Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2

3 Kommunstyrelsen mandatperioden Ledamöter Grupp (s), (c), (mp), (fp), (ksff) (m), (v) (kd) Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Olle Olsson (kd) Said Lundin (s) Joakim Jansson (m) Maria Sundell (s) Nils Herward (m) Jenny Jansson (s) Kerstin Wallsby (v) Rolf Berg (s) Mona Petri (c) Lars Hansson (c) Helena Hansson (c) Torbjörn Segelod (fp) Mikael Karlsson (ksff) Ersättare och dess inträdesordning För ledamot i gruppen (s), (c), (mp), (fp), (ksff) träder ersättare in i följande ordning: 1. Olle Strömberg (s) 2. Pia Hässlebräcke (s) 3. Håkan Bergqvist (s) 4. Inger Orsbeck (s) 5. Liza Kettil (s) 6. Birgitta Karlsson (c) 7. Peter Andersson (c) 8. Bengt Ryrmalm (c) 9. Jan Petersson (c) 10. Hans-Joakim Isenheim (mp) För ledamot i gruppen (m), (v) träder ersättare in i följande ordning: 1. Sebastian Andersson (m) 2. Alf Sifversson (m) 3. Christer Börjesson (m) 4. Ove Göransson (v) För ledamot i gruppen (kd) träder ersättare in i följande ordning: 1. Rolf Jacobsson (kd) Om ingen ersättare för ledamot i dennes grupp är närvarande träder ersättare i den grupp som är störst in enligt den gruppens inträdesordning. Om ingen ersättare från den största gruppen är närvarande träder ersättare från den nästa största gruppen in enligt den gruppens inträdesordning osv.

4

5 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/Underrättelse Tid: Onsdagen den 9 maj 2012 kl Plats: Utses att justera: Kommunhuset Forum, Gullmarssalen Föregående justeringsperson: Said Lundin (s) Justering: Ordförande: Sekreterare: Åsa Karlsson (s) Markus Hurtig Ärenden Nr Ärenden Sid Yttrande över förslag till skyddsområde för Lysekils kommuns vattentäkt i Kärnsjön KS Förslag till samordning av VA-verksamheterna i Färgelanda, Uddevalla och Munkedal kommuner KS Finansiering av Miljösamverkan Västra Götaland Dnr: Ökat brukarinflytande i hemvården genom förenklad handläggning Dnr KS Måltidsutredning Munkedals Kommun, del 1 Hällevadsholm Dnr KS Ansökan från KJ Schakt AB om godkännande och rätt till bidrag till fristående grundskola 7-9 i Munkedal (Skolinsp. dnr :824) Dnr KS Inriktningsbeslut pedagogisk omsorg på obekväm arbetstid delrapport 2 Dnr KS 257 Inrättande av social investeringsfond Dnr KS 261 Revisorernas PM om granskning av årsredovisning för Tidplan för arbetet med intern kontroll (åtgärder med anledning av kommunrevisionens synpunkter) Dnr KS MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 KOMMUNSTYRELSEN Årsredovisning för Fyrbodals kommunalförbund Dnr KS Årsredovisning för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS Årsredovisning för Samordningsförbundet Norra Bohuslän (Finsam) Dnr KS Tilldelning av fritidspris och fritidsstipendier 2011/2012 Dnr KS Tilldelning av kulturpris och kulturstipendier 2012 Dnr KS Anmälan av delegationsbeslut 419 Meddelanden 1. Statistik, barnomsorg och äldreomsorg 2. Ekonomisk månadsavstämning 3. Information om arbetet med budget IT-strategi för skolan

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Sida 2 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Yttrande över förslag till skyddsområde för Lysekils kommuns vattentäkt i Kärnsjön Länsstyrelsen har översänt en remiss avseende nytt vattenskyddsområde för Kärnsjön i Munkedal, Dals-Ed, Färgelanda och Tanums kommuner. Lysekils kommun tar huvuddelen av råvattnet till va-verksamheten från Kärnsjön, belägen i Munkedals kommun. Lysekils kommun har sedan tidigare vattendom på uttagsrätten och även skyddsområde för visst område i och i anslutning till uttagspunkten. Vattentäkten försörjer ca personer. Lysekils kommun, senare Leva i Lysekil AB, påbörjade 2003 ett arbete som syftade till att upprätta ett nytt skyddsområde för ytvattentäkten Kärnsjön. Munkedals kommun har vid ett flertal tillfällen lämnat synpunkter på förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter. Av synpunkterna har tydligt framgått att kommunen varit missnöjd med föreslaget skyddsområdes geografiska utformning, föreslagna föreskrifter och behandling av inlämnade remissyttranden. Den föreslagna geografiska utbredningen täcker större delen av norra Munkedal och innebär kraftig påverkan på såväl verksamhetsutövare som fastighetsägare. Områdets utbredning påverkas kraftigt av rinntidsberäkning med flera förutsättningar. Munkedals kommun har beställt och redovisat alternativa beräkningar som minskar områdets storlek. Munkedals kommun vidhåller att rinntidsberäkningen i förslaget revideras så att områdets utbredning minskas. LEVA i Lysekil AB bör åläggas att visa på hur mycket vattenskyddsområdets utbredning kan minskas vid installation av barriärer i förhållande till nuvarande förslag. Munkedals kommun lämnar i övrigt ett antal synpunkter på förslaget. Beredning Samhällsbyggnadschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande synpunkter på förslaget till vattenskyddsområde och föreskrifter för Kärnsjön: - Vattenskyddsområdets utbredning bör omarbetas och minskas. Leva i Lysekil AB bör åläggas att visa effekten av att anordna tekniska barriärer i anslutning till råvattenintaget, - Föreskrifterna bör justeras enligt vad som redovisas i tjänsteskrivelse daterad , - Munkedals kommun är inte beredd att överta tillsyn av skyddsområdet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 sida 1 Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande över förslag till skyddsområde för kommuns vattentäkt i Kärnsjön Lysekils Länsstyrelsen har översänt en remisss avseendee nytt vattenskyddsområde för Kärnsjön i Munkedal, Dals-Ed, Färgelanda och Tanums kommuner. Lysekils kommun tar huvuddelen av råvattnet till va-verksamheten från Kärnsjön, belägen i Munkedals kommun. Lysekils kommun har sedan tidigare vattendom på uttagsrätten och även skyddsområdee för visst område i och i anslutning till uttagspunkten. Vattentäkten försörjer ca personer.. Leva i Lysekil AB är huvudman för va-verksamheten. Lysekils kommun, senare Leva i Lysekil AB, påbörjade 2003 ett arbete som syftade till att upprätta ett nytt skyddsområde för ytvattentäkten Kärnsjön. Grunden för arbetet är EU:s ramdirektiv för vatten, Riksdagens beslut om att vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter skall ha upprättats senast 2009 samt Naturvårdverkets handbok med råd och anvisningar om hur arbetet skall bedrivas. Syftet med föreskrifterna är att skydda vattentäkten, så att a den godaa vattenkvaliten kan vidmakthållas. Länsstyrelsenn har övertagit arbetet med skyddsområdet. Förslaget till skyddsföreskrifter omfattar hela avrinningsområdet somm täcker fyra kommuner. Skyddsområdet har delats in i tre zoner primär skyddszon, sekundär skyddszon och tertiär skyddszon. Det som bedöms som riskfylld verksamhet prövas särskilt. Prövningens art beror bland annat på i vilken zon aktuell verksamhet är belägen. Prövningen sker i flertalet fall av denn kommunala miljönämnden där skyddsföreskrifterna gäller, dvs i huvudsak i Munkedal. Länsstyrelsenn är tillsynsmyndighet och meddelar ävenn dispenser från föreskrifterna. Arbetet med anmälningar, tillstånd och dispenser bedöms medföra ett avsevärt merarbete för Miljö- och Byggförvaltningen i Munkedals kommun. Tillsynsansvaret kan överlåtas från Länsstyrelsen till kommunen. Avgift för prövning etc betalas av fastighetsägare eller motsvarande inom området. Munkedals kommun har vid ett flertal tillfällen lämnat synpunkter påå förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter. Av synpunkterna har h tydligt framgått att kommunen varit missnöjd med Föreslaget skyddsområdes geografiska utformning Föreslagna föreskrifter Behandling av inlämnade remissyttranden Föreskrifternas utformning, val av förbud, tillstånd eller anmälan är av väsentlig betydelse för kommunen, dess invånare och verksamhetsutövare. För att få MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

9 sida 2 9 förståelse för betydelsen av ett skyddsområde är det viktigt att nivån och omfattningen av föreskrifterna hamnar rätt. Den föreslagna geografiska utbredningen täcker större delen av norra Munkedal och innebär kraftig påverkan på såväl verksamhetsutövare som fastighetsägare. Områdets utbredning påverkas kraftigt av rinntidsberäkning med flera förutsättningar. Munkedals kommun har beställt och redovisat alternativa beräkningar som minskar områdets storlek. Munkedals kommun vidhåller att rinntidsberäkningen i förslaget revideras så att områdets utbredning minskas. Observera att den beräkning SMHI utfört på uppdrag av Munkedals kommun är baserad på kända lokala förhållande för Kärnsjön, inte på generella faktorer som ska kunna tillämpas på i princip alla sjöar i Sverige. Enligt det tekniska underlaget saknas tekniska barriärer i anslutning till råvattenintaget. LEVA i Lysekil AB bör åläggas att visa på hur mycket vattenskyddsområdets utbredning kan minskas vid installation av barriärer i förhållande till nuvarande förslag. (Se NV:s nya handbok 2010:5) I en jämförelse med de av Länsstyrelsen fastställda föreskrifterna för Tåsteröds stora vatten i Sotenäs kommun förefaller föreskrifterna för Kärnsjön som mer restriktiva. Avsikten till detta är oklar. Munkedals kommun har följande synpunkter: 1, punkt 1: tillstånd ändras till anmälan, texten kompletteras med att anmälan inte heller behövs för båttank. 1, pkt 2: tillstånd ändras till anmälan 1, pkt 3: i sekundär zon ändras förbjuden till anmälan 1, pkt 4: förbjuden ändras till anmälan eftersom viss skogsskötsel endast kan ske från sjösidan 2, pkt 1: i sekundär zon ändras tillstånd till anmälan 2, pkt 2: förbjuden ändras till anmälan i sekundär zon 3, pkt 2: i sekundär och tertiär zon ändras tillstånd till anmälan 4, pkt 4: i sekundär zon ändras förbjuden till anmälan 8, pkt 1: föreskrifterna för såväl primär som sekundär zon utgår. Dessa frågor hanteras av skogsvårdsstyrelsen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Beslutet kan medföra kostnader för verksamhetsutövare och fastighetsägare. Möjlighet att söka ersättning finns 2. Miljö Förutsättningarna för att bibehålla en god vattenkvalite förbättras MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

10 sida Folkhälsa Ingen direkt påverkan 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna följande synpunkter på förslaget till vattenskyddsområde och föreskrifter för Kärnsjön: Vattenskyddsområdets utbredning bör omarbetas och minskas. Leva i Lysekil AB bör åläggas att visa effekten av att anordna tekniska barriärer i anslutning till råvattenintaget. Föreskrifterna bör justeras enligt förslag ovan Munkedals kommun är inte beredd att överta tillsyn av skyddsområdet Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Länsstyrelsen MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

11 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 29 Sida 3 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Förslag till samordning av VA-verksamheterna i Färgelanda, Uddevalla och Munkedal kommuner Kommunstyrelsen gav förvaltningen i november 2009 i uppdrag att utreda förutsättningarna till en möjlig sammanslagning av VA-verksamheterna i Uddevalla och Munkedals kommuner. Detta utökades senare till att även omfatta Färgelanda kommun. VA-enheten har tillsammans med tjänstemän från ovanstående kommuner utrett förutsättningarna för en samverkan i enlighet med den s.k. Mitt Sverige Vattenmodellen. Idén bygger på en bolagisering av VA-verksamheten i ett moderbolag med arbetsnamnet Munkedal Vatten AB som ägs till 100 % av Munkedals kommun. Till det bolaget förs anläggningstillgångarna som idag finns i kommunen (vattenverk, reningsverk, avloppspumpstationer etc.) samt ett gemensamt ägt driftbolag mellan kommunerna, Väst Vatten AB som blir ett dotterbolag till Munkedal Vatten AB. Bolagsstarten är planerad till under förutsättning att beslut om samverkan enligt förslaget även tas i kommunfullmäktige i Färgelanda och Uddevalla kommuner. Som beslutsunderlag i ärendet finns Samordning av VA-verksamheterna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner daterad med bilagorna 1 16 samt rapport VA samverkan mellan Färgelanda, Munkedal och Uddevalla daterad december Förslaget förväntas skapa samordningsvinster genom stordriftsfördelar, administrativa vinster genom gemensam ledning och administration, minskning av framtida kostnadsökningar för va-abonnenter i Munkedals kommun och förbättrade möjligheter till rekrytering och kompetensutveckling av personal. VA-kollektivet betalar i dag ca 400 tkr till kommunens centrala administration vilket direkt påverkar kommunstyrelsens budget. Kollektivets andel i tjänster inom ekonomi, personalfrågor, kommunkansli, växel och bilvård försvinner också i och med detta förslag. Beredning VA-chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunfullmäktige beslutar: 1. att bilda ett helägt kommunalt VA bolag i Munkedals kommun dit anläggningstillgångarna förs i enlighet med föreslaget rörelseöverlåtelseavtal enligt bilaga 1, 2. att uppdra åt bolaget att fullgöra uppgifter för kommunen som huvudman för den allmänna VA-anläggningen, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 Sida 4 KOMMUNSTYRELSEN att ett dotterbolag till detsamma bildas i form av ett gemensamt driftbolag i enlighet med de i bilagorna 2, 3 och upprättade samarbetsoch aktieägaravtalen samt överlåtelseavtalet tillsammans med kommunerna Färglanda och Uddevalla, 4. att för nämnda bolag anta de i bilagorna 5 till 8 angivna bolagsordningar och ägardirektiv, 5. att utse styrelseledamöter till bolagen enligt bilagt förslag i bilagorna 5 och 7, 6. att utse ett ägarombud till de nybildade bolagen, 7. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förutsättningarna för det mest fördelaktiga skattemässiga hanteringen av fastighetsöverlåtelser från kommunen till bolaget, 8. att bolagsstarten ska ske men att beslutens slutgiltiga ikraftträdande förutsätter att kommunerna Färgelanda och Uddevalla också tagit beslut och godkänt samverkan enligt förslaget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

31 sida 1 Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Revidering 2 Förslag till samordning av VA-verksamheternoch Munkedal kommuner i Färgelanda, Uddevalla Bakgrund Kommunstyrelsen gav VA-chefen i november 2009 i uppdrag att utreda förutsättningarna till en möjlig sammanslagningg av VA-verksamheterna i Uddevalla och Munkedals kommuner. Det utökades senare till att även omfattaa Färgelanda kommun. VA-enheten har tillsammans med tjänstemän från ovanstående kommuner utrett förutsättningarna för en samverkan i enlighet med den s.k. Mitt Sverige Vatten modellen. Idén bygger på en bolagisering av VA-verksamheten i ett moderbolag med arbetsnamnet Munkedal Vatten AB som ägs till 100 % av Munkedals kommun. Till det bolaget förs anläggningstillgångarna som idag finns i kommunen (vattenverk, reningsverk, avloppspumpstationer etc.) samt ett gemensamt ägt driftbolag mellan kommunerna, Västt Vatten AB som blir ett dotterbolag till Munkedal Vatten AB. Bolagsstarten är planerad till under förutsättning att beslut om samverkan enligt förslaget även tas i kommunfullmäktige i Färgelanda och Uddevalla kommuner. Som beslutsunderlag finns bilagt Samordning av VA-verksamheterna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner daterad med bilagorna 1 16 samt rapport VA samverkan mellan FärgelandaF a, Munkedal och Uddevalla daterad december Revideringar av handlingar Tidigare utskickade handlingar till planerat beslut i kommunstyrelsenn har reviderats i huvudsak enligt följande: Bilaga 1. Rörelseöverlåtelseavtal mellan Munkedals kommun och Munkedal Vatten AB. Köpeskilling, punkt 3. 1 har sattss lika som det bokförda värdet påå anläggningstillgångarna, dvs. 77 miljoner kronor. Köpeskillingen avläggs genom apport. Bilaga 2. Samarbetsavtall punkt 5.1, 8.1.1, 8.1.2, 8.2.3, text delvis tidigare. Punkt 6.6, 9.5 borttagna. justerad mot Bilaga 3. Aktieägaravtal punkt 5.1, 5.2, , text delvis justerad mot tidigare. Punkt 12.2 och tidigare punkt 13, finansiering är borttagen.. Bilaga 5. Bolagsordning för f Munkedal Vatten AB, 6 och har aktiekapital och antal aktier ändrats. 8 två alternativa förslag till antal styrelseledamöter. Alternativ 2 är samma som är föreslaget för Uddevalla Vatten AB, men behöverr inte vara samma i Munkedal Vatten AB. Bilaga 8. Ägardirektiv till Väst Vatten AB punkt 1 har utökats med tillägg samtt punkt MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

32 sida 2 32 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Samordningsvinster genom stordriftsfördelar. Administrativa vinster genom gemensam ledning och administration. Minska framtida kostnadsökningar för vaabonnenter i Munkedals kommun. Förbättrade möjligheter till rekrytering och kompetensutveckling av personal. VA-kollektivet betalar i dag ca 400 tkr till kommunens centrala administration vilket direkt påverkar kommunstyrelsens budget. Kollektivets andel i tjänster inom ekonomi, personalfrågor, kommunkansli, växel och bilvård försvinner också i och med detta förslag. 2. Miljö Möjlighet till alternativa lösningar för Munkedals- och Dingle avloppsreningsverk i framtiden. Möjlighet till alternativa lösningar för vattenförsörjning i Munkedals kommun. Enhetlig miljökvalitetskontroll för 3 kommuner för dricksvatten- och avloppsrening samt ledningsnät. 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Facklig samverkan har skett både på lokal nivå och i kommungemensam samverkansgrupp. I dag har verksamheterna VA samt Park/Skog gemensam chef. En omorganisation kommer att krävas av Park/Skog i och med detta förslag. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bilda ett helägt kommunalt VA bolag i Munkedals kommun dit anläggningstillgångarna förs i enlighet med föreslaget rörelseöverlåtelseavtal enligt bilaga 1 uppdra åt bolaget att fullgöra uppgifter för kommunen som huvudman för den allmänna VA-anläggningen att ett dotterbolag till detsamma bildas i form av ett gemensamt driftbolag i enlighet med de i bilagorna 2, 3 och upprättade samarbets- och aktieägaravtalen samt överlåtelseavtalet tillsammans med kommunerna Färglanda och Uddevalla att för nämnda bolag anta de i bilagorna 5 till 8 angivna bolagsordningar och ägardirektiv MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

33 sida 3 33 att utse styrelseledamöter till bolagen enligt bilagt förslag i bilagorna 5 och 7 utse ett ägarombud till de nybildade bolagen att utreda förutsättningarna för det mest fördelaktiga skattemässiga hanteringen av fastighetsöverlåtelser från kommunen till bolaget samt att bolagsstarten ska ske men beslutens slutgiltiga ikraftträdande förutsätter att kommunerna Färgelanda och Uddevalla också tagit beslut och godkänt samverkan enligt förslaget Kenneth Öhman VA-chef Samhällsbyggnadssektorn MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

34 FMU Vatten Samordning av VA-verksamheten i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner Ledningsgruppens förslag december 2011

35 35 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG 2 2. FÖRSLAGET ASSOCIATIONSFORM FÖRSLAG TIDPLAN 7 5. BOLAGETS LOKALISERING 7 6. ARBETSGRUPPER PERSONAL EKONOMI ORGANISATION DRIFTFRÅGOR SAMHÄLLSPLANERING FORTSATT ARBETE TILLSÄTTNING AV VD FÖRSLAG TILL BESLUT 14 BILAGOR 14 RAPPORT ARBETSGRUPPEN PERSONAL... RAPPORT ARBETSGRUPPEN EKONOMI. RAPPORT ARBETSGRUPPEN ORGANISATION. RAPPORT ARBETSGRUPPEN DRIFT RAPPORT ARBETSGRUPPEN SAMHÄLLSBYGGNAD.. AKTIEÄGARAVTAL... SAMARBETSAVTAL... PRINCIPER FÖR ÖVERSIKTLIG FÖRDELNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER... BOLAGSORDNING FMU VATTEN AB... BOLAGSORDNING FÖR FÄRGELANDA VATTEN AB... ARBETSORDNING FÖR STYRELSE OCH VD I FMU VATTEN AB... ARBETSORDNING FÖR STYRELSE OCH VD I FÄRGELANDA VATTEN AB... RAPPORT VA SAMVERKAN FÄRGELANDA MUNKEDAL OCH UDDVALLA.. RISKBEDÖMNING INFÖR ÄNDRING AV VERKSAMHET EN.. 1

36 36 1. Sammanfattning och förslag Kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har via utsedd styr- och ledningsgrupp gjort ett slutförslag för gemensam organisation för Vatten och Avlopp (VA) i regionen. Bakgrunden till förslaget är framförallt att man vill ha en bra organisation för att möta framtida krav från myndigheter, samhälle och abonnenter. Samverkan över kommungränserna är en nödvändighet för att kunna erbjuda kommuninvånarna en god service idag och framförallt i framtiden. Ledningsgruppen tror också att de största fördelarna finns att hämta där verksamheten kräver dyrbara anläggningar och kompetens att långsiktigt styra investeringarna rätt. Den gemensamma organisationen kallas här FMU Vatten. All personal i kommunernas nuvarande VA-organisation överförs till detta bolag. Dagens bemanning på totalt 60 årsarbetare (61 personer) skulle behöva utökas med 4 tjänster om kommunerna fortsätter var för sig. Denna beräkning bygger på dagens användande av konsulttjänster för verksamhetsutövandet i våra kommuner. Möjligheten framtidsmässigt för ekonomiska rationaliseringar bedöms ligga i storlek 5-10 procent exklusive kapitalkostnader. FMU Vatten kommer att ha en bemanning av c:a 70 årsarbetare enligt organisationsgruppens underlag. Den föreslagna utökningen i inledningsskedet sker mot bakgrund av upprättandet av en egen funktion för ekonomi och personalfrågor i bolaget. Kostnadsmässigt sker ingen förändring då våra tre kommuner idag debiteras interna kostnader för tjänsterna med ca 4,5 miljoner på årsbasis. Förutsättningarna för den gemensamma organisationen är att åstadkomma effektivare resursutnyttjande inom kommunernas VA-verksamheter. En förutsättning för arbetet har varit att det lokala inflytandet skall bestå medan driften av anläggningarna överlåts till FMU Vatten. Kommunernas VA-anläggningar kvarstår enligt förslaget i kommunernas ägo men placeras i ett helägt ägarbolag för varje kommun. Driften av anläggningarna köps av FMU vatten. Kommunernas ägarbolag blir huvudman och tillsammans med respektive kommun, bestämmer över utbyggnadsplaner och VA-taxor. Framtagandet av rapporten har skett utifrån arbetet i fem arbetsgrupper inom områdena Personal, Ekonomi, Organisation, Drift och Samhällsplanering. Efter ett godkännande av detta principförslag i respektive kommun kan utannonsering av befattningen som VD för FMU Vatten ske liksom en del återstående detaljarbete för övergång till den nya organisationen. Detaljarbetet skall ske i nära samverkan med de fackliga organisationerna. Rapporten innehåller bilagor med förslag till bolags- och arbetsordning, aktieägaravtal och samarbetsavtal. Arbetsgruppernas rapporter biläggs också tillsammans med ett tidigare gjort underlagsmaterial för VA samverkan mellan våra komuner. Ledningsgruppen överlämnar härmed denna rapport till Styrgruppen för politisk behandling. 2

37 37 2. Förslaget Kommunerna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har via utsedd styr- och ledningsgrupp gjort ett slutförslag för gemensam organisation för Vatten och Avlopp (VA) i regionen. Denna gemensamma organisation kallas i det här slutförslaget FMU Vatten. Förslaget bygger på den förstudie som gjordes i december Målet med den gemensamma organisationen är att åstadkomma effektivare resursutnyttjande inom kommunernas VA-verksamheter. En förutsättning för arbetet har varit att det lokala inflytandet skall bestå medan driften av anläggningarna överlåts till den gemensamma driftorganisationen. FMU Vatten blir alltså det gemensamma driftbolaget som sköter driften och blir arbetsgivare för all personal inom verksamheten. Ledningsgruppen ser nedanstående huvudsakliga fördelar med en gemensam VAorganisation: Kompetens försörjning: Om FMU Vatten bildas i bolagsform är jag övertygad om att detta blir en attraktivare arbetsgivare än Uddevalla kommun. Erfarenheten från andra samverkansorganisationer visar att rekrytering av personal går mycket lättare efter en regional bolagisering. Omorganisationen kommer vid lämplig tidpunkt eftersom VA-chefen i Uddevalla snart kommer att avgå med pension. Personal: Personalen får vara med från början och utveckla en framtidsinriktad organisation. Nya intressanta arbetsuppgifter tillkommer. Organisationen kommer att medföra att en ökad specialisering av kompetenser vilket skapar stora utvecklingsmöjligheter. Erfarenhet från andra samverkansorganisationer är att personalen är mycket nöjda med den nya organisationen. Ingen VA-samverkansorganisation i Sverige har återgått till den organisation som gällde innan samgåendet. Lättare att finna en samhörighet inom FMU Vatten än inom kommunen, på grund av att alla jobbar med samma saker vatten. Ökade krav från huvudmän och abonnenter: Alla tre kommunerna har relativt höga taxor. Ett samgående medför med stor sannolikhet att taxorna kan hållas lägre än om man fortsätter i nuvarande organisationsform. Detta bör även gälla Uddevalla. Stordriftsfördelar effektivisering: En större organisation medför effektivare verksamhet. Detta beror framförallt på att fasta kostnader för ledning, projektering, ekonomiadministration, personaladministration, GIS, driftövervakningssystem mm kan fördelas på fler kostnadsbärare. Organisationen blir inte så beroende av konsulter utan kan klara de flesta arbetsuppgifter i egen regi. Ett bildande av en samverkansorganisation medför att banden med kommunerna klipps och egna juridiska personer bildas. Bolagen får då själva besluta om upplåning (vilket brukar resultera i lägre ränta än internräntan) och eventuella köp av tjänster från ägarkommunerna. Detta kommer att ske med enda syfte - att få så bra lösningar för VA-kollektivet som möjligt. 3

38 38 EU:s ramdirektiv (avrinningsområden viktigare än kommungränser): Ur miljösynpunkt är det bättre med en större VA-organisation som inte är beroende av kommungränserna utan ser mer till avrinningsområden. Om man strikt betraktar området innanför kommungränsen är det stor risk att man inte hittar de ur miljösynpunkt optimala lösningarna. På sikt kan säkert ett antal vattenverk och avloppsreningsverk läggas ned och ersättas med överföringsledningar. Detta medför mindre utsläpp genom effektivare avloppsrening. Ökade krav från samhället: Lättare att ha erforderlig kompetens och resurser för att kunna svara upp på alla krav som ställs på VA-branschen i form av riskanalyser för vattenverk, ökade utsläppskrav, ökade arbetsmiljökrav mm. Förändrat samhälle regionbildning: Vårt samhälle genomgår ju nu förändringar genom att de gamla länen bryts upp och regioner bildas. Regionerna ansvarar bl.a. för kollektivtrafik och delar av miljöövervakning. Det finns även de som anser att regionerna skulle kunna ta över mer inom infrastrukturen från kommunerna för att få en ökad effektivitet och samordning. En regional VA-samverkan stämmer överens med dessa strömningar. Utomlands är det vanligt att man har betydligt större organisationer för VAförsörjningen än i Sverige. I Holland t.ex. finns det endast ett tiotal huvudmän inom vattenförsörjningen. I Danmark har man nyligen genomfört en kommunreform som medför att kommunerna har gått samman och bildat större kommuner än tidigare. Framtidsinriktad organisation: Ett bildande av FMU Vatten innebär att en framtidsinriktad VA-organisation bildas. Jag är övertygad om att flera närliggande kommuner kommer att vilja ansluta sig till denna organisation. Detta har ju redan framkommit genom sonderingar från olika håll. FMU Vatten kan utvecklas mot ett Bohus Vatten med Bohuskommunerna som delägare eller ett Trestads Vatten eller en kombination av båda. På det rent konkreta planet kan följande direkta fördelar konstateras; Munkedals behov av att bygga nytt avloppsreningsverk undviks genom att avloppet kan renas på Skansverket i Uddevalla. Vattentillgången säkras med leveransmöjligheter från Uddevalla. Färgelandas behov av tillgång till dricksvatten säkerställs genom byggandet av en överföringsledning mellan Färgelanda och Uddevalla. På lite sikt kan även avloppsreningsverken i Ellenö, Stigen och Ödeborg avvecklas och reningen hanteras på Skansverket. Munkedal och Färgelanda får möjlighet att ta del av och implementera upprättade policydokument, rutiner och driftinstruktioner m.m. som finns i Uddevalla. Uddevalla får ökade intäkter för vattenleveranser och omhändertagande av spillvatten. En bättre och jämnare reningsprocess kan åstadkommas med ökad spillvattenmängd. En ökad mängd slam ger förutsättningar för en större utkomst av el. Vattenförsörjningen för Uddevalla blir säkrare genom att Kärnsjön tillkommer som uttagskälla. 4

39 39 Kommunernas VA-anläggningar, både under och ovan marken, kvarstår i respektive kommuns ägo genom ett särskilt bildat ägarbolag. Varje kommun bestämmer själva över utbyggnads- och ombyggnadsplaner och Va-taxor. Va-taxorna bör ha samma struktur men nivån på de ingående parametrarna kommer att vara olika beroende på att kostnaderna för VA-verksamheten varierar i de tre kommunerna. Det gemensamma driftbolaget FMU Vatten arbetar på uppdrag från ägarbolagen som är huvudman enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV), för VAförsörjningen i respektive kommun. Alla kostnader för driften av anläggningarna skall fördelas till respektive ägarbolag på ett rättvist sätt. Så mycket som möjligt av fördelningen skall baseras på personalens tidsskrivning. Se vidare 8.2. Möjligheten för rationaliseringar bedöms ligga i storleksordningen 5-10 procent av kostnadsmassan, exklusive kapitalkostnader. Detta under förutsättning av att nuvarande fördelning av arbeten i egen regi och entreprenader bibehålls. Vid starten av FMU Vatten bedöms behovet vara ca x årsarbetare. Dagens bemanning består totalt av 60 årsarbetare men bör enligt ansvariga chefstjänstemän ökas till y årsarbetare om kommunerna var för sig skall kunna svara för en acceptabel VAförsörjning. Efter att FMU Vatten har satt sig bedöms det finnas utrymme för ytterligare rationaliseringar. 3. Associationsform Kommunernas representanter i ledningsgruppen är överens om att det är både möjligt och praktiskt att föra över VA-verksamheten i en gemensam organisation. Målet att nå effektivare resursutnyttjande uppnås genom denna samverkan. Under utredningens gång har främst diskuterats lämplig associationsform. Ledningsgruppen har inhämtat information från andra samverkansorganisationer i landet. Lingsten Konsult AB har bistått ledningsgruppen med erfarenheter från bildandet av andra samverkansorganisationer. 3.1 Förslag Färgelanda Munkedal Uddevalla Ägare Kommun Kommun Kommun 100% 100% 100% Färgelanda Munkedal Uddevalla Ägar- Vatten AB Vatten AB Vatten AB bolag 15% 20% 65% FMU Vatten AB Driftbolag Förslag till organisation gemensamt driftbolag 5

40 40 Ovanstående organisationsmodell innebär att anläggningstillgångarna stannar kvar inom resp. kommun men placeras i ett särskilt bildat ägarbolag. Denna modell tillämpas av MittSverige Vatten (Sundsvall, Timrå, Nordanstig), Vatten i Väst AB (Falkenberg, Varberg) m.fl. Nackdelen med denna modell har framför allt varit de juridiska spörsmålen med tanke på krav på offentlig upphandling. Fr.o.m. 1 juli 2010 har dock LOU ändrats genom att de s.k. Teckalkriterierna har implementerats. Detta torde medföra att de juridiska nackdelarna med denna organisationsform försvinner. FMU Vatten blir i denna modell ett rent driftbolag. Förmögenhetsmassan i form av anläggningar stannar kvar i kommunkoncernens balansräkning. Varje kommun genom sitt ägarbolag, ställer då sina krav på vilka tjänster som skall köpas in och hur driften skall bedrivas av FMU Vatten. Till driftbolaget överförs all personal och utrustning som behövs för drift av VA-anläggningarna. Bolaget ägs gemensamt av de ingående kommunerna. Ägarandelen har tagits fram genom att antalet VA-abonnenter har legat till grund för fördelningen. Siffrorna har avrundats. Ägarandelen har ingen stor betydelse eftersom bolaget arbetar enligt LAV:s (lag om allmänna vattentjänster) självkostnadsprincip och därför inte kommer eller får, dela ut några vinster till ägarna. Bolagets uppgift är att sköta all VA-verksamhet på kommunernas anläggningar. Kostnaden för detta fördelas så långt möjligt efter tidskrivning. Vissa kostnader som gemensam administration fördelas efter lämplig schablon. Fakturering av kund sker på uppdrag av ägarbolagen och enligt för varje kommun gällande Vataxa. Huvudmannaskapet för vatten och avlopp enligt LAV:s mening åvilar i detta fall ägarbolagen. FMU Vatten tillsammans med ägarbolagen arbetar fram och föreslår en taxa - som fastställs av kommunfullmäktige - som skall gälla inom kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp. Taxan bestäms så att den täcker verksamhetens nödvändiga kostnader. Modellen löser på ett elegant sätt framförallt en stötesten, som finns vid regionalt samarbete i form av en fusion genom att inte behovet finns att ha samma taxa inom det samverkande området. Eftersom taxorna, i nuläget, är olika i kommunerna innebär en gemensam taxa att det uppstår vinnare och förlorare som kan skjuta samverkansprojektet i sank. Varje kommun har fortfarande hela inflytandet på samhällsbyggnadsprocessen inom sin kommun. Om ett dyrt och därmed riskfullt område skall exploateras tas risken och investeringarna i den egna kommunen och påverkar inte de andra kommunerna. Det finns en stor flexibilitet i modellen. Inledningsvis kan t.ex. anläggningarna i varje kommun skötas som idag utan behov av att säga upp ev. entreprenadkontrakt och annat. Så småningom kan man effektivisera driften, utan stor dramatik och utan hänsyn taget till kommungränser. Det medför inga problem att utöka ägarkretsen. Självklart är det dock så att de kommuner som är med från början har större möjligheter att påverka driftbolagets organisation och bemanning. När man ansluter senare får bolaget ta ställning till hur stor del av befintlig personal som behöver övertas för att klara driften av de nya anläggningarna 6

