Förvaltningsberättelse. Svenska Röda Korsets årsredovisning för 2006

Transkript

1 Förvaltningsberättelse Svenska Röda Korsets årsredovisning för 2006

2 Uppdraget...3 Organisationen...3 Detta vill Svenska Röda Korsets arbeta för...3 Prioriteringar Ekonomi och resultat...7 Ökade kostnader...8 Disposition av årets resultat...9 Finansförvaltningen...10 Väsentliga händelser efter årsskiftet...10 Resultaträkning...11 Balansräkning...12 Redovisnings och värderingsprinciper...14 Kassaflödesanalys...13 Noter...19

3 Förvaltningsberättelse Svenska Röda Korsets centralstyrelse avger härmed årsredovisningen för Svenska Röda Korset, organisationsnummer , för räkenskapsåret Förvaltningsberättelsen omfattar den verksamhet som utgår från Svenska Röda Korsets huvudkontor och landets tio regionkontor. I förvaltningsberättelsen redovisas vår verksamhet översiktligt liksom viktiga händelser kopplade till ekonomin samt hur vi under året har förvaltat pengarna. Den ekonomiska redovisningen omfattar inte våra lokalföreningar, rödakorskretsarna, som är egna juridiska personer. De medel som rödakorskretsarna bidragit med till centrala insamlingar finns dock med bland intäkterna i denna årsredovisning. Siffror inom parentes avser år Eftersom de verksamhetsmål som Svenska Röda Korset har centralt ofta manifesteras i verksamhet på kretsnivå kommer vi också att i vår förvaltningsberättelse beröra denna. Uppdraget Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening religiöst och partipolitiskt obunden öppen för alla som vill ge sitt stöd i form av tid, medlemskap eller pengar. Röda Korset ska förhindra och lindra mänskligt lidande varhelst det förekommer. Röda Korset ska skydda människors liv och hälsa, skapa respekt för människovärdet, främja ömsesidig förståelse och vänskap samt verka för samarbete och varaktig fred mellan alla folk. Med fred menas inte bara frånvaron av krig, utan ett samarbete mellan alla stater och folk grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov. Detta vill rödakorsrörelsen arbeta för I dag finns erkända rödakors- och rödahalvmåneföreningar i 185 länder. Tillsammans bildar de Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Federationens generalförsamling beslutade 2005 om en Global Agenda med fyra mål fram till år 2010: Minska antalet dödsfall och skadade vid och effekterna av katastrofer Minska antalet dödsfall och sjukdomar samt effekterna för dem som drabbats av ohälsa och hälsokatastrofer Öka kapaciteten i lokalsamhället och hos rödakors- och rödahalvmåneföreningar för att möta de mest akuta situationerna av utsatthet Minska intolerans, diskriminering och socialt utanförskap samt främja respekt för mångfald och mänsklig värdighet Denna globala agenda är en viktig utgångspunkt för verksamheten i alla nationella föreningar i världen, också i Svenska Röda Korset. Om organisationen Svenska Röda Korset Svenska Röda Korset grundades år 1865 och är en del av ett av världens största mänskliga skyddsnät. 3

4 Antal frivilliga medarbetare Vid årets slut fanns närmare frivilliga medarbetare i (1 336) lokalt aktiva rödakorskretsar runtom i landet. Samtidigt som en del rödakorskretsar läggs ner startas nya. Dessa nybildade kretsar utgår ofta från ett ämne eller intresseområde snarare än ett geografiskt område som är den traditionella basen. Under år 2006 startades exempelvis en barn- och ungdomskrets på Gotland och en första hjälpenkrets i Örnsköldsvik. Antal anställda medarbetare Tjänstemannaorganisationen leds av generalsekreterare Christer Zettergren. Huvudkontoret ligger i Stockholm och därtill finns tio regionkontor. Antal anställda under 2006 var i medeltal motsvarande 408 heltidstjänster på Svenska Röda Korset. 260 av dessa fanns i de olika regionerna där merparten arbetar på kommunnivå med att stödja det lokala rödakorsarbetet. Svenska Röda Korsets högsta beslutande organ är Riksstämman som hålls vart tredje år. Den senaste ägde rum i Göteborg i juni 2005 och nästa stämma blir i Uppsala juni Riksstämman väljer en centralstyrelse som är högsta beslutande organ mellan stämmorna. Centralstyrelsen har under år 2006 haft sex styrelsemöten. Kvalitetskod för insamlingsorganisationer För att allmänheten även i framtiden ska ha förtroende för svenska insamlingsorganisationer har Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, tillsammans med revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers utarbetat ett förslag till kvalitetskod. Koden behandlar flera aspekter av organisationernas verksamhet än de riktlinjer för etisk insamling som redan finns, till exempel om måluppfyllelse, effektivitet i resursanvändningen, transparens samt styrning och kontroll. Koden är tänkt att komplettera befintlig lagstiftning samt de regler och riktlinjer som reglerar organisationer i den svenska insamlingsbranschen. Kvalitetskoden skickades ut på remiss till FRII:s medlemsorganisationer under 2006 och Svenska Röda Korset lämnade synpunkter på den. Riksstämman beslutade år 2005 om verksamhetsinriktningen fram till år Utifrån den har centralstyrelsen gjort följande prioriteringar i verksamhetsplanen för år 2006: VI SKA SPRIDA KUNSKAP OM FOLKRÄTT OCH RÖDA KORSETS HUMANITÄRA VÄRDERINGAR Information och utbildning i folkrättsfrågor och i Röda Korsets humanitära värderingar bidrar positivt till samhällsutvecklingen. Personer med kunskap har större möjlighet att hävda sina rättigheter, respektera andras samt ställa krav och påverka beslutsfattare. (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) Under 2006 utbildade vi närmare personer i den humanitära rätten, de mänskliga rättigheterna och/eller Röda Korsets värderingar. Utöver detta har personer fått ökade kunskaper om mänskliga rättigheter genom guidade visningar på Humanitetens Hus i Malmö. Under 2006 öppnades antidiskrimineringsbyråer i Visby och Luleå med syftet att finnas tillhands som ett stöd för dem som upplever sig diskriminerade. I dag bedriver Röda Korset antidiskrimineringsbyråer på fyra platser i Sverige. Vi har dessutom drivit ett projekt som syftar till att öka kvinnors möjlighet att få sina asylskäl rättssäkert prövade. Vårt mångfaldsarbete har tagit fart under året. Vi har gjort en översyn av sammansättningen av Röda Korsets anställda och av attityderna hos dem. Mångfaldscoacher har utsetts på både huvudkontoret och regionkontoren med uppgift att bland annat motverka indirekt diskriminering vid exempelvis rekrytering. 4

5 VI SKA GE STÖD TILL MÄNNISKOR I UTSATTHET Resultaten av Röda Korsets lokala behovsstudier ska omsättas i konkret verksamhet. Röda Korset prioriterar särskilt äldre och flyktingar. Verksamheten ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och utvecklas. Röda Korset strävar aktivt efter att påverka samhällsutvecklingen och kommunicera våra insatser. (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) Arbetet med lokala behovsstudier pågår kontinuerligt i kretsarna och är ett underlag för deras verksamhetsprioritering. Intresset från kretsarna för att rekrytera och utbilda frivilliga medarbetare har ökat. Gamla verksamheter omprövas och nya startas när nya behov identifieras. I exempelvis Nyköping har Röda Korset i samarbete med landstinget, kommunen och kyrkan startat en ny verksamhet för anhöriga till personer som har drabbats av stroke. Anhörigstödsverksamheten runt om i landet utvecklas positivt. Under julkampanjen 2006 uppmärksammades särskilt dem som vårdar närstående i hemmet. För att kunna utveckla stödet har en anhörigenkät genomförts i åtta regioner. Enkäten har riktats till samtliga rödakorskretsar och till kommunernas socialchefer eller motsvarande. Inom ramen för arbetet med flyktingar deltar allt fler frivilliga med att efterforska familjemedlemmar, bidra till familjeåterförening och återföreningsresor, handha rödakorsmeddelanden och bistå människor i asylprocessen. Andra arbetar med olika former av medmänskligt stöd till asylsökande och flyktingar. Drygt 300 frivilligarbetare och tjänstemän har fått utbildning i den nya utlänningslagen och den därtill kopplade nya instans- och processordningen. Ett projekt som startades under 2006 syftar till att särskilda tjänstemän ska kunna agera ombud vid migrationsdomstolarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vi har också utbildat frivilliga för att de ska kunna finnas tillhands som ett medmänskligt stöd vid domstolarna. Dessutom påbörjades projektet Ny utlänningslag under lupp, med finansiering från bland annat EU, som under 1,5 år ska kartlägga och analysera hur den nya processordningen fungerar. Röda Korset bedriver i dag behandlingscenter för torterade och krigstraumatiserade flyktingar på sex orter i Sverige. Under året öppnades ett nytt center i Skellefteå. Antalet patienter har fördubblats sedan år Det totala antalet patienter i behandling under år 2006 var Av dessa var 66 procent män och 34 procent kvinnor. 17 procent av patienterna var under 26 år. Väntelistan till behandling har efter ett intensivt arbete reducerats avsevärt under år VI SKA TYDLIGGÖRA VÅR ROLL I LOKAL KRISBEREDSKAP Vår förmåga att agera vid en kris eller katastrof ska förstärkas, bland annat genom utbildningar för ökad kunskap om Första hjälpen och Kris- och medmänskligt stöd. (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) Under året har arbetet med uppbyggnaden av lokal rödakorsberedskap påbörjats i 141 av landets kommuner vilket är närmare hälften av samtliga. Det finns därmed goda förutsättningar att nå målet att år 2011 ha lokal rödakorsberedskap i hela landet. En av orsakerna till framgången är det stora engagemanget bland både tjänstemän, lokala rödakorskretsar och externa aktörer. I samband med kriget i Libanon under sommaren 2006 lyckades Röda Korset på kort tid sammankalla medarbetare för att på olika sätt bistå de omkring personer som evakuerades till olika flygplatser i Sverige, främst Arlanda men även Sturup och Landvetter. Dessa insatser ledde till ett samverkansavtal mellan Svenska Röda Korset och Luftfartsverket där Röda Korsets frivilliginsatser på Luftfartsverkets flygplatser vid framtida krissituationer har formaliserats.

6 I dag kan vi erbjuda Första hjälpen-utbildningar i landets samtliga kommuner. Under år 2006 genomgick knappt personer (76 634) utbildning i Första hjälpen/hjärt-lungräddning. Minskningen beror på att en omställning påbörjats från Räddningsverkets sida som innebär att Röda Korset inte längre får medel för att utbilda elever i grundskolan. Utbildningarna inriktas nu mer mot arbetsplatser där de bedöms kunna få större livräddande effekt. Under året har deltagare genomgått Röda Korsets utbildning i kris- och medmänskligt stöd. I takt med att Röda Korsets lokala beredskapsarbete blir mer känt kommer den utbildningen med stor sannolikhet att bli mer efterfrågad. VI SKA UTVECKLA RÖDAKORSIDENTITETEN LOKALT GENOM RÖDA KORSETS HUS Vi fortsätter att arbeta med att förstärka Mötesplats Kupans roll som medelpunkt i vårt arbete i kommunen, bland annat genom att förstärka dess roll som budbärare för våra värderingar och vid insamlingsaktiviteter samt genom att utveckla det sociala arbete som äger rum i Kupan. Samverkan med ungdomsförbundet ska utvecklas inom alla områden. (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) Mötesplats Kupan fortsätter att utgöra ett nav för de lokala rödakorsaktiviteterna. Från början var Kupan främst en secondhand-butik. De säljer fortfarande begagnade kläder och möbler, men i växande omfattning är de en plats för möten mellan människor och navet för ortens rödakorsaktiviteter. Detta är helt i linje med Riksstämmans beslut. Till Mötesplats Kupan kommer en mångfald av människor med olika bakgrund, ålder, kön och etnicitet. I dag finns 289 (282) Mötesplats Kupan spridda i 74 procent av landets kommuner. Kupan engagerar drygt frivilliga medarbetare (7 500) och har varje vecka omkring besökare (64 000). Under året gjorde 314 personer sin samhällstjänst och 982 arbetslösa/långtidssjukskrivna sin arbetsträning på Kupan. VI SKA ARBETA FÖR ATT VÅRA INTERNATIONELLA INSATSER GÖR SKILLNAD Svenska Röda Korsets ställning i rörelsen ska förstärkas genom olika kapacitets- och kvalitetsutvecklande insatser. Vi ska öka insatserna inom smittsamma sjukdomar såsom hiv/aids och fördjupa vårt samarbete med ICRC. Vi ska fortsätta vårt påverkansarbete gentemot rörelsens beslutsfattande organ i för oss viktiga frågor. Vi integrerar vår internationella verksamhet med vår lokala genom verksamheten Lokalt Internationellt Samarbete (LISA). (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) En väl förberedd rödakors- eller rödahalvmåneförening kan lättare identifiera och prioritera behov. Därför lägger vi ner mycket kraft på att stödja utvecklingen av systerföreningar runtom i världen. Svenska Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg är vice ordförande i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen och han har tillsammans med flera medarbetare från Svenska Röda Korset använts som resurspersoner i olika internationella sammanhang och på så sätt kunnat spela en framträdande roll i rörelsens utvecklingsarbete. Röda Korsets omfattande arbete mot hiv och aids har under året fortsatt med oförminskad styrka. Bland annat stöder Svenska Röda Korset sin systerförening i Malawi som bistår hiv-smittade och aidssjuka genom hembesök och genom att skapa dagverksamhet för barn som har mist sina föräldrar. I Sydasien bedriver Röda Korset ett femårigt projekt för att minska smittspridningen. LISA är ett program för att ta tillvara det internationella engagemang och intresse för globala frågor som finns bland landets rödakorskretsar, bland annat genom samarbetsprojekt där kretsar i Sverige samarbetar med lokala systerföreningar i andra länder. I dag är 500 rödakorskretsar i Sverige engagerade i LISA. 6

7 VI SKA BLI FLER OCH SAMLA IN MER Målet för 2006 är medlemmar. Det innebär en viss ökning. Vi ska öka insamlingsnivån med målet att återta platsen som Sveriges största insamlingsorganisation. (Ur Svenska Röda Korsets Verksamhetsplan och budget för år 2006) Den 31 december 2006 hade vi medlemmar ( ). Under året genomfördes en extra värvningssatsning av rödakorskretsarna vilken gav nya medlemmar. Det kan jämföras med år 2004 då kretsarna värvade drygt medlemmar. Värvning i samband med Röda Korsets utbildningar har fortsatt under året och med gott resultat. Trots dessa värvningssatsningar har medlemsantalet fortsatt att minska. En rad åtgärder har planerats för att försöka vända utvecklingen och nå målet medlemmar år En arbetsgrupp under ledning av styrelseledamoten Anna Lundberg har utarbetat ett program i detta syfte som var klart vid årsskiftet 2006/07. Förtroendet för Röda Korset är fortsatt högt. När ett antal svenskar fick frågan vilken insamlingsorganisation de kunde tänka sig att stödja svarade procent att de skulle välja Röda Korset. Vi fortsätter att investera långsiktigt i resultathöjande aktiviteter i samband med våra insamlingar, bland annat genom nya tekniska lösningar. Vi har dock inte nått målet att åter bli Sveriges största insamlingsorganisation. I samband med julkampanjen 2006 lanserade Röda Korset och ett antal modekedjor projektet Runda upp där man kan avrunda slutsumman uppåt när man handlar och skänka mellanskillnaden till Röda Korset. Satsningen inbringade drygt 2,4 miljoner kronor under julhandeln. Många har hört av sig med positiva reaktioner, såväl allmänhet som butikskedjor. Röda Korset ser en stor utvecklingspotential för både Runda upp -projektet och andra innovativa insamlingsgrepp framöver. Ekonomi och resultat Så här hanterar vi pengar Ett bra resultat är när vi har lyckats använda våra inkomster för att ge värdefull hjälp till människor i utsatta situationer och samtidigt hålla våra omkostnader nere. Att samla pengar på hög är inte ett mål för Röda Korset. Samtidigt måste vi ha en reserv för att kunna agera snabbt, när så behövs, och för att kunna garantera ett stöd under en längre tid, i vissa fall under flera år. Vårt arbete måste vara trovärdigt och långsiktigt. Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI, kontrollerar att insamlingskostnader, medlemskostnader och administration inte överstiger 25 procent av den totala årsintäkten. (Se redovisningsprinciperna för beräkningsmodell av procentsatsen.) För Svenska Röda Korsets del var insamlings-, medlems- och administrationskostnaderna år 2006 cirka 13 procent (9) av den totala årsintäkten, det vill säga betydligt lägre än de 25 procent som SFI tillåter. Att nivån ändå stigit jämfört med år 2005 beror på att det året på grund av tsunamin, och den enorma generositet som visades i samband med den, var exceptionellt. 7

8 Går det att mäta frivilligt engagemang i ekonomiska termer? För att få en uppfattning om betydelsen av Röda Korsets totala insatser måste man beakta det arbete som utförs av obetalda frivilligarbetare i landets lokala rödakorskretsar. År 2006 uppgick antalet frivilligarbetare inom Svenska Röda Korset till närmare Baserat på forskning om frivilligarbetets omfattning kan man anta att frivilliga i genomsnitt arbetade 14 timmar i månaden 10 månader om året. Det innebär sammanlagt 5,6 miljoner frivilligtimmar. Vid en värdering av varje frivilligtimme till 165 kr (EU:s rekommenderade summa per timme för ideella insatser vid ansökningar) motsvarar det ekonomiska värdet på Röda Korsets frivilliginsatser under år 2006 cirka 900 miljoner kronor. Intäkter och kostnader Insamlingsintäkterna under år 2006 uppgick till 185 miljoner kronor. Det är betydligt mindre än 2005 vilket förklaras av den exceptionellt stora insamlingsvolymen efter tsunamin. Insamlingsresultatet har under år 2006 återgått till en mer normal nivå. De externa bidragen uppgick till 306 miljoner kronor, varav bidrag från Sida ökade med 22 miljoner kronor på grund av ökade anslag till så kallade smärre humanitära insatser, utökat stöd till Internationella rödakorskommittén samt särskilda medel till insatser i Zimbabwe och Sudan. Kostnaderna uppgick till 966 miljoner kronor (913). Av de totala kostnaderna är 269 miljoner (217) relaterade till insatser i samband med tsunamin. I stort sett beror hela kostnadsökningen mellan 2005 och 2006 på att tsunamiinsatser kunnat tidigareläggas. Om man exkluderar de tsunamirelaterade insatserna har bara små förändringar skett mellan de bägge verksamhetsåren. Totalt var kostnaderna för nationell verksamhet under året 286 miljoner kronor (281), varav Sida genom ett informationsbidrag bidrog med 3 miljoner kronor (3). Totalt var kostnaderna för internationell verksamhet 596 miljoner kronor (525), varav Sida bidrog med 235 miljoner kronor (213). Vad gäller ändamålskostnaderna inom arbetsområdet Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och våra humanitära värderingar har de ökat för utbildning i de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten. Internationellt har ökade resurser satsats på bland annat att rehabilitera barnsoldater i Liberia och Sierra Leone, att förhindra sexuellt våld mot kvinnor i Kongo och att stödja prostituerade i Kamerun att hitta en alternativ försörjning. I Sverige har satsningar gjorts på till exempel aktiviteter med rättighetsfokus under Almedalsveckan på Gotland samt seminariet Sverige, samerna och folkrätten som hölls i Jokkmokk i samband med Jokkmokks marknad och som handlade om minoriteters och ursprungsbefolkningars mänskliga rättigheter. Ändamålskostnaderna inom arbetsområdet Akut katastrofhjälp har minskat med 66 miljoner kronor. De tsunamirelaterade kostnaderna på detta område uppgick till 163 miljoner kronor (184), som alltså är en del av den tidigare nämnda summan på 269 miljoner kronor. Liksom föregående år var insatserna störst i Sri Lanka och Indonesien. Den huvudsakliga anledningen till kostnadsminskningen i övrigt är att det under år 2006 har inträffat färre stora katastrofer. Bland de katastrofer som Svenska Röda Korset har svarat på märks exempelvis torka och hunger i olika delar av Afrika, tyfonen Durians framfart i Filippinerna, situationen i Palestina samt kriget mellan Libanon och Israel under sommaren. 8

9 Beträffande ändamålskostnaderna inom arbetsområdet Beredskap inför kriser eller katastrofer har de ökat med 45 miljoner kronor. Vi har ökat våra satsningar såväl på att bygga upp vår nationella beredskap som på att stödja systerföreningar runtom i världen. Även här har tsunamimedel disponerats för att fortsätta uppbyggnaden av katastrofberedskapen i de länder som drabbades: Indonesien, Indien, Bangladesh, Sri Lanka, Myanmar, Thailand och länder i Östafrika. Svenska Röda Korset var en av få bidragsgivare till en mycket omfattande flyktingoperation som gällde drygt sudanesiska flyktingar i Tchad. Under året förmedlades också stöd till Iraks Röda Halvmåne, en av ytterst få humanitära aktörer som fortfarande kan arbeta inne i Irak. Ändamålskostnaderna för arbetsområdet Minskad ohälsa och minskad social utsatthet ökar med 55 miljoner kronor. Även här är en viktig förklaring insatser som har gjorts med tsunamimedel för hälsostöd till Sri Lanka, Indonesien, Indien, Maldiverna och Myanmar. Insatserna gällde främst vatten och sanitet. Därtill kommer bland annat ökade insatser för flyktingar i Sudan, stöd till äldre i Abchazien samt hiv- och aidsförebyggande åtgärder i Nepal. Omfattande insatser vad gäller hiv och aids genomfördes också i andra delar av Sydasien samt i södra Afrika. Svenska Röda Korset gav också stöd till kampen mot mässling, malaria och polio. Det stödet bidrog under år 2006 till att frivilligarbetare i 13 länder världen över medverkade till att barn vaccinerade sig mot polio. Ökade kostnader i Sverige beror bland annat på det tidigare nämnda nyöppnade rehabiliteringscentret för tortyrskadade i Skellefteå. De ökade ändamålskostnaderna på 20 miljoner kronor inom Föreningsutveckling beror främst på ett omfattande arbete för att bistå de tsunamidrabbade länderna Sri Lanka, Maldiverna, Indonesien och Myanmar i att stärka deras nationella föreningar så att de ska stå bättre rustade vid framtida katastrofer. Vi har även bistått systerföreningar i Sydamerika, Nigeria, Kenya, Zimbabwe och Afghanistan i deras utveckling. De nationella föreningsutvecklingskostnaderna har minskat sedan resurser, enligt beslut på Riksstämman 2005, har omprioriterats till andra verksamheter. Röda Korsets insamlingskostnader minskade förra året till 49 miljoner kronor (65). Även detta är relaterat till tsunamiinsamlingen år 2005 som innebar högre insamlingskostnader men som också gav ett ovanligt stort insamlingsresultat. Medlemskostnaderna låg tidigare under rubriken Insamlingskostnader men efter stämmobeslutet år 2005 samlas de medlemsrelaterade kostnaderna under en egen rubrik. Här finns kostnader för medlemsvård, medlems- och givarsystem, medlemsvärvning, medlemsservice med mera. De minskade kostnaderna jämfört med fjolåret beror på att färre personer arbetat inom området under Administrationskostnaderna minskade till 25 miljoner kronor (30) beroende på att 2006 var ett år utan Riksstämma. Resultatet från finansiella investeringar är betydligt bättre än föregående år vilket beror på att reavinster på 116 miljoner kronor ingår i 2006 års intäkter. 9

10 Disposition av årets resultat ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT visar, i motsats till föregående år, på ett underskott. Resultatskillnaden mellan 2005 och 2006 beror främst på att det under 2005 kom in stora summor inom ramen för tsunamiinsamlingen. De medel som inte användes under 2005 reserverades för framtida bruk och har till stor del tagits i anspråk under år Överskottet under 2005 var alltså reserverade tsunamimedel och underskottet under 2006 uppstår därför att dessa medel då togs i anspråk. Därutöver har uttag gjorts med 180 miljoner kronor (149) av ändamålsbestämda medel från tidigare år samt fria avsättningar enligt styrelsebeslut. 204 miljoner kronor (123) avsedda för olika ändamål, som har influtit men inte använts under året, har reserverats för användning kommande år. Dessutom har 4 miljoner kronor, som är ränta på tsunamimedel, reserverats för att användas i tsunamiprogram under kommande år. Finansförvaltningen Förvaltningen sker i egen regi och styrs av en placeringspolicy som innehåller bland annat etiska placeringsregler gällande vapen, mänskliga rättigheter, alkohol, tobak och distribution av pornografi. Innehaven granskas utifrån de etiska reglerna två gånger per år av ett externt värderingsföretag. Placeringspolicyn innehåller också mål och principer för finansiellt risktagande. Under år 2006 slutade det totala förvaltade kapitalets marknadsvärde på miljoner kronor (2 008). Under året hade vi en nettoförsäljning av värdepapper på 335 miljoner kronor varav 247 miljoner var utbetalningar för tsunamiarbete. Marknadsvärdet översteg vid utgången av år 2006 det bokförda värdet med 695 miljoner kronor (654). Den totala avkastningen på det förvaltade kapitalet uppgick till 11,4 procent (23,8). Den totala avkastningen kan jämföras med jämförelseindex som uppgick till 9,7 procent (60 procent OMRX Total, 32 procent SIXRX och 8 procent MSCI World Index). Av marknadsvärdet är 48 procent aktieplaceringar och 52 procent räntebärande placeringar. Väsentliga händelser efter årsskiftet Inga händelser av det slag som bör meddelas under denna rubrik har inträffat. Framtida utveckling Svenska Röda Korset kommer under år 2007 att fortsätta sina insatser inom de områden som Riksstämman 2005 valde att prioritera, på hemmaplan främst äldre och flyktingar. De senaste åren har rödakorsrörelsen blivit allt mer medveten om vilken roll människans påverkan på miljön har för katastrofer runtom i världen. Det är därför viktigt för oss att knyta kontakter med organisationer med stor kunskap om dessa frågor och att medverka i opinionsarbetet för en uthållig miljö- och klimatpolitik. Genom ett sådant katastrofförebyggande arbete kan människoliv räddas och större resurser användas för utveckling. Svenska Röda Korset har som ett led i denna strävan under år 2006 inlett diskussioner med Svenska Naturskyddsföreningen om ett ökat samarbete. Svenska Röda Korset stödjer också rödakorsrörelsens eget klimatcenter i Nederländerna. För mer information Som tidigare nämnts omfattar inte förvaltningsberättelsen de lokala rödakorskretsarna eftersom de är egna juridiska personer. För en mer detaljerad redogörelse för hela Svenska Röda Korsets verksamhet (inklusive rödakorskretsarnas arbete) under 2006, se Verksamhetsberättelsen. 10

11 Resultaträkning (Belopp i kkr) Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Insamlade medel Försäljning av skänkta varor Övrig försäljning, kursintäkter m m Externa bidrag Övriga verksamhetsintäkter. 0 Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader. Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och våra humanitära värderingar Akut katastrofhjälp Beredskap inför kriser eller katastrofer Minskad ohälsa och minskad social utsatthet Föreningsutveckling Folkhögskola och Gripsholmsviken hotell och konferens Kommunikation Summa Insamlingskostnader 11a Medlemskostnader 11b Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Årets resultat Fördelning av årets resultat 15 Årets resultat enligt resultaträkningen Reservering av ändamålsbestämda medel avseende tsunamins offer Reservering av övriga ändamålsbestämda medel som erhållits. under året men som inte utnyttjats under året Utnyttjande av ändamålsbestämda medel avseende tsunamins offer Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år. samt fria avsättningar enligt styrelsebeslut Kvarstående belopp för året

12 Balansräkning (Belopp i kkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar. Byggnader och mark Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Aktier i dotterbolag Övriga aktier och andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga värdepappersinnehav Lager av handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 15 Grundkapital Beständiga donationsfonder Reserverade, av givaren, ändamålsbestämda medel Reserverade, av styrelsen, ändamålsbestämda medel Värderegleringsfond Balanserat kapital Kvarstående belopp för året Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Långfristiga skulder Övriga skulder Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skuld till Sida och andra myndigheter, Allmänna arvsfonden och Radiohjälpen Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

13 Kassaflödesanalys (Belopp i kkr) Den löpande verksamheten Not Verksamhetsresultat Avskrivningar Erhållen ränta Erhållen utdelning Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m m Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av kundfordringar Förändring av fordringar Förändring av leverantörsskulder Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Placeringar i finansiella anläggningstillgångar Avyttring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut

14 Redovisnings- och värderingsprinciper Svenska Röda Korsets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd och den mall för årsredovisning som framtagits av Frivillig-organisationernas Insamlingsråd (FRII), om inte annat anges nedan. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Tillämpade principer för ändamålskostnader är förändrade jämfört med föregående år. Se under rubriken ändamålskostnader nedan. Övriga redovisningsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor och bidrag intäktsförs som huvudregel när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor från i första hand privatpersoner redovisas normalt enligt kontantprincipen. Även gåvor i form av kontanter från företag och organisationer redovisas normalt i den period då bidraget erhålls. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel, med undantag för kläder och liknande, värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. Se även Donerade tillgångar nedan. Värdet av skänkta kläder och liknade intäktsförs först vid utleverans om varorna används i biståndsverksamhet (och värderas då till 5 kr/kg) eller vid kontant betalning vid försäljning. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs vid kontant betalning i butik eller vid fakturering. Erhållna gåvor redovisas netto, dvs efter avdrag för eventuell gåvoskatt och de direkta kostnader som kan uppkomma vid försäljning av en tillgång. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i Röda Korset. Insamlade medel I insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, stiftelser och fonder samt sponsring. Till insamlade medel räknas också testamentsgåvor och donationer, lotteriintäkter och värdet av skänkta varor som använts i biståndsverksamheten. Även medel från Radiohjälpen är klassificerade som insamlade medel. Försäljning av skänkta varor Försäljning av skänkta varor avser försäljningsintäkten vid försäljning av gåvor i form av kläder, möbler, husgeråd och dylikt vid försäljning i butik. 14

15 Externa bidrag Som bidrag räknas likvida medel från en bidragsgivare som är ett s.k. offentligträttsligt organ. Ett villkorat bidrag är ett bidrag som förenats med villkor som innebär återbetalningsskyldighet om villkoret inte uppfyllts. Offentligrättsliga organ omfattar bidragsgivare som Sida, EU, Allmänna arvsfonden, övriga statliga myndigheter samt kommuner och landsting. Ett bidrag intäktsredovisas i den period som bidraget utbetalas. Om bidraget är till för att täcka en kostnad sker intäktsredovisning så att den ställs mot den kostnad som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det i hög grad av sannolikhet kan antas att bidraget inte kommer att återkrävas. Villkorade bidrag skuldförs därför till dess att de utgifter som bidraget ska täcka uppkommer. Verksamhetskostnader Redovisning av förpliktelser En förpliktelse bokförs i resultaträkningen när organisationen har åtagit sig att utföra en åtgärd eller liknande som bedöms vara juridiskt bindande gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras kostnaderna över åtagandetiden. De medel som ställs till förfogande för Svenska Röda Korsets verksamhet är ofta förknippade med restriktioner av olika slag. Det kan gälla insamlade medel för särskilda ändamål eller beslut av centralstyrelsen om framtida disposition av tillgängliga medel, men där det inte föreligger en juridiskt bindande förpliktelse gentemot tredje man. Sådana medel redovisas som av givare ändamålsbestämda medel resp av styrelsen ändamålsbestämda medel under Eget kapital. Se även Eget kapital nedan. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla Svenska Röda Korsets ändamål enligt dess stadgar. Här ingår kostnad för personal som är anställd för att möjliggöra genomförande av de verksamheter, inom och utom Sverige, som fastställts av centralstyrelsen, samt omkostnader av administrativ art som är en direkt följd av de åtaganden som organisationen iklätt sig för att uppfylla ändamålen. I ändamålskostnader ingår även Gripsholmsviken Hotell och Konferens med Röda Korsets Utbildningscenter och Folkhögskolan samt kommunikation. Riksstämman 2005 tog beslut om en ny verksamhetsinriktning från 2006 till Istället för verksamhetsområden arbetar vi nu med arbetsområden. Arbetsområdena har även fått förändrade namn: Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och våra humanitära värderingar tidigare kallat Främja Rödakorsets grundprinciper och humanitära värden. Akut katastrofhjälp tidigare kallat Bistå vid katastrofer Beredskap inför kriser eller katastrofer tidigare kallat Bygga upp beredskap inför katastrofer. Minskad ohälsa och minskad social utsatthet tidigare kallat Hälsa och omsorg i lokalsamhället I arbetsområde Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och våra humanitära värderingar ingår från och med 2006 verksamhetsdelarna Efterforskning och familjeåterförening nationellt och internationellt samt Stöd till asylsökande nationellt och internationellt, dessa verksamhetsdelar återfinns i 2005 års årsredovisning under verksamhetsområde Bistå vid katastrofer. Dessutom har en ny verksamhetsdel tillkommit, Humanitära värderingar nationellt, här inräknas från och med 2006 verksamhetsdelen Rödakorskunskap som i 2005 års årsredovisning låg under verksamhetsområde Föreningsutveckling. 15

16 I arbetsområde Beredskap inför kriser eller katastrofer ingår från och med 2006 verksamhetsdelarna Första hjälpen-utbildning och Kris och medmänskligt stöd, dessa verksamhetsdelar ingick i 2005 års årsredovisning under verksamhetsområde Hälsa och omsorg i lokalsamhället. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter i form av insamlade medel och gåvor från privatpersoner och företag. Här ingår t ex kostnader för trycksaker, porto, annonser samt kostnad för personal som arbetar med planering och genomförande av insamlingsverksamhet. I insamlingskostnader ingår även kostnad för försäljning av skänkta varor vid Mötesplats kupan runt om i landet samt kostnader för nytt givarsystem. Medlemskostnader Medlemskostnader avser kostnader för Röda Korsets nuvarande och potentiella medlemmar. Bland kostnaderna ingår medlemsvård, medlemsavisering, värvning av nya medlemmar, kostnader för nytt medlemssystem. Administrationskostnader Administrationskostnader omfattar intern och extern revision samt kostnader förknippade med stadgar och legala krav, t ex styrelse, medlemsregister, riksstämma, upprättande av årsredovisning, samt central ledning och planering. Häri ingår även den del av kostnaderna för personalstöd, IT, redovisning, fastighetsförvaltning, kontorsservice och inköpsfunktion, som inte fördelats på arbetsområden. De administrationskostnader som fördelas på arbetsområdena fördelas med en fast procentsats i proportion till kostnadsvolymen. Donerade tillgångar Tillgångar som donerats till Svenska Röda Korset, framför allt fastigheter, aktier och andra värdepapper, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället och bokförs som omsättningstillgång om syftet är att tillgången ska avyttras snarast möjligt och som anläggningstillgång om avsikten är att behålla tillgången i minst ett år. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel. I den mån det uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlade medel om den avyttras kort efter att gåvan erhållits. (Till exempel ärvda fastigheter som säljs inom kort.) Beträffande skänkta kläder och liknande, se Intäktsredovisning ovan. Värdepapper Svenska Röda Korsets värdepappersportföljer klassificeras som anläggningstillgångar, då syftet med innehavet är långsiktigt. Värdepapper är värderade till anskaffningsvärde inkl avgifter som courtage o dyl. Nedskrivning görs om marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet och nedgången bedöms vara bestående. Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras över obligationens löptid och hanteras som ränta. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Lager av handelsvaror Handelsvaror som är avsedda för försäljning värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen. 16

17 Varor som är avsedda för biståndsverksamhet, t ex utrustning för vattenrening värderas till noll, då någon intäkt inte kommer att erhållas. Skänkta varor i form av kläder och liknade tas inte upp till något lagervärde. Se även Intäktsredovisning ovan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde och skrivs av systematiskt över den bedömda livslängden om nyttjandetiden överstiger tre år och anskaffningsvärdet överstiger 10 tkr. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader som klassificeras som hyreshus Byggnader som klassificeras som industrifastighet Fastighetsinventarier Arbetsmaskiner Datorer och datorutrustning Övriga inventarier 50 år 25 år 9 år 10 år 3 år 5 år Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Årets resultat och Eget kapital Att Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening utan vinstsyfte och externa ägare gör att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebörd än i t ex aktiebolag. Eget kapital definieras som de medel som tillställts organisationen för uppfyllande av dess syften och som på balansdagen inte utbetalats och där det inte föreligger en sådan juridiskt bindande förpliktelse som klassificeras som skuld eller avsättning. Eftersom det finns restriktioner för användande av olika medel görs följande uppdelning: Beständiga donationsmedel: Kapital som bundits av givaren där endast avkastningen kan användas. Av givaren ändamålsbestämda medel: Kapitalet kan användas men endast till ändamål som givaren angett. Dessa medel utnyttjas normalt under påföljande verksamhetsår. Här ingår insamlingar där särskilt ändamål angivits Av styrelsen ändamålsbestämda medel: Kapital som tillställts organisationen utan förbehåll från givaren, men där Röda Korsets centralstyrelse fattat beslut om hur pengarna ska användas ofta till fördel för ett mer långsiktigt och planerat utnyttjande av kapitalet. Värderegleringsfond: Utgörs i huvudsak av realisationsvinster vid försäljning av värdepapper och fastigheter med syfte att vara en buffert för värdeförändringar på placeringstillgångar. Om fondkapitalet bedöms vara högre än vad som är erforderligt som värdesäkring kan styrelsen fatta beslut om avsättning till visst ändamål. Balanserat kapital: Ej förbrukade medel som tillställts organisationen utan restriktioner enligt ovan. Kapitalet kan disponeras av styrelsen, men endast användas i enlighet med organisationens stadgar och för uppfyllande av organisationens syften. Årets resultat, enligt resultaträkningen (före fördelning), utgör skillnaden mellan kostnader och erhållna medel under året. Som framgår av definitionen av eget kapital sker också ett planerat uttag från, och avsättning till, olika poster inom det egna kapitalet och i den budget som styrelsen fastställer för varje verksamhetsår ingår alltid en planerad disposition av det egna kapitalet. 17

18 Koncernredovisning Koncernredovisning har inte upprättats pga dotterbolagets ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild, i enlighet med ÅRL, kap 7 5. Beräkningsmodell för SFI nyckletal Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) har ett nyckeltal för att mäta att insamlings- och administrationskostnaderna ej överstiger 25 %. Formeln för beräkningen som SFI tagit fram är: Insamlingskostnad exklusive försäljningskostnad plus administrationskostnad samt medlemskostnad dividerat med summan av totala verksamhetsintäkter minskad med försäljningskostnad plus ränteintäkter och aktieutdelning minus räntekostnader. Insamlingskostnad (se not 11a exkl direkta försäljningskostnader och kostnad för försäljningsverksamheten i Röda Korsets Kupor) administrationskostnad (se not 12, ) samt medlemskostnad (not 11b, ). Detta blir kkr som ska divideras med summa verksamhetsintäkter minskat med försäljningskostnad se not 11a, direkt försäljningskostnad samt försäljningskostnad kupor Till detta ska även räknas ränteintäkter se not 14 ( ) minskad med förvaltningskostnad 518. Jämförelsesiffran för 2005 har justerats enligt SFI:s modifierade beräkningsmodell för

19 Noter (Belopp i kkr) Not 1 Medlemsavgifter Balansposten avser den del (60 %) av medlemsavgifterna som tillfaller centralstyrelsen. Resterande 40 % av avgiften vidareförmedlas till Röda Korsets lokalföreningar (kretsar). Not 2 Insamlade medel Allmänheten, kontanta medel direkt till Centralstyrelsen Insamlade medel från Röda Korsets lokalföreningar Arv och donationer Radiohjälpen inkl Världens Barn Företag inkl sponsring Skänkta varor utlevererade i katastrofbistånd* Övriga externa fonder och stiftelser och andra org Summa insamlade medel * Värderade till 5 kr/kg. Sammanställning totala tsunami-intäkter för 2006, 2005 och 2004 Tsunamiintäkter (kkr) Totalt Insamlade medel Övrig försäljning Externa bidrag Finansiella intäkter (räntor) Summa Not 3 Externa bidrag Sida* Försvarsmakten Statens Räddningsverk Landsting Folkbildningsrådet EU Övriga statliga myndigheter Arbetsmarknadsverket Allmänna arvsfonden UD Kommuner Övriga bidrag Summa externa bidrag * Under året har kkr erhållits från SIDA, kkr har skuldförts för att återbetalas, kkr har reserverats till 2007, 950 kkr har vidarebefordrats till andra organisationer (RKUF och Noaks ark) och kkr har intäktsförts från tidigare års medel. 19

20 Not 4 Arbetsområde Humanitär rätt, mänskliga rättigheter och våra humanitära värderingar* Internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter nationellt Internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter internationellt Humanitära värderingar nationellt ** Efterforskning och familjeåterförening nationellt Efterforskning och familjeåterförening internationellt Stöd till asylsökande nationellt Stöd till asylsökande internationellt Fördelade kostnader, personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning, kontorsservice och inköpsfunktion Summa kostnader Varav kostnader för tsunamin * Se Redovisnings- och värderingsprinciper under rubriken Ändamålskostnader för de förändringar som skett jämfört med ** Humanitära värderingar är en ny verksamhetsdel från och med 2006, som består av en nationell och en internationell del. Den nationella delen motsvaras i 2005 års årsredovisning av Rödakorskunskap under arbetsområde Föreningsutveckling. Den internationella delen uppgår endast till 372 kkr varför den inräknats i Internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter internationellt. Not 5 Arbetsområde Akut katastrofhjälp* Internationellt katastrofstöd Fördelade kostnader, personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning och inköpsfunktion Summa kostnader Varav kostnader för tsunamin * Se Redovisnings- och värderingsprinciper under rubriken Ändamålskostnader för de förändringar som skett jämfört med Not 6 Arbetsområde Beredskap inför kriser eller katastrofer* Nationell beredskap (Utveckling beredskap, Förstahjälpengrupper m m) Efterforskning i krig, nationella upplysningsbyrån (NUB) Utbildning av hemvärnssjukvårdare inom SRK:s totalförsvarsåtagande Internationellt stöd katastrofberedskap Första hjälpen-utbildningar Kris och medmänskligt stöd Fördelade kostnader, personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning och inköpsfunktion Summa kostnader Varav kostnader för tsunamin * Se Redovisnings- och värderingsprinciper under rubriken Ändamålskostnader för de förändringar som skett jämfört med

21 Not 7 Arbetsområde Minskad ohälsa och minskad social utsatthet* Sociala verksamheter Introduktion av nyanlända flyktingar Mötesplats Kupan Internationellt socialt stöd Rehabiliteringscenter för tortyrskadade flyktingar Utveckling av nationell hälsoverksamhet Internationellt hälsostöd Fördelade kostnader, personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning och inköpsfunktion Summa kostnader Varav kostnader för tsunamin * Se Redovisnings- och värderingsprinciper under rubriken Ändamålskostnader för de förändringar som skett jämfört med Not 8 Arbetsområde Föreningssutveckling* Metodutveckling** Demokratiutveckling Lokalt internationellt samarbete Frivilligutveckling Internationell föreningsutveckling *** Fördelade kostnader, Personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning och inköpsfunktion Summa kostnader Varav kostnader för tsunamin * Se Redovisnings- och värderingsprinciper under rubriken Ändamålskostnader för de förändringar som skett jämfört med ** Metodutveckling kallades i 2005 års årsredovisning Verksamhetsutveckling ***Inkluderar årsavgifter/stöd till internationella samarbetsorgan; ICRC, Federationen, RK:s EU-kontor etc.. Not 9 Folkhögskola och Gripsholmsviken hotell och konferens Folkhögskola Hotell- och konferensverksamhet Fördelade kostnader, Personalstöd, IT, redovisning, central fastighetsförvaltning och inköpsfunktion Summa kostnader