2. Antal invånare, SAMS-områden, 1990 & Karta 3. Sociala yrkesgrupper 1990, kommuner, Läkare/universitetslärare, Högre privata tjänstemän i privat sektor, Medelklass i offentlig sektor & Kulturell medelklass Karta 4. Sociala yrkesgrupper 2000, kommuner, Läkare/universitetslärare, Högre privata tjänstemän i privat sektor, Medelklass i offentlig sektor & Kulturell medelklass Karta 5. Sociala yrkesgrupper 1990, kommuner, Ekonomisk medelklass, Kvalificerade arbetare, Okvalificerade arbetare & Jorbrukare Karta 6. Sociala yrkesgrupper 2000, kommuner, Ekonomisk medelklass, Kvalificerade arbetare, Okvalificerade arbetare & Jorbrukare Karta 7. Utbildning 2000, kommuner, Forskarutbildade, Längre högskoleutbildning, Kortare högskoleutbildning & 3 årig gymnasieutbildning Karta 8. Utbildning 2000, kommuner, Forskarutbildade, Längre högskoleutbildning, Kortare högskoleutbildning & 3 årig gymnasieutbildning Karta 9. Utbildning 1990, kommuner, 2 årigt gymnsasium & Grundskola Karta 10. Utbildning 2000, kommuner, 2 årigt gymnsasium & Grundskola Karta 11. Inkomst 1990, kommuner, Välbärgade, Medelinkomst & Låginkomst Karta 12. Inkomst 2000, kommuner, Välbärgade, Medelinkomst & Låginkomst Karta 13. Demografi 1990, kommuner, Pensionärer, Ensamstående, Gifta/sambo & Barnlösa Karta 14. Demografi 2000, kommuner, Pensionärer, Ensamstående, Gifta/sambo & Barnlösa Karta 15. Demografi 1990, kommuner, Stora familjer, Utrikes födda & Andel kvinnor Karta 16. Demografi 2000, kommuner, Stora familjer, Utrikes födda & Andel kvinnor Karta 17. Övriga sociala variabler 1990, kommuner, Socialbidrag & A-kassa Karta 18. Övriga sociala variabler 2000, kommuner, Socialbidrag & A-kassa Karta 19. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 1990, Läkare/universitetslärare & Högre tjänstemän i privat sektor Karta 20. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 2000, Läkare/universitetslärare & Högre tjänstemän i privat sektor Karta 21. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 1990, Medelklass i offentlig sektor & Kulturell medelklass Karta 22. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 2000, Medelklass i offentlig sektor & Kulturell medelklass Karta 23. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 1990, Ekonomisk medelklass & Kvalificerade arbetare Karta 24. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 2000, Ekonomisk medelklass & Kvalificerade arbetare Karta 25. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 1990, Okvalificerade arbetare & Jordbrukare Karta 26. Sociala yrkesgrupper, SAMS-områden 2000, Okvalificerade arbetare & Jordbrukare Karta 27. Utbildning 1990, SAMS-områden, Forskarutbildning & Längre högskoleutbildning Karta 28. Utbildning 2000, SAMS-områden, Forskarutbildning & Längre högskoleutbildning Karta 29. Utbildning 1990, SAMS-områden, Kortare högskoleutbildning & 3 årigt gymnasium Karta 30. Utbildning 2000, SAMS-områden, Kortare högskoleutbildning & 3 årigt gymnasium Karta 31. Utbildning 1990, SAMS-områden, 2 årigt gymnasium & Grundskola Karta 32. Utbildning 2000, SAMS-områden, 2 årigt gymnasium & Grundskola Karta 33. Inkomst 1990, SAMS-områden, Välbärgade & Medelinkomst Karta 34. Inkomst 2000, SAMS-områden, Välbärgade & Medelinkomst
4 Karta 35. Inkomst 1990, SAMS-områden, Låginkomst Karta 36. Demografi 1990, SAMS-områden, Pensionärer Karta 37. Inkomst 2000, SAMS-områden, Låginkomst Karta 38. Demografi 2000, SAMS-områden, Pensionärer Karta 39. Demografi 1990, SAMS-områden, Ensamstående & Gifta/sambo Karta 40. Demografi 2000, SAMS-områden, Ensamstående & Gifta/sambo Karta 41. Demografi 1990, SAMS-områden, Barnlösa & Stora familjer Karta 42. Demografi 2000, SAMS-områden, Barnlösa & Stora familjer Karta 43. Demografi 1990, SAMS-områden, Utrikes födda & Andel kvinnor Karta 44. Demografi 2000, SAMS-områden, Utrikes födda & Andel kvinnor Karta 45. Övriga sociala variabler 1990, SAMS-områden, Socialbidrag & A-kassa Karta 46. Övriga sociala variabler 2000, SAMS-områden, Socialbidrag & A-kassa Bilagans disposition Jag har i mitt arbete hanterat 22 grafer och figurer, 11 tabeller och inte mindre än 104 kartbilder. Jag har så långt det är praktiskt möjligt försökt att lägga upp den här bilagan så att den löper med textdelen på smidigast möjliga vis. Upplägget följer textelens disposition och kronologi. Jag har däremot hållt isär tabeller, grafer, diagram och kartor, som ibland referaras till samtidigt i texten. Kartdelen presenteras efter variabellistans logik (se s.8 i textdelen) med de olika årtalen om vart annat. Kartorna kräver en direkt visuell överblick då de skall jämföras och hamnar på det här viset med en och samma variabel på ett uppslag, 1990 till vänster och 2000 till höger. Jag är fullt medveten om att det blir en massa bläddrande mellan olika tabeller, kartor och grafer och att de ständiga hänvisningarna till bilagsdelen i texten kan upplevas störande, men jag ber om överseende med detta, det är helt enkelt nödvändigt för att redovisa mitt arbete. 4