41 41 Motsatt finns det också goda möjligheter för en kommun att kliva av samarbetet och driva anläggningarna i egen regi eller med annan entreprenör. Risken finns dock att det blir svårt att locka över den ursprungliga personalen från bolaget till kommunen. Fördelen med denna modell är att kommunerna genom sitt ägarbolag, kan behålla ägandet till sina anläggningar och beslutanderätten över viktiga frågor. Styrelsen i respektive ägarbolag skall endast bestå av representanter från ägarkommunen. Ingen anställd personal skall finnas i ägarbolaget utan dessa är endast förvaltningsbolag. Det är brukligt att VD i driftbolaget även är VD i ägarbolagen. Eventuella nackdelar kan överbryggas genom att bra styrdokument skapas för att reglera gränssnitt och spelregler. För ytterligare information om möjliga organisationsformer för FMU Vatten hänvisas till: PM om möjliga associationsformer för FMU Vatten upprättat av Lingsten Konsult i juli Tidplan Projektorganisationen tillsattes av kommunerna våren Därefter bemannades projektorganisationen och arbetet i ledningsgruppen påbörjades. Avsikten har varit att hela utredningen skall vara färdig i slutet av 2011 för att vara beslutsunderlag för respektive kommuns ställningstagande. Därefter kan VD för bolaget rekryteras och detaljplanering börja. Målsättningen var att samverkansorganisationen ska träda i kraft 1 januari Om det i kommunerna finns stor samstämmighet om förslaget skulle organisationen möjligen kunna starta tidigare. 5. Bolagets lokalisering Lokalisering av huvudkontor och säte för driftbolagen är föreslagen till Uddevalla. Respektive ägarbolag föreslås ha sina säten i respektive kommun. I samtliga kommuner skall, enligt förslaget, finnas driftkontor, där övervägande delen av personalen (driftpersonalen) lokaliseras. 6. Arbetsgrupper Arbetsgrupper inom områdena Personal, Ekonomi, Organisation, Drift och Samhällsbyggnad har tillsatts och genomfört utredning och förslag enligt givna direktiv. Gruppernas slutförslag finns att tillgå hos projektledaren. Nedan en kort sammanfattning av arbetsgruppernas förslag. 7

42 Personal Arbetsgruppen har bestått av: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala Uddevalla kommun, Erna Gustavsson Munkedals kommun, Ingela Olsen SKTF Munkedals kommun och Håkan Larsson Färgelanda kommun. Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar nedanstående rapport: 1. Personalstrategi: Ett mycket omfattande uppdrag som innehåller allt inom PA området. Detta arbete bör arbetas fram av det nya bolaget och dess VD. Kommunerna bistår efter förmåga i detta arbete. 2. Verksamhetsövergång: LAS regelverk gäller. Detta innebär att alla skall erbjudas övergång till den nya organisationen. De bibehåller minst sina anställningsvillkor i 12 månader från verksamhetsövergången. För den personal som väljer att stanna kvar får varje kommunen själv hantera, då de är egna juridiska arbetsgivare. Detta kan i sin tur leda till övertalighet. 3. Rekryteringsprocessen: Reglerna i p 2 gäller för alla vid övergången oavsett om den nya organisationen är smalare och innehåller färre anställda. Gruppen föreslår att lednings- och den administrativa organisationen måste vara fastställd innan övergångsdatumen. Då gruppen inte idag vet hur denna organisation skall se ut kan inte heller överblickas om nuvarande ledningsorganisation på ett enkelt och smidigt sätt kan kopplas till bolaget utan att personers nuvarande befattningar i grunden försvinner. Finns risk för detta kan det innebära att några inte vill anta erbjudandet med verksamhetsövergång. 4. Principer för lönesättning: Gruppen föreslår att ett inrangeringsavtal skrivs mellan ägarna och bolaget samt med berörda fackliga organisationer som klargör personalens villkor utöver det som stadgas i LAS. 5. Geografisk placering av anställd personal: Arbetsstället den enhet där det dagliga arbetet genomförs men med arbetsplikt inom hela bolagets område. 6. Pensionsåtagande: Gruppen förslår att branschavtalet tecknas med Pacta. Pensionsavtalet är då exakt densamma som i kommunen. 7. Övriga personalfrågor. Tillhör dels de personalstrategiska frågorna samt eventuell ett inrangeringsavtal. Arbetsgruppens inlämnade anteckningar finns med som bilaga 1 och 2. 8

43 Ekonomi Arbetsgruppen för ekonomifrågor har bestått av: Hans Clausen (delprojektledare) från Munkedals Kommun Micaela Fondin från Munkedals Kommun Lisa Cronholm från Uddevalla Kommun Emelie Larsson från Färgelanda Kommun Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar följande rapport: Föreslå lämpligt ekonomisystem De flesta etablerade ekonomisystem kan idag erbjuda de tjänster som krävs för att hantera den typ av organisation som skissas i förslaget. Systemet bör vara utvecklat för att hantera flera företag (minst 4) och kunna växa utan svårigheter. Systemet måste kunna hantera projektredovisning. Upphandlingen av ett ekonomisystem lär behöva göras enligt LOU vilket kommer att kräva en genomarbetad kravspecifikation, eventuellt kommer Uddevalla kommuns upphandling av ekonomisystem att kunna inrymma ett eventuellt VA-bolag. Det bör även finnas ett bra verksamhetssystem (för anläggningar och fakturering) som kan integreras med ekonomisystemet, samt ett system för elektronisk fakturahantering. Dessutom behövs PA-system inklusive ett tidredovisningssystem. Utarbeta förslag till redovisningspraxis Det är gruppens rekommendation att gemensamma redovisningsprinciper tillämpas i hela koncernen. Med redovisningsprinciper avses t ex tider för rapportering, regelverk vid fakturering, upphandling, avskrivningstider för investeringar och periodisering av anläggningsavgifter. Gruppen föreslår två tertialbokslut, ett årsbokslut samt löpande månadsavstämningar. Redovisningspraxis avser mer hur redovisningen byggs upp för att följa de speciella anvisningar som gäller för VA-enheter bland annat enligt publikationen Ekonomisk redovisning för VA-branschen. Föreslå lämpliga övergångslösningar för budgetering Alla tre kommunernas VA-enheter är redan särredovisade med resultat- och balansräkning. Detta innebär att överföringen av tillgångar till VA-aktiebolag inte behöver vara så komplicerad. Även befintliga resultatbudgetar är lätta att flytta över i och med att de är olika enheter i dag. Gruppen föreslår att överföringen sker tidigast 1/ p.g.a. hinna förbereda allt t.ex. personal, system etc. Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter skall ske Dagens faktureringssystem är mycket flexibla och kan konfigureras efter önskemål. Dock är det att rekommendera att samordna faktureringssättet mellan bolagen. Som exempel kan man enas om kvartalsvisa faktureringar av vanliga konsumenter och månatliga faktureringar av industrier och större kunder. Taxekonstruktionen bör vara samma för alla bolag, även om inte taxan är samma. Regelverk för fördelning av kostnader i den nya organisationen En fördelning av kostnaderna skulle kunna se ut enligt följande: All personal anställs av driftsbolaget Alla direkta kostnader (förutom lön) kostnadsförs i respektive VA-aktiebolag 9

44 44 Administrativa kostnader kostnadsförs på driftsbolaget (fordon, lokaler mm för administrationen). Personalkostnaderna faktureras sedan ut på respektive VA-bolag enligt den tidredovisning som alla anställda redovisar. Driftsbolaget skall redovisa noll på sista raden varför alla kostnader måste faktureras till VA-bolagen. Den andel som inte tidsredovisas bör faktureras enligt schabloner (dessa behöver inte vara samma som ägarandelarna) i driftsbolaget. Detta kan vara kostnader för tex. ekonomichef, VD, lokaler mm. Föreslå lämplig nivå på aktiekapital och transaktioner vid bildandet Driftsbolaget och VA-bolagen bör ha ett aktiekapital mellan 3 5 miljoner. Utifrån att ett bolag ska kunna ha ett underskott vissa år, utan att hela aktiekapitalet förbrukas. Arbetsgruppens hela rapport finns som bilaga Organisation Arbetsgruppen för organisationsfrågor har bestått av VA cheferna i våra kommuner, Karl-Gustav Svensson Färgelanda, Kenneth Öhman Munkedal och Conny Stensson Uddevalla. Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar följande rapport: Den nuvarande organisationen består av sammantaget 61 personer i våra tre kommuner. Varav 21 kommer att gå i pension under de närmsta 10 åren. Utöver detta köper alla tre kommuner fakturerings och ekonomitjänster internt i kommunen eller i något fall externt. Förslag till ny organisation Två separata sektioner bildas en för Vatten och en för Avlopp, sektionerna ansvarar för drift och underhåll av vattenverk respektive avloppsreningsverk, med tillhörande pumpstationer, processutveckling samt laboratorieverksamhet m.m. Rörnätssektionen ansvarar för drift och underhåll av vatten- och avloppsledningsnät, t.ex. läcksökning, mindre rörreparationer, servisanslutningar, återkommande spolningar m.m. VA resurs, sektionen ansvarar för planering, projektering och utredning, upphandling av entreprenader, projektledning och kontroll, underhåll och utveckling av ledningskartor, samverkan i samhällsplanering m.m. En stabsenhet bildas för ekonomi/personal, den ansvarar för bolagets administration, ekonomi, debitering/fakturering, lönehantering, it, information och kundtjänst, mätarverksamhet m.m. Totalt utökas antalet personer med 8 plus VD. Förslaget är kostnadsneutralt utom för VD tjänsten, då kommunerna idag köper interna eller externa tjänster inom ekonomi och personalområdet till samma kostnader. Förslaget till framtida beredskapsorganisation utgår ifrån att tre kommungemensamma beredskapsgrupper bildas, en för vattenverk, en för avloppsreningsverk och en för ledningsnät mot bakgrund av lagstadgade hygienkrav. Till detta läggs beredskapsfunktioner för el/styr/regler samt arbetsledning. 10

45 45 Således ser en normal beredskapsbemanning ut enligt följande; 1 person på respektive vatten och avlopp, 2 på rörnät, 1 el/styr/regler samt 1 arbetsledare Personalen ska på sikt kunna arbeta med beredskapstjänstgöring inom hela bolagets verksamhetsområde (de tre ingående kommunerna). Verksamheten föreslås få sitt huvudkontor i Uddevalla där företrädesvis lednings, planerings och de administrativa funktionerna av verksamheten placeras. Under en övergångstid föreslås mindre driftkontor finnas kvar i Färgelanda och Munkedal som utgångspunkt för drift- och underhåll av ledningsnät och anläggningar. Det inom respektive kommuner rådande arbetssättet kring medbestämmande och information enligt samverkansavtalen överflyttas lämpligtvis in i bolaget. Arbetsgruppen föreslår att ett gemensamt ekonomi och debiteringssystem väljs inför framtiden. Ekonomiprogrammet kan lämpligen vara Agresso eller likvärdigt och för debitering/fakturering bör programvaran Future vara mest lämplig. En gemensam kundtjänstfunktion med gemensam telefonväxel upprättas från start. Som ett annat alternativ kan växeltjänster köpas av kommunen såsom UAEAB gör. Inom IT området används följande program för driftövervakning i våra kommuner, VA-operatör i Färgelanda och Munkedal samt IGSS i Uddevalla. För kartverk/gis används VA banken i Färgelanda och Geosecma i Munkedal och Uddevalla. Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med nyupphandling bör en diskussion upptas om inköp av gemensam programvara för driftövervakning. Däremot bör Geosecma utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät i ett kommande bolag. Arbetsgruppens rapport bifogas som bilaga Driftfrågor Arbetsgruppen har bestått av: Martin Särborn, Gerhard Pettersson, Håkan Apelryd och Royne Hansson (Projektledare) från Uddevalla Kommun. KG Svensson och Jerry Johansson (delvis) från Färgelanda Kommun. Per-Olof Karldén, Anders Siljeholm (delvis) och Magnus Andersson (delvis) från Munkedals Kommun. Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar följande rapport: Förslag till gemensam Teknisk standard. Materiallista: Skall finnas. Kan användas vid förfrågningar etc. eller för egna inköp. Vid upphandling kan material exkluderas för att köpas in i egen regi. Generella specifikationer: Skall finnas för pumpstationer, reservoarer, tryckstegringsstationer och även övervakning/larm för dessa. I övrigt skall materiallistan innehålla specar för luftarbrunnar, spolposter, brandposter, mätarbrunnar, tryckreducering med mera. Kommunikation: Fiber skall vara målbilden vid nyanläggningar och vid även vid tillfällen där det är ekonomiskt försvarbart att byta ut/komplettera befintligt. Andra 11

46 46 system enligt inventeringen måste också användas och får bedömas från fall till fall. Alla anläggningar skall vara övervakade. Inkopplingar: Tydliga rutiner/samarbetsformer måste finnas på plats mellan VA och Samhällsbyggarna i alla kommunerna. Besiktning skall alltid utföras av anslutningspunkter. VA-uppgifter skall alltid finnas för anslutning. Tydlig rutin som beskriver var anslutningspunkt skall vara och även rent praktiskt var överlämningspunkt är. Rutin för åtgärder vid lågt och högt vattentryck. Standard och krav vad gäller återströmningsskydd. Kvalitetsdokument: På sikt samma status och struktur på dessa dokument. För vilka dokument detta skall gälla, se under Uddevallas inventering. Utbildning: Individuella planer skall diskuteras fram. En fastställd mininivå för respektive befattning skall finnas. En kravlista på entreprenörers kompetens/behörigheter. Kundklagomål: Central hantering kopplat till rutiner i respektive egenkontroll. System etableras för löpande utvärdering och där även relevant tillsynsmyndighet kan deltaga. System för underhåll: Se under Uddevallas inventering. Statistik: Se under Uddevallas inventering. Förslag till gemensamt driftövervakningssystem. Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med ny upphandling bör en diskussion/utredning upptas om inköp av gemensam programvara för driftövervakning. Vid eventuell bolagsbildning får en utbildningsinsats göras för användandet av båda systemen. Förslag angående applikationssystem till GIS-system för VA. Geosecma bör utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät i ett kommande bolag. Förslag till beredskapsorganisation. Arbetsgruppen har tittat över en mängd olika sätt att organisera beredskapen men förordar en modell med en person på respektive vatten och avloppssidan samt 2 personer på rörnät som kompletteras med en arbetsledare och en från El/Styr/Regler-gruppen. I ett första läge körs beredskapen troligtvis exakt som nu. Det måste först till en bra internutbildning kring alla reningsverk för de inblandade, detta för en smidig övergång till modellen. Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning: Tillsammans har kommunerna ett bra utgångsläge. Vid framtida ersättningsinvesteringar värderas behovet kritiskt eftersom det självklart idag finns vissa dubbleringar. Det skall inte användas egna bilar i tjänsten, detta bör ändras där det förekommer. Arbetsgruppen anser att man initialt bör komplettera med; Ett större mobilt reservkraftverk (delvis beroende på vad som följer med i Färgelanda) Läcksökningsutrustning och personalresurser till detta. 12

47 47 Kombinerad Manskapsbod/Verkstad anpassat för lastväxlarflak, för akutinsatser på rörnät. Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. Det löpande driftunderhållet på verk samt ledningsnät som idag är upparbetat skall fortsätta och förbättras i egen regi. Följande lista är funktioner som vi anser skall finnas inom bolaget; Verkstad för reparationer/utbyten/mindre nyinstallationer etc. Kan med fördel vara uppdelad på avlopp och dricksvatten. Driftlaboratorium. Kan också fungera som provtagare för ett antal uppdrag. El/Data/Styr & Regler. I stort har vi egen kompetens för detta inklusive programmeringskompetens för driftövervakningssystem. Vattenmätarverkstad. Skall ansvara för nyinstallation samt utbyten. Vad gäller kontroller av mätare är det tveksamt att utföra i egen regi på grund av kravet på ackreditering. Resurs för mindre saneringsjobb samt nyanläggning på rörnät. Skall också vara den som är kontakt mot entreprenörer vid större jobb samt ansvara för inköp av rörnätsmaterial för arbeten i egen regi och också eventuellt för entreprenader som handlas upp. En dedikerad resurs för läcksökning. Resurs som ansvarar för bolagets kvalitet-, miljö-, arbetsmiljö- samt myndighetsfrågor. Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. En mycket bra servicefunktion mot kunder skall finnas, växel/allmän kundtjänst/faktureringsfrågor/taxor etc. Eventuellt bolag måste profileras starkt med hjälp av hemsida, fordon, arbetskläder, skyltar mm. Hela rapporten från arbetsgruppen bifogas som bilaga Samhällsplanering Arbetsgruppen för samhällsplanering har bestått av: Robert Börjesson (VA-ingenjör Uddevalla kommun) Hans Johansson (Planchef Uddevalla kommun), Mats Tillander (Samhällsbyggnadschef Munkedals kommun) Jan Myrén (t.f. Servicechef samt Plan och byggchef Färgelanda kommun) Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnar följande rapport: För varje kommun skall finnas FMU-samordnare som har huvudansvaret för kontakterna mellan FMU vatten och samhällsplaneringen inom respektive kommun. Det är sedan upp till FMU-samordnaren att involvera den personal som behövs från FMU-vatten. 13

48 48 FMU-samordnaren skall delta vid respektive kommuns planträffar. Planträffarnas syfte är att informera om nya planer. FMU-samordnaren ska medverka i kommunernas arbete med framtagande av översiktsplaner och detaljplaner (inkl detaljplaneprogram). FMU-samordnaren skall även medverka vid fortsatt projektering, upphandling och produktion inom respektive kommun i nya exploateringsområden. Samordningsmöten angående VA-sanering, beläggningsarbeten, IT-utbyggnad, elverk, tele måste ske. Bolagets måste i detta arbete ha en klar specificerad roll. Upphandlingar av förprojektering VA borde samordnas bättre med upphandlingen av detaljprojektering för respektive projekt. Tänkbart är att bolaget hjälper kommunen med upphandling av den förstudie/förprojektering som behövs vid detaljplaneläggning. Hela rapporten bifogas som bilaga Fortsatt arbete Beslut fattas i respektive kommuns fullmäktige. Aktiebolag bildas och registreras. Delegationshandlingar och övriga styrdokument upprättas och granskas. Inrangering av personal görs i samarbete med fackliga parterna. 8. Tillsättning av VD VD tjänsten föreslås utannonseras och tillsättas efter att kommunerna har tagit ställning till förslaget. 9. Förslag till beslut Styrgruppen för FMU Vatten föreslås besluta att överlämna upprättat förslag till kommunerna för ställningstagande. Bilagor 1. Aktieägaravtal bilaga 7 2. Samarbetsavtal bilaga 8 3. Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader bilaga 9 4. Bolagsordning för FMU Vatten AB bilaga Bolagsordning för Färgelanda Vatten AB bilaga Arbetsordning för styrelse och VD i FMU Vatten AB bilaga Arbetsordning för styrelse och VD i Färgelanda Vatten AB bilaga VA samverkan mellan Färgelanda, Munkedal och Uddevalla bilaga Riskbedömning inför ändring av verksamheten bilaga 15 14

49 49 För ledningsgruppen december 2011 Jan Myrén Färgelanda Mats Tillander Munkedal Kenneth Öhman Munkedal Patrik Petré Uddevalla Conny Stensson Uddevalla 15

50 50 Bilaga 1 Aktieägaravtal 16

51 51 Bilaga 2 Samarbetsavtal 17

52 52 Bilaga 3 Principer för översiktlig fördelning av intäkter och kostnader 18

53 53 Bilaga 4 Bolagsordning FMU Vatten AB 19

54 54 Bilaga 5 Bolagsordning för Färgelanda Vatten AB 20

55 55 Bilaga 6 Arbetsordning för styrelse och VD i FMU Vatten AB 21

56 56 Bilaga 7 Arbetsordning för styrelse och VD i Färgelanda Vatten AB 22

57 57 Bilaga 1 RÖRELSEÖVERLÅTELSEAVTAL Parter A. Munkedals kommun, , Munkedal, nedan kallad Säljaren ; B. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad Köparen ; Parterna kallas nedan individuellt för Part och gemensamt för Parterna. Bakgrund Köparen är ett av Säljaren helägt aktiebolag. Säljaren och Köparen avser att tillsammans med Färgelanda kommun och Uddevalla kommun samt med de av dessa kommuner helägda dotterbolagen Färgelanda Vatten AB och Uddevalla Vatten AB samarbeta vad avser Uddevalla kommuns, Färgelanda kommuns och Säljarens VA-verksamhet. För att möjliggöra detta samarbete kommer samtliga ovan nämnda kommuner överlåta sina respektive VA-verksamheter till av respektive kommun helägda dotterbolag som i sin tur överlåter vissa delar av verksamheten vidare till ett av de kommunala bolagen Färgelanda Vatten AB och Munkedal Vatten AB och Uddevalla Vatten AB gemensamt ägt aktiebolag, Väst Vatten AB. Genom detta rörelseöverlåtelseavtal och dess bilagor, ( Avtalet ), överlåter Säljaren kommunens VA-verksamhet till Köparen och Köparen kommer sedan överlåta vissa delar av rörelsen vidare till det helägda bolaget Väst Vatten AB. Som ett första steg i ovan beskriven process har Parterna ingått detta Avtal. 1. Överlåtelseförklaring 1.1. Säljaren överlåter härmed till Köparen, på i Avtalet angivna villkor, Säljarens VA-verksamhet som består av de tillgångar och skulder som framgår av punkt Äganderätten övergår till Köparen på Tillträdesdagen.

58 Överlåtelsens omfattning 2.1. Rörelsen omfattar de tillgångar, rättigheter, skulder och förpliktelser som uttryckligen framgår av detta Avtal och finns upptagna i bilagorna nedan, ( Rörelsen ): Lös egendom, bilaga Inventarier, bilaga Tillstånd, bilaga Avtal, bilaga [Exempelvis pågående uppdrag, hyresavtal, leverantörsavtal etc.] Anläggningstillgångar, bilaga Kundregister, bilaga Skulder, bilaga Maskiner och utrustning, bilaga Anläggningar, i bilaga Köpeskillingen och dess betalning 3.1. Köpeskillingen för Rörelsen uppgår till 77 miljoner kronor, ( Köpeskillingen ), och skall erläggas genom apport vid tillträdesdagen Parterna är överens om att överlåtelsen av Rörelsen enligt detta Avtal utgör en överlåtelse av en självständig verksamhetsgren och att någon mervärdesskatt inte skall utgå på Köpeskillingen. För det fall att Skatteverket skulle göra en annan bedömning avseende frågan om mervärdesskatt skall Köparen, utöver Köpeskillingen, på anfordran av Skatteverket, även erlägga sådan tillkommande mervärdesskatt.

59 Tillträde 4.1. Tillträde till Rörelsen skall ske , ( Tillträdesdagen ) På Tillträdesdagen skall Säljaren till Köparen överlämna Rörelsen samt handledningar, manualer och eventuella andra tillhörande dokument och i förekommande fall förse Köparen med nycklar, koder och liknande för att Köparen skall kunna beredas åtkomst och tillträde till de anläggningar som omfattas av Rörelsen. 5. Garantier 5.1. Säljaren garanterar att: Säljaren innehar samtliga tillgångar som omfattas av Rörelsen med full äganderätt och har, med undantag för vad som framgår av Avtalet, full och oinskränkt rådighet över denna det, utöver de tillstånd som framgår av bilaga 2.1.3, inte erfordras några tillstånd eller myndighetsbeslut för bedrivande av VAverksamheten i dess nuvarande omfattning och att de tillstånd som omfattas av överlåtelsen kan överlåtas till Köparen de avtal som finns upptagna i bilaga får överlåtas till Köparen och att motpartens godkännande av överlåtelsen har inhämtats skriftligen innan detta Avtals undertecknande Säljaren kommer att hålla såväl fast som lös egendom försäkrad till och med Tillträdesdagen Säljarens personal som arbetar i verksamheten inte skall omfattas av denna överlåtelse av Rörelsen. Berörd personal kommer istället att anställas av Köparens dotterbolag Väst Vatten AB. Överenskommelsen med personalen om att de avstår från sin rätt att enligt 6 b i lagen (1982:80) om anställningsskydd erhålla anställning hos Köparen har förhandlats med berörda fackliga arbetstagarorganisationer. 6. Garantiavvikelser 6.1. För det fall att det visar sig att det föreligger brist i någon av de garantier som finns upptagna i punkt 5 ovan skall Köparen omedelbart, dock senast sex månader efter Tillträdesdagen, underrätta Säljaren därom. Föreligger brist skall Säljaren i sådant fall ersätta Köparen för den skada denne lidit i

60 60 4. anledning av bristen. Har brist inte meddelats inom ovan angiven tidsfrist skall Köparen anses ha försuttit sin möjlighet att göra gällande brist. 7. Bestämmelses ogiltighet 7.1. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal anses vara ogiltig skall detta inte medföra att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan övriga bestämmelser i Avtalet skall, efter att skälig jämkning skett, fortsatt gälla mellan Parterna. 8. Ändringar 8.1. Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftliga och undertecknade av båda Parter för att vara giltiga. 9. Fullständig reglering 9.1. Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering avseende överlåtelsen av Rörelsen och alla skriftliga och muntliga överenskommelser som föregått Avtalet ersätts av bestämmelserna i Avtalet. 10. Meddelanden Meddelanden av väsentlig karaktär avseende detta Avtal skall ske skriftligen till i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. Meddelanden skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: om skickat med E-post: vid erhållandet av en elektronisk bekräftelse på att mottagaren har erhållit e-postmeddelandet om avsänt med bud: vid överlämnandet om avsänt med rekommenderat brev: då mottagaren hämtat ut försändelsen hos Posten om avsänt med fax: vid erhållande av kvittens på att faxet kommit fram. 11. Tvist och tillämplig lag Svensk lag skall tillämpas på detta Avtal Tvist i anledning av detta Avtal skall avgöras vid allmän domstol.

61 61 5. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två original varav Parterna tagit var sitt. Munkedal / 2012 Munkedal / 2012 För Munkedals kommun För Munkedal Vatten AB

62 62 Bilaga 2 Samarbetsavtal Mellan A. Uddevalla kommun, , Varvsvägen 1, Uddevalla, nedan kallad UKN ; B. Färgelanda kommun, , Allhemsvägen 5, Färgelanda, nedan kallad FKN ; C. Munkedals kommun, , Munkedal, nedan kallad MKN ; D. Uddevalla Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad UVAB ; E. Färgelanda Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad FVAB ; F. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad MVAB ; och G. Väst Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad VVAB. Parterna ovan benämns även individuellt för Part och gemensamt för Parterna ; A- C benämns även tillsammans Kommunerna. E- G benämn även tillsammans Ägarbolagen. Bakgrund Parterna avser att samverka avseende Kommunernas VA-verksamhet och Kommunerna har i anledning av detta bildat Ägarbolagen och det av Ägarbolagen helägda bolaget VVAB. VVAB har till uppgift att på Kommunernas och Ägarbolagens uppdrag svara för driften av respektive Kommuns allmänna VA-anläggningar. Genom detta samarbetsavtal och dess bilagor, ( Samarbetsavtalet ), önskar Parterna i detalj reglera ansvarsfördelning och befogenheter när det gäller Kommunernas VA-verksamheter och härtill hörande frågor i syfte att åstadkomma ett effektivt samarbete mellan Parterna. För att reglera samarbetet avseende VA-verksamheten har Parterna reglerat sina mellanhavanden i detta Samarbetsavtal. 1

63 63 Färgelanda kommun Munkedals kommun Uddevalla kommun 100 % 100 % 100 % FVAB MVAB UVAB 15 % 20 % 65 % VVAB 2

64 64 1 Övergripande ansvarsfördelning 1.1 VVAB VVAB skall svara för drift, underhåll och administration av ekonomi och övriga frågor av respektive Kommuns VA-verksamhet samt för projektering vid utbyggnad av VA-verksamheten för respektive Kommun. VVAB ansvarar för leverans av vatten och omhändertagande av spillvatten och dagvatten från fastigheter inom respektive Kommuns verksamhetsområde samt utför tjänster åt eventuella avtalskunder. VVAB skall ha ansvar för den löpande driften och projektering vid utbyggnad av verksamheten i respektive Kommun och skall därvid iaktta Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), ( LAV ), eller lag som ersatt denna. Den personal som tidigare varit anställd i respektive Kommuns VA-avdelning skall istället vara anställd av VVAB och VVAB ansvarar därmed för att tillämplig arbetsrättslig lagstiftning följs VVAB ansvarar, inom respektive Kommun, för fakturering, enligt för varje Kommun fastställd taxa, kravverksamhet och information med anledning härav avseende alla VA-abonnenter som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp i Kommunernas fastställda verksamhetsområden samt därutöver även eventuella avtalskunder Byte av vattenmätare enligt lagstadgade intervall för användning handläggs och utförs av VVAB VVAB tar fram underlag för utökning eller inskränkning av respektive verksamhetsområde när behov uppkommer. 1.2 Kommunerna Kommunfullmäktige, ( KF ), i respektive Kommun utser styrelsen i VVAB KF i respektive Kommun beslutar om VA-taxor, allmänna bestämmelser för brukande av allmän VA-anläggning, ( ABVA ), samt, på förslag från VVAB, omfattning av aktuella verksamhetsområden Verksamhetsområde beslutas av respektive Kommuns KF efter bedömning av aktuellt behov. Aktuellt behov bedöms på objektiva grunder utifrån hälso- och/eller miljöskäl. 1.3 Ägarbolagen Ägarbolagen utgör ägare och huvudman för respektive Kommuns VAanläggning Respektive Ägarbolag ansvarar för att de VA-anläggningar som omfattas av detta Samarbetsavtal är försäkrade i erforderlig omfattning Ägarbolagen har avtal om abonnemang med VA-abonnenterna Ägarbolagen beslutar om investeringar i respektive Kommuns VAanläggningar. 3

65 65 2 Kostnadsfördelning 2.1 Kostnader skall fördelas Parterna emellan i enlighet med bilaga 8. 3 VA-taxor och ABVA 3.1 Samtliga kunder i respektive Kommun skall behandlas enligt likabehandlingsprincipen helt i enlighet med fastställd VA-taxa och ABVA. 3.2 VA-abonnenter inom fastställt verksamhetsområde i respektive Kommun, samt avtalskunder, skall ha abonnemang med respektive Ägarbolag. Ägarbolagen äger rätt att, enligt LAV, av abonnenterna ta ut avgifter som motsvarar vid varje tidpunkt gällande VA-taxa i respektive Kommun. 3.3 VVAB upprättar kontinuerligt förslag till gemensam struktur för VA-taxor och ABVA och lämpliga förslag till avgiftsnivåer så att full kostnadstäckning uppnås. 3.4 Respektive Ägarbolag beslutar om avgifter enligt beräkningsgrunder för den av respektive KF beslutade VA-taxan. VA-taxan skall fastställas så att verksamheten blir självbärande för respektive Ägarbolag. VA-taxor och ABVA beslutas av KF i respektive Kommun. Ändringar av VA-taxan beslutas av respektive Ägarbolag enligt de bestämmelser som respektive KF har antagit och enligt de principer som anges i i LAV eller sådan författning som kan komma att ersätta densamma. 3.5 VA-taxorna och avgifterna för kommunala VA-tjänster skall täcka för VAverksamheten nödvändiga kostnader. 4 Fysisk planering 4.1 VVAB skall utarbeta och vidmakthålla en VA-plan för respektive Kommun och Parterna är överens om att VVAB skall delta i Kommunernas samhällsplanering i den mån sådan planering omfattar frågor rörande VA-verksamheten. Respektive Kommun ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen inom sitt verksamhetsområde. VVAB skall förse respektive Kommun underlag för vatten och avloppsplaneringen. Då utbyggnaden av VA oftast utgör en stor del av exploateringskostnaden är Parterna överens om att VVAB skall lämna sina synpunkter avseende exploateringen i ett tidigt skede i stadsbyggnadsprocessen. Upprättandet av detaljplaner görs av Kommun. 4.2 Parterna är överens om att det är av största vikt att samarbetet mellan Kommunerna och VVAB fungerar på ett bra sätt vad gäller samhällsbyggandet och att det åligger både VVAB och Kommunerna att verka för ett fungerande samarbete. Representanter från såväl VVAB och Kommunerna skall regelbundet träffas för att diskutera aktuella utbyggnadsprojekt. 4.3 Kommunerna svarar för kostnader och tjänster som inte är hänförliga till VAverksamheten. 4

