Leverantörsdag IT & telekom Sid 1

Transkript

1 Leverantörsdag IT & telekom 2015 Sid 1

2 Dagens program Registrering, kaffe & smörgås Välkomstord Ylva Grahn Agering, avdelningschef på Statens inköpscentral Nya EU-direktiv och nya LOU Ellen Hausel Heldahl, projektledare Svenskt Näringsliv Information från IT-upphandlingen Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen Tänka om och tänka nytt Daniel Melin, IT-upphandlare Kaffe & frukt Förstudie IT-drift Per-Erik Andersson, IT-upphandlare

3 Dagens program Förstudie Klient och mobiler Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen Förstudie Server, lagring samt närliggande produkter och tjänster Daniel Melin, IT-upphandlare Senaste nytt från förvaltningsenheten Zofia Sola, enhetschef ramavtalsförvaltningen Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Sebastian Svartz, ramavtalsförvaltare E-handel Ulla-Karin Josefsson, ramavtalsförvaltare Frågor & diskussion före avslutning med gemensam lunch

4 Nya EU-direktiv och nya LOU Ellen Hausel Heldahl, projektledare Svenskt Näringsliv

5 Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna

6 BOM-projektet Bättre offentliga marknader Lyfta upphandlingens strategiska roll Årliga upphandlingsmöten i samtliga kommuner Lyfta betydelsen av dialog Öka graden av funktionsupphandlingar och färre onödiga ska-krav Köp under direktupphandlingsgränsen på den kommunala hemsidan Visa på goda exempel som leder till nya lösningar och högre kvalitet

7 Nya bestämmelser 2016 Bakomliggande syftet med nya direktiv Både för den klassiska sektorn och för försörjningssektorerna anges fem huvudsakliga syften: Förenklingar och ökad flexibilitet i offentlig upphandling Underlätta för SME:s att delta Strategisk användning av upphandling Sunda förfaranden Tillsyn och vägledning

8 A- och B-tjänster Uppdelningen i A- och B-tjänster försvinner F.n. omfattas B-tjänster av de allmänna rättsprinciperna i primärrätten, framöver kommer de att omfattas av direktiven. Undantag: sociala tjänster och andra tjänster till enskilda Kontrakt för sociala tjänster för eller över: I. kommer att behöva annonseras, och II. efterannonseras, III. men tilldelningsförfarandet kommer troligtvis baseras på de allmänna rättsprinciperna - typ av förenklat förfarande

9 Ökade möjligheter till förhandlingar Förhandlat förfarande med föregående annonsering utökat tillämpningsområdet Ska bli lättare att använda konkurrenspräglad dialog. I huvudsak samma förfarande, ändringar införs avseende förfarandet efter att dialogen har avslutats: I. fortfarande krav på att stänga dialogen och begära slutliga anbud II. men begränsningen till att endast klargöra och förtydliga anbuden har tagits bort, III. istället: när det är nödvändigt för att slutföra förfarandet eller fastställa vissa villkor, så kan den upphandlande myndigheten förhandla om de slutliga villkoren med en anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet

10 Förfaranden och tilldelning av kontrakt Innovationspartnerskap Dynamiska inköpssystem I. Elektronisk metod för återkommande inköp av sådant som är allmänt tillgängligt på marknaden och som tillgodoser UM:s behov LCC lyfts fram Ett överordnat begrepp det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet I. Pris eller II. Kostnad

11 Ändringar av kontraktet under avtalets löptid Tillåtet att förändra avtal utan ny upphandling i vissa fall I. Mindre värde II. Ändringsklausuler III. Kompletterande behov IV. Oförutsett behov V. Byte av leverantör i vissa fall VI. Icke väsentlig förändring

12 SME Nya regler om delar för att hjälpa SME:s För all upphandling på 500,000 eller över: upphandlande myndigheter måste dela upp i delar, eller förklara i annonsen varför inte delat upp. Upphandlande myndigheter kan: begränsa antalet delar en leverantör kan lägga anbud på, eller begränsa antalet som en leverantör kan vinna, under förutsättning att objektiva regler har angetts i förväg. Det finns dock ingen möjlighet att reservera kontrakt för SME:s