5 Grafer (figurer) Figur 1. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & 2. Figur 2. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & 2. 5
6 Figur 3. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & 3. Figur 4. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 1990, axel 1 & 3. 6
7 Figur 5. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & 2. Figur 6. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & 2. 7
8 Figur 7. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & 3. Figur 8. Multipel korrespondensanalys, Stockholms läns kommuner 2000, axel 1 & 3. 8
9 Figur 9. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & 2. Figur 10. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & 2. 9
10 Figur 11. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & 3. Figur 12. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 1990, axel 1 & 3. 10
11 Figur 13. Multipel korrespondensanalys SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & 2. Figur 14. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & 2. 11
12 Figur 15. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & 3. Figur 16. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden, Stockholms län 2000, axel 1 & 3. 12
13 Figur 17. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden i Norrtälje, Danderyd och Stockholms innerstad, Stockholms län 1990, axel 1 & 3. Figur 18. Multipel korrespondensanalys, SAMS-områden i Norrtälje, Danderyd och Stockholms innerstad, Stockholms län 2000, axel 1 & 3. 13
14 Tabeller, multipel korrespondensanalys Tabell 1. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys kommuner Kommuner 1990 Axel 1 ( 37,0%) Grundskoleutbildning 6,86 mest högre priv tjm 1,64 3,92 minst kort högskoleu -1,2 2,14 Kort högskoleutb. 6,74 mest kort högskoleut 1,64 3,92 mest okval arb -1,16 1,99 Högre priv. tjm. 6,72 minst grundskoleutb 1,64 3,92 mer a-kassa -1,11 1,81 Kvalificerade arbetare 6,2 mest välbärgade 1,64 3,92 minst ekonomisk mkl -1,1 1,78 Lång högskoleutb. 6,2 minst a-kassa 1,49 3,24 minst lång högskoleu -1,09 1,76 Välbärgade 6,19 mest forskarutb 1,47 3,13 minst högre priv tjm -1,07 1,7 Okvalificerade arb. 6,15 mest lång högskoleut 1,47 3,13 mest grundskoleutb -1,07 1,7 Forskarutbildade 5,8 minst kval arb 1,42 2,96 minst läkare/univers -1,04 1,59 Läkare/Universitetsl. 5,73 minst okval arb 1,42 2,96 mest medelinkomst -1,01 1,5 A-kassa 5,57 minst medelinkomst 1,41 2,94 minst kulturell mkl -0,98 1,41 Medelinkomst 5,31 mest läkare/universi 1,23 2,23 mest kval arb -0,98 1,41 Kulturell medelklass 5,29 mest ekonomisk mkl 1,22 2,17 mindre kulturell mkl -0,97 1,4 Ekonomisk medelklass 4,8 minst socialbidrag 1,09 1,75 mer kval arb -0,93 1,27 Kön kvinna 3,6 mindre utlandsfödda 1,07 1,68 minst forskarutb -0,92 1,25 Medelklass off. Sektor 3,56 mer kvinnor 1,03 1,5 minst mkl off -0,89 1,18 Född utrikes 3,36 mer kulturell mkl 0,96 1,34 mindre högre priv tj -0,83 1,01 Socialbidrag 2,59 mest stora familjer 0,94 1,29 mer grundskoleutb -0,83 1,01 Gift/sambo 1,97 mest kulturell mkl 0,87 1,1 minst välbärgade -0,82 1 Barnlös 1,84 mer mkl off 0,84 1,03 mindre lång högskole -0,81 0,97 Stora familjer 1,65 mer läkare/universit 0,83 0,99 mest utlandsfödda -0,81 0,97 Pensionärer 1,56 mest mkl off 0,76 0,84 mindre forskarutb -0,8 0,95 Ensamstående 1,06 minst barnlösa 0,76 0,84 mindre läkare/univer -0,77 0,87 Låginkomst 0,4 mest socialbidrag -0,76 0,86 Kommuner 1990 Axel 2 (18,96%) Okval. arbetare 7,89 mer välbärgade 1,4 3,82 mest låginkomst -1,14 2,61 Kort högskoleutb. 7,33 medel kulturell mkl 1,35 4,34 mest pensionärer -1,05 2,23 Lång högskoleutb. 6,9 medel okval arb 1,33 4,2 minst kval arb -1,01 2,01 Kulturell medelkl. 6,76 medel lång högskoleu 1,33 4,2 minst okval arb -1,01 2,01 Välbäragede 6,7 medel kort högskoleu 1,28 3,89 minst kort högskoleu -1 1,99 Grundskoleutb. 6,69 medel läkare/univers 1,2 3,45 mindre mkl off -0,99 1,97 Kval. Arbetare 6,61 medel grundskoleutb 1,2 3,42 minst högre priv tjm -0,95 1,8 Låginkomst 6,41 medel forskarutb 1,08 2,74 mest grundskoleutb -0,95 1,8 Högre priv. tjm. 6,13 medel högre priv tjm 1,06 2,62 mest okval arb -0,87 1,5 Läkare/universitetsl. 5,63 minst ensamstående 1,05 2,15 minst lång högskoleu -0,86 1,47 Forskarutb. 4,51 medel kval arb 0,99 2,33 mest läkare/universi -0,84 1,41 Pensionärer 4,47 minst pensionärer 0,92 1,65 mest högre priv tjm -0,82 1,33 A-kassa 4,15 mindre a-kassa 0,92 1,65 mest kort högskoleut -0,82 1,33 Medelkl. off. sektor 3,27 medel låginkomst 0,91 1,97 minst grundskoleutb -0,82 1,33 Stora familjer 3,23 mest stora familjer 0,84 1,39 mest välbärgade -0,82 1,33 Ensamstående 2,77 minst låginkomst 0,81 1,31 minst kulturell mkl -0,8 1,28 Socialbidrag 2,49 mest gifta/sambo 0,76 1,16 mest kval arb -0,8 1,28 Ekonomisk medelkl. 1,8 medel socialbidrag 0,73 1,25 mest forskarutb -0,79 1,22 Gift/sambo 1,8 mindre kval arb 0,71 0,99 mest lång högskoleut -0,79 1,22 Kön kvinna 1,29 mer mkl off 0,7 0,97 mest kulturell mkl -0,74 1,09 Barnlösa 1,08 minst ekonomisk mkl -0,74 1,1 Född utrikes 0,99 minst välbärgade -0,71 1 Medelinkomst 0,55 minst socialbidrag -0,71 1,01 mest kvinnor -0,69 0,96 mest a-kassa -0,68 0,92 14