66 VVAB skall ansvara för erforderlig projektering inom Kommunernas VAverksamhetsområden. Projekteringen skall ske i samband med respektive Kommuns projektering av markanläggningar. 4.5 En gemensam teknisk standard för VA-anläggningar och ledningar ska eftersträvas och utarbetas av VVAB. 5 Kartverk 5.1 Kommunerna skall till övriga Parter tillhandahålla primär- och grundkartor enligt särskilda avtal. Kommunerna anvisar vid behov erforderliga fixpunkter, koordinatbestämda i höjd- och planläge. VVAB ansvarar för att uppdatera de ledningskartor som finns tillgängliga hos respektive Kommun. Respektive Kommun ansvarar för att kartor som visar respektive Kommuns verksamhetsområde finns tillgängliga. 6 Ledningsförläggning, grävningstillstånd, bygglov mm 6.1 VVAB skall, innan grävarbeten påbörjas, ansöka om tillstånd för grävning inom berörd Kommun. Kommunerna fattar beslut om tillstånd för grävning och ansvarar, efter samråd med VVAB, för den detaljerade placeringen av ledningarna i gatumark. Efter att arbetet avslutats skall återställning ske på VVABs bekostnad. Arbeten på Kommunernas mark skall utföras enligt respektive Kommuns gällande bestämmelser. 6.2 VVAB är remissinstans för grävningstillstånd från andra ledningsägare. 6.3 VVAB skall beredas möjlighet att granska sådana inkomna ansökningar om bygglov som avser fastigheter som är belägna inom, eller planeras att ingå i, respektive Kommuns verksamhetsområde för VA. 6.4 Höjdjusteringar av VVABs betäckningar i gata/väg p.g.a. beläggningsarbeten skall regleras i särskilt avtal. 6.5 Omhändertagandet av dagvatten skall följa vattenskyddsföreskrifter och Kommunernas dagvattenpolicy/riktlinjer för dagvatten. Avgifter och ansvar är i övrigt reglerat i 13 LAV. 7 Upphandling 7.1 Vid kommunala upphandlingar av anläggningsentreprenader kan VVAB av Kommunerna erbjudas att ingå med erforderlig VA-anläggning. I sådant fall upprättas förfrågningsunderlag i samråd mellan VVAB och aktuell Kommun. Förfrågningsunderlaget uppdelas i olika positioner så att kostnadsfördelningen är klar i anbudet. Om inte detta är möjligt skall principer för uppdelning av kostnader klarläggas innan upphandling verkställs. Upphandlande part kan ges 5

67 67 fullmakt för upphandling, för att sluta entreprenadavtal samt att vara beställare gentemot entreprenören. Vid tvist med konsult eller entreprenör svarar var och en för sin del enligt byggherreansvaret och/eller skadestånd på grund av upphandlingen. 7.2 Kommunerna erbjuder VVAB att deltaga i tillämpliga upphandlingar av varor och tjänster genom kommunernas inköpsorganisationer. 8 Exploatering 8.1 Avtal med privat byggherre eller privat bolag Vid exploatering ansvarar respektive Kommun för att upprätta erforderligt exploateringsavtal med motpart. VVAB förbinder sig att medverka vid upprättandet av exploateringsavtal under förutsättning att aktuellt område ligger inom planerat eller beslutat VAverksamhetsområde. Väljer VVAB att ingå i en samordnad entreprenad träffar VVAB och entreprenören ett särskilt tilläggsavtal Om exploatören anlägger det lokala ledningsnätet skall Kommunen tillse att detta uppfyller standard så att anläggningen efter godkänd slutbesiktning kan anslutas till den allmänna anläggningen, där berört Ägarbolag är huvudman. 8.2 Exploatering med Kommun som byggherre När en Kommun är byggherre för allmänna anläggningar görs om möjligt upphandling och genomförande av anläggningsarbetena enligt punkt 7. VVAB åtar sig att löpande kontrollera VA-utbyggnaden och deltar i byggmöten. Efter godkänd slutbesiktning övergår ägandet av VAanläggningen till respektive Ägarbolag och drifts- och underhållsansvaret för VA-anläggningen till VVAB. Eventuella brister i anläggningen som upptäcks inom garantitiden rapporteras till berört Ägarbolag och entreprenör VVAB betalar kostnaderna för VA-anläggningarna endera genom att entreprenören delar upp fakturorna på resp. entreprenad eller genom att Kommunen vidarefakturerar entreprenörens fakturor. Överenskommelse om tillvägagångssätt sker i respektive projekt. Vid omfattande VAarbeten skall i första hand uppdelade fakturor väljas. Efter det att Ägarbolaget har övertagit VA-anläggningarna, betalat VVAB för nedlagda kostnader och förmedlat förbindelsepunkt till fastighetsägarna, fakturerar VVAB för Ägarbolagets räkning anläggningsavgifter till fastighetsägarna Vid exploatering av kommunägd fastighet gäller att avgifter debiteras först när Kommunen sålt fastigheten eller avstyckade delar av fastigheten. Om försäljning inte skett inom ett år från godkänd slutbesiktning har respektive Ägarbolag rätt att få betalt av Kommun för anläggningsavgift enligt gällande taxa. När byggnation kommer till stånd skall Ägarbolaget fakturera den nye fastighetsägaren ev. tilläggsavgift för 6

68 68 byggnadsyta alternativt avgift för mätarstorlek. För att undvika eftersläpning med betalning av anläggningsavgifter skall Kommun och VVVAB verka för att ändamålsenlig etappindelning görs. 9 Nödsituationer 9.1 Kommunerna har, enligt gällande lagstiftning, det övergripande ansvaret för ledning i kris - och beredskapssituationer och det är respektive Kommun som avgör när speciell krisledningsgrupp skall inkallas. 9.2 VVAB skall fortlöpande utbyta gällande beredskapslistor för väghållning och VA med respektive Kommun. Kommunerna skall tillse att beredskapslistor för andra ledningsägare, avseende exempelvis eldistribution och telefoni, finns tillgängliga för VVAB. 9.3 VVAB skall utse en särskild beredskapsansvarig för respektive Kommun som har ansvar planering för nödsituationer. För det fall att det uppkommer allvarliga störningar i VVABs verksamhet skall VVAB rapportera detta till utsedd tjänsteman. VVAB skall i händelse av störning vidtaga lämpliga åtgärder så att störningen begränsas. Sådana åtgärder bör bestämmas i samråd med berört Ägarbolag. Nödvändig information till abonnenter handläggs av VVAB i samråd med berört Ägarbolag. VVAB skall upprätta säkerhetsplanering som bl.a. omfattar: Fortlöpande och aktiv riskhantering med systematiska risk- och sårbarhetsanalyser. Planering och genomförande av förebyggande åtgärder i form av säkerhetsprogram, innehållande konkreta instruktioner och standarder för säkerhetsarbetet med en väl avvägd riskfinansiering, där försäkringar ingår som en viktig del. Fortlöpande utbildning och information i säkerhetsfrågor. 7

69 Då kostnader avseende vatten för brandsläckning inte ingår i de tjänster som abonnenterna enligt LAV skall betala kommer kostnaden för vatten för brandsläckning normalt bekostas av skattemedel. Kostnaden för detta kvittas jämnt mot rätten att få ha anläggningar kostnadsfritt i kommunernas mark. 10 Externa resurser 10.1 VVAB äger rätt att vid hög arbetsbelastning eller när egen kompetens saknas, anlita externa resurser för utförande av olika drift-, underhålls- och anläggningsuppgifter Om resurser finns kan VVAB, efter önskemål från Kommun eller Ägarbolag, utföra tilläggstjänster som ej ingår i driften av VA-anläggningarna. För sådana tilläggstjänster skall ersättning utgå efter överenskommelse. 11 Förändring av Samarbetsavtalet Parterna kan ömsesidigt föreslå förändringar i detta Samarbetsavtal. Ändringarna skall vara skriftliga och undertecknade av Parterna för att vara gällande. 12 Avtalet 12.1 Detta Samarbetsavtal har upprättas i tre exemplar, varav Parterna har tagit var sitt Samarbetsavtalet gäller från och med att det undertecknas av samtliga Parter och gäller för en period om 5 år. Har Samarbetsavtalet inte skriftligen sägs upp till upphörande av Part senast 24 månader före avtalstidens utgång, förlängs Samarbetsavtalet därefter med motsvarande uppsägningstid. 13 Tvist 13.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom att Part påkallar förhandling med övriga Parter Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt avgöras av allmän domstol. Detta Samarbetsavtal har upprättats i sju original varav Parterna tagit var sitt. 8

70 70 Färgelanda Vatten AB Färgelanda kommun [namnförtydligande] [namnförtydligande] Munkedal Vatten AB Munkedal kommun [namnförtydligande] [namnförtydligande] Uddevalla Vatten AB Uddevalla kommun [namnförtydligande] [namnförtydligande] Väst Vatten AB [namnförtydligande] 9

71 UTKAST (6) 71 AKTIEÄGARAVTAL Bilaga 3 Parter A. Färgelanda Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad FVAB ; B. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad MVAB ; C. Uddevalla Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad UVAB ; FVAB, MVAB och UVAB kallas nedan även gemensamt Parterna och var för sig Part. Parterna äger samtliga aktier i Väst Vatten AB, org. nr xxxxxx-xxxx, ( Bolaget ). Bakgrund FVAB, MVAB och UVAB är kommunalt ägda bolag som tillsammans har bildat Bolaget som ett led i Parternas och Färgelanda kommuns, Munkedal kommuns och Uddevalla kommuns samverkan avseende drift och underhåll av allmänna vattenanläggningar och administration av VA-verksamheten i respektive kommun. Parterna är dock fortfarande huvudmän för de allmänna VA-anläggningarna i respektive kommun. VA-verksamheten i respektive kommun redovisas inom skilda verksamhetsområden för vilka separata VA-taxor och ABVA upprättas. I syfte att reglera sina mellanhavanden avseende Bolaget har Parterna ingått detta aktieägaravtal, ( Avtalet ). 1 Definitioner 1.1 I detta Avtal skall nedanstående uttryck ha följande innebörd oaktat om de förekommer i plural eller singular, bestämd form eller obestämd form: ABVA avser allmänna bestämmelser för vatten och avlopp, som, med giltighet inom respektive Parts VA-verksamhetsområde, fastställs av kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd fullmäktige delegerar uppgiften till; Avtalet avser detta aktieägaravtal med bilagor; Bolaget avser Väst Vatten AB; FVAB avser Färgelanda Vatten AB; MVAB avser Munkedal Vatten AB;

72 UTKAST (6) 72 Samarbetsavtal avser det avtal som träffas mellan Bolaget, Parterna, Uddevalla Utvecklings AB, Munkedals kommun, Färgelanda kommun och Uddevalla kommun angående drift, underhåll och administration av VAverksamheterna i respektive kommun; UVAB avser Uddevalla Vatten AB; VA-taxor avser vid var tid av respektive kommun fastställda taxor för VA-tjänster. 2 Avtalets syfte 2.1 Avtalets syfte är att reglera Parternas rättigheter och skyldigheter som aktieägare i Bolaget. Parterna skall i egenskap av aktieägare utöva sitt inflytande över Bolaget inom ramen för vad som stadgas i detta Avtal. 3 Bolaget och dess verksamhet 3.1 Vid ikraftträdande av detta Avtal ägs aktierna i Bolaget enligt följande: Ägare Antal aktier Antal procent FVAB x 15 % MVAB y 20 % UVAB z 65 % 3.2 Transaktioner mellan Bolaget och Parterna skall ske på marknadsmässiga villkor. 4 Bolagsordning 4.1 Bolaget skall ha den bolagsordning som framgår av bilaga 9. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal strida mot någon bestämmelse i bolagsordningen skall detta Avtal äga företräde. 5 Styrelse och styrelsebeslut 5.1 Bolagets styrelse skall enligt bolagsordningen bestå av sex ledamöter och 3 suppleanter. Kommunfullmäktige i respektive kommuner Uddevalla, Munkedal och Färgelanda utser två styrelseledamöter och en suppleant var. Ordföranden i styrelsen utses av fullmäktige i Uddevalla kommun. 5.2 Styrelsen skall på kallelse av ordföranden sammanträda minst fyra gånger om året samt därutöver senast fyra veckor efter det att Part skriftligen framställt begäran därom till styrelsens ordförande.

73 UTKAST (6) Parterna emellan skall jäv inte anses föreligga vid behandling av frågor som rör förhållanden mellan Bolaget och en Part. 5.4 Med undantag för vad som anges nedan i punkt 6, fattas beslut vid styrelsesammanträden med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 6 Beslut i vissa frågor 6.1 För giltigt beslut vid styrelsemöte eller på bolagsstämma krävs i nedanstående frågor att samtliga styrelseledamöter/parter varit företrädda vid styrelsemöte/bolagsstämma och att samtliga styrelseledamöter/parter röstat för beslutet: Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra bolagsordningen; Beslut om förslag till bolagsstämma att ändra Bolagets aktiekapital; Beslut om förslag till bolagsstämma om ändring av Bolagets strategi och inriktning; Fastställande av Bolagets budget och affärsplan för varje räkenskapsår; Beslut om investering till belopp som för Bolaget innebär åtagande överstigande tio procent av Bolagets balansomslutning enligt senaste fastställda balansräkning; Ingående av avtal/överenskommelser vilka, oavsett kontraktsvärdet, är av strategisk eller principiell betydelse för Bolaget; Tillsättande och entledigande av verkställande direktör; Ändring av Bolagets huvudsakliga verksamhet eller nedläggning av verksamheten; Ändring av Bolagets aktiekapital; Ändring av Bolagets bolagsordning; Införskaffande eller avyttring av lös egendom överskridande ett värde om kronor; Införskaffande eller avyttring av fast egendom överskridande ett värde om kronor; Beslut om att erbjuda tredje man aktier i Bolaget; Beslut om likvidation av Bolaget.

74 UTKAST (6) 74 7 Verkställande direktör 7.1 Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen. 8 Firmateckning 8.1 Firman tecknas av styrelsen eller av styrelsens ordförande och en styrelseledamot i förening eller av styrelsens ordförande och verkställande direktören i förening. Verkställande direktören äger alltid rätt att teckna bolagets firma inom ramen för den löpande förvaltningen. 9 Va-taxa och ABVA 9.1 Kommunfullmäktige i respektive kommun beslutar om aktuell VA-taxa. Parterna beslutar, såsom huvudmän för VA-anläggningarna inom sina respektive kommuner, om justeringar av VA-taxan i respektive kommun under förutsättning av respektive kommunfullmäktiges delegation. Detta innebär att olika VA-taxor kan komma att gälla i de olika kommunerna. 9.2 ABVA skall, med giltighet inom respektive Parts VA-verksamhetsområde, fastställas av kommunfullmäktige i respektive kommun eller den nämnd fullmäktige delegerar uppgiften till. 10 Nyttjande av Bolagets tillgångar 10.1 Parterna är överens om att respektive Part, om de har behov av att nyttja Bolagets anläggningar, maskiner eller annan utrustning, skall teckna nyttjanderättsavtal med Bolaget eller att sådant nyttjande skall regleras i Samarbetsavtalet. 11 Arkivering av handlingar 11.1 Part ansvarar för att gällande arkivlagstiftning uppfylls avseende sådana handlingar tillhörande annan som Part disponerar över som ett led i Bolagets verksamhet. 12 Ny aktieägare 12.1 Parterna är överens om att, för det fall att beslut har fattats om att erbjuda tredje man aktier i Bolaget, skall sådan tredje man tillträda detta Avtal i sin helhet, dock efter vidtagande av erforderliga justeringar. Om inte Parterna kommer överens om annat skall aktietilldelning i sådant fall i första hand ske genom en riktad nyemission. Parterna skall komma

75 UTKAST (6) 75 överens om hur många aktier tillträdande part skall erbjudas och tillträdande parts aktiepost skall därvid anpassas till Parternas aktieinnehav och med hänsyn tagen till omfattningen av tillträdande parts VA-verksamhet. 13 Avtalsbrott 13.1 För det fall att Part begår ett väsentligt avtalsbrott, och inte efter skriftligt påpekande från övriga Parter vidtar rättelse inom 30 dagar, skall avtalsbrytande Part skall vara skyldig att erbjuda övriga Parter sina aktier i Bolaget till inlösen samt frånträda Avtalet. I händelse av inlösen på grund av avtalsbrott skall förvärvande Part erlägga aktiernas kvotvärde reducerat med femtio procent. Avtalsbrytande Part skall ersätta övriga Parter för den skada de lidit i anledning av avtalsbrottet. 14 Avtalstid och Avtalets upphörande 14.1 Avtalet gäller till utgången av år För det fall ingen av Parterna skriftligen säger upp avtalet senast 24 månader före avtalstidens utgång förlängs avtalstiden med 5 år i sänder med motsvarande uppsägningstid För det fall att Part säger upp Avtalet till upphörande skall uppsägande Part erbjuda övriga Parter att förvärva dennes aktier i Bolaget till aktiernas kvotvärde För det fall Samarbetsavtalet upphör att gälla och inte ersätts av nytt sådant avtal skall FVAB och MVAB vara skyldiga att överlåta sina aktier i Bolaget UVAB till ett pris som motsvarar aktiernas kvotvärde och frånträda aktieägaravtalet. 15 Ikraftträdande 15.1 Detta Avtal träder i kraft när det undertecknats av Parterna och i huvudsakliga delar godkänts av kommunfullmäktige i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner. 16 Övriga bestämmelser 16.1 Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftligt avfattade och undertecknade av Parterna för att vara bindande Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag skall inte äga tillämpning på detta Avtal.

76 UTKAST (6) Tvist 17.1 Tvist i anledning av detta Samarbetsavtal skall i första hand lösas genom att Part påkallar förhandling med övriga Parter Om Parterna inte kommer överens skall tvisten prövas och slutligt avgöras av allmän domstol. Avtalet har behandlats av fullmäktige i Färgelanda kommun, Munkedal kommun och Uddevalla kommun och därvid lämnats utan erinran. Avtalet har upprättats i tre exemplar av vilka Parterna tagit var sitt. [infoga ort och datum] [infoga ort och datum] [infoga ort och datum] Färgelanda Vatten AB Munkedal Vatten AB Uddevalla Vatten AB Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande

77 77 Bilaga 4 ÖVERLÅTELSEAVTAL Parter A. Munkedal Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad Säljaren ; B. Väst Vatten AB, [infoga org.nummer och adress], nedan kallad Köparen ; Parterna kallas nedan individuellt för Part och gemensamt för Parterna. Bakgrund Säljaren har, genom ett rörelseöverlåtelseavtal av den [infoga] 2012, av Munkedals kommun förvärvat kommunens VA-verksamhet i syfte att skapa ett samarbete avseende driften av VA-verksamheterna i Uddevalla kommun, Färgelanda kommun och Munkedals kommun. Genom detta rörelseöverlåtelseavtal och dess bilagor, ( Avtalet ), avser Säljaren överlåta vissa delar av VA-verksamheten vidare till Köparen för att möjliggöra för Köparen att ombesörja driften av VA-verksamheten i Uddevalla kommun, Färgelanda kommun och Munkedals kommun. 1. Överlåtelseförklaring 1.1. Säljaren överlåter härmed till Köparen, på i Avtalet angivna villkor, de tillgångar som framgår av punkt Äganderätten övergår till Köparen på Tillträdesdagen. 2. Överlåtelsens omfattning 2.1. Ett av köparen bestämt antal fordon och befintligt VA materiallager. 3. Köpeskillingen och dess betalning 3.1. Köpeskillingen fastställs i samband med köpet till ett vid tidpunkten rådande marknadsvärde.

78 Tillträde 4.1. Äganderätten skall övergå , ( Tillträdesdagen ). 5. Garantier 5.1. Säljaren garanterar att: Säljaren innehar samtliga tillgångar som omfattas av Avtalet med full äganderätt och har, med undantag för vad som framgår av Avtalet, full och oinskränkt rådighet över denna. 6. Garantiavvikelser 6.1. För det fall att det visar sig att det föreligger brist i någon av de garantier som finns upptagna i punkt 5 ovan skall Köparen omedelbart, dock senast sex månader efter Tillträdesdagen, underrätta Säljaren därom. Föreligger brist skall Säljaren i sådant fall ersätta Köparen för den skada denne lidit i anledning av bristen. Har brist inte meddelats inom ovan angiven tidsfrist skall Köparen anses ha försuttit sin möjlighet att göra gällande brist. 7. Bestämmelses ogiltighet 7.1. Skulle någon bestämmelse i detta Avtal anses vara ogiltig skall detta inte medföra att Avtalet i sin helhet är ogiltigt utan övriga bestämmelser i Avtalet skall, efter att skälig jämkning skett, fortsatt gälla mellan Parterna. 8. Ändringar 8.1. Ändringar och tillägg till detta Avtal skall vara skriftliga och undertecknade av båda Parter för att vara giltiga. 9. Fullständig reglering 9.1. Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering avseende överlåtelsen av Rörelsen och alla skriftliga och muntliga överenskommelser som föregått Avtalet ersätts av bestämmelserna i Avtalet. 10. Meddelanden

79 Meddelanden av väsentlig karaktär avseende detta Avtal skall ske skriftligen till i ingressen angivna eller senare ändrade adresser. Meddelanden skall anses ha kommit mottagaren tillhanda: om skickat med E-post: vid erhållandet av en elektronisk bekräftelse på att mottagaren har erhållit e-postmeddelandet om avsänt med bud: vid överlämnandet om avsänt med rekommenderat brev: då mottagaren hämtat ut försändelsen hos Posten om avsänt med fax: vid erhållande av kvittens på att faxet kommit fram. 11. Tvist och tillämplig lag Svensk lag skall tillämpas på detta Avtal Tvist i anledning av detta Avtal skall avgöras vid allmän domstol. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två original varav Parterna tagit var sitt. Munkedal / 2012 Uddevalla / 2012 För Munkedal Vatten AB För Väst Vatten AB

80 Munkedal Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 2012-XX-XX Bilaga 5 80 Antagen vid Munkedal Vatten ABs extra bolagsstämma 2012-XX-XX Godkänd av Munkedal kommunfullmäktige 2012-XX-XX BOLAGSORDNING FÖR MUNKEDAL VATTEN AB 1 Firma Bolagets firma är Munkedal Vatten AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Munkedal kommun i Västra Götaland. 3 Föremålet för bolagets verksamhet Bolagets verksamhet skall bestå i att äga och förvalta den allmänna VA-anläggningen i Munkedals kommun samt därmed förenlig verksamhet. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna i Färgelanda och Uddevalla kommuner svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. 5 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Munkedals kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor. 7 Aktieantal I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Alt 1. Styrelsen skall bestå av lägst tre och högst sju ledamöter och högst tre suppleanter.

81 Munkedal Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 2012-XX-XX 81 Alt 2. Styrelsen skall bestå av sju ledamöter och högst fem suppleanter (samma som i Uddevalla Vatten AB). Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige utser styrelsens ordförande och vice ordförande. Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets verksamhetsområden. Sådana sakkunniga skall ej ha rösträtt utan endast yttranderätt. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verksällande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med minst en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Munkedals kommun utse en lekmannarevisor och en suppleant. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärende på ordinarie årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Godkännande av dagordning; 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport; 8. Beslut om a. fastställelse av resultat- och balansräkningen; b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;

82 Munkedal Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 2012-XX-XX 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter; 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 11. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, samt lekmannarevisorer; 12. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv Räkenskapsår Kalenderår skall vara Bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och suppleanter som styrelsen därtill utser. Styrelsen äger även rätt att bemyndiga annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget om inte särskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt. Tvist Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget.

83 Munkedal Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 16 Inspektionsrätt 2012-XX-XX 83 Kommunstyrelsen i Munkedals kommun äger ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan att fullmäktige i Munkedal kommun godkänt ändringen. Denna bolagsordning har antagits på bolagsstämma den.../ 20

84 Bilaga 6 84 ÄGARDIREKTIV för verksamheten i Munkedal Vatten AB, nedan kallat bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Munkedals kommun, nedan kallat kommunen, den [infoga] Bolaget som organ för kommunal VA-verksamhet Bolaget är organ för kommunens VA-verksamhet och således underordnat Munkedals kommun. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsens uppsikt och har att följa av kommunfullmäktige och av kommunstyrelsen med stöd av delegation utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunen och till övriga koncernbolag genom a) gällande bolagsordning b) gällande ägardirektiv c) i tillämpliga delar gällande bolagspolicy för Munkedals kommun d) i tillämpliga delar gällande styrprinciper för Munkedals kommun e) av fullmäktige och av kommunstyrelse enligt ovan utfärdade särskilda direktiv f) förekommande avtal mellan kommunen och bolaget. 2. Kommunens direktivrätt Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av kommunen utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Kommunens tillsyns- och styrningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av kommunstyrelsen och kommunstyrelsen utövar kommunens styrningsfunktion över bolaget i de avseenden som följer av kommunallagen samt i de avseenden som anges i kommunstyrelsereglementet och kommunens bolagspolicy. Bolaget skall löpande ge kommunstyrelsen den information och tillställa dem de handlingar som de begär samt som följer av uttryckliga regler eller föreskrifter i lag, bolagsordning, ägardirektiv, bolagspolicy eller gällande styrprinciper för Munkedals kommun. Informationen skall lämnas genom att bolaget löpande tillställer kommunstyrelsen handlingar och lämnar information. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelsen och bolagets styrelse. Kommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 1 (5)

85 85 4. Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta den allmänna VAanläggningen i Munkedals kommun samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till denna verksamhet. Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som ej är förenlig med kommunal kompetens. 5. Syftet med bolagets verksamhet Syftet med bolagets verksamhet är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna i Färgelanda och Uddevalla kommuner svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla kommunen. 6. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltning åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunen och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 7. Kommunövergripande uppgifter Bolaget skall såsom en del av den kommunala organisationen aktivt delta i och bidra med resurser och kompetens i kommunens krisledningsarbete, innefattande planeringen och genomförandet av krisledningsarbete. Karaktären och omfattningen av bolagets fortlöpande deltagande i kommunens krisledningsarbete skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelsen och bolagets styrelse. 8. Självkostnads- och lokaliseringsprincipen Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster kan en kommun bedriva VA-verksamhet i samverkan med andra kommuner utan att komma i konflikt med lokaliseringsprincipen eller självkostnadsprincipen. Bestämmelsen gäller även för kommunala bolag, oaktat om de är helägda eller delvis ägda av kommunen. 2 (5)

86 86 9. Underställningsplikt Kommunfullmäktiges skall innan beslut fattas av bolaget beredas möjlighet att ta ställning till ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den skall underställas fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelsen. Kommunfullmäktiges godkännande skall inhämtas såvitt avser a) Införande och ändring av taxor och principer för taxor och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. b) Ändring av bolagsordningen c) Förändring av aktiekapitalet d) Planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet e) Bildande eller förvärv av dotterföretag (mer än 50 % av aktierna) f) Bildande eller förvärv av andel i intresseföretag För investeringar gäller följande: Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) skall godkännas av kommunfullmäktige. 10. Budget och verksamhetsplan Bolaget skall årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget skall delges kommunstyrelsen enligt årligen fastställd tidplan. Bolaget skall löpande delge kommunen tertialrapport innefattande balans- och resultatrapport samt controlerrapport avseende bolagets ekonomiska resultat och ställning. 11. Avkastningskrav De av Munkedals kommun helägda bolagen åsätts årligen ett avkastningskrav i förhållande till respektive bolags egna kapital. Kommunen skall för bolaget årligen i samband med upprättandet av bolagets årsredovisning beredas tillfälle att ta ställning i dessa frågor innan slutlig årsredovisning upprättas. 12. Årsstämma och bolagsstämma Bolaget skall senast under mars månad varje år hålla årsstämma varvid de ärenden som följer av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv skall behandlas. Till årsstämman och bolagsstämma skall bolagets styrelse kalla kommunens ägarrepresentant. 13. Informationsskyldighet Bolaget skall hålla kommunstyrelsen väl informerade om sin verksamhet. 3 (5)

87 87 Det åligger bolaget att till kommunstyrelsen snarast översända a) protokoll från årsstämma och bolagsstämma b) protokoll från styrelsesammanträde c) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) tertialrapport inkl balans-, resultat- och controllerrapport f) annan handling av särskild betydelse för kommunstyrelsens tillsynsplikt och styrningsfunktion i kommunen Innehåller protokoll som skall översändas till kommunstyrelsen uppgift av sådant slag att bolaget ej är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling vari uppgiften återfinns äger bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material skall framgå att sådan åtgärd vidtagits. 14. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget skall tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagstiftning, bolagsordning och dessa ägardirektiv. 15. Kommungemensam policy Bolaget skall, i den mån undantag ej uttryckligen medgivits, i tillämpliga delar, följa och tillämpa sådan kommungemensam policy som fastställts av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen skall tillse att bolaget underrättas om och får del av sådan beslutad policy, varefter det åligger bolaget att i tillämpliga delar implementera policy i bolagets verksamhet. Bolaget skall till kommunstyrelsen återredovisa hur implementering av policy har genomförts. 16. Styrelsen Styrelsen skall årligen utarbeta och fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Bolaget skall tillställa kommunstyrelsen en kopia av upprättad arbetsordning. 17. Suppleanters inträde m.m. För suppleanters inträde i styrelsen gäller vad som sagts i bolagsordningen. Finns ej sådan föreskrift skall ordningen för suppleanters inträde i kommunens nämnder tillämpas. Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde även om han ej ersätter ledamot. Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. Närvarande suppleant som ej ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot. 18. Instruktion för verkställande direktör 4 (5)

88 Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande direktören. 88 Styrelsen skall tillse att instruktion omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktion skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktion skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen skall anmäla beslut denne fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokollet. Bolaget skall tillställa kommunstyrelsen kopia av upprättad instruktion för verkställande direktören. 19. Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma (och av kommunen uppställda mål). 20. Revision Bolagets revisorer skall utöver vad aktiebolagslagen stadgar mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit (och om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål). 5 (5)

89 Väst Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX Antagen vid Väst Vatten ABs extra bolagsstämma 2012-XX-XX Godkänd av Uddevalla kommunfullmäktige 2012-XX-XX Godkänd av Färgelanda kommunfullmäktige 2012-XX-XX Godkänd av Munkedal kommunfullmäktige 2012-XX-XX Bilaga 7 89 BOLAGSORDNING FÖR VÄST VATTEN AB 1 Firma Bolagets firma är Väst Vatten AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Uddevalla kommun i Västra Götaland. 3 Föremålet för bolagets verksamhet Bolagets verksamhet skall bestå i att svara för administration och ekonomi samt drift och underhåll av VA-anläggningar i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget skall vidare bedriva konsultverksamhet i VAfrågor. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Skulle Bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla aktieägarna i förhållande till deras aktieinnehav i bolaget. 5 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda kommunfullmäktige i Uddevalla kommun, Munkedals kommun och Färgelanda kommun möjlighet att ta ställning innan beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital Aktiekapitalet skall utgöra lägst kronor och högst kronor.

90 Väst Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 7 Aktieantal 90 I bolaget skall finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen skall bestå av sex ledamöter och tre suppleanter. Av styrelseledamöterna utser respektive kommun Uddevalla, Munkedal och Färgelanda två ledamöter och en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till kommunfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Styrelseordförande utses av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun. Övrig konstituering sker inom styrelsen. Bolagets styrelse äger rätt att adjungera sakkunniga med särskild kompetens inom bolagets verksamhetsområden. Sådana sakkunniga skall ej ha rösträtt utan endast yttranderätt. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verksällande direktörens förvaltning utses av årsstämman en revisor med minst en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller till slutet av den årsstämma som hålls under fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisorer För samma mandatperiod som gäller för bolagets revisor skall kommunfullmäktige i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner utse vardera en lekmannarevisor med minst en suppleant var. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärende på ordinarie årsstämma På årsstämman skall följande ärenden förekomma till behandling: 1. Stämmans öppnande; 2. Val av ordförande vid stämman; 3. Upprättande och godkännande av röstlängd; 4. Val av en eller två justeringsmän; 5. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 6. Godkännande av dagordning;

91 Väst Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 7. Framläggande av årsredovisningen, revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport; 8. Beslut om a. fastställelse av resultat- och balansräkningen; b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c. ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören; 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter; 10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant; 11. I förekommande fall anmälan av kommunfullmäktiges val av styrelse, ordförande, samt lekmannarevisorer; 12. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller ägardirektiv Räkenskapsår Kalenderår skall vara Bolagets räkenskapsår. 14 Firmateckning Bolagets firma tecknas av den eller dem bland styrelsens ledamöter och suppleanter som styrelsen därtill utser. Styrelsen äger även rätt att bemyndiga annan än styrelseledamot eller suppleant att teckna firman. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. 15 Hembud Hembudsskyldighet Har en aktie övergått från en aktieägare till en person som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten skall kunna utnyttjas även för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Den nye ägaren av aktien ska genast skriftligen anmäla övergången till aktiebolagets styrelse. Han ska också visa på vilket sätt han har fått äganderätt till aktien. När anmälan om en akties övergång har gjorts ska styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är känd för aktiebolaget. Styrelsen ska uppmana de lösningsberättigade att skriftligen framställa lösningsanspråk hos aktiebolaget, senast två månader räknat från anmälan hos styrelsen om övergången. Företräde mellan flera lösningsberättigade Anmäler sig fler än en lösningsberättigad ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i aktiebolaget. Återstående aktier fördelas genom lottning av aktiebolagets styrelse eller, om någon lösningsberättigad begär det, av notarius publicus. Lösenbelopp och betalning Har en aktie som är underkastad lösningsrätt överlåtits mot vederlag ska lösenbeloppet motsvara vederlaget om inte särskilda skäl föranleder annat. Lösenbeloppet ska erläggas inom en månad från den tidpunkt lösenbeloppet blev bestämt.

