REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN"

Transkript

1 Kallelse Datum: REGIONALA UTVECKLINGSNÄMNDEN Tid onsdag 28 januari :00 Plats Kallade Möbelriket, Videum Science Park Ordinarie ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande Helen Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Olja Pekusic (S) Martina Gustafsson (S) Jerker Nilsson (V) Marita Bengtsson (MP) Bo Frank (M) Soili Lång Söderberg (M) Anna Johansson (C) Bengt Germundsson (KD) Gunnar Nordmark (FP) Pontus Nordfjell (SD) Ersättare Anne Karlsson (S) Ingemar Almkvist (S) Monica Widnemark (S) Anne Grotmaak (V) Magnus Gunnarsson (M) Patrick Ståhlgren (M) Catharina Winberg (M) Patrik Davidsson (C) Övriga kallade Patric Littorin, Sekreterare Peter Hogla Lena Eriksson Sara Nilsson Utskriftsdatum:

2 Kallelse Datum: Justering av protokoll Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att utse Carina Bengtsson att jämte ordförande justera protokollet. 2. Fastställande av dagordning 3. Regional utvecklingsnämnd - arbetsformer och presentation Förslag till beslut Förelsås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Ordförande Olof Björkmarker redogör för nämndens arbetsformer. 4. Rapporter från externa uppdrag Utskriftsdatum:

3 Kallelse Datum: Budget och verksamhetsuppföljning Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regional utvecklingsdirektör Peter Hogla redogör för aktuellt läge avseende budget och verksamhetsuppföljning. 6. Regional utveckling - verksamhet och organisation Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Regional utvecklingsdirektör Peter Hogla informerar om avdelningen för regional utveckling, dess verksamhet och organisation. 7. Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län LTK948 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Utskriftsdatum:

4 Kallelse Datum: Vid regionala utvecklingsnämndens sammanträde föredras processen angående den regionala utvecklingsstrategin, dess innehåll, prioriteringar och indikatorer. Beslutsunderlag Gröna Kronoberg Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län , remissutgåva Utskriftsdatum:

5 Kallelse Datum: Information - Nationell plan åtgärder i Kronobergs län RK24 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera informationen till protokollet Sammanfattning Trafikverkets genomförande av den nationella planen delas upp i årliga verksamhetsplaner. För att visa på helheten över åtgärder i infrastrukturen i Kronobergs län är ambitionen att i samband med Länstransportplanens VP också presentera Trafikverkets planering av nationellt finansierade åtgärder i Kronoberg under I tjänsteskrivelsen presenteras Trafikverkets förslag till verksamhetsplan för år Beslutsunderlag Missiv Info nationellplan VP 2015 Tjskr Info nationellplan VP 2015 Utskriftsdatum:

6 Kallelse Datum: Länstransportplan verksamhetsplan RK24 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa förslag till verksamhetsplan för år 2015, i enlighet med tjänsteskrivelse , avseende Länstransportplan och översända densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande. Sammanfattning Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. Förutom de förutsättningar som anges i länstransportplanen tas årliga verksamhetsplaner fram i samverkan med Trafikverket region Syd. I tjänsteskrivelsen presenteras förslag till verksamhetsplan för år 2015 och utblick för perioden Beslutsunderlag Missiv LTP VP 2015 Tjskr LTP VP 2015 Utskriftsdatum:

7 Kallelse Datum: Delegationsordning för regionala utvecklingsnämnden i Region Kronoberg 14LTK1370 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa delegationsordning för regionala utvecklingsnämnden i Region Kronberg Sammanfattning Enligt 6 kap. 33 kommunallagen (KL) får en styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller en ersättare eller åt en anställd hos Region Kronoberg att besluta å nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. 6 kap. 34 reglerar vilka ärenden som inte får delegeras. Delegationsordning för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden i Region Kronoberg reglerar fördelning av beslutanderätt från regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden. Varje styrelse/nämnd fattar beslut om sin delegationsordning. Beslutsunderlag Delegationsordning för regional utvecklingsnämnd Delegationsordning för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvcklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden Utskriftsdatum:

8 Kallelse Datum: Villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 analys och konsekvensbeskrivning 14LTK1392 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att notera information angående villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg får årligen regleringsbrev och villkorsbeslut från Näringsdepartementet som sätter ramar för genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Region Kronoberg får tre nya uppdrag som överförs från Länsstyrelsen: stöd till kanalisation, stöd till kommersiell service samt bidrag till regional företagsutveckling/såddfinansiering. Dessutom tillkommer ett generellt nytt uppdrag som handlar om integration, samt utveckling av tidigare uppdrag inom t.ex. fysisk planering. 1:1-anslaget för länet är oförändrat, men 1 mkr har överförts från Länsstyrelsen till Region Kronoberg. Analysen visar att det finns behov av att långsiktigt finansiera de statliga löpande uppdragen, som idag finansieras med projektmedel. Finansieringen av de från Länsstyrelsen överförda uppdragen är också mycket låg, vilket innebär att ambitionsnivån för Region Kronoberg i arbetet får anpassas därefter. Fördelningen av anslag mellan regionerna är fortsatt ojämn, vilket skapar problem och fortsatt påverkansarbete krävs. Beslutsunderlag Missiv Villkorsbeslut och regleringsbrev Villkorsbeslut och regleringsbrev analys och konskvens - tjänsteskrivelse Regeringsbeslut. Villkor m.m. för budgetåret 2015, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, 19 regional tillväxt och 22 Kommunikationer. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtårgärder inom 19 Regional tillväxt Utskriftsdatum:

9 Kallelse Datum: Beslutsutrymme anslaget 1: RK18 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna beslutsutrymme för anslaget 1:1 samt indikativ fördelning mellan ändamål, enligt förslag. Sammanfattning Beslutsutrymmet för Region Kronobergs 1:1-anslag föreslås preliminärt uppgå till maximalt kronor under Dessa medel kan användas både för ettårs- och flerårsbeslut. För beslut som gäller 2015, är den maximala beslutssumman kr. Den indikativa fördelningen mellan ändamål föreslås enligt följande: Projektverksamhet, totalt kr Företagsstöd, totalt kr Kommersiell service, totalt kr Uppföljning/utvärdering, totalt kr Beslutsunderlag Beslutsutrymme anslag 1: Beslutsutrymme, anslag 1: Utskriftsdatum:

10 Kallelse Datum: Projekt Samverkan Åsnen 15RK16 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja projektet Samverkan Åsnen kr år att anslå medlen ur anslaget 1:1. Sammanfattning Destination Åsnen ideell förening ansöker om kr till projektet Samverkan Åsnen. Sjön Åsnen är Smålands tredje största sjö. Området är utpekat för sina unika miljöer och Naturvårdsverket arbetar, tillsammans med Länsstyrelsen, med etablering av Nationalpark Åsnen. Invigning planeras under Utvecklingen av området har pågått sedan 2011 då ett tre-årigt Leaderprojekt startade. Projektet var framgångsrikt och mynnade ut i en ideell förening Destination Åsnen ideell förening som är det första steget i en framtida förvaltningsorganisation. Nästa steg är att fortsätta arbetet i ytterligare ett EUfinansierat projekt när de nya programmen är öppna för ansökningar, tidigast hösten För att inte tappa fart, planeras föreliggande projekt under Genom detta projekt ska man öka kunskapen och internkännedomen intressenterna emellan och tillsammans skapa en stark destination redo att bli Sveriges första Nationalparksdestination och första exportmogna destinationen i Kronoberg. Projektet uppfyller Region Kronobergs krav och grunder för prioritering väl. Beslutsunderlag Missiv Samverkan Åsnen Beslutsunderlag - Samverkan Åsnen Bilaga 1 - Samverkan Åsnen Utskriftsdatum:

11 Kallelse Datum: Trä i Småland Fas 2 15RK9 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja rubricerat projekt kr, varav kr år 2015, kr år 2016 samt kr år att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Sammanfattning Trä i Småland fas 2 är ett treårigt projekt med syftet att stärka den trärelaterade industrin samt att profilera Småland som en stark och innovativ träregion regionalt, nationellt och internationellt. Utöver detta är projektets mål att genomföra ett gemensamt handlingsprogram antaget av samtliga tre regioner i Småland. Projektet ska bl.a. resultera i ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland, ökad konkurrenskraft, ökad andel företag som exporterar samt fler personer i trärelaterade utbildningar. Beslutsunderlag Missiv: Trä i Småland - Fas 2 Beslutsunderlag: Trä i Småland - Fas 2 Bilaga till Beslutsunderlag: Trä i Småland - Fas 2 Utskriftsdatum:

12 Kallelse Datum: Årsplan med sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd (RUN) med presidieberedningar 15RK32 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa årsplan med sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd med presidieberedningar Sammanfattning Landstingsfullmäktige fastställde årsplan och sammanträdesdagar för regionfullmäktige, styrelsen, utskott, nämnder och beredningar i Region Kronoberg Nämndernas ärenden bereds av respektive nämnds presidium enligt reglemente. Presidierna i landstingsstyrelsen och dåvarande regionstyrelsen har berett förslag till sammanträdestider för nämndernas presidieberedningar. Regional utvecklings nämnd fastställer sammanträdestider för nämndens presidieberedningar. Beslutsunderlag Sammanträdesplan regional utveckling presidieberedningar 2015 Sammanträden 2015 Region Kronoberg regionalutvecklingsnämnd med beredningstider slutlig Utskriftsdatum:

13 Kallelse Datum: Yttrande och förslag på Budget 2016 med flerårsplan LTK1381 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att ge regionala utvecklingsdirektören i uppdrag, att senast ta fram ett förslag på övergripande budget och verksamhetsplan för regionala utvecklingsnämnden 2016 med flerårsplan Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Beslutsunderlag Budgetdirektiv 2016 regionala utvecklingsnämnden Tidplan budgetprocess Mall budget 2016 med flerårsplan S V Mp budget Utskriftsdatum:

14 Kallelse Datum: Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland 15RK15 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa de föreslagna ställningstagandena och prioriteringarna. att fastställa den föreslagna tidsplanen/hållpunkterna processen för kompetensförsörjningsstrategi södra Småland. Sammanfattning Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland är en av flera understrategier till den regionala utvecklingsstrategin Gröna Kronoberg. Arbetet med Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland finansieras med stöd av Tillväxtverket och de regionala utvecklingsmedlen (1:1). Styrgruppen för kompetensförsörjningsstrategi södra Småland föreslår att strategin fram till år 2020 skall ha fokus på de individer som finns i regionen idag. Ett strategiskt ställningstagande baserat på de uppdrag och den rådighet som aktörerna i styrgruppen har för genomförande av strategin. Beslutsunderlag Kompetesförsörjningsstrategi södra Småland Missiv Kompetensförsörjningsstrategi södra Småland Tjskr Utskriftsdatum:

15 Kallelse Datum: Smålandsarbete inom besöksnäringen ledamöter till styrgrupp 15RK22 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att till ledamöter i styrgrupp för det fortsatta Smålandsarbetet inom besöksnäringen utse Joakim Pohlman och Carina Bengtsson. Sammanfattning Projektet Partnerskap Småland avslutades i september Projektet har genomförts i samverkan mellan de tre Smålands-länen och har syftat till att lyfta Småland som destination och stärka den gemensamma marknadsföringen. Projektet har letts av en styrgrupp med representation från de tre länen och operativt av en ledningsgrupp med chefstjänstemän från länsturismansvariga organ. I samband med projektets avslutande beslutade styrgruppen att delar av det som påbörjats och utvecklats inom projektet ska förvaltas och vidareutvecklas genom ett gemensamt arbete under 2015 och framåt. Styrgruppen utsåg en särskild arbetsgrupp med representanter för ägarna att utarbeta förslag på åtgärder för att fortsatt stärka det gemensamma arbetet inom besöksnäringen. En del i utvecklingsarbetet i Småland är bildandet av ett gemensamt IT-bolag för att utveckla marknadsarbetet och stärka förutsättningarna för att skapa attraktiva produkter. Ambitionen är att detta ska integreras i det gemensamma marknadsföringsarbetet som länsturismaktörerna bedriver tillsammans. Den ägargrupp som utsetts att lämna förslag på åtgärder för att stärka samarbetet har lämnat förslag (i bifogad handling) som bl.a. innebär att det fortsatta arbetet inom besöksnäringen mellan de tre länen, i likhet med Partnerskap Småland, leds av en styrgrupp. Denna föreslås bestå av två förtroendevalda från respektive län. Region Kronoberg bör därför utse två förtroendevalda att ingå i denna styrgrupp. Beslutsunderlag Smålandssamarbete inom besöksnäringen - ledamöter till styrgrupp Utskriftsdatum:

16 Kallelse Datum: Förslag till beslut för att förstärka samarbetet inom besöksnäringen mellan Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Utskriftsdatum:

17 Kallelse Datum: Kurser och konferenser Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att utse Joakim Pohlman och Carina Bengtsson att representera Region Kronoberg. Sammanfattning Sverigeförhandlingen arbetar med planering och finansiering av höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Skåne. Det är en förhandling om medfinansiering där kommuner, regioner, städer och näringsliv kan vara med och finansiera samt påverka utbyggnaden. I uppdraget ingår också att främja ett ökat bostadsbyggande. Sverigeförhandlingen berör många kommuner, landsting och regioner som ligger längs med de tänkta sträckningarna för den nya höghastighetsjärnvägen. SKL bjuder in till en dag för information och erfarenhetsutbyte den 19 februari i Stockholm. 20. Övriga frågor Utskriftsdatum:

18 7 Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län LTK948

19 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till INNEHÅLL Följebrev... 2 Introduktion... 3 Arbetsmetod: Gröna tråden... 5 Varför ska vi arbeta med en grön tråd?... 5 Vad ska vi arbeta med?... 5 Hur ska vi arbeta?... 6 Nulägesbild... 9 Målbild: Gröna Kronoberg Kronoberg växer i öppna och hållbara livmiljöer med förnyelseförmåga Gröna Kronoberg Utmaningar Mål Mål 1: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Mål 2: Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Bilagor ) Nulägesanalys för Kronobergs län

20 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till FÖLJEBREV Under ett halvår har vi talat med olika intressenter om länets utmaningar och möjligheter: Hur är det att leva i Kronoberg idag? Hur ska det vara att leva i Kronoberg 2025? Med stöd av insamlat underlag finns nu ett remissförslag av en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS). RUS kan beskrivas som en kompass för länets utveckling. Målbilden för RUS är Gröna Kronoberg. Den nya strategin ska stödja utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Det betyder att i Kronoberg 2025 ska människor kunna leva och växa i öppna och hållbara livsmiljöer. Vår regionala ekonomi och vårt näringsliv ska kunna växa av och bidra till en cirkulär ekonomi med förmåga till förnyelse. För att nå målen behövs samsyn om utmaningar, prioriteringar och mål. Sex prioriteringar föreslås och de innebär att välja väg i riktning fram mot målen. Remissen riktar sig till alla intressenter som berörs av Gröna Kronoberg. Några exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv, grannlän, akademi. Ni är potentiella aktörer i samhandlingen kring Gröna Kronoberg. Under remissperioden fortsätter samtalen. Uppmärksamma oss och andra intressenter på hur ni ser på utvecklingen, vad ni vill bidra med och hur Gröna Kronoberg kan stödja det. Fundera på: 1) Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2) På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3) Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4) Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden pågår mellan 25 oktober 2014 till 15 januari Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen Intressenter kan ge inspel och synpunkter via dokumentation på dialogmöten, kommentera på bloggen och skicka meddelanden via e-post info@rfss.se, eller post Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna som äger rum januari Välkommen att delta! Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Styrelsens ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 2

21 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till INTRODUKTION Den regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg län (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling och strategins aktualitet prövas vart fjärde år. Strategin ersätter det tidigare Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län (rev 2009). SYFTE Utgångspunkten är att RUS är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. EU 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för RUS. Samordning mellan RUS och kommunernas översiktsplanering eftersträvas särskilt. BAKGRUND Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regleras i den statliga förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713). Arbetet innebär att: 1) utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet 2) löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och 3) följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. RIKTLINJER FÖR RUS (ENLIGT FÖRORDNINGEN OM TILLVÄXTARBETE) RUS ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete, binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen, ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser, upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet, ska ange mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet, ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering, ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. det organ som ansvarar för programmet ska samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. det organ som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska löpande följa upp det regionala utvecklingsprogrammet och se till att det utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. när ett regionalt utvecklingsprogram har fastställts eller ändrats ska det gällande programmet ges in till regeringen. 3

22 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till AVGRÄNSNING RUS tar upp utmaningar och mål kopplade till regional tillväxtpolitik och de berör hela samhällsutvecklingen. För att avgränsa RUS så inriktas strategin på utmaningsdriven utveckling och på prioriteringar som kräver samhandling. Det innebär att RUS inte sammanfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Istället prioriteras utmaningar och möjligheter som kräver samhandling över gränser, mellan olika områden och aktörer. ANSVAR Ansvaret regleras i den statliga förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Regionförbundet södra Småland har som samverkansorgan ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Kronobergs län. Ansvaret övergår till det nya självstyrelseorganet Region Kronoberg från och med INNEHÅLL Denna remissutgåva är strukturerad i olika delar som förhåller sig till varandra på olika sätt: Gröna tråden - arbetsmetod för hållbar utveckling. Nulägesanalys Prioriteringar Gröna Kronoberg 2025 Med hjälp av en nulägesanalys kan vi se vilka utmaningar och möjligheter vi har i Kronobergs län. Denna leder till formuleringen av ett antal mål. Till målen har ett antal prioriteringar lagts till, även kallade vägval. De beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. Målbilden visar i vilken riktning regionen ska gå: Gröna Kronoberg 2025 och handlar om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga". Målbilden har brutits ner i två mål, även kallade ställningstaganden. Målvärden indikerar att målen uppfylls. Bild 1. Gröna Kronoberg innehåll. 4

23 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till ARBETSMETOD: GRÖNA TRÅDEN Arbetsmetoden består av ett antal delar som tillsammans lägger grunden för ett hållbart regionalt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för vad aktörerna arbetar med och hur de arbetar. Region Kronoberg ansvarar för samordningen av det regionala tillväxtarbetet i samarbete med Länsstyrelsen Kronoberg. VARFÖR SKA VI ARBETA MED EN GRÖN TRÅD? HÅLLBAR UTVECKLING Regionalt utvecklingsarbete är en kontinuerlig process. För att arbetet kopplat till Kronoberg 2025 ska ske på ett hållbart sätt så behövs en arbetsmetod som leder från mål till handling. Kronoberg 2025 är en samlande strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Hållbarhet ska gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Som vägledning används Ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS :2014. Vår arbetsmetod ska hjälpa oss att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov - att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till samhällets resurser. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Det handlar om att skapa förutsättningar både för hur aktörerna arbetar (process) och vad de arbetar med. Arbetsmetoden formas och utvecklas i dialog och samråd mellan Region Kronoberg och samhällets intressenter. Med en tydlig arbetsmetod kan samhandlingsformerna bli ändamålsenliga och ge förutsättningar för olika intressenter att delta. För en gles region som Kronoberg liten befolkning på en relativt stor yta - spelar det roll när, var och hur aktörernas möts för att skapa ett hållbart upplägg. Arbetsmetoden innebär att den regionala utvecklingsstrategins framtagande, genomförande och uppföljning lyfts in på agendan i de former för samhandling som finns i länet som exempelvis strategier, planer och program, strategiska samtal och nätverksmöten. VAD SKA VI ARBETA MED? UTMANINGSDRIVEN UTVECKLING Kronoberg står liksom andra regioner inför ett antal globala och lokala samhällsutmaningar för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de skär genom många sektoriella gränser och att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor lokalt, regionalt och globalt. Gröna Kronoberg 2025 ska prioritera utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det betyder att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt (jämfört med en självcentrerad och sektorsbunden planering). Det ska öppna möjligheterna för en mångfald av intressenter att bidra till regional utveckling. 5

24 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Intressenterna ska kunna ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende på vad utmaningen är och på vilka lösningar som behövs. Utmaningsdriven regional utveckling kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap. MÅLARBETE För att identifiera det regionala utvecklingsarbetets inriktning och prioriteringar så används verktyg som förändringslogik (se bild 2), intressent-och konsekvensanalyser samt SMART:a 1 mål. Det ger en möjlighet att pröva hur utmaningar och mål samspelar med varandra och om tänkta insatser kommer att leda till hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. På så vis skapas ett bra underlag för beslut och arbete med mål. Bild 2: Modell för förändringslogik. Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, för att se om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. Målvärdena för RUS är SMART:a och syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Målvärdena är därför framtagna på en för länet samlande eller aggregerad nivå. Program (för trafikförsörjning, kompetensförsörjning, kultur, osv) kopplade till RUS ska innehålla indikatorer på en nivå som gör det möjligt att mäta effekter på kort och medellång sikt och ska fungera som en brygga mellan den konkreta verksamheten och RUS. Uppföljningen av indikatorer på alla nivåer ska i de fall det är relevant och möjligt göras utifrån kön, bransch, ålder, utbildning, osv. Utvecklingen av hållbarhetsdimensionerna följs genom ett antal indikatorer. Exempel på indikatorer för social utveckling är: Utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur. Ekologisk utveckling: Biologisk mångfald, ekosystem, klimat, luft, mark, vatten. Ekonomisk utveckling: Produktion, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande, infrastruktur. HUR SKA VI ARBETA? INTRESSENTERNA En viktig princip för hållbar utveckling är att beakta intressenterna och deras intressen. Intressenterna är de som äger, är involverade i, påverkas av eller berörs av RUS. Intressenterna är regionens främsta resurser i att skapa utveckling. Exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv och akademi. All regional verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt i kunskap om flickor och pojkars, kvinnor och mäns villkor och behov. Det innebär att respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna deras betydelse och allmängiltighet. 1 SMART:a mål innebär mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna. 6

25 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg som vi använder i alla led i beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete - från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål. SAMHANDLING Regionalt utvecklingsarbete ska bygga på samhandling i syfte att nå målen. Samhällsutmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Det innebär att föra bra samtal, om nuläge och mål, att skapa samsyn om vad som bör göras och hur. Offentliga aktörer kan ta ett tydligt ansvar genom att ställa utmanande krav på lösningar som inte finns idag och genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samhandling. Intressenterna kan bidra till och vara aktörer i regionalt utvecklingsarbete på olika sätt. Därför behövs en aktiv och kontinuerlig intressentanalys för att inkludera och aktivera olika kompetenser, perspektiv och resurser. Det är också viktigt att ha en utblick, en omvärldsbevakning, bland annat på EU-nivå för att påverka och växla upp begränsade lokala och regionala resurser. Här kan det behövas särskild internationaliseringsförmåga (kunskap, resurser). 1) Samtal - vem vill göra något och varför? 2) Samsyn - vad bör göras? 3) Samarbete - vilka behövs föra att göra? 4) Samhandling - hur ska det göras och av vilka? Bild 3: Samhandlingstrappa. Gröna Kronoberg 2025 kan användas som ett stöd i olika faser fram till samhandling. LEDARSKAP Ledarskap är en avgörande faktor för hållbar utveckling. Utmaningsdriven utveckling behöver ledas för att bli målinriktad på både kort och på lång sikt. Det kräver ett processorienterat arbetssätt och ett kompetent ledarskap. Ledarskapet blir ett medel för att skapa kreativitet, förnyelse och innovation. Gröna Kronoberg lägger stor vikt vid ett kompetent ledarskap som stärker förmågan till innovation hos både individer och organisationer. På regional nivå har Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg) tillväxtansvaret och rollen att samordna RUS. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen och bidra till regional utveckling. Bägge organisationerna leder olika former av samhandling kring regional utveckling. SAMHANDLINGSFORMER 7

26 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Det ska finnas ändamålsenliga samhandlingsformer som stödjer regional utveckling, såsom policyer och olika former av möten och insatser. Gröna Kronoberg 2025 är en policy som ska fungera vägledande för olika intressenter. För Region Kronoberg är RUS ett styrande dokument i regionalt tillväxtarbete. RUS genomförs med stöd av regionala program (strategier, planer). Region Kronoberg ansvarar för att samordnande funktioner kopplas till RUS framtagande, genomförande och uppföljning. Andra aktörer deltar genom samhandling. Fler samhandlingsformer är: Kommunalt forum (för förtroendevalda), strategiska samtal, nätverk och projekt. De används för att skapa möten mellan olika intressenter inom offentlig, privat och civil sektor i syfte att nå samhandling och rikta olika resurser till gemensamma mål. Exempel på nätverk är Kompetensforum (Region Kronoberg), Kultursamverkansmodellen (Region Kronoberg) och Miljömålssystemet (Länsstyrelsen). Exempel på projekt är TvärDrag (attrahera inflyttare och kompetenser), Smart Housing Småland (skapa smart boende och hållbar byggd miljö), Studentmedarbetare (etablera kontaktnät inom arbetslivet redan under studietiden) och Fria ordet (utveckla friheten att yttra och uttrycka sig och använda Kronobergs litterära arv). LÄRANDECYKEL Det regionala utvecklingsarbetet ska kopplas till en ettårs- och fyraårscykel för uppföljning, lärande och dialog. Lärandecykeln är en del av hållbarhetsarbetet. Syftet är att skapa ansvarighet, öppenhet och transparens: Ansvar i att beakta kvaliteten i beslut och uppföljningen av dem; Öppenhet och transparens kring beslutens kända och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Ettårs- och fyraårscykeln ska stödja de samhandlingsformer och planeringsprocesser som finns kopplade till Kronoberg Den regionala utvecklingsstrategin följs upp i sin helhet i ett årligt regionalt forum och genom tematiska fördjupningar i vår- och höstforum. Som en del av lärandecykeln ska den regionala utvecklingsstrategin aktualitetsprövas var fjärde år. Lärandecykeln ska underlätta flernivåstyrning, d v s samhandling, och en ökad växelverkan mellan regional utveckling och kommunal översiktsplanering. Det ska skapa förutsättningar för att sammanbinda olika planeringsprocesser på nationell, regional och lokal nivå (att planera, införa och tillämpa, utvärdera och rapportera, analysera och förbättra). 8

27 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Bild 4: Fyraårscykel för framtagande, genomförande och uppföljning av RUS. NULÄGESBILD Här följer en sammanfattning av Kronobergs nuläge, utveckling och position. Ur ett längre perspektiv har regionen haft en, jämfört med regioner utanför storstadsregionerna, god tillväxt både sett till befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Sedan nittiotalskrisen har sysselsättningstillväxten i länet, ur ett jämförande perspektiv, varit god. Men takten har under de senaste åren avstannat och arbetslösheten har ökat, främst för grupper som redan hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Den främsta anledningen till den avstannade sysselsättningstillväxten är att finanskrisen drabbat länet hårt, och främst är det länets omfattande industrisektor som drabbats. 9

28 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildes möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora och adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär det inte att de ersätts med personer som inte har en högre utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval och stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronobergs län har följt samma mönster; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och inom det närmsta decenniet kommer antalet äldre fortsatt att öka. För att hela regionen ska leva och stå rustade inför omställningarna i framtiden behöver de olika kommunerna bindas samman och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. 10

29 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till De glesa strukturerna i länet innebär att transportsträckorna blir långa och att kollektivtrafikens marknadsandel är lägre än i mer tätbefolkade regioner. Ur ett längre perspektiv har de klimatpåverkande utsläppen i länet minskat, främst som en följd av en omställning inom energisektorn, men för att lyckas med att utveckla en grön region behöver utsläppen från transporter minska. Givet länets förutsättningar behöver effektiva transportlösningar utvecklas och användningen av fossilfria bränslen öka. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygd har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Men en förutsättning för att lyckas med den framtida omställningen av näringslivet är att människor vill bo och verka i regionen och att de som bor här får utnyttja sin fulla potential. Under det senaste decenniet har utflyttningen från länet varit relativt hög, men har kompenserats genom invandring från andra länder. Men för att frigöra tillväxtpotentialen i länet behöver arbetsmarknadsdeltagandet från utsatta grupper öka, och fler människor välja att bo kvar eller flytta till regionen. En alltmer åldrande befolkning kommer att medföra en ökad försörjningsbörda för befolkningen i arbetsför ålder. Därför är det av särskilt stor betydelse att den tillgängliga arbetskraften i högre utsträckning än idag ges möjlighet att inkluderas i det gemensamma utvecklingsarbetet för länets framtida konkurrenskraft. MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG Med hjälp av nulägesbilden ser vi Kronobergs nuläge, utveckling och position. Nuläget utgör en grund för en målbild som visar i vilken riktning regionen ska gå. Målbilden för Kronobergs län kallar vi Gröna Kronoberg 2025 och handlar sammanfattningsvis om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Nedan följer en beskrivning av Gröna Kronoberg. KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. GRÖNA KRONOBERG SER MÖJLIGHETER I GLOBALA OCH LOKALA UTMANINGAR. Det är regionens flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och civil. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna 11

30 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är vägen fram till målen i Gröna Kronoberg. GRÖNA KRONOBERG ÄR EN VÄXANDE LANDSBYGDSREGION MITT I SÖDRA SVERIGE MELLAN STORSTADSREGIONERNA. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i en stark stråkstruktur runt tillväxtmotorn Växjö. Orterna och landsbygderna drar nytta av och kompletterar varandra över kommun- och länsgränser. I Gröna Kronoberg är skogen och sjöarna nära och närvarande. Skog och jord producerar ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Livsmiljöerna är öppna och hållbara. GRÖNA KRONOBERG HAR EN STARK FÖRNYELSEFÖRMÅGA. Här verkar många små och medelstora företag och näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänste- och serviceföretag. Många företagsledare ger en stor samlad erfarenhet av att leda och att arbeta entreprenöriellt. En stark idéburen sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en kulturell infrastruktur i både stad och land. Vilja och förmåga finns i privat, civil och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på lokala och globala utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar kunskaper och skapar innovation. GRÖNA KRONOBERG SATSAR PÅ ATT BLI EN LEDANDE HÅLLBAR REGION. Genom att återuppbygga resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande) så tar Gröna Kronoberg sikte på en cirkulär ekonomi. Det betyder satsningar på livsmiljöer där människor utvecklas och mår bra. Det betyder också satsningar på ett näringsliv som möter efterfrågan på hållbara lösningar för produktion och konsumtion vilket skapar tillväxt och jobb. Gröna Kronoberg arbetar för att användningen av fossila bränslen upphör och att länet blir ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger således på ansvarstagande både i ett helhetstänk och i enskilda satsningar - politikens ställningstaganden och vägval i kombination med små och stora initiativ hos aktörer inom offentlig, privat och civil sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region. UTMANINGAR Här följer en sammanfattning av Kronobergs utmaningar som utgör en grund för mål och prioriteringar. DEMOGRAFI OCH RUMSLIGA STRUKTURER: 1. Glesa strukturer - asymmetri mellan centrum och periferi. Länet har en gles befolkningsstruktur och långa avstånd mellan arbetsmarknadsregionerna. Den låga befolkningstätheten är en utmaning då 12