15 Kommuner 1990 Axel 3 (13,32%) Ensamstående 7,58 mest a-kassa 1,49 5,2 mer okval arb -0,96 2,14 A-kassa 7,52 mest ensamstående 1,46 4,97 minst kvinnor -0,94 2,06 Kort högskoleutb. 7,05 minst gifta/sambo 1,46 4,97 mindre ensamstående -0,93 2,02 Barnlösa 6,81 mest barnlösa 1,46 4,97 minst läkare/univers -0,92 2 Gifta/sambo 6,5 mer kort högskoleutb 1,35 4,18 minst forskarutb -0,91 1,94 Högre priv. tjm. 6 minst stora familjer 1,29 3,91 mindre kort högskole -0,89 1,87 Grundskoleutb. 5,79 mer högre priv tjm 1,25 3,61 mer kval arb -0,88 1,82 Stora familjer 5,63 mindre grundskoleutb 1,21 3,33 mindre låginkomst -0,85 1,67 Kön kvinna 5,54 mest kvinnor 1,17 3,19 mindre högre priv tj -0,78 1,42 Pensionärer 4,7 mer lång högskoleutb 1,11 2,84 mer grundskoleutb -0,78 1,42 Lång högskoleutb. 4,63 mest kulturell mkl 1,01 2,37 mindre lång högskole -0,73 1,23 Forskarutb. 4,56 mer forskarutb 1 2,33 medel stora familjer -0,7 1,38 Välbärgade 4,41 minst välbärgade 0,97 2,22 mer a-kassa -0,69 1,13 Okval. arb. 3,76 mest pensionärer 0,88 1,82 medel välbärgade -0,68 1,29 Kulturell medelkl. 3,28 mindre mkl off 0,82 1,57 mindre barnlösa -0,66 1,02 Kval. arb. 3,06 mindre okval arb 0,8 1,49 minst pensionärer -0,63 0,9 Läkare/universitetsl. 2,98 mest gifta/sambo -0,63 0,93 Låginkomst 2,69 mindre a-kassa -0,6 0,82 Medelkl. off. sektor 2,02 medel pensionärer -0,59 0,99 Född utrikes 1,69 Ekonomisk medelkl. 1,38 Socialbidrag 0,73 Medelinkomst 0,7 Tabell 2. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys kommuner Kommuner 2000 Axel 1 (35,8%) Grundskoleutb. 6,86 minst högre priv tjm 1,31 2,48 mest läkare/universi -1,36 2,65 Läkare/universitetsl. 6,61 minst välbärgade 1,31 2,48 minst okval arb -1,36 2,65 Välbärgade 6,56 mest a-kassa 1,31 2,48 mest högre priv tjm -1,34 2,59 Kulturell medelkl. 6,46 minst kort högskoleu 1,30 2,44 minst grundskoleutb -1,34 2,59 Okval. arb. 6,26 mer barnlösa 1,29 2,40 minst medelinkomst -1,34 2,59 Kort högskoleutb. 6,23 mest medelinkomst 1,26 2,26 mest välbärgade -1,32 2,48 Lång högskoleutb. 6,12 mest grundskoleutb 1,22 2,13 mest kort högskoleut -1,27 2,26 Högre priv. tjm. 5,99 minst lång högskoleu 1,22 2,12 mest lång högskoleut -1,25 2,20 Medelinkomst 5,83 minst forskarutb 1,17 1,95 mest forskarutb -1,23 2,15 A-kassa 5,72 minst läkare/univers 1,16 1,92 minst a-kassa -1,22 2,10 Forskarutb. 5,02 minst pensionärer 1,15 1,89 mest ekonomisk mkl -1,15 1,89 Kval. arb. 4,62 mest okval arb 1,14 1,86 mest kulturell mkl -1,14 1,83 Ekonomisk medelkl. 4,56 minst kulturell mkl 1,13 1,83 minst kval arb -1,12 1,77 Barnlösa 4,29 mindre kulturell mkl 1,09 1,70 mer gifta/sambo -1,03 1,50 Kön kvinna 3,95 mest utlandsfödda 1,05 1,59 mer kvinnor -1,03 1,50 Socialbidrag 2,95 mer grundskoleutb 1,00 1,44 minst barnlösa -0,99 1,38 Född utrikes 2,63 mindre läkare/univer 1,00 1,43 mer kulturell mkl -0,83 0,98 Pensionärer 2,59 mer okval arb 0,93 1,25 minst socialbidrag -0,83 0,99 Gifta/sambo 2,27 mest kval arb 0,91 1,19 mer ekonomisk mkl -0,78 0,87 Stora familjer 1,75 mindre lång högskole 0,88 1,12 mindre a-kassa -0,78 0,87 Ensamstående 1,44 mer kval arb 0,87 1,09 mest kvinnor -0,78 0,85 Låginkomst 0,71 mindre ekonomisk mkl 0,86 1,05 Medelkl. off. sektor 0,60 mindre kvinnor 0,86 1,04 mer ensamstående 0,83 1,00 mer medelinkomst 0,82 0,96 mindre kort högskole 0,78 0,88 mer stora familjer 0,78 0,87 mindre välbärgade 0,78 0,86 mer socialbidrag 0,77 0,86 15
16 Kommuner 2000 Axel 2 (22,7%) Lång högskoleutb. 6,82 minst kval arb 1,14 2,27 mindre socialbidrag -1,46 3,72 Kort högskoleutb. 6,72 mindre mkl off 1,10 2,16 medel lång högskoleu -1,45 4,43 Pensionärer 6,67 mest pensionärer 1,10 2,10 medel kort högskoleu -1,41 4,19 Läkare/universitetsl. 6,22 mest lång högskoleut 1,06 1,96 medel läkare/univers -1,40 4,13 Högre priv. tjm. 6,08 mest forskarutb 1,05 1,93 mindre pensionärer -1,36 3,23 Grundskoleutb. 5,31 mest högre priv tjm 1,04 1,93 medel kulturell mkl -1,26 3,37 Kulturell medelkl. 5,24 minst grundskoleutb 1,04 1,93 minst ensamstående -1,25 2,72 Låginkomst 5,08 minst medelinkomst 1,04 1,93 medel grundskoleutb -1,17 2,89 Ensamstående 4,93 mer låginkomst 1,01 1,80 medel okval arb -1,15 2,79 Medelinkomst 4,87 mest kvinnor 1,00 1,72 mest gifta/sambo -1,15 2,30 Socialbidrag 4,86 mest kort högskoleut 0,97 1,62 mer högre priv tjm -1,14 2,25 Medelkl. off. sektor 4,78 mest kulturell mkl 0,96 1,59 medel medelinkomst -1,08 2,48 Okval. arb. 4,67 mest läkare/universi 0,95 1,59 mindre låginkomst -1,04 1,91 Kval. arb. 4,54 minst okval arb 0,95 1,59 medel kval arb -1,04 2,25 Gifta/sambo 4,28 mindre gifta/sambo 0,87 1,35 mest mkl off -0,91 1,42 Forskarutb. 3,67 mest ensamstående 0,87 1,32 medel a-kassa -0,90 1,71 Kön kvinna 3,61 mest välbärgade 0,72 0,91 medel välbärgade -0,85 1,50 Välbärgade 3,44 medel forskarutb -0,82 1,39 A-kassa 3,36 medel kvinnor -0,81 1,37 Barnlösa 2,14 minst låginkomst -0,72 0,91 Ekonomisk medelkl. 