92 Väst Vatten AB Org.nr XXXXXX-XXXX 92 Tvist Talan i en fråga om hembud måste väckas inom två månader från den dag då lösningsanspråket framställdes hos aktiebolaget. 16 Inspektionsrätt Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun, Munkedals kommun och Färgelanda kommun äger ta del bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får inte ändras utan att fullmäktige i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner godkänt ändringen. Denna bolagsordning har antagits på bolagsstämma den.../ 20

93 93 ÄGARDIREKTIV Bilaga 8 för verksamheten i Väst Vatten AB, nedan kallat bolaget. Antagna av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige i Färgelanda kommun Antagna av kommunfullmäktige i Munkedals kommun Bolaget ägs av Uddevalla kommun, Färgelanda kommun och Munkedals kommun, nedan kallade kommunerna. 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet Bolaget är ett gemensamt organ för kommunernas VA-verksamheter och således underordnat kommunerna. Bolaget står i sin verksamhet under kommunstyrelsernas uppsikt och har att följa dessa av respektive kommuns kommunfullmäktige utfärdade direktiv. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna a) gällande bolagsordning b) gällande ägardirektiv c) vid var tid av Uddevalla kommuns översiktsplaneringsutskott fastställd samhällsbyggnadsstrategi d) aktieägaravtal mellan kommunerna e) av fullmäktige och av kommunstyrelse i respektive kommun utfärdade särskilda direktiv f) förekommande avtal mellan kommunerna och bolaget. 2. Kommunernas direktivrätt Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa av kommunerna gemensamt utfärdade direktiv om de ej står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. 3. Samhällsbyggnadsstrategi Bolagets styrelse och verkställande direktör skall följa den vid var tid gällande samhällsbyggnadsstrategin som fastställts av Översiktsplaneringsutskottet i Uddevalla kommun. Den fysiska planering som bolaget deltar i avseende Uddevalla kommun skall dokumenteras skriftligen och skall beredas av Översiktsplaneringsutskottet. Översiktsplaneringsutskottet skall sedan föreslå för

94 94 kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att fatta beslut om denna samhällsbyggnadsstrategi. 4. Kommunernas tillsyns- och styrningsfunktion Bolagets verksamhet står under uppsikt av respektive kommuns kommunstyrelse och kommunstyrelserna utövar respektive kommunens styrningsfunktion över bolaget i de avseenden som följer av kommunallagen. Bolaget skall löpande ge kommunstyrelserna den information och tillställa dem de handlingar som de begär samt som följer av uttryckliga regler eller föreskrifter i lag, bolagsordning eller ägardirektiv. Informationen skall lämnas genom att bolaget löpande tillställer kommunstyrelserna handlingar och delger dem fortlöpande information. Karaktären och omfattningen av den fortlöpande informationen skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelserna och bolagets styrelse. Kommunstyrelsernas granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande för vilket gäller sekretess enligt lag. 5. Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på uppdrag av kommunernas anläggningsbolag svara för administration och ekonomi samt drift och underhåll av VA-anläggningar i kommunerna och förvalta de allmänna VA-anläggningarna i som ägs av anläggningsbolagen samt att tillhandahålla tjänster, som har anknytning till denna verksamhet. Bolaget får ej driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som ej är förenlig med kommunal kompetens. 6. Syftet med bolagets verksamhet Syftet med bolagets verksamhet är att tillsammans, med anläggningsbolagen som är huvudmän för VA-anläggningarna i kommunerna, svara för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i respektive kommun. Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla kommunerna i relation till deras respektive aktieinnehav i bolaget.

95 95 7. Grundläggande principer för bolagets verksamhet Ansvaret för bolagets organisation och förvaltning åvilar enligt aktiebolagslagen bolagets styrelse. Styrelsen har att utforma organisationen så att de bästa förutsättningarna för bolagets ändamål och mål tillgodoses. Bolaget skall drivas enligt affärsmässiga marknadsorienterade grunder under iakttagande av det kommunala ändamålet med verksamheten och de kommunrättsliga principer som framgår av dessa direktiv. Syftet med att driva verksamheten i bolagsform är att åstadkomma effektivitetsvinster till gagn för dem som utnyttjar bolagets tjänster utan att detta går ut över den totala kommunala organisationen. Bolaget kan därför inte tillåtas att optimera effektiviteten i sin verksamhet om detta medför nackdelar för den kommunala organisationen i dess helhet som överväger fördelarna för bolaget. Kommunerna och bolaget skall därför i samråd söka lösningar som tillgodoser båda dessa intressen. 8. Kommunövergripande uppgifter Bolaget skall såsom en del av den kommunala organisationen aktivt delta i och bidra med resurser och kompetens i kommunernas krisledningsarbete, innefattande planeringen och genomförandet av krisledningsarbete. Karaktären och omfattningen av bolagets fortlöpande deltagande i kommunernas krisledningsarbete skall fastställas efter samråd mellan kommunstyrelserna och bolagets styrelse. 9. Självkostnads- och likställighetsprinciperna Enligt lag (2006:412) om allmänna vattentjänster kan en kommun bedriva VAverksamhet i samverkan med andra kommuner utan att komma i konflikt med lokaliseringsprincipen eller självkostnadsprincipen. Bestämmelsen gäller även för kommunala bolag, oaktat om de är helägda eller delvis ägda av en kommun. 10. Underställningsplikt Kommunfullmäktige i respektive kommun skall innan beslut fattas av bolaget beredas möjlighet att ta ställning till ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Skulle olika meningar uppkomma i styrelsen om fråga är av sådant slag att den skall underställas fullmäktige skall samråd ske med kommunstyrelserna.

96 96 Respektive kommuns kommunfullmäktiges godkännande skall alltid inhämtas såvitt avser a) Införande och ändring av taxor och principer för taxor i respektive kommun och andra normbeslut om införandet eller ändringen är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt eller om så följer av lag. b) Ändring av bolagsordningen c) Förändring av aktiekapitalet d) Planer på ny eller ändrad inriktning av bolagets verksamhet e) Bildande eller förvärv av dotterföretag (mer än 50 % av aktierna) f) Bildande eller förvärv av andel i intresseföretag För investeringar gäller följande: Investeringar avseende enskilt objekt eller under ett räkenskapsår överstigande bolagets egna kapital (eget kapital och obeskattade reserver) skall godkännas av respektive kommuns kommunfullmäktige. 11. Budget och verksamhetsplan Bolaget skall årligen fastställa verksamhetsplan för de närmaste tre räkenskapsåren, varav det första detaljplaneras och budgeteras. Verksamhetsplan och budget skall delges kommunstyrelserna enligt årligen fastställd tidplan. 12. Avkastningskrav Kommunerna skall tillsammans årligen åsätta bolaget ett avkastningskrav. Avkastningskravet kan under särskilda omständigheter utgå och avkastningen kvarligga i bolaget. ex.vis för att förbättra soliditeten. 13. Årsstämma och bolagsstämma Bolaget skall senast under mars månad varje år hålla årsstämma varvid de ärenden som följer av aktiebolagslagen, bolagsordningen och ägardirektiv skall behandlas. Till årsstämman och bolagsstämma skall bolagets styrelse kalla kommunernas ägarrepresentanter. 14. Informationsskyldighet Bolaget skall hålla kommunstyrelserna väl informerade om sin verksamhet. Det åligger bolaget att till kommunstyrelserna snarast översända a) protokoll från årsstämma och bolagsstämma b) protokoll från styrelsesammanträde

97 97 c) bolagets årsredovisning d) revisionsberättelse e) balans- och resultatrapport f) annan handling av särskild betydelse för kommunstyrelsernas tillsynsplikt och styrningsfunktion i kommunerna Innehåller protokoll som skall översändas till kommunstyrelserna uppgift av sådant slag att bolaget ej är skyldigt att tillhandahålla allmänheten handling vari uppgiften återfinns äger bolaget utesluta uppgiften. Av översänt material skall framgå att sådan åtgärd vidtagits. 15. Allmänhetens rätt att ta del av bolagets handlingar Bolaget skall tillhandahålla allmänna handlingar i överensstämmelse med de regler som följer av kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagstiftning, bolagsordning och dessa ägardirektiv. 16. Styrelsen Styrelsen skall årligen utarbeta och fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. Bolaget skall tillställa kommunstyrelserna en kopia av upprättad arbetsordning. 17. Suppleanters inträde m.m. För suppleanters inträde i styrelsen gäller vad som sagts i bolagsordningen. Finns ej sådan föreskrift skall ordningen för suppleanters inträde i respektive kommuns nämnder tillämpas. Suppleant har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde även om han ej ersätter ledamot. Suppleant skall alltid kallas till styrelsesammanträde. Närvarande suppleant som ej ersätter ledamot har att iakttaga motsvarande tystnadsplikt som gäller för ledamot. 18. Instruktion för verkställande direktör Styrelsen har enligt aktiebolagslagen att meddela riktlinjer och anvisningar för verkställande direktörens handhavande av den löpande förvaltningen. Sådana riktlinjer och anvisningar skall utformas skriftligt i instruktion för verkställande direktören.

98 98 Styrelsen skall tillse att instruktion omprövas mot bakgrund av ändrade förhållanden och vunna erfarenheter. I instruktion skall anges de inom bolaget förekommande ärenden som med hänsyn till arten och omfattningen av bolagets verksamhet är att hänföra till löpande förvaltning och således skall omfattas av verkställande direktörens kompetens. I instruktion skall anges i vilken omfattning verkställande direktören för styrelsen skall anmäla beslut denne fattat. De sålunda anmälda besluten skall upptas i styrelseprotokollet. Bolaget skall tillställa kommunstyrelserna kopia av upprättad instruktion för verkställande direktören. 19. Förvaltningsberättelsens innehåll Bolagets styrelse skall i förvaltningsberättelsen utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av det kommunala syftet med densamma (och av kommunerna uppställda mål). 20. Revision Bolagets revisorer skall utöver vad aktiebolagslagen stadgar mot bakgrund av det kommunala syftet med bolagets verksamhet pröva huruvida denna utövats på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande om hur denna prövning utfallit (och om bolagets utveckling mot bakgrund av uppställda mål).

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103 1 (3) DNR: UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORETT HANDLÄGGARE Personalchef Håkan Kragnert TELEFON hakan.kragnert@uddevalla.se Bilaga 10. Anteckningar vid möte med arbetsgruppen för personalfrågor 16 september Närvarande: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala Uddevalla kommun, Erna Gustavsson Munkedalss kommun, Ingela Olsen SKTF Munkedals kommun och Håkan Larsson Färgelanda kommun. Plats.Stadshusett i Uddevalla. 1. Personalstrategi. Gruppen konstaterar att detta är ett av de första arbete som det nya bolaget skall arbeta med. Behövs biträde och stöd i detta arbete finns kommunernas personalenheter som resurs. Det konstateras att detta arbete kan inte göras nu utan måste göras tillsamman med styrelsee och VD 2. Verksamhet tsövergång. Konstateras att LAS regelverk gäller. 3. Rekrytering gsprocessen. Konstateras att ledningsorganisationen måste vara fastställd för att kunna ge konkret rådgivning i hur denna skall bemannas. Vem utser bolagsstyrelsen och när tillträder den. Fastställer bolagsstyrelsen ledningsorganisation i det nya bolaget eller gör ägarna detta innan? 4. Principer för lönesättning. Föreslås att ett inrangeringssavtal skrivss mellan ägarna och bolaget samt med berörda fackliga organisationer som klargör personalenss villkor utöver det somm stadgas i LAS 5. Geografisk placering av anställd personal. Konstaterass att tjänstgöringsort/plats kan vara den som arbetett utgår ifrån (ex jobbar på ett reningsverk) men med arbetsskyldighet över de tre kommunerna. 6. Pensionsåtaganden. Gruppen föreslår att branschavtalet tecknas med Pacta. Pensionsavtalet är då exakt detsamma d som med kommunerna och innebär ingen förändring av regelverket för personalen. De gamla arbetsgivarnaa står för sin del av pensionsåtagande fram till verksamhetsövergångenn sker. Bolaget tar över r detta från samma s datum- 7. Övriga personalfrågor. Lönehanteringen och Pensionsadministrationenn måste upphandlas eller skötas i egenn regi. Övriga förmåner som inte finns i avtal men somm kommunerna ändå Personalavdelningen POSTADRESS UDDEVALLA BESÖKSADRESS Stadshuset Varvsvägen 1 TELEFON (vx) FAX fax E-POST kommunledningskontoret@uddevalla.se

104 104 2 (3) DNR: UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET tillämpar. Färgelanda: Miljöbilar, företagshälsovård, bidrag till hälsofrämjande insatser Uddevalla: Miljöbilar, företagshälsovård, friskvårdscheck 700 kr, bruttolöneavdragg till sjukvårdsförsäkring, belöningssystem, löneväxla till pension, chefslösning på FÅP, tillgång till friskvårds o rehablokal, friskvårdstimma, subventionerat bad i Walkersbor rg. Munkedal: Miljöbilar, företagshälsovård??? Ej fått in ännu Arbetsgruppen summerar uppdraget och avlämnarr nedanstående svar: ( läs även anteckningarna från den 31/88 och 16 september) 1. Personalstrategi: Ett mycket omfattande uppdrag som innehåller allt inom PA området. Detta arbete bör arbetass fram av det nya bolaget och dess VD. Kommunerna a bistår efter förmåga i detta arbete. 2. Verksamhets sövergång: LAS regelverk gäller. Detta innebär att alla skall erbjudas övergångg till den nyaa organisationen. De bibehåller minst sina anställningsvillkor i 12 månader m från verksamhetsövergången. För den personal somm väljer att stanna kvar får varjee kommunen själv hantera då de är egna juridiska arbetsgivare.. Detta kan i sin tur leda till övertalighet. 3. Rekryterings sprocessen: Reglerna i p 2 gäller för alla vid övergången oavsett om den nya organisationenn är smalare och innehåller färre anställda. Gruppen föreslår attt lednings- och den administrativa organisationen måste vara fastställd innan övergångsdatumen. Då gruppen inte idag vet hur denna organisation skall se ut kan inte heller överblickas om nuvarande ledningsorganisation på ett enkelt och o smidigt t sätt kan kopplas till bolaget utan att personers nuvarande befattningar i grunden försvinner. Finns risk för detta kan det innebära att några inte vill anta erbjudandet med verksamhetsövergång. 4. Principer förr lönesättning: Gruppen föreslår att ett nrangeringsavtal skrivss mellan ägarna och bolaget samt med berörda fackliga organisationer somm klargör personalens villkor utöver det som stadgas i LAS. 5. Geografisk placering av anställd personal: Arbetsstället den enhet där det dagliga arbete genomförs men m med arbetsplikt inom hela bolagets område. 6. Pensionsåtagande: Gruppen förslårr att branschavtalet tecknas med Pacta. Pensionsavtalet är då exakt densamma d som i kommunen. 7. Övriga personalfrågor. Tillhör dels de personalstrategiskaa frågorna samt eventuell ett inrangersingsavtal.

105 105 3 (3) DNR: UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET Nästa möte den 13 oktober kl i stadshuset Uddevalla, plan 3 Håkans rum. Under förutsättning att styrgruppen behöver ha svara på fler frågor. Vid anteckningarna Håkan Kragnert

106 BILAGA (3) Anteckningar vidd möte med arbetsgruppen för personalfrågorr Närvarande: Håkan Kragnert, Uddevalla kommun, Eric Hietala Uddevalla kommun och Erna Gustavsson Munkedals kommun. Plats.Stadshusett i Uddevalla. 1. Personalstrategi. Dryftas frågan omm vilken form den framtida VAorganisationen i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla (FMU)skall ha. Vid kick off mötet nämndes två former nämligen Bolag eller Kommunalfö örbund. Värt att observera är att vid en eventuell bolagsbildning måste myndighetsbe esluten ligga kvar hos respektive r kommun då detta inte kan läggas utt på ett Bolag. Det avgör också vilken branschavtal som skall gälla för kollektivavtalet. Gruppens uppgift är att utarbeta förslag till personalstrategi för den nya organisationen. Detta är ett mycket vitt begrepp som i grunden handlar om att vara en attraktiv arbetsgivaree med en arbetssituation där arbetsmiljö, arbetsorganisation och lönestrukturer är väl kända och transparanta i organisationen. Uppgiften att utarbeta en färdig personalstrategi för en ny organisation är ett mycket omfattande uppdrag som bäst görs av den nya organisationo nen i samverkan med berörda fackliga organisationer. Skall en sådann dock utformas och vara färdig innan den nya organisationenn är strandsatt krävs en arbetsgrupp för detta där inte bara PA-folk finnss med utan även personer med arbetsledande ställning. 2. Verksamhet tsövergång. Oavsett bolagsform eller kommunalförbund gäller LAS 6 b. Detta innebär att alla berörda i de tre kommunerna skall erbjudas övergång till l den nya organisationen. De bibehåller minstt sina löneoch anställningsvillkor i minst 12 månader m frånn verksamhetsövergångsdatumet. Förr den personal som väljer att kvarstå i den gamla organisationen i sin egen kommunn får varje kommun själv hantera då dee är de juridiska arbetsgivarna. Detta kan innebära omplacering eller uppsägning av arbetsbrist. 3. Rekrytering gsprocessen. Reglerna i p 2 gäller för alla vid övergångsögonblicket oavsett om den d nya organisationen är smalare och innehåller färre antal anställda. Övertaligheten uppstår därför först när alla gått över till den nya organisationen. Då får det arbetsrättsliga förhandlingsarbetet starta för den nye arbetsgivaren. Rekryterings sprocessen till den nya organisationen kan delas in i befattningar och grupper som finns i de tre kommunerna och som på ett naturligt och h enkelt sätt bara klossas in i FMU. Dels de befattningar som är nya i FMU. Företrädesviss arbetsledning och specialisttjänster. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (vx) FAX BANKGIRO / E-POST

107 107 2 (3) För de senare måste organisation vara bestämd b innan övergången så att dessa befattningshavare kan söka de nya befattningarna. Här finns en risk att de som inte blir erbjudna de tjänster som man sökt väljer att vara kvar i sina kommuner med övertalighet som följd. 4. Principer för lönesättning. Vid övergången bibehåller man sin löne och anställningsv villkor. Överenskommelse om bättre villkor med individen kan träffas. Här är det lämpligt att ha ettt inrangeringsavtal med facken om övergångsbestämmelser 5. Geografisk placering av anställd personal. Tjänstgöringsorten kan vara den som arbetet utgår ifrån men med m arbetsskyldighet inom hela organisations geografiska yta. Var huvudkontoret skall ligga beslutas av ägarna. 6. Pensionsåtaganden. Här bedömer gruppen att dett behövs hjälp av expertis för att klara ut denna frågan påå ett hundraprocentigt rätt r sätt. Dock kan säga att tjänstepensionen somm de berörda omfattas av består av tre delar. Delss Intjänad pensionsrätt (IPR) som är den del som s inarbetats för De som varit anställda i någon av kommunerna innann omfattas av denna. Dels den avgifts bestämda delen som gäller g från och med Denna del betalar kommunerna in en premie p till avv den anställda anvisad pensionsadministratör på ett konto som m den enskilde förfogar över. Dels den förmåns bestämda pensionen (FÅP)som gäller från och med Den gäller för de anställda somm har en inkomst överstigande 7,5 inkomstbasbelopp ( kr/m). Det behöver klarläggas hur det säkerställs att intjänad IPR och FÅP per individ garanteras enligt avtalet. Här behövs det hjälp från experten hur man säkerställerr detta. 7. Övriga personalfrågor. Lönehanteringenn och Pensionsadministrationen kan lösas olika beroende på vilken associationsform den nya enheten får. Bolag innebär att detta måste skötas i egen regi eller upphandlas av annan privat aktör, Kommunalförbund innebär att någonn kommun på entreprenad kan sköta detta. Hur vill den nyaa enheten förhålla sig de personalförmåner som de olika kommunerna harr i form av gratis kaffe, sjukvårdsförsäkring, miljöbilar, friskvårdssubventioner etc. Här får f varje kommun till nästa gång taa fram vilkaa sådana förmåner som finns f i respektive kommun. /

108 108 3 (3) Nästa möte den 16 september kl i stadshuset Uddevalla, plan 3 Håkans rum. Vid anteckningarna Håkan Kragnert /

109 109 Bilaga 12 1

110 110 FMU-VATTEN utredning 2011 arbetsgruppen för ekonomifrågor Deltagare i arbetsgruppen för ekonomifrågor: Hans Clausen (delprojektledare) från Munkedals Kommun Micaela Fondin från Munkedals Kommun Lisa Cronholm från Uddevalla Kommun Emelie Larsson från Färgelanda Kommun 1.1 Uppdrag Gruppen har fått i uppdrag att ta fram uppgifter om följande frågeställningar: Föreslå lämpligt ekonomisystem Utarbeta förslag till redovisningspraxis Föreslå lämpliga övergångslösningar för budgetering Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter skall ske Regelverk för fördelning av kostnader i den nya organisationen Föreslå lämplig nivå på aktiekapital och transaktioner vid bildandet Övriga ekonomifrågor som gruppen tycker behöver bearbetas 1.2 Genomförande Gruppen har samlat information genom telefonintervju med Ann-Sofie Malm, (ekonom tel ) Mitt Sverige Vatten, Maria Appel (ekonomichef tel ) Roslagsvatten AB, samt genom mailkontakt med Gunilla Alsén, Gästrike Vatten där de har svarat på olika frågor. Gruppen har även intervjuat Elisabeth Jansson på Kundtjänst VA i Uddevalla Kommun. 2

111 Resultat Gruppen har kommit fram till följande resultat. Föreslå lämpligt ekonomisystem o De flesta etablerade ekonomisystem kan idag erbjuda de tjänster som krävs för att hantera den typ av organisation som skissas i förslaget. o Systemet bör vara utvecklat för att hantera flera företag (minst 4) och kunna växa utan svårigheter. o Systemet måste kunna hantera projektredovisning. o Upphandlingen av ett ekonomisystem lär behöva göras enligt LOU vilket kommer att kräva en genomarbetad kravspecifikation, eventuellt kommer Uddevalla kommuns upphandling av ekonomisystem att kunna inrymma ett eventuellt VA-bolag. o Det bör även finnas ett bra verksamhetssystem (för anläggningar och fakturering) som kan integreras med ekonomisystemet, samt ett system för elektronisk fakturahantering. Dessutom behövs PA-system inklusive ett tidsredovisningssystem. Utarbeta förslag till redovisningspraxis o Det är gruppens rekommendation att gemensamma redovisningsprinciper tillämpas i hela koncernen. Med redovisningsprinciper avses t ex tider för rapportering, regelverk vid fakturering, upphandling, avskrivningstider för investeringar och periodisering av anläggningsavgifter. Gruppen föreslår två tertialbokslut, ett årsbokslut samt löpande månadsavstämningar. o Redovisningspraxis avser mer hur redovisningen byggs upp för att följa de speciella anvisningar som gäller för VA-enheter bland annat enligt publikationen Ekonomisk redovisning för VA-branschen. Föreslå lämpliga övergångslösningar för budgetering o Alla tre kommunernas VA-enheter är redan särredovisade med resultatoch balansräkning. Detta innebär att överföringen av tillgångar till VAaktiebolag inte behöver vara så komplicerad. Även befintliga resultatbudgetar är lätta att flytta över i och med att de är olika enheter i dag. o Gruppen föreslår att överföringen sker tidigast 1/ p.g.a. hinna förbereda allt t.ex. personal, system etc. Föreslå hur fakturering av brukningsavgifter och anläggningsavgifter skall ske o Dagens faktureringssystem är mycket flexibla och kan konfigureras efter önskemål. Dock är det att rekommendera att samordna faktureringssättet mellan bolagen. Som exempel kan man enas om kvartalsvisa faktureringar av vanliga konsumenter och månatliga faktureringar av industrier och större kunder. o Taxekonstruktionen bör vara samma för alla bolag, även om inte taxan är samma. 3

112 112 Regelverk för fördelning av kostnader i den nya organisationen o En fördelning av kostnaderna skulle kunna se ut enligt följande: All personal anställs av driftsbolaget Alla direkta kostnader (förutom lön) kostnadsförk rs i respektive VAaktiebolag Administrativa kostnader kostnadsför rs på driftsbolaget (fordon, lokaler mm för administrationen). o Personalkostnaderna faktureras sedan ut på respektive VA-bolag enligt den tidredovisning som alla anställda redovisar. o Driftsbolaget skall redovisa noll på sista radenn varför allaa kostnader måste faktureras till VA-bolagen n. Den andel som intee tidsredovisas bör faktureras enligt schabloner (dessa behöver inte vara samma somm ägarandelarna) i driftsbolaget. Detta kan vara kostnader för tex. ekonomichef, VD,, lokaler mm. 4

113 113 Föreslå lämplig nivå på aktiekapital och transaktioner vid bildandet o Driftsbolaget och VA-bolagen bör ha ett aktiekapital mellan 3 5 miljoner. Utifrån att ett bolag ska kunna ha ett underskott vissa år, utan att hela aktiekapitalet förbrukas. 1.4 Ytterligare synpunkter Ägarandel i driftsbolagen; lika stora delar eller utifrån kommunstorlek? Schablonfördelningar måste tas fram utifrån olika typer av kostnader. Kodplan måste tas fram efter beslut är fattat. Beakta även SCB:s RS, samt VASS. Gruppen föreslår en ekonomiavdelning på 1 administrativ chef (ekonomi, upphandling, IT, personal och övrig administration), 1 ekonom, 4 assistenter. IT-frågor bör beaktas. Vi anser att föreslagen associationsform är bra utifrån en ekonomisk aspekt, utifrån den kunskap vi har i dag. Ev. framtida kommunbidrag får ske genom koncernbidrag. 5

114 114 Bilaga 13 Rapport från arbetsgruppen för organisationsfrågor inom FMU Vatten. Uppdraget: Arbetsgruppens uppdrag består i att; 1. Redovisa nuvarande detaljerade organisation 2. Utarbeta förslag till detaljerad organisationsplan, inklusive kundtjänst, med bemanning för den nya organisationen 3. Utarbeta förslag till beredskapsorganisation 4. Föreslå lämplig lokalisering av organisationen 5. Föreslå hur medbestämmande och information skall hanteras i den nya organisationen 6. Föreslå eventuella övergångslösningar 7. Övriga organisationsfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas Arbetsgruppen: Arbetsgruppen för organisationsfrågor har bestått av VA cheferna i våra kommuner, Karl- Gustav Svensson Färgelanda, Kenneth Öhman Munkedal och Conny Stensson Uddevalla. Gruppen har träffats vid tre tillfällen inför denna slutrapport. Arbetet har genomförts i processform där de olika uppdragspunkterna diskuterats utifrån respektive kommuns förutsättningar men med den nya organisationen i sikte. 1. Nuvarande organisation Den nuvarande organisationen består av sammantaget 61 personer i våra tre kommuner. Varav 21 kommer att gå i pension under de närmsta 10 åren. I Färgelanda arbetar idag 6 årsarbetare inom VA organisationen, av dessa är 5 driftpersonal. Två av personerna har sin hemvist i en annan del av den kommunala verksamheten än VA. För Munkedal gäller följande sifferantal, 8 årsarbetare varav 7 arbetar inom driften. Uddevallas organisation är betydligt större och har idag 46 årsarbetare varav 34 finns på driftsidan. Just nu finns en del vakanser i Uddevalla på tjänster inom planering och projektering men rekryteringar pågår för att fylla de lediga tjänsterna. För alla tre kommuner köps fakturerings och ekonomitjänster inom kommunen eller i något fall externt. Sammanfattning Färgelanda kommuns VA organisation är väldigt sårbar med få personer direkt kopplade till verksamheten. Idag köper man in hjälp från andra delar i den kommunala organisationen för att få den dagliga verksamheten att rulla runt. Egentligen ger inte dagens organisation förutsättningar att arbeta med långsiktig planering, upprättande av nödvändiga policy- och styrdokument samt för tillräcklig uppföljning av verksamheten.

115 115 Munkedal kommuns VA organisation är större och samtidigt en ren VA organisation så till vida att alla har samma huvudman. Organisationen är i nuläget tillräckligt stor för att driva den dagliga verksamheten. Men även Munkedals nuvarande organisation saknar personal för det långsiktiga planeringsarbetet liksom viss del av utvecklings och uppföljningsarbete. VA sektionen är placerad i förhyrda lokaler på Örekils industriområde där även förrådsutrymmen för verksamheten finns. VA - organisationen i Uddevalla har utökats antalsmässigt under de senaste åren mot bakgrund av flera stora projekt som överföringsledningarna mellan Uddevalla och Ljungskile samt till Rotviksbro. Dessutom pågår VA-saneringar inom Uddevalla tätort där kombinerat system byts ut mot duplikatsystem, VA arbete i och kring IKEAetableringen vid Torp m.m. Just i dagarna (oktober) pågår rekryteringar till 6 tjänster inom organisationen projektledare, byggledare och VA ingenjörer. Organisationen är förhållandevis rätt dimensionerad för att klara av hela skalan av arbetsuppgifter inom verksamheten. VA organisationen i Uddevalla är stationerad på fyra olika platser, Stadshuset (planering och projektering), Junogatan med rörläggeri och förråd, Skansverket (avlopp) och Marieberg (vatten). Den framtida organisationen torde anpassas utifrån förutsättningarna till automatiseringar av befintliga pumpstationer och verk, samt behoven som finns av investeringar med tillhörande projekt. Med tanke på de kommande pensionsavgångar som finns bland personalen så finns förutsättningar att dimensionera organisationen utifrån det då gällande behovet. På sikt finns förutsättningar att i samband med kommande pensioneringar rationalisera verksamheten och minska antalet anställda i det gemensamma bolaget. 2. Förslag till ny organisation En utgångspunkt i arbetsgruppens funderingar är att all idag verksam personal inom VA verksamheterna i våra tre kommuner kommer att erbjudas möjligheten att gå över till det nybildade bolaget. Dessutom behöver nyanställningar ske av bl.a. en VD och administrativ personal. Idag köps merparten de administrativa tjänsterna inom de egna kommunerna och i viss mån från externa parter. Vår uppfattning är att bolaget ska ha egen personal för dessa uppgifter. Utifrån ovanstående föreslås FMU Vatten organiseras enligt följande; Två separata sektioner bildas en för Vatten och en för Avlopp, sektionerna ansvarar för drift och underhåll av vattenverk respektive avloppsreningsverk, med tillhörande pumpstationer, processutveckling samt laboratorieverksamhet m.m. Rörnätssektionen ansvarar för drift och underhåll av vatten- och avloppsledningsnät, t.ex. läcksökning, mindre rörreparationer, servisanslutningar, återkommande spolningar m.m. VA resurs, sektionen ansvarar för planering, projektering och utredning, upphandling av entreprenader, projektledning och kontroll, underhåll och utveckling av ledningskartor, samverkan i samhällsplanering m.m.

116 116 En stabsenhet bildas för ekonomi/personal, den ansvarar för bolagets administration, ekonomi, debitering/fakturering, lönehantering, it, information och kundtjänst, mätarverksamhet m.m. Organisationsskiss VD Ekonomi/Personal 8 personer VA chef RENINGSVERK Driftchef VATTENVERK Driftchef RÖRNÄTS UNDERHÅLL EL/DATA ENHET VA RESURS Invest, Utredn Driftchef enhetschef Processchef 1 person Drifttekniker: 12 personer Drifttekniker: 10 personer Rörläggare: 12 personer Eltekniker: 1 person Datatekniker: 2 personer Övergripande utredn. Dimensionering nät: 3 personer Digital rel.ritn.: 2 personer Lab. tekniker: Projektgrupp: 1 person 6 personer Underhållstekniker: Abbonentärenden, information: 2 personer 2 personer Dagvatteningenjör 1 person Förslaget till organisationen bygger i stort på den i Uddevalla kommun verksamma VA organisationen. De personer 14 till antal som arbetar i Färgelanda och Munkedal har fördelats inom sektionerna reningsverk, vattenverk och rörnätsunderhåll. Nytt är tillsättningen av en VD tjänst samt bildandet av en enhet för ekonomi/personal hantering.

117 117 Inledningsvis (första året) kan mindre driftkontor behöva finnas kvar i respektive kommuner men på sikt är vår uppfattning att alla verksamhet ska organiseras och utgå från en gemensam utgångspunkt/plats. Gemensamma driftområden för verksamheterna ger ökade förutsättningar för den anställda personalen till egen utveckling och kompetenshöjning samt till ett mer varierat arbetsinnehåll inom yrkesområdet. Antalet personer som behövs inom den nya avdelningen ekonomi/personal beräknas till 7 8 personer. Omfattningen är baserad på en beräkning av kostnad för de personer/tjänster ca 4,5 mkr//år som idag är involverade i våra tre kommuners VA verksamheter inom området ekonomi, fakturering, budgetarbete, kundtjänst m.m. samt med en utblick mot den organisation som finns för dessa uppgifter inom Mitt Sverige Vatten. 3. Förslag till beredskapsorganisation Beredskapsorganisationerna i våra tre kommuner är upplagd på lite olika vis. Den varierar av naturliga skäl storleksmässigt men även innehållsmässigt då styrkorna ansvarar för olika och fler delar av den kommunala beredskapsverksamheten. Som exempel kan nämnas upplägget i Uddevalla som har en styrka för avloppsreningsverken, en för vattenverken, en för rörnätsverksamheten och en för gator och va. Den sistnämnda styrkan är till största delen bemannad med tjänstemän medan de övriga styrkorna drivs med den i respektive verksamhet ingående personalen. Detta innebär bl.a. att beredskapen för de som arbetar på vattenverken är den där man har tätast tjänstgöring med var 4.e vecka året runt och rörnätsverksamhetens beredskap är den som har längst mellan tjänstgöringstillfällena, var 8.e vecka. Det ska i sig sägas att rörnätsverksamhetens beredskap intensifieras under vintersäsongen då dubbelbemanning tillämpas. Det kan redan nu påtalas att vid en bolagisering av VA verksamheten kommer Tekniska kontorets beredskapsstyrka som hanterar gator och va frågor att behöva omorganiseras då merparten av de i styrkan ingående personerna kommer från VA verksamhetens planerings- och projekteringssektion. I Munkedal är beredskapen uppdelad i en vattendel inklusive ledningsnät samt i en avloppsdel inklusive pumpstationer. Beredskapen rullar runt på 4 personer inom respektive område. De som svarar för vattenfrågorna har också gatufrågor inom sitt arbetsfält. I Färgelanda är beredskapen uppdelad mellan VA-maskinister och fastighetsskötare. Totalt 6 personer ingår i beredskapen varav 3 är VA-maskinister med jour var 6:e vecka. Beredskapen svarar för såväl vatten och avlopp samt drift av kommunala fastigheter. Bakjour finns men dock inte på arbetsledarsidan. Förslaget till framtida beredskapsorganisation utgår ifrån att tre kommungemensamma beredskapsgrupper bildas, en för vattenverk, en för avloppsreningsverk och en för ledningsnät mot bakgrund av lagstadgade hygienkrav. Till detta läggs beredskapsfunktioner för el/styr/regler samt arbetsledning.