31 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till regioner med högre befolkningstäthet har haft en starkare utveckling under de senaste decennierna sambandet mellan hög densitet och tillväxt är starkt. Glesbefolkade delar av länet har under de senaste decennierna haft en svag tillväxt, och det är Växjö och Älmhult som stått för länets sysselsättningstillväxt under de senaste decennierna, och en allt större del av länets befolkning har koncentrerats till Växjö. Vidare innebär de stora rumsliga avstånden i länet att utsläppen från transportsektorn är höga. 2. Befolkningen på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär detta en utmaning både för kulturlandskapet och de långsiktiga livsmöjligheterna på landsbygden. Det minskade befolkningsunderlaget har lett till nedläggningar av serviceinrättningar vilket på sikt är strukturförstärkande. 3. Bostadsbrist. En allt större del av befolkningen lever i tätort har medfört en ökad bostadsbrist i flera av länets tätorter särskilt stor är bristen i de orter som har haft en befolkningstillväxt. Men bostadsproduktionen har under de senaste åren varit låg och inte motsvarat den ökande efterfrågan, särskilt vad gäller hyreslägenheter. 4. En åldrande befolkning. Antalet äldre i länet blir allt fler, och trenden förväntas att fortsätta inom det närmsta decenniet samtidigt prognosticeras antalet i arbetsför ålder att vara konstant vilket kommer att öka försörjningsbördan för den arbetsföra delen av befolkningen. Det finns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan centrum och periferi; både på nationell och regional nivå. Åldersstrukturerna i mindre kommuner med en historiskt sett hög utflyttning är skeva, samtidigt som centralorterna i regel har en mer gynnsam struktur som en följd av inflyttning. Utflyttningen av unga från länet förstärker utmaningen. 5. Stora skillnader i levnadsstandard. Medianinkomsten i Kronoberg ligger under riksgenomsnittet. Därtill är skillnaderna i medianinkomst mellan kvinnor och män större än för riket. Faktorer som att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga och arbetar deltid, att kvinnor i högre grad än män är sjukskrivna och att länet har ett mansdominerat näringsliv, där löneutvecklingen tenderar att vara bättre än i kvinnodominerade yrken, är möjliga orsaker. Skillnaderna i livsinkomst får långtgående konsekvenser för människors levnadsstandard. 6. Kronobergs län har ett ohälsotal som ligger i linje med genomsnittet för riket. Kvinnors ohälsotal ligger dock något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. Individens hälsotillstånd och allmänna välbefinnande sammanhänger med en rad olika socioekonomiska faktorer, så som möjligheter till försörjning, utbildningsnivå och arbetsmiljö. NÄRINGSLIV OCH REGIONAL EKONOMI: 7. Svag sysselsättningstillväxt. Finanskrisen har haft stor påverkan på länet. Sysselsättningsutvecklingen och utvecklingen av daglönesumman i länet har varit en av de svagare i riket, men samtidigt har produktivitetsutvecklingen varit stark som en följd av rationaliseringar och effektiviseringar. 8. Stort beroende av lågteknologisk industri. Länet har ett av rikets högsta industriberoende, med en hög andel av de sysselsatta inom lågteknologisk tillverkning. Den svaga sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren beror främst på en svag tillväxt inom detta segment. 9. Låg kunskapsintensitet i näringslivet. Näringslivets FoU-investeringar i länet är låga och under snittet för riket och regioner exklusive storstadsregionerna. En låg investeringsgrad i FoU innebär minskade möjligheter till utveckling av nya produkter och innovationer. Vidare har länet en låg andel under riksgenomsnittet men på samma nivå som snittet för gruppen övriga regioner som exkluderar storstadsregionerna som är sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher i näringslivet. Då tillväxten 13

32 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till under senare år primärt skett i dessa näringar, så även i Kronoberg, har det låga kunskapsinnehållet på länets arbetsmarknad hämmat den övergripande tillväxten. 10. Hög medelålder på företagare. Mer än var tredje företagare verksam i länet är över 55 år. Inom vissa branscher som är stora i länet, exempelvis skogsbruk och tillverkning, är medelåldern särskilt hög. Skillnaderna mellan kommunerna är stora som lägst är medelåldern hos företagarna i Växjö, som högst i länets mindre kommuner. För att medelåldern ska sjunka krävs att fler vill bli företagare, exempelvis behöver fler kvinnor bli företagare, då det idag är stora skillnader mellan könen. 11. Könsuppdelad arbetsmarknad. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. En förklaring är att den privata sektorn i större utsträckning än i de flesta andra regioner utgörs av tillverkningssektorn, som har en stor överrepresentation av män. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden speglas också i ungas utbildningsval, som präglas av könsstereotypa föreställningar och normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra. Forskning visar att en mer jämställd arbetsmarknad fungerar bättre som resursfördelningsinstrument och skapar ökade förutsättningar för innovationer, vilket i sin tur kan främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. 12. Låg utbildningsnivå och stora skillnader mellan kommunerna och könen. Utbildningsnivån i länet, sett till andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning, är lägre än riksgenomsnittet och snittet för regioner utanför storstadsregionerna. Andelen högutbildade av länets befolkning är något högre än i regioner utanför storstadsregionerna, men lägre än riksgenomsnittet. En allt mer kunskapsdriven arbetsmarknad kräver tillgång till ett högt humankapital. I länets mindre kommuner är utbildningsnivån låg, samtidigt som den är högre än riksgenomsnittet i Växjö kommun. Detta beror på att ungdomar som studerar flyttar till Växjö, men också på den lokala arbetsmarknadens utformning. På samma sätt förhåller sig Kronoberg till storstadsregionerna, och årligen flyttar fler med en hög utbildning från än till länet.. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor. En delförklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor, som inte sällan har krav på eftergymnasial utbildning, samtidigt som män särskilt i glesbefolkade och industribetonade kommuner arbetar inom branscher som inte har motsvarande krav på utbildningsnivå. En relativt sett hög andel av männen har en förgymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. 13. Matchningsproblematik. Från 2012 och fem år framåt förväntas personer i Kronobergs län att gå i pension. En stor andel av dem arbetar inom för länet viktiga sektorer. Under endast några år har kunskapsbehovet på arbetsmarknaden ökat, och främst råder brist på eftergymnasiala kompetenser inom tillverkning, vård- och omsorg samt IT samtidigt som arbetslösheten och den tillgängliga arbetskraften ökat, men arbetsgivare upplever fortsatt att det ofta är svårt att hitta rätt kompetenser. 14. Utsatta grupper står långt från arbetsmarknaden. Under den senaste femårsperioden har långtidsarbetslösheten och antalet arbetslösa tillhörande utsatta grupper mer än fördubblats. Grupper med särskilt hög arbetslöshet är utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade. För att klara de framtida demografiska utmaningarna behöver en större del av arbetskraften inträda på arbetsmarknaden. 14

33 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till MÅL 2025 I detta avsnitt beskrivs två mål som tillsammans utgör målbilden Gröna Kronoberg. Målen är ställningstaganden i förhållande till Kronobergs utmaningar som beskriver hur det ska vara för nuvarande och kommande generationer att leva i och leva av Gröna Kronoberg. De följs upp av prioriteringar som beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. MÅL 1: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring demografi och rumsliga strukturer: Kronoberg är ett landsbygdslän med glesa strukturer och asymmetri mellan centrum och periferi. På landsbygden är strukturerna glesare än i staden och det finns ett landskap att förhålla sig till. Befolkningen på landsbygden minskar samtidigt som tillväxtmotorn har växtvärk vilket skapar högt förändringstryck både i stad och i land. Brist på bostäder när fler väljer att bo i tätorter. En åldrande befolkning generellt och underrepresentation av barn och unga på landsbygden. Högt ohälsotal bland kvinnor. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Utsläpp från transporter påverkar miljö och behov av omställning till förnybara resurser. STÄLLNINGSTAGANDEN VÅRA LIVSMILJÖER SKA VARA ÖPPNA OCH HÅLLBARA. Livsmiljöer avser boende, boendemiljö och vardag. Det handlar om att skapa attraktivitet som omfattar hela det geografiska området och hela befolkningen de som bor, lever, driver företag eller tillfälligt besöker regionen. Det bygger på övertygelsen om att alla kan dra fördel av och bidra till att regionen är attraktiv. Varje plats, ort eller stad har en betydelse för regionens utveckling som helhet och det handlar om att mäta sig mot andra utifrån sina egna förutsättningar. I Gröna Kronoberg ska pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar ha möjlighet att kombinera bra boende, utbildning, arbete, service, omsorg och fritid. Attraktivitet är en upplevelse och därför behöver olika intressenter och intressen involveras i utvecklingen: För vem ska det vara attraktivt? Vem ska utveckla en attraktiv miljö? Attraktionskraften är mycket en fråga för den lokala nivån men det regionala sammanhanget är också viktigt. ÖPPNA LIVSMILJÖER HANDLAR OM DELAKTIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET. I Gröna Kronoberg ska alla ha bra förutsättningar att kunna påverka och bidra till samhällets utveckling. Här spelar samhällets förnyelseförmåga en viktig roll - öppenhet för nya människor, kunskaper och idéer en roll. Öppna livsmiljöer handlar också ett samhälle med hög tillgänglighet både fysisk och digital tillgänglighet. HÅLLBARA LIVSMILJÖER HANDLAR OM EN BALANSERAD UTVECKLING I HELA REGIONEN. Det rör utvecklingen av de tre hållbarhetsdimensionerna, däribland att hantera tillgången och efterfrågan till bostäder, exploateringsbar mark, ökade transportbehov, utsläpp från trafik, sociala och ekonomiska 15

34 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till skillnader, arbetslöshet eller nya omsorgs- och servicelösningar. I landsbygdsregionen Kronoberg blir relationen mellan stad och land allt viktigare eftersom de gör varandra hållbara genom att skapa olika värden. Staden är en arena för handel, kultur, möten, offentlig service och en bred arbetsmarknad. Landsbygden erbjuder råvaror, mat, vatten, energi, ekosystemtjänster, arbetskraft och rekreation men fungerar också som stadens reningsorgan. Målet ska förverkligas genom prioriteringar kring en komplementär region, att utveckla ett inkluderande värdskap samt att satsa på den demografiska gruppen barn- och unga. MÅLVÄRDEN 2025 Målvärdena syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Mål 1 är att Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer. Vi har uppfyllt målet när vi har nått följande målvärden: 1. BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I LÄNET MELLAN SKA MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 2. ÅR 2025 SKA LÄNET HA EN ARBETSMARKNADSREGION. 3. DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN SKA 2025 HA MINSKAT MED MINST 40 % JÄMFÖRT MED ENERGIINTENSITETEN SKA MINSKA MED 20 % MELLAN SKA MEDIANINKOMSTEN FÖR KVINNOR OCH MÄN VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET SKA OHÄLSOTALET VARA UNDER RIKSGENOMSNITTET FÖR KVINNOR OCH MÄN. 7. ÅR 2025 SKA ANTALET TURISTNÄTTER I KRONOBERGS LÄN HA ÖKAT MER ÄN RIKSGENOMSNITTET. 8. MÅLVÄRDE OM ÅTERVINNING 2. PRIORITERINGAR För att nå målet Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer och slutligen också nå målbilden Gröna Kronoberg 2025 ska vi arbeta med tre prioriteringar som beskrivs här nedan. PRIORITERING 1: UTVECKLA EN KOMPLEMENTÄR REGION Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg är ett glest län med en tydlig stråkstruktur - 87% bor utmed stråken och 91% arbetar utmed stråken. Kronoberg är inte en sammanhållen region utan har tre funktionella delregioner med samband över länsgränsen. Kronoberg är en flerkärnig region med 51 mindre orter och en större stad. Befolkningsmässigt är länet det fjärde minsta i Sverige. Befolkningstillväxten är främst koncentrerad till Växjö. 2 Enligt regionstyrelsens beslut 22/ ska ett målvärde för återvinning ska införas. Målvärdet bereds under remissperioden. 16

35 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: PLATSER, ORTER, STÄDER OCH REGIONER SOM KOMPLETTERAR OCH DRAR NYTTA AV VARANDRA En komplementär region innebär att platser, orter, städer och regioner kompletterar, drar nytta av och förstärker varandras utveckling. Prioriteringen innebär att i högre utsträckning använda komplementaritet som en strategi, att förhålla sig till varandra på ett synergiskapande sätt och att bilda en komplementär region med flera nischade kärnor. Det ska bidra till bättre förutsättningar för attraktiva livsmiljöer i hela regionen. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration. Bild 5: Nulägesbild över Kronobergsregionens funktionella delregioner (arbetsmarknadsregioner) samt orts- och stråkstruktur. Prioriteringen innebär både att stärka sambanden i länet och inom delregionerna inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Det vill säga att utveckla länet som en komplementär region i sin helhet, men som också har tydliga delregioner, se bild 5. Kronobergstriangeln är en benämning av de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg: Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och 17

36 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Tingsryd) Ljungby (Markaryd), Älmhult (Älmhult-Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne Kristianstad är den mest närbelägna metropolen). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt. Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen - i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Samordnad planering på regional nivå ska utvecklas för att stärka växelverkan mellan olika planeringsprocesser på regional och lokal nivå. Frågorna som pekas ut vad gäller attraktiva livsmiljöer hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunernas översiktsplaner och utvecklingsplaner. Här kan Region Kronoberg som regional tillväxtaktör bidra med en samordnande roll i arbetet som helhet. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trafikförsörjningsprogrammet, Länstransportplanen och Digital agenda. PRIORITERING 2: UTVECKLA ETT INKLUDERANDE VÄRDSKAP Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Krympande kommuners behov av anpassning och utveckling. Svårt att attrahera kompetenser, inflyttare och att få människor att stanna. Innanförskap - svårt för utsatta grupper att delta i samhällsutvecklingen. Strukturomvandlingen skapar behov av att förnya det sociala kapitalet lokalt. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: ATTRAKTIVA MILJÖER DÄR MÄNNISKOR KÄNNER SIG VÄLKOMNA OCH DELAKTIGA Prioriteringen handlar om att få flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar att känna sig välkomna till regionen som praktikanter, kunder, klienter, patienter, studenter eller kollegor, etc. Det kan handla om service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Genom ett välkomnande och öppet förhållningssätt kan organisationer och individer bidra till en attraktiv livsmiljö. Hur förverkligar vi hela potentialen i människor, verksamheter och platser? All utveckling sker lokalt och många frågor avseende attraktiva livsmiljöer faller inom ramarna för kommunernas ansvar. Kommunerna kan inte hitta lösningarna på egen hand men de kan söka former för lokal samverkan kring utvecklingsfrågor. Leader-metoden är ett exempel på hur lokal utveckling kan ledas. Formerna för samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer är inte givna och kan behöva utforskas och utvecklas. 18

37 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Förutsättningarna för delaktighet och samhandling är således viktiga. Det kan handla om hur väl dialogen fungerar mellan offentlig, privat och civil sektor, hur deltagardemokrati kan komplettera den representativa demokratin, eller om hur öppna och välkomnande individer och organisationer är för nya idéer och människor. Därför behöver vi utvärdera och utveckla förutsättningarna för deltagardemokrati och delaktigheten i politiska beslutsprocesser. Det kan göras exempelvis genom att använda Europarådets KOD för civila samhällets delaktighet som ett verktyg. Ett annat sätt är att utforska entreprenöriell samverkan lokalt. Här kan individer, företag och organisationer inkluderas i arbetet med att skapa attraktiva miljöer. Att samverka entreprenöriellt handlar om förmåga och kompetens att upptäcka eller skapa möjligheter, bedöma dem, samla resurser, och utnyttja dess möjligheter: Vilka konkurrensfördelar och värden finns iförhållande till vad som efterfrågas? Bland dessa värden spelar tillgången till varor och tjänster, service och marknader, natur och kultur en roll. Men det kan även handla om platsens sociala kapital, som sociala nätverk och de normer, värderingar och livsstilar som finns i anslutning till dem. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Regional kulturplan och Besöksnäringsstrategin. PRIORITERING 3: SATSA PÅ BÄSTA LIVSVILLKOREN FÖR BARN OCH UNGA Prioriteringen innebär att sätta ett förstoringsglas på en demografisk målgrupp och göra vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg har en åldrande befolkning och underrepresentation av barn och unga framförallt på landsbygden. Målgruppen innefattar både myndiga och omyndig som är underrepresenterade i beslutande församlingar och ges begränsade möjligheter till inflytande lokalt. De är generellt mer beroende av vuxna och offentlig verksamhet än vuxna. Det finns skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Högt ohälsotal bland kvinnor, särskilt unga kvinnor upplever en större oro och sämre psykiskt välbefinnande. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: BARN OCH UNGAS INFLYTANDE, EGEN FÖRSÖRJNING OCH HÄLSA Prioriteringen handlar om att utveckla bästa förutsättningarna för barn och ungas vardag och framtid med fokus på inflytande, egen försörjning och hälsa bodde personer i åldrarna 0-25 år i 19

38 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Kronobergs län, d v s 31,4 % av befolkningen 3. Barn och unga är ingen enhetlig grupp utan ska betraktas som en mångfald av individer med olika intressen, behov och förutsättningar. De utmaningar och möjligheter som individen möter kan se olika ut under olika perioder av livet. För att stödja hållbar utveckling kopplat till målet handlar strategin om att regionalt utvecklingsarbete ska bidra till de bästa livsvillkoren för barn och unga här och nu, samt i utvecklingen från ungdom till vuxen. Kommunerna och regionen är betydelsefulla aktörer eftersom en stor del av ansvaret för att genomföra insatser som påverkar ungas vardag och framtid ligger här. Men även aktörer inom privat och ideell sektor är viktiga intressenter avseende ungas vardag och framtid. Genom samhandling kan vi stärka kunskapen om barn- och ungdomsperspektiv och dialogen med barn och unga i frågor som rör långsiktig utveckling och samhällsplanering. Frågor som påverkar ungas levnadsvillkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid, behöver behandlas sektorsövergripande. Arbeta exempelvis med konsekvensanalyser för olika ålderskategorier vid beslut och insatser i trafik- och samhällsplaneringen. Vi kan också öka förutsättningarna för inflytande genom tillgång till information. När det gäller möjligheten för gruppen barn och unga att komma till tals och få inflytande är informationsfrågan central. Information kring vad saken gäller måste anpassas. Detsamma gäller formerna för att inhämta barns och ungas synpunkter. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Folkhälsopolicyn. MÅL 2: VI VÄXER AV EN CIRKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring näringsliv och regional ekonomi: Svag återhämtning inom näringslivet samt lågt företagande bland kvinnor Stort beroende av lågteknologisk industri Låg kunskapsintensitet i näringslivet Hög medelålder på företagare Svårt att matcha efterfrågan på kompetens inom näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Låg utbildningsnivå, särskilt bland män Utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden 3 Vilka är barn och unga? Det finns många indelningar av målgruppen och många olika begrepp. Målgruppen för ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år. För barnrättspolitiken som vilar på barnkonventionen är ålderskategorin upp till 18 år. Eurostat (EU:s statistikbyrå) definierar ungdomar som personer mellan år. Inom EUprogrammen får deltagande ungdomar mellan år delta. Inom utbildningspolitiken används begrepp relaterade till skolform och inte ålder. I den officiella statisktiken räknas ungdomar från 16 år som vuxna. I RUS använder vi begreppet barn och unga och följer utvecklingen för åldrarna upp till 25 år. 20

39 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till STÄLLNINGSTAGANDEN VÅR EKONOMI SKA VÄXA PÅ ETT HÅLLBART SÄTT. Vi ser regionens tillväxtpotential och möjligheterna i en växande global efterfråga på hållbara och resurseffektiva varor och tjänster som skapar affärsmöjligheter samtidigt som miljöpåverkan minskar. Miljödriven näringslivsutveckling har potential i alla branscher och kan därför bidra till ökat företagande, exportmöjligheter och sysselsättning. VI SKA UTVECKLAS I RIKTNING MOT EN CIRKULÄR EKONOMI. Det innebär att svara på efterfrågan av hållbara och resurseffektiva varor och tjänster, att öka regionens konkurrenskraft och samtidigt minska miljöbelastningen. En linjär produktionsmodell innebär att utvinna en resurs, förädla den till en produkt, och sedan slänga den. I en cirkulär modell är produkter antingen biologiskt nedbrytbara, eller kan återinföras i det tekniska kretsloppet, vilket betyder att återanvända, minimera och återvinna. Återanvändning, reparation och återvinning blir normen - konsumenter blir användare och produkter blir funktioner. En viktig del är att komma underfund med nya modeller för att underlätta övergången till den cirkulära ekonomin. VÅR FÖRNYELSEFÖRMÅGA SKA STÄRKAS. Förnyelseförmåga handlar om människor. Det är människor som bidrar med kunskap och kompetens, som driver företag och investerar kapital. De utgör regionens humankapital som vi ska kunna attrahera, behålla och utveckla. Kunskap och innovation spelar en avgörande roll för regional utveckling. Innovation handlar om att omsätta idéer till nytta. Gröna Kronoberg ska ha starka grundförutsättningar för innovation - förnyelseförmåga samt marknadsförmåga och nyttiggörande. Målet ska förverkligas genom att prioritera diversifiering av näringslivet, genom att utveckla innovationsförmågan inom offentlig, privat och civil sektor samt genom att satsa på humankapitalet. MÅLVÄRDEN 2025 Målvärdena syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Mål 2 är att Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga. Vi uppfyller målet när vi har nått följande målvärden: 1. MELLAN SKA TILLVÄXTEN I DAGLÖNESUMMAN INOM DEN PRIVATA SEKTORN I KRONOBERGS LÄN HA VARIT MINST DEN TREDJE STÖRSTA (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA) SKA ANTALET ARBETSSTÄLLEN INOM NÄRINGSLIVET MED MINST EN ANSTÄLLD PER 1000 INVÅNARE I KRONOBERGS LÄN MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET 3. MELLAN SKA TILLVÄXTEN INOM FÖRETAG MED ANSTÄLLDA MINST HA VARIT DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA) 4. ÅR 2025 SKA LÄNETS FOU/BRP ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 5. MELLAN SKA PRODUKTIVITETSÖKNINGEN (BRP/SYSSELSATT) INOM LÄNETS NÄRINGSLIV HA VARIT HÖGRE ÄN RIKSGENOMSNITTET 21

40 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till ÅR 2025 SKA SYSSELSÄTTNINGSGRADEN FÖR KVINNOR OCH MÄN I KRONOBERGS LÄN MINST UPPGÅ TILL 80 %. 7. ÅR 2025 SKA BEFOLKNINGENS (30-34 ÅR) UTBILDNINGSNIVÅ VARA MINST DEN TREDJE HÖGSTA I RIKET (EXKLUSIVE STORSTADSREGIONERNA). 8. ÅR 2025 SKA KRONOBERG VARA BLAND DE FEM FRÄMSTA LÄNEN I RIKET VAD GÄLLER ANDELEN UNGA KVINNOR OCH MÄN (20-24 ÅR) SOM HAR MINST GYMNASIAL UTBILDNING. 9. ÅR 2025 SKA ANDELEN KVINNOR OCH MÄN SOM ANSER ATT HÄLSAN ÄR GOD ELLER MYCKET GOD VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET. PRIORITERINGAR För att nå målet Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga och slutligen också nå målbilden Gröna Kronoberg 2025 ska vi arbeta med tre prioriteringar som beskrivs här nedan. PRIORITERING 1: UTVECKLA DIVERSIFIERINGEN AV NÄRINGSLIVET Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Ensidig näringsstruktur med många sysselsatta inom industri och en hög konjunkturkänslighet. Svag sysselsättningsutveckling i näringslivet. Hög medelålder hos företagare och lågt nyföretagande hos kvinnor. Många underleverantörer utan egna produkter. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. Låg andel anställda inom kunskapsintensiva branscher. Brist på instegsjobb (inom exempelvis hotell- och restaurang och andra servicetjänster) påverkar främst ungdomar och utrikes födda. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: EN BREDARE ARBETSMARKNAD OCH MÖJLIGHETER TILL KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE FÖR FÖRETAG En diversifiering av näringslivet ska ge människor i regionen tillgång till en bred arbetsmarknad och företag möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsutbyte inte bara med företag inom samma bransch utan även med andra branscher. En diversifiering av Kronobergs näringsliv skulle innebära en mer balanserad konjunktur och möjlighet att attrahera kompetens till regionen. Det betyder att kompetensen inom industrin behöver öka, men också att nya företag inom mer omogna och kunskapsintensiva branscher behöver växa fram. Det kan göras genom att: Stödja utvecklingen av tjänste- och serviceföretag; Utveckla ett företagsfrämjande system som kvinnor och män kan ta del 22

41 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till av på lika villkor; Utveckla landsbygdsregionens natur- och kulturtillgångar som grunden för ekonomisk diversifiering; Öka internationaliseringen inom såväl näringsliv som offentlig verksamhet, dels för att vidareutveckla arbetet mot befintliga marknader och regioner, dels för att finna nya exportmarknader; Utveckla relationerna mellan utbildningsväsendet, näringslivet och arbetsmarknaden; Utveckla nyföretagande, framförallt inom nya eller omogna branscher; Stödja processer genom hela utbildningssystemet som stärker det individuella entreprenörskapet ( ta sig förskapet ). Inriktningen mot en cirkulär ekonomi innebär en förändring längs hela värdekedjan inte bara i fråga om teknik utan även avseende organisation, samhälle, finansierings- och affärsmodeller. Det handlar om att återuppbygga kapitalet genom effektiv resursanvändning för ökad konkurrenskraft. En stor del sysselsatta i Kronoberg finns inom industrin som historiskt har varit framgångsrik och har en betydande spin-off effekt för näringar inom andra branscher. Här liksom inom andra branscher tas en rad olika initiativ för minskad miljöpåverkan. Även sambandet mellan stad och land ger möjligheter för en diversifiering. Landsbygden behöver staden som ekonomisk motor för arbetsmarknad och service och staden behöver landsbygden för bevarande av miljö- och kulturvärden samt de resurser som används i staden. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trästrategin, Besöksnäringsstrategin och Handlingsplan för jämställd tillväxt. PRIORITERING 2: UTVECKLA INNOVATIONSFÖRMÅGAN Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Stora delar av länets näringsliv är i behov av att höja förädlingsvärdet i varor och tjänster genom att bygga in mer kunskap, ett starkare varumärke eller andra innovativa mervärden. Svagt profilerade innovationsmiljöer. Det finns en avsaknad av innovationsmiljöer runt om i länet som kan tjäna som arenor för innovation mellan företag och innovatörer. De som finns är ännu inte fullt utvecklade. Ingen gemensam klustermetodik och svaga klusterinitiativ. Företags- och organisationskulturer som motverkar innovativa idéer. Ledarskap och kultur är inte anpassade för innovationsorienterad verksamhet och kunskapen om innovation är ofta låg. Offentliga och privata organisationer har generellt sätt låg vana av forskning och innovation och låga FoU-utgifter. Det råder bristande erfarenhet och kultur i flera organisationer när det gäller innovationsfrämjande verksamhet och samverkan med forskning. Kronoberg är svaga på innovationsdrivande upphandlingar. Sättet att upphandla varor och tjänster inverkar på förnyelse och innovation i alla sektorer. 23

42 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: INNOVATIONSFÖRMÅGA I OFFENTLIG, PRIVAT OCH CIVIL SEKTOR En utvecklad innovationsförmåga handlar om stärkta grundförutsättningar för innovation 4, vår förnyelseförmåga samt marknadsförmåga och nyttiggörande. En innovation har skapats när den når ut till användare och genererar någon form av nytta. Därför blir en ökad orientering mot användares behov och krav en grundförutsättning för stärkt innovationsförmåga i regionens näringsliv, men också inom offentlig sektor och i akademin. Bland annat behöver vägar finnas för att koppla forskning och utbildning närmare det omgivande samhället. Prioriteringen handlar om att bredda innovationsagendan till att omfatta offentlig och civil sektor samt social innovation 5 inte bara fokus på FoU (forskning och utveckling) och affärsutveckling i näringslivet. Det är också avgörande att den offentliga sektorn blir mer innovativ. Dels eftersom nya arbetssätt kan öka effektiviteten och kvalitén i våra välfärdstjänster dels för att offentliga sektorn via sina inköp kan bidra till att efterfråga och därmed skapa större efterfrågan på innovativa lösningar. Öppen och utmaningsdriven innovation är i fokus för Gröna Kronoberg. Typiskt för lokala och globala utmaningar är att de inte kan lösas av enskilda insatser utan kräver sektorsövergripande innovation. Därför behövs ett samlat regionalt ledarskap som skapar utrymme för innovation och sätter utmaningarna högt på agendan både för regional samhandling och inom de egna organisationerna. Öppen innovation och användardrivna processer innebär att innovationsarbetet inte sker bakom lyckta dörrar utan i samspel med aktörer (organisationer och individer) utanför organisationen. Ekosystem av små aktörer har visat sig kunna konkurrera med stora globala företag genom nätverksorienterad innovation där olika specialiserade småföretag eller specialister hjälps åt. Öppen innovation kan spela en roll för alla sektorer i Kronoberg och bygger på ett förtroendefullt samarbete över gränserna. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Innovationsstrategin. PRIORITERING 3: SATSA PÅ HUMANKAPITALET Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: 4 Innovation definieras av OECD som Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera affärsverksamhet, arbetsorganisation eller externa relationer. 5 Med social innovation menas nya varor, tjänster, metoder, arbetssätt som är sociala i sina medel och/eller mål. 24

43 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Kronoberg har en låg utbildningsnivå med stora skillnader mellan kommunerna. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Kvinnor och män gör traditionella utbildningsval och det finns en matchningsproblematik gällande utsatta grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Sysselsättningsgraden för utrikes födda är lägre än för inrikes födda samtidigt har utrikes födda stått för den reella sysselsättningstillväxten i länet då antalet inrikes födda i sysselsättning har minskat som en följd av pensionsavgångar. I Kronoberg är hälsan inte jämlik. Kvinnor är i högre grad än män är sjukskrivna. Kvinnors ohälsotal ligger något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Humankapitalet innebär att satsa på den enskilt viktigaste komponenten för regional tillväxt människor och deras kunskaper, färdigheter och hälsa sedd som en ekonomisk resurs. Ett högt humankapital kan skapa hög förnyelse- och omställningsförmåga. Prioriteringen handlar om att satsa på två spår: Livslångt lärande samt på hälsa på lika villkor för pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar. Livslångt lärande vilar på två principer: Att individens lärande inte är avslutad i ungdomsåren utan fortsätter och bör fortsätta under hela livet; Att lärande inte sker bara inom olika typer av formell utbildning, utan även på arbetet och i vardagen, så kallad informellt lärande. Det innebär att ta tillvara på varje individs kapacitet att lära under hela livstiden och i alla de miljöer hen vistas i. I Kronoberg ökar kunskapskraven både inom nya och mer mogna branscher, och pensionsavgångarna från några av regionens större branscher är inom de närmsta åren stora. Kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Därför behövs starka relationer mellan utbildningsväsende och omgivande samhälle, stor variation i utbud och studievillkor, möjligheter till validering av inhämtade kunskaper och färdigheter, insatser för in- och återgång till arbetslivet och kontinuerlig kompetensutveckling. Folkhälsa är centralt för hållbar samhällsutveckling och människors välbefinnande. Ett högt humankapital bygger på en god folkhälsa och är en investering för Kronoberg. Hälsa påverkas av samhällsfaktorer som vård, omsorg, skola och utbildning, integration, arbetsmarknad och samhällsplanering. Dessa faktorer styrs av politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Arbete med folkhälsa handlar om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Kompetensförsörjningsstrategin och Folkhälsopolicyn. 25

44 REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till BILAGOR 1) NULÄGESANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 26

45 8 Information - Nationell plan åtgärder i Kronobergs län RK24

46 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK24 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Information - Nationellplan åtgärder i Kronobergs län 2015 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att notera informationen till protokollet Sammanfattning Trafikverkets genomförande av den nationella planen delas upp i årliga verksamhetsplaner. För att visa på helheten över åtgärder i infrastrukturen i Kronobergs län är ambitionen att i samband med Länstransportplanens VP också presentera Trafikverkets planering av nationellt finansierade åtgärder i Kronoberg under I tjänsteskrivelsen presenteras Trafikverkets förslag till verksamhetsplan för år Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Per Hansson Infrastrukturplanerare Bilaga: Tjänsteskrivelse Information Nationellplan åtgärder i Kronobergs län 2015 Sida 1 av 1

47 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK24 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Tjänsteskrivelse Information - Nationellplan åtgärder i Kronobergs län 2015 Ärendet Trafikverkets genomförande av den nationella planen delas upp i årliga verksamhetsplaner. För att visa på helheten över åtgärder i infrastrukturen i Kronobergs län är ambitionen att i samband med Länstransportplanens VP också presentera Trafikverkets planering av nationellt finansierade åtgärder i Kronoberg under I denna tjänsteskrivelse presenteras Trafikverkets förslag till verksamhetsplan för år Nationell plan i Kronoberg Verksamhetsplan 2015 Det är enbart preliminära uppgifter som presenteras nedan. Vidare bör poängteras att Trafikverket under året gör avstämningar vilket kan påverka utgången av planerade åtgärder. Drift och underhåll av Kronobergs vägar Trafikverketas anslag till drift och underhåll finansieras genom nationellt anslag och handlar i stora drag om att bibehålla vägarnas standard. Medan åtgärder som finansieras via Länstransportplanen till största del handlar om att genomföra standardhöjningar av infrastukturen. Där så är möjligt och för att erhålla bästa resursutnyttjande sker en samordning av drift och underhållsåtgärder med standarhöjande åtgärder. Nedan presenteras Trafikverkets planer för drift och underhåll av vägar i Kronobergs län under 2015: Drift och underhåll vägar (tkr) Budget 2015 Grundpaket driftområde väg Belysning Beläggningsunderhåll (Har minskats för 2015) Brounderhåll Summa: Bärighetsåtgärder på Kronobergs vägar Bärighet handlar om hur tunga fordon får vara, som tillåts trafikera vägarna. Trafikverket ansvarar för att bärigheten av länets vägar bibehålls eller förbättras och har för det arbetet en separat pott. Nedan presenteras planer för bärighetsåtgärder på vägar i Kronobergs län under 2015: Bärighet (tkr) Budget 2015 Lv536 Glamshult Lidhult (produktion) Lv120 Göteryd Älmhult del 1+2 (bygghandling) 700 Lv120 Göteryd Älmhult del 1+2 (produktion) Lv120 Göteryd Älmhult delsträcka 3 (vägplan) Lv 522 Hinneryd - länsgränsen (produktion) Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 2

48 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Lv 610 Ljungby - Vislanda (projektering) 300 LV 657 Peaboda - Fanhult (produktion) G-län smärre bärighetsobjekt (produktion) Summa: Nationella investeringar i Kronoberg på väg och järnväg Nedan presenteras Trafikverkets planerade standardhöjande åtgärder på det statliga väg- och järnvägsnätet i länet. Vad gäller drift och underhåll av järnvägsnätet görs ingen uppdelning per län. Därför kan inga sådana uppgifter presenteras. Nationella investeringar väg (tkr) Budget 2015 E4 Ljungby Toftanäs, motorväg (planarbete) Planering och projektering av åtgärder på E4 kommer att på gå Byggnationen är planerad att starta Rv 25 Österleden i Växjö. (projektering) Lv 126 Tätortsåtgärd i Alvesta (projektering) 300 Rv 25/707 Trafikplats Alvesta väst (vägplan + projektering) Rv 25 Sjöatorp Forsa mittseparering (projektering) Planering och projektering av åtgärder på Rv 25 Sjöatorp Forsa kommer att på gå under 2015 Byggnationen är planerad att starta Rv 25 Rastplats Hjortsberga, Alvesta Summa väg: Nationella investeringar järnväg (tkr) Budget 2015 Älmhult station Plattform och planskild övergång. (proj + produktion) Förskotteras och delfinansieras av Älmhults kommun. Skruv mötesstation (planarbete och projektering) Mellanblock Alvesta-Gemla (produktion) Trimning Alvesta station Signal + kör mot stopp Summa järnväg: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 2

49 9 Länstransportplan verksamhetsplan RK24

50 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK24 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Länstransportplan verksamhetsplan 2015 Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att fastställa förslag till verksamhetsplan för år 2015, i enlighet med tjänsteskrivelse , avseende Länstransportplan och översända densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande. Sammanfattning Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. Förutom de förutsättningar som anges i länstransportplanen tas årliga verksamhetsplaner fram i samverkan med Trafikverket region Syd. I tjänsteskrivelsen presenteras förslag till verksamhetsplan för år 2015 och utblick för perioden Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Per Hansson Infrastrukturplanerare Bilaga: Tjänsteskrivelse Länstransportplan verksamhetsplan 2015 Sida 1 av 1

51 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK24 Handläggare: Per Hansson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Tjänsteskrivelse - Länstransportplan verksamhetsplan 2015 Ärendet Genomförandet av Länstransportplan för Kronobergs län delas upp i årliga verksamhetsplaner. Förutom de förutsättningar som anges i länstransportplanen tas årliga verksamhetsplaner fram i samverkan med Trafikverket region Syd. I denna tjänsteskrivelse presenteras förslag till verksamhetsplan för år 2015 och utblick för perioden Bakgrund Region Kronoberg är länsplaneupprättare i Kronobergs län. Det innebär att vart fjärde år upprättar en strategisk plan över hur de regionala vägarna ska utvecklas, dvs. vilka vägar som ska standardhöjas. För de nationella vägarna, dvs. E4 och väg 25 samt för järnväg upprättas en nationell plan av Trafikverket. I Länstransportplanen pekas de kostnadsmässigt större objekten ut med namn, vilka större brister som bör utredas, vilken samfinansiering regionen avser att bidra med till den nationala planen. I Länstransport planen har också medel avsats i två så kallade potter dels till mindre investeringar, (pott för anpassning av transportinfrastukturen) och dels till bidragsobjekt (pott för statsbidrag till enskilda vägra, trafiksäkerhets- och kollektivtrafikåtgärder.) Genom Länstransportplanen har Region Kronoberg gett ett uppdrag till Trafikverket att genomföra standard förbättrande investeringar och kompletterande investeringar i transportsystemet för att understödja och för att erhålla ett komplett och samspelande trafiksystem i länet. Även om Trafikverket har uppdraget att hantera och genomföra åtgärder enligt Länstransportplanen, sker det löpande en dialog mellan framförallt Trafikverket och Region Kronoberg, men Trafikverket för också dialog med länets kommuner, näringsliv m.fl. För att tydliggöra prioriteringarna av åtgärder har det fram till 2014 för Regionförbundets styrelse presenteras en årlig verksamhetsplan, från och med 2015 sker detta till Regionala utvecklingsnämnden. Av tradition har endast ettårsperspektivet presenterats, men ambitionen är att förlänga tidshorisonten. Länstransportplan Verksamhetsplan 2015 Länstransportplanens VP tar upp samtliga kostnader/finansiering för objekt och åtgärder som ligger i det regionala ansvaret. Planeringsramen som i Länstransportplanen tilldelats länet i för 2015 uppgår till 67,8 miljoner kronor. Trafikverket gör kontinuerliga bedömningar över vilka objekt i hela sydregionen som är klara för genomförande. Enligt deras bedömning tilldelas i VP 2015 Kronobergs län 36,4 miljoner kronor. Att årets tilldelning är lägre än vad planeringsramen anger är en effekt av att Kronobergs län tidigare år har legat över planeringsramen. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 5

52 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Större investeringar (tkr) Budget 2015 Kust till kustbanan, Alvesta resecentrum, (återbetalning) 0 Växjö bangård, ökad kapacitet, (återbetalning) 0 Åtgärderna är genomförda. Den slutliga återbetalningen av förskotterade medel kommer att ske 2016, med 10 miljoner kronor till Alvesta och 20 miljoner kronor till Växjö. Lv 120 Haganäsleden Älmhult 0 Åtgärden kommer att genomföras under med hjälp av kommunalt förskotterade medel och kommunal insats. Åtgärdens totala kostnad är beräknad till ca 71,5 miljoner kronor. Länstransportplanens del av detta är ca 42 miljoner kronor. Återbetalning av de förskotterade medlen kommer att ske efter Summa: 0 Större brister, utredningar Inom ramen för den pågående åtgärdsvalsstudien för Växjö tätort ingår att identifiera och översiktligt utreda angelägna brister i det statliga vägnätet i anslutning till Växjö, bland annat Södra länken. I samband med revidering av översiktsplan för Alvesta tätort kommer en åtgärdsvalsstudie att påbörjas under 2015 som behandlar frågan om hur väg 126 långsiktigt skall passera genom/förbi Alvesta. Mindre investeringar (tkr) Budget 2015 Lv 124 Söderleden Ljungby 0 Byggdes klart 2013 med kommunalt förskotterade medel. Ingen återbetalning av förskotterade medel kommer att ske under Återbetalning av 16 miljoner kommer att ske efter Lv 536 Glamshult - Lidhult (byggnation) Lv 600 Stenbrohult, Diö - Liatorp, GC-väg (byggnation) Lv 738 Moheda Horda Badplats, GC-väg (byggnation) Lv 892, Rydet - Rottne, GC-väg (projektering) 200 Lv 126 Norra infarten Alvesta, GC-väg Etapp 2 (projektering) 500 GC-vägar ej utvalda 500 Övriga mindre åtgärder pott Summa: Bidragsobjekt (tkr) Budget 2015 Kollektivtrafikåtgärder Miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder Enskilda vägar Driftsbidrag till Småland Airport Summa: Summa LTP - VP 2015: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 5

53 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Bidragsobjekt Inom ramen för Länstransportplanen hanteras fyra bidragsområden, vilka kallas för Bidragsobjekt. (Ibland nämns också begrepp som statlig medfinansiering, statsbidraget eller driftbidrag som namn på Bidragsobjekten.) De fyra bidragsområdena är: 1. Regionala kollektivtrafikanläggningar 2. Åtgärder för miljö och trafiksäkerhet 3. Bidrag till enskilda vägar 4. Driftbidrag flygplats Trafikverket ansvarar för bidragen till område 2 4. Det första området, bidrag till regionala kollektivtrafikanläggningar, samordnas av länets Kollektivtrafikmyndighet. För åtgärder i regionala kollektivtrafikanläggningar och åtgärder för miljö och trafiksäkerhet kan länets kommuner söka ett bidrag på upp till 50 procent av investeringskostnaden. För bidragsåret 2015 inkom kommunerna med ansökan om bidrag till åtgärder för en beräknad kostnad av cirka 12,3 miljoner kronor. För de båda områdsena finns 5,4 miljoner kronor att fördela i bidrag. Urvalsprocessen av objekt som ska erhålla bidrag har skett i nära sammarbete mellan Regionförbundet och Trafikverket. Fördelningen av bidrag föreslås ske enligt följande: Regionala kollektivtrafikanläggningar (tkr) Beräknad kostnad Bidrag Hållplatser Västra Industriområdet i Alvesta Väderskydd Tingsryds station Väderskydd i centrala Rävemåla, Tingsryd Väderskydd Kåranäs, Tingsryd Väderskydd Blidingsholm, Tingsryd Angöring till Växjö station, Västerbrons södra sida Nya/uppgraderade hållplatser/bytespunkter/ pendlarparker ingår utifrån rev. Tfp. Växjö Summa: Förbättrad miljö & trafiksäkerhet (tkr) Beräknad kostnad Bidrag Repslagargatan, Moheda GC-överfart i cpl Sjögatan, Alvesta Passage cykelväg/väg 25, Ljungby Passage cykelväg/norrleden, Ljungby Vägräcke Lv 120, Urshult GC-väg Spånvägen, Tingsryd Bulleråtgärder enligt åtgärdsplan buller, Växjö Cykelväg längs Ljungadaisgatan etapp 1, Växjö Korsning huvudcykelvägar/huvudgator, Växjö Summa: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 5

54 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Bidraget till enskilda vägar hanteras av Trafikverket och utgår från en upprättad åtgärdsplan för Bidraget uppgår till 70 procent av den beräknade kostnaden. För 2015 kommer följande objekt att erhålla bidrag: Enskilda vägar (tkr) Beräknad kostnad Bidrag Väg nr Fylleryd, Växjö kommun (fördelat på 2 år) Väg nr Veramåla, Tingsryd kommun Vägnr: 17623, Hulevik, Alvesta kommun Summa: Driftsbidraget till flygplats hanteras av Trafikverket. Bidraget till Småland Airport uppgår till 2,2 miljoner kronor. Länstransportplan Utblick För att på så effektivt sätt som möjligt utnyttja de till delande medlen i Länstransportplanen är det en fördel att ha en god framförhållning i planeringen. Framförallt eftersom framförhållning underlätar för Trafikverkets samordning med eventuella drift och underhålls åtgärder på länets vägar. Nedan följer en utblick för planerade åtgärder Inom parentes anges planerat genomförande år. Kostnaden som anges är preliminära kostnader. Större investeringar (tkr) Utblick Kust till kustbanan, Alvesta resecentrum, (återbetalning) (2016) Växjö bangård, ökad kapacitet, (återbetalning) (2016) Åtgärderna är genomförda. Den slutliga återbetalningen av förskotterade medel kommer att ske 2016, med 10 miljoner kronor till Alvesta och 20 miljoner kronor till Växjö. Lv 120 Haganäsleden Älmhult 0 Åtgärden kommer att genomföras under med hjälp av kommunalt förskotterade medel och kommunal insats. Åtgärdens totala kostnad är beräknad till ca 71,5 miljoner kronor. Länstransportplanens del av detta är ca 42 miljoner kronor. Återbetalning av de förskotterade medlen kommer att ske efter Rv 23 Huseby Marklanda ( ) Åtgärden gäller för mittseparering av Rv 23 Huseby - Marklanda, ca 10,5 km. Arbete med vägplan och projektering påbörjas under till en kostnad av ca 4,5 miljon kronor. Byggnationen kommer att ske efter 2018 och uppskattas till 175 miljoner kronor. Uppskattad kostnad per år för större investeringar Regional samfinansiering (tkr) Utblick Mötesspår i Skruv (2018) Åtgärden gäller för samfinansiering till den nationella planen för byggnation av mötesspår på Kust-till-kust järnvägen vid Skruv. I Länstransportplanen angavs en kostnad på 24 miljoner kronor vilket utgör 30 % av åtgärdens totala kostnad. Projekteringsarbete pågår som indikerar högre kostnader, minst 3,8 miljoner kronor av regionala medel. Mötesspår i Räppe ( ) Genom ett av de tre EU-projekt som Region förbundet södra Småland har drivit har ett mötesspår i Räppe kunnat byggas. Trafikverket meddelade hösten 2013 att Mötesspår Räppe blivit ca 9 miljoner kronor dyrare än budgeterat. Kostnadsökningen har fördelats mellan Trafikverket, Växjö och Alvesta kommuner samt Regionförbundet. Regionförbundets del tas ut via regional samfinansiering. Uppskattad kostnad per år för regional samfinansiering Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 5

55 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Mindre investeringar (tkr) Utblick Lv 120 Göteryd Älmhult delsträcka (2016) Åtgärder på Lv 12 Göteryd Älmhult är indelat i 3 delsträckor. Under 2016 beräknas åtgärder på delsträcka 1 2 genomföras. Åtgärder på delsträcka 3 är planerad att ske efter Rv 23 Förbi Älmhult (2018) Åtgärden gäller för mittseparering av Rv 23 förbi Älmhult, ca 5,3 km. Vägplan gällande fram tom Byggstart med en miljon kronor under 2017 och färdigställande under 2018 till en beräknat kostnad av 44 miljoner kronor. Rv 23 Älmhult Ljungstorp ( ) Åtgärden gäller för mittseparering av Rv 23 Älmhult - Ljungstorp, ca 10 km. Vägplan gällande fram tom Byggstart med två miljon kronor under och färdigställande under 2019 till en beräknat kostnad av 75 miljoner kronor. Rv 27 Skir - Höhstorp ( ) Åtgärden gäller för mittseparering av Rv 27 Skir - Högstorp, ca 4,5 km. En förberedande studier kommer att ske under 2016 eller 2017 och är beräknad till 1 miljon kronor. Lv 892, Rydet - Rottne GC-väg (byggnation) (2016) Projektering kommer att ske under 2015 och byggnationen kommer att genomföras under Lv 126 Norra infarten Alvesta, GC-väg Etapp 2 (byggnation) (2016) GC-vägar ej utvalda 300 per år Övriga mindre åtgärder pott per år Uppskattad kostnad per år för mindre investeringar Bidrags objekt (tkr) Utblick Kollektivtrafikåtgärder per år Trafiksäkerhetsåtgärder per år Från och med 2016 kommer ramen till Kollektivtrafik och trafiksäkerhetsåtgärder att öka från 2,7 miljoner kronor till 3 miljoner. Enskilda vägar per år Driftsbidrag flygplats per år Planerad ram till bidragsobjekt per år För perioden uppskattas kostnaderna att ligga på cirka 64 miljoner kronor per år, vilket är något lägre än planeringsramen på 69 miljoner kronor som angavs i Länstransportplanen aktuell period. Den exakta tilldelningen avgörs av regeringens årliga anslag samt Trafikverkets fördelning av anslagen mellan landets regioner. Förslag till beslut Att fastställa förslag till verksamhetsplan för år 2015, i enlighet med tjänsteskrivelse , avseende Länstransportplan och översända densamma till Trafikverket för slutligt beslut och genomförande. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 5

56 10 Delegationsordning för regionala utvecklingsnämnden i Region Kronoberg 14LTK1370

57 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1370 Handläggare: Katarina Jonasson, kansliavd Datum: Regionala utvecklingsnämnden Delegationsordning för regionala utvecklingsnämnden i Region Kronoberg Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa delegationsordning för regionala utvecklingsnämnden i Region Kronberg Sammanfattning Enligt 6 kap. 33 kommunallagen (KL) får en styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller en ersättare eller åt en anställd hos Region Kronoberg att besluta å nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. 6 kap. 34 reglerar vilka ärenden som inte får delegeras. Delegationsordning för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden i Region Kronoberg reglerar fördelning av beslutanderätt från regionstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden. Varje styrelse/nämnd fattar beslut om sin delegationsordning. Martin Myrskog Regiondirektör Katarina Jonasson Kanslidirektör Bilaga: Förslag till delegationsordning för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden i Region Kronoberg Sida 1 av 1

58 Delegationsordning för regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden i Region Kronoberg

59 Delegationsordning 1 Inledning Denna delegationsordning reglerar fördelning av beslutanderätt från regionstyrelsen, hälsooch sjukvårdsnämnden, regionala utvecklingsnämnden, trafiknämnden och kulturnämnden. Varje styrelse/nämnd fattar beslut om sin delegationsordning. 2 Bakgrund Enligt 6 kap. 33 kommunallagen (KL) får en styrelse/nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller en ersättare eller åt en anställd hos Region Kronoberg att besluta å nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Följande ärenden får enligt 6 kap. 34 KL inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut om etablering av ny verksamhet, övergripande eller principiella förändringar av befintlig verksamhet såsom permanent nedläggning av verksamhet, ny inriktning av verksamhet samt kostsamma nya behandlingsmetoder får inte delegeras i Region Kronoberg. För samtliga beslut som fattas på delegation gäller att de ska följa gällande lagar och den av regionfullmäktige beslutade policyn samt ligga inom budgeterad ram för den verksamhet beslutet gäller. Delegering till anställd och förtroendevald i förening, så kallad blandad delegering, får ej förekomma (att skilja från kontrasignering, vilket är tillämpligt i vissa fall). Delegat kan hänskjuta beslutsfattande i ett ärende till högre nivå. 3 Anmälan av beslut Beslut fattade med stöd av delegation ska dokumenteras och anmälas snarast möjligt till delegerande styrelse eller nämnd (6 kap 35 KL). Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattas enligt delegation. Respektive nämndsekreterare hämtar förtecknade delegationsbeslut i diariet för anmälan till styrelsens eller nämndens nästkommande sammanträde. 4 Vidaredelegering Delegerade beslut får endast vidaredelegeras i särskilt angivna ärenden (6 kap 37 KL). Vidaredelegering får endast ske i ett led. Formell vikarie för delegat erhåller dennes delegation.

60 Delegationsordning Diarienr: 14LTK1370 Datum: Regiondirektörens, hälso- och sjukvårdsdirektörens, regional utvecklingsdirektörs samt trafikdirektörens beslutade vidaredelegeringar ska diarieföras och anmälas till respektive styrelse eller nämnd. Beslut om vidaredelegeringar får endast sträcka sig ett år i taget. Den som vidaredelegerar säkerställer att delegaten erhåller kopior av vidaredelegationen. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna beslut som fattas enligt vidaredelegation. Beslut ska anmälas av delegaten till den som har lämnat vidaredelegeringen samt till respektive styrelse eller nämnd. Respektive nämndsekreterare hämtar förtecknade delegationsbeslut i diariet för anmälan till styrelsens eller nämndens nästkommande sammanträde. Om en delegat, med rätt att besluta med stöd av en vidaredelegering vill hänskjuta ärendet till en högre nivå ska beslutsfattandet hänskjutas till den som har lämnat vidaredelegeringen. 5 Återkallelse En lämnad delegering kan återkallas med omedelbar verkan. Återkallelsen kan göras generellt, eller i ett särskilt ärende. Ett beslut som har fattats med stöd av delegation kan normalt inte återtas. 6 Delegering eller ren verkställighet Gränsen mellan delegering och ren verkställighet har betydelse för frågan om beslut kan överklagas genom laglighetsprövning (och om beslut måste anmälas). Delegationsordningen syftar på delegering av beslutanderätt, att skilja från den befogenhet som varje intern arbetsfördelning inom en organisation medför (verkställighet). Med beslut avses i delegationsbestämmelserna endast beslut i kommunallagens mening. Kännetecknande för sådana beslut är att det föreligger alternativa lösningar av principiell och övergripande natur. Med verkställighet åsyftas åtgärder som utgör ett led i den dagliga verksamheten. Verkställighetsbeslut är beslut som viss befattningshavare fattar inom ramen för de uppgifter som åvilar befattningen. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 15

61 DELEGATIONSORDNING FÖR REGIONSTYRELSEN Delegationsärenden Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde i styrelsen. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattats enligt delegation. 1. Övergripande beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Resursfördelning Regiondirektör Rätt att fatta beslut om omfördelning av medel under löpande budgetår mellan regionstaben och regionservice upp till ett belopp av 2 miljoner kronor per beslut. 2. Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Brådskande beslut Regionstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne regionstyrelsens förste vice ordförande 2.2 Ersättningsberättigade förrättningar Regionstyrelsens ordförande 2.3 Ombud Regionstyrelsens arbetsutskott Rätt att fatta beslut å regionstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (6 kap 36 KL). Rätt att fatta beslut om ledamöter/ersättares deltagande i ersättningsberättigade förrättningar, när regionstyrelsens arbetsutskotts avgörande inte kan avvaktas. Rätt att utse ombud till bolagsstämmor/ägarmöten och till andra externa organ. Rätt att lämna instruktioner till ombud 2.4 Instruktioner till ombud Regionstyrelsens arbetsutskott vid bolagsstämmor/ägarmöten 2.5 Rättegångsfullmakt Regionstyrelsens Rätt att utfärda rättegångs- fullmakt att ordförande eller vid föra Region Kronobergs talan. förfall för denne Kontrasignering av nämnda handling regionstyrelsens förste görs av regiondirektör eller vid förfall för vice ordförande denne av regionstyrelsen utsedd ersättare 2.6 Fullmakt Regiondirektör Rätt att utfärda fullmakt att föra talan i ärenden som rör den egna verksamheten (förutom 2.5). 2.7 Mottagande av delgivning 2.8 Mål och ärenden i myndigheter och domstol Regiondirektör Regiondirektör Rätt att motta delgivning. Får vidaredelegeras. Rätt att besluta om yttrande i mål och ärenden i myndigheter och domstolar Gäller dock ej mål och ärenden som grundas på överklagade beslut i Region Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 15

62 Kronoberg där grundbeslutet fattats av regionstyrelsen. nämnderna eller regionfullmäktige i dess helhet (6 kap 34 2 KL) Får vidaredelegeras. 2.9 Yttranden Regiondirektör Rätt att avge yttranden över kommunala detaljplaner, samt yttranden över vägärenden och andra ärenden i icke principiella frågor. Får vidaredelegeras. 3. Personal Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Anställning av regiondirektör 3.2 Tillsättning av tillförordnad regiondirektör Regionstyrelsens ordförande Regionstyrelsens ordförande 3.3 Stridsåtgärder Regionstyrelsens personalutskott 3.4 Lönebildning Regionstyrelsens personalutskott 3.5 Tillsättning av Regiondirektör vikarierande regiondirektör 3.6 Anställning av förvaltningsdirektörer och stabsdirektörer samt chef för regionservice 3.7 Anställning av centrumchefer och utvecklingsdirektör 3.8 Anställning av smittskyddsläkare 3.9 Anställning av läkemedelskommitténs ordförande Regiondirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Rätt att i samråd med regionstyrelsens förste och andre vice ordförande fatta beslut om anställning, lönesättning, disciplinära åtgärder och avgångsvederlag samt att fatta beslut om uppsägning/avsked. Rätt att i samråd med regionstyrelsens förste och andre vice ordförande fatta beslut om anställning, lönesättning, disciplinära åtgärder och avgångsvederlag samt att fatta beslut om uppsägning/avsked. Rätt att fatta beslut om att starta stridsåtgärder. Rätt att fatta beslut om inriktning av lönebildning. Rätt att i samråd med regionstyrelsens ordförande fatta beslut om förordnande upp till tre månader. Rätt att i samråd med regionstyrelsens presidium och berört presidium fatta beslut om anställning, lönesättning, disciplinära åtgärder och avgångsvederlag samt att fatta beslut om uppsägning/avsked. Rätt att i samråd med hälso- och sjukvårdsnämndens presidium fatta beslut om anställning och lönesättning. Rätt att fatta beslut om anställning och lönesättning. Rätt att fatta beslut om anställning och lönesättning Övriga anställningar Chef inom respektive Rätt att inom befintlig personalbudget Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 15

63 3.11 Disciplinära åtgärder, uppsägning, avsked och avgångsvederlag enhet Regiondirektör fatta beslut om anställning och lönesättning enligt Region Kronobergs riktlinjer. Rätt att fatta beslut om disciplinära åtgärder, uppsägning, avsked och avgångsvederlag avser ej 3.1, 3.2, 3.6. Får vidaredelegeras Fullmakt, arbetsgivare Regiondirektör Rätt att utfärda fullmakt att föra Region Kronobergs talan i frågor rörande regionens roll som arbetsgivare. Får vidaredelegeras Kollektivavtal och tvisteförhandlingar Regiondirektör Rätt att teckna kollektivavtal samt genomföra tvisteförhandlingar. Får vidaredelegeras Pensioner Regiondirektör Rätt att fatta beslut i individuella ärenden avseende särskild avtalspension eller liknande för personal. Får vidaredelegeras. 4. Ekonomi Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Avskrivning av fordran Regiondirektör Rätt att fatta beslut om avskrivning av fordran på enskild gäldenär på fordran upp till och med 2 basbelopp. Får vidaredelegeras. 4.2 FoU-medel Regiondirektör Rätt att fatta beslut om fördelning av budgeterade FoU-anslag i samverkan med FoU-beredningen. Får vidaredelegeras. 4.3 Medelsförvaltning Regiondirektör Rätt att fatta beslut i enlighet med reglemente för den finansiella verksamheten. Får vidaredelegeras. 4.4 Tillämpningsanvisning avseende regionens taxor och avgifter Regiondirektör Rätt att besluta om tillämpningsanvisning när det gäller Region Kronobergs taxor, avgifter och sjukreseersättningar. Får vidaredelegeras. 4.5 Ekonomisk ersättning Regiondirektör Rätt att fatta beslut om ersättning till patienter och personal för förekomna och skadade tillhörigheter m.m. Får vidaredelegeras. Ersättningar upp till kronor är verkställighetsbeslut. 4.6 Försäljning av egendom Regiondirektör Rätt att fatta beslut om försäljning av inventarier till en försäljningssumma upp till 5 miljoner kronor. Får vidaredelegeras. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 6 av 15

64 4.7 Ärenden till kronofogdemyndighet Regiondirektör Rätt att fatta beslut om att överlämna ärenden till kronofogdemyndigheten för utmätning av utestående kundfordringar. Får vidaredelegeras. 4.8 Gåvor Regiondirektör Rätt att fatta beslut om mottagande av gåvor överstigande 0,5 miljoner kronor upp till och med 2 miljoner kronor. Får vidaredelegeras. Belopp upp till 0,5 miljoner kronor är verkställighetsbeslut. 5. Upphandling och investering (exklusive fastigheter) Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Initiering av upphandling avseende varor och tjänster (förbrukningsupphandling) 5.2 Initiering av upphandling avseende utrustning och inventarier (investeringar) 5.3 Tilldelningsbeslut, upphandling 5.4 Investeringar i medicinsk teknisk utrustning, inventarier och övrig utrustning Regiondirektör Regiondirektör Regiondirektör Regiondirektör Rätt att fatta beslut att initiera förbruknings-upphandling. Får vidaredelegeras. Rätt att fatta beslut att initiera upphandling av utrustning och inventarier inom fastställd investeringsplan. Får vidaredelegeras. Rätt att fatta tilldelningsbeslut samt teckna avtal i upphandlingar. Får vidaredelegeras. Rätt att fatta beslut inom investeringsramens fastställda budget. Får vidaredelegeras. 6. Fastigheter Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Fastighetsinvesteringar Regiondirektör Rätt att fatta beslut om fastighetsinvesteringar inom fastställd investeringsplan upp till ett belopp av 15 miljoner kronor. Får vidaredelegeras. Ärenden över 15 miljoner kronor ska godkännas av regionstyrelsen innan förfrågningsunderlaget skickas ut. 6.2 Tilldelningsbeslut samt teckna avtal vid upphandling 6.3 Ombud för Region Kronoberg som fastighetsägare i plan- och Regiondirektör Regiondirektör Rätt att fatta tilldelningsbeslut och teckna avtal när det gäller upphandling av byggentreprenader samt varor och tjänster knutna till fastighetsförvaltning och byggnation. Får vidaredelegeras. Rätt att fatta beslut och teckna Region Kronoberg som fastighetsägare. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 7 av 15

65 servitutsärenden Får vidaredelegeras. 6.4 Förhyrning Regiondirektör Rätt att fatta beslut om extern förhyrning med en årshyra på högst 2 miljoner kronor eller med en kontraktstid på som mest 10 år. Får vidaredelegeras. 6.5 Uthyrning Regiondirektör Rätt att fatta beslut om extern uthyrning med en årshyra på högst 2 miljoner kronor eller med en kontraktstid på som mest 10 år. Får vidaredelegeras. 7. Allmänhetens rätt till insyn Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 7.1 Personuppgiftsombud Regiondirektör Rätt att utse personuppgiftsombud för Region Kronoberg enligt personuppgiftslagen (SFS 1998:204) med uppgift att självständigt fullgöra i personuppgifts-lagen fastlagda uppgifter. Utsett personuppgiftsombud ska anmälas till datainspektionen. 7.2 Utlämnande av allmän handling Regiondirektör Rätt att fatta myndighetsbeslut enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400, 6 kap 3 ) vid nekande av utlämnande av allmän handling. 7.3 Överklagan av avslag, utlämnande av allmän handling Regiondirektör Får vidaredelegeras. Rätt att fatta beslut om avvisande av överklagande som kommit in för sent. Får vidaredelegeras. 7.4 Arkiv Regiondirektör Rätt att utfärda tillämpnings anvisningar till Region Kronobergs arkivreglemente jämte tillsynsbeslut. Får vidaredelegeras. 8. Särskild delegation Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 8.1 Forskningshuvudman Regiondirektör Rätt att företräda myndigheten som forskningshuvudman enligt lag om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Får vidaredelegeras. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 8 av 15

66 9. Regionens anknutna stiftelser Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 9.1 Stiftelseärende Regiondirektör Rätt att besluta i ärenden gällande Region Kronobergs anknutna stiftelser i enlighet med gällande arbetsordning för förvaltning av regionens anknutna stiftelser. Får vidaredelegeras. 10. Vårdrelaterade beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 10.1 Vårdavtal med annat landsting/region Regiondirektör Rätt att upprätta vårdavtal med annat landsting/region. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 9 av 15

67 DELEGATIONSORDNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Delegationsärenden Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde i nämnden. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattats enligt delegation. 1. Övergripande beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Resursfördelning Hälso- och sjukvårdsdirektör Rätt att fatta beslut om omfördelning av medel under löpande budgetår mellan centrumen upp till ett belopp av 10 miljoner kronor per beslut. 2. Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Brådskande beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande eller vid förfall för denne hälsooch sjukvårdsnämndens förste vice ordförande 2.2 Ersättningsberättigade förrättningar Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande 2.3 Fullmakt Hälso- och sjukvårdsdirektör 3. Särskild delegation Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Stöd och service till vissa funktionshindrade Hälso- och sjukvårdsdirektör 3.2 Besöksinskränkningar vid tvångsvård Hälso- och sjukvårdsdirektör Rätt att fatta beslut å hälso- och sjukvårdsnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap 36 KL). Rätt att fatta beslut om ledamöter/ersättares deltagande i ersättningsberättigade förrättningar, när hälso- och sjukvårdsnämndens avgörande inte kan avvaktas. Rätt att utfärda fullmakt att föra talan i ärenden som rör den egna verksamheten inom nämndens ansvarsområde. Omfattar inte rättegångs fullmakt, se regionstyrelsens delegationsordning 2.5. Rätt att fatta beslut om stöd och service till vissa funktionshindrade enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS1993:387). -tillhörighet till personkrets 1, -beslut om insatser 9 1 -individuell plan 10 Får vidaredelegeras. Rätt att fatta beslut om besöksinskränkningar enligt lag om besöksinskränkningar vid viss Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 10 av 15

68 tvångsvård (SFS 1996:981). Får vidaredelegeras. 4. Vårdrelaterade beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Teckna vårdavtal med privat vårdgivare Hälso- och sjukvårdsdirektör 4.2 Vikarier för privata vårdgivare 4.3 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) - vårdskada 4.4 Anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) - personalärende 4.5 Användning av medicintekniska produkter Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör 4.6 Biobank Centrumchef medicinskt servicecentrum 4.7 Utlämnande av material från biobank Centrumchef medicinskt servicecentrum Rätt att teckna vårdavtal med privat vårdgivare inom angiven budget. Får vidaredelegeras. Rätt att besluta om godkännande av vikarier för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster med avtal med Region Kronoberg. Får vidaredelegeras. Rätt att till IVO anmäla händelser som har eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada enligt 3 kap 5 patientsäkerhetslagen. Får vidaredelegeras. Rätt att till IVO anmäla om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten enligt 3 kap 7 patientsäkerhetslagen. Får vidaredelegeras. Rätt att uppdra åt en verksamhetschef att ansvara för samtliga eller vissa av de områden och uppgifter i en verksamhet som någon annan verksamhetschef ansvarar för i enlighet med SOSFS 2008:1. De uppgifter som en vårdgivare har tilldelat en verksamhetschef ska dokumenteras. Rätt att anmäla beslut till Socialstyrelsen om inrättad biobank, ändrade förhållanden för biobank samt nedläggning av biobank Rätt att besluta om utlämnande av material från biobank för forskning Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 11 av 15

69 DELEGATIONSORDNING FÖR REGIONAL UTVECKLINGSNÄMND Delegationsärenden Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde i nämnden. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattats enligt delegation. 1. Övergripande beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.2 Resursfördelning Regional utvecklingsdirektör Rätt att fatta beslut om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete i enlighet med regleringsbrev, samt övriga projektmedel inom ramen för regional utveckling upp till kr per beslut. 2. Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Brådskande beslut Regionala utvecklingsnämndens ordförande eller vid förfall för denne regionala utvecklingsnämndens förste vice ordförande 2.2 Ersättningsberättigade förrättningar Regionala utvecklingsnämndens ordförande 2.3 Fullmakt Regional utvecklingsdirektör 2.4 Yttranden över vägärenden Regional utvecklingsdirektör Rätt att fatta beslut å regionala utvecklings nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap 36 KL). Rätt att fatta beslut om ledamöter/ersättares deltagande i ersättningsberättigade förrättningar, när regionala utvecklingsnämndens avgörande inte kan avvaktas. Rätt att utfärda fullmakt att föra talan i ärenden som rör nämndens verksamhetsområde. Rätt att avge yttranden i vägärenden icke principiella frågor Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 12 av 15

70 DELEGATIONSORDNING FÖR TRAFIKNÄMNDEN Delegationsärenden Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde i nämnden. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattats enligt delegation. 2. Företrädarskap Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Brådskande beslut Trafiknämndens ordförande eller vid förfall för denne trafiknämndens förste vice ordförande 2.2 Ersättningsberättigade förrättningar Trafiknämndens ordförande Rätt att fatta beslut å trafiknämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap 36 KL). Rätt att fatta beslut om ledamöter/ersättares deltagande i ersättningsberättigade förrättningar, när trafiknämndens avgörande inte kan avvaktas. 2.3 Fullmakt Trafikdirektör Rätt att utfärda fullmakt att föra talan i ärenden som rör nämndens verksamhetsområde. 2.4 Yttranden över spårärenden Trafikdirektör Rätt att avge yttranden över spårärenden i icke principiella frågor. 3 Beslut om tillstånd för färdtjänst enligt lag 1997:736 Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Tillstånd till färdtjänst Trafikdirektör Rätt att besluta om tillstånd till färdtjänst enligt 7 lagen om färdtjänst. Får vidaredelegeras. 3.2 Tillstånd ledsagare Trafikdirektör Rätt att besluta om att färdtjänsttillståndet även ska gälla ledsagare enligt 8 lagen om färdtjänst. Får vidaredelegeras. 3.3 Tillstånd för färdtjänst (föreskrifter och villkor) 3.4 Återkallande av färdtjänsttillstånd Trafikdirektör Trafikdirektör Rätt att besluta om att tillstånd för färdtjänst förenas med föreskrifter och villkor enligt 9 lagen om färdtjänst och gällande reglemente för färdtjänst. Får vidaredelegeras. Rätt att besluta om att återkalla tillstånd enligt 12 1 st. lagen om färdtjänst. Får vidaredelegeras. 3.5 Avvisa överklagande Trafikdirektör Rätt att besluta att avvisa ett för sent ankommet överklagande enligt 24 förvaltningslagen. Får vidaredelegeras. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 13 av 15

71 4 Beslut om tillstånd för riksfärdtjänst enligt lag 1997:735 Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Tillstånd till riksfärdtjänst Trafikdirektör Rätt att besluta om tillstånd till riksfärdtjänst enligt 5 lagen om riksfärdtjänst. Får vidaredelegeras. 4.2 Tillstånd ledsagare Trafikdirektör Rätt att besluta om att tillstånd till riksfärdtjänst ska gälla även ledsagare enligt 6 lagen om riksfärdtjänst. Får vidaredelegeras. 4.3 Tillstånd för riksfärdtjänst (föreskrifter och villkor) 4.4 Återkallande av riksfärdtjänsttillstånd Trafikdirektör Trafikdirektör Rätt att besluta om att tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt enligt 7 lagen om riksfärdtjänst. Får vidaredelegeras Rätt att besluta om att återkalla tillstånd att anlita riksfärdtjänst enligt 9 lagen om riksfärdtjänst. Får vidaredelegeras 4.5 Avvisa överklagande Trafikdirektör Rätt att besluta om att avvisa ett för sent ankommet överklagande enligt 24 Förvaltningslagen. Får vidaredelegeras. 4.6 Rättelser Trafikdirektör Rätt att besluta om rättelse av skrivfel, räknefel, eller liknande förbiseende enligt 26 Förvaltningslagen. 4.7 Utlämnande av allmän handling Trafikdirektör Rätt att besluta om utlämnande av allmän handling som rör färdtjänstens verksamhetsområde enligt offentlighets och sekretesslagen. 4.8 Yttranden Trafikdirektör Rätt att avge yttrande över besvär i färdtjänstärenden enligt lagen om färdtjänst och riksfärdtjänst. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 14 av 15

72 DELEGATIONSORDNING FÖR KULTURNÄMNDEN Delegationsärenden Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde i nämnden. Delegaten ansvarar för att diarieföra och förteckna de beslut som fattats enligt delegation. 1. Övergripande beslut Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1Resursfördelning Regional utvecklingsdirektör Rätt att fatta beslut om regionala årliga utvecklingsmedel inom verksamhetsområdet upp till Region Kronobergs konstinköp Ansvarig konsthanterare i Region Kronoberg 2. Företrädarskap. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Brådskande beslut Kulturnämndens ordförande eller vid förfall för denne kulturnämndens förste vice ordförande 2.2 Ersättningsberättigade förrättningar Kulturnämndens ordförande 2.3 Fullmakt Regional utvecklingsdirektör kronor per beslut. Rätt att fatta beslut om Region Kronobergs konstinköp inom ramen för avsedd budget upp till ett prisbasbelopp. Rätt att fatta beslut å kulturnämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (6 kap 36 KL). Rätt att fatta beslut om ledamöter/ersättares deltagande i ersättningsberättigade förrättningar, när kulturnämndens avgörande inte kan avvaktas. Rätt att utfärda fullmakt att föra talan i ärenden som rör nämndens verksamhetsområde. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 15 av 15

73 11 Villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 analys och konsekvensbeskrivning 14LTK1392

74 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1392 Handläggare: Sara Nilsson, Datum: Regional utvecklingsnämnd Villkorsbeslut och för budgetåret 2015 analys och konsekvensbeskrivning Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar Att notera information angående villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 till protokollet. Sammanfattning Region Kronoberg får årligen regleringsbrev och villkorsbeslut från Näringsdepartementet som sätter ramar för genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Region Kronoberg får tre nya uppdrag som överförs från Länsstyrelsen: stöd till kanalisation, stöd till kommersiell service samt bidrag till regional företagsutveckling/såddfinansiering. Dessutom tillkommer ett generellt nytt uppdrag som handlar om integration, samt utveckling av tidigare uppdrag inom t.ex. fysisk planering. 1:1-anslaget för länet är oförändrat, men 1 mkr har överförts från Länsstyrelsen till Region Kronoberg. Analysen visar att det finns behov av att långsiktigt finansiera de statliga löpande uppdragen, som idag finansieras med projektmedel. Finansieringen av de från Länsstyrelsen överförda uppdragen är också mycket låg, vilket innebär att ambitionsnivån för Region Kronoberg i arbetet får anpassas därefter. Fördelningen av anslag mellan regionerna är fortsatt ojämn, vilket skapar problem och fortsatt påverkansarbete krävs. Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Sara Nilsson Biträdande regiondirektör Bilaga: Villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 analys och konsekvensbeskrivning - tjänsteskrivelse Sida 1 av 1

75 Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1392 Handläggare: Patrik Littorin, Datum: Regional utvecklingsnämnd Villkorsbeslut och regleringsbrev för budgetåret 2015 analys och konsekvensbeskrivning BESLUTSUNDERLAG Region Kronoberg får årligen regleringsbrev och villkorsbeslut från Näringsdepartementet som sätter ramar för genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. I regleringsbrevet anges tilldelning av anslaget 1:1 och dess användning, i villkorsbeslutet särskilda uppdrag och hur återrapportering av verksamheten ska ske. Denna tjänsteskrivelse beskriver innehållet i dessa handlingar för 2015, samt ger en kort analys av dess innebörd och konsekvenser. Statliga uppdrag 2015 Inom ramen för detta lyfts bl.a. arbetet med RUS, jämställd tillväxt, fysisk planering, kompetensplattformar och strategiska miljöfrågor samt hantering av anslaget 1:1. Tre nya uppdrag tillkommer för Region Kronoberg i samband med regionbildning: möjlighet att ge regionalt bidrag till företagsutveckling/såddfinansiering, stöd till kanalisation samt regionalt serviceprogram (stöd till kommersiell service). Ett nytt uppdrag tillkommer generellt, som handlar om en särskild rapportering i april 2015 om hur ett integrations- och mångfaldsperspektiv kan utvecklas och integreras i det regionala tillväxtarbetet. Dessutom tillkommer en tydligare skrivning om att regionerna förväntas medverka aktivt i genomförandet av sammanhållningspolitiken, och ta tillvara kunskaperna från strukturfondsprojekt. Tilldelning av medel Bildandet av Region Kronoberg innebär överföring av anslaget 1:1 samt av förvaltningsmedel från Länsstyrelsen till regionen. 1:1-anslaget är oförändrat för länet totalt (17,3 miljoner kr) enligt regleringsbrevet för Region Kronoberg får kr, vilket ger en ökning på 1 miljon kr från tidigare år. Detta ligger i linje med den överenskommelse som gjorts med Länsstyrelsen i Kronoberg, där anslaget succesivt förs över fram till I regleringsbrevet anges att Region Kronoberg nu får använda 1:1-anslaget till regionalt bidrag för företagsutveckling/såddfinansiering och stöd till kommersiell service, vilket tidigare varit förbehållet Länsstyrelsen. Det extra tillskott av förvaltningsmedel som övergår från Länsstyrelsen till Region Kronoberg i samband med övertagande av uppgifter (kommersiell service, kanalisation och företagsstöd) uppgår till kr årligen enligt Länsstyrelsernas regleringsbrev. Analys och konsekvensbeskrivning Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 2

76 Villkorsbeslutet för 2015 innehåller få nya uppdrag bortsett från de områden som övertas av Länsstyrelsen. Tidigare uppdrag fortsätter dock, vilket innebär behov av personella och ekonomiska resurser. Flera av de löpande uppdragen finansieras idag genom projektmedel, vilket regeringen signalerat kan komma att bli otillåtet framöver. Det finns således anledning att se över basfinansieringen för dessa uppdrag på längre sikt. Efterhand tenderar också uppdrag att utvecklas ofta startar nya områden med ett mindre återrapporteringsuppdrag för att senare bli mer omfattande och innefatta aktiviteter. Ett sådant exempel är fysisk planering, där tidigare utredningsuppdrag utvecklats till att konkreta insatser förutsätts och där Sverigebygget kommer att innebära ytterligare behov av insatser. Näringsdepartementet har också varit tydliga med att integrationsuppdraget kommer att utvecklas under kommande år, och att den mindre återrapporteringen 2015 är ett startskott till nya uppdrag. Det bör därmed finnas en beredskap för detta i Region Kronoberg. Regionförbundet har vid upprepade tillfällen påtalat behovet av finansiering för det ökade antalet statliga uppdrag, men har då hänvisats till anslaget 1:1. Diskussioner har förts under senare år kring fördelning mellan länen och Näringsdepartementet har aviserat en översyn, men detta har ej gett resultat. Årets anslag innebär i praktiken en minskning från föregående år, då extra anslag beviljats p.g.a. konjunkturläget, och en återgång till den tidigare nivån. Ett fortsatt påverkansarbete behövs därför, främst politiskt. Detta innebär fortsatt en problematik, inte minst i samarbetet med angränsande län. Finansieringsbehovet på projektsidan är dessutom högt för tillfället - dels sätter EU:s strukturfonder igång en ny period vilket skapar efterfrågan på medfinansiering, dels är vissa finansieringskällor så som Landsbygdsprogram och Leader försenade, vilket gör regionen till en än viktigare finansiär. Utfallet av diskussionen med Länsstyrelsen om finansiering av de uppdrag som går över till regionen har blivit mycket litet och omfattar mindre än 30 % av en heltidstjänst. Detta gör att ambitionsnivån på dessa områden måste anpassas därefter, till dess att finansiering kan ske i ordinarie budget, alternativt omprioritering sker. I dagsläget innebär dessa verksamheter hantering av stöd till kommersiell service och regionalt bidrag till företagsutveckling för närvarande finns inga medel att fördela till kanalisation. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 2

77

78

79

80

81

82

83

84 Regeringsbeslut IV 6 Näringsdepartementet N2014/5285/RT N2014/5297/KLS(delvis) N2014/727/RT m.fl. Se bilaga 1 Tillväxtverket Box Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt 1bilaga Riksdagen har beslutat om anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för budgetåret 2015 inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt (prop. 2014/15:1 utg.omr. 19, bet. 2014/15:NU2, rskr. 2014/15:69). Återrapporteringskrav m.m. för Tillväxtverkets och länsstyrelsernas regionala tillväxtpolitiska verksamheter finns i regleringsbreven för dessa myndigheter. Återrapporteringskrav m.m. beträffande den regionala tillväxtpolitiska verksamheten hos Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Hallands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Kronobergs läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun samt samverkansorganen i Kalmar, Uppsala, Blekinge, Dalarnas, Södermanlands, Värmlands och Västerbottens län framgår av villkorsbesluten för dessa organ. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2015 för nedan angivna anslag. Postadress Telefonväxel E-Post Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Besöksadress Telefax Mäster Samuelsgatan

85 FINANSIERING 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (Ramanslag) Disponeras av Länsstyrelsen i Stockholms län ap.1 Länsstyrelsen i Stockholms län (ram) 8300 Disponeras av Länsstyrelsen i Uppsala län ap.2 Länsstyrelsen i Uppsala län (ram) 1980 Disponeras av Länsstyrelsen i Södermanlands län ap.3 Länsstyrelsen i Södermanlands län(ram) 3120 Disponeras av Länsstyrelsen i Östergötlands län ap.4 Länsstyrelsen i Östergötlands län(ram) 1025 Disponeras av Länsstyrelsen i Jönköpings län ap.5 Länsstyrelsen i Jönköpings län (ram) 1165 Disponeras av Länsstyrelsen i Kronobergs län ap.6 Länsstyrelsen i Kronobergs län (ram) 4190 Disponeras av Länsstyrelsen i Kalmar län ap.7 Länsstyrelsen i Kalmar län (ram) 2115 Disponeras av Länsstyrelsen i Gotlands län ap.8 Länsstyrelsen i Gotlands län (ram) 1230 Disponeras av Länsstyrelsen i Blekinge län ap.9 Länsstyrelsen i Blekinge län (ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Skåne län 895 ap.10 Länsstyrelsen i Skåne län(ram) 895 Disponeras av Länsstyrelsen i Hallands län 445 ap.11 Länsstyrelsen i Hallands län (ram) 445 Disponeras av Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sidan 2 av 15

86 ap.12 Länsstyrelsen i Västra Götalands län(ram) 3480 Disponeras av Länsstyrelsen i Värmlands län ap.13 Länsstyrelsen i Värmlands län (ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län ap.14 Länsstyrelsen i Örebro län (ram) 2085 Disponeras av Länsstyrelsen i Västmanlands län ap.15 Länsstyrelsen i Västmanlands län(ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Dalarnas län ap.16 Länsstyrelsen i Dalarnas län (ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Gävleborgs län ap.17 Länsstyrelsen i Gävleborgs län (ram) 4465 Disponeras av Länsstyrelsen i Västernorrlands län ap.18 Länsstyrelsen i Västernorrlands län(ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Jämtlands län ap.19 Länsstyrelsen i Jämtlands län (ram) 5995 Disponeras av Länsstyrelsen i Västerbottens län ap.20 Länsstyrelsen i Västerbottens län(ram) Disponeras av Länsstyrelsen i Norrbottens län ap.21 Länsstyrelsen i Norrbottens län (ram) Disponeras av Tillväxtverket ap.24 Reg tillväxt.åtg- del till Tillväxtverket(ram) ap.24.1 Tillväxtverket(ram) ap.24.2 Samverkansorgan i Kalmar län (ram) ap.24.3 Gotlands kommun(ram) ap.24.4 Skåne läns landsting(ram) ap.24.5 Västra Götalands läns landsting (ram) ap.24.6 Samverkansorgan i Uppsala län 7920 (ram) Sidan 3 av 15

87 ap.24.7 Östergötlands läns landsting (ram) ap.24.8 Samverkansorgan i Blekinge län (ram) ap.24.9 Hallands läns landsting(ram) ap Samverkansorgan i Dalarnas län (ram) ap Samverkansorgan i Södermanlands län(ram) ap Jönköpings läns landsting(ram) ap Örebro läns landsting(ram) ap Samverkansorgan i Värmlands län(ram) ap Gävleborgs läns landsting(ram) ap Kronobergs läns landsting(ram) ap Samverkansorgan i Västerbottens län(ram) ap Jämtlands läns landsting(ram) Disponeras av Kammarkollegiet ap.22 Reg tillväxt.åtg- del till Kammarkollegiet(ram) Villkor för anslag 1:1 ap.1 Länsstyrelsen i Stockholms län ANSLAGSPOSTERNA 1 21 SAMT ANSLAGSPOSTERNA 24:2 24:18 Medlen disponeras av respektive länsstyrelse(anslagsposterna 13-16, 18, 20, 21) och Tillväxtverket(anslagsposterna 24.2, 24.5, 24.14, 24.17, 24.18) för ändamålet 1. Medlen disponeras av respektive länsstyrelse(anslagsposterna 1 3, 9, 13, 15, 16, 18, 20, 21) och Tillväxtverket(anslagsposterna , 24.7, 24.9,24.12,24.13,24.15,24.16och24.18)förändamålen2,3och5. Medlen disponeras av Tillväxtverket(anslagsposten 24.5) för ändamålet 4. Medlen disponeras av respektive länsstyrelse(anslagsposterna 1 21) och Tillväxtverket(anslagsposterna ) för ändamålen 6 och 7. Beslut beträffande ändamålet 7 ska fattas mot tilldelat anslag och inte mot bemyndigande. Medlen ska användas i enlighet med de riktlinjer som anges i nationella förordningar och för respektive strukturfondsprogram. Ändamål: 1. Regionalt investeringsstöd Sidan 4 av 15

88 2. Regionalt bidrag till företagsutveckling 3. Stöd till kommersiell service 4. Sysselsättningsbidrag 5. Såddfinansiering 6. Projektverksamhet 7. Uppföljning och utvärdering Anslagsposterna4,5,8och10:100000kronor Anslagsposterna 2, 7, 11, och 14: kronor Anslagsposterna 3 och 12: kronor Anslagsposterna 6, 17 och 24.9: kronor Anslagsposterna 1, 19 och 24.6: kronor Anslagsposterna 9, och 24.16: kronor Anslagsposten 24.4: kronor Anslagsposterna 13, 16, 24.3 och 24.8: kronor Anslagsposterna 15, 24.2, 24.7 och 24.12: kronor Anslagsposten 24.13: kronor Anslagsposterna 24.10, och 24.17: kronor Anslagsposterna 20 och 24.5: kronor Anslagsposten 24.15: kronor Anslagsposterna 18, 21 och 24.18: kronor Av medlen under ovan angivna anslagsposter får respektive beslutsfattare, utöver ordinarie anslag för förvaltningsändamål, använda högst angivna belopp under 2015 för uppföljning och utvärdering av insatser vilka finansieras av anslaget samt vid behov även säkerställa uppföljningssystem m.m. kopplat till bemyndigandesystemet på anslaget. ap.22 Reg tillväxt.åtg - del till Kammarkollegiet Medlen får användas efter beslut av regeringen om eventuell ytterligare tilldelning till länsstyrelser, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Hallands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Kronobergs läns landsting, Jämtlands läns landsting, Gotlands kommun, samverkansorgan eller Tillväxtverket samt för viss projekt- och utvecklingsverksamhet, m.m. ap.24.1 Tillväxtverket Medlen disponeras av Tillväxtverket för följande ändamål: 1. Regionalt investeringsstöd och 2. Sysselsättningsbidrag Vid prioritering mellan ändamålen ska Tillväxtverket säkerställa en rimlig nivå av regionala företagsstöd där Tillväxtverket är ensam beslutsfattare. Sidan 5 av 15

89 3. Stöd till kommersiell service Om Tillväxtverket beviljar bidrag enligt 19 och 22 förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service ska utgifterna belasta anslagsposten för de beslutsfattare som enligt ovan nämnda bestämmelser har tillstyrkt ansökan. 4. Projektverksamhet Tillväxtverket får lämna stöd till innovationskluster i enlighet med 20 förordningen(2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Tillväxtverket ska vidare svara för den svenska medfinansieringen av insatsområdet tekniskt stöd för följande program inom sammanhållningspolitikens mål om Europeiskt territoriellt samarbete; Mellersta Östersjön, Södra Östersjön, Östersjöregionen, Nordsjöregionen, Interreg IVC, Interreg Europe, Interact, Urbact och ESPON(European Spatial Planning Observatory Network) samt medfinansiera det gemensamma tekniska sekretariatet för programmet Öresund-Kattegatt-Skagerack. Tillväxtverket ska dessutom svara för den svenska medfinansieringen av tekniskt stöd inom det gränsöverskridande samarbetet Kolarctic ENPI(European Neighbourhood Instrument) samt för det svenska bidraget till det mellanstatliga samarbetetvasab(visionandstrategiesaroundthebalticsea). Medel från anslaget får medfinansiera insatser inom ramen för regionalfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Viss administration, uppföljning och utvärdering Tillväxtverket får använda högst kronor, utöver ordinarie anslag för förvaltningsändamål, för viss administration, uppföljning av enskilda stödärenden och projekt samt viss utvärdering av den egna stödverksamheten. Dessa medel får även användas för att säkerställa uppföljningssystem m.m. kopplat till bemyndigandesystemet på anslaget. Tillväxtverket får, utöver ramen om kronor, använda anslaget för utgifter i form av amorteringar och räntor hänförliga till lånefinansiering för uppbyggnaden av projekt- och stödärendehanteringssystemet NYPS. 6. Ersättning för vissa kreditförluster i stödområde B I den omfattning kreditförluster uppstår för lån i stödområde B ska Tillväxtverket lämna ersättning upp till högst kronor årligen avseende Almi Företagspartner AB(Almi) och kronor årligen avseende Stiftelsen Norrlandsfonden. Uppkomna kreditförluster för dessa lån i stödområde B ska redovisas avgränsat från övriga Almi-lån respektive lån från Stiftelsen Norrlandsfonden och kunna härledas till ett specifikt låneavtal enligt avtal med Tillväxtverket. Sidan 6 av 15

90 4.3 Finansiella villkor Finansiella villkor för anslag/anslagsposter Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras 2015 Indrag av anslagsbelopp 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 Sidan 7 av 15

91 Anslag/ap Anslagskredit Anslagsbehållning som disponeras 2015 Indrag av anslagsbelopp ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 ap ap Inget 0 ap Inget 0 ap Inget 0 Belopp angivna i tkr Anslagssparandet prövas efter eventuell omfördelning av anslagssparande Tabellen inkluderar anslagssparande och anslagskredit som i förekommande fall disponeras enligt 7 och 8 anslagsförordningen (2011:223) Avslutade anslagsposter Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag/ap Anslagstyp 1:1 Regionala tillväxtåtgärder ap.25 ram Sidan 8 av 15

92 4.3.5 Beställningsbemyndiganden Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Anslag/ap Bemyndigande 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Infriade åtaganden Infriade åtaganden Infriade åtaganden Slutår ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap Sidan 9 av 15

93 ap ap ap ap ap ap ap ap Belopp angivna i tkr Villkor Fördelningen vad gäller infriade åtagande är endast indikativ. De ekonomiska åtaganden som regeringen ingår och som medför utgifter avseende ap. 22 ska löpande rapporteras av Regeringskansliet(Näringsdepartementet) till Kammarkollegiet och redovisas i Kammarkollegiets årsredovisning. Omfattningen och formerna för den löpande rapporteringen från Regeringskansliet (Näringsdepartementet) till Kammarkollegiet får bestämmas av berörda parter. Även de ekonomiska åtaganden som regeringen ingått med stöd av bemyndiganderamar tidigare år ska redovisas i Kammarkollegiets årsredovisning. Sidan 10 av 15

94 4.3.6 Åtagande som maximalt får infrias 2015 Anslagspost Infriade åtaganden 2015 ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap ap Sidan 11 av 15

95 ap ap ap ap ap Övriga bestämmelser Vid utbetalning av regionala företagsstöd ska endast den nationella delen av finansieringen avräknas mot anslaget. Inbetalning av medel från EU:s strukturfonder, som medfinansierar regionala företagsstöd, ska redovisas som bidrag från annan myndighet. Medel som tillfaller staten på grund av återkrav av; sysselsättningsbidrag enligt den numera upphävda förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag, regionalt bidrag till företagsutveckling enligt förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling, investeringsbidrag enligt förordningen(2000:284) om stöd till kommersiell service, samt lokaliserings- och utvecklingsbidrag och regionalt investeringsstöd enligt förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd eller motsvarande bestämmelser i äldre förordningar ska tillföras statens centralkonto i Riksbanken och redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Medel som tillfaller staten genom räntor, avbetalningar och andra återbetalningar enligt; den numera upphävda förordningen(1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet, förordningen(2000:284) om stöd till kommersiell service, förordningen(2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, samt förordningen(2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation ska redovisas mot anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Lokaliseringsbidrag, utvecklingsbidrag, regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag, avskrivningslån eller investeringsbidrag som återvinns i samband med bidragsmottagarens konkurs ska redovisas mot anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Sidan 12 av 15

96 Registrering av beslut m.m. i Tillväxtverkets projekt- och stödärendehanteringssystem NYPS, avseende ändamålen 1 7 under anslagsposterna 1 21 och 24(anslagsposterna 24:2 24:18) samt ändamålen1,2,3och4underanslagspost24:1,skaskesenast tre veckor efter fattat beslut av Tillväxtverket, länsstyrelserna, Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Östergötlands läns landsting, Hallands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Örebro läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Kronobergs läns landsting, Jämtlands läns landsting och Gotlands kommun samt samverkansorganen i Kalmar, Uppsala, Blekinge, Dalarnas, Södermanlands, Värmlands respektive Västerbottenslän. På regeringens vägnar Sven-Erik Bucht Charlotte Werner Sidan 13 av 15

97 Kopia till Statsrådsberedningen, internrevisionen Socialdepartementet/SFÖ Finansdepartementet/BA Näringsdepartementet/KLS och ENT Förvaltningsavdelningen/RK Ekonomi Riksdagen, näringsutskottet Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Kammarkollegiet länsstyrelserna Riksgäldskontoret Gotlands kommun Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Jämtlands läns landsting Jönköpings läns landsting Kronobergs läns landsting Skåne läns landsting Västra Götalands läns landsting Örebro läns landsting Östergötlands läns landsting samverkansorganen Almi Företagspartner AB Stiftelsen Norrlandsfonden Sidan 14 av 15

98 Bilaga 1 till Regeringsbeslut IV 6, Diarienummerförteckning N2014/5285/RT N2014/5297/KLS(delvis) N2014/727/RT N2014/4172/RT N2014/4446/RT N2014/4505/RT N2014/4573/RT Sidan 15 av 15

99 12 Beslutsutrymme anslaget 1: RK18

100 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Sara Nilsson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme anslaget 1: Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att godkänna beslutsutrymme för anslaget 1:1 samt indikativ fördelning mellan ändamål, enligt förslag. Sammanfattning Beslutsutrymmet för Region Kronobergs 1:1-anslag föreslås preliminärt uppgå till maximalt kronor under Dessa medel kan användas både för ettårs- och flerårsbeslut. För beslut som gäller 2015, är den maximala beslutssumman kr. Den indikativa fördelningen mellan ändamål föreslås enligt följande: - Projektverksamhet, totalt kr - Företagsstöd, totalt kr - Kommersiell service, totalt kr - Uppföljning/utvärdering, totalt kr Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Sara Nilsson Biträdande regional utvecklingsdirektör Bilaga: Beslutsunderlag, daterat Sida 1 av 1

101 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK18 Handläggare: Sara Nilsson, Datum: Regionala utvecklingsnämnden Beslutsutrymme, anslag 1: Regeringen använder sig av ett s.k. bemyndigandesystem för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Bemyndigandesystemet gör det möjligt att ta beslut som sträcker sig över flera år, vilket kan liknas vid en kredit. Maxgränsen för bemyndigandet ges av regleringsbrevet för respektive år. Detta innebär att flersårsbeslut är möjliga, men också att en del av anslaget är intecknat redan när året börjar. Samtidigt kan inga medel överföras mellan åren det anslag som Region Kronoberg tilldelats för 2015 måste betalas ut under året, annars återförs de till staten. De beslut som tas varje år, måste därför ta hänsyn till både föregående års utfall i form av utbetalningar och kommande års löften. För att samtliga medel ska kunna betalas ut under året, måste också beslut tas omfattande en högre summa än anslaget detta eftersom många projekt försenas eller inte arbetar upp hela sin budget.denna tjänsteskrivelse ger därför förslag till hur beslutsutrymmet bör se ut för Ändamål Regionförbundet har sedan sitt bildande 2007 endast haft möjlighet att använda 1:1-anslaget för regional projektverksamhet, samt en mindre pott ( kr) för uppföljning och utvärdering. Detta styrs av regleringsbrevet. Detta innebär alltså att c:a 11,5 mkr per år har betalts ut till projekt som syftat till tillväxt i länet. I samband med regionbildningen överförs möjligheten att ge direkta stöd till företag från Länsstyrelsen till Region Kronoberg. Dessa direkta stöd är av tre olika typer: - Regionalt bidrag till företagsutveckling (t.ex. konsultcheckar för insatser i företag) - Stöd till såddfinansiering (t.ex. innovationsstöd) - Stöd till kommersiell service (t.ex. lanthandlare och bensinstationer på landsbygden) Länsstyrelsen har under de senaste åren i princip enbart använt sig av stöd till kommersiell service, då medel ej prioriterats för företagsstöd. C:a 2,4 mkr har i genomsnitt betalats ut till kommersiell service, vilket möjliggjorts genom extra medel från regeringen utöver ordinarie anslag. Beslutsutrymme och fördelning 2015 Beslutsutrymmet för Region Kronobergs 1:1-anslag föreslås preliminärt uppgå till maximalt kronor under Dessa medel kan användas både för Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 3

102 ettårs- och flerårsbeslut. För beslut som gäller 2015, är den maximala beslutssumman kr. Detta är en betydligt högre summa än under föregående år, vilket framförallt beror på att Region Kronobergs anslag ökar efterhand genom överföring från Länsstyrelsen tillkommer 1 mkr men ytterligare tillskott väntas , vilket innebär att regionen redan nu måste ta höjd för att fler beslut kommer att behövas framöver om alla medel ska kunna utbetalas. För att ge vägledning i hur medlen ska användas, tas en indikativ fördelning mellan ändamålen fram. Observera att både budgetutrymme och fördelning är preliminära och kan komma att ändras under årets gång, bl.a. beroende på utbetalningar och beslutens fördelning över åren. Projektverksamhet Efterfrågan på projektmedel förväntas vara stort under året. Detta beror framförallt på att regionen står inför en ny strukturfondsperiod med ökade förväntningar på medfinansiering. Under 2015 finns dessutom anledning att tro att medfinansiering kan behövas för projekt som normalt söker medel från Landsbygdsprogrammet och Leader, då dessa program inte kommer att vara igång förrän tidigast under hösten. Framtagandet av en ny RUS och dess implementering kan också leda till nya satsningar som kräver finansiering. Med anledning av detta föreslås projektverksamheten tilldelas största delen av medlen. De allra flera projektbesluten är fleråriga, varför en stor del av besluten förväntas gälla 2016 och framåt. Företagsstöd (bidrag till företagsutveckling/såddfinansiering) Länet har i stort sett inte haft några medel för företagsstöd under de senaste åren, med undantag för satsningar i samband med extra medel från regeringen. Region Kronoberg saknar idag såväl den kompetens som administrativa resurser som krävs för att bygga upp en sådan verksamhet. Kansliet har som ambition att undersöka frågan under våren 2015, för att återkomma i samband med budget och verksamhetsplanering Med anledning av detta föreslås en mindre summa sättas av, som främst kommer att gälla Om företagsstöd ej prioriteras, kan dessa medel omfördelas senare. Kommersiell service På detta område finns en tradition från Länsstyrelsen om stöd, och även efterfrågan från handlare och kommuner. Uppdraget kompliceras av att en del av stödet investeringsstödet antagligen kommer att inkluderas i landsbygdsprogrammet som administreras av Länsstyrelsen. Detta innebär att Region Kronoberg endast behöver hantera ansökningar om investeringar, vilket är den stora delen av kommersiell service, till dess att Landsbygdsprogrammet kommer igång under hösten Kansliet kommer att handlägga de ansökningar som inkommer, men kommer att anpassa ambitionsnivån i arbetet till dess att rollfördelningen mellan regionen och länsstyrelsen är utredd. Medel motsvarande Länsstyrelsens överföring föreslås fördelas till området under tiden, med tyngdpunkt på 2015 då de flesta beslut är ettåriga. Uppföljning och utvärdering Regleringsbrevet ger möjlighet att avsätta kr för ändamålet. Dessa medel används för utvärderingar, uppföljning och administration av anslaget internt hos regionen. Här tas beslutet endast per år. Förslaget ser därmed ut som följer: Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 3

103 Ändamål Beslutsutrymme totalt 2015 Varav gällande 2015 Varav gällande 2016 och framåt Projektverksamhet kr kr kr Företagsstöd kr kr kr Kommersiell service kr kr kr Uppföljning/utvärdering kr kr 0 kr SUMMA kr kr kr Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 3

104 13 Projekt Samverkan Åsnen 15RK16

105 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK16 Handläggare: Patrik Littorin, Regional utveckling Datum: Regional utvecklingsnämnd Projekt Samverkan Åsnen Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att bevilja projektet Samverkan Åsnen kr år att anslå medlen ur anslaget 1:1. Sammanfattning Destination Åsnen ideell förening ansöker om kr till projektet Samverkan Åsnen. Sjön Åsnen är Smålands tredje största sjö. Området är utpekat för sina unika miljöer och Naturvårdsverket arbetar, tillsammans med Länsstyrelsen, med etablering av Nationalpark Åsnen. Invigning planeras under Utvecklingen av området har pågått sedan 2011 då ett tre-årigt Leaderprojekt startade. Projektet var framgångsrikt och mynnade ut i en ideell förening Destination Åsnen ideell förening som är det första steget i en framtida förvaltningsorganisation. Nästa steg är att fortsätta arbetet i ytterligare ett EU-finansierat projekt när de nya programmen är öppna för ansökningar, tidigast hösten För att inte tappa fart, planeras föreliggande projekt under Genom detta projekt ska man öka kunskapen och internkännedomen intressenterna emellan och tillsammans skapa en stark destination redo att bli Sveriges första Nationalparksdestination och första exportmogna destinationen i Kronoberg. Projektet uppfyller Region Kronobergs krav och grunder för prioritering väl. Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Lisa Öberg Samordnare Bilaga: - Beslutsunderlag Samverkan Åsnen - Bilaga 1 Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Sida 1 av 1

106 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK16 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Regionala Utvecklingsnämnden Beslutsunderlag Samverkan Åsnen Ärendet Destination Åsnen ideell förening ansöker om kr till projektet Samverkan Åsnen. Bakgrund Sjön Åsnen är Smålands tredje största sjö och belägen inom de tre kommunerna Alvesta, Tingsryd och Växjö. Sjön är unik i sitt slag och särskiljer sig genom sin stora rikedom av öar, 250-åriga urskogsartade bokskogar och rika djurliv, inte minst ett internationellt attraktivt fågelliv. Området är utpekat för sina unika miljöer och Naturvårdsverket arbetar, tillsammans med Länsstyrelsen, med etablering av Nationalpark Åsnen. Invigning planeras under Utvecklingen av området har pågått sedan 2011 då ett tre-årigt Leaderprojekt startade. I aktuellt projekt byggdes en grund till en gemensam destination med internationell attraktionskraft genom att tillsammans skapa en gemensam identifikation med varumärke, målbild och kärnvärden. Utifrån denna varumärkesplattform har sedan arbetet med att starta upp produktutveckling och grundläggande förutsättningar för marknadsföring, bokning och aktivitetsplan fortsatt. Projektet var framgångsrikt och mynnade ut i en ideell förening Destination Åsnen ideell förening som är det första steget i en framtida förvaltningsorganisation. Nästa steg är att fortsätta arbetet i ytterligare ett EUfinansierat projekt när de nya programmen är öppna för ansökningar, tidigast hösten För att inte tappa fart, planeras föreliggande projekt under Genom detta projekt ska kunskapen och internkännedomen intressenterna emellan öka och tillsammans ska de skapa en stark destination redo att bli Sveriges första Nationalparksdestination och första exportmogna destinationen i Kronoberg. Syfte Projektet syftar till att stärka och utveckla intern samverkan och öka kunskapen inom destinationen (bland företag, föreningar, organisationer och bofasta i området). Projektet syftar även till att etablera extern samverkan och kunskapsdelning med strategiska partners. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 6

107 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Övergripande och långsiktiga mål: Fler lönsamma företag, primärt inom besöksnäringen Nya företagsetableringar, primärt inom besöksnäringen Ökad sysselsättning, primärt inom besöksnäringen Ökat antal gästnätter Ökad attraktivitet i Åsnenområdet för aktörer, boende och besökare. Projektmål och aktiviteter: Öka kunskapen hos företag, föreningar och boende i Åsnenområdet om innehållet i varumärkesplattformen genom informationstillfällen. 20 st eller 400 personer. Öka attraktiviteten i området genom ökat Värdskap hos primärt företag och föreningar inom besöksnäringen, sekundärt för medborgare. Målet är att dessa utbildningar ska utgöra en grund för kommande samarbete med Destination Smålands framtida projekt med Värdskap där Destination Åsnen kan komma att agera pilotområde. Värdskapsutbildningar ska erbjudas vid minst 2 olika tillfällen för intressenter i området. 80 personer Öka nätverket i destinationen genom den gemensamma föreningen, medlemmarna ska öka med minst 100 st. från 1/ Öka kännedomen företag emellan genom att arrangera och erbjuda destinationsinterna studiebesök. Antingen i samband med andra aktiviteter eller som separata arrangemang. Studiebesök för företag hos minst 10 aktörer i området. 20 företag ska öka sin kännedom om andra företag i området. Öka kunskapen hos intressenter i området om Åsnen, naturen och djurlivet genom att erbjuda 6 utbildningstillfällen, såväl teori som exkursioner i området, 60 personer Ökat genomslag i intern och extern marknadsföring av destinationen genom grundläggande information. Starta upp positioneringen av Åsnenområdet som en tydlig naturdestination via 1) 3-språkigt tryckt material av karta över destinationen och produktfoldrar, ex 2) engelsk edition av Naturguide Åsnen (se kopplingar till andra projekt och insatser) ex Öka kunskapen om hur en Nationalparksdestination kan skapas och utvecklas genom samverkan. Genomföra en nationell studieresa och en internationell (Europa) studieresa, samt bjuda in nationell nationalparksföreträdare till Åsnen. 8 personer utgående studieresor. Minst 1 inkommande studiebesök. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 6

108 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Budget Projektet har följande kostnads- och finansieringsbudget: Kostnad 2015 Köp av tjänst (Personal) kr Övriga kostnader kr Bidrag i annat än pengar (lokalhyra kontorsplats Destination Småland) kr Summa kr Finansiering Region Kronoberg kr Alvesta kommun kr Växjö kommun kr Tingsryds kommun kr Skatelöv Sparbanksstiftelse kr Almundsryd Sparbanksstiftelse kr Destination Småland kr Bidrag i annat än pengar Destination kr Småland Summa kr Övriga kostnader består av informationsmöten, samverkansmöten, värdskapsutbildningar, natur- och miljöutbildningar, extern samverkan, informations- och marknadsföringsmaterial samt en naturguide på engelska över området. Region Kronobergs andel av finansieringen är 49%. Projekttid Projektet beräknas pågå mellan den 1 januari 2015 till den 20 november Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer väl med Region Kronobergs formella krav samt grunder för prioritering. Projektet bidrar till följande mål i RUP; - Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 6

109 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Detta genom att följande handlingsriktningar stärks; - Stödja företag i arbetet med att möta växande exportmarknader - Verka för att utveckla den kreativa sektorn Utöver att bidra till mål i RUP och remissversionen av den kommande Regionala Utvecklingsstrategin är projektet även starkt kopplat till målet att utveckla exportmogna destinationer i Strategi för besöksnäringen i södra Småland Jämställdhet, miljö och mångfald Inom besöksnäringen och turismen är såväl kvinnor som män verksamma i egna företag och som anställda. Aktörerna i området är redan nu relativt jämt fördelade när det gäller män/kvinnor. Projektet kommer aktivt arbeta med att rikta sig till både män och kvinnor när det gäller aktiviteter och utbildningar. Hållbar utveckling är en tydlig konkurrensfördel inom besöksnäringen. För utveckling av en naturdestination är miljöhänsynen en absolut förutsättning för långsiktig hållbarhet. Projektet kommer att arbeta med att tydligt presentera alternativa transportmedel i informationsmaterial och marknadsföringsmaterial. De kunskapshöjande aktiviteterna i projektet syftar till att öka kännedom om miljöpåverkan. Den ökade miljö och naturkunskapen ska tillsammans med stärkt samverkan skapa grund för den gemensamma miljömedvetenhetens positiva effekter i destinationen. I projektet kommer en mix av företagare med utländsk härkomst att medverka. Området har idag intressenter av olika härkomst vars samverkan leder till ökad kunskap och förståelse. Erfarenheter från andra länder, synsätt, behov och önskemål förmedlas till kollegor i området som har andra erfarenheter. Kulturoch språkkunskaper är viktiga för att skapa en sympatisk förståelse för de gäster som besöker området. Genom Värdskapshöjande aktiviteter tydliggör projektet vikten av det interna värdskapet och förhållningssättet mot varandra i området. Konsekvensbeskrivning Ett beviljande innebär att bemyndiganderamen för anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder för 2015 belastas med kr. Utrymmet för utbetalningar är gott under 2015, varför det är positivt med projekt som med stor sannolikhet upparbetar sina kostnader och kan redovisa dessa under innevarande år. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 6

110 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Ett beviljande skapar även förutsättningar för att överbrygga tiden mellan två EUfinansierade projekt och skapa kontinuitet i arbetet. (Leader-programmen för den nya strukturfondsperioden är ännu inte godkända. Beräknad start är, just nu, halvårsskiftet 2015.) Ett avslag på projektansökan innebär att projektet får genomföras med en kraftigt minskad budget och möjligheterna att ha en exportmogen destination klar i anslutning till bildandet av Nationalparken 2017 minskar. Diskussion/överväganden Projektet bidrar till att; uppnå aktuellt Regionalt Utvecklingsprogram, uppnå målen i remissversionen av den kommande Regionala Utvecklingsstrategin och dess skrivningar kring inkluderande värdskap och länets behov av att diversifiera näringslivet, uppnå Strategi för besöksnäringens mål att länet till 2025 ska utveckla exportmogna destinationer. Länet har i dagsläget ingen exportmogen destination enligt de kriterier som Visit Sweden satt upp. De utpekade kriterierna för en exportmogen destination som kopplar mot projektet är: erbjuda 2 5 dagars helhetsupplevelse (bo, äta, göra, resa). erbjudande är samlat, paketerat och köpbart. språkanpassad kommunikation. lokal organisation med tydligt mandat att representera destinationen. gemensam prioritering av marknader och målgrupper en gemensam varumärkesplattform. lokala organisationen ansvarar för utveckling och implementering av destinationens gemensamma affärsplan utifrån kunskap om marknad, målgrupp, produktutbud, resurser. en affärsmodell för hur samverkande företag på destinationen kan utvecklas lönsamt. hållbarhetsstrategi för destinationen. aktivt arbeta för att kvalitetssäkra sina produkter. säkerställa delaktighet av lokalbefolkningen för ett gott värdskap. Med anledning av ovanstående är projektet starkt prioriterat av Destination Småland och de bidrar ekonomiskt och även praktiskt i genomförandet av projektet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 6

111 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Vid tidpunkten för beslut är all finansiering klar förutom medlen från Skatelöv Sparbankstiftelse. De fattar sitt beslut i slutet av januari. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 6 av 6

112 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK16 Handläggare: Lisa Öberg, Hållbar Tillväxt Datum: Bilaga 1 Samverkan Åsnen Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på RKs ansökningshandling (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen i RUP x x Ansökan är inlämnad på anvisade ansökningshandlingar och har kompletterats i enlighet med kansliets önskemål. Projektet bidrar till följande mål i RUP; - Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap Detta genom att följande handlingsriktningar stärks; - Stödja företag i arbetet med att möta växande exportmarknader - Verka för att utveckla den kreativa sektorn Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor x x Projektet bidrar även till målen i Strategin för besöksnäringen och då särskilt målet kring att utveckla exportmogna destinationer. Projektet adderar ett tydligt mervärde för länet. Projektansökan beskriver på ett föredömligt sätt hur projektet ämnar adressera miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor. Mätbara mål x Projektet har mätbara mål. Tydlig aktivitetsplan x Projektet har en tydlig aktivitetsplan. Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. Region Kronobergs andel av finansieringen är rimlig x x x Projektet gynnar på ett tydligt sätt flera olika aktörer i de tre medverkande kommunerna, men även för besöksnäringen i länet som helhet. Projektet är ett steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete av hela Åsnenområdet för att förbereda en exportmogen destination i anslutning till att området ges status som Nationalpark Region Kronobergs andel av finansieringen är 49%. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 2

113 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Grunder för prioritering Aktiv dialog med RFSS innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2015 JA NEJ Kommentarer x (x) VP för 2015 saknas. Projektet har dock en mycket stark koppling till Handlingsplan för besöksnäringen. Regionalt mervärde x Att framgångsrikt etablera en Nationalpark och en exportmogen destination i länet har ett stort regionalt mervärde. EU-, nationell eller annan finansiering x Utöver medlen från de medverkande kommunerna finansieras projektet även av Sparkbanksstiftelse. Nytänkande x Projektet är nytänkande i den mån att destinationen byggs upp parallellt med arbetet att etablera Nationalparken. Detta har inte gjorts tidigare i Sverige. Då har Nationalparken etablerats först och destinationen i form av aktiviteter, boende osv. byggs upp i efterhand. Här önskar man att detta görs parallellt i syfte att vara redo när utnämningen till Nationalpark kommer. Beslutet beräknas tas Strukturpåverkande x På lång sikt är projektet och arbetet med länets framtida nationalpark strukturpåverkande och stämmer väl med följande skrivning i remissversionen av länets Regionala Utvecklingsstrategi; Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer x x x Utveckla landsbygdsregionens natur- och kulturtillgångar som grunden för ekonomisk diversifiering. Fortsatt arbete under de kommande åren planeras ske med hjälp av stöd från ERUF. I ett längre perspektiv, när nationalparken är etablerad, ska dock arbetet kunna ske utan projektmedel. Projektet ansöker om kr. Tre kommuner samarbetar i projektet. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 2

114 14 Trä i Småland Fas 2 15RK9

115 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK9 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Regionala utvecklingsnämnden Trä i Småland Fas 2 Förslag till beslut Föreslås att Regionala utvecklingsnämnden beslutar Att bevilja rubricerat projekt kr, varav kr år 2015, kr år 2016 samt kr år Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Sammanfattning Trä i Småland fas 2 är ett treårigt projekt med syftet att stärka den trärelaterade industrin samt att profilera Småland som en stark och innovativ träregion regionalt, nationellt och internationellt. Utöver detta är projektets mål att genomföra ett gemensamt handlingsprogram antaget av samtliga tre regioner i Småland. Projektet ska bl.a. resultera i ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland, ökad konkurrenskraft, ökad andel företag som exporterar samt fler personer i trärelaterade utbildningar. Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Agata Uhlhorn Innovationssamordnare Bilaga: Beslutsunderlag: Trä i Småland Fas 2 Bilaga till Beslutsunderlag: Trä i Småland Fas 2 Sida 1 av 1

116 Beslutsunderlag Diarienr: 15RK9 Handläggare: Agata Uhlhorn, Regional Utveckling Datum: Regionala Utvecklingsnämnden Beslutsunderlag: Trä i Småland Fas 2 Ärendet Regionförbundet i Kalmar län ansöker om kr för rubricerat projekt. Projektet Trä i Småland fas 2 har en föregångare i projektet Träprogram Dnr 12/0169, som beviljats kr av Regionförbundet. Projektet byggde på visionen Småland är 2020 en ledande träregion i Europa. Tre strategiska områden pekades ut: Utvecklingsmöjligheter i byggnader och interiöra miljöer, Behovsstyrd kompetensförsörjning samt Tydlig rollfördelning mellan berörda aktörer. Träprogram har varit ett framgångsrikt projekt som bidragit till att utveckla och stötta sådana projekt som exempelvis Smart Housing Småland som finansieras av bl.a. Vinnova samt Företagsforskarskola ProWOOD som finansieras av KK-stiftelsen. Det är styrgruppen bedömning att ytterligare insatser behöver göras och att samarbetet i Småland behöver fortsätta för att kunna nå ovan nämnda vision. Trä i Småland fas 2 är ett treårigt projekt med syftet att stärka den trärelaterade industrin samt att profilera Småland som en stark och innovativ träregion regionalt, nationellt och internationellt. Utöver detta är projektets mål att genomföra ett gemensamt handlingsprogram antaget av samtliga tre regioner i Småland. Projektet ska bl.a. resultera i ökad kännedom om Träregion Småland samt ökad konkurrenskraft i det trärelaterade näringslivet. Följande mål har pekats ut: 1. Ökad kännedom nationellt och i Europa om Träregion Småland 2. Ökad konkurrenskraft 3. Den småländska andelen av nationella FoU-resurser för branschen ska öka från idag 5-10 % till 20 % år Ökad andel företag som exporterar 5. Fler personer i trärelaterade utbildningar 6. Ökad kunskap regionalt om Träregion Smålands position i jämförelse med andra regioner internationellt. För att uppnå följande mål har sex insatsområden prioriterats: - Profilering - Coachning - Kompetensförsörjning Branschråd Trä i Småland - Internationalisering - Nya användningsområden för materialet trä - Strategiarbete Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 1 av 5

117 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Projektet kommer genomföras i samarbete med Regionförbunden i Jönköpings och Kalmar län samt Länsstyrelserna Jönköping, Kalmar och Kronoberg. Utöver detta kopplas aktörer så som Länsstyrelsen i Kronobergs län, TMF (arbetsgivarorganisation för Trä- och Möbelföretagen), GS Facket, Arbetsförmedlingen, Träcentrum i Nässjo, Möbelriket i Lammhult, Virserums Konsthall och representanter för näringslivet till de olika grupperingar som är tänkta att genomföra projektet. Region Kronoberg deltar i projektets styrgrupp genom tjänstemannarepresentation. Tids och aktivitetsplanen utgörs av en övergripande ram som utgörs av projektets start- och slutdatum , där projektägaren framhäver att projektet bör ses som ett ramprogram och kan därmed inte specificera detaljerad information om de planerade aktiviteterna. Projektet har även kopplingar till det av Region Kronoberg medfinansierade projektet Smart Housing Småland Dnr 13/0149. Kostnads- och finansieringsbudgeten för projektet ser ut enligt följande: KOSTNADER Typ av kostnad Totalt Övriga kostnader (prioriterade insatsområden) Totalsumma kostnader FINANSIERING Medfinansiär Totalt Region Kronoberg Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Regionförbundet Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län Totalsumma finansiering Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 2 av 5

118 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Notering: Region Jönköpings län har enligt nya regler endast möjlighet att ta 2-års-beslut varpå man endast beviljat projektet medel för perioden Notering: Länsstyrelsen i Kalmar län har ännu inte tagit beslut i ärendet. Vid positivt beslut minskar Regionförbundet i Kalmar läns del i medfinansiering med den del som Länsstyrelsen i Kalmar län går in med. Överensstämmande med formella krav och grunder för prioritering Projektet överensstämmer i stort sätt med de formella krav och grunder för prioritering som finns. Särskilda krav kommer att ställas på projektet, för att säkerställa uppföljning, med tanke på dess programkaraktär. Se bilaga för detaljerad information. Jämställdhet, miljö och mångfald Träindustrin är en mycket traditionell och stereotyp bransch bl.a. vad gäller könsfördelning, mångfald och teknikutveckling. Därmed kommer det i insatserna läggas särskild vikt på att öka mångfalden generellt och jämställdheten i synnerhet för stimulera ökad tillväxt. Detta kan handla om insatser kopplade till utdbilning och kompetensutveckling för att få fler flickor/kvinnor att söka sig till träindustrin. Det kan också röra sig om insatser i syfte att få arbetsgivarna att bli mer attraktiva för kvinnor och utlandsfödda. Projektägaren framhäver att samtliga delprojekt i Trä i Småland Fas 2 kommer att granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv men även ur ett social och miljömässigt perspektiv. Då projektägaren för Trä i Småland Fas 2 inte kommer att vara samma organisation som kommer att bedriva de enskilda projekten så lyfts styrgruppens ansvar upp att se till så att hållbarhetsperspektivet kommer in i samtliga projekt. Konsekvensbeskrivning Ett bifall möjliggör fortsättning av det påbörjade programmet. Projektets genomförande kommer innebära att den trärelaterade industrin från sågverk och framåt kommer att stöttas i sin utveckling vilket är positivt. Genom de aktiviteter som kommer att genomföras inom respektive prioriterade insatsområde kan en målgrupp nås som innefattar 150 företag och totalt sätt 500 deltagare. Målgruppen innefattar den trärelaterade industrin i Småland, statliga aktörer, lokala och regionala politiker samt aktörer som arbetar med den trärelaterade industrin så som exempelvis skola/utbildningsaktörer. Bifall innebär som alltid att 1:1-anslaget belastas, i detta fall med en betydande summa, vilket kan leda till att framtida projekt kan komma att få stå tillbaka. Träregion-samarbetet har i dagsläget inte hunnit utveckla en modell för gränsöverskridande samverkan utan projektstöd för att stötta den trärelaterade näringen. Avslag kan därmed innebära att de planerade aktiviteterna som berör en bred målgrupp inom både näringsliv, akademi och utbildningssektorn, ej kan genomföras. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 3 av 5

119 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 Diskussion/överväganden Trä i Småland Fas 2 anses kunna bidra positivt till regionens utveckling varpå positivt beslut förespråkas. Projektet bidrar till RUP-målet Södra Småland ska kännetecknas av ett konkurrenkraftigt näringsliv som ständigt utvecklas och förnyas där samarbeten i nya gränssnitt lyfts fram. Projektet kommer att genomföras samverkan mellan näringsliv offentlig sektor och akademin. Utöver detta bidrar projektet till RUP-målet Södra Småland ska kännetecknas av ett gott företagsklimat och starkt entreprenörskap där ett stärkt inslag av entreprenörskap i utbildningssystemets alla delar betonas. Projektet kommer att bidra till detta mål bl.a. genom aktiviteter i delprojekten Branschråd Trä i Småland samt Coachning. För att projektet ska genomföras på ett sätt som bidrar till denna utveckling, krävs dock att krav ställs från Region Kronoberg på genomförandet, kring följande aspekter: - Löpande rapportering av aktiviteter och ekonomi för programmet i stort, inklusive samtliga delprojekt. - Genomförande av extern utvärdering. Budgetutrymmet för utvärdering kan behöva höjas. - Hanteringen av nya projektinitiativ inom programmet måste ses över för att säkerställa överensstämmelse med förordningen för 1:1-medel. - Förslag på fortsättning av programmet och dess finansiering efter 2018 bör tas fram redan under år 1, då projektmedel ej är en långsiktig lösning. Utöver detta anses sökt belopp från Region Kronoberg vara för högt. Enligt budget kan Region Kronoberg komma att bli den största medfinansiären av projektet den trärelaterade industrin är stark i Kronoberg men inte större än i de angränsande länen. Förslag till beslut är att projektet godkänns men att det beviljas ett mindre belopp än det sökta, i nivå med föregående beslut. Region Kronobergs 1:1-anslag är begränsat och beviljande av sökt belopp skulle ta en avsevärd del av anslaget. Hänsyn bör tas till övriga projekt i regionen som planeras för prioritering. I tidigare projekt har Länsstyrelsen i Kronoberg deltagit som finansiär, vilket fortsatt är fallet med länsstyrelserna i övriga regioner. Länsstyrelsen i Kronobergs län deltar ej som finansiär utav det nya projektet med anledning av den nya fördelningen av 1:1 anslaget. Mot bakgrund av att Region Kronoberg får full tillgång till Länsstyrelsens medel förrän 2018 så är det inte rimligt att Regionen finansierar projektet i den utsträckning som föreslås av projektägaren. För att budgeten ändå ska gå ihop föreslås att medel söks från Regionala utvecklingsfonden, och/eller att projektpotten tas bort. Baserat på erfarenheter från tidigare projekt där budget lagts som ramprogram ( Träprogram ) föreslås att projektbudgeten omfördelas mellan Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 4 av 5

120 Rutin Giltlig t.o.m: XX Identifierare: 8533 projektår detta för att säkerställa att de kostnader som anges i budget arbetas upp enligt plan. Förslag till beslut Regionala utvecklingsnämnden föreslås besluta Att bevilja rubricerat projekt kr, varav kr år 2015, kr år 2016 samt kr år Att anvisa medlen ur anslaget 1:1. Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: Sida 5 av 5

121 Bilaga till Beslutsunderlag Agata Uhlhorn Tel: Projekt: Trä i Småland Fas 2 Uppfyllande av krav och grunder för prioritering Formella krav JA NEJ Kommentarer Ansökan inlämnad på regionförbundets ansökningshandlingar (komplett ifylld) Bidrar till att uppnå målen i RUP Ersätter inte ordinarie verksamhet, utan adderar ett mervärde Beaktar och arbetar med miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor x x x x Inom Förnyelse & Dynamik Projektet adderar ett mervärde. Gränsöverskridande samverkan inom detta område ingår ej i ordinarie verksamhet. Mätbara mål x Mätbara och specifika mål har pekats ut i projektansökans bilaga. Tydlig aktivitetsplan x Projektet har karaktären av ett program, vilket gör att tid- och aktivitetsplan är på en övergripande nivå. RK följer genomförandet genom styrgrupp. Gynnar inte enbart enskild aktör, snedvrider inte konkurrensen i näringslivet Innehåller inte enbart enskilda insatser, t.ex. bok, resa, konferens etc. RFSS andel av finansieringen är rimlig x x x Projektet bidrar till att stötta den trärelaterade näringen i Småland. Projektet har karaktären av ett program med sex prioriterande insatsområden och konkreta förslag på aktiviteter. RFSS andel av finansieringen är rimligt då det är inom förordningens 50% och då övriga relevanta aktörer också finansierar projektet. Länet föreslås finansiera en tredjedel vilket anses rimligt enligt gällande fördelningsnyckel. 1 (2)

122 Bilaga till Beslutsunderlag Agata Uhlhorn Tel: Grunder för prioritering Aktiv dialog med RFSS innan ansökan lämnats in Överensstämmer med VP 2015 JA NEJ Kommentarer x x Dialog har förts främst genom Träregions styrgrupp där Regionförbundet södra Småland har varit representerade. Regionalt mervärde x Projektaktiviteter erbjuds till aktörer och genomförs i hela regionen. Projektet kommer att resultera i att en plan för framtida regionöverskridande samarbete kopplat till den trärelaterade näringen tas fram. EU-, nationell eller annan finansiering x Projektet medfinansieras av Region Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län samt Regionförbundet i Kalmar län. Nytänkande x Projektet i sig är ej nytänkande men kan leda till nya intressanta och innovativa initiativ. Strukturpåverkande Potential och plan för fortsättning utan projektmedel Plan/budget för uppföljning/utvärdering (krav för projekt som beviljas mer än kr) Samverkan mellan flera olika aktörer x x x x Potential för fortsättning utan projektmedel finns men ingen specificerad plan. Projektägaren hänvisar till att denna diskussion kommer att tas i projektets styrgrupp gemensamt med samtliga finansiärer under projektets gång. Region Kronoberg betonar svårigheten att långsiktigheten finansiera initiativet via projektmedel. Krav bör ställas på att ett första utkast till en sådan plan arbetas fram under projektår 1. Medel har avsatts för att genomföra en extern utvärdering. Regionöverskridande samverkan i Småland. Samverkan kommer även att ske med Arbetsförmedlingen, utbildningssektorn, näringslivet. Samverkan kan även komma att ske med akademin. 2 (2)

123 15 Årsplan med sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd (RUN) med presidieberedningar 15RK32

124 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 15RK32 Handläggare: Katarina Jonasson, Datum: Trafiknämnden Årsplan med sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd (RUN) med presidieberedningar Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att fastställa årsplan med sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd med presidieberedningar Sammanfattning Landstingsfullmäktige fastställde årsplan och sammanträdesdagar för regionfullmäktige, styrelsen, utskott, nämnder och beredningar i Region Kronoberg Nämndernas ärenden bereds av respektive nämnds presidium enligt reglemente. Presidierna i landstingsstyrelsen och dåvarande regionstyrelsen har berett förslag till sammanträdestider för nämndernas presidieberedningar. Regional utvecklings nämnd fastställer sammanträdestider för nämndens presidieberedningar. Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Katarina Jonasson Kanslidirektör Bilaga: Årsplan med sammanträdestider 2015 för regionala utvecklingsnämnden (RUN) med beredningar Sida 1 av 1

125 /KJ Årsplan och sammanträdestider 2015 för regional utvecklingsnämnd (RUN) med beredning Handlingar godkända av ärendeansvarig RUD ledningsgrupp Presidieberedning Lokal: Sunnerbo, Videum Science Park Regional utvecklingsnämnd Lokal: Utsikten, Videum Science Park 12 januari *14 januari Måndag 19 januari Tisdag 20 januari Onsdag 28 januari 13 februari *24 februari Tisdag 3 februari Torsdag 26 februari Onsdag 11 mars 23 mars *24 mars Fredag 13 mars Onsdag 1 april Torsdag 9 april 17 aprl *27 april Tisdag 14 april Torsdag 30 april Torsdag 7 maj 22 maj *27 maj Tisdag 12 maj Måndag 1 juni Torsdag 18 juni 17 augusti *25 augusti Tisdag 11 augusti Onsdag 26 augusti Onsdag 2 september 21 september *30 september Tisdag 22 september Torsdag 1 oktober Torsdag 8 oktober Tisdag 20 oktober Torsdag 29 oktober Torsdag 5 november Måndag 16 november Torsdag 3 december Torsdag 10 december 19 oktober *23 oktober 20 november *24 november Återkommande ärenden Budgetdirektiv 2016 från RS uppdrag till tjänstemannaunderlag* Inriktningsbeslut avseende fördelning av statliga projektmedel under året. Projektbeslut 1:1 (statliga projektmedel) Anmälan om statliga reglerings- och villkorsbeslut Yttrande över budgetdirektiv 2016 Månadsrapport januari 2015* Internkontrollplan RUN 2015 Månadsrapport februari 2015* Projektbeslut 1:1 (statliga projektmedel) Månadsrapport mars 2015* Regional uvecklingsstrategi Regional innovationsstrategi Delårsrapport april 2015* Projektbeslut 1:1 (statliga projektmedel) Månadsrapport maj 2015 Månadsrapport juni 2015 Månadsrapport juli 2015* Projektbeslut 1:1 (statliga projektmedel) Delårsrapport augusti 2015* Verksamhetsplan RUN 2016 Internkontrollplan RUN 2016 Månadsrapport september 2015* Projektbeslut 1:1 (statliga projektmedel) Månadsrapport oktober 2015* State of the Region Regionala utvecklingsnämndens sammanträden är öppna för allmänheten Presidieberedning ordinarie tjänstemannastöd: Nämndssekreterare, regional utvecklingsdirektör (RUD) och ekonomichef Regional utvecklingsnämnds sammanträden ordinarie tjänstemannastöd: Nämndssekreterare, regional utvecklingsdirektör (RUD) och ekonomichef

126 16 Yttrande och förslag på Budget 2016 med flerårsplan LTK1381

127 Missiv beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1381 Handläggare: Jens Karlsson, ekonomiavd Datum: Regionala utvecklingsnämnden Yttrande och förslag på Budget 2016 med flerårsplan Förslag till beslut Föreslås att regionala utvecklingsnämnden beslutar att ge regionala utvecklingsdirektören i uppdrag, att senast ta fram ett förslag på övergripande budget och verksamhetsplan för regionala utvecklingsnämnden 2016 med flerårsplan Sammanfattning I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ska senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Bakgrund Förslaget ska lämnas utifrån regionstyrelsens budgetdirektiv för Budget 2016 med flerårsplan Budgeten ska vara en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden i fyra olika perspektiv. Budgeten är därför inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Region Kronoberg bedriver. Ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Peter Hogla Regional utvecklingsdirektör Lena Eriksson Ekonomichef Bilaga: Budgetdirektiv med bilagor Sida 1 av 1

128 Tidplan Budgetprocess Information/ Förslag från tjänstemän Kick off Info-paket Budget Verksamhetsplan Budget Beslut Direktiv Yttrande Verksamhetsplan Jan Feb Mars April Maj Juni Kick off Kommun dialog Yttrande Tjänstemannaförslag 1 Uppdatering skatteprognos Budget Verksamhetsplan Yttrande beredning i nämnd 26/2: RUN/HSN 2/3: TN 4/3: KN 11/3: RSAU beredning yttrande från stab/regionservice Beslutas i nämnd 11/3: RUN/HSN 12/3: KN/TN 13/3 Yttrande/förslag från nämnd klart Yttrande beredning 18/3: RSAU yttrande från nämnder/regionservice/ regionstab och uppdrag till tjänstemännen Budgetberedning 15/4: gruppledare Budgetberedning 2 Återkommer med kallelse Budget, V-plan Region Kronoberg, beslutas av Regionfullmäktige 18/5 Beredning RSAU 27/5: RSAU 3/6: RS 17/6: RF

129 Tidplan Budgetprocess V-plan KN V-plan TN Finansplan Beslut V-plan HSN V-plan RUN VP centrum HSN Juli Aug Sept Okt Nov Dec Verksamhetsplan Verksamhetsplan Verksamhetsplan Finansplan Taxor/Avgifter V-plan beredning i nämnd 26/8 HSN V-plan beslutas i nämnd 2/9 HSN V-plan HSN fastställs av Regionstyrelsen 2/9 Beredning RSAU 9/9 RSAU 16/9 RS V-plan beredning i nämnd 28/9 TN 1/10 RUN 2/10 KN 29/10 V-plan per centrum HSN V-plan beslutas i nämnd 8/10 RUN 9/10 KN/TN V-plan beslutas i nämnd 5/11 HSN V-plan per centrum V-plan fastställs av Regionstyrelsen. Finansplan, taxor och avgifter fastställs av RF 26/10 Beredning RSAU 4/11 RSAU 17/11 RS 25/11 RF (Finansplan, Taxor och avgifter)

130 Förslag till Budget 2016 Datum: Förslag till Budget 2016 med flerårsplan Sida 1 av 10

131 Förslag till Budget 2016 Datum: Skrivinstruktion/mall - Budget 2016 med flerårsplan I juni 2015 ska regionfullmäktige besluta om en övergripande budget och verksamhetsplan för Region Kronoberg Respektive nämnd ges i uppdrag att senast till regionstyrelsen inkomma med ett yttrande och förslag på budget för denna period. Yttrande och förslag på budget kommer sedan att ligga till grund för den övergripande budgeten och verksamhetsplanen för Region Kronoberg. Budgetdokumentet beskriver vad som ska göras och tas fram på regionsnivå. Verksamhetsplanen som beskriver hur strategierna ska genomföras ska tas fram av respektive nämnd under hösten med utgångspunkt från regionens övergripande budget och verksamhetsplan. Verksamhetsplanerna fastställs av regionstyrelsen. Verksamhetsplaner ska sedan tas fram på alla nivåer i Region Kronoberg. (Se bifogad tidplan.) Budgeten och verksamhetsplanen för Region Kronoberg ska följa den struktur som togs fram inför budgetarbetet för Landstinget Kronoberg.( Se bifogad Budget för Landstinget Kronoberg.) Mallen är uppdelat efter de fyra perspektiven; medborgare, medarbetare, verksamhetsutveckling och ekonomi. Skrivinstruktionen är därutöver indelad: - Del 1, Budget. Den här delen avser budget dokumentet och tar sin utgångspunkt i en kort omvärldsanalys, med konsekvenser och påverkan, som lägger grunden till VAD vi sedan vill uppnå i budgeten. I kapitlet ska även möjligheter och utmaningar kopplat till perspektivet beskrivas samt kommentar hur vi bäst skulle kunna hantera detta område för att hantera utmaningar och möjligheter. Budgetavsnittet avslutas med beskrivning av strategier för att uppnå målen. Nyckelord budget: Långsiktiga mål 2018, flerårsplan, strategier, VAD - Del 2, Verksamhetsplan. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver vad som ska göras, ska en kortfattat hur strategierna ska genomföras. Sida 2 av 10

132 Förslag till Budget 2016 Datum: Del 1 Budget - sammanfattning av våra mål Medborgare/patient Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Medarbetare Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Verksamhetsutveckling Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Ekonomi Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Sida 3 av 10

133 Förslag till Budget 2016 Datum: Medborgare/patient - Nöjda medborgare med stort förtroende Omvärldsanalys Kortfattad beskrivning av omvärlden, gärna i kvantifierbara termer för Konsekvenser och påverkan - Hur detta påverkar våra förutsättningar och möjligheter (och efter det om väsentligt) Utmaningar och möjligheter Sammanfattning av utmaningar och möjligheter. Nuläge Kortfattad beskrivning av nuläget med styrkor och svagheter. Gärna kvantifierbart. Mål Beskriv önskad utveckling Medborgare/patient Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Strategi Kortfattad beskrivning av strategier för att uppnå de långsiktiga målen (i punktform). Sida 4 av 10

134 Förslag till Budget 2016 Datum: Medarbetare - Medarbetare som trivs och utvecklas, en attraktiv arbetsgivare, delaktighet som skapar en god arbetsmiljö Omvärldsanalys Kortfattad beskrivning av omvärlden, gärna i kvantifierbara termer för Konsekvenser och påverkan - Hur detta påverkar våra förutsättningar och möjligheter (och efter det om väsentligt) Utmaningar och möjligheter Sammanfattning av utmaningar och möjligheter. Nuläge Kortfattad beskrivning av nuläget med styrkor och svagheter. Gärna kvantifierbart. Mål Beskriv önskad utveckling Medarbetare Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Strategi Kortfattad beskrivning av strategier för att uppnå de långsiktiga målen (i punktform). Sida 5 av 10

135 Förslag till Budget 2016 Datum: Verksamhetsutveckling - Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling, effektiva processer för bättre kvalitet och lägre kostnader, forskning och utveckling för bättre kvalitet Omvärldsanalys Kortfattad beskrivning av omvärlden, gärna i kvantifierbara termer för Konsekvenser och påverkan - Hur detta påverkar våra förutsättningar och möjligheter (och efter det om väsentligt) Utmaningar och möjligheter Sammanfattning av utmaningar och möjligheter. Nuläge Kortfattad beskrivning av nuläget med styrkor och svagheter. Gärna kvantifierbart. Mål Beskriv önskad utveckling Verksamhetsutveckling Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Strategi Kortfattad beskrivning av strategier för att uppnå de långsiktiga målen (i punktform). Sida 6 av 10

136 Förslag till Budget 2016 Datum: En hållbar ekonomi i balans Region Kronoberg ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. De framtida kraven på en hälso- och sjukvård av hög kvalitet medför omfattande investeringar under perioden som avser nya lokaler, ombyggnad av befintliga lokaler och ny medicinteknisk utrustning. Investeringsbehovet är cirka 2,7 miljarder och målsättningen är att region Kronoberg sett över perioden ska självfinansiera investeringarna. Det medför årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor, motsvarande 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. I november 2014 fastställde landstingsstyrelsen Finansplan och Budget 2015 med flerårsplan Resultatmålen för 2016 och 2017 ligger dock under resultatkravet på 100 miljoner kronor som långsiktigt behövs för att kunna finansiera kommande års investeringar och utgöra marginal vid konjunktursvängningar. Resultatet bör därför åter budgeteras i nivå med resultatkravet. Hälso- och sjukvården har en kostnadsnivå som överstiger den budgeterade ramen. För 2015 är bedömningen att kostnaderna överstiger ramen med 65 mnkr. Till det finns det också ett centralt underskott på 27 mnkr. För att uppnå en resultatnivå på 2 % för Region Kronoberg, och för att kunna finansiera nya behov, ska nämndernas yttrande också beskriva planerat arbete med effektiviseringar med förväntad effekt och eventuellt ändrat arbetssätt eller innehåll för att klara de ekonomiska förutsättningarna. Omvärldsanalys Kortfattad beskrivning av omvärlden, gärna i kvantifierbara termer för Konsekvenser och påverkan - Hur detta påverkar våra förutsättningar och möjligheter (och efter det om väsentligt) Utmaningar och möjligheter Sammanfattning av utmaningar och möjligheter. Nuläge Kortfattad beskrivning av nuläget med styrkor och svagheter. Gärna kvantifierbart. Sida 7 av 10

137 Förslag till Budget 2016 Datum: Mål Beskriv önskad utveckling Ekonomi Nuläge 2015 Målvärde 2016 Långsiktigt mål 2018 Strategi Kortfattad beskrivning av strategier för att uppnå de långsiktiga målen (i punktform). Ange förväntad effekt av beskrivna strategier för att uppnå målen. Sida 8 av 10

138 Del 2 - Verksamhetsplan Vårt uppdrag Verksamhetens uppdrag beskrivs kortfattat. Långsiktiga mål 2018 Verksamhetens långsiktiga mål beskrivs. Målen hämtas i del 1, Budget Vår vision Vårt mål Vår värdegrund Ett gott liv i ett livskraftigt län En kvalitetsstyrt region Respekt för människan Långsiktiga strategier Verksamhetens långsiktiga strategier beskrivs. Strategierna hämtas i del 1, Budget Medborgare/patient: Medarbetare: Verksamhetsutveckling: Ekonomi:. Respekt för människan 1. Medborgare/patient Medarbetare Verksamhetsutveckling Ekonomi Vi ser varje individs behov och de som möter oss känner förtroende och trygghet. Vi möter varandra med omtanke och respekt. Vi uppskattar varandras insats och har ett öppet klimat. Vi lär oss hela tiden och arbetar tillsammans för att utveckla bästa möjliga vård. Vi tar ansvar för att använda våra resurser där de kommer kronobergarna bäst tillgodo. Sida 9 av 10

139 Våra viktigaste mål 2016 Perspektiv 1. Medborgare/Patient 2. Medarbetare 3. Verksamhetsutveckling 4. Ekonomi Vårt nuläge Våra viktigaste mål 2016 Aktiviteter Sida 10 av 10

140 BUDGET 2015 med plan Budget 2015 Med flerårsplan

141 BUDGET 2015 med plan EN HÅLLBAR REGION MED SIKTE PÅ FRAMTIDEN Kronoberg ska vara en livskraftig region där människor vill leva och arbeta. Vi vill se ett samhälle som bygger på solidaritet, tillit och samarbete - där människors livskvalitet ökar utan att det skadar vår gemensamma miljö. Vi vill se ett samhälle där varje människa får möjlighet att bidra efter sin förmåga, där individen kan känna trygghet i att man i livets skiften får den hjälp man behöver, när man behöver den. Det är välfärd! Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För att utveckla en riktigt bra välfärd krävs en politik för att skapa fler jobb. Det kräver investeringar i utbildning och en fungerande hälso- och sjukvård. Kronoberg är en exportregion och behöver en mer aktiv näringspolitik för att kunna öka exporten och därigenom gå mot full sysselsättning vilket krävs för att trygga välfärden. Region Kronoberg för starkare regional utvecklingskraft För att få starkare regional utvecklingskraft kommer vi att från 2015 slå samman Landstinget Kronoberg och Regionförbundet Södra Småland och skapa Region Kronoberg, med helhetsansvaret för den regionala utvecklingen. All utveckling måste vara hållbar med sikte på framtiden I alla investeringar för nya jobb måste vi samtidigt ha ett genomgripande perspektiv för att skapa ett hållbart och klimatsmart samhälle. Det handlar om infrastrukturinvesteringar och fossilbränslefri kollektivtrafik och vägen mot Europas grönaste region, men det handlar också om människors möjlighet och önskan att vara med och påverka sin livssituation. All offentlig, skattefinansierad verksamhet måste präglas av social hållbarhet. Det innebär att vi ska kräva att leverantörer av varor och tjänster inom offentliga förvaltningar och bolag respekterar och följer lagar och regler om mänskliga rättigheter, arbetsrätt och föreningsrätt. Svenska kollektivavtal ska gälla på svensk arbetsmarknad. Ett av de viktigaste verktygen för att utjämna skillnader i samhället är den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Den största utmaningen i allt folkhälsoarbete är att ge varje människa möjlighet att utifrån sina förutsättningar leva ett så gott liv som möjligt. Alla människor har behov av att känna delaktighet i samhällsutvecklingen och möjlighet att påverka sin livssituation. Att ha ett arbete att gå till eller på annat sätt känna att man har en meningsfull vardag är grundläggande för alla individer. Framför allt handlar en god folkhälsa om att känna en tro på möjligheten att kunna förverkliga sina livsdrömmar. Anna Fransson (S), Landstingsråd 2

142 BUDGET 2015 med plan Innehåll Budgeten är vårt viktigaste styrdokument... 4 Sammanfattning budget Strategikarta för att nå våra mål och vår vision... 6 Våra mål Nöjda medborgare med fortsatt stort förtroende... 9 En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg... 9 Möjlighet att välja vård Patienter och närstående är delaktiga i vården Hög patientsäkerhet Medarbetare som trivs och utvecklas En attraktiv arbetsgivare Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Verksamhetsutveckling för en sammanhållen hälso- och sjukvård Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Forskning och utveckling för bättre kvalitet Förändrings- och förbättringsarbete En hållbar ekonomi i balans Långsiktig planering och investering för framtiden Ekonomiska förutsättningar Verksamheternas driftram Verksamheternas driftram Satsningar, resurstillskott men även effektiviseringskrav Kapiteringsersättning vårdval och barntandvård Grimslövs folkhögskola Investeringar Hög investeringsnivå ger höga avskrivningar Prognos resultat för planperioden Resultatmål uppnås Balanskravet uppfylls för planperioden Bilaga 1 Känslighetsanalys Bilaga 2 Externa bidrag

143 BUDGET 2015 med plan Budgeten är vårt viktigaste styrdokument Budgeten är inte bara en ekonomisk plan, utan även en målsättning för den verksamhet som Landstinget Kronoberg bedriver. Ledning och styrning ska kännetecknas av en tydlig inriktning om vad som ska göras och en beskrivning av hur inriktningen ska genomföras. Den här budgeten är en treårsplan som utgår från nuläget och ger en tydlig målsättning fram till Därigenom skapas en långsiktig strategi som kan mätas och följas upp under hela perioden. Budgetdokumentet bygger på det balanserade styrkortet för att bredda fokus från ekonomi till övriga målområden. För att få en fokusering av hela organisationen används ett fåtal nyckelfaktorer. Budgeten kan beskrivas utifrån den strategikarta som tagits fram. Den är uttryckt i det balanserade styrkortets fyra olika perspektiv. Perspektiven skapar en helhet där strategier och mål ger en tydlig koppling till landstingets vision. Medborgar-/patientperspektivet talar om på vilket sätt vi ska möta befolkningens behov och förväntningar. Medarbetarperspektivet beskriver vad vi behöver göra för att rekrytera, behålla och utveckla våra medarbetare. Verksamhetsutvecklingsperspektivet beskriver hur vi ska använda våra resurser för att få för en sammanhållen hälso- och sjukvård med högsta kvalitet. Ekonomiperspektivet beskriver vad som krävs för en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. Med utgångspunkt från budgetdokumentet som beskriver vad som ska göras, ska landstingsstyrelsen fastställa en landstingsövergripande verksamhetsplan som beskriver hur strategierna ska genomföras. Verksamhetsplaner ska sedan tas fram på alla nivåer i landstinget. Budget 2015 med tillhörande verksamhetsplaner: ger en strategisk inriktning i hela verksamheten ger en tydlig bild av vart vi ska och vad som krävs för att nå uppsatta mål översätter våra mål i konkreta handlingsplaner styr så att vi använder våra resurser rätt styr så att vi följer upp våra strategier. Martin Myrskog Landstingsdirektör 4

144 BUDGET 2015 med plan SAMMANFATTNING Sammanfattning budget 2015 Förutsättningar Policy Vi har en positiv befolkningsutveckling i länet och nya prognoser visar att den utvecklingen fortsätter hade vi i Kronobergs län invånare, om 20 år förväntas vi ha invånare. Ett gott liv - vi vill ge människor möjlighet till en god livskvalitet utifrån sina förutsättningar. Vi har ett hälsofrämjande förhållningssätt. Inom de närmaste decennierna förväntas äldre och yngre utgöra en större andel av befolkningen. Detta innebär framtida utmaningar för hälso- och sjukvården och för länets arbetsmarknad. Det blir allt viktigare att attrahera invånare till länet för att kunna möta framtidens kompetensbehov och att säkra framtida skatteunderlag. Av länets åtta kommuner är det endast Växjö som beräknas ha en tillväxt av antalet personer i arbetsför ålder. Resultat från regionens folkhälsoundersökningar visar att de flesta kronobergare skattar sin hälsa som god eller mycket god. Det gäller för såväl barn och unga som vuxna. Andelen som anger att de har en god eller mycket god hälsa minskar med stigande ålder. Medellivslängden i länet fortsätter öka och är för kvinnor 84,2 år och för män 80,4 år. Vision Ett gott liv i en livskraftig region Mål En god vård - hälso- och sjukvård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Det goda mötet - varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor. En hållbar utveckling - vi ska verka för ekonomisk, ekologisk och social utveckling. Steg för steg lite bättre - vi arbetar systematiskt, följer upp, analyserar, utvecklar och säkrar kvaliteten i verksamheten. Vår målsättning är att 2017 har kronobergarna en god hälsa och trivs i ett livskraftigt Kronoberg har medborgarna ett fortsatt stort förtroende för vår hälso- och sjukvård väljer kronobergarna i första hand vård i Kronoberg är patienter och närstående delaktiga i vården har vi en hög patientsäkerhet har vi en sammanhållen vård i rätt tid placerar sig vår hälso- och sjukvård bland de främsta i nationella och internationella kvalitetsjämförelser är vi en attraktiv arbetsgivare med medarbetare som trivs och utvecklas i sin yrkesroll har vi lätt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens har vi en hållbar ekonomi i balans Region Kronoberg ska vara ett kvalitetsstyrt landsting. Värdegrund Respekt för människan 5

145 BUDGET 2015 med plan STRATEGIKARTA Strategikarta för att nå våra mål och vår vision 6

146 BUDGET 2015 med plan MÅL Våra mål Medborgare/patient Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Plats 3 Plats 1 >75 % >78 % Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Självskattad hälsa i vuxna befolkningen Plats 4 i Sverige (26,4 dagar) 73 % har en bra självskattad hälsa Medborgarna har stort förtroende för vår hälso- och sjukvård Förtroende för vår hälsooch sjukvård 71 % av befolkningen har stort förtroende >72 % >75 % patienter (exklusive SUS) Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) 98 % (feb 2014) 99 % 99 % 94 % (feb 2014) 95 % 97 % 77 % (feb 2014) 85 % 90 % 80 % (feb 2014) 85 % 90 % Kronobergarna väljer vård i Kronoberg Fritt vårdsökande Vård i rätt tid Telefontillgänglighet 0 dagar Läkarbesök inom primärvård 7 dagar Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar Patienter och närstående delaktiga i vården Tillgång till journal på nätet Ej infört Införandet påbörjas Alla patienter har tillgång till journal på nätet Vårdkonto i E-tjänster på % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) 20 % 40 % Mätmetod införs 2014 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Hög patientsäkerhet Vårdrelaterade infektioner 7

147 BUDGET 2015 med plan MÅL Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Vakanser 70 vakanta tjänster 35 vakanta tjänster Endast ett fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 45 % Attraktiv arbetsgivare Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) Sjukfrånvaro 4,4 % av ordinarie arbetstid 4,1 % 4,1 % Verksamhetsutveckling Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) >3 >10 Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering 0% 20 % 80 % Hälso- och sjukvård med hög kvalitet Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 2 i Sverige (2013) Plats< 2 Plats< 2 Ekonomi Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Resultatmål 2,6 % 1,6 % 1,1 % Självfinansiering investeringar 110 % 67 % 41 % Pensionsförvaltning 3% 3% 3% Genomsnittlig likviditet Ca 750 mnkr, förändras pga investeringstakt 700 mnkr 700 mnkr 8

148 BUDGET 2015 med plan MEDBORGARE 1. Nöjda medborgare med fortsatt stort förtroende En god hälsa i ett livskraftigt Kronoberg En förutsättning för ett gott liv i ett livskraftigt Kronoberg är en positiv tillväxt och utveckling i ett hållbart långsiktigt perspektiv. Vi ska samverka med länets kommuner och regionala aktörer för att utveckla regionen och ge kronobergarna möjligheten att leva ett gott liv i ett livskraftigt län. En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företag genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning, kultur och konst. Det handlar om att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, en välfungerande arbetsmarknad, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling och en hållbar infrastruktur med pendlingsmöjligheter. Vi arbetar för en kostnadseffektiv kollektivtrafik tillsammans med kommunerna och en tillfredsställande reguljär inrikes- och utrikestrafik via Smaland Airport AB. Arbetet inom kulturområdet fortsätter enligt den reviderade regionala kulturplanen. Landstinget Kronoberg blir den 1 januari 2015 Region Kronoberg med ett direktvalt regionfullmäktige med ansvar för det regionala tillväxtarbetet, transportinfrastruktur, kultur och hälso- och sjukvård. Målet med regionbildningen är att stärka demokratin med ett tydligt och starkt regionalt ledarskap, där hållbar utveckling och en god hälso- och sjukvård, ska möta människors behov. Genom ett aktivt miljöarbete ska regionen bidra till att skapa en god livsmiljö i Kronoberg. Miljöarbetet ska utgå från regionens hållbarhets- och miljöprogram som fokuserar på sju strategiska målområden energi, resor och transporter, produkter och avfall, livsmedel, kemikalier, läkemedel och upphandling. Målen i miljöprogrammet ska följas upp, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar och beslut. Verksamheten ska bedrivas så att klimat- och miljöpåverkan minimeras och bidrar till att nationella och regionala miljömål uppnås. Miljöhänsyn ska vägas in på alla nivåer i organisationen. Region Kronobergs övergripande folkhälsomål är att medverka till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i Kronoberg. En god hälsa är en resurs för den enskilda individen och en framgångsfaktor för samhällsutvecklingen. Folkhälsoarbetet ska utgå från långsiktigt prioriterade områden. Hälsoutvecklingen i Kronoberg ska följas, analyseras och vara ett underlag för kommande prioriteringar och beslut. I syfte att stärka patienternas hälsa och förebygga sjukdom har all personal inom hälso- och sjukvården ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdrag. Regionen ska utvecklas som hälsofrämjande hälso- och sjukvårdsorganisation och vara en aktiv aktör i det länsgemensamma folkhälsoarbetet. De länsgemensamma prioriterade folkhälsoområdena är barns och ungas uppväxtvillkor samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Folkhälsoarbete handlar om social rättvisa. Hälsan är orättvist fördelad. Människor med låga inkomster och kort utbildning tenderar att ha en sämre hälsa än andra. En av grundförutsättningarna för folkhälsoarbetet är att människor har jobb och egen försörjning. Det förebyggande folkhälsoarbetet måste ske nära medborgarna på vårdcentralerna. Vi ska fortsätta arbetet med fysiska och kulturella aktiviteter som en del i folkhälsoarbetet. 9

149 BUDGET 2015 med plan MEDBORGARE För att nå en jämlik hälsa måste vi arbeta med olika metoder och varierande fokus beroende på behov och förutsättningar i länets alla delar. Vidare ska medborgarna ha tillgång till rätt läkemedel oavsett bakgrund. Mammografi samt övrig screening ska ingå i högkostnadsskyddet. Vi vill slå vakt om den fria sjukvården för alla barn och ungdomar t.o.m. 19 års ålder också i framtiden. Det är nödvändigt att lägga grunden till en god hälsa redan i unga år. Därför anser vi att friskvård och motion skall vara en naturlig del för alla under hela skoltiden. Barnfattigdomen har de senaste åren ökat. Många familjer tvingas att skjuta upp eller bortprioritera inköp av glasögon. Regionens glasögonbidrag bör därför förlängas upp till 19 års ålder. Vi vill ha en gemensam åldersgräns på 25 år för både tjejer/kvinnor och killar/män på våra ungdomsmottagningar. Att utjämna klass- och könsklyftor, ge alla en god utbildning och skapa utrymme för allas deltagande i samhället är en strategi för att förebygga ohälsa och ojämlikhet. Region Kronoberg ska ta initiativ till utökad samverkan med länets kommuner för dialog om inrättande av sociala investeringsfonder, för att stärka det förebyggande arbetet för barn och ungas hälsa. Region Kronoberg ska, tillsammans med länets kommuner, utreda införandet av sociala investeringsfonder. Möjlighet att välja vård Målsättningen är att kronobergarna ska ha ett stort förtroende för vår hälso- och sjukvård. Region Kronoberg ska bedriva en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, hög tillgänglighet och ett gott bemötande så att vård i Kronoberg blir förstahandsvalet för kronobergarna. Vårdval Kronoberg ger medborgarna möjlighet att välja var de vill ha sin basala hälso- och sjukvård. I slutet av 2014 möjliggjordes listning över länsgränsen. Under 2015 behöver ersättningsmodeller ses över. Tillgängligheten vid länets vårdcentraler ska vara hög så att kronobergarna erbjuds vård på rätt vårdnivå och i rätt tid. Kronobergarnas möjlighet att ta del av kvalitetsuppföljningar av Vårdval Kronoberg ska utvecklas för att underlätta det aktiva valet. Syftet är att medborgarna ska kunna ta del av kvalitetsresultat på 1177.se. Primärvården som är specialiserade på att se hela människan ska vara den naturliga första vårdkontakten för medborgarna. Vid behov slussas patienten vidare till länssjukvården. Kravet på läkarbemanningens specialistkompetens inom allmänmedicin ska vara75%. I samband med budget 2016 ska Vårdval Kronoberg ses över med bland annat följande utgångspunkter: * Vårdval Kronoberg ska omfatta primärvården, ej specialistsjukvård. * Landstingsstyrelsen fattar beslut var nyetableringar av vårdenheter ska lokaliseras samt ev. nedläggning av landstingsdrivna vårdenheter. Sk fri etableringsrätt ska inte gälla. * Det är inte möjligt att ta ut extra ersättning av medborgarna förutom av landstingsfullmäktige beslutad taxa. 10

150 BUDGET 2015 med plan MEDBORGARE * Socioekonomiska faktorer ska väga tyngre i ersättningsmodellen för Vårdval Kronoberg. Resursfördelning ska baseras på 80% vårdtyngd och 20% socioekonomiska faktorer. * Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen samt kollektivavtal gäller generellt för all verksamhet inom Region Kronoberg. * Hälso- och sjukvårdsnämnden ska se över organisationen av vårdcentralerna i egen regi. Vidare ska Region Kronoberg utveckla specialistsjukvården i egen regi och se över möjligheten att avveckla Vårdval Hud. Patienter och närstående är delaktiga i vården Varje människa ska bemötas med respekt och behandlas på lika villkor oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet. Ett patientfokuserat förhållningssätt som stärker patientens ställning, integritet, självbestämmande och delaktighet ska genomsyra hela vår hälso- och sjukvård. Därför ska rehabilitering för reumatikerpatienter erbjudas med hjälp av klimatvård när detta är medicinskt motiverat. Om patienten önskar ska närstående ges möjlighet att delta i vården, vilket stärks i en ny patientlag som införs Lagen stärker även barns inflytande över sin vård: barnets bästa ska beaktas där hälso- och sjukvård ges till barn. Anhörigvården är en viktig och stor del av den nära vården. Den avlastar hälso- och sjukvården och omsorgen och förtjänar ett aktivt stöd. Region Kronoberg ska tillsammans med kommunerna utveckla stödet för vården av anhöriga. Region Kronoberg deltar i det nationella samarbetet e-hälsa för att stärka invånarnas möjlighet att medverka i den egna vården. Under 2015 påbörjar vi införandet av journal på nätet. Vi ska arbeta för en sammanhållen vårdplan som ska ge patienter och närstående ökad möjlighet till delaktighet. Införandet påbörjas successivt under Regionens patientinformation ska vara lättillgänglig på 1177.se. Genom e-tjänster på 1177.se ska patienter på ett enkelt och säkert sätt kunna kommunicera med vården. Hög patientsäkerhet Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador. Patienter och närståendes medverkan i patientsäkerhetsarbetet ska stärkas och deras erfarenheter ska tillvaratas. Patientnämnden har en viktig roll och bidrar genom sitt arbete till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet. Vi ska utveckla teambaserade arbetssätt för en ökad patientsäkerhet. Avvikelser ska analyseras och utgöra ett underlag i det förebyggande riskhanteringsarbetet i samtliga verksamheter. Genom konsekvent arbete med hygienregler ska vi minimera vårdrelaterade infektioner. IT-stödet Infektionsverktyget ska säkerhetsställa uppföljning, identifiera risker och framgångsrika arbetssätt 11

151 BUDGET 2015 med plan MEDBORGARE inom området. Hälso- och sjukvårdens lokaler ska vara välstädade för att minska risken för smittspridning. Patienterna ska få bästa möjliga läkemedelsbehandling, på rätt indikation, med hög kostnadseffektivitet och med så få biverkningar som möjligt. Äldres läkemedelsbehandling är en stor utmaning. Regionen ska regelbundet göra en sammanvägd bedömning av den äldres totala medicinering och dess nytta i förhållande till risk oavsett patientens aktuella vårdform. En annan utmaning är att minska antibiotikaförskrivningen för att minska utvecklingen av resistenta bakterier. Vi ska följa läkemedelskommitténs rekommendationer om det inte finns skäl för undantag. Medborgare/patient Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Plats 3 Plats 1 >75 % >78 % Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Självskattad hälsa i vuxna befolkningen Plats 4 i Sverige (26,4 dagar) 73 % har en bra självskattad hälsa Medborgarna har stort förtroende för vår hälso- och sjukvård Förtroende för vår hälsooch sjukvård 71 % av befolkningen har stort förtroende >72 % >75 % patienter (exklusive SUS) Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) 98 % (feb 2014) 99 % 99 % 94 % (feb 2014) 95 % 97 % 77 % (feb 2014) 85 % 90 % 80 % (feb 2014) 85 % 90 % Kronobergarna väljer vård i Kronoberg Fritt vårdsökande Vård i rätt tid Telefontillgänglighet 0 dagar Läkarbesök inom primärvård 7 dagar Läkarbesök inom planerad specialiserad vård 60 dagar Behandling inom planerad specialiserad vård 60 dagar Patienter och närstående delaktiga i vården Tillgång till journal på nätet Ej infört Införandet påbörjas Alla patienter har tillgång till journal på nätet Vårdkonto i E-tjänster på % har ett vårdkonto (nuvarande Mina vårdkontakter) 20 % 40 % Mätmetod införs 2014 Minska 10 % (jmf 2014) Minska 25 % (jmf 2014) Hög patientsäkerhet Vårdrelaterade infektioner 12

152 BUDGET 2015 med plan MEDARBETARE 2. Medarbetare som trivs och utvecklas En attraktiv arbetsgivare Region Kronoberg ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetare trivs och utvecklas. I vår kunskapsintensiva verksamhet finns värdeskapande och utvecklande arbeten, yrkes- och karriärmöjligheterna är många. Vi ska utveckla vår förmåga att attrahera nya medarbetare att vilja arbeta hos oss. Genom en anpassad introduktion, med bland annat mentorskap och traineeprogram, ska våra nya medarbetare få en bra start i vår verksamhet. Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Heltidsschema ska erbjudas till medarbetare som önskar detta. Genom utvecklad ledning och styrning ska vi möta de framtida utmaningarna för vår personal- och kompetensförsörjning. En av de stora utmaningarna de kommande åren är att många av våra erfarna medarbetare går i pension. Vi ska arbeta på flera olika sätt för att möta det kommande kompetensbehovet. Vi ska arbeta för att rekrytera rätt kompetens, säkra kunskapsöverföring, anpassa bemanningsstruktur och arbetsfördelning samt utveckla kompetenssamverkan.. Alla medarbetare ska ges möjlighet till kompetensutveckling och/eller fortbildning varje år. Specialistläkare och specialistsjuksköterskor är några av de yrkesgrupper där vi har ett stort rekryteringsbehov på grund av pensionsavgångar. Vi ska stimulera AT-läkare till fortsatt STutbildning och erbjuda sjuksköterskor möjlighet till specialistutbildning. För att minska behovet av hyrläkare ska Region Kronoberg undersöka möjligheten att inrätta en pool för specialister i allmänmedicin. Detta skulle både underlätta rekrytering och säkerställa de landstingsdrivna vårdcentralernas behov av läkarbemanning. Tillsammans med länets kommuner arbetar vi för att öka intresset bland ungdomar för framtida utbildning och arbete inom vård och omsorg. Vi ska årligen erbjuda 1000 praktikplatser för studenter på olika utbildningsnivåer. Genom att erbjuda prao och minst 200 sommarjobb får vi möjlighet att visa ungdomar vilka olika yrkesmöjligheter som finns inom vår verksamhet. Vi samverkar med universitet, högskolor, yrkeshögskolor och andra utbildningsarrangörer i syfte att stimulera till utbildning och forskning både för våra egna medarbetare och framtida medarbetare. Vi ska tillvarata och erbjuda stöd till de medarbetare som vill utveckla entreprenörskap och/eller innovationer. Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Våra chefer har en viktig roll att tillsammans med medarbetarna utveckla verksamhetens innehåll, medverka till god arbetsmiljö och därmed skapa en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. En framgångsfaktor är välfungerande kommunikation som bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Vi ska stärka våra medarbetare och chefers viktigaste kommunikativa förmågor: tydlighet, lyhördhet, förmåga att skapa sammanhang och att ge bra återkoppling. Våra chefer och medarbetare arbetar tillsammans för att skapa delaktighet på arbetsplatsen och för att uppnå verksamhetens mål. 13

153 BUDGET 2015 med plan MEDARBETARE För att främja vår framtida chefsförsörjning och ledarskapsutveckling ska vi erbjuda ledarutbildningar som leder till individuell och verksamhetsmässig utveckling. Hälso- och sjukvården kommer att behöva fler medarbetare. Region Kronoberg ska sträva efter att bli landets bästa arbetsgivare. Vi måste se över schemaläggning och bemanning. En god arbetsmiljö är en förutsättning för att vården ska vara en attraktiv arbetsplats. Vi vill höja grundbemanningen på vårdcentraler, inom psykiatrin och på våra sjukhus. Det är en förutsättning för att höja patientsäkerheten samt ge våra medarbetare en bättre och säkrare arbetsmiljö. En god arbetsmiljö med en bra bemanning och med medarbetare som är delaktiga, kan utvecklas och trivs hos oss skapar förutsättningar för en god hälsa. Medarbetare Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Vakanser 70 vakanta tjänster 35 vakanta tjänster Endast ett fåtal tillfälliga vakanser Antal ST-tjänster Andel specialistsjuksköterskor 41 % 43 % 45 % Attraktiv arbetsgivare Delaktighet skapar en god arbetsmiljö Delaktighet enligt medarbetarenkät 73,2 (2013) Sjukfrånvaro 4,4 % av ordinarie arbetstid 4,1 % 4,1 % 14

154 3. Verksamhetsutveckling för en sammanhållen hälsooch sjukvård Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Vi ska ha en tydlig kvalitetsstyrning som utgår från hälsoläget i befolkningen och medborgarnas/ patienternas behov. Genom ett systematiskt förbättringsarbete ska vi utveckla verksamheten så att våra patienter får en sammanhållen vård i rätt tid och av hög kvalitet. Vi arbetar processorienterat, följer upp och utvärderar. Vi vill skapa en förbättringskultur som genomsyrar hela vår verksamhet där varje medarbetare känner sig delaktig och bidrar till kvalitetsutvecklingen för att nå våra gemensamma mål. Personalen ska kunna fokusera på vårdens och andra verksamheters huvuduppgifter som bättre hälsa, gott bemötande och god vård. En central uppgift är att minska byråkrati och krångel i vården. Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Region Kronoberg ska erbjuda en sammanhållen vård på rätt vårdnivå, i rätt tid. För att nå dit behöver vi utveckla våra processer, analysera kvalitetsbrister, ha en kapacitetsstyrd verksamhet och bedriva vård på rätt vårdnivå. Då använder vi våra resurser på bästa sätt och skapar förutsättningar för en god vård för våra patienter och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Dagens vårdgaranti är otillräcklig. Vi vill att sjukvården ska införa ett patientkontrakt som omfattar alla delar i hälso- och sjukvården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. Region Kronoberg ska arbeta för att på sikt kunna hålla en maxtid på fyra veckor från misstanke om cancer till behandling. Vårdkedjan ska vara sammanhållen och tydlig för patienter och anhöriga. Idag koncentreras all statistik och diskussioner runt förstagångsbesök i vården. Patienter med kroniska sjukdomar får inte del av den vårdgaranti som gäller idag eftersom de väntar på planerade återbesök där väntetiden inte mäts. Därför bör Region Kronoberg utvidga vårdgarantin så att även kroniskt sjuka patienter får del av denna. Region Kronoberg ska införa mobila läkare, i hela länet, som gör hembesök hos patienter inom hemsjukvården. De mobila läkarna ska arbeta tillsammans med kommunens distriktssköterskor för att ge vård åt äldre i hemmet. Därför är det lämpligt att dessa mobila läkare kopplas till primärvården. Alla äldre mellan 70 och 75 år bör erbjudas hälsosamtal eller förebyggande hembesök. Region Kronoberg har satsat på psykiatrisk kompetens på våra vårdcentraler. Många patienter som söker sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. För att möta detta behov vill vi bygga ut den psykiatriska kompetensen inom primärvården med en särskild satsning på psykologtjänster. Region Kronoberg har många välfungerande verksamheter men de behöver fogas samman över gränserna med ett mer processorienterat arbetssätt. Till år 2017 ska vi ha gått igenom tio av de största patientprocesserna. De ska vara välfungerande i praxis med kontinuerlig resultatuppföljning i form av processmått, resultatmått och ledtider. Vi ska säkra att det finns kompetens inom statistik och logistik för validerat uttag av data. Hälso- och sjukvård vid stroke, psykisk ohälsa, cancer, 15

155 hjärtsjukdom, hälso- och sjukvård för de mest sjuka äldre och akutprocessen är exempel på stora patientprocesser som ska genomlysas. Arbetet med att höja kvaliteten på läkarintygen ska fortsätta. Ett processorienterat arbetssätt förutsätter en utvecklad samverkan med länets kommuner och andra vårdgivare. Ett exempel på detta är vår samverkan inom regionalt cancercentrum syd med utveckling av en regional cancerplan och gemensamma cancerprocesser. Vårdplatserna inom den slutna vården ska anpassas för att underlätta utvecklingen av effektiva vårdprocesser och att säkerställa vårdhygieniska krav. Genom vårdplatsöversynen ska det framtida vårdplatsbehovet tillgodoses. Vi ska undersöka möjligheten att införa dygnsambulanser i länets alla kommuner. Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Produktions- och kapacitetsplanering är ett verktyg för ledning och styrning av verksamheten som ger möjlighet till högre effektivitet. Det skapar även en högre förutsägbarhet avseende produktionsvolymer, resursåtgång och kostnader vilket ger ökad kontroll, men även bättre förutsättningar för anpassning av verksamheten till förändringar i vårdbehovet. Det ger också en grund för planering av arbetstiden som är positivt ur arbetsmiljösynpunkt. Samtliga verksamheter inom vår hälso- och sjukvård ska genomföra produktions- och kapacitetsplanering för att utveckla sin verksamhetsplanering på kort och lång sikt i utifrån beräknat vårdbehov och tillgängliga resurser. Genom en effektiv verksamhetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, en tillgänglig hälso- och sjukvård. Detta ska också gälla på sommaren. Forskning och utveckling för bättre kvalitet Kronobergarna ska erbjudas en hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Forsknings-, utvecklings- och ett kontinuerligt förbättringsarbete ska vara en naturlig del i verksamheten. Vi följer upp och utvärderar för att utveckla vår hälso- och sjukvård. Införandet av ny kunskap och nya metoder ska ske strukturerat i hela organisationen så att det omsätts i praktisk handling och kommer patienterna till godo. Medarbetarna ska stimuleras till att bedriva forskning och utvecklingsarbete. Vi ska ta tillvara kompetensen hos akademiskt meriterade medarbetare så att kunskapen omsätts i den kliniska vardagen. Regionens forsknings- och utvecklingsenhet (FoU Kronoberg), utvecklingsavdelningen och den medicinska kommittén är viktiga resurser i vårt samlade kvalitetsarbete. Region Kronoberg innebär ett vidgat ansvar för regional utveckling. Infrastruktur och kultur. Det betyder att FoU också får ett annat ansvar och en organisation, som motsvarar detta ansvar. Folkhälsan ska kombineras med en hållbar utveckling. 16

156 Verksamhetsutveckling Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Ledningssystem för kvalitetsstyrning och verksamhetsutveckling Målkvalitet enligt medarbetarenkät 56,1 (2013) >3 >10 Effektiva vårdprocesser för bättre kvalitet Genomgångna och implementerade patientprocesser 1 Produktions- och kapacitetsplanering för högre effektivitet Andel av klinikernas verksamhetsplaner som baseras på en produktionsoch kapacitetsplanering 0% 20 % 80 % Plats< 2 Plats< 2 Hälso- och sjukvård med hög kvalitet Öppna jämförelser totalindex medicinska indikatorer, tillgänglighet, patienterfarenhet Plats 2 i Sverige (2013) Förändrings- och förbättringsarbete - I samband med investeringsplanen, fullmäktige 25 februari, görs en översyn av generalplanen - Gör en bred översyn av samtliga taxor och avgifter samt högkostnadsskydd inom hälso- och sjukvården. Inklusive avgifter vid screeningundersökningar och konsekvenser av flera högkostnadsskydd - Ser över schemaläggning för att minska antalet delade turer och antalet med rotationstjänstgöring. I samband med detta görs en översyn av grundbemanningen. - Ökar samverkan med Landstinget i Kalmar län och Linnéuniversitetet i samarbetet kring regionens kompetensbehov inte minst inom hälso- och sjukvården. - Undersöker möjligheten att inrätta ett hjälpmedelforskningscentrum tillsammans med Linnéuniversitetet, länets kommuner och näringsliv. - Omarbeta Region Kronobergs hållbarhetsprogram för klimat-, energi- och miljöfrågor. - För att nå effektiviseringskraven 2015 på 13 miljoner ska regionen arbeta aktivt med bl a minskad sjukfrånvaro 17

157 4. En hållbar ekonomi i balans Långsiktig planering och investering för framtiden Regionen ska ha en stabil ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och hållbarhet. De framtida kraven på en hälso- och sjukvård av hög kvalitet medför omfattande investeringar under perioden som avser nya lokaler, ombyggnad av befintliga lokaler och ny medicinteknisk utrustning. Investeringsbehovet är cirka 2,5 miljarder och målsättningen är att regionen sett över perioden ska självfinansiera investeringarna. Det medför årligen ett resultatkrav på 100 miljoner kronor och landstingsfullmäktige fattade därför beslut i november 2013 om en skattehöjning 2014 med 56 öre som ger en skattesats på 11,21 kronor. Resultatkravet på 100 miljoner kronor motsvarar resultatmålet på 2 procent som landstingsfullmäktige beslutat om för god ekonomisk hushållning. Resultatmålet på 100 miljoner kronor behövs även som en marginal för att finansiellt och resultatmässigt kunna stå emot de svängningar i konjunkturerna som alltid inträffar. För 2015 är dock förslaget 1,6 procent, ,3 procent och för ,2 procent. För att uppnå det långsiktiga målet krävs att resultatet 2018 och kommande år överstiger 2 procent. Genom ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ska resurser för prioriterade områden frigöras. Regionen ska aktivt arbeta för att minska sjukfrånvaron. Behovet av hyrpersonal ska minska under perioden genom ett prioriterat arbete för att istället bemanna med egen personal med effekten av sänkta kostnader. Vi ska ha en hög patientsäkerhet i all verksamhet för att patienter inte ska drabbas av undvikbara vårdskador, med lägre kostnader som följd. Region Kronoberg ska erbjuda en sammanhållen vård på rätt vårdnivå, i rätt tid. För att nå dit behöver vi utveckla våra processer, analysera kvalitetsbrister, ha en kapacitetsstyrd verksamhet och bedriva vård på rätt vårdnivå. Då använder vi våra resurser på bästa sätt och skapar förutsättningar för en god vård för våra patienter och en god arbetsmiljö för våra medarbetare. Region Kronoberg har många välfungerande verksamheter men de behöver fogas samman över gränserna med ett mer processorienterat arbetssätt. Genom en effektiv verksamhetsplanering utifrån produktions- och kapacitetsplanering skapar vi förutsättningar för hälso- och sjukvård i rätt tid, en tillgänglig hälso- och sjukvård. Även detta leder till lägre kostnader. Under 2014 ska vi genomföra effektiviseringar motsvarande 47 miljoner kronor. Ekonomi Nuläge 2014 Målvärde 2015 Långsiktigt mål 2017 Resultatmål 2,6 % 1,6 % 1,1 % Självfinansiering investeringar 110 % 67 % 41 % Pensionsförvaltning 3% 3% 3% Genomsnittlig likviditet Ca 750 mnkr, förändras pga investeringstakt 700 mnkr 700 mnkr 18

158 Ekonomiska förutsättningar Verksamheternas driftram I juni 2014 fastställde landstingsfullmäktige drift- och investeringsram för I finansplanen fastställer fullmäktige finansiella ramar, skattesats samt resultatbudget. I och med sammangåendet med Regionförbundet Södra Småland inkluderas regional utveckling och länstrafiken i det nybildade Region Kronoberg. Förändringen får effekter för såväl verksamhetens nettokostnad som finansiering i och med att en skatteväxling på 39 öre genomförs med kommunerna. De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten fastställas av den nyvalda fullmäktige. Verksamheternas driftram Driftramen anger nivån för verksamheternas intäkter och kostnader, det vill säga nettokostnaden. Prognosantaganden Nettokostnadens uppräkning utgår ifrån SKL:s sammanvägda landstingsprisindex (LPI) 1. TABELL: Uppräkning av driftramens intäkter och kostnader Prognosantaganden Verksamhetens nettokostnad Sammanvägt LPI inklusive läkemedel Sammanvägt LPI exkl läkemedel Lönekostnader Patientavgifter Läkemedelskostnader* Köpt vård Regionvårdsintäkter Övriga driftkostnader och intäkter Budget Budget ,5% 2,9% 2,7% 0,0% 1,6% 2,5% 2,5% 1,6% 2,2% 2,9% 3,2% 0,0% 0,0% 2,2% 2,2% 1,9% Plan 2016 Plan ,7% 3,3% 3,4% 0,0% 0,0% 2,7% 2,7% 2,2% 2,8% 3,3% 3,7% 0,0% 0,0% 2,8% 2,9% 2,3% * Eget resurstillskott, se volymförändring I bilaga 1 finns en känslighetsanalys som visar effekten vid förändringar av prognosantaganden. Enligt SKL är uppräkningsfaktorn 2015 för läkemedel minus 2,7 procent. SKL tar dock bara hänsyn till prisförändringar. Istället för en generell uppräkning, gör Landstinget Kronoberg en bedömning av förväntad kostnadsnivå av läkemedel. Bedömningen är en ramökning med 32 miljoner kronor för ökade kostnader och volymer samt nya dyra läkemedel och behandlingsmetoder, se kommande avsnitt. Avtal om regionala priser och ersättningar för Södra sjukvårdsregionen 2015 har ännu inte träffats. Region- och utomlänsvård räknas därför tillfälligt upp enligt sammanvägt landstingsprisindex inklusive läkemedel. Avvikelser från det sammanvägda kostnadsindexet kommer att behandlas i samband med tilläggsbudget 2015, vilket sker under första kvartalet Enligt SKL:s Ekonominytt nr 8/2014,

159 Satsningar, resurstillskott men även effektiviseringskrav Förväntad resultatnivå för 2014 är plus 130 mnkr och innebär att landstingsfullmäktiges fastställda mål om ett helårsresultat på +100 mnkr, motsvarande 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag nås med god marginal. Det betyder också att kvarstående negativt resultat från 2012 på minus 8 mnkr kan återställas enligt balanskravet. Överskotten i förhållande till budget under verksamhetens nettokostnad återfinns i allt väsentligt under landstingsgemensamma kostnadsställen. Kärnverksamheten har dock en fortsatt ekonomisk obalans. Inför de kommande åren krävs ytterligare åtgärder för att uppnå en långsiktig ekonomi i balans. Volymökningen (utöver uppräkningar) omfattar både resurstillskott för ofinansierade kostnader 2014 och nya satsningar Resurstillskott 2015 på 32 miljoner kronor för läkemedel avser både ökade kostnader och resursbehov för nya läkemedel och behandlingsmetoder. Resurser tillförs för att utveckla verksamheten, exempelvis avseende barn- och ungdomshälsan, endoskopi och ehälsa. För 2015 tillförs även drygt 16 miljoner kronor till kollektivtrafiken som ökar ytterligare året därpå. För att möta de framtida kraven på en hälso- och sjukvård av hög kvalitet står Region Kronoberg inför omfattande investeringar på närmare 2,5 miljarder kronor som avser nya lokaler, ombyggnad av befintliga lokaler och ny medicinteknisk utrustning. De framtida investeringarna medför ett resultatkrav på 100 miljoner kronor. Som en följd av stora investeringsvolymer kommer avskrivningskostnaderna att öka, för 2015 med 22 miljoner kronor. Nivån på avskrivningar ökar ytterligare inom planperioden, se mer i avsnittet om investeringar. Med hänsyn tagen till effektiviseringskrav på 12 miljoner kronor, blir den totala ramförändringen 2015, utöver generell uppräkning, 298 miljoner kronor jämfört med Det ger en total nettokostnad 2015 på miljoner kronor. I tabellen på nästa sida redovisas volymförändringar (utöver uppräkningar) jämfört med 2014 års budgetram. 20

160 TABELL: Region Kronobergs ramförändringar i förhållande till budget Volymförändring driftram (tusentals kronor) Resurstillskott ofinansierade kostnader Ökade kostnader för serviceavtal - medicinsk teknisk utrustning Köpt rättspsykiatrisk vård inom vuxenpsykiatrin Obesitassjukvård Dietist Öppenvårdsurologi (prostatacancer) sekreterare, uroterapeut, cystoskopisjuksköterska Palliativt centrum Medicinskt material Entreprenörskap Vårdval plus Kostnad fria läkemedel inom förmånen för barn- och unga <18 år Förändrad arbetsgivaravgift unga Förändrad arbetsgivaravgift pensionärer Utveckla uppföljning och analys av medicinsk utdata Nya lokaler barn- och ungdomshälsan Patientsäkerhetsnätverk, kompensera borttagen prestationsbaserad ersättning Sammanhållen endoskopiverksamhet Ökade IT-kostnader i och med investering i nya objekt/it system gällande vårdinformationssystem och ehälsa Nya IT-resurser Höjd premie LÖF Slopande av sjukskrivningsmiljarden Obalans landstingsgemensamt Summa resurstillskott ofinansierade kostnader Prioriterade områden Läkemedel Ökade kostnader och volymer samt nya läkemedel och behandlingsmetoder Förlängt glasögonbidrag till 19 års ålder Verksamhetsutveckling Utökad neonatalverksamhet i nya lokaler Utökade resurser hörselvården i och med utökat antal hörselrehabiliteringar och servicebesök Familjecentral Ljungby Öka andelen ekologiska livsmedel - mål 60 % år Etableringsstöd Kulturarvscentrum södra Småland Utökat stöd till Musica Vitae Genomförandeavtal Museiparken Ökat bidrag till Brottsofferjouren Planerings- och fastighetsrelaterade kringkostnader i samband med fastighetsinvesteringar FoU /Universitet Sociala investeringar Ofördelade satsningar Medarbetare Utökning AT/ST-tjänster Strukturella löneprioriteringar Allmän till specialistsjuksköterskor, trainee (AT för sjuksköterska) Utbildningskostnader läkare, kompensera borttagen subvention från läkemedelsföretag Höjd Grundbemanning Minskad sjukfrånvaro Regional utveckling Länstrafiken, ökat bidrag med målsättningen att öka resandet Ny förtroendemannaorganisation i och med bildandet av Region Kronoberg Utökad administration till följd av ny politisk organisation Lokalhyra regionkansli Val 2014, revisorer dubbelt antal, ökade arvoden Nettokostnadsram Regionförbundet södra Småland Nettokostnadsram Länstrafiken Kronoberg Avgår lämnade medlemsbidrag Vårdval Kronoberg primärvården Befolkningsökning ger ökad kostnad för vårdersättningen Ökat antal barn (0-6 år), ökad kostnad ersättning för barnhälsovården 2014 utökning barnvaccinationsprogrammet (Hepatit B), ökad kostnad för ersättning barnhälsovården (0-12 mån) Omfördelning av överskott privata vårdgivare Psykologer till vårdcentraler Hembesök inom vårdvalet Mobil läkare primärvården Mobila team länssjukvård (flyttas till Primärvård) Summa prioriterade områden 21

161 Volymförändring driftram (tusentals kronor) Avskrivningar Högre investeringsnivå ger ökade avskrivningar Lägre kostnader för långsiktigt planerat underhåll i och med införande av komponentavskrivning Pensionskostnader Ökade kostnader enligt prognos från KPA mars 2014 Taxor och avgifter Höjda slutenvårdsavgifter Effektiviseringskrav Minskat besparingskrav Åtgärder som bidrar till nettokostnadsminskning TOTAL VOLYMFÖRÄNDRING Varav volymförändringar totalt (exk lusive effek tiviseringsk rav) Kapiteringsersättning vårdval och barntandvård Vårdersättning vårdval Kronoberg Se separat beslut i landstingsfullmäktige Barntandvårdspeng Uppräkning av barntandvårdspengen görs med 2,9 procent (LPI exklusive läkemedel). Barntandvårdspengen för år 2015 uppgår därmed till följande, uttryckt i kronor per barn och år: TABELL: Barntandvårdspeng 2015 Barntandvårdspeng kronor per barn och år Behandlingsansvar 3-19 år Områdesansvar 0-2 år Områdesansvar 3-19 á-pris 2014 Uppräkning á-pris Grimslövs folkhögskola Grimslövs folkhögskola ska bedriva utbildning med inriktning på hälsa, friskvård och kultur i ett brett perspektiv. Styrelsen för Grimslövs folkhögskola har kommit med förslag till budget Förslaget bygger på samma antal deltagare på långa kurser som för läsåret 2013/2014, inklusive en fortsatt distanskurs på halvfart. Driftramen2 räknas upp till 2015 års prisnivå och uppgår därmed preliminärt till 8,5 miljoner kronor. När det gäller Grimslövs folkhögskolas fastighetsinvesteringar hanteras de av landstingets fastighetsavdelning. Ram för investering i inventarier uppgår 2014 till 0,44 miljoner kronor. 2 Avser både intern- och extern budget. 22

162 Investeringar Investeringsram Landstingsfullmäktige beslutar i juni året innan budgetåret om investeringsram för budgetåret. I början på aktuellt budgetår beslutar landstingsstyrelsen om en mer detaljerad investeringsplan. Det görs även en tilläggsbudgetering av oförbrukade anslag från föregående år som beräknas utföras kommande år istället. De år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall budgeten fastställas av den nyvalda fullmäktige. Investeringsram3 för investeringar år 2015 uppgår till totalt 438 miljoner kronor. TABELL: Sammanställning investeringsram 2015 med plan Investeringsram (miljoner kr) Fastigheter Utrustning i samband med fastighetsinvesteringar Investering medicinteknik (MT) och återanskaffning Investering informationsteknik (IT) Inventarier intäktsfinansierad verksamhet Övriga inventarier Investeringsbudget LTK Investeringsbudget RFSS Summa De kommande åren står Region Kronoberg inför stora investeringar. På nästa sida framgår den långsiktiga investeringsplaneringen exklusive RFSS fram till och med år I investeringsramen ingår även investeringar i inventarier och fastighetsinventarier för de intäktsfinansierade verksamheterna. För närvarande gäller det rättspsykiatriska regionkliniken, Vårdval Kronoberg, del av tandvårdscentrum (konkurrensutsatt vuxentandvård), mikrobiologin inom medicinskt servicecentrum samt hjälpmedelscentralen inom primär- och rehabcentrum. Dessa verksamheter ska resultatmässigt finansiera sina egna investeringar i utrustning och övriga inventarier och äger därmed en större självständighet i investeringsbesluten. Investeringsramen ska spegla landstingets totala investeringar och vara underlag för behov av finansering, varför dessa investeringar måste ingå som underlag som en del i helheten. 23

163 TABELL: Investeringsplanering Underlag långsiktig investeringsplanering År/miljoner kronor Beslutade och pågående Summa Strålbehandling CLV 23 K4-K6 VC Tingsryd 3 Grimslöv (nybyggn smedja+ombyggn huvudbyggnaden) CLV+LL ombyggnad skelettlab Löpande årligen Smärre ombyggnationer fastigheter etc MT-investeringar Övr inventarier/återanskaffning IT-investeringar Oförutsett (inkl konstnärlig utsmyckning) Inventarier/utrustning intäktsfinans vsh Generalplan centrallasarettet Växjö Nybyggnad av VC Strandbjörket CLV ombyggnad ögon+kliniskt träningscentrum CLV nybyggnad L-huset samt BB/förlossning * CLV ombyggnad röntgen och klinisk kemi CLV dagvård onkologi CLV ombyggnad avd 13 CLV ombyggnad avd 33+gynmott CLV ombyggnad MFT CLV ombyggnad plan 9 specialisttandvård CLV nybyggnad av barnens hus CLV omb scopienhet inkl med/kir-mott Nybyggnad P-hus (kommunen) CLV flytt av jourrum+omklädn CLV ombyggnad vårdavdelningar 1,3,4,5 CLV ombyggnad IVA CLV nybyggnad patologi Generalplan Sigfridsområdet Centrumbyggnaden vuxenpsykiatri Vuxenhabiliteringen Hjälpmedelscentralen 17 Generalplan Ljungby lasarett LL ombyggnad sterilcentral+operation 25 5 LL ombyggnad klinisk kemi LL ombyggnad vårdavdelningar 2,3,4, 5, 6 LL omdisponering mottagning Summa CLV ombyggnad ortopedmottagning LL omdisponering ambulans och akutmottagning

164 2015 års planerade investeringar uppgår till 432 miljoner kronor. Sett till hela planperioden och mer långsiktigt ända fram till år 2020, är det ett antal stora investeringsprojekt som är planerade. Nedan kommenteras kortfattat de olika investeringarna. Beslutade och pågående De beslutade projekt som kommer att färdigställas under 2015 är följande: Tillbyggnad av strålbehandlingsenheten centrallasarettet Växjö Nybyggnad av vårdcentral Tingsryd Löpande årligen Det årliga investeringsbehov som finns är i samma nivå som tidigare år förutom fastighetsinvesteringar som även innefattar reinvesteringar efter övergång till komponentavskrivning, vilket minskar det långtidsplanerade planerade underhållet i driftbudgeten. Detaljer beskrivs i investeringsplanen Planering för beslut För att garantera och bibehålla en hög patientsäkerhet och en god vårdmiljö krävs investeringar som stöd för den framtida verksamhetsutvecklingen. Generalplan är framtagen som beskriver vårdmiljön för den framtida psykiatriska vården och den somatiska vården. Under 2014/2015 fortsätter planering för beslut på följande projekt: Ombyggnad av kliniskt träningscentrum, scopimottagning, ögonmottagning, röntgen och klinisk kemi på centrallasarettet Växjö Ombyggnad för specialisttandvård på centrallasarettet Växjö Planering inför byggstart av barnens hus på centrallasarettet i Växjö Ombyggnad för hjälpmedelscentral på Sigfridsområdet i Växjö Renovering av vuxenpsykiatrins lokaler i Växjö Nybyggnad av hus L (innehållande fyslab, vårdavdelningar och neonatal) inklusive ombyggnad BB/förlossning i hus G Ombyggnad av sterilcentral och operationslokal på Ljungby lasarett Ombyggnad för ambulans, akutmottagning och vårdavdelningar på Ljungby lasarett Generellt gäller att samtliga större investeringsprojekt kräver enskilda beslut av landstingsstyrelsen. Hög investeringsnivå ger höga avskrivningar Investeringsramen för 2015 och plan för enligt ovan visar på stora investeringar under de närmaste åren. Det påverkar avskrivningarna som då ökar och utgör en större andel av verksamhetens nettokostnad. Planerad ökning av avskrivningar uppgår till 22 miljoner kronor 2015 samt ytterligare 9 miljoner kronor 2016 och 6 miljoner kronor Från och med 2014 inför regionen komponentavskrivning4, vilket innebär att fler komponenter i exempelvis en byggnad aktiveras men med olika nyttjandeperioder. Det innebär bland annat att den årliga kostnaden för långsiktigt planerat underhåll (LPU) minskar och istället aktiveras på aktuell 4 Se Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar, december 2013, Rådet för kommunal redovisning. 25

165 fastighet. Effekten blir att avskrivningsnivån, trots hög investeringsnivå i fastigheter, dämpas de första åren för att sedan öka ytterligare från I diagrammet på nästa sida framgår de senaste årens investeringsnivå i förhållande till avskrivningar och prognos för planperioden. DIAGRAM: Total investeringsnivå i förhållande till avskrivningar Prognos resultat för planperioden Resultatmål uppnås 2017 För att kunna bedriva verksamhet förenlig med de mål landstingsfullmäktige beslutar om, är Region Kronoberg beroende av att länet utvecklas och att förutsättningar för företagande och inflyttning finns. Detta innebär att även ett litet landsting i allra högsta grad är beroende av såväl den nationella som internationella konjunkturutvecklingen. Förmågan att hantera de tre största kostnadsslagen personal, läkemedel och köpt vård är avgörande för att hålla ekonomin inom anvisade ramar. Arbetet med kostnadsreduceringar måste fortgå med hög intensitet och efter landstingsstyrelsens anvisningar. Till detta kommer den samhällsekonomiska utvecklingen som är en opåverkbar faktor. Landstingsfullmäktige har formulerat ett generellt finansiellt resultatmål till 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Det motsvarar en nivå på nästan 100 miljoner kronor för år 2014 och år Syftet med målet är att skapa en god ekonomisk hushållning med en hög grad av självfinansiering av nyinvesteringar samt beredskap inför kommande pensionsavgångar och konjunktursvängningar. Tabellen nedan visar en totalbild av förutsättningarna som beskrivits i tidigare avsnitt och vad de innebär för resultatprognos för åren

166 TABELL: Budgeterat resultat i förhållande till skatter och generella satsbidrag Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Resultat Res i förh till skatt & stb 81 1,6% 71 1,3% 64 1,1% Resultatbudget Region Kronobergs budget för år 2015 ger ett resultat på 81 miljoner kronor, se resultatbudget för planperioden. TABELL: Resultatbudget jämfört med 2013 och 2014 RESULTATBUDGET (miljoner kronor) Verksamhetens intäkter och kostnader, netto* Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Utfall Budget Prognos Budget Plan Plan ÅRETS RESULTAT* Justeringsposter avstämning enligt balanskravet 60 JUSTERAT RESULTAT enligt balanskravet Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader* SUMMA FINANSIERING Nettokostnadens förändring som framgår i tabellerna, avser både generell uppräkning (enligt SKL:s uppräkningsfaktorer) och volymförändringar (se tabellen i avsnittet om driftramen) samt effektiviseringskrav. För att kunna uppfylla landstingsfullmäktiges resultatmål och genomföra planerade stora investeringsvolymer, krävs en resultatnivå på drygt 100 miljoner kronor. För att nå denna resultatnivå, höjdes skattesatsen med 56 öre Inför 2015 genomförs en skatteväxling med kommunerna i och med att landstinget går samman med regionförbundet och tar över ansvaret för länstrafiken. Skatteväxlingen motsvarar 39 öre och innebär en ökning av skatteintäkterna med 139 miljoner kronor. Den ger även effekt i inkomstutjämningen med 33 miljoner kronor efter dialog med SKL. Ny skattesats föreslås med 11,60 kr/skattekrona. Med givna förutsättningar blir prognosen för år 2015 ett resultat på 81 miljoner kronor. År 2016 innebär ett resultat på 71 miljoner kronor respektive 64 miljoner kronor för år Diagrammet nedan visar regionens resultatutveckling med givna prognostiserade förutsättningar i förhållande till landstingsfullmäktiges resultatmål. 27

167 DIAGRAM: Landstinget Kronobergs resultatutveckling i förhållande till landstingsfullmäktiges resultatmål I diagrammet framgår att landstingsfullmäktiges resultatmål kommer att uppfyllas för planperioden. För 2015 ingår besparingskrav med totalt 12 miljoner kronor. I resultatet för år 2016 och 2017 ingår ytterligare besparingar med 3 respektive 14 miljoner kronor. Balanskravet uppfylls för planperioden Enligt kommunallagens balanskrav 5, ska en avstämning göras av resultatet där realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar inte ingår. Prognosen för 2014 indikerar ett helårsresultat på 130 miljoner kronor. I prognosen ingår en förväntad realisationsvinst vid försäljning av bostadsrätter med 7 miljoner kronor. När realisationsvinsten vid försäljning av fastighet inte ingår, uppgår prognos på justerat resultat 2014 enligt balanskravet, istället till 123 miljoner kronor. Regionen har ett återställandekrav i och med kvarvarande obalans från 2012 års resultat med minus 8 miljoner kronor, som måste återställas senast I och med förväntat positivt resultat år 2014 kan det negativa resultatet återställas fullt ut redan Resultatprognosen för som framgår i föregående avsnitt, visar att balanskravet förväntas uppnås för hela planperioden. 5 Enligt kommunallagens balanskrav görs avstämning mot ett justerat resultat, där realisationsvinster vid försäljning av fastigheter samt nedskrivning av orealiserade förluster i värdepapper samt återföring av tidigare nedskrivningar undantas. Balanskravet innebär att ett negativt resultat ett år måste återställas i sin helhet inom tre år. 28

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2015-0 - Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-01-28 10:00 15:00 Plats Möbelriket, Videum Science Park ande ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Carina Bengtsson (C), 2:e vice ordförande,

Läs mer

REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Följebrev Introduktion...

REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Följebrev Introduktion... INNEHÅLL Följebrev... 2 Introduktion... 3 Arbetsmetod: Gröna tråden... 5 Varför ska vi arbeta med en grön tråd?... 5 Vad ska vi arbeta med?... 5 Hur ska vi arbeta?... 6 Nulägesbild... 9 Målbild: Gröna

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-12-07 10:00-14:00 Plats ande ledamöter ProfilGruppen, Östra Industrivägen, Åseda Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman (S) (vice ordförande) Carina Bengtsson

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-05-07 10:00 13:55 Plats Centrum för informationslogistik, Stationsvägen 2, Ljungby ande ledamöter Olof Björkmarker (S), ordförande Joakim Pohlman (S), vice ordförande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-04-06 10:00-13:20 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Tingsryd Resort Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-05-11 10:00-13:00 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Kommunhuset i Älmhult, Stortorget 1, lokal Möckeln Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2017-05-17 13:30-14:15 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Hotel Tylösand, lokal Gessle, Halmstad Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-01-27 10:00-14:15 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Rottnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Regional utveckling med fokus på integration

Regional utveckling med fokus på integration Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-06-15 10:00-11:50 Plats ande ledamöter Rottnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman (S) (vice ordförande) 68-69 Carina

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-06-18 09:30-11:45 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Formkammaren, Huseby Bruk, Grimslöv Olof Björkmarker (S) (ordförande)

Läs mer

KALLELSE Regionstyrelsen 2014-10-22

KALLELSE Regionstyrelsen 2014-10-22 KALLELSE Regionstyrelsen 2014-10-22 Regionstyrelsen kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 22 oktober 2014 kl. 10.00-14.00 ca Plats: Glasriket, Videum

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2018-04-19 Tid: 10:00-12:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Helen Bengtsson (S) Olja Pekusic (S) Martina

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-09-07 10:00-12:00 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Rottnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker

Läs mer

Sessionssalen, Regionens Hus, Växjö

Sessionssalen, Regionens Hus, Växjö Kulturnämnden Tid 2015-01-29 13:00 16:00 Plats Sessionssalen, Regionens Hus, Växjö ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Ragnar Lindberg (S), ordförande RosMarie

Läs mer

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet 73-89 Tid: 2015-09-22 kl.08:30-12.30 Plats: Regionens hus, Malin Wengholms tjänsterum 75 RJL 2015/ 1862 Underlag till beslut

Läs mer

Sessionssalen, Regionens kansli, Växjö. Conny Simonsson (S) Erik Jansson (MP) Josef Tingbratt (KD)

Sessionssalen, Regionens kansli, Växjö. Conny Simonsson (S) Erik Jansson (MP) Josef Tingbratt (KD) Trafiknämnden Tid 2015-01-29 09:00 12:15 Plats Sessionssalen, Regionens kansli, Växjö ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Peter Freij (S), ordförande Helena Lagstrand

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Sarah Ellström Projektsekreterare 040-675 32 46 Sarah.Ellstrom@skane.se YTTRANDE Datum 2014-12-19 Dnr 1402762 1 (5) Region Kronoberg Videum Science Park 351 96 Växjö Remiss.

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Erik Joachimsson Kompetensförsörjningsdagarna 20 oktober 2015 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 Regeringens mål EU:s lägsta arbetslöshet år 2020 Då behövs

Läs mer

GRÖNA KRONOBERG 2025 R E G I O N A L U T V E C K L I N G S S T R A T E G I K R O N O B E R G S L Ä N

GRÖNA KRONOBERG 2025 R E G I O N A L U T V E C K L I N G S S T R A T E G I K R O N O B E R G S L Ä N GRÖNA KRONOBERG 2025 REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI KRONOBERGS LÄN INNEHÅLL Introduktion... 2 Arbetsmetod: Gröna tråden... 6 Varför ska vi arbeta med en grön tråd?... 7 Vad ska vi arbeta med?... 7 Hur ska

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-03-11 10:00 13:40 Plats Möbelriket, Videum Science Park ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Olof Björkmarker (S), ordförande

Läs mer

Ett trettiotal rekommendationer

Ett trettiotal rekommendationer Ett trettiotal rekommendationer Territorial Review Den 2012 kunskapsbaserade 12 rekommendationer med 32 underrekommendationer ekonomin måste utvecklas Alltför stort inslag av lågteknologisk industri Industrins

Läs mer

ERFARENHETSUTBYTE. Reglab: RUS-nätverket

ERFARENHETSUTBYTE. Reglab: RUS-nätverket ERFARENHETSUTBYTE Reglab: RUS-et 170530 Framtagandet av Gröna Kronoberg 2025 (RUS) 1. Beställningen 2. Processen 3. Innehållet Vilka kritiska faktorer bearbetade vi under processens gång? 4. Kommunikationen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2017-08-23 10:00-11:15 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera IKEA Hotell, Ikeagatan 1, Älmhult Joakim Pohlman (S) (ordförande)

Läs mer

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens

Läs mer

FoU-beredningen. Protokoll Datum:

FoU-beredningen. Protokoll Datum: FoU-beredningen Tid 2016-12-01 13:00-16:30 Plats Konferensrum Åsnen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Lennart Värmby (V) (ordförande) Charlotta Svanberg

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2018-09-19 Tid: 10:00-14:15 Plats: Nobel Mot nya höjder, Hannabadsvägen 1, Markaryd Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Carina Bengtsson (C) (2:e vice ordförande)

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 Dnr KS/2018:60. Beslutsunderlag - Missiv PM RUS Underlag RUS-processen Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Arbetsutskott 2018-02-26 1 (1) Sida 38 Dnr KS/2018:60 Framtagande av Regional utvecklingsstrategi för Östergötland, RUS Bakgrund Region Östergötland har

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-04-09 10:00 14:20 Plats Glasriket, Videum Science Park, Växjö ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Olof Björkmarker (S), ordförande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2018-05-16 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Carina Bengtsson (C) (2:e vice ordförande) Tony

Läs mer

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län

Klimat att växa i. Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Klimat att växa i Kalmar läns regionala utvecklingsstrategi Regionförbundet har statens uppdrag att samordna och besluta om länets regionala

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2018-01-24 Tid: 10:00-12:45 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Tony Lundstedt (S) (vice ordförande) Carina

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2016-10-19 13:00-14:45 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Nibe Marknadscenter, Järnvägsgatan 17, Markaryd Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim

Läs mer

FoU-beredningen. Plats: Möckeln, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:00-15:35

FoU-beredningen. Plats: Möckeln, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:00-15:35 FoU-beredningen Datum: 2018-06-14 Tid: 13:00-15:35 Plats: Möckeln, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Carin Högstedt (V) (ordförande) Elizabet Peltola (C) (2:e vice ordförande) 23-31 Peter Freij

Läs mer

Hur kan RUS stödja och möjliggöra omställning till hållbara lokalsamhällen?

Hur kan RUS stödja och möjliggöra omställning till hållbara lokalsamhällen? Sv Hur kan RUS stödja och möjliggöra omställning till hållbara lokalsamhällen? Malin Isaksson Miljöstrateg, Regionkansliet Staben Hållbar utveckling Perspektivansvarig ekologisk hållbarhet i RUS Sv Om

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

Googla: gröna kronoberg rapporter

Googla: gröna kronoberg rapporter Googla: gröna kronoberg rapporter Upplägg och tidslinje 1990-2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Vilka var förutsättningarna för Hur har det gått? Kronoberg här och nu tillväxtarbetet

Läs mer

Energiting sydost 2017

Energiting sydost 2017 Energiting sydost 2017 Rätt energi till 2030 Region Kronobergs finansieringsmöjligheter för minskad klimatpåverkan Sarah Nilsson, Energikontor Sydost www.energikontorsydost.se 1 Regionens roll regional

Läs mer

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Mötesdatum: 2017-11-01 Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2017-11-01 Tid: 10:00-12:30 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Tony Lundstedt (S) (vice

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2019-02-06 Tid: 09:00-13:45 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Thomas Ragnarsson (M) (ordförande) Anna Johansson (C) (vice ordförande) Joakim

Läs mer

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Titel Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018 Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Lieselotte Van Der Meijs Kristin

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att

Läs mer

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning P Nu bildar vi region i Dalarna Vi samarbetar för regionbildning Dalarna är redo för en ny regionorganisation Genom att samla kraft och kompetens i en gemensam organisation blir vi starkare och tillsammans

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Regional Utvecklingsstrategi 13 juni 2017

Regional Utvecklingsstrategi 13 juni 2017 Regional Utvecklingsstrategi 13 juni 2017 Tidplan/fortsatta processen, struktur RUS. Presentation målbild, prioriterade utvecklingsområden och strategier inom prioriterade utvecklingsområden Fortsatt tidplan/process

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-09-02 10:00-13:25 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Olof Björkmarker (S) (ordförande) Joakim Pohlman

Läs mer

Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö

Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Trafiknämnden Tid 2015-11-06 09:00-14:00 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Flåren, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Peter Freij (S) (ordförande) Helena

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition

Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Af 00008_1.0_(2015-12-10, AF2000) Bilaga 1 DUA-nyanlända Bakgrund och ambition Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand 1 Innehåll 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund till överenskommelsens innehåll... 2 1.2 Målgrupper

Läs mer

Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030

Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Process för Regional Utvecklingsstrategi Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare Dialogmöten 2018-02 26 till 2018-03-01 Innehåll Vad är en regional utvecklingsstrategi Processen för framtagning När

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2018-02-14 Tid: 10:00-12:45 Plats: Huseby bruk, Grimslöv Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Tony Lundstedt (S) (vice ordförande) Carina Bengtsson (C) (2:e vice

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsstyrelsen Sammanträdesdatum (6)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Förbundsstyrelsen Sammanträdesdatum (6) 2011-06-20 1 (6) Tid Måndagen den 20 juni kl.16.00 16.30 Plats Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Sunnerbo, Regionförbundet södra Småland, P G Vejdes väg 15, Växjö Roland Gustbée, (m) ordförande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Datum: 2017-10-04 Tid: 13:00-15:15 Plats: Bolmen, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Ledamöter Joakim Pohlman (S) (ordförande) Tony Lundstedt (S) (vice ordförande) Carina

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Funkibator, Infanterigatan 10, Växjö

Funkibator, Infanterigatan 10, Växjö FoU-beredningen Tid 2017-06-15 13:00-16:00 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Funkibator, Infanterigatan 10, Växjö Lennart Värmby (V) (ordförande) Charlotta Svanberg (S) (vice ordförande)

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017

Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Dnr 13/0293 2013-10-02 Helen Hägglund Tel. 0470-72 47 37 Tjänsteskrivelse - Processplan för framtagande av Regional kulturplan för Kronobergs län 2015-2017 Ärendet Regional kulturplan för Kronobergs län

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionförbundets styrelses arbetsutskott Sammanträdesdatum (7)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Regionförbundets styrelses arbetsutskott Sammanträdesdatum (7) 2011-03-09 1 (7) Plats och tid Onsdag den 9 mars kl. 08.50 09.00 Plats ande Ledamöter Glasriket, Videum Science Park, P G Vejdes väg 15, Växjö Roland Gustbée (m) ordförande Carina Bengtsson (c) Suzanne

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

Lennart Värmby (V) (ordförande) Peter Freij (S) Christer Ivarsson (MP) Anna Zelvin (KD) Mikael Johansson (M)

Lennart Värmby (V) (ordförande) Peter Freij (S) Christer Ivarsson (MP) Anna Zelvin (KD) Mikael Johansson (M) FoU-beredningen Tid 2017-02-09 13:00-15:00 Plats ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Vidöstern, Region Kronoberg, Nygatan 20, Växjö Lennart Värmby (V) (ordförande) Peter Freij (S) Christer

Läs mer

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017

Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Beredningsunderlag inför svar i webbaserat remissformulär om Regional utvecklingsstrategi för Örebro län 2017 Bakgrundsinformation Organisationens namn: Tillväxtverket Kontaktperson: Maria Weimer Löfvenberg

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Tid 2015-11-05 10:00-14:30 Plats ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Nelson Garden, Lokgatan 11, Tingsryd Olof Björkmarker (S) (ordförande)

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning

Att ansöka om regionala projektmedel. Handledning Att ansöka om regionala projektmedel Handledning I. Viktigt att veta inför ansökan Region Gävleborg medfinansierar projekt med tydliga mål och syften att medverka till regional tillväxt och utveckling.

Läs mer

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete

Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Datum Dnr 2018-03-13 18 030 Hantering av erbjudande om grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbete Sammanfattning I villkorsbeslutet för 2018 erbjuder Näringsdepartementet regionalt utvecklingsansvarig

Läs mer