Innehåll. Praktisk del - nivåanpassad för fyra åldersgrupper

Transkript

1 Innehåll Allmän del - för alla åldrar Blad 1 Idr. organisation/utbildningsstegen/fairplay&respekt/grafiska tecken/handslaget/sisu Blad 2 Kost, teori-praktik Blad 3 Föreningspolicy Blad 4 Målvakter Blad 5 Allmän Träningslära / Optimal mottagningsålder Blad 6 Självtest/spelaranalys Blad 7 Spelarkontrakt Blad 8 Vägen till framgång Blad 9 Föräldrarollen Blad 10 Social/Mental träning/vinnande lag Blad 11 Träningens detaljplan på is Blad 12 Träningens detaljplan på barmark Blad 13 Attityd / Domare Blad 14 Närkampsspel Blad 15 Smart Hockey / teknik - säkerhet Blad 16 Hemläxor/Träningsprogram Blad 17 Backars Spel Blad 18 Målskytte Blad 20 Ishockey i grundskolan Blad 21 Grovplanering/Referenslitteratur Praktisk del - nivåanpassad för fyra åldersgrupper 7-10 år / Björnligan år / Guldåldern år / inför pubertet år / inför junioråldern Blad 1 Ledarskap Blad 2 Träningsplanering på is Blad 3 Träningsplanering/Fys Blad 4 Övningsexempel/Mentalt Blad 5 Övningsexempel/Fys Blad 6 Det ideala träningspasset på is Blad 7 Smålagsspel, varianter (version 2) Blad 8 Organisation av träningen Blad 9 Säsongsplanering - träna vad och hur Blad 10 Det ideala fysträningspasset Blad 11 Att spela back/orange flik/gul flik Blad 12 Träningsformer/Övningar Blad 13 Träningens detaljplan på is Blad 14 Träningens detaljplan/fys Blad 15 Matcher Blad 16 Björnligan, endast röd flik Blad 17 Barns utveckling w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2

2 Ishockeyns ABC Titel: Ishockeyns ABC / andra upplagan Ansvarig utgivare: Tommy Boustedt; boustedt@swehockey.se Utvecklings- och landslagschef Svenska Ishockeyförbundet Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och landslagsavdelningen Box 5204, Johanneshov. Tel: Projektledare: Charlie Wedin; kjellerik.wedin@telia.com Redaktör och faktaansvarig: Christer Höglund; chsport@telia.com Redaktionell redigering och grafisk formgivning: Börje Nilsson; carl.nilsson@brevet.nu Projektgrupp: Ulf Engman, Tomas Erson, Johan Hemlin, Ulf Jernspets, Kjell Åke Gustavsson, Nizze Landén, Lars Lisspers, Anders Lundkvist, Göran Pegenius, Roger Rönnberg, Lars Sjödin, Pekka Wågström, Anders Ottosson HK Utvecklingsgrupp: Lasse Lindgren, Göran Lindblom, Anders Eriksén, Anders Lundqvist, Thomas Sjögren, Björn Pettersson, Mikael Rundgren, Mikael Ström, Anders Ottosson, Peter Sundström, Jan Ericson, Ulf Lundberg Andra upplagan maj 2007 Arbetsgrupp för revidering: Anders Ericsén, Anders Ottosson, och Mikael Rundgren Andra upplagan är Svenska Ishockeyförbundets officiella utbildningsmaterial för Utbildningsstegens Grundkurs. Foto: Bildbyrån i Hässleholm Tryck: GTC Print AB i Luleå 2007 Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsmannarätt förbjudet. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering etc. Copyright 2007 Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och landslagsavdelningen ISBN Ishockeyns ABC finns även på w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2

3 Övningsexempel år 4 Övningsexempel mental och social utveckling Övningarna nedan exemplifierar hur du som ledare kan jobba med delar av den social och mentala utvecklingen. Nivån på övningarna är anpassad och de flesta kan användas från 7-årsåldern och uppåt. Givetvis bör du anpassa och använda övningarna utifrån gruppens/ individernas utvecklingsnivå. Alla övningar passar inte alla grupper oavsett vilken åldersgrupp du leder. Det är alltid upp till dig som ledare att bedöma vad som skulle kunna fungera eller inte, det viktigaste är dock att du vågar prova att jobba med den mentala och sociala utvecklingen. Kompisövning Syfte: Att skapa en positiv stämning bland spelarna där alla är lika viktiga. Metod: Alla spelarnas namn skrivs ned på lappar som läggs i en stor skål som ledaren går runt med. Alla spelare får ta varsin lapp ur skålen och om man råkar ta lappen med sitt eget namn på får man byta. Det namn som står på lappen blir ens hemliga kompis under en vecka. Under den veckan ska man vara extra snäll mot den personen utan att tala om det för honom/henne. Man får en hemlig kompis som man är lite extra snäll och hjälpsam mot. Efter veckans slut samlar ledaren gruppen och alla får försöka klura ut vem som varit ens egen hemliga kompis, alternativt avslöjar var och en vem som varit ens hemliga kompis. Motivationsövning Syfte: Att använda spelarnas fantasi för att lära och prestera. Metod: Använd berättelser och liknelser för att göra övningar mer livfulla och lättare att förstå för spelarna. T.ex. kan du använda djurattribut för att förstärka en övning eller rörelse smidigt som en katt vid sargen, snabb som en gepard till pucken, stark som en björn i närkampen. Diskutera med spelarna vad det innebär att vara en bra kompis och uppträda juste mot varandra både på och utanför rinken. Diskutera vad fair play innebär när man möter motståndare. Regler och normer Syfte: Att skapa trygghet och igenkännande för spelarna i laget. Metod: Skapa rutiner inför varje träningspass. Allt från små saker som att säga hej till alla som är där och tilltala dem vid namn innan träningen börjar, till att skapa mer specifika rutiner för ditt lag. Rutiner kan fungera som en av och på knapp. Specifika rutiner kan vara allt från musik för avslappning till uppvärmingsrutiner som ska följa ett visst mönster eller ett träningsupplägg som följer ett visst mönster. Det viktiga med rutiner är att de ska vara igenkännande och därmed också ge spelarna en trygghet. Modellinlärning Syfte: Att få spelarna att lära sig genom att härma duktiga ishockeyspelare. Metod: Barn härmar vuxna i allmänhet och sina idoler i synnerhet och därför kan du som ledare t.ex. visa videoklipp på spelsekvenser där NHL stjärnor eller elitseriespelare gör finter eller andra önskvärda prestationer som du vill att dina spelare ska ta efter. Sedan låter du dina spelare öva på dessa under träningen. Alternativt kan du om möjligt få använda spelare från den egna klubbens A-lag, som själva kan komma ned på er träning för att visa färdigheter och sedan låta dina spelare öva på dessa och få hjälp av A-lagsspelaren under träningen FORTS > Fair play Syfte: Använda leken och spelet för att lära spelarna att ta ansvar och vara justa mot varandra. Metod: Det finns en mängd olika lekar som går att använda i detta syfte. Övningarna får anpassas till vilken kunskapsnivå spelarna befinner sig på. Några exempel på övningar kan vara att: Använda kullekar där samarbetet är i fokus. Låta spelarna själva döma sitt tvåmålsspel under din uppsikt. Använda spelregler som gör att alla deltar i spelet t.ex. alla i femman ska ha rört pucken minst en gång innan man får göra mål. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4