118 118 Således ser en normal beredskapsbemanning ut enligt följande; 1 person på respektive vatten och avlopp, 2 på rörnät, 1 el/styr/regler samt 1 arbetsledare Personalen ska på sikt kunna arbeta med beredskapstjänstgöring inom hela bolagets verksamhetsområde (de tre ingående kommunerna). 4. Lokalisering av den nya organisationen Verksamheten föreslås få sitt huvudkontor i Uddevalla där företrädesvis lednings, planerings och de administrativa funktionerna av verksamheten placeras. Detta rör sig om dryga 20 talet personer. Just för närvarande är VA verksamheten i Uddevalla lokaliserad till Stadshuset på Varvsvägen 1. Vi utgår dock ifrån att bolaget söker fristående lokaler för verksamheten i samband med etableringen. Under en övergångstid föreslås mindre driftkontor finnas kvar i Färgelanda och Munkedal som utgångspunkt för drift- och underhåll av ledningsnät och anläggningar. Driftkontoren lokaliseras om möjligt, lämpligen till någon redan befintlig större anläggning i kommunerna (avlopps eller vattenreningsverk). 5. Medbestämmande och information Det inom respektive kommuner rådande arbetssättet kring medbestämmande och information enligt samverkansavtalen överflyttas lämpligtvis in i bolaget. Månatliga möten i en central samverkansgrupp med representanter för bolagsledning och fackliga företrädare för de övergripande frågorna och arbetsplatsträffar inom respektive avdelningar för alla anställda. Vid större förändringar i verksamheten kan regelrätta MBL förhandlingar behöva genomföras. 6. Övergångslösningar Som tidigare framgått kommer en del verksamheter och tjänster påverkas i våra respektive kommuner vid en bolagisering av VA verksamheten. Arbetsgruppen har identifierat de verksamheter och tjänster inom respektive kommun som påverkas av att VA bryts ut från övrig kommunal verksamhet och läggs i en separat organisation. Färgelanda Ansvaret för driften av vattenverk och avloppsreningsverk är uppdelad i ansvarsområden. En person är huvudansvarig för driften på vattenverken samt 2 personer delar ansvaret för avloppsreningsverk samt ledningsnät. Anläggare/rörnät tillhör formellt inte VA utan igår i Gata/Park. De är totalt 2 anläggare, varav 1 har kompetens att jobba med lagning av läckor och anläggning av ledningar. VA delar ekonom med övriga Sektor Service Byte av vattenmätare sköts av VA-personal VA har möjlighet att köpa in juristtjänst via kommunens upphandlingsavtal Internkostnaden för de köpta tjänsterna ligger på ca 250 tkr/år.

119 119 Munkedal Beredskapen i Munkedal är uppdelad på vattenverk och avloppsreningsverk där 4 personer inom respektive område sköter verksamheten. Den normala tillsynen är också uppdelad på två driftgrupper. VA delar ekonom och IT med hela kommunstyrelsen Byte av vattenmätare sköts av den egna personalen Nuvarande fakturering/kundtjänst ligger i det helägda bolaget Rambo AB. Vid en övergång till bolagsbildning så kommer inte den delen medtas. Det innebär att Munkedal inte bidrar med någon personal till kundtjänst. Kostnaden för administrativa tjänster inom VA verksamheten ligger på 367 tkt/år i vilket ingår delfinansiering av centrala funktioner för ekonomi, personal, it samt administrativa avdelningen. Dessutom tillkommer en del overheadkostnader i totalsumman. Uddevalla VA köper interna tjänster till en kostnad av ca 3,9 mkr/år för ekonomi, fakturering, personal, juridik, IT-support, vissa overheadkostnader m.m. I beredskapen för Gata/VA ingår även personal från gata och park. Samarbete sker mellan de olika verksamheterna inom tekniska kontoret avseende felanmälan mm. Andra gemensamma system som påverkas: IT-support Telefonväxel - växeltjänster kan som UAEAB köpas av kommunen Debiteringssystem GIS-system, kartor En övergång till gemensam VA-organisation FMU Vatten innebär att: för vissa kommungemensamma funktioner som idag delfinansieras av VA uppstår ett visst intäktsbortfall. Arbetsuppgifter som idag utförs kommungemensamt och tas över av FMU Vatten kan ge viss arbetsbrist. För personal som idag delvis utför uppgifter inom VA men också inom andra områden, uppstår viss arbetsbrist om inte behov inom andra verksamheter på kommunen finns. För fordon eller annan maskinell utrustning som samutnyttjas kan underfinansiering uppstå om inte behov inom kommunens övriga verksamhet finns. I våra tre kommuner är denna del försumbar. I Munkedal delas en lätt lastbil mellan VA och parkverksamheten. En övergångslösning kan vara att FMU Vatten i ett inledningsskede köper ovan nämnda tjänster från respektive kommuner och att i takt med att organisationen formas görs eventuella förändringar.

120 120 Ekonomi/Debitering Kommunerna använder idag olika program för ekonomihantering och debiteringssystem se tabell nedan. Av systemen används Agresso, Aditro och Economa + för ekonomihantering. Winsam VA, Future och EMS för kundtjänst/fakturering. Alla debiteringssystemen som används är idag anpassade/renodlade för VA. Arbetsgruppen föreslår att ett gemensamt ekonomi och debiteringssystem väljs inför framtiden. Ekonomiprogrammet kan lämpligen vara Agresso eller likvärdigt och för debitering/fakturering bör programvaran Future vara mest lämplig. Följande ekonomiprogram används idag i våra kommuner. Färgelanda Munkedal Uddevalla Agresso X Aditro X Economa + X Winsam VA X Future X EMS X Kundtjänst inklusive IT Kundtjänst. En gemensam kundtjänstfunktion med gemensam telefonväxel upprättas från start. Som ett annat alternativ kan växeltjänster köpas av kommunen såsom UAEAB gör. IT. Idag används följande program för driftövervakning i våra kommuner, VA-operatör i Färgelanda och Munkedal samt IGSS i Uddevalla. För kartverk/gis används VA banken i Färgelanda och Geosecma i Munkedal och Uddevalla. Programmen VA-operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med nyupphandling bör en diskussion upptas om inköp av gemensam programvara för driftövervakning. Däremot bör Geosecma utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät i ett kommande bolag KG Svensson Kenneth Öhman Conny Stensson

121 121 Bilaga 14 FM U Vatten Inventeringar och förslag från arbetsgruppen förr driftfrågor. 6.1 Uppdraget Arbetsgruppen skall ; A. Inventera nuvarande och föreslåå gemensam teknisk standard. B. Inventera och föreslå gemensamt driftövervakningssystem.

122 122 C. Inventera och föreslå applikationssystem till GIS system för VA. D. Inventera möjligheter att samordna beredskapen. E. Inventera nuvarande och föreslå den nya organisationens behov av maskiner och fordon. F. Översiktligt kartera behovet av investeringar i ett inledningsskede. G. Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. H. Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. 6.2 Genomförande Arbetsgruppen: Martin Särborn, Gerhard Pettersson, Håkan Apelryd och Royne Hansson (Projektledare) från Uddevalla Kommun. KG Svensson och Jerry Johansson (delvis) från Färgelanda Kommun. Per Olof Karldén, Anders Siljeholm (delvis) och Magnus Andersson (delvis) från Munkedals Kommun. Arbetsgruppen hade ett uppstartsmöte den 24/8 för att sedan träffats var 14:e dag till och med den 5/10. Mötesplatserna har vandrat runt på alla kommunerna. Mellan mötena har respektive kommun tagit fram underlag och funderingar för nästkommande möte att diskutera. Deltagarna har även initierat information/diskussion kring frågorna i respektive driftgrupper på hemmaplan.

123 Resultat A. Inventera nuvarande och föreslå gemensam teknisk standard. Materiallista Generella specifikationer Utbildning Kommunikation Inkopplingar Kvalitetsdokument Kundklagomål System för underhåll Statistik Munkedal Finns delvis, bör uppgraderas Finns delvis för pumpstationer En hel del hyrda ledningar, uppringda modem samt GSMabonnemang. Övergång till radio har skett på ett flertal ställen samt en hel del är på gång. Rutiner finns delvis för servisanmälan, besiktning, servis, debitering och vattenmätarinsättning. Vattentryck enligt VAV s normer. Egenkontrollprogram vatten och avlopp. Provtagningsprogram. Checklistor underhåll. HACCP. Driftinstruktioner vatten och avlopp. Beredskapsplan finns ej för VA. Lås och bom inte påbörjat. Skyddsområden finns delvis och arbete pågår. Heta arbeten. Arbete på väg. Hygienutbildning. Diplom Utbildning. PE svets. Provtagning Anteckningar på anslagstavla som förs in en gång per år i egenkontroll. Listor finns för underhåll av dagvatten, galler, spillvatten, ledningar och rännstensbrunnar på kommunal a gator. Bench marking och antal vattenläckor. Driftstati stik. Lab Analyser.

124 124 Materiallista Generella specifikationer Utbildning Kommunikation Inkopplingar Kvalitetsdokument Kundklagomål Rutin finns i egenkontroll. Vatten: Kundklagomål gås igenom 1 gång/ kvartal med Miljö & Hälsa. System för underhåll För On line instrument avlopp, för pumpstationer avlopp, allt underhåll på Skansverket ARV mha modul i IGSS, Slamsugning, Yttre anläggningar vatten samt vattenverk. Återkommande avloppsspolningar. Statistik Uddevalla Finns etablerad för upphandlingar För utformning av pumpstationer avlopp, Larm & övervakning pumpstationer avlopp, reservoarer samt tryckstegringsstationer på gång. Hyrda & egna ledningar, uppringda modem, radio samt fiber. Vid nyanläggning gäller fiber. Utbyte till fiber sker i hög takt där vi idag har andra lösningar. Vattentryck max 7,5 bar, överstigs detta bekostar kommunen inköp och installation av tryckreducering. Besiktningsprotokoll diarieförs. Egenkontroll, Driftinstruktioner, Beredskapsplan vatten, HACCP, Lås och Bom, Skyddsområden för alla VV, Underhåll, Provt.program, Arbetsmiljö, Driftstörningar på ledningar. Heta arbeten och HLR för all driftpersonal Avlopp: Alla är certifierade provtagare och alla drifttekniker har gått diplomkurs. Vatten: Diplomutbildning eller motsvarande Hygienutb. Rörnät: Diplom Utbildning eller motsvarande Hygienutb., Dipl. PEsvets, Arbete på väg. Daglig driftstatistik på verken, Labanalyser, VASS, Miljörapport.

125 125 Materiallista Generella specifikationer Utbildning Kommunikation Inkopplingar Kvalitetsdokument Kundklagomål System för underhåll Statistik Färgelanda Ingen fastställd lista, visst underlag vid upphandlingar. Finns delvis för avloppspumpstationer. Hyrda ledningar, uppringda modem samt radio mellan vattenverk och vattentorn. Rutiner för inkoppling, vattenmätarhantering, besiktningar av serviser. Vattentryck enligt norm. Egenkontroll, Provtagn. program, Driftinstruktioner, Hantering av akutärende, Skyddsområden finns delvis för VV Ingen specifik kravlista. Exempel på personalens utbildning: Diplomkurs, Provt. kurser, Hygien, Ellära, Heta arbeten, Brand, Läcksökning Spolning av nätet, Slamsugning, Grundvattenmätning, Inmätning till kartverk. VASS. Miljörapport.

126 126 Förslag till gemensam Teknisk standard. Materiallista: Skall finnas. Kan användas vid förfrågningar etc. eller för egna inköp. Vid upphandling kan material exkluderas för att köpas in i egen regi. Generella specifikationer: Skall finnas för pumpstationer, reservoarer, tryckstegringsstationer och även övervakning/larm för dessa. I övrigt skall materiallistan innehålla specar för luftarbrunnar, spolposter, brandposter, mätarbrunnar, tryckreducering med mera. Kommunikation: Fiber skall vara målbilden vid nyanläggningar och vid även vid tillfällen där det är ekonomiskt försvarbart att byta ut/komplettera befintligt. Andra system enligt inventeringen måste också användas och får bedömas från fall till fall. Alla anläggningar skall vara övervakade. Inkopplingar: Tydliga rutiner/samarbetsformer måste finnas på plats mellan VA och Samhällsbyggarna i alla kommunerna. Besiktning skall alltid utföras av anslutningspunkter. VAuppgifter skall alltid finnas för anslutning. Tydlig rutin som beskriver var anslutningspunkt skall vara och även rent praktiskt var överlämningspunkt är. Rutin för åtgärder vid lågt och högt vattentryck. Standard och krav vad gäller återströmningsskydd. Kvalitetsdokument: På sikt samma status och struktur på dessa dokument. För vilka dokument detta skall gälla, se under Uddevallas inventering. Utbildning: Individuella planer skall diskuteras fram. En fastställd mininivå för respektive befattning skall finnas. En kravlista på entreprenörers kompetens/behörigheter. Kundklagomål: Central hantering kopplat till rutiner i respektive egenkontroll. System etableras för löpande utvärdering och där även relevant tillsynsmyndighet kan deltaga. System för underhåll: Se under Uddevallas inventering. Statistik: Se under Uddevallas inventering.

127 127 B. Inventera och föreslå gemensamt driftövervakningssystem. Idag använder Munkedal och Färgelanda VA operatör. Uddevalla använder sig av IGSS. Förslag till gemensamt driftövervakningssystem. Programmen VA operatör och IGSS bör kunna köras vidare i kommunerna tillsvidare. Först i samband med större uppgraderingar av programmen eller i samband med ny upphandling bör en diskussion/utredning upptas om inköp av gemensam programvara för driftövervakning. Vid eventuell bolagsbildning får en utbildningsinsats göras för användandet av båda systemen. C. Inventera och föreslå applikationssystem till GIS system för VA. Uddevalla och Munkedal använder sig av Geosecma. Färgelanda använder VA banken som GIS stöd. Förslag angående applikationssystem till GIS system för VA. Geosecma bör utgöra det gemensamma digitala IT systemet för karta och ledningsnät i ett kommande bolag. Övrigt. Anders Siljeholm, IT chef i Munkedals kommun, har i egen regi belyst IT frågorna. Rapporten finns som Bilaga 1.

128 128 D. Inventera möjligheter att samordna beredskapen. Nuläge för beredskapen i respektive VA avdelningars regi: Munkedal: Färgelanda: Uddevalla: 4 st. totalt på vatten och 4 st. totalt på avlopp. Vattenberedskapen har alla tryckstegringsstationer och ledningar samt allt utifrån. Varje beredskapsvecka: Totalt 2 personer, 1 från vatten respektive avlopp. 7 st. totalt varav 3 är från VA och resterande från Fastighetssidan. Beredskapspersonen handhar vatten, avlopp och ledningsnät. Varje beredskapsvecka: Totalt 1 person. 4 st. totalt på vatten, 5 st. totalt på avlopp samt 9 st. totalt på rörnät Varje beredskapsvecka: Totalt 3-4 personer (rörnät dubblerad från 1/11 till 31/3, dvs. 2 st. går parallellt) På förvaltningen Tekniska kontoret där VA-avdelningen ingår finns också en arbetsledaberedskap varje vecka. Tankar kring framtida samordning av beredskap. Det skall finnas rätt kompetens i beredskapsstyrkan. Beredskapen skall var delad för vatten, avlopp respektive rörnät, innebär alltså 3 beredskapsstyrkor som självklart stöttar varandra vid behov. I beredskapen skall alltid också finnas en arbetsledare samt en från El/Styr/Regler gruppen, dessa personer stöttar dricksvatten, avlopp samt rörnät. Arbetsgruppen har listat, utan värdering, ett antal tänkbara beredskapsvarianter; A: Exakt som nu i respektive kommun. B: En person på respektive vatten och avlopp för bolaget. För rörnät 2 personer. C: Två personer på respektive vatten, avlopp och rörnät för bolaget. D: Beredskap som nu för Uddevalla. För Munkedal och Färgelanda gemensam beredskap. E: Beredskap som nu för Munkedal. För Uddevalla och Färgelanda gemensam beredskap. F: Beredskap som nu för Uddevalla inklusive rörnät för övriga kommuner. För Munkedal och Färgelanda gemensam beredskap för vatten och avlopp. G: Indelning av beredskapsstyrkan i geografiska områden. Arbetsgruppen förordar modellen under punkt B som målbild och då kompletterad med en arbetsledare och en från El/Styr/Regler gruppen. I ett första läge körs beredskapen troligtvis exakt som nu. Det måste först till en bra internutbildning kring alla reningsverk för de inblandade, detta för en smidig övergång till modell B. Efter internutbildningen kan det också vara lämpligt, att under en tillräcklig tid, använda modell C innan slutlig övergång sker till modell B.

129 129 E. Inventera nuvarande och föreslå den nya organisationens behov av maskiner och fordon. Munkedal Uddevalla Fordon 1 arbetsbod, 3 Caddy (leasing), 1 Toyota Hilux, 1 tung lastbil med kran, 1 äldre brandbil med jetpump, 1 spolkärra 500 liter, 4 kärror, 1 båt med utombordare. 4 Caddy, 1 VW Transporter med kran, 4 Ford Focus, 1 Toyota RAV4, 4 släpkärror, 5 6 servicebussar rörnät, 1 spolbil högtryck avlopp, 1 servicebuss färgningar. Utrustning Verkstad för mindre reparationer. 1 padda, 1 diafragmapump, 1 elverk 35 kw, 1 correlator, 1 genny (kabelsökare), 1 filmkamera (dålig, ny skall köpas), 1 King (rörrensning), 1 rörlaser, Miniguard cirka 40 meter och 2 skärmvagnar, 1 vattentank 10 m3 inkl. pump för lastväxlarflak, 1 rostfri vattentank 400 liter och en 1000 liter, vattentankar engångs för plastsäckar, elsvets för elektromuffar, ångjanne. Driftlab vatten och avlopp. Verkstad med 2 st. underhållstekniker för reparationer och utbyten på avloppsanläggningar främst. 2 mobila reservkraft (20 kw & 55 kw), 2 mobila pumpar, 2 portabla gasmätare, 3 vattentankar á 10 m3 med möjlighet att trycksätta, 2 rostfria vattentankar á 2,5 m3, 3 djupbrunnspumpar, 5 mindre länspumpar, 2 mobila doserstationer för klor, ejektor för kolpåfyllning filter, hydraul driven vibroplatta för grävmaskin, hydraulisk röravskärare upp till 300 mm gjj, klämverktyg för PE max 160 mm, correlator med kompl. läcksökningsutrustning, skärmvagn, mobil flödesmätare för vatten, elsvets för elektromuffar, ång janne.

130 130 Färgelanda 1 Toyota RAV 4, 1 Traktor med boggikärra, 1 spolkärra 800 liter, 1 släpkärra, 1 båtkärra med båt. 1 rostfri vattentank 1000 liter, 2 combo tankar á 800 liter, 1 diafragmapump, 3 länspumpar, 1 kabel/ledningssökare, 1 filmkamera med tre huvuden, 1 rörlaser, 30 meter miniguard, 1 skärmvagn, 1 tung avstängning, elsvets för elektro rördelar, 2 reservkraftverk 35 kw( tillhör kommunen), 2 reservkraftverk 65 kw ( tillhör kommunen). Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning: Tillsammans har kommunerna ett bra utgångsläge tillsammans. Vid framtida ersättningsinvesteringar värderas behovet kritiskt eftersom det självklart idag finns vissa dubbleringar. Det skall inte användas egna bilar i tjänsten, detta bör ändras där det förekommer. Arbetsgruppen anser att man initialt bör komplettera med; Ett större mobilt reservkraftverk (delvis beroende på vad som följer med i Färgelanda) Läcksökningsutrustning och personalresurser till detta. Kombinerad Manskapsbod/Verkstad anpassat för lastväxlarflak, för akutinsatser på rörnät. F. Översiktligt kartera behovet av investeringar i ett inledningsskede. Utöver angivet under Framtida gemensamt behov av fordon och utrustning ovan är det; Hämtställen för vatten Byte/Komplettering av desinfektion på ett par vattenverk. Eventuell Slamsugar/Spolbil, skall vägas mot externa kostnader idag.

131 131 G. Föreslå vad av underhållet som skall göras i egen regi. Det löpande driftunderhållet på verk samt ledningsnät som idag är upparbetat skall fortsätta och förbättras i egen regi. Följande lista är funktioner som vi anser skall finnas inom bolaget; Verkstad för reparationer/utbyten/mindre nyinstallationer etc. Kan med fördel vara uppdelad på avlopp och dricksvatten. Driftlaboratorium. Kan också fungera som provtagare för ett antal uppdrag. El/Data/Styr & Regler. I stort har vi egen kompetens för detta inklusive programmeringskompetens för driftövervakningssystem. Vattenmätarverkstad. Skall ansvara för nyinstallation samt utbyten. Vad gäller kontroller av mätare är det tveksamt att utföra i egen regi på grund av kravet på ackreditering. Resurs för mindre saneringsjobb samt nyanläggning på rörnät. Skall också vara den som är kontakt mot entreprenörer vid större jobb samt ansvara för inköp av rörnätsmaterial för arbeten i egen regi och också eventuellt för entreprenader som handlas upp. En dedikerad resurs för läcksökning. Resurs som ansvarar för bolagets kvalitet, miljö, arbetsmiljö samt myndighetsfrågor. H. Övriga driftfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas. En mycket bra servicefunktion mot kunder skall finnas, växel/allmän kundtjänst/faktureringsfrågor/taxor etc. Eventuellt bolag måste profileras starkt med hjälp av hemsida, fordon, arbetskläder, skyltar mm. 6.4 Kvarstående frågor Gruppen anser att ersättningsnivåer för beredskap och lön måste likriktas dag 1 för driftpersonal.

132 BILAGA 1 IT-system för kommande VA-organisation Nulägesanalys i de tre kommunerna: Uddevalla (U) använder applikationen IGSS för drift och övervakning.. Uddevalla använder Esri for Windows (Geosecma) som GIS stöd. Kontaktperson är Erik Strömberg Munkedal (M) använder VA operatör för drift och övervakning. Munkedal använder Esri for Windows (Geosecma) som GIS stöd. Kontaktperson är Magnus Andersson Färgelanda (F) använder VA operatör för drift och övervakning. Färgelanda använder VA bankenn som GIS stöd. Kontaktperson är K G Svensson Driften av systemen sköter VA personal medd konsultinsatser i U och F, medans IT enheten i Munkedal sköter M. Samtliga är kopplade till respektive kommuns nätverk. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Då den totala nuvarande IT kostnaden för dee tre kommunerna inte är ä känd så går det inte i nuläget säga om det blir billigare eller dyrare, men i och med att det blir minskade licenskostnader så torde det bli billigare och stabilare på sikt. s 2. Miljö Ingen påverkan 3 Folkhälsa Ingen påverkan

133 133 Summering Med hänsyn till att den personal som skall ingå i den nya organisationen skall arbeta med VA och inte IT, så bör VA systemen och dess drift handhas av någon som har och kan denna funktion. Om detta blir hos leverantör eller hos någon av de deltagande kommunernas IT enheter är nog mer en prisfråga/lagfråga. Angående GIS system så bör driften av detta göras av leverantör, då detta gör det mer flexibelt m.h.t. att det rör sig om flera kommuner. Det finns kostnader för kommunikation, licenser etc som IT enheter eller leverantör löser till då kända kostnader. Munkedals kommun har serverlicens för VA Operatör medans IGSS måste man köpa till licenser/moduler. Detta innebär att väljer man VA Operatör så finns det licenser för allt. Jag har valt att bara titta på funktion och ekonomi. Förslag till beslut Kommunikation skall köpas som tjänst via den IT enhet som levererar datorarbetsplatsen. Datorarbetsplatser skall köpas som tjänst av någon av kommunerna Munkedal eller Uddevalla. Lagringsytor och backup av dessa skall köpas som tjänst av den kommunen som tillhandahåller datorarbetsplatserna. Telefoni skall köpas som tjänst av den kommunen som tillhandahåller datorarbetsplatsen, det skall vara ny nummerserie typ 010 xxx xxx för att göra det kommunoberoende. GIS systemet Arc Gis skall köpas som tjänst av leverantören ESRI. VA operatör skall köpas som tjänst av den kommunen som tillhandahåller datorarbetsplatserna eller direkt av VA ingenjörerna AB. Anders Siljeholm IT-chef Munkedals kommun

134 134 FMU Vatten: Förslag till rapport vid genomförande Bilaga Samhällsplanering 7.1. Uppdrag a. Arbetsgruppen skall utarbeta förslag till den nya organisationens roll i samhällsplaneringen. b. Arbetsgruppen skall inventera nuvarande och föreslå framtida GISsystem. c. Arbetsgruppen skall belysa övriga samhällsplaneringsfrågor som gruppen tycker behöver bearbetas.sv Genomförande (vilka som deltagit, hur har arbetet genomförts) Arbetsgruppen för samhällsplanering har bestått av Robert Börjesson ( VA-ingenjör Uddevalla kommun) Hans Johansson ( Planchef Uddevalla kommun) Mats Tillander ( Samhällsbyggnadschef Munkedals kommun) Jan Myrén (t.f. Servicechef samt Plan och byggchef Färgelanda kommun) Analysarbetet har genomförts vid flera gruppmöten samt med hjälp av inhämtande av erfarenheter från andra genomförda liknande Va-projekt Resultat A. För varje kommun skall finnas FMU-samordnare som har huvudansvaret för kontakterna mellan FMU vatten och samhällsplaneringen inom respektive kommun. Det är sedan upp till FMU-samordnaren att involvera den personal som behövs från FMUvatten. FMU-samordnaren skall delta vid respektive kommuns planträffar. Planträffarnas syfte är att informera om nya planer.

135 135 FMU-samordnaren ska medverka i kommunernas arbete med framtagande av översiktsplaner och detaljplaner (inkl detaljplaneprogram). FMU-samordnaren skall även medverka vid fortsatt projektering, upphandling och produktion inom respektive kommun i nya exploateringsområden. B. GIS- Geosecma finns i Uddevalla och Munkedal. I Färgelanda finns VA-Banken. För framtiden bör gemensamma GIS-applikationer användas/eftersträvas. Arc-Gis kompatibla programvaror kan t.ex. användas i samtliga kommuner. C. Samordningsmöten angående VA-sanering, beläggningsarbeten, ITutbyggnad, el-verk, tele måste ske. Bolagets måste i detta arbete har en klar specificerad roll. D. Upphandlingar av förprojektering VA borde samordnas bättre med upphandlingen av detaljprojektering för respektive projekt. Tänkbart är att bolaget hjälper kommunen med upphandling av den förstudie/förprojektering som behövs vid detaljplaneläggning Ev. kvarstående frågor Inget ytterligare synpunkter i detta läge

136 136 Bilaga 16 Riskbedömning vid överförandet av VA verksamheterna i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner till ett gemensamt VA bolag. Planerad förändring: 1. De idag befintliga VA verksamheterna i förvaltningsform som finns i kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla föreslås överföras till en gemensam bolagsbildning ägd av kommunerna. All idag verksam personal erbjuds medfölja till det gemensamma bolaget med arbetsnamn FMU Vatten AB. Personalen kommer inledningsvis att utgå från sina nuvarande lokaler för att på sikt bli placerade vid huvudarbetsstället Uddevalla. Tanken är också att driftpersonalen ska ha arbetsskyldighet inom hela bolagets verksamhetsområde. Detta i sig innebär ett större arbetsfält med fler och nya arbetskamrater samt till viss del ändrat arbetsinnehåll. 2. Ändringen genomförs i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner inom området VA verksamhet. 3. Totalt berörs 61 arbetstagare direkt i kommunernas VA verksamheter och indirekt berörs ca 10 personer i kommunerna som idag arbetar med kopplingar till ekonomi och personalfrågor. Den sistnämnda gruppen har företrädesvis anställda som till del av sin tjänst bidrar/arbetar inom VA verksamheten. Riskbedömning: 1. Att gå in en ny organisation med personal från olika kommuner kan alltid skapa oro hos personalen. Vad händer om jag inte vill gå över till en ev. bolagsbildning Hur kommer samarbetet fungera? Får jag/vi nya chefer? Blir det förändringar i mitt arbetsinnehåll? Får jag/vi arbetsuppgifter som vi inte idag kan hantera eller har utbildning för? Arbetsområdet utökas och vi får mer att göra. Mer tid i bil och långa resor. Tidspress. Vår påverkans möjlighet minskar i en större organisation? Stor organisation skapar otydlighet? Vad händer med mina/våra personalförmåner och löner i den nya organisationen? Hur säker är jag/vi på att få behålla arbetet efter att bolagiseringen är beslutad? Detta är en del av riskbilden och frågeställningar kring densamma. Det finns säkert ännu fler detaljfrågor som de anställda ställer sig men de ovan uppräknade sakerna bör vara de viktigaste.

137 137 Planerade och genomförda åtgärder för att motverka riskerna: 1. All idag anställd personal inom VA verksamheterna kommer att erbjudas en övergång till bolaget. Kommunens riktlinjer för personal som går över till annan utförare gäller. Vilket bl.a. innebär att man erbjuds upp till 2 års tjänstledighet utan löneförmåner i samband med övergången. För de personer som inte vill gå över till bolaget eller beslutar att efter beviljad tjänstledighet återkomma till kommunen kommer en omplaceringsutredning genomföras där förutsättningarna att hitta annan kommunal anställning ses över. Denna utredning kan i värsta fallet utmynna i konstaterandet av övertalighet för individen med påföljande uppsägning. I Uddevalla berörs ytterligare 2 personer som är anställda på tekniska kontorets administrativa avdelning men som utför arbetsuppgifter åt VA verksamheten. En heltid som assistent och en 25 % ekonomtjänst. Av dessa två sistnämnda kommer ekonomen att på heltid arbeta vidare inom tekniska kontorets verksamhet, finansiering sker genom återbesättning av en vakantsatt 25 % tjänst inom administrativa avdelningen. Assistenttjänsten finns det ingen självklar lösning för inom tekniska kontoret. Detta eftersom pensioneringarna de närmaste åren enbart finns inom tekniska yrken. Först 2016 pensioneras personal inom likvärdig yrkeskategori inom tekniska kontorets verksamhet. Däremot kommer 5 6 personer med likvärdiga tjänster att pensioneras i kommunen. Det går dock inte idag att lämna besked om dessa tjänster ska återbesättas men om så sker bör detta vara ett sätt att lösa fortsatt arbete för aktuell person i kommunen. Det finns ytterligare ett alternativ till lösning genom att personen söker och erhåller någon av de administrativa tjänster som kommer att utannonseras av bolaget. Inte heller här kan dock lämnas en garanti att man får jobbet då det kommer att finnas sökande från övriga i bolaget medverkande kommuner och även utifrån kommande intressenter. 2. Arbetet med planeringen inför ett samgående har genomförts med deltagande från alla inblandade kommunerna. VA cheferna är de som drivit arbetet framåt och dessa har hela tiden hållit personalen informerad om vad som pågår. I samband med den senaste genomförandeutredningen har 5 arbetsgrupper med representanter från kommunerna tagit fram underlag för områdena personal, ekonomi, organisation, drift och samhällsbyggnad. Totalt har 30 personer varit involverade i arbetet varav 6 kommit från Färgelanda 12 från vardera Munkedal och Uddevalla. Innan beslutsunderlaget lämnats till politisk handläggning har deltagarna fått ta del av underlaget för att kunna komma med förslag till eventuella tillägg och ändringar. 3. För en del tjänsteinnehavare betyder den nya organisationen att de får ny/a chefer men detta skulle för några skett oavsett då ett antal av de idag fungerande cheferna kommer att gå i pension.

138 Det är säkert så att arbetsinnehållet och arbetsfältet blir större både innehållsmässigt och geografiskt men detta torde samtidigt ge personalen förutsättningar till personlig utveckling inom arbetsområdet. Det måste också ligga i arbetsgivarens intresse att inte lägga arbetsuppgifter på personalen innan man gett utbildning för de nya arbetsuppgifterna. I en större organisation finns också möjligheter för den som är intresserad och ambitiös att få kompetensutveckling och förutsättningar till nya spännande arbetsuppgifter. 5. Påverkansmöjligheterna behöver nödvändigtvis inte minska i en större organisation om man bara följer arbetssättet som idag fungerar inom kommunernas förvaltningar. Där arbetsplatsträffar är en alldeles utmärkt kanal för både information och samverkan. 6. En övergång till bolagsform bibehållande avtalen inom Pacta garanterar samma utformning av pensionsavtal som finns idag. Via skriftliga inrangeringsavtal löses personalens villkor utöver de som gäller enligt LAS. En av personalen framförd farhåga om hur anställningsförmånerna förändras vid en vidareförsäljning av bolaget i ett ytterligare steg kan besvaras på två sätt. Skulle detta mot förmodan uppstå så kommer en förhandling att föras mellan bolagen om de nya villkoren för personal. Samtidigt är risken att det nu bildade bolaget skulle säljas vidare minimal. När det gäller frågan om ersättningsnivåer för beredskap och lönesättning för de anställda i bolaget bör detta få hög prioritet och samordnas så snart som möjligt. Risken att inte få behålla sitt arbete får betraktas som minimal med tanke på alla pensionsavgångar som väntar bland personalen. Naturligtvis kan man få ett annat eller utökat innehåll i sina arbetsuppgifter i en ny organisation. 7. Hur samarbetet kommer att fungera i en ny organisation är svårt att svara på i förväg. Goda förutsättningar ges om chefer och arbetstagare lägger mycket tid och kraft på att informera och diskutera kring uppkomna frågor med inriktningen att hitta lösningarna istället för svårigheterna. Att man från alla kommuners sida är lyhörda och öppna för varandras synpunkter i frågeställningar som uppstår och arbetar för gemensamma lösningar av problemen.