1,73 medel högre priv tjm -0,69 1,01 Stora familjer 0,59 Född utrikes 0,40 Kommuner 2000 Axel 3 (13,4%) A-kassa 8,00 minst stora familjer 1,71 6,43 mest kval arb -1,05 2,45 Stora familjer 7,96 minst gifta/sambo 1,66 6,10 minst lång högskoleu -1,03 2,36 Gifta/sambo 7,57 mer a-kassa 1,66 6,05 minst forskarutb -0,99 2,20 Medelkl. off. sektor 6,65 minst ekonomisk mkl 1,38 4,22 minst kvinnor -0,91 1,85 Född utrikes 6,21 minst mkl off 1,38 4,18 minst socialbidrag -0,82 1,51 Ekonomisk medelkl. 5,74 mest ensamstående 1,32 3,83 mer mkl off -0,78 1,37 Kön kvinna 5,11 mer utlandsfödda 1,26 3,50 minst läkare/univers -0,77 1,35 Låginkomst 4,80 mest barnlösa 1,20 3,18 mindre utlandsfödda -0,70 1,09 Ensamstående 4,79 mest kvinnor 1,03 2,35 mest grundskoleutb -0,68 1,05 Barnlösa 4,40 mest låginkomst 1,01 2,24 mer låginkomst -0,68 1,05 Läkare/universitetsl. 4,27 mindre okval arb 0,96 2,01 minst kort högskoleu -0,68 1,03 Lång högskoleutb. 3,96 mindre välbärgade 0,85 1,61 mest a-kassa -0,67 1,01 Kval. arb. 3,75 mer kort högskoleutb 0,79 1,36 minst högre priv tjm -0,67 1,01 Okval. arb. 3,71 mer lång högskoleutb 0,78 1,32 minst välbärgade -0,67 1,01 Högre priv. tjm. 3,69 mer läkare/universit 0,77 1,28 minst utlandsfödda -0,66 0,94 Välbärgade 3,53 mindre högre priv tj 0,73 1,20 mest medelinkomst -0,64 0,93 Socialbidrag 3,45 mindre grundskoleutb 0,71 1,09 mest ekonomisk mkl -0,62 0,86 Grundskoleutb. 3,32 mer socialbidrag 0,71 1,12 minst låginkomst -0,62 0,86 Forskarutb. 3,08 mindre läkare/univer 0,61 0,85 Kort högskoleutb. 2,44 Medelinkomst 2,23 Kulturell medelkl. 0,71 Pensionärer 0,64 16
17 Tabell 3. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys samsområden Samsområden 1990 Axel 1 (57,7%) Välbärgade 8,37 minst välbärgade 1,14 2,68 mest välbärgade -1,42 4,11 Högre priv. tjm. 7,84 mest okval arb 1,10 2,51 mest högre priv tjm -1,40 4,00 Grundskoleutb. 6,58 mest medelinkomst 1,10 2,47 minst ensamstående -1,15 2,70 Lång högskoleutb. 6,33 minst ekonomisk mkl 1,07 2,35 minst grundskoleutb -1,11 2,51 Kort högskoleutb. 6,30 minst lång högskoleu 1,06 2,29 mest lång högskoleut -1,11 2,50 Okval. arb. 5,64 mest socialbidrag 1,05 2,27 minst barnlösa -1,07 2,35 Barnlösa 5,10 minst kort högskoleu 1,04 2,22 mest forskarutb -1,07 2,32 Läkare/universitetsl. 4,98 mest grundskoleutb 1,04 2,20 mest kort högskoleut -1,06 2,29 Forskarutb. 4,90 minst högre priv tjm 1,03 2,18 mest läkare/universi -1,05 2,23 Ekonomisk medelkl. 4,88 mest utlandsfödda 0,90 1,68 mest gifta/sambo -1,00 2,04 Socialbidrag 4,85 minst läkare/univers 0,90 1,66 minst socialbidrag -0,95 1,83 Ensamstående 4,78 minst kulturell mkl 0,82 1,40 minst okval arb -0,87 1,55 Gifta/sambo 4,15 mest kval arb 0,77 1,20 mest ekonomisk mkl -0,73 1,08 Medelinkomst 3,80 mindre forskarutb 0,76 1,18 mindre utlandsfödda -0,72 1,04 Kval. arb. 3,55 mest a-kassa 0,76 1,19 mindre okval arb -0,70 0,99 A-kassa 3,47 mindre högre priv tj 0,76 1,17 mindre kval arb -0,69 0,97 Född utrikes 3,12 mer ensamstående 0,73 1,10 minst medelinkomst -0,68 0,97 Kulturell medelkl. 3,07 minst mkl off 0,73 1,09 mer ekonomisk mkl -0,67 0,92 Medelkl. off. Sektor 2,50 mer barnlösa 0,71 1,05 mest kulturell mkl -0,66 0,89 Stora familjer 2,24 mer grundskoleutb 0,71 1,03 minst kval arb -0,65 0,87 Låginkomst 1,61 mindre kort högskole 0,68 0,94 mindre a-kassa -0,65 0,85 Pensionärer 0,98 mindre välbärgade 0,67 0,92 mer kort högskoleutb -0,64 0,85 Kön kvinna 0,94 mindre gifta/sambo 0,67 0,92 mindre grundskoleutb -0,64 0,84 minst forskarutb 0,65 0,89 Samsområden 1990 Axel 2 (17,9%) Okval. arb. 9,61 minst kval arb 1,44 7,02 medel okval arb -0,80 2,21 Kval. arb. 9,41 minst okval arb 1,34 6,12 medel grundskoleutb -0,76 1,97 Lång högskoleutb. 8,12 mest lång högskoleut 1,15 4,48 medel högre priv tjm -0,72 1,75 Grundskoleutb. 7,96 minst grundskoleutb 1,11 4,17 medel kort högskoleu -0,70 1,65 Högre priv. tjm. 6,69 minst medelinkomst 1,10 4,16 mer välbärgade -0,68 1,54 Läkare/universitetsl. 6,41 mest läkare/universi 0,98 3,26 medel kval arb -0,65 1,43 Välbärgade 6,12 mest forskarutb 0,98 3,26 medel lång högskoleu -0,64 1,39 Medelinkomst 6,08 minst välbärgade 0,87 2,59 medel forskarutb -0,60 1,25 Forskarutb. 5,10 minst gifta/sambo 0,85 2,44 medel medelinkomst -0,58 1,16 Kort högskoleutb. 4,72 mest ensamstående 0,82 2,29 medel kulturell mkl -0,54 0,99 Kulturell medelkl. 3,98 minst ekonomisk mkl 0,78 2,07 mer lång högskoleutb -0,52 0,93 Låginkomst 3,56 mest barnlösa 0,76 1,98 mer okval arb -0,51 0,89 Gifta/sambo 3,26 mest högre priv tjm 0,76 1,93 medel läkare/univers -0,50 0,86 Ensamstående 3,11 minst högre priv tjm 0,74 1,89 Ekonomisk medelkl. 2,64 minst mkl off 0,71 1,72 Barnlösa 2,63 mest kulturell mkl 0,70 1,67 Medelkl. off. Sektor 2,63 mest låginkomst 0,69 1,60 Stora familjer 2,14 minst kort högskoleu 0,65 1,44 Socialbidrag 1,78 minst stora familjer 0,61 1,26 Pensionärer 1,51 mest välbärgade 0,55 1,00 A-kassa 1,33 mest kort högskoleut 0,54 1,00 Född utrikes 0,71 mest socialbidrag 0,52 0,93 Kön kvinna 0,50 mest pensionärer 0,50 0,86 17