13 SME forts. Nya bestämmelser om kvalificering Ett krav på minsta årsomsättning får inte överstiga: 2 x kontraktets värde om det inte finns särskilda risker förenade med speciella varor, tjänster eller byggentreprenader. Testet avseende omsättning kan göras antingen i förhållande till den totala omsättningen, eller i förhållande till föremålet för kontraktet

14 SME forts. Omfattande krav på dokumentation vid kvalificering är ett problem för alla leverantörer, men särskilt för SME:s Leverantörerna måste besvara frågor och krav, men upphandlande myndigheter måste lita på deras ord upphandlande myndigheter måste begära skriftliga bevis, men bara från den vinnande anbudsgivaren

15 Sociala hänsyn m.m. Uteslutning av leverantörer Oligatorisk uteslutningsgrund I. Människohandel II. Obetalda skatter och sociala avgifter Frivillig uteslutningsgrund bl.a. I. Åsidosättande av tillämpliga miljö, sociala och arbetsrättsliga skyldigheter II. Brister i fullgörande av tidigare kontrakt Möjligt att vidta åtgärder för att undvika uteslutning En upphandlande myndighet ska inte tilldela ett kontrakt till ett anbud som är onormalt lågt p.g.a. brott mot ovanstående bestämmelser eller konventioner

16 Sociala hänsyn m.m Tekniska specifikationer: I. kan utformas i utförande eller funktionella termer, inklusive miljökriterier II. under försutättning att de är tillräckligt precisa. Märken: I. när miljö- eller sociala kriterier är specificerade i utförande eller funktionella termer, II. kan upphandlande myndigheter begära att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna har ett visst märke

17 Jäv Bestämmelserna omfattar situation där vissa kategorier av personer direkt eller indirekt har: ett privat intresse av utgången av en upphandling, vilket kan påverka deras objektivitet. Privat intresse: familj, känsloliv, ekonomisk, politiskt eller andra gemensamma intressen med anbudsgivare, även motstridiga affärsmässiga intressen. Personkategorier: anställda, upphandlingsansvariga, andra som är inblandade i en upphandling styrelseledamot i den uphandlande myndigheten, som utan att vara inblandad ändå kan påverka utgången av upphandlingen

18 Jäv forts. Krav: I. anställda måste uppge sådana intressekonflikter omgående II. leverantörer måste ange relationer till styrelseledamöter eller beslutsfattande personer eller organisationer Om det är en konflikt: I. den upphandlande myndigheten måste vidta åtgärder: II. plocka bort viss personal, i sista hand III. utesluta leverantören

19 Koncessionsdirektiv ny lag Omfattar både bygg- och tjänstekoncessioner Förenklat förfarande, i huvudsak gäller de allmänna rättsprinciperna Ska annonseras över trösklevärdena Krävs förfrågningsunderlag med urvals- och tilldelningskriterier Samma rättsmedel som för upphandlingsdirektiven

20 Nya lagar Nya lagarna ska träda i kraft senast den 18 april

21 Information från IT-upphandlingen Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen

22 Hushålla väl med statens medel icke otidigt förminskas, utan hellre förbättras och förmeras att de icke försnillas, försumes, borttappes och förloras

23 Två upphandlingsprojekt som vi inte säger så mycket om IT-utbildning som är annonserad och där frågor & svar pågår. Användarnära IT-produkter som sannolikt annonseras under september 2015.

24 Statens inköpscentrals och ITupphandlingens roll Vårt uppdrag är att upphandla ramavtal Stödja myndigheterna vid avrop. Ha en kontinuerlig dialog med myndigheterna. Följa upp ramavtal. Ha en kontinuerlig dialog med leverantörerna. Ramavtalen är marknadsutsatta Myndigheterna har en stor självständighet, vilket innebär både befogenheter och ansvar.

25 Den statliga förvaltningen en utmaning när man upphandlar 2011 cirka 250 (AGV) myndigheter Den 31 maj myndigheter 55 myndigheter: upp till 9 anställda 100 myndigheter: anställda 80 myndigheter: anställda 65 myndigheter: anställda 85 myndigheter: anställda 85 myndigheter: anställda 30 myndigheter över tusen anställda Många små myndigheter Många specialiserade myndigheter En effektiv nätverksförvaltning med stort ITberoende

26 Lite om förstudiearbetet Den som vet mest har störst förutsättning att lyckas brukar vara en allmän sanning. All upphandling bygger på att man har ett bra beslutsunderlag. I upphandlingssammanhang är förstudien beslutsunderlaget.