139 Arbetsmaterial Utkast VA samverkan mellan Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. December 2010 Peo Johansson, Kenneth Öhman, Conny Stensson 1(21)

140 140 Innehållsförteckning Sida 0. Sammanfattning 3 1. Inledning och bakgrund 4 2. Varför samverka Drivkrafter för samverkan Motkrafter mot samverkan Samverkansprojekt Samverkanstrappan 8 3. Nulägesbeskrivning Organisation Teknik Personal Ekonomi Taxa Förutsättningar för samverkan inom VA i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla Kompetensförsörjning VA-verksamhetens integration med andra verksamheter Ekonomi Samverkansorganisation Färgelanda, Munkedal och Uddevalla VA Vision Fortsatt arbete Jämförelse av associationsform Tjänstemannaorganisation Fördelar med gemensam driftorganisation Nackdelar med gemensam driftorganisation Slutord 21 2(21)

141 Sammanfattning I kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla har under de senaste åren förts en diskussion om en utökad samverkan kring VA verksamheten. I Munkedal och Uddevalla finns politiskt fattade beslut om att söka ett utökat samarbete i någon form med grannkommunerna. Detta dokument visar på för och nackdelar med bildandet av en gemensam organisation kring VA verksamheterna i våra kommuner. Den beskriver även hur en tänkbar organisation skulle kunna se ut och pekar på möjliga organisationsformer för samarbetet. Mycket talar för att det är rätt tid att göra en strukturförändring av VA-verksamheten i kommunerna. En förändring stämmer väl med samhällsutvecklingen samtidigt som berörda kommuner står inför en generationsväxling bland personalen. Kommunerna kommer förmodligen att få svårt att rekrytera och bibehålla kvalificerad personal för att sköta vattenoch avloppsförsörjningen på ett bra sätt. Inte mindre än 21 personer av totalt 57 personer inom dessa verksamheter i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommer att gå i pension inom 10 år. Den viktigaste drivkraften för samverkan är att bilda en organisation med hög kompetens genom att vara en attraktiv arbetsgivare som underlättar rekrytering. Som en följd av detta blir även organisationen konkurrenskraftig. Analys av nyckeltal för kommunerna samt i diskussioner mellan tjänstemännen visar att det finns en ekonomisk rationaliseringspotential genom att gå över till en gemensam driftorganisation, åtminstone på sikt. Våra tre kommuner har tillsammans nästan invånare. En gemensam driftorganisation för dessa skulle bli av betydande storlek. En förutsättning för arbetet är att det lokala inflytandet skall bestå genom att varje kommun är suverän att bestämma över VA-taxa och investeringar medan driften av anläggningarna överlåts till en gemensam driftorganisation. Organisationsmodeller som gör detta möjligt kan vara i aktiebolagsform eller som kommunalförbund. Goda erfarenheter av samverkan på detta sätt, framförallt i aktiebolagsform, finns i Sverige. Bland annat på grund av detta föreslås den fortsatta studien att inrikta sig på en organisation i aktiebolagsform då den bedöms vara mer flexibel och passa bättre för detta ändamål än ett kommunalförbund. En gemensam samverkansorganisation, skulle medföra avsevärda kostnadsbesparingar på sikt. I andra sammanhang gjorda analyser uppskattar besparingspotentialer motsvarande 3 respektive 6 % på nuvarande omsättning i ett 3 och 10 års perspektiv. Den fortsatta utredningen får noggrannare ange möjliga nivåer på kostnadsbesparingarna. De stora fördelarna kommer att märkas genom en säkrare och effektivare VA-drift, som är väl rustad för att möta framtidens ökade krav på denna viktiga del av ett modernt samhälles infrastruktur. En gemensam driftorganisation för VA måste göras på ett klokt sätt så att det nödvändiga samarbetet med övriga kommunala aktörer inom samhällsbyggandet inte försämras. I Sverige finns ett stort antal organisationer för samverkan inom hela eller delar av vatten och avlopp. Erfarenheterna från dessa är goda och ingen samverkansorganisation har rivits upp genom att de deltagande kommunerna har återtagit verksamheten i kommunal regi. Detta dokument överlämnas till kommunerna för principiellt ställningstagande om man vill gå vidare med att sammanföra VA verksamheterna i våra kommuner. Om kommunerna väljer att gå vidare rekommenderas de att genomföra en mer detaljerad utredning där befintlig personal får en aktiv roll i utredningsarbetet. Utredningen skall i detalj föreslå organisation inklusive bemanning, ta fram erforderliga dokument för bildandet, i form av avtal och planer. Det upprättade dokumentet skall sedan utgöra beslutsunderlag för kommunernas eventuella 3(21)

142 142 deltagande i denna samverkan. Lämplig tidpunkt för verksamhetsstart får även det presenteras i den fördjupade utredningen. En relativt god gissning kan dock vara att den nya gemensamma organisationen kan starta 1 januari, 2012 eller 1 juli, Inledning och bakgrund En samverkan kring VA-verksamheten har pågått mellan våra kommuner under de senaste åren, i första i form av erfarenhetsutbyte men också med diskussioner om framtida gemensam verksamhet och projekt. Under innevarande år har samverkan intensifierats med kommungemensamma studiebesök av politiker och tjänstemän till Varberg/Falkenberg, Skaraborgsvatten i Borgunda och Mariestad. Bakgrunden till den utökade samverkan är direkt kopplad till politiska beslut och uppdrag i Munkedals och Uddevalla kommuner där det tydligt uttalats att samverkan ska ske med grannkommunerna inom VA-området. I Färgelanda har under lång tid förts diskussioner med politikerna ang. möjligheten att samverka med Uddevalla, främst inom vattenförsörjning. Tjänstemän från medverkande kommuner har träffats vid 4 tillfällen under innevarande år utöver de gemensamma studiebesöken för att diskutera och föra samverkansprocessen framåt. Den insamling av basdata som finns i dokumentet har skett via Svenskt Vattens s.k. VASS statistik som sedan kompletterats med uppgifter från respektive kommuner. Dokumentet består av ett inledande teoretiskt kapitel om samverkan inom vatten och avlopp, i Sverige. Kapitel 3 är en redovisning av de fakta som inhämtats från kommunerna samt en redovisning av några enkla nyckeltal som beräknats. Den begränsade tiden för faktainsamlandet har inte tillåtet en djupare analys av nyckeltalen varför dessa får läsas med viss försiktighet eftersom basdata innehåller en del olikheter som inte har kunnat nollställas. Nyckeltalen skall ses som ett smakprov på vad en noggrannare benchmarking kan ge. Kapitel 4 analyserar förutsättningarna för ett djupare samverkansarbete och kapitel 5 beskriver lämplig organisation för en fullständigt genomförd samverkan i inblandade kommuner. Kapitel 6 innehåller ett förslag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. Naturligtvis är de slutsatser och värderingar som framförs i dokumentet uttryck för oss tjänstemäns uppfattning med hänsyn taget till det som framkommit i arbetet och den erfarenhet som finns från många liknande genomförda samverkansprojekt i landet. Basdatas riktighet svarar respektive kommun för. 2. Varför samverka Sverige är för närvarande indelat i 290 kommuner. Kommungränserna utgör administrativa gränser som bildats genom de kommunsammanslagningar som ägde rum under och 1960-talen. Trots att vattnets kretslopp inte alls bryr sig om kommungränser är nästan alla kommuner huvudman för vatten- och avlopp. F.n. har vi 281 huvudmän för vatten och avlopp i vårt land. Denna indelning är inte på något sätt optimal utan en mycket bättre avgränsning skulle kunna åstadkommas utan hänsyn tagen till kommungränserna. En effektivare indelning kan åstadkommas genom frivillig samverkan mellan kommunerna. En annan möjlighet är genom lagstiftning. Inom Sverige har pågått och pågår en mängd olika samverkansprojekt. För närvarande pågår många projekt i Skåne där förutsättningarna för samverkan är mycket goda med många kommuner, tätbefolkat och korta avstånd. Naturligtvis finns det betydande stordriftsfördelar i VA-verksamheten. Det anses från vissa håll att ett befolkningsunderlag på minst invånare bör finnas för att kunna bedriva en rationell VA-verksamhet som kan uppfylla framtidens allt hårdare krav från abonnenter och myndigheter. 4(21)

143 Drivkrafter för samverkan De viktigaste drivkrafterna för samverkan är: Kompetensförsörjning En mycket stor del av personalen inom svenska VA-verk är födda på 1940-talet. Därför måste ett stort antal personer rekryteras de närmsta åren för att ersätta pensionsavgångar. Eftersom det är konkurrens om unga välutbildade personer måste verken framstå som en attraktiv arbetsgivare med goda utvecklingsmöjligheter för den enskilde. Detta är lättare att åstadkomma i en större organisation. Ökade krav från huvudmän och abonnenter De politiska företrädarna i kommunerna ställer allt högre krav på VA-verksamheten. Abonnenterna har svårt att förstå och acceptera varför de skall betala högre avgifter för samma tjänst än vad man gör i grannkommunen. Skillnaden i VA-taxa är ofattbart stor i Sverige. För ett normalt småhus var skillnaden 2009 dryga 3,5 ggr mellan Sveriges billigaste kommun (Botkyrka) och den dyraste (Lessebo). Stordriftsfördelar Det finns ett ganska klart samband mellan VA-taxans storlek och antal kommuninvånare på så sätt att ju högre invånarantal ju lägre VA-taxa. Självklart är det många andra parametrar som också påverkar kostnaden såsom behovet av nyinvesteringar, befolkningstäthet, antal tätorter, geologi mm. Komparativ konkurrens Eftersom VA-verksamhet är ett s.k. naturligt monopol utan möjlighet till reell konkurrens kan i någon mån komparativ konkurrens uppväga denna brist. Komparativ konkurrens innebär att man jämför sin verksamhet med grannkommuner eller andra utvalda kommuner. Man behöver inte endast jämföra VA-taxan utan också olika, både ekonomiska och tekniska, s.k. nyckeltal för verksamheten. Om detta görs på ett systematiskt sätt genom att man tar lärdom av bäst i klassen kallas det för benchmarking. Svenskt Vatten har genom det webbaserade statistiksystemet VASS underlättat att få till stånd komparativ konkurrens. I kapitel 3 redovisas några enkla nyckeltal för Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. Stora investeringskrav De flesta samverkansorganisationer för vatten och avlopp i Sverige är bildade i samband med att stora investeringar måste göras i vattenverk, avloppsreningsverk m.m. Därför är många samverkansorganisationer gamla och flera bildades vid ny- eller utbyggnad av avloppsreningsverk på 1970-talet. EU:s ramdirektiv I EU har bestämts genom ett särskilt ramdirektiv för vatten att vattenvården skall administreras enligt vattnets avrinningsområden utan hänsyn taget till administrativa gränser. Därför är nu Sverige indelat i 5 vattendistrikt och vattenmyndigheter för administrationen har byggts upp. De 5 vattendistrikten är sedan uppdelade i ett stort antal mindre avrinningsområden. Målsättningen är att alla avrinningsområden skall uppvisa god ekologisk vattenkvalité. I sådana vattenområden som har lägre kvalité skall åtgärder vidtas utan hänsyn taget till kommungränser. För närvarande pågår statusbedömningen av vattenområdena. Lag om allmänna vattentjänster Den nya VA-lagen, lagen om allmänna vattentjänster, trädde i kraft 1 januari, Enligt lagen skall kommuner eller kommunala bolag vara huvudmän för VA-verksamheten. Vidare kan en kommun även bedriva VA-verksamhet i annan kommun utan att komma i konflikt med den s.k. lokaliseringsprincipen i kommunallagen. Denna verksamhet skall då bedrivas på 5(21)

144 144 affärsmässiga villkor utan hänsyn tagen till självkostnadsprincipen som gäller för ordinarie VA-verksamhet. Vattentjänstlagen och förarbetena till denna betonar att samverkan är ett viktigt verktyg för att effektivisera vatten och avloppsverksamheten. Citat ur betänkandet Allmänna vattentjänster (SOU 2004:64) som föregick propositionen om den nya lagen: Som redan framhållits finns det goda skäl för en utveckling mot ökad regionalisering med större och färre nationella VA-företag. Regional samverkan mellan kommunala VA-företag kan främja en sådan utveckling. Dessutom behöver framförallt mindre kommuner samarbeta med andra för att komma med i ett större sammanhang där de kan komma åt specialkompetens som de själva inte har underlag för att bygga upp och där det även i övrigt finns utrymme och praktiska möjligheter för effektivisering genom samordning av resurser och drift i större skala. Samarbetet kan etableras i såväl privaträttsliga som offentligrättsliga former. Kommunal samverkan genom en privaträttslig juridisk person sker vanligtvis i ett aktiebolag. Denna bolagsform anses vara ändamålsenlig för drift av sådan kommunal affärsverksamhet som vatten och avloppsverk. Kommunal samverkan i offentligrättslig form kan ske genom en gemensam nämnd eller i ett kommunalförbund. Gemensam nämnd utgör ingen ny juridisk person utan skall ingå i en av de samverkande kommunerna, värdkommunen, som vilken annan nämnd som helst. Kommunalförbundet är en offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet. Kommunalförbundet kan organiseras antingen med fullmäktige och styrelse eller på ett enklare sätt med en förbundsdirektion. Direktionsmodellen dominerar bland nya förbund. Ökade samhällskrav Framförallt inom dricksvattenproduktion blir kraven från myndigheter, för att säkerställa kvalitén, allt hårdare. Det senaste är att alla vattenproducenter måste uppfylla livsmedelslagstiftningens krav på riskanalyser. Detta är en tung börda för mindre vattenproducenter utan stora resurser. Utsläppskraven på våra avloppsreningsverk blir allt hårdare. Det krävs hög kompetens och tillräckliga resurser för att leva upp till dessa. Omhändertagande av avloppsslam är en fråga som ej har lösts på ett småskaligt sätt. I vårt närområde pågår en utredning om ett utnyttjande av slam för utvinning av biogas. Förändrat samhälle Det pågår en allmän förstärkning av den regionala nivån i vårt samhälle. I Skåne och i Västra Götaland har flera tidigare län och landsting slagits ihop till regioner som har betydligt mer kraft än de tidigare organen. Den s.k. Ansvarsutredningen som letts av Mats Svegfors har föreslagit en ny struktur av den primärkommunala nivån, dvs. kommuner och landsting. Utredningen lämnade sitt betänkande i februari I Danmark pågår kommunsammanslagningar så att varje kommun får ett befolkningsunderlag av minst invånare. 2.2 Motkrafter mot samverkan En förändring i form av ett regionalt samarbete ger upphov till att motkrafter till förändringen uppstår. Av olika skäl finns det alltid motståndare till förändringar. En del av dessa listas nedan. Erfarenheten säger att ofta är entusiasmen stor för samverkan i ett initialt skede. När det sedan så småningom blir dags att ta ställning blir motkrafterna allt tydligare och starkare. Ofta är de motkrafter som då uppkommer grundade i en oro för förändringar och inte rationellt betingade. För att överbrygga motkrafterna, säger erfarenheten, att det krävs ett tydligt starkt och professionellt ledarskap framförallt från politiskt håll men även från viktiga chefspersoner. Här nedan visas exempel på motkrafter som kan uppkomma i förändringsarbete: 6(21)

145 145 Generellt: VA-verksamhet är skyddad på olika sätt: naturligt monopol, liten marknadskonkurrens, avgiftsfinansierad (ej samma besparingstryck som skattefinansierad), liten kostnadspost i hushållsbudgeten Personal: all förändring ses som ett hot lågt förändringsintresse hos den befintliga personalen (40-talisterna) drömmen om att allt skall vara som det varit allt bortom kommungränsen är skrämmande territorium orättvisor i löner och förmåner Chefer: rädsla för att få mindre att säga till om rädsla att inte räcka till ingen annan än jag förstår våra speciella problem tänk om någon annan förstör det jag byggt upp vem kommer att bli chef? beslutsvägar blir krångligare Kommunpolitiker: organisationen blir så stor och stark att vi tappar möjligheten att påverka storebrorskomplex hos de mindre kommunerna utanför kommungränsen råder djungelns lag demokratin i fara genom stort avstånd mellan medborgare och beslutsfattare kommer någon annan att tjäna mer än vi på det här? bolag ska vi inte ha 2.3 Samverkansprojekt I Sverige har ett stort antal samverkansprojekt inom framförallt VA studerats de senaste åren. Några av dessa är: Hälsingland: Kommunerna Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Nordanstig, Ovan-åker och Söderhamn. Hudiksvall och Nordanstig samverkar genom gemensamt miljökontor. Bergslagen: Kommunerna Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora. Samverkan sker genom Kommunförbundet Bergslagens Kommunalteknik (VA, G/P, avfall) Siljan Vatten: Kommunerna Leksand, Mora, Orsa och Rättvik (kommunerna Leksand, Rättvik och Gagnef planerar för närvarande att bilda gemensam organisation för VA) Samverkan mellan Mora, Orsa och Älvdalen sker genom bolaget Nodava (VA och avfall). Österlen: Kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad.. Samverkan sker genom gemensamt miljökontor. LuMa: Kommunerna Lund och Malmö. Samverkan sker genom Kommunalförbundet VA SYD (VA, avfall) Skåne Nordväst: Kommunerna Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Samverkan mellan Båstad, H-borg, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Bjuv genom bolaget NSVA AB (VA) Gästrike Vatten: Kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Samverkan genom bolag sedan maj 2008 (VA). 7(21)

146 146 Gemensamt för dessa och andra projekt är att inga stora kostnadsbesparingar uppnås på kort sikt. De stora vinsterna kommer på lång sikt. Detta är en viktig anledning till att så få samverkansprojekt har blivit verklighet. I Sverige finns ett stort antal organisationer som bedriver delar av VA-verksamheten i samverkan mellan kommuner. Bland dessa kan nämnas: Kommunalförbundet Norrvatten (norra Stor-Stockholm) som bildades redan 1927 Sydvatten AB i Skåne Skaraborgs vattenverksförbund Käppalaförbundet (norra Stor-Stockholm) SYVAB (Sydvästra Stockholmsregionens VA-verksaktiebolag) GRYAAB (Göteborgsregionens Ryaverksaktiebolag) Det som är värt att observera är att samtliga VA-organisationer för hela eller delar av VAverksamheten måste betraktas som lyckade. Ett bevis för detta är att ingen organisation har lagts ned genom att kommunerna återtagit ansvaret för verksamheten. Inom VA-området finns för närvarande följande organisationer i Sverige som är huvudman och bedriver fullständigt vatten och avlopp i mer än en kommun. Namn Org.form Deltagande kommuner Roslagsvatten AB Stockholm Vatten AB MittSverige Vatten AB Bergslagens Kommunalteknik Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund Koncern med ett gemensamt driftbolag och ett dotterbolag för varje kommun AB (bildat genom fusionering) Koncern med ett bolag för varje kommun som tillsammans äger ett driftbolag Kommunalförbund Kommunalförbund Tabell 1: Huvudmän för vatten och avlopp i mer än en kommun Vaxholm, Österåker, Knivsta, Vallentuna Stockholm, Huddinge Sundsvall, Timrå, Nordanstig Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora Fagersta, Norberg 2.4 Samverkanstrappan En ofta använd modell för samverkansarbete är den s.k. samverkanstrappan: Fig.1 Modell för samverkansprocessen 8(21)

147 147 De olika stegen i trappan betyder: 0 ingen samverkan 1 erfarenhetsutbyte 2 utbyte av resurser 3 gemensam upphandling 4 specialisering/arbetsuppdelning 5 gemensam organisation, fusion Trappan illustrerar att det bästa sättet att nå en god samverkan är att ta trappan i lagom stora steg. Det är svårare att gå uppför trappan i bara ett kliv. De flesta kommuner anser att de har tagit något eller några steg i trappan när det gäller VA-samverkan med grannkommuner. Vid våra diskussioner i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla anser vi att samarbetet befinner sig på steg 1 eller i vissa avseenden på steg 2. Vissa steg kan vara svåra att genomföra p.g.a. kompetens och arbetsförhållanden vid dessa tillfällen kan det bli aktuellt med större kliv. Det sista steget (fusion) är svårt att uppnå spontant all erfarenhet från samverkansarbete säger att det krävs ett starkt ägarengagemang för att komma ända upp i trappan. 3. Nulägesbeskrivning En del grundläggande data för kommunerna framgår av nedanstående tabell: antal anslutna antal invånare 2: kvartalet 2010 antal invånare personer VA yta (km 2 ) befolkn.- täthet (pers/km 2 ) Färgelanda Munkedal Uddevalla Summa Tabell 2: Grundläggande data för kommunerna (kommunfakta 2010) OBS. Antalet anslutna personer i Munkedals kommun har beräknats efter en given schablon. Färgelanda har minskat sin befolkning med ca 5 % under den senaste 10-årsperioden. De senaste åren minskat befolkningen med ca 0,4 % per år. Under senaste 10-årsperioden har Munkedal minskat sin befolkning med knappa 3 %. De senaste åren har befolkningen minskat med ca 0,4 % per år. Uddevalla i sin tur har haft en befolkningsökning under samma tidsperiod på dryga 5 % varav ökningen de senaste åren legat på 0,5 % per år. 3.1 Organisation Färgelanda I Färgelanda kommun är VA-verksamheten organiserad i kommunen regi och den styrs via Kommunstyrelsen och dess driftsorganisation Servicesektorn / VA renhållningsenheten. Under sektorns ansvar ligger även verksamheterna: ekonomi/administration/personal/kommunikationer teknik och arbetsmarknad plan och bygg kost- och städ Totalt arbetar ca 100 (60 årsarbetare) personer under sektorns ansvarsområde varav 5 inom VA-verksamhet. Budgeten för VA-verksamheten låg på 11 miljoner (21)

148 148 Munkedal I Munkedal ansvarar samhällsbyggnadsförvaltningen för VA, gata och park samt miljö. Förvaltningen lyder under Kommunstyrelsen. Förvaltningen har avdelningar för: VA gata & park Samhällsbyggnadsförvaltningen har ca 25 årsarbetare varav 9 arbetar i VA-verksamheten. Budgeten för VA-verksamheten låg på 17,4 miljoner Uddevalla I Uddevalla ligger VA-verksamheten organiserad under Tekniska nämnden och dess förvaltning Tekniska kontoret. VA-avdelningen har idag 48 anställda med en budget på ca 81 miljoner Totalt arbetar drygt 250 personer inom Tekniska kontoret. Tekniska kontoret har i övrigt avdelningar för: administration gatu-och parkverksamhet mark-och exploatering fastigheter 3.2 Teknik Vatten Ytvattenverk Grundvatten verk (varav med konstgjord infiltration) Trycksteg. stationer Ledningslängd vatten (km) Reservoarer Vatten- Läckor 2009 Färgelanda Munkedal Uddevalla Summa Tabell 3: Basdata för infrastrukturen för vatten 2009 Som framgår av ovanstående tabell är grundvatten det vanligast förekommande i kommunerna. I Färgelanda kommun finns vissa vattenförsörjningsproblem främst i delområdet Stigen både med kvantitet och kvalitet. I de båda övriga kommunerna finns i nuläget inte dessa bekymmer. Produktion vatten m 3 Deb. Vatten i kommunen m 3 Färgelanda Munkedal Uddevalla Summa Tabell 4: Kvantiteter för vattendistribution i kommunerna enligt VASS Jämför tabellerna 7 och 8 med kommentarer överst sid (21)

149 149 Avlopp Ledn. längd spillvatten Ledn. längd kombinerad Ledn. längd dagvatten Spillvatten pumpstationer Reningsverk > pe Färgelanda 67 km 2 km 38 km 19 st 6 st 2 st Munkedal 116 km Uppgift 61 km 28 st 4 st 2 st saknas Uddevalla 234 km 6 km 183 km 108 st 6 st 2 st Summa Tabell 5: Basdata för avlopp i kommunerna 2009 De stora avloppsreningsverken (Skansverket) har krav på kvävereduktion. Renat avloppsvatten m3 Ovidkommande vatten m 3 Färgelanda Munkedal se kommentar Uddevalla Summa Tabell 6: Kvantiteter för avloppsreningen enligt VASS Kommentar: I Munkedal är det bara fastigheter med enbart avlopp som betalar fast avgift Nyckeltal Befolkn.- täthet pers/km 2 Nt 205 Nt 210 Nt 101 Nt 103 Nt 104 Vatten- Spillv.- Specifik Sålt/ ledn/meter/ ledn/ deb.vatten- levererat ansluten ansluten förbrukn vatten % Sålt avlopp/ beh.avlopp % person l/persondygn Färgelanda 11 13,42 9,49 99,82 73,66 43,13 Munkedal 16 27,90 20,42 154,92 79,83 40,80 Uddevalla 80 7,65 5,91 217,18 70,39 45,41 Summa/mv 36 16,32 11,94 157,31 71,79 43,11 Tabell 7: Nyckeltal för VA-verksamheten Nedan följer en jämförelse av nyckeltalen med medelvärdena i Sverige för kommuner av samma storlek. Invånare antal tal Nt 205 Nt 210 Nt 101 Nt 103 Nt 104 Vattenledn/ Spillvatten- Specifik Sålt/levererat ansluten ledning/meter/ deb.vatten- vatten % Sålt avlopp/ beh.avlopp % ansluten förbrukn l/pd ,7 15,2 205,6 72,4 44, ,9 7,4 219,5 78,4 59,5 Tabell 8: genomsnittliga nyckeltal i olika kommunstorlekar i Sverige (21)

150 150 I tabell 7 är de nyckeltal som är sämre än landets medelvärde för motsvarande kommunstorlek markerade med blå färg. Munkedal har betydligt mer ledningsnät per ansluten både vad gäller vatten och spillvattenledningar. Detta tyder på att det finns mycket överföringsledningar i kommunen. I Uddevalla har man en förhållandevis låg andel debiterat vatten, svinn och egenförbrukning är sådeles högre än i jämförbara kommuner. Detta kan tydas så att vattenledningsnätet är sämre än i genomsnitt. Andelen ovidkommande vatten är hög i alla kommuner vilket tyder på att mycket dag- och dräneringsvatten leds till avloppsreningsverken. IT-system De viktigaste IT-systemen som kommunerna för närvarande använder framgår av nedanstående tabell: Driftövervakning Kartverk/GIS Kundtjänst Fakturering Ekonomisystem Personalsystem Färgelanda VA Operatör VA-banken Winsam VA Agresso Bluegarden Munkedal VA Operatör Geosecma Future Aditro E Companion Uddevalla IGSS GIS/Geosecma EMS Economa A+ Bluegarden Tabell 9: de vanligaste använda IT-systemen i kommunerna. 3.3 Personal Den befintliga personalen i kommunerna framgår av nedanstående tabell. Som årsarbetare räknas av kommunen/kommunalt bolag anställd personal som arbetar helt eller delvis med VA. Om anställningen är delad med annan verksamhet uppskattas andelen som är VA och summeras med andra liknande befattningar. Årsarb VA personer Varav driftpersonal Varav 55 + Andel av personalen 55 + % Färgelanda Munkedal Uddevalla Summa Tabell 10: Befintlig VA-personal i kommunerna Beredskap VA personal Av tabellen ovan framgår att 22 av personalstyrkan kommer att gå i pension under de närmsta 10 åren (36 %). Någon övertalighetsproblematik lär inte uppkomma i samband med bildandet av en ny organisation utan snarare lär ett arbete med rekrytering av nya medarbetare bli utmaningen. Personaltätheten är ett trubbigt nyckeltal för effektivitetsjämförelser eftersom nyckeltalet beror mycket på hur stor andel kommunen gör i egen regi respektive köper av tjänsteföretag och entreprenörer. En annan parameter som påverkar personaltätheten är om kommunerna har fullständig VA-verksamhet med hela kedjan från råvatten till recipient i egen regi. I andra kommuner, speciellt i storstadsområden, är det vanligt att delar av verksamheten köps av någon regional organisation. Våra kommuners personaltäthet avviker inte från övriga kommuner i samma storlek. 12(21)

151 Ekonomi Viktiga ekonomiska basdata för VA-verksamheterna i kommunerna 2009 framgår i tabellen nedan Tot. Avskriv- Ränte- Drifts- Total Resultat intäkter tkr ningar tkr kostn tkr kostn tkr kostnad tkr Färgelanda Munkedal Uddevalla Summa Tabell 11: Ekonomiska basdata från kommunernas årsredovisning Kap.kostn/ tot.kostn % Resultat utjämn.fond mkr Investering 2009 mkr Bokfört värde1/1-09 mkr Investeringsbudget 2010 mkr Investerings budget 2011 mkr Färgelanda 26 3,0 58 1,6 2,0 5,9 Munkedal 27, ,6 8,1 9,7 Uddevalla 30, ,9 148,8 129,0 Summa 27,9 mv 3, ,1 158,9 144,6 Tabell 12: Ekonomiska basdata för kommunernas VA 2009 Utifrån ovanstående siffror kan följande intressanta nyckeltal utläsas: Total kostnad/ ansluten kr Total kostnad/ såld m 3 kr Driftskostnad/ ansluten kr Driftskostnad/ såld m 3 kr Färgelanda 2 126,83 43, ,39 29,68 Munkedal 2 397,09 42, ,89 27,96 Uddevalla 2 449,53 30, ,31 24,50 Summa/mv 2 324,48 39, ,86 27,38 Tabell 13: Ekonomiska nyckeltal för VA-verksamheten 2009 Invånare antal tal Total kostnad/ ansluten kr Total kostnad/ såld m 3 kr Driftskostnad/ ansluten kr Driftskostnad/ såld m 3 kr ,39 34, ,81 24, ,59 21, ,09 16,24 Tabell 14: Ekonomiska nyckeltal i genomsnitt i Sverige 2009 Färgelanda är den enda av kommunerna som har lägre kostnad/ansluten än genomsnittet för kommuner i motsvarande storlek. Övriga två kommuner har högre kostnad för motsvarande tjänst. Alla övriga värden är högre i våra kommuner än i jämförbara kommuner. Ingen av kommunerna har hög andel industriförbrukning av vatten. 13(21)

152 Taxa Taxan möter alltid ett stort intresse även om det är ett nyckeltal som måste användas med stor försiktighet eftersom stora olikheter finns inom kommunerna när det gäller: Kommunstruktur (många verksamhetsområden och gles befolkning medför högre taxa) Industriförbrukningens storlek Redovisningsmetoder Fördelning av OH-kostnader Topografi och markförhållanden m.m. Kostnad Typhus A 2009 kr/år Rangordning. Kostnad Typhus A 2005 kr/år Botkyrka billigast Vägt mv Färgelanda Munkedal Vägt mv Uddevalla Lessebo dyrast Förändring % Tabell 17: VA-taxor för typhus A (normalt småhus med en förbrukning på 150 m 3 per år. Alla våra tre kommuner har högre kostnader än motsvarande kommunstorlekar. För en lägenhet i typhus B, som är ett flerfamiljshus bestående av 15 lägenheter och en samman lagd förbrukning av m 3, ser den årliga avgiften ut enligt nedan: Kostnad per lägenhet i typhus B 2010 kr/år Rangordning Kostnad per lägenhet i typhus B 2005 kr/år Huddinge billigast Vägt mv Färgelanda Munkedal Vägt mv Uddevalla Jokkmokk dyrast Tabell 18: VA-taxor för typhus B Förändring % Alla tre kommunerna har en kostnad som är högre för typhus B än landets medelvärde för kommuner i samma storleksklass. 14(21)

153 Förutsättningar för samverkan inom VA i Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. Mycket talar för att tidpunkten för att arbeta med fördjupad samverkan är lämplig. Många av den befintliga personalen kommer inom kort att lämna sina befattningar på grund av ålderspension. Alla kommuner står dessutom inför större kostnadskrävande investeringar i VA-verksamheten vilket kan lösas effektivare och billigare genom samverkan mellan oss. Det finns ett gemensamt intresse av att säkra vattenförsörjning och avloppshantering i kommunerna i ett längre perspektiv. Allt detta talar för en samverkan i våra kommuner. Inom VA-Sverige pågår för närvarande en diskussion om storleken på framtidens huvudmän. Starka krafter anser att ett underlag av minst invånare behövs för att bedriva en effektiv VA-verksamhet i framtiden. I kapitel 2.1 redogörs för trenden som råder i dagens svenska samhälle med en förstärkning av den regionala nivån. Den regionbildning som våra kommuner representerar har nästan invånare som underlag. Geografiskt sett är regionen ganska homogen med ett längsta avstånd på ca 6,5 mil. En lyckad organisation för VA-samverkan kan intressera ytterligare närliggande kommuner att ansluta sig. Ett förväntat personalförsörjningsbehov med nyckelpersoner som går i pension ökar trycket för samverkanslösningar inom VA-verksamheten i våra kommuner. I arbete med samverkansprojekt visar erfarenheten att det är en fördel om de ingående aktörerna är ungefär lika starka. Så är i sig inte fallet här eftersom en av kommunerna är betydligt större än de två övriga. Samtidigt är det ju detta som ger förutsättningen för att bygga en för framtiden fungerande verksamhet. Vi tror att risken för att en känsla av storebrorskomplex uppkommer liten eftersom vi behöver varandra för att lyckas i vårt uppsåt att bli en spännande och attraktiv spelare i regionen som kan attrahera nya medarbetare och utveckla ny teknik. 4.1 Kompetensförsörjning För närvarande arbetar 61 årsarbetare med vatten och avlopp i våra tre kommuner. Av dessa kommer 22 (36 %) att pensioneras under den närmaste 10-årsperioden. Ett antal nyckelbefattningar bland tjänstemännen är eller kommer inom kort bli vakanta. Av ovanstående kan vi konstatera att en väl fungerande kompetensförsörjning är en kritisk faktor för att verksamheterna skall fungera väl. Rekryteringsläget bedöms vara relativt bra för medarbetare på fältet men betydligt svårare för ingenjörer och chefer. Självklart medför bildandet av en större organisation att rekrytering av nya medarbetare underlättas samt att kommunerna får bättre tillgång till spetskompetenser. Beroendet av konsulter kommer därför avsevärt att minska. 4.2 VA-verksamhetens integration med andra verksamheter Vertikal integration (innebär samverkan med andra fackområden inom samma geografiska område) Horisontal integration (samverkan inom samma fackområde inom ett större geografiskt område) Tankegången i detta dokument är att en längre gående horisontal integration genomförs. Det är oundvikligt att en ökad horisontell integration medför att den vertikala integrationen försämras. Det är mycket viktigt att denna samverkan görs på ett klokt sätt så att försämringen minimeras. 15(21)

154 154 Samhällsbyggnad Framförallt VA-verksamheten är en mycket viktig beståndsdel i samhällsbyggnadsprocessen. Vid nya exploateringsområden, där utredning visar att VA-försörjningen bäst löses genom utvidgning av den allmänna anläggningen, är ofta planeringen av VA-ledningar och verk avgörande för en klok och ekonomisk exploatering. Representanter för VA-organisationen måste därför beredas möjlighet att vara en aktiv aktör i planprocessen. Detta underlättas naturligtvis om det finns närhet mellan aktörerna på ett konkret och även abstrakt plan. I våra kommuner har ingen för närvarande en integrerad förvaltning för samhällsbyggandet. En sådan förvaltning medför andra nackdelar varför varje kommun måste finna sin optimala organisation beroende av de speciella förutsättningar som råder. En gemensam organisation för VA i våra tre kommuner medför att medverkandet i respektive kommuns samhällsbyggnadsprocess måste beaktas noga vid uppbyggnad av organisation och dimensionering. Om detta görs på ett klokt sätt behöver försämringen av samarbetet inte bli påtaglig. Drift, underhåll och byggande av ledningsnät Drift, underhåll och byggande av ledningsnät är av tradition starkt integrerat med väghållning i Sveriges kommuner. Det gäller särskilt för beredskapen där samma personal ofta svarar för akuta åtgärder på ledningsnät, gator, vägar och parker. I våra kommuner är den tekniska verksamheten organiserad enligt ovan. Mindre arbeten som serviser, reparationer o dylikt utförs i alla kommunerna under förutsättning att det finns lediga resurser. En gemensam organisation för VA i kommunerna ändrar givetvis på förutsättningarna för detta. Det mest naturliga i ett sådant läge är att integrationen med väghållning bryts och att drift och underhåll av ledningar sköts av VA-folk både under ordinarie arbetstid och under beredskapstid. Den minskade volymen för personalen får kompenseras med ett större geografiskt område utan hänsyn taget till kommungränser. Detta medför en ökad specialisering vilken kan medföra en del fördelar genom kompetenshöjning. En sådan specialisering medför att kvarvarande organisation som skall svara för väghållningen får nackdelar genom lägre volymer utan möjlighet till kompensation genom horisontell integration. Detaljerna om detta måste klaras ut i den föreslagna genomförandeutredningen. I samverkansorganisationen bör inte finnas några stora egna resurser för byggande av VAledningar inom nyexploateringsområden. Inom detta område finns inom regionen en fungerande marknad bestående av privata entreprenörer som kan utnyttjas för att ta toppar av denna ofta ojämna arbetsvolym. Bemanning för byggande av serviser, mindre projekt, sanerings- och förnyelsearbeten skall anpassas efter ekonomiska resurser och behov. Kundtjänst I våra kommuner sker samarbete om felanmälan o dyl. mellan de olika verksamheterna som ingår inom: väghållning, parkskötsel, renhållning och VA. I Färgelanda och Uddevalla sker faktureringen internt medan Munkedal köper faktureringen via företaget Rambo. Det bör påpekas att renhållningen i Uddevalla numera ingår som en del i det kommunala bolaget Uddevalla Energi. Naturligtvis påverkas väghållning och parkskötsel i Färgelanda och Munkedal om VA bryts ut och läggs i en separat organisation. De nackdelar som uppkommer för dessa verksamheter måste kompenseras genom att det uppkommer fördelar, totalt sett, som överväger. 16(21)

155 Ekonomi Kostnadsutvecklingen inom VA-verksamheten i Sverige har under de senaste decennierna i stort följt inflationen. Kostnadsökningen som medelvärde i landet för typhus A har varit 32 % i fast penningvärde mellan Under samma tidsperiod har kostnadsutvecklingen i våra kommuner varit högre i Färgelanda och Uddevalla medan Munkedals kostnadsutveckling har varit lägre än medelvärdet i landet. Forskning som bedrivits vid Ekonomihögskolan i Lund har visat att produktivitetsutvecklingen inom VA-området är lägre än den för t.ex. väghållning. Detta beror på den olikhet som finns i finansieringen, där väghållning är skattefinansierad och VA-verksamhet är taxefinansierad. Väghållning, och även parkskötsel, får konkurrera med de prioriterade områdena barn, skola och omsorg. Denna konkurrens har lett till att man fått klara sin verksamhet med betydligt lägre resurser som i sin tur har tvingat fram effektiviseringar. Liknande utveckling finns inte inom VA-området beroende på att finansieringen är ordnad och om det erfordras, görs en taxehöjning. Förutsättningarna att driva en effektiv VA-verksamhet är relativt goda i våra kommuner. Kommunerna är relativt tätt befolkade, har hyfsad kvalitet och relativt god kvantitet av råvatten och stark recipient (Skagerack) för avloppsutsläpp. Det finns nackdelar i topografi och markbeskaffenhet som gör att ny- och ombyggnationer kräver mer insatser i form av fler pump- och tryckstegringsstationer för att få vatten- och avloppsleveranserna att fungera väl. Enligt vår mening finns det en betydande rationaliseringspotential inom kommunerna. Vi kan också säkerställa goda vatten- och avloppsleveranser genom en samverkan kommunerna emellan. Ett samgående inom VA ger en möjlighet till en nystart som ofta kan vara främjande för effektiviteten. 5. Samverkansorganisation Färgelanda, Munkedal och Uddevalla VA 5.1 Vision Det är viktigt att man i allt förändringsarbete har en vision som, om möjligt alla, kan samlas kring. En vision skall vara ett mål som ligger långt fram i tiden. I vissa fall är visionen svår eller till och med omöjlig att uppnå (Jfr Vägverkets nollvision om trafikdödade). Det är ändå viktigt att formulera en vision. En gemensamt beslutad vision innebär att alla aktörer skall vidta åtgärder som bidrar till visionens uppfyllelse. Åtgärderna kan utgöras av små steg men alla steg måste tas i rätt riktning. Inga åtgärder som motverkar visionens uppfyllelse får vidtas. Ett förslag till vision redovisas nedan: FMU Vatten bildas för att ansvara för VA-verksamheten i kommunerna Färgelanda, Munkedal och Uddevalla. FMU Vatten upplevs som en attraktiv arbetsgivare vilket medför att många unga välutbildade kan rekryteras. Samverkansorganisationen blir en förebild för ett lyckat regionalt samarbete där stordriftsfördelar tas tillvara utan att försämra den lokala förankringen i resp. kommun. FMU Vatten är en fullständig VA-organisation med alla erforderliga kompetenser inom organisationen. Driftkontor finns i anslutning till de större verken i respektive kommuner. Flera närliggande kommuner kommer med som delägare efter ett antal år. 17(21)

156 156 Fortsatt arbete En s.k. genomförandeutredning är nästa steg i samverkansprocessen. Den utredningen får ge underlag för framtida organisationsform för FMU Vatten samt för den gemensamma driftorganisationen. Organisationsuppbyggnaden kan ske antingen i bolagsform, genom bildandet av ett kommunalförbund eller genom en gemensam nämndsorganisation i våra inblandade kommuner. 5.5 Jämförelse av associationsform Här visas skillnader i olika viktiga avseenden mellan en koncernorganisation i aktiebolagsform och ett kommunalförbund. Se även bilaga 1 FMU samverkan VA. Värdering I bolaget behövs ingen exakt värdering av anläggningstillgångarna varken vid inträde eller utträde ur bolaget. Kapitalkostnaderna för anläggningstillgångarnas värde drabbar ju endast det egna VA-kollektivet och påverkar därmed endast den egna taxan. Det vanliga är att anläggningstillgångarna överlåts till det bokförda värdet. Om värderingen sätts högre kan detta medföra problem i fördelningen av detta övervärde mellan VA-kollektiv och skattekollektiv. Anläggningstillgångarna inom VA måste värderas på ett objektivt och korrekt sätt eftersom dessa skall ingå i det gemensamma bolaget. I princip torde värderingsfrågorna hanteras på samma sätt i kommunalförbundet. Bestämmelser för hur detta skall göras vid inträde och utträde måste anges i förbundsordningen. Här måste även anges hur den löpande redovisningen skall ske i de olika resultatenheterna. Enligt kommunallagen ska varje kommuns andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder anges. Därför behövs en översiktlig gemensam värdering av varje kommuns överlåtna anläggningstillgångar. I bolaget kan denna värdering därför göras betydligt enklare än i kommunalförbundet. När det gäller viktiga frågor som lokalt inflytande, huvudmannaskap, taxesättning och upphandling är de båda organisationerna likvärdiga. Observera att den nya organisationen inte utan vidare kan upphandla tjänster av kommunala intraprenörer inom markbyggnad utan detta måste ske efter upphandling enligt LOU. Under vissa bestämda förutsättningar enligt Teckalundantaget behöver inte myndigheter, kommuner och landsting tillämpa lagen om offentlig upphandling (LOU) när de köper varor eller tjänster. För den nya organisationen som är ett offentligt styrt organ gäller dock inte denna undantagsregel. Skatter Kommunalförbundet är befriat från skattskyldighet i likhet med en kommun. Organisationen är också redovisningsskyldig för moms vilket innebär att moms på inköpta varor och tjänster får kvittas mot utgående moms på VA-tjänster. Bolaget blir skattesubjekt. Med VA-lagstiftningens krav på icke vinstdrivande verksamhet, blir detta i realiteten inget problem. Eventuella tillfälliga överskott i verksamheten kan hanteras genom att överavskrivningar görs. Insyn och överklagande Principen om allmänna handlingars offentlighet gäller både för bolaget och för kommunalförbundet. Eftersom kommunalförbundet är en offentligrättslig organisation kan beslut överklagas genom laglighetsprövning i likhet med kommunernas beslut. Ett aktiebolags beslut går inte att överklaga förutom beslut om att inte utlämna allmän handling (sekretess). 18(21)

157 Tjänstemannaorganisation Moderbolaget i koncernen eller kommunalförbundet föreslås få en principiell utformning enligt nedan: Samverkansorganisationen föreslås organiseras i linjeavdelningar för drift av VA anläggningar, marknad och en avdelning för externa uppdrag. I stab föreslås en administrativ avdelning för ekonomi- och personalstöd mm samt en avdelning för planering/utredning/projektering. Den största avdelningen är naturligtvis drift av VA-anläggningar. Denna avdelning föreslås att i princip organiseras enligt följande: Avdelningen för VA-drift organiseras förslagsvis i sektioner för vattenproduktion, ledningsnät och avloppsrening. Dessa verksamheter består av olika professioner varför denna organisation ger möjlighet till djupare kompetens inom varje område. Dessutom är det viktigt ur hygieniska skäl att produktion av vatten, som är ett livsmedel, hålls avskilt så att ej personalen kommer i kontakt med avloppsvatten. Indelningen i driftområden inom resp. sektion görs på lämpligt sätt med hänsyn taget till driftställena och att resor för personalen inte blir alltför omfattande. Till en början kan det vara lämpligt att varje kommun utgör ett driftområde. Prioriterade arbetsuppgifter i en gemensam organisation De viktigaste arbetsuppgifterna när en gemensam driftorganisation har satt sig och börjat fungera tror vi är följande: Utvecklingsfrågor: Representanter för kommunerna har uttryckt farhågor för att utvecklingsarbete inte prioriteras tillräckligt i dagens organisationer. Det finns helt enkelt inte resurser till detta utan vardagens problem tar över. På lång sikt är detta till stor skada för VAverksamheten men även för kommunernas samhällsbyggnad. Upprätta en strategi för att minska antalet vatten- och avloppsreningsverk genom byggande av överföringsledningar. Kostnaderna för drift av små verk ökar relativt sett mer än övriga delar inom VA-branschen. Utveckla ett gemensamt system för driftövervakning så att alla anläggningar i kommunerna är kompatibla. Det är förmodligen inte att nödvändigt med ett ständigt bemannat kontrollrum. Däremot bör personalen som är i beredskap kunna ta med kontrollrummet hem genom uppkoppling via laptop i bostaden. All beredskapspersonal bör på sikt ha samma information och på sätt kunna arbeta i team trots att de befinner sig på olika adresser och på sätt åstadkomma en säkrare och effektivare VA-försörjning under icke arbetstid som ju är 76 % av tiden. Upprätta en strategi för att säkerställa vattenleveranser i den nya organisationen samt utveckla system för verksamhetsledning och kvalitetsstyrning för att bl.a. säkerställa att dricksvattenkvaliteten uppfyller myndigheternas krav. 19(21)

158 Fördelar med gemensam driftorganisation En långtgående samverkan genom bildande av en gemensam driftorganisation medför att de våra kommuner får en organisation som är skapad för att möta framtidens krav på svensk VAförsörjning enligt kap. 2. Bl.a. följande fördelar kan identifieras: FMU Vatten blir en stor och komplett aktör och därmed en stark aktör i regionen samtidigt som det blir ett föredöme för ett lyckat samarbete helt i linje med myndigheternas önskemål. Ökad kompetens för en allt komplexare verksamhet Framtidens VA-verksamhet kommer att ställa allt högre krav på huvudmännen genom påtryckningar från myndigheter och kunder. Hög medelålder på såväl driftspersonal som tjänstemän medför att många kommer att pensioneras de närmsta åren. Den nya organisationen blir en attraktiv arbetsgivare varför rekrytering av ny personal fungerar väl. Effektivitet (lägre kostnader) Oberoende av att det är ett monopolföretag krävs en effektiv förvaltning. Taxorna för VA utnyttjas ofta som jämförelse och mått på effektivitet. Gemensam VA-verksamhet innebär i regel lägre kostnader för abonnenterna genom stordriftsfördelar. Den fortsatta utredningen får ge svaren på hur stor kostnadsbesparing som skulle kunna åstadkommas i vårt fall. Ofta är de ekonomiska vinsterna med en samverkan ganska små på kort sikt. De stora vinsterna kommer på längre sikt när infrastrukturen i form av nya anläggningar skall förnyas och möjlighet därmed uppkommer att tänka i helt nya banor. Krav på helhetssyn enligt EU s ramdirektiv Förändringar och erforderliga utredningar kan samordnas och utnyttjas på ett effektivare sätt. Samma synsätt på vattenvården råder i våra respektive kommuner. Gemensamma föreskrifter avseende tillrinningsområden, vattentäkter, recipienter blir avsevärt enklare. Regionala nivån förstärks i samhället En gemensam driftorganisation för vatten och avlopp ligger helt i linje med samhällsutvecklingen med en förstärkning av den regionala nivån. Färgelanda, Munkedal och Uddevalla kommuner har idag mycket gemensamt inom olika områden. Ett exempel på detta är gemensam lokaltidning med stor täckning i alla kommunerna. Leveranssäkerhet Genom sammanbyggnad av vissa närbelägna ledningsnät uppnås en större leveranssäkerhet. Erfarenheten från en kommun kan komma till nytta i en annan. Bättre miljö Miljöbelastningen på grund av en gemensam driftorganisation bör minska jämfört med nuläget genom bättre resurser och högre kompetens som medför effektivare processer. Även den inre miljön - arbetsmiljön blir bättre på grund av samma skäl vilket bidrar till bättre möjligheter att rekrytera eftertraktad personal. 5.9 Nackdelar med gemensam driftorganisation De nackdelar som uppkommer vid bildandet av en gemensam driftorganisation är följande: Den vertikala integrationen försvagas: Alla kommuner har mer eller mindre utvecklad vertikal integration med andra tekniker inom resp. kommun. En utbrytning av VAverksamheten gör att detta samarbete försvagas och i stället förstärks det interkommunala samarbetet. Kostnaden för framförallt beredskapsorganisationen ökar för väghållning och parkverksamhet. Detta gäller i alla våra kommuner. 20(21)

159 159 Risk för att VA-verksamhetens inflytande i samhällsbyggnadsprocessen försvagas: Detta är en viktig del som måste beaktas i genomförandeutredningen. Här är det särskilt viktigt att metoder för att säkra VA-verksamhetens inflytande och skyldigheter i samhällsplaneringen skrivs in i aktieägar- och samarbetsavtal. Risk för att den regionala organisationen blir en stat i staten med andra spelregler och dålig samverkan och låg samsyn med kommunerna. Detta kan leda till suboptimeringar. För att motverka detta krävs en aktiv och kompetent ägarstyrning som kan utövas bl.a. genom ägardirektiv. Närheten försvinner och mycket tid går till resor och samordnande sammanträden. Mera byråkrati eftersom organisationen blir större. Skadeverkningarna av ovan angivna nackdelar går att minimera genom att vara medveten om farorna. Vid upprättandet av detaljorganisationen kan mycket av nackdelarnas negativa inverkan minskas genom kloka lösningar. 6. Slutord Vår förhoppning är att detta dokument med dess innehåll ska ge ett tillräckligt underlag för politiska beslut i våra kommuner om att gå vidare med en genomförandeutredning som ger förslag på organisationsformer för samverkansbildningen och för tjänstemannaorganisationen liksom för tidplan för genomförandet. Samma utredning får även ge förslag på följande frågeställningar. Organisationens juridiska form, bildande av organisationen Ägande- och ansvarsförhållanden Finansiering, ekonomi och budget Aktieägaravtal (konsortialavtal), samarbetsavtal, bolagsordningar m.m. Policies för eventuell utvidgning med flera kommuner Affärs/verksamhetsplan Detaljerad organisation och bemanning Gemensamma policies för personalfrågor, redovisningsprinciper mm Tidplan för genomförandeåtgärder I december 2010 Peo Johansson Kenneth Öhman Conny Stensson Chef Servicesektorn VA-chef VA-chef Färgelanda kommun Munkedals kommun Uddevalla kommun 21(21)

160 160

161 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 161 Sida 5 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Finansiering av Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) har verkat sedan 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetet omfattar huvudsakligen insatser till stöd för kommunernas miljökontor. Kostnadsramen är 1,3 Mkr per år och verksamheten har finansierats genom bidrag, 1/3 från vardera Västra Götalandsregionens miljönämnd, Länsstyrelsen samt de fyra kommunförbunden tillsammans. Från 2013 utgår Västra Götalandsregionen som finansiär och kommunalförbunden föreslås öka sin andel med motsvarande belopp. Förslaget från 2013 är att varje kommunalförbund debiteras med som mest kr/år, vilket för Munkedals kommun innebär en årlig kostnad under tiden på kr. Förvaltningen bedömer att det finns ett allmänt mycket stort intresse av att kunna fortsätta MVG:s verksamhet efter Kommunförbundens fördubblade bidrag kan motiveras med att MVG är ett mycket kostnadseffektivt stöd för kommunernas miljöarbete samt att kommunförbundens bidrag hittills per kommun räknat varit måttliga. Beredning Miljö- och byggchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att under tiden avsätta kr årligen till Fyrbodals kommunalförbund för delfinansiering av bidrag till Miljösamverkan Västra Götalands verksamhet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

162 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Finansiering av Miljösam mverkan Västra Götaland Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) har verkat sedan 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetet omfattarr huvudsakligen insatser till stöd för kommunern nas miljökontor ochh är mycket värdefullt. Kostnadsramenn är 1,3 Mkr per år och verksamheten har finansieratsf s genom bidrag, 1/3 från vardera Västra Götalandsregionens miljönämnd, Länsstyrelsen samt de fyra kommunförbunden tillsammans.. Från 2013 utgår Västra Götalandsre egionen som finansiärr och kommunalförbunden föreslås öka sin andel med motsvarande belopp. Förslaget från 2013 är att varje kommunalförbund debiteras med som mest kr/år, vilkett för Munkedals kommun innebär en årlig kostnad under tiden påå kr. Det finns ett allmänt mycket stort intresse av att kunna fortsätta MVG:s verksamhet efter Kommunförbundens fördubblade bidrag kann motiveras med att MVG är ettt mycket kostnadseffektivt stöd för kommunernas miljöarbete samt att kommunförbundens bidrag hittills per kommun räknat varit måttliga. Det är få insatser för medlemskommunerna som i förhållande till kostnaden ger så stor effektivitets- och kvalitetshöjning som stödet till MVG. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Kostnaden för Munkedals kommun ökar från ca kr/år till ca kr/år. 2. Miljö Att Miljösamverkan Västra Götalandd kan fortleva är av mycket stor betydelse för miljöarbetet inom kommunen samt samverkan inom länet. MVG utgör ett stortt stöd för miljöarbetet, såväl myndighetsutövning som det miljöstrategiska arbetet. 3. Folkhälsa Folkhälsan påverkas positivt då en del av miljöarbete och MVG:s stöd omfattar hälsoarbetet i tillsyn och det förebyggande arbetet. även Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att under tiden avsätta kr årligen till Fyrbodals kommunalförbund för delfinansiering av bidrag till Miljösamverkan Västra Götalands verksamhet. Per Olsson Miljö- och byggchef Samhällsbyggnadssektionen Beslutet expedieras till: Kommunförbundet Fybodal MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

163 MISSIV Finansiering av Miljösamverkan Västra Götaland Styrelsen för Miljösamverkan i Västra Götaland (MVG) in kom med skrivelse till Fyrbodals kommunalförbund med förfrågan om framtida finansiering MVG har bedrivits i samverkan mellan Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och kommunerna i regionenn sedan Från 2013 utgår Västraa Götalandsregionen somm finansiär och kommunalförbundenn föreslås öka sin andel med motsvarande belopp. Styrelsen bedömer attt verksamheten varit ett så kostnadseffektivt stöd för kommunerna att det är rimligt att tänka sig en ökad insats för att säkerställa fortsatt verksamhet. De senaste åren har kommunalförbundens maxbelopp varit kr men den faktiska summan som fördelats har i princip varit lägre varje år, i snitt kr ( ). Förslaget från 2013 är att varje kommunalfö rbund debiteras med somm mest kr/år. Fördelning per kommun Kommun Kostnad per år genomsnitt Strömstad 4 357Kr Tanum 4 901Kr Munkedal 3 817Kr Lysekil 5 411Kr Sotenäs 3 405Kr Orust 5 685Kr Mellerud 3 460Kr Åmål 4 631Kr Dals Ed 1 768Kr Färgelanda 2 497Kr Bengtsfors 4 012Kr Trollhättan Kr Uddevalla Kr Vänersborg Kr Kostnad årligen Kr Kr 8 928Kr Kr 7 880Kr Kr 7 935Kr Kr 4 068Kr 5 764Kr 8 454Kr Kr Kr Kr Beslut om medfinansiering skickas senast till: Fyrbodals kommunalförbund Box Uddevalla kansli@fyrbodal.se

164 MISSIV Frågor besvaras av: Martin Gustafsson Miljöchef Uddevalla kommun och representant i styrgruppen för MVG Tfn; martin.gustafsson@ uddevalla.see Charlotta Wilhelmsson Ansvarig tjänstemann beredningen Hälsa Tfn; charlotta.wilhelmsson@fyrbodal.se

165 mars 2012 Till kommunförbunden i Västra Götalands län: Göteborgsregionen Sjuhärad Fyrbodal Skaraborg Finansieringen av Miljösamverkan Västra Götaland efter 2012 Vi önskar svar på denna skrivelse till 15 maj Förslag Styrgruppen för Miljösamverkan Västra Götaland (MVG) föreslår att kommunförbundens bidrag till MVG fördubblas från och med Det innebär att varje kommunförbund bidrar med kr per år under en ny fyraårig projektperiod Anledningen till förslaget är att Västra Götalandsregionens miljönämnd har beslutat att inte längre medverka som huvudman för MVG från Därmed faller också dess del av finansieringen bort. Kvarvarande huvudmän att finansiera MVG blir kommunförbunden och Länsstyrelsen. Miljösamverkan Västra Götaland och dess finansiering hittills Miljösamverkan Västra Götaland startade 1999 och syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet. Arbetet omfattar huvudsakligen insatser till stöd för kommunernas miljökontor, ett femtiotal projekt har hittills genomförts. Arbetssättet är framgångsrikt och har fått efterföljare i många andra län och fler tillkommer efterhand. Först att följa vårt exempel var Miljösamverkan Sydost och Miljösamverkan Kronoberg år Nu finns regionala miljösamverkan för alla län i Götaland samt Södermanlands, Värmlands och Stockholms län. Under 2012 startar Miljösamverkan Västerbotten. De första åren tog huvudmännen beslut om stöd till MVG ett år i taget. Det innebar svårigheter att planera nästa års verksamhet i tid och att driva projekt som behövde pågå mer än ett år. Efter en utvärdering genomförd av extern konsult som visade på nyttan och effektiviteten med MVG kunde man besluta om en fyraårig projektperiod Huvudmännen garanterade alltså MVGs ekonomi under denna period. Denna verksamhetsperiod följdes sedan av en ny

166 166 Fördelningen av finansieringen av MVG mellan huvudmännen har varit denna: Västra Götalandsregionens miljönämnd: 1/3 Länsstyrelsen: 1/3 De fyra kommunförbunden tillsammans: 1/3 Under projektperioden tillämpades detta fullt ut. I princip gällde det även men Västra Götalandsregionens miljönämnd drog ner sin bidragsandel något vilket Länsstyrelsen har kunnat kompensera genom ett något högre bidrag. De två senaste åren (2011 och 2012) har Länsstyrelsens bidrag inte varit direkt i pengar utan genom att svara för en projektledarresurs inklusive omkostnader, motsvarande totalt minst vad kommunförbunden bidrar med tillsammans. Mer information På finns Styrdokument för Miljösamverkan Västra Götaland samt årliga verksamhetsplaner. Verksamhetsberättelser för varje år finns på Konsultrapporten om utvärdering finns på Information om alla miljösamverkan i landet finns på Fortsatt verksamhet och finansiering Det finns ett allmänt omvittnat stort intresse av att kunna fortsätta MVGs verksamhet efter Styrgruppen hoppas därför att huvudmännen kan besluta om en ny projektperiod inklusive att garantera finansieringen. Neddragning till lägre nivå än nu bedöms inte lämpligt. MVGs utgifter utgörs huvudsakligen av kostnader för projektledare på tillsammans motsvarande cirka 1½ heltid. I vårt stora län med så många miljökontor, 39 stycken motsvarande 49 kommuner, behövs mer än en projektledare för att arbetet ska kunna drivas effektivt och inte bli för sårbart. När nu Västra Götalandsregionen faller bort som huvudman krävs därför kompensation för den del av finansieringen som de svarat för. Ökat bidrag från Länsstyrelsen till MVG bedöms för närvarande inte realistiskt att få igenom. Förslaget är därför att kommunförbunden ökar sin andel så att fördelningen av finansieringen av MVG blir denna: Länsstyrelsen: 1/3 De fyra kommunförbunden tillsammans: 2/3 Länsstyrelsen bör dock, utöver att som de senaste åren bidra med en projektledarresurs inklusive omkostnader vilket innebär 1/3 av finansieringen, också kunna svara för MVGs kanslifunktion när nu Västra Götalandsregionen inte längre kommer att sköta den från Hit hör bl.a. att hålla arkiv och handha ekonomin. Att MVG kan lägga ut material på internet räknas också hit, d.v.s. svara för kostnaderna för MVGs webbplats inklusive nödvändig support. 2

167 167 Denna kostnad för kanslifunktion inklusive webbservice är något som Västra Götalandsregionen tillhandahållit utöver sitt direkta ekonomiska åtagande för MVG, och som heller inte synts i MVGs ekonomiska redovisning. I praktiken har man alltså svarat för en större del av finansieringen än den tredjedel som bestämts. Om nu Länsstyrelsen tar över detta blir också Länsstyrelsens faktiska ekonomiska engagemang för MVG större än vad det är idag. Motiv för förslaget att kommunförbunden ökar sitt bidrag Kommunförbunden fördubblade bidrag kan motiveras med att MVG är ett mycket kostnadseffektivt stöd för kommunernas miljökontor, samt att kommunförbundens bidrag hittills per kommun räknat varit måttliga. Styrgruppen vågar sig på antagandet att det är få insatser för medlemskommunerna som i förhållande till kostnaden ger så stor effektivitets- och kvalitetshöjning som stödet till MVG. Belopp Kostnadsramen varje år för MVG under innevarande projektperiod är 1300 kkr i 2008 års penningvärde (halvårsskiftet 2008). Denna ram får inför ny projektperiod från 2013 räknas om till aktuellt penningvärde eftersom inriktningen är oförändrade resurser. Omräkning med hjälp av SCBs Prisomräknaren ger: 1300 kkr juli 2008 motsvarar 1357 kkr december 2011 (senast tillgängliga månad att räkna på). Detta avrundas till 1360 kkr. Av denna ram på 1360 kkr per år (i penningvärdet vid ingången av 2012) blir kommunförbundens del då 907 kkr, eller per kommunförbund 227 kkr. Om MVG får lägre utgifter ett år än beräknat, eller intäkter utöver huvudmännens bidrag (handlar främst om överskott från kurser), blir kommunförbundens faktiska bidrag lägre än det man maximalt åtagit sig. Exempelvis för 2011 blev kommunförbundens bidrag cirka kr var i stället för maximalt möjliga cirka kr. Motsvarande avses också gälla från och med Möjlig utvidgning av MVGs arbete Inför den nya projektperioden från och med 2013 ska ställning tas till om MVG också ska arbeta med stöd till tillsyn enligt livsmedelslagen, inte som nu begränsat endast till miljöbalken. Förslag om detta har framförts men det behöver utredas vidare. Frågor? Kontakta oss om ni har frågor med anledning av detta förslag. Vi kommer också gärna ut och informerar hos er på plats om ni önskar det. Kommunförbundens representanter i MVGs styrgrupp: GR: Monica Dahlberg, monica.dahlberg@grkom.se,

168 168 Fyrbodal: Martin Gustafsson, Sjuhärad: Susanne Norberg, Skaraborg: Caroline Hagström, Övriga styrgruppsledamöter: Ulrika Samuelsson, ordförande Per Kaarle, representerar miljöcheferna i GR-området, per.kaarle@kungalv.se, Med vänlig hälsning För Miljösamverkan Västra Götalands styrgrupp enligt beslut på sammanträde 7 februari Ulrika Samuelsson ordförande Miljöskyddsdirektör Miljöskyddsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län VÄNERSBORG ulrika.samuelsson@lansstyrelsen.se 4

169 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 169 Sida 6 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Ökat brukarinflytande i hemvården genom förenklad handläggning Område stöd har på uppdrag av kommunstyrelsens presidium utrett möjligheten att införa förenklad biståndshandläggning för trygghetslarm och serviceinsatser i form av varudistribution, städ, tvätt och renbäddning. Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 har den som själv inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Enligt 4 kap 2 Sol får socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Förenklad biståndshandläggning bör vara ett beslut enligt denna paragraf då det inte behöver föreligga ett behov för att beviljas denna service. I kommunfullmäktiges styrkort är ett tydligt mål för kommunens vård och omsorg att alla har rätt till en värdig omsorg och en strategi för att uppnå målet är att införa lokala värdighetsgarantier. Den viktigaste strategin för att kunna leva upp till den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen är att på olika sätt utveckla arbetet med brukarinflytande. Att införa förenklad biståndshandläggning gällande serviceinsatser kan vara ett sätt att öka brukarinflytandet och göra kommunens service till äldre mer lättåtkomlig. Förenklad biståndshandläggning ger kommunen större möjligheter att ge alla kommuninvånare bättre service, och omvårdnad utifrån individens behov och önskemål om hjälp och stöd. En förenklad biståndshandläggning antas inte leda till ökat antal ansökningar då det inte är erfarenheten från andra kommuner. Avgifter tas ut enligt gällande hemvårdstaxa. Föreslagen åldergräns för den förenklade biståndshandläggningen är 80 år. Beredning Områdeschefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att införa förenklad biståndshandläggning för trygghetslarm, varudistribution och serviceinsatserna städ, tvätt och renbäddning för personer fyllda 80 år. Samma schablontider som tidigare ska användas och definieras till brukaren istället för att begränsa insatsen i intervall och till yta. Detta gör att brukaren själv får större möjlighet att påverka insatsens utformning utan att det innebär större resursåtgång för kommunen. Det innebär även att gällande debiteringssystem kan fortsätta och att de brukare som har behov av både omvårdnadsinsatser och serviceinsatser inte får mindre möjlighet att påverka utförandet av sina serviceinsatser gentemot de som ej har behov av personlig omvårdnad. * Kommunstyrelsen beslutar att Insatser som ingår i Förenklad biståndshandläggning ska vara: - trygghetslarm - städ 90 min var 3:e vecka (2,17 timmar/månad), (halveras vid parboende*) - tvätt 60 min var 14:e dag (2,17 timmar/månad), (halveras vid parboende*) Justerandes sign Utdragsbestyrkande

170 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 170 Sida 7 KOMMUNSTYRELSEN renbäddning 10 min var 14:e dag (0,36 timmar/månad) - varudistribution 30 min 1 gång/vecka (2,17 timmar/månad) (halveras vid parboende*) * Beslut enligt förenklad biståndshandläggning fattas enligt socialtjänstlagen kap 4 2 * Om behov finns av insatser utöver ovanstående måste ansökan prövas som vanligt enligt socialtjänstlagen kap 4 1. * Tiden fördelas på paret. Ex: Tvätt 60 min var 14:e dag blir då fördelat på 30 minuter/person vilket då blir 60 min totalt. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