18 Samsområden 1990 Axel 3 (12%,4) Stora familjer 9,03 mest barnlösa 1,19 5,66 mest grundskoleutb -0,93 3,39 Kön kvinna 8,15 minst stora familjer 1,18 5,52 minst kort högskoleu -0,86 2,89 Barnlösa 8,11 mest kvinnor 1,16 5,32 minst lång högskoleu -0,85 2,87 Ensamstående 7,85 mest ensamstående 1,10 4,76 minst högre priv tjm -0,76 2,29 Gifta/sambo 7,05 mest pensionärer 1,00 3,95 mest okval arb -0,75 2,25 Pensionärer 6,35 minst gifta/sambo 0,96 3,65 minst utlandsfödda -0,75 2,18 Född utrikes 4,91 mest kulturell mkl 0,80 2,52 mest kval arb -0,71 2,01 Kulturell medelkl. 4,73 mer socialbidrag 0,75 2,21 minst forskarutb -0,70 1,97 Grundskoleutb. 4,53 mer utlandsfödda 0,60 1,42 minst läkare/univers -0,67 1,75 Kort högskoleutb. 4,41 mer högre priv tjm 0,54 1,12 mest stora familjer -0,66 1,73 Högre priv. tjm. 4,39 medel okval arb 0,51 1,05 minst kulturell mkl -0,64 1,61 Lång högskoleutb. 4,37 medel utlandsfödda 0,51 1,01 mindre kvinnor -0,62 1,49 Socialbidrag 3,91 mer kort högskoleutb 0,48 0,93 mest gifta/sambo -0,56 1,25 Okval. arb. 3,66 mer a-kassa 0,47 0,87 mindre ensamstående -0,56 1,22 Kval. arb. 3,53 mest ekonomisk mkl -0,55 1,16 Forskarutb. 2,77 mer gifta/sambo -0,54 1,15 Läkare/universitetsl. 2,73 mer stora familjer -0,52 1,07 A-kassa 2,49 minst socialbidrag -0,52 1,05 Ekonomisk medelkl. 2,47 minst a-kassa -0,50 0,99 Medelinkomst 1,29 minst barnlösa -0,50 0,99 Låginkomst 1,21 minst ensamstående -0,50 0,97 Välbärgade 1,14 minst pensionärer -0,48 0,90 Medelkl. off. Sektor 0,89 Tabell 4. Variablernas och modaliteternas bidragsvärden, axlarnas förklaringsprocent, multipel korrespondensanalys samsområden Samsområden 2000 Axel 1 (60,0%) Välbärgade 8,50 minst välbärgade 1,19 2,72 mest välbärgade -1,48 4,18 Högre priv. tjm. 7,94 minst högre priv tjm 1,12 2,43 mest högre priv tjm -1,45 4,04 Okval. arb. 6,95 mest a-kassa 1,10 2,32 minst okval arb -1,33 3,37 Grundskoleutb. 6,90 mest socialbidrag 1,07 2,23 mest läkare/universi -1,28 3,14 Kort högskoleutb. 6,13 mest grundskoleutb 1,07 2,22 minst grundskoleutb -1,28 3,12 Läkare/universitetsl. 6,03 minst kort högskoleu 1,07 2,21 mest forskarutb -1,21 2,79 Lång högskoleutb. 5,99 minst ekonomisk mkl 1,05 2,12 mest lång högskoleut -1,21 2,79 A-kassa 5,87 mest okval arb 1,05 2,11 minst a-kassa -1,16 2,59 Medelinkomst 5,26 mest medelinkomst 1,01 1,96 minst medelinkomst -1,16 2,62 Forskarutb. 5,03 minst lång högskoleu 0,97 1,82 minst barnlösa -1,11 2,36 Ekonomisk medelkl. 4,50 minst läkare/univers 0,95 1,74 mest kort högskoleut -1,11 2,33 Socialbidrag 4,47 minst kulturell mkl 0,88 1,49 mest gifta/sambo -0,99 1,89 Barnlösa 4,28 mest utlandsfödda 0,87 1,44 minst ensamstående -0,99 1,89 Kulturell medelkl. 4,12 minst forskarutb 0,81 1,25 minst kval arb -0,98 1,83 Gifta/sambo 3,49 mest låginkomst 0,78 1,18 mest kulturell mkl -0,95 1,74 Ensamstående 3,45 mer barnlösa 0,76 1,11 minst socialbidrag -0,93 1,65 Kval. arb. 2,83 mer grundskoleutb 0,70 0,96 mest ekonomisk mkl -0,86 1,40 Född utrikes 2,67 mer ensamstående 0,69 0,93 Låginkomst 2,37 mer okval arb 0,68 0,91 Medelkl. off. sektor 1,17 mindre välbärgade 0,68 0,89 Stora familjer 1,03 mindre gifta/sambo 0,68 0,89 Kön kvinna 0,86 mindre högre priv tj 0,68 0,88 Pensionärer 0,15 18
19 Samsområden 2000 Axel 2 (17,9%) Grundskoleutb. 8,55 minst kval arb 1,18 4,53 medel lång högskoleu -0,92 2,75 Välbärgade 8,30 minst medelinkomst 1,08 3,82 medel grundskoleutb -0,90 2,66 Lång högskoleutb. 7,45 mest lång högskoleut 1,04 3,53 medel okval arb -0,83 2,25 Okval. arb. 6,44 minst grundskoleutb 1,04 3,51 medel kort högskoleu -0,78 1,97 Kval. arb. 6,38 minst okval arb 0,99 3,20 medel välbärgade -0,74 1,78 Högre priv. tjm. 6,33 minst mkl off 0,99 3,19 medel medelinkomst -0,73 1,73 Medelinkomst 6,25 mest forskarutb 0,97 3,03 medel högre priv tjm -0,72 1,67 Läkare/universitetsl. 5,82 minst välbärgade 0,95 2,94 medel läkare/univers -0,68 1,52 Medelkl. off. sektor 5,07 mest läkare/universi 0,88 2,49 mer välbärgade -0,68 1,49 Kort högskoleutb. 4,85 minst ekonomisk mkl 0,85 2,35 mer gifta/sambo -0,60 1,18 Forskarutb. 4,52 minst högre priv tjm 0,84 2,29 mest mkl off -0,60 1,17 A-kassa 3,62 mest låginkomst 0,78 1,98 mindre barnlösa -0,60 1,16 Låginkomst 3,59 mest välbärgade 0,75 1,81 mer högre priv tjm -0,59 1,13 Kulturell medelkl. 3,52 mest kulturell mkl 0,71 1,63 minst låginkomst -0,58 1,10 Gifta/sambo 3,30 mest utlandsfödda 0,68 1,52 mindre a-kassa -0,56 1,03 Ekonomisk medelkl. 3,20 mest socialbidrag 0,67 1,46 mindre ensamstående -0,55 0,97 Ensamstående 2,85 mest a-kassa 0,66 1,41 Barnlösa 2,69 minst gifta/sambo 0,66 1,40 Socialbidrag 2,27 mest grundskoleutb 0,64 1,34 Född utrikes 1,94 minst kort högskoleu 0,62 1,27 Stora familjer 1,46 mest ensamstående 0,62 1,24 Pensionärer 0,83 mest högre priv tjm 0,60 1,18 Kön kvinna 0,76 mest kort högskoleut 0,60 1,17 mest barnlösa 0,59 1,13 minst läkare/univers 0,52 0,90 Samsområden 2000 Axel 3 (11,2%) Stora familjer 10,91 minst lång högskoleu 0,81 2,54 minst stora familjer -1,39 7,53 Barnlösa 10,05 minst kort högskoleu 0,79 2,42 mest barnlösa -1,39 7,51 Ensamstående 9,77 mest grundskoleutb 0,78 2,38 mest ensamstående -1,25 6,08 Gifta/sambo 8,60 mest okval arb 0,74 2,13 minst gifta/sambo -1,14 5,04 Kön kvinna 5,23 mest kval arb 0,73 2,06 mest kvinnor -0,89 3,10 Lång högskoleutb. 