4 Smålagsspel år 7 Övningsexempel för Smålagsspel SPELA MYCKET SMÅLAGS- SPEL! Syfte med smålagsspel Att spela på tvären är lustfyllt och ger glädje i träningen. Spontan eller styrd inlärning av Spelförståelse. Spontan inlärning av tekniska moment. Spelarna lär sig spelet genom att de agerar och utifrån de beslut de tar i olika situationer. 1 SYFTE: Uppvärmning, Split vision, Alla i rörelse. Cross ice Game 2 matcher samtidigt En på längden En på tvären Byt spelriktning på signal 2 SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Puckbehandling, Skydda puck, Ta skott. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, 1 mot 1 Spel på tvären Flera matcher igång Byt på signal w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 7

5 Smålagsspel år 7 3 SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Triangelspel = spelbar, Skott. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, Samarbeta med målvakt. 1 mot 1 + två fasta offensiva Spel på tvären Flera matcher igång Byt de rörliga på signal Byt de fasta efter var 3:e runda 4 SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Triangelspel = spelbar, Hjälpa. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, Samarbeta med målvakt. 3 mot 3 mot två mål Spel på tvären Kan spelas 4 mot 4 eller 5 mot 5 Flera matcher igång Byt på signal 5 SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Passningar, Hjälpa varandra, Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, Samarbeta. 3 mot 3, passningspoäng Spel på tvären Laget får poäng när man passar mellan två av pylonerna Flera matcher igång Byt på signal w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 7

6 Barns utveckling år 17 Allmän utveckling 1 All utveckling följer ett givet mönster men utvecklingstakten är inte densamma hos alla barn. Jämför därför aldrig barnen med varandra. 2 Perioden är mycket gynnsam vid all inlärning. MOTORISK GULDÅLDER! Stor och snabb tillväxt i de flesta kvalitéer. 3 Träna koordination, motorik, teknik och snabbhet. Träna med riktig teknik! 4 Arv och miljö påverkar utvecklingstakten hos barnen. 5 Gynnsam utveckling kräver: Långsiktigt tänkande, Tillåtande klimat, Positiv inställning, Starkt stöd, Tidsriktig träning (optimal mottaglighet), Bra miljö och Ledare med kunnande. 6 VILJAN ATT TRÄNA OCH UTVECKLAS ÄR DEN STÖRSTA TALANGEN! Fysisk utveckling Med fysisk utveckling menar vi hur muskulatur, nervbanor, hjärta, lungor och skelett utvecklas. 1 Det kan skilja upp till 3-5 år i fysisk utveckling hos barn. 2 Nervsystemet utvecklas snabbt hos unga människor och stimuleras genom allsidig träning. 3 Under denna period sker en långsam längd och viktökning. Prioritera därför kordinations- och teknikträningen. 4 Ingen styrketräning med vikter för barn förrän i slutet av puberteten. Använd kroppen som belastning. 5 Hjärta och lungor anpassar sig snabbt till den belastning barn får genom allsidig lek eller träning. På detta sätt kan syreupptagningen ökas på ett naturligt sätt. 6 Koordinationsträning är viktig i denna åldersgrupp. 7 Snabbheten ökas genom gynnsam stimulering. Träna därför mycket snabbhetsträning - främst frekvens. Motorisk utveckling 1 Barnen är mogna att lära sig mer avancerade former av motoriska färdigheter som Koordination, Balans, Reaktion, Frekvens och Aktionssnabbhet, Rörelseprecision, Uthållighet, Grundstyrka och Rörlighet. 2 Svackor i utvecklingen kan förekomma när barnen närmar sig puberteten. Orsaker till detta kan vara; Nervbanorna hinner inte med längdtillväxten Att man tränar på fel nivå Att man är nervös och stressad 3 MOTORISK GULDÅLDER! Utveckla teknikträningen! Utnyttja alla sinnen! 4 SPELARNA ÄLSKAR ATT TRÄNA OCH NÖTA. Betänk detta när du automatiserar rörelserna. 5 VILJAN ATT TRÄNA OCH UTVECKLAS ÄR DEN STÖRSTA TALANGEN. Social - intellektuell utveckling 1 Trygga, känslomässigt stabila barn och ungdomar har de bästa utvecklingsmöjligheterna både som personer och ishockeyspelare (Ur idrottens träningslära). 2 Barnen vill ha normer och förhållningssätt. Träna därför att hålla tider, stötta varandra, respektera medoch motspelare. Kräv framför allt träningsdisciplin i alla lägen. 3 Rättviceprincipen är mycket stark i denna ålder. Behandla därför alla lika. 4 Barnen vill bli bekräftade. Prata positivt med alla! 5 Logiska tänkandet utvecklas. Kan föreställa sig hur en övning kan utföras. TA FRAM TAKTIKTAVLAN! 6 Samarbetsförmågan utvecklas snabbt. Diskutera därför spelsituationer m.m. med barnen. 7 Gruppkänslan förstärks. PRIORITERA LAGANDAN! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 7

7 Ishockeyns ABC 17 Noteringar HEJ! DU VET VÄL ATT DU KAN LADDA NER DOM HÄR SIDORNA PÅ COACHES CORNER? w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 7

8 Organisation 1a ISHOCKEYNS OCH IDROTTENS ORGANISATION ISHOCKEYNS ORGANISATION Årsmöte Svenska Ishockeyförbundet Styrelse / Kansli 23 Distriktsförbund & 4 Regioner Det finns 644 aktiva föreningar och lag Det finns ca licensierade spelare över 10 år och ca under 10 år Förklaringar av förkortningar SDF Specialdistriktsförbund SF Specialförbund (Svenska Ishockeyförbundet) IIHF Internationella Ishockeyförbundet RF Riksidrottsförbundet SISU Idrottsutbildarna SOK Sveriges Olympiska Kommitté IOC Internationella Olympiska Kommittén SPECIALIDROTTS- FÖRBUNDSKANSLIET Stockholm Ca 25 anställda Administrativa avdelningen Tävlingsavdelningen Marknadsavdelningen Utvecklings- och Landslagsavdelningen Ideella föreningar Medlemmarna bestämmer Ideell verksamhet eller ett ideellt syfte Endast ideella föreningar kan få medlemskap inom SF/RF Medlemsskapet innebär att man förbinder sig att följa överordnade organisationers regler och beslut Inget hinder mot att förening äger bolag FÖRBUNDEN: SDF-indelning SDF upprättas av SF SF har oftast distrikt som följer länsgränser Antalet SF-distrikt bestäms utifrån SF:sbehov och storlek Ingen distriktsgräns får dela en kommun SDF är egna ideella föreningar med stadgar som bygger på av SF fastställda normalstadgar VÄND! > w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 a

9 Organisation 1a Idrottsrörelsens organisation på riksplanet Idrottsrörelsens organisation Medlemskapet RF är idrottsrörelsens samlande organisation med 67 medlemsförbund (SF) Individ Förening SF RF = Medlemskedjan Alla associationer är ideella föreningar SOK är högsta organet för de olympiska idrotterna med 35 medlemsförbund (SF) SISU idrottsutbildarna har fått uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation med 67 medlemsförbund (SF) Fören Medlemskapet = Avtal Regel: efterlevnad & lojalitet Demokratisk organisation Majoritetsprincipen & Likhetsprincipen Sanktioner vid avtalsbrott Medlemskapet är frivilligt! Idrottens Organisation Internationellt Idrottens Organisation i Sverige (IIHF) Svenska Ishockeyförbundet föreningar i Sverige 2,5-3 miljoner medlemmar w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 a

10 Utbildningsstegen 1b ETU (Elittränarutbildning) 4x3 dagar Förkunskaper GK/JS1/alt BU2 JS2 alt Steg3 Träningslära A&B SIF JS 2 5 dagar Förkunskaper GK/JS1/alt BU2 Träningslära A&B SIF/Region BU 2 4 dagar Förkunskaper Grundkurs BU 1/Träningslära A Region Träningslära B 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Träningslära A Region BU 1 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Distrikt Träningslära A 2 dagar Förkunskaper Grundkurs Distrikt JS 1 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Distrikt/Region GRUNDKURS i ISHOCKEY 2 dagar i distrikt/förening U15 - U16 Krav Grundkurs BU1 & BU2 Träningslära A U13 - U14 Krav Grundkurs BU1 Träningslära A U10 - U12 Krav Grundkurs BU1 Björnliga - U9 Krav Grundkurs ELITSERIEN - ALLSVENSKAN J20 SE& Hockeygymnasium Krav Grundkurs/JS1 alt BU2 JS 2 / Träningslära A&B ETU J18-20 Elit& DIV1 Krav Grundkurs JS1 alt BU2/JS2 Träningslära A&B J18-20 Elit& DIV2 Krav Grundkurs JS1 alt BU2 Träningslära A DIV 3-4 Krav Grundkurs JS1 alt BU2 Förklaring Figuren visar kurser som kommer att krävas för att träna lag på olika nivåer. Efter genomförd JS 2 eller MV 3 erhåller tränaren förbundslegitimation, motsvarande Steg 3- legitimation. Övriga legitimationer utfärdas av respektive distrikt. Fortbildning måste genomföras minst vart 3:e år för att legitimationen ska vara giltig. Legitimerad MV-tränare Krav Grundkurs MV1, 2 och 3 Träningslära A&B TRÄNARLEGITIMATIONER w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 b

11 Utbildningsstegen 1b ÖVERGÅNGAR FRÅN GAMLA TILL NYA UTBILDNINGAR Fortbildning vart tredje år gäller!samtliga tränare. ETU (Elittränarutbildning) 4x3 dagar Förkunskaper GK/JS1/alt BU2 JS2 Träningslära A&B Steg 3-tränare, behåller legitimation och är berättigad att gå ETU. Steg 4, HTU, GIH/IH Hockeylinjen, behåller legitimationen. Efter BU 2 får man gå vidare till JS 2 om man genomgått Träningslära A & B. HUT tränare får gå vidare till Träningslära B. BU 2 4 dagar Förkunskaper Grundkurs BU 1 Träningslära A JS 2 5 dagar Förkunskaper GK/JS1/alt BU2 Träningslära A&B Träningslära B 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Träningslära A/Region Steg 2-tränare som genomgått Steg 2 Is och Steg 2 Grundkurs i träningslära får gå vidare till BU 2 eller Träningslära B. Den som gått Steg 2 Grundkurs i träningslära men ej gått Steg 2 Is ska gå BU 1 eller JS 1. Den som enbart gått Steg 2 Is behöver ej gå BU 1 eller JS 1 men ska gå Träningslära A. BU 1 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Träningslära A 2 dagar Förkunskaper Grundkurs JS 1 3 dagar Förkunskaper Grundkurs Steg 1-tränare behöver ej gå Grundkursen för att gå vidare till BU 1, Träningslära A eller JS 1. GRUNDKURS i ISHOCKEY UTBILDNINGSSTEGEN FÖR MÅLVAKTSTRÄNARE MV3 3 dagar Träningslära B 3 dagar MV2 2 dagar Träningslära A 2 dagar MV1 1 dag Legitimerad MV-tränare Krav Grundkurs MV1, 2 och 3 Träningslära A&B Fortbildning måste genomföras minst vart 3:e år för att legitimationen ska vara giltig. GRUNDKURS i ISHOCKEY 2 dagar i distrikt w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 b

12 FairPlay & Respekt 1c TILLSAMMANS! Svenska Ishockeyförbundet har ytterst ansvaret för våra gemensamma värderingar om vad som är rätt eller fel inom ishockeyn. Det ska hjälpa oss att tydligt ta ställning för rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism, grovt språkbruk, dopning, alkohol och droger. På så sätt utvecklar vi hela människan och inte bara idrottsprestationen. Vi vill på alla nivåer bedriva ishockey så att ishockeysporten positivt inverkar och påverkar både fysiskt och psykiskt, på och utanför rinken. Ett mål som vi behöver sträva mot tillsammans! CHRISTER ENGLUND Ordförande Svenska Ishockeyförbundet Promotion-affischer Kortlekar Dekalark Ishockeyns Lilla Blågula Spelkortsaffisch beställer du enklast på w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 c

13 Grafiska tecken 1c Anfallsspelare Försvarsspelare Nyintagna positioner Åkning framåt utan puck Åkning framåt med puck Åkning bakåt Vändning under åkning bakåt till åkning framåt Vändning under åkning framåt till åkning bakåt Åkning framåt med stopp Fartväxling från långsam åkning framåt till högsta fart framåt Passning Skott mot mål Droppassning, fortsätter utan puck Fintar, fortsätter framåt med pucken Övningsredskap (pylon) Tränare Puck w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 c

14 Handslaget 1d Handslaget en strålande möjlighet! HANDSLAGET är ett ekonomiskt stöd från regeringen till idrotten för att gagna utbildning av ungdomsledare och projekt för att utveckla ungdomsverksamheten i föreningarna. Specialidrottsförbunden alltså i ishockeyn Svenska Ishockeyförbundet har uppdrag från RF (Riksidrottsförbundet) att administrera och avgöra formerna för hur medlen ska tilldelas idrottsföreningarna. Möjligheten till projektpengar är förbehållen ungdomsverksamhet upp till 20 år och ungdoms-ledarutbildningar. Svenska Ishockeyförbundet har valt att varje år skräddarsy ett antal Projekt som genom en generell ansökningsmall kan ge föreningarna kostnadsersättningar för ungdomsledarutbildning ar, utbildningsmaterial och kontanta medel i form av genomförandebidrag. Efter att ansökan skickats in och godkänts så utanordnas medlen av Svenska Ishockeyförbundet och betalas ut direkt från Riksidrottsförbundet till föreningen. Kraven som ställs på föreningarna är att genomföra de Handslagsutbildningar som är knutna till projektet samt inom en viss tid efter genomförandet återrapportera verksamheten på en speciell blankett. Genomför man inte projektet enligt överenskommelse i ansökan så blir föreningen återbetalningsskyldig av utbetalda medel och kan i fortsättningen inte ansöka om Handslagsmedel. Aktuella Handslagsinbjudningar med olika projekt skickas ut till föreningarna på våren och finns hela tiden att hämta hem eller läsa på och varje ansökningsmall har sitt speciella slutdatum för ansökningar dock de flesta i september månad. Mer information kan Du få av Handslagets Projektledare JAN LEONARDSSON tel: 070/ leonardsson@swehockey.se Genomförda Projekt Handslaget År 1 till och med År 4: År 1 Utbildning Björnligaledare Närkampsspel Behålla och rekrytera domare Breddläger flickor 16 år och yngre År 2 Utbildning Björnligaledare Närkampsspel Behålla och rekrytera domare Breddläger flickor 16 år och yngre Projekt ABC Pärmen Ett Handslag för Dam/Flickishockey Skolambassadörer År 3 Mer och fler tjejhockey Målvaktsspel Utbildning Föreningsdomare/ Föreningsdomarinstruktörer Vägen till Elit del 2 Skolambassadörer Föräldrautbildning Barn och Ungdomsledarskap År 4 Att Göra Mål Fair Play och Respekt Bra, Bättre, Bredare ishockey Utbildning Klubbtränare Vägen till Elit del 2 Mer och Fler tjejhockey Skolambassadörer Att Göra Mål Lightverision Fair Play och Respekt Lightverision Bra, Bättre, Bredare ishockey Lightversion Dvd Tre Kronors framgångar 2006 Under Handslaget År 5 kan man ansöka om projektmedel för följande projekt: Ungdomsutvecklingscamper U 15 & U 16 Fair Play och Respekt Domarutveckling i föreningen ULF-are (utbildningsledare i föreningen) Klubbtränarutbildning U -16 Klubbtränarutbildning U -17 Målvaktsutveckling i föreningen Backspel Skinners skridskoskola Vägen till Damelit Vägen till Elit del 3 w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 d

15 SISU - idrottens eget studieförbund 1d Genom idrottens eget studieförbund SISU har idrotten, och inte minst ishockeyn, möjlighet att genomföra en stor del av sin verksamhet som studiecirkel. Det är en pedagogiskt förnämlig verksamhetsform och ett sätt att kunna få en del av kostnaderna täckta... Det enda som krävs är 3 x 3 x 3, vilket betyder minst tre deltagare i studiecirkeln, vid tre sammankomster med 3 x 45 minuters verksamhet. Detta passar ishockeyn mycket bra eftersom man är van att jobba gruppvis i femmor. Det innebär att ett studiecirkelämne kan betyda 4-5 studiecirklar för ett ungdomsishockeylag. När det gäller tillämpningen av ABC-pärmen är det mesta möjligt att bedriva som SISU-verksamhet utom direkta matcher. Exempel på verksamhet i föreningen som med fördel kan bedrivas och redovisas i studiecirkelform, är olika arbetsgruppers arbete med förberedelser och genomförande av en ishockeycup, föräldrautbildning och olika ledarteams planeringsarbete. När verksamhet med bidrag från Handslaget genomförs betyder det att det automatiskt kan genomföras och redovisas som SISU-verksamhet. Om klubben har ett engångsarrangemang som inte kan ske i studiecirkelform så kan det istället redovisas som ett SISU-arrangemang och på så sätt bli bidragsberättigat. 1d Kontakta gärna Ditt distrikts lokala SISU-kontaktperson så får Du all den hjälp Du kan behöva när det gäller studiecirklar eller SISU-arrangemang. Ta gärna även upp frågan med Hockeykonsulenten som kan informera eller förmedla kontakten i SISUsammanhang. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 d

16 Kost- och näringslära ä 15 2 h Hur blir jag en ny Foppa? HÄR ÄR JAG OCH JAG VILL BLI SOM HAN! HUR GÖR JAG? Vad är hemligheten? Kolla här inne så kan du få en del svar! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 h

17 Kost- och näringslära ä 16 2 h TÄNK PÅ ATT MÄNGDEN MAT SOM DU BEHÖVER, BEROR BLAND ANNAT PÅ DIN ÅLDER, VIKT OCH LÄNGD, HUR MYCKET DU TRÄNAR OCH OM DU ÄR TJEJ ELLER KILLE! I N N E H Å L L Vad händer med kroppen när du tränar och spelar match? Du kan se till att din träning ger bättre resultat! De tre huvudmålen - de ger dig den huvudsakliga energin sid 17 sid 18 sid 19 Mellanmål som du får extra energi av. sid 20 Bra mellanmål för en hockeyspelare! sid 21 Frukost - ger kroppen ny energi! sid 22 I dag är det match! sid 23 Godis före match och träning? sid 24 Uppladdningsmatsedel sid 25 OBS! Träna aldrig på tom mage! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 h

18 Kost- och näringslära Vad händer med kroppen när du tränar och spelar match? ä 17 2 i Visste du att all träning är nedbrytande? Hur bygger du upp kroppen igen? äta vila träna Om de här bilarna inte får rätt bränsle går motorerna sönder. Kroppen fungerar precis som en bil. Om du har 10 liter bensin i tanken så kommer du 10 mil. För att du skall orka prestera så måste din kropp vara fulltankad med rätt bränsle! Du tränar hårt men äter för lite - vad händer? w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 i

19 Kost- och näringslära ä 18 2 i Du kan se till att din träning ger bättre resultat! För att bygga upp dina muskler krävs både träning och tillräckligt mycket mat i veckan, inte bara tre dagar i veckan utan alla sju dagarna i veckan. Hårda träningspass kräver dessutom att du äter tillräckligt med kolhydrater och protein. VAD ÄTER DU EN VANLIG DAG I VECKAN? äta vila träna I VILKEN MAT FINNS DET KOLHYDRATER? Normalförbrukare rotfrukter ris pasta grönsaker potatis äkött fågel fisk, ägg vätska bröd frukt Planera in 8 måltider varje dag: frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag, fika, kvällsmål och nattamacka. Måltiderna behöver inte alltid komma i den ordningen. Det viktiga är att du anpassar måltiderna efter dina egna tider. Viktigt är att äta 2-3 timmar före träning samt så snabbt som möjligt efter träningen. Öka din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 i

20 Kost- och näringslära ä 19 2 j De tre huvudmålen - de ger dig den huvudsakliga energin! HUVUDMÅLET ÄR DEN VIKTIGASTE DELEN i EN ISHOCKEYSPELARES VARDAG EFTERSOM DET BIDRAR MED DEN HUVUD- SAKLIGA ENERGIN. Frukost Ger dig energi fram till lunch så att du orkar med skolarbetet. Lunch Skollunchen är en mycket viktig och bra energikälla. Innehåller allt som du behöver. Middag Ett viktigt energiintag för en ishockeyspelare. Ät gärna tillsammans med familjen. Öka din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 j

21 Kost- och näringslära Mellanmål - som du får extra energi av! Mellanmålet är en viktig del i ishockeyspelarens vardag eftersom det bidrar med en del av energin. Träningen kanske börjar direkt efter skolan eller så kanske du har långa restider till och från träningen? Då måste du ha med dig ett eller flera mellanmål för att orka prestera det bästa du kan. ä 20 DU VET VÄL ATT DU LÄTT KAN LAGA EN TALLRIK GRÖT i MICRON! 2 j Några tips på mellanmål som du kan ta med dig till träning eller match: Frukt Smörgåsar Kalla pannkakor Pastasallad Några tips på mellanmål som du kan äta hemma: Youghurt Gröt Nyponsoppa Hemmagjord hamburgare Mellanmålet är en viktig del i ishockeyspelarens vardag! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 j

22 Kost- och näringslära Bra mellanmål för en hockeyspelare! ä 21 2 k Hurtrulle (för 4 portioner eller 2 idrottande ungdomar) 4 st tunnbröd, mjukt 4 st blad Romansallad 4 dl köttfärssås, kall 4 skivor tomat 4 skivor gul lök 4 st feferoni 2 dl ost, riven Lägg brödet på en bit aluminiumfolie/plastfilm. Lägg på sallad, köttfärssås, tomat, lök, feferoni och ost. Rulla ihop brödet som en tunnbrödsrulle. Lätta energimuffins (recept för 6 personer) 3,5 dl vetemjöl 5 msk havrekli 1 tsk salt 2 tsk bakpulver 3 msk margarin, flytande 1 apelsin (skalet) 150 gr katrinplommon 1 banan 2 äggvitor 1,5 dl lättmjölk 1 dl honung, flytande Sätt ugnen på 225. Blanda mjöl, havrekli, salt och bakpulver i en skål. Tillsätt margarinet och blanda väl. Rör i det rivna apelsinskalet, de hackade katrinplommonen och den mosade bananen. Vispa ihop äggvitorna med mjölken och tillsätt det tillsammans med honungen. Blanda väl och fördela i muffinsformar eller muffinspanna. Grädda i ca 25 minuter. Ät gärna din muffins med en youghurt. En pizzasmörgås med skinka, salsasås, tomat eller paprika, oregano och riven ost. Bred kryddig salsasås eller ketchup på vitt bröd. Lägg på skinka, tomat och din favoritkrydda. Täck med 2-3 skivor ost. Gratinera i ugn i 250 tills osten har smält (ca 5 minuter). En tallrik filmjölk med musli och frukt. En banan och ett glas mjölk - det perfekta mellanmålet. Fruktsallad med keso + en skiva fullkornsbröd med skinka. Ett stort glas mjölk. Ett glas mjölk och en knäckebrödssmörgås med kall, kokt potatis, purjolök, Keso och lite svartpeppar. Fler recept finns på Mellanmålet är en viktig del i ishockeyspelarens vardag! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 k

23 Kost- och näringslära ä 22 2 k Frukost - ger kroppen ny energi! Vad äter du till frukost? När du vaknar har det kanske gått timmar sedan du senast åt något. Om du äter för lite, eller ingenting alls så orkar du bara vara på topp en timme eller så. Äter du däremot en bra frukost räcker energin fram till lunch. Fil/Youghurt 250 g Fil 25 g Müsli 50 g (1/2) Banan 1 Fullkornsbröd (25 g) 15 g leverpastej 20 g paprika, röd 1 Fin Crisp (4 eller 8 g) 15 g smältost 20 g tomat 1 glas apelsinjuice Frukosten ger 463 kcal Kolhydrater 65 % Protein 17 % Fett 18 % Fibrer 7 g Äggfrukost 1 ägg 1 Fullkornssmörgås (25 g) 15 g leverpastej 15 g gurka 1 knäckesmörgås (12 g) 20 g keso 3 g krasse 1 Fin Crisp (4 eller 8 g) Skinka (20 g) 4 g Margarin 1 äpple Frukosten ger 320 kcal Kolhydrater 49 % Protein 23 % Fett 28 % Fibrer 8 g Grötfrukost 225 g Havregrynsgröt 20 g Lingonsylt 150 g Mjölk 1 Fullkornssmörgås (25 g) 8 g fett 20 g ost 15 gurkskivor 1 knäckebrödssmörgås 20 g rökt skinka 20 g paprika, grön 1 apelsin Frukosten ger 460 kcal Kolhydrater 57 % Protein 21 % Fett 22 % Fibrer 10 g Vällingfrukost 200 g Fullkornsvälling 1 skiva Grahamsbröd 4 g matfett 1 Fullkornssmörgås (25 g) 40 g makrill 10 g hamburgerkött 20 g tomat 3 g krasse 1 kiwi Frukosten ger 426 kcal Kolhydrater 53 % Protein 21 % Fett 26 % Fibrer 9 g Fler recept finns på HÄR HAR DU FYRA TIPS PÅ BRA FRUKOSTAR. Frukost - dagens viktigaste måltid! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 k

24 Kost- och näringslära I dag är det match! ä 23 2 m Före matchen Ät en kolhydratrik måltid 3-4 timmar före matchen och ta ett litet mellanmål 1-2 timmar före matchen. Drick vatten så ofta du kan. Under matchen Ta alla tillfällen du kan att dricka. I periodpauserna kan du äta banan, lite vitt bröd eller liknande. Efter matchen Nu är musklerna tomma på glykogen (kolhydrater som är lagrade i dina muskler) och vätskeförråden tömda. Du behöver fylla på med kolhydrater och protein. Drick sportdryck, vatten, multimjölk eller något annat och försök att direkt efter äta en banan, smörgås med köttpålägg eller en bulle. Första timmen efter en hård fysisk aktivitet är din förmåga att lagra in muskelglykogen som allra störst. Försök att planera in ett lagat mål mat så snart som möjligt efter matchen. Givetvis gäller samma sak under en träningsdag! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 m

25 Kost- och näringslära ä 24 2 m Godis före match och träning? Case Kalle Kalles lag HC Pucken är på cup och man vann första matchen med 4-2. Nu är det 4 timmar till nästa match. Efter lunchen har spelarna lite egen tid före samling till match 2. Kalle passar på och handla lite godis, en bilpåse, en kexchoklad, lite surisar och en Coca-cola. Kalle äter upp godiset och sedan är det dags för samling. Några spelare i laget vet om att Kalle har ätit godis. HUR SKALL KALLES TRÄNARE AGERA OM HAN FÅR VETA ATT KALLE HAR ÄTIT ALLT GODIS? VARFÖR ÄR DET INTE BRA ATT ÄTA GODIS FÖRE MATCH ELLER TRÄNING? HUR SKALL DESSA SPELARE AGERA? Mellanmålet är en viktig del i ishockeyspelarens vardag! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 m

26 Kost- och näringslära ä 25 2 n Uppladdningsmatsedel SÅ HÄR LADDAR DU INFÖR HELGENS MATCH! Frukost Havregrynsgröt, mjölk, juice, banan, smörgåsar. OCH VARJE DAG I VECKAN OM DU HAR ETT TUFFT PROGRAM! Lunch Mellanmål Ris, ost/skinksås, bröd, mjölk/juice. Mellanmål Middag Pasta, köttfärssås, bröd, mjölk/juice. Mellanmål Kvällsmål Müsli, filmjölk, banan, smörgåsar. Nattmacka Ät fler portioner och lägg till frukt och grönsaker om du behöver äta mer. Glöm inte att dricka mycket vatten de dagar som du laddar! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 n

27 Kost- och näringslära Noteringar ä 26 2 n HEJ! DU VET VÄL ATT DU KAN LADDA NER DOM HÄR SIDORNA PÅ COACHES CORNER? w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 n

28 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 a SMART HOCKEY Utbildningsmateriel i Smart Hockey och Teknik-Säkerhet Framtaget i samråd med Svenska Ishockeyförbundet och används som utbildningsmateriel vid utbildning av tränare. ledare, spelare och materialförvaltare Samordnare Ulf Jernspets JOFA w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 a

29 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 a Innehåll 14a: Skyddsombud/Huvudskydd 14b: Allmänna skador/allvarliga skador Ledavlastning knä JDP 14c: Överbrytning Hyper X/Anatomisk form ASD Centilong info/inpassning av skydd 14d: Rätt storlek skridskor/rätt styvhet skridskor Glidyta eller radie/skåldjup 14e: Klubbans längd/klubbans styvhet/tjejishockey Närkampsspel 14f: Björnligans skydd/domartecken/veteranishockey 14g: Målvakt/Träna och Töj 14h: Tvätta utrustning/ät riktigt/sisu Respekt Företagsinformation till säljaren i sportaffären. Försäkra dig om att det du köper verkligen passar just dig och din spelstil. Ett annat tips är att du köper Jofa direkt. Det är en garanti i sig. Genom produktutveckling, säkerhetstester och många års erfarenhet, har vi vunnit respekt i hela hockeyvärlden. I den här broschyren presenteras detaljerna som skiljer Jofa från andra. Detaljerna som kan göra skillnaden mellan en skadefri säsong och en spolierad karriär. Smart Hockey En bekväm, fungerande och samtidigt skyddande hockeyutrustning är en förutsättning för att kunna göra sitt bästa ute på isen. Med bra skydd kan du koncentrera dig 100% på spelet istället för att åka runt och vara orolig för eventuella smällar. Ett tips är att du är mycket noggrann när du köper din utrustning. Ställ hellre två frågor för mycket än en för lite JOFA, tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet och distriktsförbunden anordnar kurser i ämnet Skyddsombud- Ishockey som syftar till att varje lag ska ha minst en kunnig person som kan svara på frågor om utrustning, inpassning av skydd, skridskor och klubbor. Han ska också vara kunnig i att ta hand om enklare skador, jobba mot mobbing och vara lite av både farsa och morsa åt spelarna. Huvudsaken Gallrets hakkopp ska ha kontakt med hakan och omsluta den. Ett slarvigt inställt ansiktsskydd kan komma ur position och skada dina tänder. Hjälm och galler måste vara CE-märkta för att garantera skydd mot allvarliga skador. Vid inställning av hjälm och ansiktsskydd ska hjälmkanten vara ca en centimeter ovan ögonbrynen och hjälmhalvorna ska vara sammanförda så att hjälmen inte kan rotera på huvudet och hakbandet ska inte kunna glida över hakan. Halsskydd skyddar mot skärskador. Låt det täcka så stor del av halsens höjd som möjligt. CE-märkning garanterar skyddet. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 a

30 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 b Vissa skador är en sekunds verk Det är smällar man får ta brukar man säga om skador som händer på ett ögonblick, gör riktigt ont, men som sedan läks och glöms bort. Till den här typen av akuta skador räknas bland annat: * Blodutgjutningar - lårkakor etc. * Skärsår, blåmärken etc. * Brott på fingrar. * Revbensskador. De akuta skadorna klarar de flesta skydd. Men ska du skydda lederna på bästa sätt ska du välja JDP kroppsledsskydd. Andra ger verk först efter några år Lederna är dina stötfångare... Men det finns en lömskare form av skador. Skador som inte läks med tiden, utan snarare förvärras. Förslitningsskador (arthroser). Bilden visar hur det fungerar när de friska och glatta broskytorna i ett knä glider mot varandra - eller ledar som det också heter. Spräcks, eller skadas broskytorna nöts brosket så småningom bort och ledbarheten minskar. Denna, och andra liknande förslitningsskador, uppstår i nio fall av tio på grund av dåliga skydd för lederna, armbågarna, axlarna, höfterna och knälederna. Det innebär med andra ord att du kan undvika dem. Med riktigt bra och väl uppbyggda skydd. Uttalande av läkare: Med medicinska fakta och praktisk erfarenhet har vi kunnat utveckla ett avancerat testsystem med verklighetsanknytning. Kraven på skydden är mycket höga. De har ju ett namn att leva upp till. JOFA JDP. Lars Peterson, Professor i Ortopedisk Kirurgi. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 b

31 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 b JDP. Tar hand om värsta smällen En helt vanlig tripping med direkt fall mot isen, ger tillräckligt med kraft för att spräcka broskytan i ett knä. Om du inte har skydd med JDP-funktion vill säga. JDP-skållans kupade och exakta utformning fördelar och flyttar kraften från en smäll,en tackling eller ett skott till de tåligaste delarna i kroppen. Skydden i JDP-serien har utvecklats i samarbete med svenska elitspelare ochmedicinsk expertis. JDP Knäskydd Skållan täcker hela knäskålen och ger även ett effektivt skydd för inoch utsidan av ditt knä. Överbrytningsskyddet motverkar översträckning av underbenet. Genom att mildra och fördröja effekten av smällen får benet och musklerna lagom med tid för att mobilisera motkraft. JDP Armbågsskydd Skållan tar emot smällen och fördelar krafterna till över- och underarm samt till armbågsledens tåligare partier. Skållans vikning ger dessutom extra skydd för den mycket känsliga armbågsspetsen. JDP Axelskydd Den kraftiga skållan täcker den ömtåliga axelleden och fördelar kraften från yttre våld till överarm och bröstkorg, som är betydligt tåligare. Skållans övre kant skyddar dessutom nyckelbensleden från att gå ur led vid smällar från sidan. En nog så viktig detalj. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 b

32 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 c Hyper X. Varnar kroppen i tid Ett dåligt benskydd böjs framåt tillsammans med knäleden. Korsband och ledband skadas. Därefter reagerar hjärnan och musklerna. Men då är skadan redan skedd, det är några hundradelars verk. Med Hyper X hejdas kraften i smällen mot knäleden. Hjärnan och musklerna får några extra hundradelar att reagera. Du har en chans att agera och sätta emot. Och glider ur situationen skadefri. Skydd som följer minsta kroppsrörelse JOFA JDP skydd är ishockeysportens mest använda skydd på alla proffs- och elitnivåer. De är utformade efter din kropps ishockeyrörelser de är inkörda redan som nya. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 c

33 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 c Ett mått som håller i längden Så länge vi människor växer, så gör vi det i olika etapper. Det innebär t.ex att det kan skilja flera decimeter mellan två jämnåriga grabbar eller tjejer. Du kanske själv har upplevt skillnaderna på isen. Du kanske också har sett ute i sportaffärerna att många skydd har storlekarna Small, Medium eller Large. Eller att de delas in efter ålder. Men det enda sättet att få exakt passform på dina skydd är att gå efter din kroppslängd. Därför har vi på Jofa infört centilongsystem på de flesta av våra skydd. För att du ska få den storlek som passar din längd och inte din ålder. En fotnot: Mät alltid ovanför fotknölen när du provar benskydd. Annars riskerar du att få för långa benskydd, som hakar upp sig i byxorna. Dressed for success Låt byxan överlappa knäskyddet. Undvik glapp mellan armbågsskydd och axelskydd. Med skridskons plös innanför benskyddet undviker du skärskador. Tejpa inte runt skridskons hälseneskydd - då tappar du rörligheten i åkningen. OBS! Inget glapp mellan handske och armbågsskydd. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 c

34 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 d Visa motståndarna lite kallt stål XX-stiff stiff X-stiff Använd en lika strumpa som när du åker skridsko. Knacka hälen ordentligt bakåt så att du känner hälgreppet. Framfoten och tårna ska ha det bekvämt. Du ska känna ett grepp runt mellanfoten för sidostabilitet. Knacka hälen bakåt och snör så här. Dra inte för hårt över vristen, då sänks fotvalvet, du kan få kramp. Fotens led sitter vid de översta snörhålen, dra litet hårdare. Du kan hoppa över det sista hålparet för större rörlighet framåt. Hittar du en skridsko med Vector Skatelock kan du lätt ha olika drag i snörena över vrist och vid ankel. Snörlåset Vector Skatelock, ger dig möjlighet att variera snörningen. Löst nedtill, styvt vid ankeln eller tvärtom. Du anpassar snörningen till ditt sitt och din åkstil. De dyraste skridskorna har ofta de hårdaste kängorna. De är gjorda för de som åker många gånger i veckan, är vuxna och sliter skridskorna hårt. CCM har många olika modeller som är anpassade för olika kroppsvikter och åkstilar. För att få rätt sitt i åkningen måste du ha en skridsko som du med din kraft och kroppsvikt kan rå på. Skridskon får inte vara för hård eller styv. Du ska kunna böja foten framåt för rätt åkställning och kängan får inte vara hårdare än att du lätt kan vrida ut ankeln och göra ett frånskjut med kraft och spänst. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 d

35 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 d Åkyta eller Automatlåda Moderna skridskor har en radie inslipad från fabrik. En radie innebär att du har grepp i isen mitt på skenan, vid skenans främre och bakre del. Som du vet varierar spelet mycket, du har tyngdpunkten på skenan på olika ställen om du åker rakt fram, accelererar eller står och bryter med någon motspelare i hörnet eller framför mål. Radie ger en lika stor iskontakt oavsett var din tyngdpunkt befinner sig. Proformance Profile har dessutom speciella radier ända ut i skridskospetsarna och en 3,35 meters radie som iskontakt. En radie kan slipas in mer eller mindre långt på en skena. Vanligast är cirka % av stålets totala längd, det är den delen du åker skridskor på. Den allra främsta och allra bakersta delen har mycket sällan kontakt med isen. Undvik att dessa ändar rundas för mycket vid slipning, då blir skenan instabil i längdriktningen. Vanliga radier är 2,70 m, 3,35 m och 3,96 m alltså 9, 11 och 13 fot. Som exempel har en 3,35 m radie ungefär 4-5 cm iskontakt när skenan belastas under åkning. En vanlig glidyta är mellan 4 och 6 cm, ungefär lika som en 3,35 eller 3,96 radieslipning. Stå stabilt med vässat bett En lätt spelare har hjälp av en djupare skål för att få ett bra isgrepp. Man måste ha förtroende för isgreppet för att kunna utveckla skridskoåkning och klubbföring. En tung spelare pressar lättare ner skenan i isen än en lätt spelare. Men samtidigt ska han kunna stoppa tvärt, utan hasande, ha bett. Rörligheten regleras med skenans radieprofil. Stor radie ger stabilitet, mindre radie ger kvickare svängar. Finjustera med skåldjupet.?? ?? Val av skåldjup är individuellt och styrs av din åkstil och spelsätt. En aggressiv åkare med mycket närkamp och fight kanske väljer en djupare skål än den som åker mer tekniskt och oftast levererar passningar. En hård is kräver alltid en djupare skål än en mjuk is. För att finna ut vilken skål som passar just dig kan du ta fart och göra en glidbromsning. Du ska kunna glida i sidled och få bett först när du trycker till. Om skenan biter direkt och du tippar över kan skålen vara för djup eller också har du för litet knäböj, sitt i åkningen. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 d

36 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 e Så blir du klubbmästare Enligt reglerna får en klubbas skaft vara max 163 cm mätt från hälen. Den längden är för spelare som är nära 2 meter långa. I samma takt som du är kortare ska skaftet vara kortare för att ge dig en snabb och dribblingssäker klubba. Med skridskorna på bör klubban lodrätt vara någonstans mellan hakan och 10 cm nedanför. Utan skridskor upp till överläppen. Mätningar av stjärnspelares klubbor har visat att en skaftlängd på 80 till 82% av kroppens längd utan skridskor oftast används av dem. Du mäter från klubbans häl och upp till skaftänden. Dela de centimetrarna med din kroppslängd och du får procenten på din klubba. För att slutligt bestämma ditt skafts längd så lindar du bladet och kör några träningar med det. Nöter du bladet inne vid hälen ska du kapa skaftet någon centimeter. Slitaget ska vara ungefär mitt under bladet. För att du ska få snärt i skotten och kunna känna pucken får inte skaftet vara för hårt. När du håller överhanden vid din längd, ca 82% av din kroppslängd, ska du kunna svikta skaftet utan att ta i för mycket. Välj en mjukare klubba eller ett tunnare skaft om det inte sviktar! SENIOR har lika mått men med mindre eller ingen extra förstyvning, 40kp. Passar ofta spelare från 165 cm plus. INT (intermediate) är tunnare än seniorskaft. Kallas även MID 35kp eller LIGHT 30kp ger bra känsla och snärt i skotten för cm kroppslängd. JUNIOR, 20kp, ger bra svikt och skott till cm spelare. YT/PW, 15kp, är perfekt för att lära sig hantera klubban för de yngsta händerna. RBK och CCM klubbor är anpassade för olika kroppslängder, kroppsstyrka och handstorlek. SENIOR PRO betyder att skaftet är ca 25x30 mm och passar en vuxen hand. Grundstyvheten i ett skaft anges i kp/kilopond eller pound enligt en allmän standard. Vanligt är 60, 55, 50, 45 kp för Elit- och Seniorspelare. Skaftets slutliga styvhet avgörs först när du kapat det anpassat till din kroppslängd, då avgör bara din känsla vad som är rätt. På en Trä- eller Hybridklubba kan du runda skaftet så det sviktar som du vill och passar just din hand! w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 e

37 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 e Tjejishockey För att bli bra ishockeyspelare ska du kunna fokusera dig på spelet hela matchen. För att klara den koncentrationen ska du vara noga med att äta näringsriktig mat särskilt före och efter matcher och träningar. Håll överhanden ungefär vid munnen och kolla att du kan svikta klubban. Sviktar den inte ska du ha ett mjukare/tunnare skaft. En klubba som inte sviktar kan inte dribbla eller skjuta. Som tjej ska du absolut ha mjukare skridsko än killarna i samma ålder, CCM 92an är perfekt från storlek 27 till 47. Som Damkronespelare eller J18 Flick och Elit ska du kolla Jr Promodellerna för stabilitet. Lämna gärna övre hålparet för rätt sitt. RBK har ett skulderskydd för tjejer. Annars är det bara suspen som skiljer från killarnas utrustning. Det finns idag ca 2500 tjejer över 11 år som spelar ishockey i Sverige. Förutom de framgångsrika Damkronorna finns nu även ett U18 Damlandslag. Det gäller när det smäller... Närkamp! Ishockey är en tuff sport där mycket närkamp förekommer. Du ska våga att satsa för fullt för att nå framgång. Slipade skridskor i rätt storlek, skydd som är rätt inprovade och hjälm med galler som sitter på plats även efter en kollision är absoluta villkor för att du ska vara skadefri, och det ska du se till att vara! 5K byxan klarar både nybörjare och veteraner. Finns från storlek 90 cm till 190. Det viktigaste finns där JDP höftledsskydd. Alternativ byxtyp är RBK 6K där du kan reglera höjden och vidden på lårskydden. Bra om du är kraftig vid lår och höfter. Närkampsspel vid sarg påfrestar skuldror, höftled och höftknölen. Risk för skador på höftledens broskytor finns från och med att tacklingar tillåts. Blixtlåset ska vara igendraget för att förhindra skärskador mot insidan av låret. Det är enbart till för att underlätta när du kliver i byxorna! I Nordamerika tas byxorna ofta på efter skridskorna. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 e

38 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 f Björnligan Ishockeyskola De viktiga ledskydden Ishockey anses vara världens snabbaste lagsport. Kraftiga kollisioner och tacklingar. Bra skydd krävs. Kanske inte de första åren i karriären, men du kommer att ramla. Med bra skydd i rätt storlek slår du dig inte. Följ JOFAs centilongangivelser på skydden, det är lätt att hitta rätt. Begär att klubben anordnar bytesträffar. Sök begagnat, förutom hjälmar och galler. Dessa har höga skyddskrav på sig och bör kontrolleras av utbildade Skyddsombud-Ishockey. Kolla kursen med Ungdomsansvarig ledare i klubben. I Björnligan turas man om att vara målvakt. Oftast lånar klubben dig det du behöver. RBK/JOFA tillverkar ledskyddande utrustning. Den heter 3K och 5K ASD/JDP, kolla bilden välj den så är du säker! Säkraste utrustningen Skulderskydd Ska skydda axelleden med en djup axelskålla, samt hjärta och bröstben. Armbågsskydd Djup plastskålla vid armbågsspetsen och reglerbara resårer. Handskar Förformad, halvsluten hand med kraftigt skydd för tummen. Suspensoir Plastskålla med kantstoppning och bred resår. Byxor Ledavlastande skydd för höftleder. Kupat lår- och sidoskydd. Benskydd Höger och vänster för att passa bra. Djup knäskålla. Halsskydd CE-märkt Ska täcka så stor del av halsen som möjligt. Icke genomskärbart. Hjälm CE-märkt Inställd rätt med hakbandet nära halsen. Galler CE-märkt Hakkoppen ska ha kontakt med hakan. Banden på sidorna reglerar. Klubba Med grovleksanpassat skaft så den går att svikta sedan den kapats. Skridskor Så nära fotens storlek som möjligt, högst ett till två nummer för stora. Det är en säkerhetsfaktor att ha rätt storlek. De absolut flesta av landslagets spelare använder JDP skydd de vet att lederna är viktiga att skydda. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 f

39 Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 15 f Domartecken Avvaktande spel Icing Holding (fasthållning) Misconduct (olämpligt uppförande) Tripping (slag på skridskon) Charging (otillåten tackling) High stick (hög klubba) Slashing (slag med klubban) Hooking (hakning) Roughing (onödigt hårt spel) Puck over the line (puck över mållinjen) Cross-checking (tackling med klubban) Wash-out (ingen åtgärd) Stötta alla ledare, spelare och domare Stötta alla ledare, spelare och domare. De är alla där frivilligt och för att ha roligt. Du är inte bara Åskådare, du är också en förebild för barnen som vuxen, så stay cool och beröm! Barn lär av vuxna JOFA stöder svensk ishockey sedan urminnes tider. Vi verkar för en teknisk och skadefri ishockey i en lagmiljö där alla tycker det är roligt med ishockey. w w w. c o a c h e s c o r n e r. n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 f