171 Sida 1 av 4 Dnr: 171 KOMMUNSTYRELSEN Ökat brukarinflytande i handläggning hemvården genom förenklad Utredning förenklad biståndshandläggningg Område stöd har i uppdrag av Kommunstyrelsens presidium att utreda möjligheten att införa förenklad biståndshandläggning för trygghetslarm och serviceinsatser i form av varudistribution, städ, tvätt och renbäddning. Förenklad biståndshandläggning Enligt Socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 har den som själv inte kann tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndett tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 4 kap 2 Sol får socialnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Förenklad biståndshandläggning bör vara ett beslut enligt denna paragraf då det inte behöver föreligga ett behov för att beviljas denna service. I kommunfullmäktiges styrkort är ett tydligt mål för kommunens vård och omsorg att alla har rätt till en värdigg omsorg och en strategi för att uppnå målet är att införa lokalaa värdighetsgarantier.. De lokala värdighetsgarantierna skaa utgå från den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, ny bestämmelse som trädde i kraft 1 januari 2011 i Socialtjänstlagen. I Socialtjänstlagen 5 kap. 5 tredje stycket står det att den äldre personen, så långt det är möjligt skall kunna välja när och hur stödd och hjälpp i boendett och annan lättåtkomlig service ska ges. I förarbeten till prop 2009/10:116 står det följande: Det finns skäl till att skiljaa på olika typer av biståndsansökningar och att ansökan om enklare hushållsgöromå samt trygghetslarm kan handläggas enligt en förenklad handläggningsrutin. Den viktigaste strategin för att kunna leva upp till denn nationellaa värdegrunden inom äldreomsorgen är att på olika sätt utveckla arbetet med brukarinflytande. Att införa förenklad biståndshandläggning gällande serviceinsatser kan vara ett sätt att öka brukarinflytandet och göra kommunens service till äldre mer lättåtkomlig MUNKEDAL Telefon växel Faxx munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

172 Biståndsbedömningen idag Sida 2 av Behovsbedömningen för hemtjänst sker utifrån socialtjänstlagen. Omsorgsnämnden har fattat beslut om vissa vägledande bestämmelser vilka ger vägledning för biståndshandläggarna att göra likartade bedömningar. Dock skall alltid bedömningen ske utifrån den enskildes behov enligt en individuell prövning. När biståndshandläggaren fattat ett beslut om hemvård får brukaren information om vilka insatser som beviljats. Biståndshandläggaren lämnar uppdraget till den utförare som brukaren valt (den kommunala hemvården eller någon av de privata utförarna). I uppdraget framkommer vilka insatser som brukaren är beviljad och den tid det beräknas ta att utföra insatsen. I dagsläget beviljas i normalfallet serviceinsatser som följer; - städ av två rum och kök var 3:e vecka vilket ger en schablontid på 2 timmar/4 veckor (2,17 timmar/månad) (halveras vid parboende), - tvätt var 14:e dag vilket ger en schablontid på 2 timmar/4 veckor (2,17 timmar/månad), - renbäddning var 14:e dag vilket ger schablontid 20 minuter/4 veckor (0,36 timmar/månad) - varudistribution 1 gång/vecka vilket ger en schablontid på 2 timmar/4 veckor (2,17 timmar/månad). Konsekvenser Förenklad biståndshandläggning kan handläggas av annan personal än just Biståndshandläggare. Därmed frigörs resurser som istället kan läggas på svårare och tyngre ärenden som är i behov av regelbundna och tätare uppföljningar. Det gör även organisationen mindre sårbar vid tex sjukdom. Det skulle bli en kortare handläggningstider för serviceinsatser då dessa ansökningar i dagsläget får vänta längst då de ej bedöms som brådskande. För brukaren antas den förenklade biståndshandläggningen leda till mindre påverkan på den personliga integriteten eftersom en ingående utredning av de personliga förhållandena inte görs. Förenklad biståndshandläggning skulle också leda till större känsla av medbestämmande för brukarna, eftersom det är den enskilde själv och ingen annan som avgör hur behovet ser ut. Det ger därför kommunen större möjligheter att ge alla kommuninvånare bättre service, och omvårdnad utifrån individens behov och önskemål om hjälp och stöd. En förenklad biståndshandläggning antas inte leda till ökat antal ansökningar då det inte är erfarenheten från andra kommuner. Åldersgräns En lämplig åldersgräns för den förenklade biståndshandläggningen är 80 år, det grundar sig på att det i våra verksamheter sker en ökning av ansökningar bland dem som är i 80 års ålder. Det är också biståndshandläggarnas uppfattning att MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

173 Sida 3 av 4 år är en lämplig åldersgräns. Flera andra kommuner i Sverige har valt denna åldersgräns. 173 Avgifter: Enligt gällande hemvårdstaxa. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi: Ingen påverkan så vitt tjänstemännen kan bedöma. 2. Miljö: Ingen påverkan 3. Folkhälsa: Kan påverkas positivt På vilket sätt påverkar förslaget/beslutet människors hälsa-fysiskt, psykiskt och socialt: Kundens delaktighet och självbestämmande ökar och kommunen följer den nationella värdegrunden gällande äldreomsorg. 4. Facklig samverkan enligt FAS: Nej. Berör ärendet förhållandet arbetsgivare arbetstagare? Nej Förslag till beslut Kommunstyrselsen inför förenklad biståndshandläggning för trygghetslarm, varudistribution och serviceinsatserna städ, tvätt och renbäddning för personer fyllda 80 år. Förslaget är att man använder samma schablontider som tidigare och definierar dessa till brukaren istället för att begränsa insatsen i intervall och till yta. Detta gör att brukaren själv får större möjlighet att påverka insatsens utformning utan att det innebär större resursåtgång för kommunen. Det innebär även att gällande debiteringssystem kan fortsätta och att de brukare som har behov av både omvårdnadsinsatser och serviceinsatser inte får mindre möjlighet att påverka utförandet av sina serviceinsatser gentemot de som ej har behov av personlig omvårdnad. Insatser som ingår i Förenklad biståndshandläggning föreslås då vara - trygghetslarm - städ 90 min var 3:e vecka (2,17 timmar/månad), (halveras vid parboende) - tvätt 60 min var 14:e dag (2,17 timmar/månad), (halveras vid parboende) - renbäddning 10 min var 14:e dag (0,36 timmar/månad) - varudistribution 30 min 1 gång/vecka (2,17 timmar/månad) (halveras vid parboende) MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

174 Sida 4 av Beslut enligt förenklad biståndshandläggning fattas enligt socialtjänstlagen kap 4 2 Om behov finns av insatser utöver ovanstående måste ansökan prövas som vanligt enligt socialtjänstlagen kap 4 1 Tiden fördelas på paret. Ex: Tvätt 60 min var 14:e dag blir då fördelat på 30 minuter/person vilket då blir 60 min totalt. Områdeschef Peter Martinsson MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.komun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

175 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 175 Sida 8 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Måltidsutredning Munkedals Kommun, del 1 Hällevadsholm Kommunfullmäktige beslutade att införa en ny organisation för kostverksamheten. Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet skulle stå i centrum. I detta fortsatta utredningsarbetet är utgångspunkten att kommunfullmäktiges beslut omfattar även kostverksamheten och därmed tar över beslutet Det innebär att utredningen skall genomföras förutsättningslöst, det vill säga inga alternativ ska uteslutas från början. Utredningen kommer att redovisas i två olika etapper med avseende på tidsperspektiv. 1. Den akuta delen: Hällevadsholm. Utredningen ska vara klar före maj månads utgång Orsaken är att verksamhetsutökningar planeras i Hällevadsholm avseende förskola och grundskola, vilket kräver om- och tillbyggnader. Verksamheten ska vara igång hösten 2013 och byggnadsåtgärderna bör påbörjas hösten Det långsiktiga perspektivet: Måltidsverksamhetens organisering i hela kommunen (således inklusive Hällevadsholm). Klar före årsskiftet 2012/2013. Översynen ska vara förutsättningslös. Den nu aktuella utredningen (del 1) avgränsas till att föreslå en lösning i Hällevadsholm, omfattande både barn- och ungdomar samt äldre (förskola, skola, äldreboende). En sammanvägd bedömning ger vid handen att det planerade köket i Hällevadsholms skola bör vara tillräckligt stort för att klara tillagning av uppemot 300 måltider. Därmed ges möjlighet att klara tillagningen av all mat för behoven i Hällevadsholm och viss reserv för att leverera färdiglagad mat utanför Hällevadsholm. Beredning Utredarens och kostchefens chefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att: 1. För måltidsverksamhet ska på Hällevadsholms skola byggas ett nytt tillagningskök dimensionerat för 300 portioner med möjlighet till leverans varje dag, året om samt serveringslokal. Nödvändig yta bedöms till kvadratmeter för köket och 80 kvadratmeter för serveringslokalen, 2. För utrustning av köket ska avsättas 1,5 MSEK, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

176 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 176 Sida 9 KOMMUNSTYRELSEN Möjlighet ska finnas att interndistribuera maten inomhus, 4. Möjlighet ska finnas att på ett trafiksäkert och ur arbetsmiljösynpunkt lämpligt sätt dels kunna ta emot leveranser från grossist, dels leverera mat till mottagare utanför skolan samt dels hantera avfallet från verksamheten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

177 Dnr: sida KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Måltidsutredning Munkedals Kommun, del 1 Hällevadsholm Bakgrund Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet skulle stå i centrum. I kommunchefens uppdragshandling beskrivs bakgrunden till det uppdrag om genomlysning av välfärdsförvaltningens verksamheter som kommunstyrelsen fattade beslut om: Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheten inför stora utmaningar och ökade krav. På de flesta områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är förändringar inom omsorgen av äldre, LSS-lagstiftningen och skärpningar i skollagen. För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olika verksamheterna. De flesta kommuner, även Munkedal, måste förutsättningslöst och utan på förhand givna slutsatser, genomlysa och utreda sin verksamhet samt beskriva möjliga vägar för att nå målet en god välfärd. Syftet med den övergripande genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva de behov som välfärdsförvaltningens verksamheter ska tillgodose samt visa på alternativa strategier för att uppnå en hög grad av måluppfyllelse, dvs. insatser som utmärks av hög kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora, centralt som lokalt. Såväl snabba, konkreta förändringar som långsiktiga, visionära utvecklingslinjer ska lyftas fram. På vilket sätt kostverksamheten ska organiseras och genomföras har varit föremål för utredning flera gånger under 2000-talet avslog kommunfullmäktige ett förslag att sammanföra all verksamhet under en kostchef och en nämnd lät omsorgs- respektive barn- och utbildningsförvaltningen en konsult (Ann-Sofie Pettersson) se över ledningsfunktionen. I uppdraget låg även att bedöma om dåvarande organisation var ändamålsenlig beslutade omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att godkänna en organisation som innebar att en gemensam kostchef anställdes, vilken i sin tur gavs i uppdrag att göra en översyn av verksamheten. Kommunfullmäktige har fattat beslut om två större delutredningar; framtida boende för äldre samt framtida barnomsorg och skola. Fullmäktige slog fast att utredningarna skulle genomföras förutsättningslöst, det vill säga inga alternativ ska uteslutas från början. Kommunfullmäktige har lagt fast den framtida strukturen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet och arbetet med motsvarande framtida struktur avseende boende för äldre har därmed intensifierats MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

178 sida Kommunfullmäktige beslutade att införa en ny organisation för kostverksamheten. Beslutet innefattade en viss koncentration av själva tillagningen till färre och större enheter. Beslutet hade följande innebörd: Verksamheten i Hedekas skola, förskola och äldreboendet Sörbygården blev kvar oförändrad. I Hällevadsholm blev köket i skolan tillagningskök. Köket på äldreboendet Vässjegården blev serveringskök. Köket i skolan skulle laga och leverera mat till Hällevadsholms skola och förskola samt till Vässjegårdens och Dinglegårdens äldreboende. Dingle förskola skulle ha kvar sitt kök. Centrumskolan i Dingle skulle få mat från Munkedals tätort (oklart vilket kök). Allégårdens kök skulle producera och leverera mat till skolorna i Munkedal och Centrumskolan i Dingle samt till äldreboendena Allegården och Ekebacken. Förskolorna i Munkedal har egna kök med undantag för Montessorigården och Älgen vilka får mat som leveraras från Allégården. I det fortsatta utredningsarbetet är utgångspunkten att kommunfullmäktiges beslut omfattar även kostverksamheten och därmed tar över beslutet Det innebär att utredningen skall genomföras förutsättningslöst, det vill säga inga alternativ ska uteslutas från början. Som underlag för utredningen används även kostchefens lägesrapport I rapporten redovisas ett antal nödvändiga kvalitetshöjande åtgärder. Några av dem har utförts till dags dato medan andra återstår. Uppdraget Uppdraget är att se över kommunens hela måltidsverksamhet, det vill säga organisationens utformning, både med avseende på bemanning och var och hur maten ska tillredas och serveras, samt återkomma med ett förslag till en samlad lösning, en framtida struktur utifrån de förutsättningar som gäller. Begreppet måltid har en vidare betydelse än enbart kosthållning eller kök. I begreppet inbegrips utöver tillagning och servering även till exempel upplevelsen av matro, dofter, trivsel och serveringslokalens utformning, alltså helheten. Förslaget påverkas starkt av vald struktur för barn- och utbildningsverksamheten och äldres boende. Alla ska ha mat, i vissa fall gånger under dygnet, varje dag på året. Uppdragets mål och tidplan Målet är att kommunens samlade insatser i ett hållbart samhälle ska vara utformade utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Kommunens organisation ska präglas av effektivitet, kvalitet, demokrati, arbetsglädje och minsta möjliga miljöpåverkan. Varje verksamhet, enhet och anställd ska på ett medvetet och kompetent sätt bidra till detta mål och denna helhet. Köksutredningen kommer att redovisas i två olika etapper med avseende på tidsperspektiv. 1. Den akuta delen: Hällevadsholm. Utredningen ska vara klar före maj månads utgång Orsaken är att verksamhetsutökningar planeras i Hällevadsholm avseende förskola och grundskola, vilket kräver om- och tillbyggnader. Verksamheten ska vara igång hösten 2013 och byggnadsåtgärderna bör påbörjas hösten MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

179 sida Det långsiktiga perspektivet: Måltidsverksamhetens organisering i hela kommunen (således inklusive Hällevadsholm). Klar före årsskiftet 2012/2013. Översynen ska vara förutsättningslös. Kostpolicy (rekommendationer) Kostrekommendationerna för Munkedals kommun har tagits fram som ett stöd för verksamheten och underlag för förändringar i den kommunala måltidsomsorgen. Kostrekommendationerna ska tillämpas av de verksamheter i Munkedal som ansvarar för den mat som kommunen upphandlar, tillagar och serverar. Det omfattar maten till förskolor, grund- och gymnasieskolor, särskilt boende samt mat i ordinärt boende. Kostrekommendationerna antogs av barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden De får således anses gälla även om kommunstyrelsen idag ansvarar för all kostverksamhet. Egenkontrollprogram Inom livsmedelslagstiftningen är det idag i huvudsak EUs förordningar som fungerar som svensk lag. Lagstiftningen innebär att alla som hanterar livsmedel ska ha en fungerande egentillsyn över sin verksamhet, beskrivet i ett skriftligt egenkontrollprogram. Med god verksamhetskännedom kan hygieniska risker redan i ett tidigt stadium förebyggas genom planering eller kontroll. Matens förvaringstemperatur är ett exempel på en sådan risk. För att matens kvalité inte skall försämras vare sig under förvaring eller under serveringen är regelbundna temperaturkontroller av stor vikt. Livsmedels känslighet avgör vid vilka temperaturer det ska förvaras. Frysta varor får till exempel inte förvaras varmare än 18 grader, medan kylvaror inte får förvaras varmare än +8 grader. Vissa kylvaror är extra känsliga och ska förvaras ännu kallare. Färdiglagad, varmhållen mat får inte vara kallare än +60 grader och bör inte varmhållas längre än i två timmar. Egenkontrollprogram finns i alla köken och dokumenterade kontroller utförs kontinuerligt. Årligen görs dessutom ett inspektionsbesök av livsmedelsinspektör. Nya skollagen Eleverna ska, enligt den nya skollagen, utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Vad detta innebär konkret är dock inte helt klarlagt. Regeringen framhåller att de svenska näringsrekommendationerna bör vara en utgångspunkt vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid. Skolinspektionens tillsynskrav innebär att det ska finnas ett fungerande system som kan övertyga om att eleverna erbjuds näringsriktiga måltider. Kommunikation/Förankring/Delaktighet Delutredning 1 omfattar bara Hällevadsholm och den planerade om- och tillbyggnaden av skolan. Utredningens resultat tillförs den planeringen som ett MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

180 sida underlag för att göra rätt vad avser måltidsverksamheten. Någon omfattande process med berörda anställda och fackliga företrädare har därför inte genomförts. Det kommer däremot att ske i själva byggprocessen och i delutredning 2 som omfattar ett helhetsgrepp över måltidsverksamheten. Kostenhetens personal samt Kommunal har informerats om att utredning påbörjats och vad den innebär. Överväganden Hällevadsholm Som framgår under rubriken Bakgrund har kost- och köksfrågor utretts och ventilerats vid många tillfällen den senaste tioårsperioden. Verksamheten får därmed anses vara ordentligt genomlyst. Trots detta har det inte gått att skapa en organisation som bedömts vara ändamålsenlig och hållbar över tid. Detta är inte bra ur arbetsmiljösynpunkt. Det är rimligt att anta att det finns en viss #organisationströtthet hos berörda anställda. Ambitionen i den utredning som nu genomförs är därför att skapa en organisation som ska ligga fast över en längre period. Frågeställningar som ska besvaras i utredningen är: Hur kan givna resurser användas på ett optimalt sätt och därmed ge förutsättningar för att kommunens insatser utformas utifrån medborgarnas (brukarnas) behov? På vilka sätt skapas möjligheter för boende i Munkedals kommun att få tillgång till verksamheter som även i framtiden präglas av god kvalitet? Hur kan tillgänglighet och valfrihet uppnås? Hur ser informations- och kompetensbehoven ut? Vilka prioriteringar kan bli aktuella? Hur skapas förutsättningar för samarbete såväl internt som externt? Den nu aktuella utredningen avgränsas till att föreslå en lösning i Hällevadsholm, omfattande både barn- och ungdomar samt äldre (förskola, skola, äldreboende). Utredningen ska vara klar under april månad 2012 och utgöra underlag för planerad om- och tillbyggnad av Hällevadsholms skola. För närvarande levererar köket i Hällevadsholms skola mat till skolbarnen och förskolebarnen i Hällevadsholm samt till Centrumskolan i Dingle. Dessutom lagas och distribueras (tillfälligt) mat till två förskoleavdelningar i Dingle (cirka 40 portioner). Totalt tillagas cirka 270 måltider. På Vässjegården tillagas egen mat till de boende, totalt cirka 30 portioner. För att möjliggöra att alla måltider tillagas på en plats för all kommunal verksamhet i Hällevadsholm krävs således kapacitet för portioner samt produktion varje dag året om. 200 portioner får betraktas som en absolut nedre gräns medan den över gränsen, 300 portioner, möjliggör att köket i viss utsträckning kan laga mat även till verksamheter utanför Hällevadsholm. Förutom att det på Vässjegården lagas mat för eget behov levereras även färdiglagad mat till Dinglegården 1-2 ggr per dag, cirka 25 portioner. Syftet med denna delutredning är i första hand att ge underlag för de nödvändiga om- och tillbyggnader som planeras i Hällevadsholm, alltså ge underlag vad gäller nödvändiga ytor, lämplig logistisk lösning samt bedömd kostnad för utrustning till verksamheten. Eftersom frågan om hur verksamheten ska organiseras i framtiden inte är klar (kommer i del 2), innebär detta att behoven får bedömas utifrån vissa antaganden MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

181 sida Det absoluta minimialternativet är att köket på skolan i Hällevadsholm enbart tillagar mat till skolbarnen där och till förskolebarnen, 170 portioner, samt att Vässjegården behåller sitt kök som tillagningskök, 30 portioner. Maximialternativet bedöms vara att all mat tillagas på ett ställe (skolan i Hällevadsholm) för samtliga verksamheter i Hällevadsholm samt dessutom skolan och försskolan i Dingle ( ) samt Dinglegården (25). Totalt 445 portioner. Sannolikheten för att skolan i Dingle skulle få sin mat från Hällevadsholm bedöms dock vara så liten att den är försumbar. Om skolan i Dingle får sin mat levererad någonstans ifrån kommer den sannolikt från Munkedal (så som förutsattes i fullmäktigebeslutet från 2009). En sammanvägd bedömning ger vid handen att det planerade köket i Hällevadsholms skola bör vara tillräckligt stort för att klara tillagning av uppemot 300 måltider. Därmed ges möjlighet att klara tillagningen av all mat för behoven i Hällevadsholm och viss reserv för att leverera färdiglagad mat utanför Hällevadsholm. Mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits i samband med nyoch ombyggnad av andra kök i kommunen (Önnebacka, Allégården, Kungsmark) bedöms det kräva en yta på mellan 80 och 100 kvadratmeter. Därtill kommer utrymmen för själva serveringslokalen omfattande cirka 80 kvadratmeter. Interntransport av mat på skolan måste ske inomhus. Både hygienskäl och arbetsmiljöskäl talar för en sådan lösning. Att, som idag, transportera matboxar på kärra utomhus från kök till serveringslokal är inte acceptabelt. Rent logistiskt är det möjligt att sköta leverans av mat från skolan till Vässjegården genom att anlägga en av- och pålastningsramp på lämplig plats så att risken för olyckor minimeras. Det är således inte lämpligt att fordonen behöver köra över skolgården vid lastning. Även möjligheten att hantera avfall på ett rationellt sätt måste beaktas, såväl från ett barnperspektiv som ur arbetsmiljösynpunkt. Investeringskostnaden för lokalen (kök, servering), rampen och övrigt som hör till själva byggnaden överlämnas till den arbetsgrupp som planerar för om- och tillbyggnad av skolan. Utrustningen i köket ska, enligt vad som ovan anförs, ha kapacitet nog gör att klara 300 måltider. Dimensionerings- och kostnadsmässigt bedöms inte skillnaden vara stor om utrustningen anskaffas för 200 eller 300 portioner. Överslagsmässigt bedöms investeringskostnaden för grytor, ugnar, spisar, diskmaskin med mera till 1,5 MSEK. Befintlig utrustning ska självfallet tas till vara i det nya köket så långt detta är möjligt. Utrustningen (möblerna) i serveringslokalen tillhandahålls av verksamheten. Serveringsbänkar mm. ingår i måltidsverksamhetens ansvar. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi De förslag som lämnas i utredningen omfattar investering i lokaler. Den kostnad som har tagits med i utredningen avser utrustning i det nya köket. Investeringskostnaden bedöms till 1,5 MSEK MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

182 sida Miljö Om de förslag som lämnas i utredningen genomförs innebär det förbättringar ur arbetsmiljösynpunkt inklusive höjd hygienstandard. Det är också sannolikt att ny utrustning i köket innebär lägre energiförburkning. 3. Folkhälsa Om de förslag som lämnas i utredningen genomförs kommer barnens lekmiljö att vara trygg och säker. 4. Facklig samverkan enligt FAS Se ovan under rubriken Kommunikation/Förankring/Delaktighet. Förslag till beslut 1. För måltidsverksamhet byggs på Hällevadsholms skola ett nytt tillagningskök dimensionerat för 300 portioner med möjlighet till leverans varje dag, året om samt serveringslokal. Nödvändig yta bedöms till kvadratmeter för köket och 80 kvadratmeter för serveringslokalen. 2. För utrustning av köket avsätts 1,5 MSEK 3. Möjlighet ska finnas att interndistribuera maten inomhus. 4. Möjlighet ska finnas att på ett trafiksäkert och ur arbetsmiljösynpunkt lämpligt sätt dels kunna ta emot leveranser från grossist, dels leverera mat till mottagare utanför skolan samt dels hantera avfallet från verksamheten. Eva-Karin Jansson Kostchef Lars-Erik Knutsson Utredare MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

183 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 183 Sida 10 KOMMUNSTYRELSEN Dnr KS Ansökan från KJ Schakt AB om godkännande och rätt till bidrag till fristående grundskola 7-9 i Munkedal (Skolinsp. dnr :824) KJ Schakt AB har hos Skolinspektionen ansökt om statlig tillsyn och utökad rätt till bidrag till en fristående grundskola i Hedekas i Munkedals kommun. Ansökan avser år 7-9. Munkedals kommun har getts möjlighet att yttra sig i ärendet. Svaret ska, enligt överenskommelse, vara Skolinspektionen tillhanda senast 10 maj. Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om utbildningen på den aktuella skolan ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla och om den svarar mot grundskolans värdegrund och allmänna mål. Enligt skollagens 2 kapitel skall en fristående skola inte godkännas eller förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om skolans verksamhet medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoleetableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende, speciellt om kommunen bedömer att konsekvenserna blir påtagligt negativa. Utökade kostnader förväntas uppstå för Munkedals kommun om friskolan startar. Framförallt beror detta på att den förväntade effekten av samordningen av lokaler och personal uteblir. Sammantaget beräknas den ökade kostnaden till cirka 1,1 mnkr. Om de elever som väljer Kungsmarksskolan inte kan ingå i befintlig skolskjutsorganisation medför detta ytterligare kostnader. I detta fall är beräkningarna svåra att göra på grund av att dessa elevers bostadsort och även antal är okända faktorer. Beredning Kommunchefens tjänsteskrivelse Förvaltningens förslag till beslut * Kommunstyrelsen anser att det föreligger påtagligt negativa ekonomiska konsekvenser och beslutar att som remissvar till Skolinspektionen skicka förvaltningens tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande

184 sida 1 Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Ansökan från KJ Schaktt AB om godkännandee och rätt till bidrag till friståendee grundskola 7-9 i Munkedall (Dnr :824) KJ Schakt AB har hos Skolinspektionen ansökt om statlig tillsyn t och utökad rättt till bidrag till en fristående grundskola i Hedekas i Munkedals kommun. Ansökan avser år 7-9. Munkedals kommun har gettss möjlighet att yttra sig s i ärendet. Svaret ska, enligt överenskommelse, vara Skolinspektionenn tillhanda senast 10 maj. Det är Skolinspektionens uppgift att bedöma om utbildningen på denn aktuella skolan ger de kunskaper och färdigheter som skolan ska förmedla f och om den svarar mot grundskolans värdegrund d och allmänna mål. Enligt E skollagens 2 kapitel skall en fristående skola inte godkännas eller förklaras ha rätt till bidrag från det offentliga om skolans verksamhet medför påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. Kommunens yttrande ska i första hand innehålla en beskrivning av friskoleetableringens ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för kommunens skolväsende, speciellt om kommunen bedömer att konsekvenserna blir påtagligt negativa. Skolor i Munkedals kommun Munkedals kommun har ca invånare. Ca 55 % av invånarna bor i eller i närheten av Munkedals tätort. I område Sörbygden i nordost med tätorten Hedekas och den mindre orten Fisketorp bor drygt 15 % av kommunens invånare. I område Svarteborg i nordväst med tätorterna Hällevadsho olm och Dingle bor knappt 30 % av invånarna. Det finns 7 grundskolor i kommunen, fördelade enligt nedan. Elevantalet avser läsåret 2011/2012 (baserat på upptagningsområde, fördelningen mellan skolorna kan därför vara något annorlunda, främst mellan närliggande skolor) MUNKEDAL Telefon växel Fax al.se munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

185 sida Munkedals tätort: Munkedalsskolan (F-5), 186 elever Bruksskolan (F-5), 153 elever Kungsmarkskolan (6-9), 380 elever Svarteborg: Hällevadsholms skola (F-5), 83 elever Centrumskolan i Dingle (F-5), 94 elever Sörbygden: Fisketorps skola (F-3), 59 elever Hedekas skola (4-9), 109 elever varav 70 i år 6-9 Översikt elevantal Elevantalet i Munkedals kommun sjunker. Minskningen har pågått i flera år och fortsätter enligt prognosen ytterligare, om än inte i lika stor omfattning som tidigare. Som jämförelse till siffrorna nedan kan nämnas att det läsåret 02/03 fanns elever i kommunen. Uppgifter om elevantalet i kommunen som helhet visas i tabell 1 nedan. I tabell 2 redovisas elevantalet för år 7-9 i upptagningsområde Sörbygden. Elevantal per årskurs och läsår för Munkedals kommun 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 år F år år år år år år år år år Tabell MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

186 sida Elevantal per årskurs (7-9) och läsår för Sörbygden 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 år år år Tabell 2 I kommunen har skolstrukturen diskuterats de senaste åren och flera utredningar har gjorts kring möjligheten att skapa färre grundskoleenheter. Kommunfullmäktige fattade , 6 att avveckla Fisketorps skola och att samtidigt göra Hedekas skola till en skola för F-6. Alla kommunens elever i år 7-9 ska därmed gå i Kungsmarksskolan. Baserat på uppgifterna i ansökan kommer skolan att ha cirka 50 elever. Att elever som idag hör till upptagningsområde Munkedal i någon större omfattning skulle välja Sörbygdens skola är inte realistiskt då resvägen i många fall är längre och kommunen inte står för kostnadsfri skolskjuts till skolan när annan skola än den anvisade väljs (skollagen 10 kap 32 ). Organisatoriska konsekvenser Elever i år 7-9 som inte väljer den fristående skolan får sin skolgång på Kungsmarksskolan i Munkedals tätort. Om elevfördelningen blir som KJ Schakt AB:s undersökning visar, kommer endast några få elever att välja Kungsmarksskolan. Detta fåtal elever medför inga organisatoriska konsekvenser för Munkedals kommun. Ekonomiska konsekvenser Resursfördelningssystem I Munkedals kommun används ett resursfördelningssystem där antalet elever utgör basen. Med vikande elevantal får enheterna således mindre resurser MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

187 sida Det grundbelopp som är aktuellt för Munkedals kommun skulle för år 2012 bli kr/elev, vilket sammantaget innebär ett kommunalt bidrag till den enskilda skolan med kr för 2012 vid det förmodade elevantalet (50 elever). Skolskjutskostnader Om den fristående skolan startas och antalet elever blir det som KJ Schakt AB:s undersökning visar, får det som konsekvens att ett fåtal elever från området skulle välja att gå i skolan i Munkedals tätort. Dessa elever skulle behöva skolskjuts till Munkedals tätort. Det är dock mycket vanskligt att beräkna förändringar i kostnaderna då eleverna bor utspridda i ett stort område med flera buss- och taxiturer och det ännu är oklart vilka elever som väljer den kommunala skolan. Under vissa förutsättningar kan dessa få elever ansluta till befintlig skolskjutsorganisation och därmed skulle dessa fördyringar inte uppstå. Om däremot antalet elever som väljer den kommunala skolan blir fler och/eller bor långt från befintlig bussträckning, kan skolskjutskostnaderna bli betydligt högre. Bussturer kan behöva förlängas eller helt läggas om. Personalkostnader m.m Om friskolan startar kommer Kungsmarksskolan att kunna minska bemanningen med cirka 2,5 lärartjänster. För övriga kategorier ex. adm, SYV, elevhälsa förväntas inga förändringar. Beräkningar Förändring i kostnader om det blir friskola, jämfört med att kommunen själva har verksamheten belopp i mnkr Ersättning till friskola 50 elever 4,0 Förändring i ped personal, minskning med ca 2,5 åa -1,3 Minskade kostnader för läromedel och livsmedel -0,2 Minskade kostnader för skolskjutsar -1,5 Ökad kostnad 1, MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

188 sida Sammanfattning ekonomiska konsekvenser Utökade kostnader förväntas uppstå för Munkedals kommun om friskolan startar. Framförallt beror detta på att den förväntade effekten av samordningen av lokaler och personal uteblir. Sammantaget beräknas den ökade kostnaden till cirka 1,1 mnkr. Om de elever som väljer Kungsmarksskolan inte kan ingå i befintlig skolskjutsorganisation medför detta ytterligare kostnader. I detta fall är beräkningarna svåra att göra på grund av att dessa elevers bostadsort och även antal är okända faktorer. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se ovan 2. Miljö Ev. minskad skolskjuts förutsatt att endast få elever väljer Kungsmarksskolan 3. Folkhälsa Ökad restid kan utgöra en negativ påverkan för ett antal elever 4. Facklig samverkan enligt FAS Ärendet är behandlat i samverkan 20 april 2012 Förslag till beslut Kommunstyrelsen anser att det föreligger påtagligt negativa ekonomiska konsekvenser och beslutar att som remissvar till Skolinspektionen skicka förvaltningens tjänsteutlåtande. Lars-Göran Berg kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

189 189 Remiss Munkedals kommun (1) Dnr :824 Ansökan från KJ Schakt AB om godkännande som huvudman för en fristående grundskola i Munkedals kommun KJ Schakt AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för en fristående grundskola i Munkedals kommun fr.o.m. läsåret 2013/14. Ni bereds härmed tillfälle att yttra er över ansökan i enlighet med 2 kap. 5 skollagen (2010:800). Kommunens remissvar i form av kopia på justerat protokoll från beslutande organ ska vara Skolinspektionen tillhanda senast den 13 april Postadress: Skolinspektionen, Registrator, Box 23069, Stockholm. E-postadress: friskolor@skolinspektionen.se Vänligen ange :824 i yttrandet. Avser yttrandet flera ansökningar ska ett yttrande per ansökan märkt med ansökans diarienummer skickas in. På Skolinspektionens vägnar Jenny Engberg Utredare Bilaga Ansökan från KJ Schakt AB Informationsbroschyr från Skolinspektionen Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor Kopia till KJ Schakt AB Postadress: Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: Fax: skolinspektionen@skolinspektionen.se