5,09 mest stora familjer 0,69 1,87 mindre okval arb -0,75 2,16 Okval. arb. 4,97 minst utlandsfödda 0,69 1,85 mest pensionärer -0,71 1,97 Född utrikes 4,68 mest gifta/sambo 0,65 1,65 mer socialbidrag -0,70 1,93 Grundskoleutb. 4,25 minst ensamstående 0,65 1,63 mer utlandsfödda -0,70 1,90 Kval. arb. 4,13 minst kulturell mkl 0,63 1,53 mindre ekonomisk mkl -0,66 1,68 Kort högskoleutb. 3,93 minst barnlösa 0,61 1,47 mer lång högskoleutb -0,65 1,66 Pensionärer 3,78 minst socialbidrag 0,57 1,27 mer a-kassa -0,57 1,28 Socialbidrag 3,74 mest ekonomisk mkl 0,55 1,15 mindre grundskoleutb -0,57 1,25 Ekonomisk medelkl. 3,34 minst forskarutb 0,54 1,16 mindre kval arb -0,54 1,14 A-kassa 2,62 minst läkare/univers 0,53 1,10 medel välbärgade -0,50 0,99 Kulturell medelkl. 2,55 mindre ensamstående 0,52 1,06 Forskarutb. 2,50 mindre kvinnor 0,51 1,02 Välbärgade 2,42 mer gifta/sambo 0,49 0,93 Högre priv. tjm. 1,91 mindre pensionärer 0,48 0,90 Läkare/universitetsl. 1,78 mer stora familjer 0,47 0,87 Låginkomst 1,72 Medelkl. off. sektor 1,30 Medelinkomst 0,74 19
20 Diagram (figurer) Figur 19. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Kommuner Axlarnas modifierade egenvärden %. Kommuner 1990 Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Axel 5 Axel 6 Axel 7 Axel 8 Axel 9 Axel 10 Axel 11 Axel 12 Axel 13 Axel 14 Axel 15 Axel 16 Axel 17 Axel 18 Axel 19 Axel 20 Axel Figur 20. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Kommuner Axlarnas modifierade egenvärden %. Kommuner Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Axel 5 Axel 6 Axel 7 Axel 8 Axel 9 Axel 10 Axel 11 Axel 12 Axel 13 Axel 14 Axel 15 Axel 16 Axel 17 Axel 18 Axel 19 Axel 20 Axel
21 Figur 21. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Samsområden Axlarnas modifierade egenvärden %. Samsområden Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Axel 5 Axel 6 Axel 7 Axel 8 Axel 9 Axel 10 Axel 11 Axel 12 Axel 13 Axel 14 Axel 15 Axel 16 Axel 17 Axel 18 Axel 19 Axel 20 Axel 21 Axel 22 Axel 23 Axel 24 Axel 25 Axel Figur 22. Axlarnas modifierade egenvärden (%), Samsområden Axlarnas modifierade egenvärden %. Samsområden Axel 1 Axel 3 Axel 5 Axel 7 Axel 9 Axel 11 Axel 13 Axel 15 Axel 17 Axel 19 Axel 21 Axel 23 Axel 25 Axel
22 Kartor Karta 1. Orienteringskarta, Stockholm län, länets centrala del. 22
23 Karta 2. Antal invånare, Stockholms län, SAMS-områden, 1990 &
Sociologisk atlas över Stockholm
Uppsala Universitet Kulturgeografiska Institutionen Samhällsgeografi D Mattias Eriksson Handledare: Institutionen för lärarutbildning: Mikael Börjesson Handledare: Kulturgeografiska institutionen: Hans
Sociologisk atlas över Stockholm
ISSN 1103-1115 Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Sociology of Education and Culture Research Reports Nr 36 Sociologisk atlas över Stockholm Mattias Eriksson Kulturgeografiska
Allmänheten om ROT-avdraget, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år % % % % % % % % % %
Sida 1 Tror du att ROT-avdraget gör att fler svenskar under det närmaste året kommer att reparera eller bygga om sina bostäder? _ Alla Kön Ålder Utbildning _ Man _ Kvinna _ 16-29 år _ 30-44 år _ 45-59
Allmänheten om SAAB, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år
Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 16-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % Antal intervjuer --------------------- 1000 506 492 228 250 238 278
PRIVAT PENSIONSSPARANDE
PRIVAT PENSIONSSPARANDE En kvantitativ undersökning i gruppen den svenska allmänheten. September 2006 Scandinavian Research AMF Pension Privat pensionssparande En kvantitativ undersökning i den svenska
VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?
VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,
Social reproduktion genom högre utbildning, 1970-2010
Social reproduktion genom högre utbildning, 1970-2010 Preliminära resultat Avhandlingsplan, presenterad vid SEC-seminariet, onsdag 27 oktober 2010 Andreas Melldahl Doktorand i utbildningssociologi Forskningsgruppen
SIFO 2010. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Sö- Kro- Kal-
Sid 1 Tveksam, vet ej -------------- 1-1 - 2 1 1 2 1-1 2 1-1 1 1 1 - - 2 Bastal ----------------------- 199 200 199 200 197 199 199 196 199 200 198 197 199 200 199 198 199 199 200 200 197 Fråga 4 Hur oroad
STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.
HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är
Allmänheten om vad man stör sig på hos sin partner, 671 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år
Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % a) Att min partner snarkar Antal intervjuer --------------------- 671
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016
Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden
Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Per-Olof Hallin & Jerry Nilsson Urbana studier, Malmö högskola Södertörns brandförsvarsförbund Bostadsbränder per 1 000 invånare
FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.
FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med
Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal
2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv
S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 2011-01- 0 1 2011-08- 31
Delårsbokslut 211-8-31 1 S T A T I S T I K B I L A G A T I L L D E L Å R S B O K S L U T 211-1- 1 211-8- 31 HANDLÄGGARTEAMEN VID AF ANGERED OCH AF GAMLESTADEN Deltagarflöde s start nya avslutade s slut
J RIKSSKATTEVERKET - REGION 2002 Sida 1
J13289 - RIKSSKATTEVERKET - 2002 Sida 1 Fr1a. Kön Man 47 45-49 51+ 47 48 47 45 49 49 50 Kvinna 53 55+ 51 49-53 52 53 55 51 51 50 Fr1b. Ålder 18-24 år 10 9-11 11 12+ 11 11 11 9 9 10 25-34 år 17 20+ 17 16
Svensk Fjärrvärme 2014
Svensk Fjärrvärme 2014 Om undersökningen United Minds har genomfört en kvantitativ nollmätning bland svensk allmänhet i åldrarna 18-80 år. 1 025 intervjuer genomfördes den 14 mars till den 22 mars 2014.
Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal
2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv
Valdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Bilageförteckning Följande bilagor till Rapport Integration 2003 trycks separat. OBS att titlarna kan komma att ändras.
INTE BARA INVANDRING UTVANDRING AV UTRIKES FÖDDA FRÅN SVERIGE AV LENA NEKBY FIEF OCH NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilageförteckning Följande bilagor till Rapport Integration
Akademiska eliter. Om utbildningsstrategier bland Uppsalabornas döttrar och söner
Akademiska eliter Om utbildningsstrategier bland Uppsalabornas döttrar och söner Ida Lidegran Doktorand i pedagogik, Uppsala universitet ida.lidegran@ilu.uu.se Avhandlingsmanus (halvtidsmanus), Presenterat
Vill inte välja 5% 5% 4% 5% 4% 3% 6% 2% 4% 5% Vet ej 4% 2% 6%s 6% 4% 4% 5% 5% 6%s 3%
Om du måste välja mellan ett femte jobbskatteavdrag på ca 250 kr i sänkt inkomstskatt per månad eller att motsvarande pengar istället används till att satsa på Kön Ålder Utbildning Totalt Man Kvinna 18-29
Är du orolig för att privata företag kan sälja vidare personliga uppgifter om dig som finns tillgängliga via internet? Kön Ålder Utbildning
Tycker du att din privata kommunikation via telefon, e-post och internet skall vara fri från avlyssning, såvida det inte föreligger någon brottsmisstanke? Kön Ålder Utbildning Totalt Man Kvinna 18-29 år
PRESSMEDDELANDE FRÅN POOLIA
PRESSMEDDELANDE FRÅN POOLIA 2010-05-03 Var fjärde tjänsteman vill byta jobb inom ett år Var fjärde tjänsteman vill byta jobb inom ett år, och tjänstemän inom privat sektor är mer intresserade av att byta
TCO Höstbudget, 1000 intervjuer. Alla Kön Ålder Utbildning. Gymna- Man Kvinna år år år 60- år. sium Högskola % % % % % % % % % %
Sida 1 Alla Kön Ålder _ Utbildning _ Grundskola Gymna- Man Kvinna 18-29 år 30-44 år 45-59 år 60- år sium Högskola % % % % % % % % % % Viktat antal intervjuer ------------- 1000 511 483 237 253 243 258
Halverad andel av befolkningen påbörjar en forskarutbildning
STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpnummer 2019-03-12 / 2 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 08-650 82 61 Ingrid.pettersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en
Övergångar till högskolestudier 2017
FS 18:4 18--18 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 17 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
http://www.usk.stockholm.se/tabellverktyg/tv.aspx?projekt=omradesfakta&omrade=22108
Sida 1 av 8 STADSDEL Norra Ängby OMRÅDESFAKTA 31 december resp. år Folkmängd Antal Prognos % 1996 2006 2010 2015 2006 2015 0 år 63 66 60 54 1,3 1,0 1-5 416 456 420 362 9,2 6,7 6-15 760 818 894 967 16,6
Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017
Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen
Valdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:5 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Tandhälsa och socioekonomiska faktorer, fortsatt analys del 1b LINKÖPING NOVEMBER
Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet
Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet Skolresultat, förvärvsarbete och inkomst för födda i olika regioner Binniam Kidane Karin Lundström facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Om rapporten
Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309
1( 8) Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad 150309 Datum Datum Bakgrundsvariabel Syssels Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? 1 Pensionär 2 Arbetslös 3 Förvärvsarbetande 4 Studerande 5 Hemarbetande
Invandrare och pensioner
Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012
Övergångar till högskolestudier 2016
FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012
MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning
J RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1
J12232 - RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1 FILTER - PRIVATPERSON/ENSKILD NÄRINGSIDKARE BAS: SAMTLIGA 3839 842 358 285 313 542 633 247 248 174 195 3839 22 9 7 8 14 16 6 6 5 5 BAS: SAMTLIGA OVÄGT 3949
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-3-2
Konstnärsnämnden ISBN 978-91-977435-3-2 Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida: www.konstnarsnamnden.se Projektledare
Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18
Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper
ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY. Visningskort Runda 6
ESS DOCUMENT DATE: 30.03.12 ALERTS TAKEN ON BOARD: 01 EUROPEAN SOCIAL SURVEY Visningskort Runda 6 2012 SVARSKORT 1 Ingen tid alls Mindre än 1/2 timme 1/2 timme, till 1 timme Mer än 1 timme, upp till 1
J SKATTEVERKET - REGION 2004 Sida 1
J15687 - SKATTEVERKET - REGION 2004 Sida 1 BAS: HAFT KONTAKT OVÄGT 5542 5000 96 232 200 5000 528 Fr1a. Kön Man 51 51c 26 44c 64bcd 51 49 Kvinna 49 49e 74bde 56e 36 49 51 Fr1b. Ålder 18-24 år 10 11 3 5
Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning
Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna
J SKATTEVERKET - REGION 2004 Sida 1
J15687 - SKATTEVERKET - REGION 2004 Sida 1 Fr1a. Kön Man 49 49c 27 42c 59bcd 49 45 Kvinna 51 51e 73bde 58e 41 51 55 Fr1b. Ålder 18-24 år 10 11cd 3 4 9cd 11g 6 25-34 år 18 18c 10 16 15 18g 14 35-44 år 19
2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren
Befolkningen 2 2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Mellan slutet på 1980-talet och början av 1990-talet hade Sverige höga födelsetal. Det medförde att antalet elever i grundskolan
Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän
Sammanfattning 017 av rapport om Sjukfrånvaro bland privatanställda tjänstemän Kristin Farrants Arvid Sondén Kerstin Nilsson Kristina Alexanderson Avdelningen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk
MEDBORGARNAS ATTITYDER TILL VÄLFÄRD OCH VINSTLÄCKAGE UR VÄLFÄRDEN. Novus Opinion
MEDBORGARNAS ATTITYDER TILL VÄLFÄRD OCH VINSTLÄCKAGE UR VÄLFÄRDEN Novus Opinion Katalys har gett Novus opinion i uppdrag att undersöka hur väljaropinionen ser ut i några centrala välfärdsfrågor och vilket
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2016 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2016-11-16 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
PROGNOS 2010 Jämtlands län Östersund Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen
PROGNOS 2010 Östersund 2009-12-09 Arbetsmarknadsområdeschef: Christina Storm Wiklander Utredare: Timo Mulk-Pesonen Nyanmälda platser (med mer än 10 dagars varaktighet) januari 1992 - oktober 2009 1 200
Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2015
2015-09-17 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2015 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 74 år Antal telefonintervjuer: 1 000 Tid för telefonintervjuer: 20 september 4 oktober
J RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1