27 Nyttan av förstudier Statliga myndigheter, kommuner och landsting, nuvarande och kommande leverantörer samt intresseorganisationer får en beskrivning av bakgrund och syfte information om försörjningen av produkter exempel på aktuella förstudier inom o IT-drift-tjänster o Klienter och mobiltelefoner o Servrar, lagring samt närliggande produkter och tjänster.

28 Förstudier som startar hösten 2015 eller vintern 2016 Förstudie Telefoni Telefoniprodukter med tillhörande tjänster som till exempel abonnentväxlar och hänvisningssystem. Förstudie Nätverk Nätverksprodukter och produktnära tjänster kring kommunikationslösningar med nätverksprodukter. Förstudie AV-produkter AV-produkter med tillhörande tjänster. Förstudie Dokumenthantering Skrivare, MFP och kopiatorer, faxar samt skannrar med tillbehör och förbrukningsmaterial.

29 Ni kommer att få höra mycket om Dynamiska inköpssystem

30 Frågor?

31 Tack! Tänka om och tänka nytt Daniel Melin, IT-upphandlare

32 Våra förstudier Innan en upphandling påbörjas genomförs alltid en förstudie. En förstudie tar ca 6 månaders kalendertid. Vi träffar, i varierande mån och beroende på marknaden och intresset, leverantörer, kunder och andra intressenter. Projektgruppen består bara av IT-upphandlare. Ramavtalsförvaltare är bollplank och granskare. Jurist slutgranskar allt.

33 Andra förutsättningar Exempel på andra förutsättningar är avgränsningar mot andra ramavtal konstruktion av allmänna villkor miljökrav och CSR-krav e-handel, e-auktion och e-faktura direktiv eller annan information från andra myndigheter, t.ex. DI, MSB, PTS och KKV.

34 Förstudie Programvaror & tjänster Förstudien tog ca 8 mån, från sommaren 2013 till februari Mycket öppen och transparent process. Många enskilda möten med olika leverantörer och organisationer. Mycket aktiv referensgrupp med myndighetsrepresentanter. Förstudierapporten publicerades publikt i sin helhet. Seminarium riktat till alla intressenter. Avtalsvillkor på remiss.

35 Tänk om Programvaror idag är inte vad programvaror var igår. Molntjänster finns med på olika sätt och ganska ofta. Öppen källkod finns i nästan allt. Marknaden behövde konkurrensutsättas mer för mycket strid om ÅFmarginalen. Gamla ramavtalen var för mycket silos. Inlåsningseffekter är ett mycket stort problem. Alla leveransmodeller och affärsmodeller i samma ramavtal. Både mindre och större ramavtalsleverantörer.

36 Tänka nytt Fokus på VEM hos kund som är beställaren, INTE på vilken sorts leveransmodell programvaran eller tjänsten har. Stort fokus på öppna standarder och öppen källkod. Möjlighet att kombinera alla sorters programvaror och tjänster i samma kontrakt. Molntjänster, både SaaS och PaaS ingår. Kraftigt omarbetade allmänna villkor för att kunna tillgodose alla kunders olika behov och marknadens olika lösningar.

37 Avtalsstruktur Huvuddokument Ramavtal Avropsregler Avropsberättigade Underleverantörer Kontrakts huvuddokument Allmänna villkor Säkerhetsskyddsavtal Personuppgiftsbiträdesavtal Kontrakt SV Kundunik tjänsteleverans SV Publik molntjänst SV Konsulttjänst SV Proprietär programvara SV Öppen källkod

38 Upphandlingarna för programvaror och tjänster Fyra upphandlingar för programvaror och tjänster: Grundläggande IT igång sedan 6/5 Informationsförsörjning överprövad Kontorsstöd igång sedan 6/5 Systemutveckling igång sedan 7/4

39 Frågor?

40 Kaffepaus

41 Förstudie IT-drift Per-Erik Andersson, IT-upphandlare

42 Bakgrund Statliga myndigheters kostnader för IT-drift uppgår till 10,5 miljarder kr/år Volymer: o IT-anställda o Datorhallar o IT-arbetsplatser o Servicedesk ärenden o På-platsen-support ärenden st. 780 st st st./år st./år De tolv största myndigheterna står för ca 70 % av kostnaderna. Det finns möjlighet till effektiviseringar/besparingar uppgående till 1-2 miljarder kr/per år, enbart inom staten. 42

43 Behov Myndigheterna anger flera drivkrafter (utöver direkta kostnadsskäl) att utkontraktera IT-driften: Att kunna kravställa IT-driften utifrån verksamhetens behov utifrån ett kundperspektiv på affärsmässiga grunder. Att skapa ett tydligare ansvar mellan användare och utförare. Att myndigheten kan frigöra resurser för utv. av kärnverksamheten. Att IT-driftskostnaderna ska bli tydliga och förutsägbara. Källa: Kammarkollegiet Förstudie IT-drifttjänster 43

44 Erfarenheter I stort ett fungerande RAO. Ambitionen har varit större än utfallet. Standardiserade avtal och villkor. Kvalitetssäkrade leverantörer. Vägledningar och checklistor för o avropsförfarandet o kravspecifikationen o leveransavtalet o vitesmodeller Förvaltningsstöd, erfarenhetsutbyte/nätverkande med Kam.

45 Åtgärdsbehov Bättre tillgodose små myndigheters behov. Möjlighet till förhandling vid avrop. Sammanskrivna och uppdaterade Allmänna villkor: neutrala universella tidlösa Möjliggöra 3:e parts- resp. hybrid -lösningar.

46 Tidplan Annonsering hösten Nya ramavtal våren 2016.

47 Frågor?

48 Tack! Förstudie Klient och mobiler Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen

49 Förstudie: Klienter 1-6 och Mobiltelefoner Förstudien omfattar ramavtalsområdet för Klienter region 1-6 och ramavtalsområdet Mobiltelefoner. Ramavtalen används av myndigheter, landsting och kommuner. Total omsättning för perioden Q t.o.m. Q4 2014: o Klienter 1-6: drygt 1,6 miljarder kr o Mobiltelefoner: ca 164 miljoner kr Avgränsning: Nuvarande Klient 7, rangordnat ramavtal. Motsvarande innehåll ska omfattas av kommande ramavtal, Användarnära ITprodukter, som avser standardprodukter och endast har avropsordning enligt fastställa villkor & rangordning.

50 Förstudien - exempel på aktiviteter Enkäter till avropsberättigade (stat, landsting, kommun) Enkäten skickades ut via e-post till 590 respondenter och 264 svar inkom. En oväntat hög svarsfrekvens som gav ett bra underlag till förstudien avseende behoven m.m. Enkäter till befintliga ramavtalsleverantörer Enkäten skickades ut till samtliga 12 leverantörer som har ramavtal inom Klienter 1-6 och Mobiltelefoner. 11 svar inkom. Enkät till leverantörer, öppen för alla leverantörer på marknaden Enkäten gjordes tillgänglig via avropa.se och var öppen för samtliga leverantörer på marknaden att besvara. Endast sex svar inkom vilket var oväntat få.

51 Förstudien - exempel på aktiviteter (forts.) Leverantörsträffar Projektgruppen bjöd in samtliga befintliga ramavtalsleverantörer inom båda områdena till träffar. Möjlighet att diskutera erfarenheter av nuvarande ramavtal, uppföljning av enkätsvaren och tillfälle att komma med synpunkter inför kommande upphandling. Totalt nio träffar genomfördes med ramavtalsleverantörer. Ytterligare tre möten med olika typer av företag från marknaden hölls. Alla tre inom IT och mobilitet. Övrigt marknaden En oberoende rapport om marknaden avseende datorer och mobiltelefoner beställdes, En analys av den svenska B2Bmarknaden (Radar Ecosystem Specialists AB).

52 Hopslagning av klienter & mobiltelefoner? Utifrån vad som framkommit i förstudien är majoriteten av leverantörer och avropare i nuläget emot att slå ihop klienter och mobiltelefoner till en gemensam upphandling. Projektet delar denna uppfattning. Svårt att ha samma allmänna villkor och service- och garantivillkor etc. för bägge områden och svårt att ta fram allmänna villkor som båda områdenas leverantörer kan acceptera.

53 Hopslagning av klienter & mobiltelefoner? (forts.) Ett fåtal leverantörer på marknaden har möjligtvis både produkterna (som också kan ha olika livscyklar), besitter produktkompetens och har tjänster inom bägge områden vilket begränsar konkurrensen om man exempelvis är antingen klientleverantör eller mobilleverantör. Om man skulle anpassa en upphandling för att slå ihop bägge områden finns risken att man kompromissar med krav och innehåll så att det i förlängning innebär att varken specialister på klienter eller specialister på mobilitet erhåller ramavtal. Dvs. en risk att kompetenta aktörer inom det ena eller andra området utestängs.

54 Kommande upphandlingar Klienter: Idag finns ramavtal för sex separata regioner (Region 1: Norra Sverige samt Uppsala och Örebro, Region 2: Stockholm och Gotland, Region 3: Västra Sverige, Region 4: Sydöstra Sverige, Region 5: Södra Sverige samt Region 6: Rikstäckande (avrop som omfattar leveranser till fler än en region samtidigt) Projektet överväger att minska antal regioner i kommande upphandlingar. Om ett rikstäckande ramavtal ska kvarstå förselår projektet att fem regioner dras ner till förslagsvis tre regioner.

55 Kommande upphandlingar (forts.) Mobiltelefoner: Idag ett ramavtal som är rikstäckande. Förslaget är att kommande upphandling också är rikstäckande. Avseende båda områdena föreslår projektet att innehåll och omfattning i kommande upphandlingar blir liknande som i de nuvarande ramavtalen. Fortsatt endast avrop genom förnyad konkurrensutsättning.

56 Sammanfattning Samtliga ramavtalen används i hela landet, har hög omsättning och är väl kända. Majoriteten av avropare och leverantörer uppger att ramavtalen i stort fungerar bra och omfattar ett bra utbud. Utifrån vad som framkommit i förstudien finns ingen anledning att göra för stora förändringar i kommande upphandlingar. Viss uppdatering av produkter, tjänster och allmänna villkor kommer att ske. Separata upphandlingar av klienter och mobiltelefoner som annonseras hösten 2015 planeras.

57 Frågor?

58 Förstudie Server, lagring samt närliggande produkter & tjänster Daniel Melin, IT-upphandlare

59 Förstudie Servrar & lagring Förstudien påbörjades i april. Beräknas vara klar i september. Enskilda möten med befintliga ramavtalsleverantörer och med dem som hör av sig. Ingen referensgrupp. Förstudierapporten kommer att publiceras publikt i sin helhet. Osäkert om intresse finns för ett seminarium.

60 Frågor?

61 Senaste nytt från förvaltningsenheten Zofia Sola, enhetschef för ramavtalsförvaltningen

62 Senaste nytt förvaltningsenheten Information till leverantörer på avropa.se. Uppföljning av ställda krav. Informationsseminarier för ramavtalsleverantörer. Elektronisk signering av avtalsförlängningar. Kommande leverantörsenkät. Seminarier för myndigheter. Arbetar med att förenkla avropsmallar.

63 Frågor?

64 Uppföljning av ramavtal & ramavtalsleverantörer Sebastian Svartz, ramavtalsförvaltare

65 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Varför uppföljning? o Pacta sunt servanda. o Uppfylla LOU. o Upprätthålla konkurrens. o Erfarenhetsinsamling.

66 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer - organisation Avdelningschef Stabsfunktion Enheten för upphandlings- och avtalsjuridik Enheten för ITupphandling Enheten för upphandling av varor och tjänster Enheten för ramavtalsförvaltning

67 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Uppföljningsmetodik o Planerad och oplanerad uppföljning o Förvaltningsplan o Röda flaggor Systemstöd Bevis Revisioner Sanktioner

68 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Föremål för uppföljning: Ramavtalet huvudtext kravuppfyllnad t.ex. sociala och miljökrav. Ej anmälda avtalsförändringar t.ex. omstruktureringar och UL. Ingen uppföljning av avropsberättigade. Ingen uppföljning av enskilda kontrakt förutom vid misstanke om systematiserade avtalsbrott.

69 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Skriftlig förfrågan Leverantörs svar Intern bedömning Icke godkänd Godkänd Rättelse Komplettering Revision Internt dokument Ytterligare sanktioner

70 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Revisioner Syftet är att på ett mer genomgående sätt kontrollera att en leverantör lever upp till sina kontraktuella åtaganden. Fokus i revisionerna ligger på krav och villkor som är svåra och resurskrävande att följa upp, exempelvis o leverantörskrav o särskilda kontraktsvillkor o skyldigheter enligt ramavtalets huvuddokument. Revision genomförs av tredjepart.

71 Uppföljning av ramavtal och ramavtalsleverantörer Sanktioner rätt sanktion till rätt avtalsbrott - möjlighet till eskalering upphandlings- och avtalsrättsliga krav dokumentation.

72 Frågor?

73 E-handel Ulla Karin Josefsson, ramavtalsförvaltare

74 Förordning Förordning (2003:770) om myndigheternas elektroniska informationsutbyte samt förordning (2006:606) om myndigheters bokföring. Alla myndigheter ska hantera inkommande och utgående fakturor elektroniskt. Myndigheter med fler än 50 anställda ska hantera sina utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt (några undantag för Regeringskansliet och försvaret m.fl.). ESV får meddela föreskrifter om standarder (SFTI). ESV har i ett nytt uppdrag att analysera konsekvenser av ett lagkrav på e-faktura (fakturor till staten och övrig offentlig sektor).

75 Krav på e-handel i ramavtal För att myndigheterna ska kunna leva upp till förordningen krävs att SIC ställer krav på e-handel och e-faktura vid upphandling av ramavtal. Standarder och affärsprocesser för e-handel ska vara enligt SFTI Observera att beställare på myndigheter loggar in i leverantörers webbutiker och lägger order räknas inte som e-handel (order ska konteras och attesteras i kundens e-handelssystem innan den skickas till leverantören).

76 Typer av e-handel - lite förenklat (1) Fullständig integration all kommunikation görs direkt mellan två e- handelssystem (EDI- eller SVE format): o katalog, order, orderbekräftelse, leveransavisering, faktura o anslutning till webbutik (punch-out), order, orderbekräftelse, leveransavisering, faktura.

77 Typer av e-handel - lite förenklat (2) Via en leverantörsportal ansluten till kundens e-handelssystem: o katalog (leverantör skickar via portalen, flera olika format) o order o orderbekräftelse o faktura. Enklare variant: o order via e-post (PDF) från kundens e-handelssystem (fritextorder eller från katalog) o importerar katalog i Excelformat (leverantör skickar via e-post) o e-faktura via leverantörens ekonomisystem/operatör eller via leverantörsportal.

78 Förutsättningar för att kunna ställa krav på e-handel i ramavtal Förutsättningar för e-handel varierar mycket mellan olika ramavtalsområden (typ av varor eller tjänster). Leverantörer har olika förutsättningar för att ansluta sig till e-handel (olika stora, olika IT-mognad i olika branscher). Myndigheterna har olika förutsättningar för e-handel och måste själva kunna välja typ av e-handel och vilken affärsprocess de vill tillämpa (olika stora, olika stora inköpsvolymer). SIC behöver utreda förutsättningar för e-handel i förstudier inför varje nytt ramavtal som ska upphandlas. SIC måste lägga kraven på en rimlig nivå. Involvera leverantörer och myndigheter i kommande förstudier.

79 Frågor?

80 Frågor & diskussion

81 Välkommen att kontakta oss För frågor om ett specifikt ramavtalsområde, se vår webbplats avropa.se, eller kontakta ramavtalsförvaltaren. Kontakta ramavtalsservice vid frågor av allmän karaktär: , avropa.se kammarkollegiet.se Vid övriga upphandlingsfrågor: Ett samlat upphandlingsstöd finns på Konkurrensverket.

82 Gemensam lunch och avslutning

83 Tack!