J12232 - RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1 FILTER - PRIVATPERSON/ENSKILD NÄRINGSIDKARE BAS: SAMTLIGA 3839 2474 1364 56** 871 1192 993 524 202 1154 1717 893 949 377 2138 329 3839 64 36 1** 23 31 26 14
SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2014
SVT:s vallokalundersökning EUP-valet Sveriges Televisions vallokalsundersökning bygger på enkätsvar från väljare vid vallokaler och förtida röstningslokaler. Resultaten är ovägda. Valu är SVT:s återkommande
Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots
Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala
Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
De senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Oktober Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 2016
Kommunbeskrivning för Norbergs kommun Översiktlig planering 216 1 Innehåll Inledning... 2 Befolkning... 3 Storlek och sammansättning... 3 Befolkningsutveckling och befolkningsframskrivning... 5 Utbildning
Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen
OBS! Enkätsvaren ska skannas. Använd därför kulspetspenna och vik ej ihop enkäten. 1 Bakgrund Enkät till dig som tagit en Magister-/Masterexamen 1. Hur gammal är du? Under 25 år 25-29 år 30-34 år 35-39
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början
Elever och studieresultat i komvux 2013
Utbildningsstatistikenheten 2014-06-24 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2013 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning av komvux
Väljarnas partier 2014
2015 Göteborg 2015-10-21 Väljarnas partier 2014 Per Hedberg Rapport 2015:06 Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Väljarnas partier 1 Väljarnas partier Väljarnas
Bilagor till Daan Vandenhaute, Om inträdet i världen, Gidlunds, Stockholm 2004
Detta dokument är tillgängligt via webbadressen www.skeptron.ilu.uu.se/broady/sec/vandenhaute.htm Bilagor till Daan Vandenhaute, Om inträdet i världen, Gidlunds, Stockholm 2004 I den tryckta boken hänvisas
Hur ser det ut i Trelleborg?
Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2017 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2017-10-13 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005
Utrikes födda anställda i landsting och regioner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning
Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin
12 Ledande indikator, USA 115 11 15 1 2 21 22 23 24 25 Källa: EcoWin Procent av disponibel inkomst 15 Sparkvot, USA 1 5 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 23 1961 1965 1969 1973 1977
2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar
kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar
Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden
Födelseland, kön och utbildning effekter på sysselsättningsgraden Reglab 2016-09-01 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040 675 34 12 Svårmätt område Invandrarkvinnor är ingen homogen grupp. Olika
Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, år Antal telefonintervjuer: ca Tid för telefonintervjuer: september 2018
Version 9 Frågebatteri VA-barometern 2018 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 74 år Antal telefonintervjuer: ca 1 000 Tid för telefonintervjuer: 10 30 september 2018 Intervjuns
Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk.
Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk. . Befolkning I Hedemora kommun bor 7.556 kvinnor och 7.508 män, totalt 15.064 personer. Drygt
HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014
HÖGSKOLEUTBILDNING FÖR NYA JOBB MAGDALENA ANDERSSON TALLA ALKURDI 11 AUGUSTI 2014 STOR BRIST PÅ HÖGSKOLEUTBILDADE YRKESGRUPPER ANTAL LEDIGA JOBB I EKONOMIN 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /
Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se
En social karta över gymnasieskolan i Stockholm i slutet av 1990-talet
1 Studies in Educational Policy and Educational Philosophy E-tidskrift 2002:1 Donald Broady, Professor Mikael Börjesson, Doktorand Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet Abstract The map
BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin
7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967
Jobbhälsoindex Rapport 1: Trakasserier i arbetslivet
Jobbhälsoindex 2019 Rapport 1: Trakasserier i arbetslivet - En halv miljon anställda uppger sig sexuellt trakasserade i varierande grad i anslutning till jobbet - Än fler har upplevt andra former av trakasserier
Bilaga 2 Data från hälsosamtal
Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån
HANINGE I SIFFROR 2016
HANINGE I SIFFROR 2016 VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor
Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna 2 reviderad uppl.
ISSN 1103-1115 Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi Sociology of Education and Culture Research Reports Nr 30 Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna 2 reviderad
Väljarnas partier Malin Forsberg Per Hedberg Henrik Oscarsson
2011 Göteborg 2011-12-21 Väljarnas partier 1956-2010 Malin Forsberg Per Hedberg Henrik Oscarsson Rapport 2011:1 Valforskningsprogrammet Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Väljarnas
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Workshop 3 2017-11-09 Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför studera civilingenjörsutbildning
TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr
Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes
J RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1
J13345 - RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1 FILTER - PRIVATPERSON/ENSKILD NÄRINGSIDKARE BAS: SAMTLIGA 4085 887 388 305 336 579 674 265 264 183 206 4085 22 9 7 8 14 16 6 6 4 5 BAS: SAMTLIGA OVÄGT 4195
Vilka är Dina åsikter om jobben och arbetslivet?
Original Swedish questionnaire [anvisning till fråga 4 felaktig] Vilka är Dina åsikter om jobben och arbetslivet? Jobb och arbetsliv hör ju till det som ofta diskuteras i vårt samhälle. Men vad anser egentligen
Kompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Elever och studieresultat i komvux 2012
Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Tabellbilaga TILL RAPPORTEN
Tabellbilaga TILL RAPPORTEN TABELLBILAGA 1 Undersökningarna European Social Survey (ESS) European Social Survey (ESS) är en attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts tre gånger i mer än
Block 1 Den sociala dimensionen
Block 1 Den sociala dimensionen Per-Olof Hallin, Anders Jonsson, Ragnar Andersson Social i vid mening: Socioekonomi Utbildningsbakgrund Hälsa Funktionsnedsättningar Etnicitet Två skilda perspektiv: Bränder
Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!
Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,
Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP. Ten1 9 HP. 19 e augusti 2015
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP Ten1 9 HP 19 e augusti 2015 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST UKÄ ÅRSRAPPORT 2018 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD
TEXTILHÖGSKOLANS EXAMENSUTSTÄLLNING EXIT16 DESIGN AV AMANDA NORDQVIST 16 UKÄ ÅRSRAPPORT 218 UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD Högre utbildning ökar chansen på arbetsmarknaden och
j RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1
j13290 - RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1 Fr1a. Kön Man 49 50 47 52+ 51 49 61+ 58+ 47 44 46 52 65+ Kvinna 51 50 53 48-49 51 39-42- 53 56 54 48 35- Fr1b. Ålder 18-24 år 11 15+ 8-11 9 7-16+ 6-10 34+ 11
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -
Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4
StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
![StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]](/thumbs/25/4590516.jpg "StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]")
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo