Kallelse Sammanträdesdatum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse Sammanträdesdatum 2012-05-23"

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Inlandsrummet och Carlstensrummet Tid Onsdagen den 23 maj kl 10:00-18:00 Ledamöter Anders Holmensköld (M) Ordförande Roger Bogren (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande Maria Pehrson (M) Tommy Ohlsson (M) Göran Oskarson (FP) Håkan Olsson (FP) Gun-Marie Daun (KD) Ove Wiktorsson (C) Morgan Persson (UP) Mona-Britt Gillerstedt (S) Mona Haugland (S) Mats Frisell (S) Glenn Ljunggren (S) Maria Kjellberg (MP) Ersättare Mikael Wintell (M) Anna Lifjorden (M) Charlotta Windeman (M) Marcus Nordfeldt (M) Inger Rasmusson (FP) Benny Strandberg (KD) Jan Niklasson (C) Ulrica Brogren (S) Mohamed Hama Ali (S) Hadi Ala (S) Johan Holmberg (S) Björn Saletti (V) Anders Holmensköld (M) Ordförande Sara Baghchehsaraee Sekreterare KOMMUNSTYRELSEN ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs 4 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar Kl. 10:00 10:45 Informationen antecknas Ärenden till kommunfullmäktige 5 KS2012/342-7 Redovisning av pågående motioner till och med den 11 maj 2012 Bilaga Enligt förvaltningen Ärenden som stannar i Kommunstyrelsen 6 KS2012/ Information om Delårsbokslut och tertialrapport 1, 2012 Föredragande: Lars Davidsson Kl. 10:45 11:45 Bilaga 7 Information från GR:s instanser Medlemmar i GR: s instanser informerar Kl. 11:45 12:00 Informationen antecknas Informationen antecknas Lunch cirka klockan 12: 00 13:00 8 KS2012/1097 Alliansens budgetdirektiv 2013 Bilaga Enligt alliansen KOMMUNSTYRELSEN

3 Kallelse Sammanträdesdatum KS2010/ Utveckling av Nämndhuset Föredragande: Stephan Ekstedt Kl. 13:15 13:45 Bilaga 10 KS2012/749-1 Namnändring av Nämndhuset Föredragande: Stephan Ekstedt Kl. 13:45 14:00 Bilaga 11 KS2011/ SOLTAK (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv) AB- Förslag till bolag ägt gemensamt av kommunerna i SOLTAK:s samarbete Bilaga 12 KS2011/300-5 Svar på återremiss av Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten Bilaga 13 KS2012/249-2 Svar på motion om skolk-sms Tjänsteskrivelse sänds ut separat via e-post 14 KS2012/252-1 Svar på motion om effektmål Tjänsteskrivelse sänds ut separat via e-post 15 KS2012/681-3 Bostadsförsörjningsprogram för Kungälvs kommun Bilaga 16 KS2012/829-1 Befolkningsprognos Bilaga Enligt tillfällig beredning Enligt tillfällig beredning Enligt förvaltningen Enligt bildningsutskottet Enligt förvaltningen Enligt förvaltningen Enligt samhällsbyggnadsutskottet Enligt samhällsbyggnadsutskottet Fika cirka klockan 14:30 14:45 17 KS2012/347-2 Åtgärdsplan 2012 kopplat till Handikappolitiskt program Bilaga Enligt samhällsbyggnadsutskottet KOMMUNSTYRELSEN

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2012/156-3 Patientsäkerhetsberättelse 2011 Närvarande: Monika Bondesson & Birgitta Olofsson Kl. 15:00 15:15 Bilaga 19 KS2012/555-2 Kungälvs Transporttjänst AB yrkar kompensation för GRYAAB: s prishöjningar för 2011 och framåt Närvarande: Arne Alfredsson Kl. 15:15 15:30 Bilaga 20 KS2012/ Revidering av taxa för upplåtelser av offentlig plats i Kungälvs kommun 2012 Bilaga Enligt sociala utskottet Enligt samhällsbyggnadsutskottet Enligt förvaltningen Ärenden som stannar i kommunstyrelsen 21 KS2012/921-1 Riktlinjer för utmanarrätt Kungälvs kommun Närvarande: Henrietta Florén Kl. 15:45 16:00 Bilaga 22 KS2011/557-7 Återrapportering av kommunstyrelsens uppdrag: Besöksupplevelse Marstrandsön Närvarande: Håkan Hambeson Kl. 16:00 16:15 Bilaga 23 KS2012/ Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunernas Kvalitet i Korthet 2011 Föredragande: Håkan Hambeson Kl. 16:15 16:30 Bilaga Enligt näringslivsutskottet Enligt förvaltningen Enligt förvaltningen KOMMUNSTYRELSEN

5 Kallelse Sammanträdesdatum KS2012/999-1 Donationsfonder - årsredovisning 2011 samt utdelning 2012 Bilaga 25 KS2012/503-1 Redovisning av klagomål 2011 för sektor Arbetslivs och stöd Närvarande: Jonas Arngården Kl. 16:30 16:45 Bilaga 26 KS2011/ Information för beslut kring översyn av arbetsresor för färdtjänstresenärer Närvarande: Per Kaarle Kl. 16:45 17:00 Bilaga 27 KS2011/727-7 Omarbetat förslag till lönepolicy Närvarande: Ulla-Britt Ek Kl. 17:00 17:15 Bilaga 28 KS2012/852-1 Vägledande bestämmelser för ekonomiskt bistånd Bilaga 29 KS2011/ Avtal socialtjänstjour Bilaga 30 KS2012/753-1 Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan Bilaga 31 KS2012/916-3 Motion om att ge barnen en giftfri vardag Bilaga 32 KS2012/868-3 Motion om barnomsorg på obekväma arbetstider Bilaga Enligt förvaltningen Enligt sociala utskottet Informationen antecknas Enligt näringslivsutskottet Enligt sociala utskottet Enligt sociala utskottet Remitteras Remitteras Remitteras KOMMUNSTYRELSEN

6 Kallelse Sammanträdesdatum KS2012/250-2 Motion om publicering av inkomna motioner på Kungälvs hemsida Bilaga 34 KS2012/898-3 Motion om enskilda duschar Bilaga Fyllnadsval för politisk representant i Sveriges Ekokommuner 36 KS2012/881-1 Fyllnadsval för politisk representant i KIMO 37 Inkomna skrivelser för perioden Bilaga Remitteras Remitteras Beslut Beslut Antecknas Om du är intresserad av någon inkommen skrivelse kontakta nämndsekreteraren: Sara Baghchehsaraee Tel Rapporter 38 Rapporter Antecknas 39 Anmälan av delegeringsbeslut Redovisning av delegeringsbeslut Bilaga Redovisas Om du är intresserad av ett delegeringsbeslut kontakta nämndsekreteraren: Sara Baghchehsaraee Tel KOMMUNSTYRELSEN

7 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Marie Flodin Redovisning av pågående motioner till och med den 11 maj 2012 (Dnr KS2012/342) Sammanfattning Förvaltningen redovisar regelbundet status på pågående motioner till kommunfullmäktige. Per den 14 maj finns 66 öppna motioner. Ny ej remitterad från KF 2 Till KS för remittering 4 Svar med behandlingsplan 4 Bordlagda eller återremitterade 12 Bedömning Med målsättningen att få en snabbare svarsprocess har förvaltningen arbetat fram nya rutiner. Månatliga avstämningar ger en bättre struktur för arbetet med motioner. Förslag till kommunfullmäktige Redovisningen antecknas till protokollet Ing-Britt Runger sektorschef Expedieras till: Kommunledningssektorn/Noel Cornér, Marie Flodin För kännedom till: KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

8 Ärende nr Titel Ansvarig person Status Tidplan KS2012/1022 Motion om att kartlägga samt ta fram en handlingsplan där Ulrika Landin Ny - bordlagd på KF 10 maj delade turer avskaffas i Kungälvs Kommun. KS2012/995 Motion om medborgarassistans Ulrika Landin Ny - bordlagd på KF 10 maj KS2012/916 Motion om att ge barnen en giftfri vardag Noel Cornér Till KS för remittering 23 maj KS2012/898 Motion om enskilda duschar Noel Cornér Till KS för remittering 23 maj KS2012/868 Motion om barnomsorg på obekväma arbetstider Noel Cornér Till KS för remittering 23 maj KS2012/753 Motion om att erbjuda tomträtter till Allmännyttan Noel Cornér Till KS för remittering 23 maj KS2012/674 Motion om barngruppernas storlek inom barnomsorgen. Noel Cornér Remitterad till BU med särskilt yttrande från LB KS2012/642 Motion om att Kungälvs kommun undviker att köpa in Noel Cornér Remitterad till förvaltningen produkter med genmodifierade komponenter KS2012/462 Motion om Staden vid älvens öar, hur Kungälv kan utvecklas i Ingela Flodin Remitterad till FoU direkt anslutning till Nordre älv och dess öar KS2012/328 Motion om - Vänd staden mot älven Ingela Flodin Remitterad till FoU KS2012/281 Motion om att avskaffa utmanarrätten i Kungälvs kommun Noel Cornér Bordlagd på NU 9 maj KS2012/252 Motion om effektmål Noel Cornér Remitterad till KS KS2012/250 Motion om publicering av inkomna motioner på Kungälvs Noel Cornér Remitterad till KS hemsida. KS2012/249 Motion om skolk-sms Noel Cornér Remitterad till KS KS2012/126 Motion om skolbalen i 9an (UF) Ulrika Landin Bordlagd på KF 10 maj, fr UF KS2011/2768 Motion om nattstopp Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KF 20 sep KS 29 aug SU 28 juni KS2011/2767 Motion om öppna politiska möten Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KF 20 sep KS 29 aug KS2011/2734 Motion om mellanmål till förskolebarn Noel Cornér Remitterad till förvaltningen, dialog med BU BU 29 maj KS2011/2681 Motion om att begränsa tung och farlig genomfartstrafik på Strandgatan Ulrika Landin Remitterad till förvaltningen

9 Ärende nr Titel Ansvarig person Status Tidplan KS2011/2586 Motion om framtida spårvagnstrafik från Kungälv Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/2486 Motion om belysningspolicy i Kungälv Noel Cornér Remitterad till SU KS2011/2380 Motion om att bygga i trä Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/2362 Motion om fler anslagstavlor för ideella och politiska Noel Cornér Remitterad till förvaltningen organisationer KS2011/1576 Motion om införande av en Whistleblower funktion i Kungälv Noel Cornér Remitterad till förvaltningen kommun KS2011/1573 Motion om logo-/ profilbyte till Kungälv-Marstrands kommun Inger Axbrink Remitterad till FoU KS2011/1570 Motion om hjärtstartare i kommunala byggnader Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/1467 Motion om tillgänglighet till allmän badplats Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/1466 Motion om pris till bästa tillgängliga butik Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/1350 Motion om att införa en evenemangspolicy som ett Noel Cornér Remitterad till förvaltningen komplement till Marknadsplanen KS2011/1093 Motion om Sundhammar Morgan Åkerman Remitterad till förvaltningen SU 31 maj KS 20 juni KF? KS2011/1070 Motion om enkelt åtgärdade hinder i vår offentliga miljö Noel Cornér Remitterad till förvaltningen KS2011/1062 Motion om att införa en socioekonomisk modell, Noel Cornér Remitterad till förvaltningen socioekonomiskt bokslut och fond KS2011/965 Motion om att tillsätta en stadsträdgårdsmästare Noel Cornér Remitterad till KS med särskilt yttrande från LB KS2011/656 Motion om att öka trafikflödet och minska trafiken vid Noel Cornér Remitterad till KS Kornhalls färja. KS2011/452 Motion om bidrag till enskilda vägar Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/358 Motion om fler sommarjobb åt skolungdomar i kommunen Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/301 Motion om lämpligt antal barn i våra barngrupper inom kommunen Noel Cornér Remitterad till KS med särskilt yttrande från LB

10 Ärende nr Titel Ansvarig person Status Tidplan KS2011/300 Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten Noel Cornér I beslutsprocessen BU 2 maj KS 23 maj KF 14 juni KS2011/296 Motion om reningsverket i Marstrand Noel Cornér Återremitterad från SU KS2011/294 Motion om fler bostäder på Marstrand Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/292 Motion om intraprenadansökan från Hålta skola Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/291 Motion om bostäder för ungdomar Noel Cornér Remitterad till KS med särskilt yttrande från MoBN KS2011/290 Motion om centrumutveckling Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/287 Motion om ändrat antal förtroendevalda Noel Cornér Remitterad till KS med särskilt yttrande från DB KS2011/86 Motion om odlingslotter Noel Cornér Remitterad till KS KS2011/85 Motion om jakt och utbildning på kommunägd mark i Noel Cornér Remitterad till KS Kungälvs kommun KS2011/84 Motion om kolonistugor vid Marstrand Noel Cornér Remitterad till KS KS2010/2740 Motion om investering i jobb och föreningsutveckling Noel Cornér Återremitterad från SU KS2010/2207 Motion om VA i kustzon Monica Wincentsson Remitterad till KS KS2010/2178 Motion om jaktarrende på kommunägd mark inom Kungälvs Noel Cornér Remitterad till KS Kommun KS2010/2154 Motion om 400-årsjubileum 2013 Noel Cornér Remitterad till KS KS2010/2091 Motion om lokalt aktivitetsstöd Noel Cornér Återremitterad från KS KS2010/1979 Motion om nya hyreshus centralt i Kärna Noel Cornér Remitterad till KS KS2010/1969 Motion om att fullmäktiges möten sänds i radio Noel Cornér Återremitterad från KS KS2010/1662 Motion om anhörigstöd till föräldrar med funktionshindrade Jonas Arngården Bordlagd KF 10 maj barn KS2010/1517 Motion om ridskolan i Björkås fortsatta verksamhet Noel Cornér Återremitterad från SU KS2010/1339 Motion om handlingsplan för hemlöshet Noel Cornér Remitterad till KS KS2010/1331 Motion om barn med neuropsykiatrisk problematik Noel Cornér Återremitterad från BU KS2010/1227 Motion om Kungälvs marknadsföring av vår unika Noel Cornér Remitterad till KS kulturhistoria och naturmiljö KS2010/1187 Motion om hållbart resande och kollektivtrafik Annelie Svanberg Remitterad till EB/FoU KS2010/1099 Motion om renhållning Noel Cornér Remitterad till KS

11 Ärende nr Titel Ansvarig person Status Tidplan KS2010/979 Motion om ny ishall Noel Cornér Bordlagd KF 10 maj KS2010/977 Motion om tätare kollektivtrafik Noel Cornér Återremitterad från SU KS2010/944 Motion om Rid från Fästning till Svartedalen Noel Cornér Återremitterad från KS KS2010/874 Motion om miljömässiga hänsynstaganden vid byggnation av Noel Cornér Remitterad till KS gång och cykelvägar KS2010/824 Motion om Ungdomsborgen Noel Cornér Återremitterad från KF

12 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Lars Davidsson Delårsbokslut och tertialrapport 1, 2012 (Dnr KS2012/1069) Sammanfattning Förvaltningen informerar om prognosen efter tertial 1. Delårsbokslut och prognos med förslag till åtgärder kommer att föreläggas kommunstyrelsen vid nästkommande möte. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet. Magnus Gyllestad Kommunchef Lars Davidsson Chefsekonom Expedieras till: För kännedom till: -1 ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

13 /GO GENERATIONS- OCH VERKSAMHETS- ANSVAR FÖR EN HÅLLBAR

14 Alliansens inriktningsdirektiv till detaljbudget Generations- och verksamhetsansvar för en hållbar utveckling är Alliansens politik för att kommande generationer inte skall behöva betala för det vi förbrukar idag. Vår politik syftar till att ge nästa generation ett större handlingsutrymme än vad vi själva har idag. Kungälvs kommun skall bidra till Göteborgsregionens utveckling så att vi får en tillväxt där välfärd och livsmiljö kan utvecklas på ett bra sätt i vår kommun. Hela vår politik bygger på grundvärderingen om generationsansvar. Under de kommande fyra åren skall kommunens budget vila på fem ben: Trygga verksamhetsnivåer med säkrad kvalité Säkerställa driftsöverskottet, 2015 skall överskottet vara 4 % Fortsatt ansvarstagande för pensionerna Underhållet på fastigheter och infrastruktur skall hamna på en genomsnittlig årlig nivå om 22 miljoner Ökad professionalism och kompetens Detta innebär en god hushållning med kommunens resurser och en budget i balans. Hela kommunens utveckling är villkorad mot att vi klarar de fem benen. För att klara det övergripande direktivet krävs att förvaltningen klarar av att våra verksamheters standardkostnader inte överstiger SKL:s. Detta är helt avgörande för att kommunen skall klara välfärden för våra medborgare i en kommun som är i stark expansion. Vi har satt fokus på de frågor som direkt påverkar våra medborgare och kommunens framtida utveckling. Vi kallar detta för första servicelinjen, vilken är avgränsad till de tjänster som når brukaren direkt, och är kopplad till kärnan av vår välfärd. Vår avsikt med givet dokument är att förvaltningen skall ha en realistisk budget baserad på kända förutsättningar. Alliansen fortsätter sin inriktning för att styra verksamheten och ekonomin. Vi skärper våra krav på anpassning av våra kostnader genom nya arbetsmetoder, strukturella förändringar, effektiviseringar och produktivitetsförbättringar. Kungälvs kommun har genom att organisera verksamheten i en förvaltning åstadkommit ett synsätt som går från stuprör till hängrännor där allt hänger ihop. Områden såsom folkhälsa, miljö, integration, jämställdhet och likabehandling skall genomsyra all kommunal verksamhet. Som exempel kan nämnas att integration inte enbart är en social fråga utan likaväl en samhällsbyggnadsfråga. En politik för jobb och välfärd Den europeiska skuldkrisen gör att även Sveriges ekonomi bromsar in kraftigt under Samtidigt förväntas Sveriges ekonomi återhämta sig från 2013 och framåt och därför bedömer regeringen att det inte behövs några breda krisåtgärder idag. Men risken finns också att krisen och konjunkturen i stället försämras ytterligare. Därför finns det fortfarande behov av att ha goda säkerhetsmarginaler i den offentliga sektorns ekonomi. Goda säkerhetsmarginaler ger handlingsutrymme för att kunna dämpa effekterna på jobb och välfärd om krisen skulle förvärras. Utifrån det rådande ekonomiska läget kommer Alliansen att fokusera på åtgärder inom följande områden: Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

15 Få fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad där till exempel minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras. I Kungälvs kommun gäller att erbjuda arbete och sysselsättning åt alla ungdomar som uppbär försörjningsstöd Förbättra välfärden genom åtgärder för bättre utbildning och ökad tillgänglighet inom vård och omsorg Utreda och genomföra fri etableringsrätt inom äldreomsorgen Arbeta för en effektiv klimatpolitik med inriktningen på en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser BNP-tillväxt Under hösten 2011 bromsade tillväxten in i Europa, bland annat på grund av skuldkrisen i flera euroländer där framför allt Greklands problem stod i fokus. Även Sverige påverkades av oron och tillväxten bromsade in kraftigt i slutet av Tillväxten för 2012 blir därmed svag och regeringen skriver ned sin BNP-prognos från 1,3 till 0,4 procent för I takt med att oron i omvärlden minskar väntas hushållens och företagens förtroende för ekonomin successivt öka och därmed ökar även konsumtionen och investeringarna. Sammanfattningsvis beräknas Sveriges ekonomi växa med i genomsnitt 3,5 procent per år under BNP-tillväxt Källor: SCB och Finansdepartementet Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 3

16 Sysselsättning och arbetslöshet Utfall , prognos Linjen visar arbetslösheten, staplarna visar sysselsättningen. Källa: SCB, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet Generationsansvaret står för en enhetlig linje bestående av ansvar, arbete, utbildning och social hållbarhet utifrån en helhetssyn För att klara kommande utveckling av infrastrukturen krävs ett ekonomiskt handlingsutrymme. I tider där intäkterna ökar och frukterna av omställningen skördas, kan det kännas enkelt att släppa litet på hushållningskravet. Här måste politik och förvaltning hjälpas åt för att behålla fokus på helhet, långsiktighet och generationsansvar. Kommunen har antagit en ny översiktsplan för att möjliggöra en fortsatt hållbar expansion. Vi kommer att satsa på nya bostäder, fler arbetsplatser och en utbyggd infrastruktur. Fram till 2020 kommer det att byggas bostäder för ca nya invånare. Enligt SKL:s kommunekonomer avviker våra standardkostnader 2011 negativt i förhållandet till genomsnittet av landets kommuner. Jämförs våra kostnader med kommungruppen förortskommuner skulle skillnaden avvika än mer till vår nackdel. För att klara verksamheterna, utvecklingen och ekonomin under de kommande åren måste våra kostnader hamna i nivå med SKL:s standardkostnader. Vi är säkra på att vår förvaltning kan samordna sina arbetsprocesser effektivare mellan sektorerna. Kungälvs kommun har genom att organisera verksamheten i en förvaltning åstadkommit ett synsätt som utgår från helheten. Som exempel kan nämnas att integration inte enbart är en social fråga utan likaväl en samhällsbyggnads- och näringslivsfråga. Alliansen införde 2012 det socioekonomiska perspektivet för att riva ner de barriärer som fortfarande finns mellan olika sektorer inom kommunen och mellan enheter inom sektorerna. Vi måste bli avsevärt bättre på att utnyttja hela den potential som finns inom konceptet; en förvaltning. Mål för 2013 Skall vi klara framtidens utmaningar måste vi investera mer och därför måste vi skapa investeringsutrymme. Detta gör vi endast genom att klara driftsbudgeten med ett överskott i nivå med ekonomiberedningens förslag. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 4

17 Ekonomistyrning För att klara alla delar och mål och samtidigt ha en bra styrning kommer det att krävas en bättre uppföljning och avvikelserapportering. Från Alliansens sida vill vi stryka under att det är den tilldelade kostnadsramen som skall hållas. Det gäller alla sektorer och alla enheter och det gäller oavsett om vi skulle få mer intäkter under året som vi inte budgeterat med. Under kommande år skall vi förskottera betydande investeringar i infrastrukturen. Finansieringen är i första hand tänkt att ske genom exploateringsverksamheten. Vi skall hålla på principen att inte använda skattepengar för att finansiera trafiklösningar. Den massa som skall finansieras med hjälp av exploateringsverksamheten är betydande och mycket svår att klara av. Av den anledningen kan vi inte kräva att investeringar i välfärden finansieras med hjälp av denna verksamhet. Kommunstyrelsens resultatmål för 2013 Styrkedjan Från demokrati till effekt och tillbaka visar hur målen i kommunfullmäktige och kommunstyrelse genomsyrar verksamheten och ytterst brukarmötet. Med hjälp av styrsystemet struktureras arbetet med planering, verkställande och uppföljningar. Vi vill att styrkedjan blir ett stöd för förvaltningen att gå från att beskriva verksamheten till att formulera ansvarsfördelade och tidsatta handlingsplaner för att nå kommunstyrelsens resultatmål. Avsikten är att formulera, prioritera och strukturera så att vi alla får fokus på de viktigaste målen. Uppföljningen är viktig eftersom den sätter fokus på resultatet. Uppföljningen måste göras för att styrsystemet skall få effekt, vara konsekvent, hållbart över tid och inriktat på uppsatta mål. Kungälvs kommuns uppgift för 2013 är att klara av det kommunala grundåtagandet som det beskrivs nedan. Vår politik bedöms efter hur bra kommunen löser sina grundläggande arbetsuppgifter. Vi behöver få in ett långsiktigt fokus på hur grundåtagandet förändras de kommande åren och hur verksamheterna behöver dimensioneras och struktureras. Kommunens grundåtaganden Sociala omsorger Barnomsorg och skola Samhällsbyggnad och infrastruktur Personalen är vår absolut främsta framgångsfaktor Kommunen skall vara en bra och tydlig arbetsgivare som klarar av att uppmuntra, värdesätta och tillvarata personalens kompetens och engagemang. Detta skapar arbetsglädje och stimulans samt möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Vi skall erbjuda en god arbetsmiljö med balans mellan vad som skall utföras och förutsättningarna för att utföra arbetet. För fortsatt låga sjukskrivningstal är hälsan en nyckelfaktor. Medarbetarenkäten måste följas upp med åtgärder. Alliansen vill understryka och betona organisationens gemensamma kompetens och att kommunen skall eftersträva att höja den. Fördjupat samarbete med grannkommunerna Vi skall fortsätta utveckla samverkansformer med andra kommuner främst inom SOLTAK (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv) för att skapa större nytta med våra resurser. Kungälv skall vara en pådrivande kraft i denna förändringsprocess. Vi tror att vi kan samordna fler av våra funktioner med stora besparingar som följd. Områden såsom utbildning, socialtjänst, hemmaplanslösningar, räddningstjänst, ekologi, säkerhet, Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 5

18 fakturering, upphandling, inköp, löner, telefontjänster, samhällsbyggnad m.m. kan samordnas mellan kommunerna. Kungälvs kommun har nyligen beslutat att inrätta ett räddningstjänstförbund tillsammans med Ale kommun. Vi tycker det är särskilt angeläget att utreda möjligheter till ytterligare samarbete inom SOLTAK med gemensamt korttidsboende samt vård- och omsorgsboende. För 2013 ger vi kommunchefen i uppdrag att: Organisera och formera hela organisationens arbetsuppgift utifrån ett totalt och sammanhängande socioekonomiskt perspektiv Utveckla chefsledet i frågor som ledarskap, arbetsgivaransvar och ekonomi Öka delaktigheten på temat helhetens medarbetare Fortsätta satsa på en tydlig inriktning på kompetensutveckling Utforma en lönepolitik som gör kommunen konkurrenskraftig på arbetsmarknaden och som är ett medel för likabehandling, är rättvis och jämställd och inte minst som stimulerar till goda arbetsprestationer Strategiskt utvecklingsarbete Kommunen har startat ett strategiskt utvecklingsarbete som främjar arbetsprocesserna i en förvaltning. Vi har skapat en övergripande utvecklingsfunktion som främjar och utvecklar de tvärsektoriella arbetsprocesserna i förvaltningen för att maximalt utnyttja våra samlade resurser. Uppdrag och resultatmål Kommunstyrelsens resultatmål 2013 Strategiska förutsättningar 1. Sänk nettokostnaderna i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL 2. Säkerställ driftöverskott till 4 % Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande 4. Underhåll på en trygg nivå 5. Halvera kostnaden för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 God och trygg livsmiljö 6. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar % godkända elever i grundskolan 8. Landets bästa studieresultat i grundskolan Alla lärare behöriga 10. Full behovstäckning inom äldre- och barnomsorgen 11. Alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga 12. Andel medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka 13. Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet 14. Utveckla tjänstegarantierna 15. Minska antalet olyckor och tillbud Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 6

19 Hållbar utveckling Valfrihet 16. Öka kollektivtrafikresandet 17. Planberedskap för 400 bostäder 18. Minska energiförbrukning och utsläpp 19. Inga nya unga bidragstagare 20. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten 21. Utöka möjligheter till valfrihet för brukaren 22. Främja positiv utveckling genom konkurrens Förvaltningen Uppdrag till hela förvaltningen med uppföljning i kommunstyrelsen 1. Bättre uppföljning och analys 2. Utreda hållbara affärsmodeller 3. Utveckla tjänstegarantierna till att omfatta ytterligare områden 4. Säkerställ taxornas finansieringsgrad av avgiften 5. Arbeta fram en arbetsplan som kartlägger utanförskapet vid: 1.5, 4, 7, 10, 14 och 16 års ålder samt bland vuxna. Handlingsplaner med evidensbaserade och strukturerade program/åtgärder för varje ålderskategori skall arbetas fram 6. Att inom skolperspektivet lägga särskild vikt på inkludering och att bryta det utanförskap som barnfattigdom skapar 7. Fortsatt översyn av regler för utbetalning av föreningsbidrag Alliansens förslag till kommunstyrelsen: Kommunchefen får i uppdrag att upprätta årsplan i enlighet med Alliansens budgetdirektiv Generations- och verksamhetsansvar för en hållbar utveckling För Alliansen i Kungälv Roger Bogren (M) Gruppledare Ove Wiktorsson (C) Gruppledare Göran Oskarson (FP) Gun-Marie Daun (KD) 7 Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna

20 Gruppledare Gruppledare Anders Holmensköld (M) Kommunalråd Verksamheterna och kompetenserna Socioekonomiskt perspektiv Vi bryter utanförskapet och inkluderar våra medborgare i den samhälleliga gemenskapen. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Den grundläggande tanken med socioekonomi är att genomföra sociala investeringar i form av tidiga insatser för barn och ungdomar som riskerar ett liv i utanförskap och psykosocial ohälsa. Insatserna förutsätter att man definierat vilka sociala behov man riktar sig mot, vilka mål som skall uppnås och vilka metoder som är adekvata samt framförallt att man mäter och följer upp resultatet. Samhällsvinsterna kommer uppstå i andra organisationer och hos andra aktörer än där investeringarna görs och också betydligt senare än inom ramen för ett budgetår. Därför är det angeläget att samla aktörer från flera organisationer och enas om både insatsernas inriktning storlek och ett ömsesidigt ansvar för finansieringen. Därför vore det eftersträvansvärt att upprätta ett socioekonomiskt råd med representanter från kommunen, stat och region. Ett sunt samhälle som präglas av Generationsansvar som grundvärdering arbetar för att minska den sociala oron som utanförskapet innebär. Att visa nästa generation ett stort socialt ansvar för unga, för gamla och för särskilt utsatta är en av generationsansvarets allra viktigaste principer. Bekämpandet av barnfattigdomen är särskilt prioriterat. Alliansen anser att verksamheten Trygga ungdomsmiljöer genomgått en omstrukturering som borde tillämpas inom andra verksamhetsområden. De tidigare fritidsgårdarna har genomgått en omfattande omorganisering på basis av en systematisk analys av ungdomarnas behov. Syftet har varit att öka måluppfyllelsen i kombination med effektiviseringar av personalresurser och förbättrade metoder. I dag finns istället Trygga ungdomsmiljöer som kombinerar pedagogiskt och socialarbete mot ungdomar som har störst behov av en stimulerad fritid. Det yttersta syftet är att genom tidiga insatser bryta utanförskap. Med en växande befolkning, ändrad lagstiftning, ökande behov och volym står hela den sociala sektorn inför stora utmaningar. Alliansen i Kungälv har påbörjat en färdriktning med valfrihet i äldreomsorgen och med ett socioekonomiskt perspektiv i alla delar. Vi vill bryta utanförskap och inkludera samtliga medborgare i samhällsgemenskapen. Alliansen har satt igång arbetet med att tillämpa ett socioekonomiskt synsätt på alla de gemensamma resurser som vi lägger på våra barn och unga. Vi vill därför ha ett nytt perspektiv på våra kommunala resurser och att vi har ett gemensamt uppdrag för den uppväxande generationen. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 8

21 Vi måste bli bättre på att stödja familjestrukturen och att involvera alla goda krafter som enskilda familjemedlemmar, släktingar och vänner utgör. Vi vill se att alla våra samlade resurser används på ett klokt sätt när det gäller att bryta utanförskapet i samhället. Vi tror inte att det räcker att öronmärka ett antal miljoner för ändamålet, utan att det gäller att se alla våra resurser och processer i ett helhetsperspektiv som ger ökad social hållbarhet. Vi vill att det organiseras en totalt sammanhållen övergripande huvudprocess för allt vad vi gör i kommunen för att bryta utanförskap, öka delaktigheten och inkludera våra medborgare. Förvaltningen skall möta den socioekonomiska arbetsuppgiften i alla led och situationer med bästa tänkbara kompetens. Arbetsliv och stöd Alliansen har lämnat Vi vill inte lämna någon i sticket garanti och har en nolltolerans mot barnfattigdom. Arbetet med en rad olika åtgärder pågår: Försäkring av alla barn Erbjuda simundervisning Kungälv kommun skall erbjuda en avgiftsfri för-och grundskola Högstadie- och gymnasieelever får en bärbar dator Barnfamiljer vräks inte från sina hem Verksamheter som Föräldrastöd, Familjecentral, Trampolinen och Trappan Genom dessa verksamheter och i samverkan med kyrkorna, föreningslivet, projekt mm skall vi fortsätta arbetet med att motverka utanförskap. Alliansens målsättning är att halvera kostnaden för försörjningsstöd i förhållande till bokslut Ingen ungdom skall av arbetsmarknadsskäl behöva uppbära försörjningsstöd. Dessa ungdomar skall vara i sysselsättning inom två veckor och försörjningsstödet skall villkoras. Kommunen skall vara ett föredöme i att ta fram praktikplatser och stödanställningar. Vårt samarbete med arbetsförmedlingen skall skapa minst fyrtio stödanställningar i kommunen. Daglig verksamhet erbjuder nya målgrupper sysselsättning och omfattar numera exempelvis också personer inom neuropsykiatrin. Detta innebär fler personer i verksamheten det är hela tiden fler som kommer in i daglig verksamhet än som slutar. Det livslånga lärandet gäller även inom funktionshinderverksamheten och innebär också att kommunen har en skyldighet att hitta en meningsfull sysselsättning för alla behov. En större mångfald, olika typer av sysselsättning, såsom satsningar inom teknik och IT behövs. Volontärverksamheten är ett vinna - vinna koncept och skall utvecklas även inom arbetsliv och stöd. Volontärarbete skall uppvärderas och ses som en merit att lägga in i CV. Alliansen har utvecklat anhörigstödet inom äldreomsorgen till att nu också omfatta funktionshinderverksamheten. Barn och ungdom Det pågående samarbetet mellan skola, socialtjänst och fritid innebär nya verktyg för att hjälpa barn- och ungdomar i kommunen. Arbetet med föräldrastöd och utvecklingen av hemmaplanslösningar skall fortsätta. Extern vård skall tillämpas i de fall där det är nödvändigt, annars sker vården på hemmaplan. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 9

22 Vid långvariga placeringar skall familjehem användas. Vid alla externa placeringar sker föräldrastöd med målet att stödja föräldrarna så att barnet/ungdomen kan återvända hem. Barnets Bästa i centrum är ledstjärnan för arbetet. Missbruk Drogförebyggande arbete skall prioriteras. Under 2013 skall vi: Tillämpa ett socioekonomiskt arbetssätt Halvera kostnaden för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 Erbjuda alla ungdomar som uppbär försörjningsstöd av arbetsmarknadsskäl meningsfull sysselsättning inom två veckor Leva upp till vi lämnar inte någon i sticket garanti Utveckla volontärverksamhet inom arbetsliv och stöd Utreda ytterligare familjecentral Missbrukande föräldrar skall prioriteras vid missbruksvård Fortsätt utvecklingen av anhörigstödet inom funktionshinderverksamheten Äldreomsorg Kungälvs kommun skall utarbeta en värdighetsgaranti. Värdighetsgarantin skall arbetas fram utifrån regeringens angivna kriterier och skall innehålla en Leva tillsammans garanti och en Promenadgaranti. Förutsättningarna för ett kommunalt hemtjänstbolag skall utredas. Hemtjänsten skall utvecklas och effektiviseras genom införande av ett registrerings- och dokumentationsverktyg. Alliansen vill införa Fritt val, för att ge möjlighet att sätta upp sig till ett specifikt boende. Lagen om valfrihet (LOV) skall utredas för tillämpning inom vård- och omsorgsboende. Äldre med missbruksproblem och psykisk ohälsa är en grupp som ökar, därför behövs en boendeform för denna målgrupp. Volontärverksamhet berikar och sätter en guldkant inom äldreomsorgen. Alliansen vill fortsätta att utveckla verksamheten genom att fler personer engageras. Hälso- och sjukvård För de mest sjuka äldre skall vi ge en sammanhållen vård och omsorg, vilket innebär att hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus samverkar runt den sjuke äldre. Samverkan och gränslöshet är nyckelord. Målet utifrån den enskildes perspektiv är att kvalitetssäkra vården och omsorgen för personer med demenssjukdom och inom den palliativa vården i enlighet med nationella riktlinjer. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

23 Under 2013 skall vi: Utforma en värdighetsgaranti i äldreomsorgen Inrätta ett boende för äldre med sammansatt problematik inom befintlig organisation Utveckla volontärverksamheten inom äldreomsorgen Utveckla anhörigstödet genom flexiblare avlastning Utreda och införa LOV inom vård- och omsorgsboende Införa Fritt val till boende efter biståndsbedömning Införa ett nytt registrerings- och dokumentationsverktyg Flyktingmottagande Under 2010 antog kommunfullmäktige ett flyktingpolitiskt program och till detta program utformade och beslutade kommunstyrelsen om en flyktingpolitisk handlingsplan under Kommunstyrelsen skall en gång per år följa upp arbetet för att sedan utvärdera och göra de förbättringar som behövs. Under 2013 skall den flyktingpolitiska handlingsplanen följas upp i sin helhet. Sektorsuppdrag: 1. Anpassa verksamheten enligt SKL:s standardkostnad 2. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen skall skapa minst 40 stödanställningar i kommunen, varav 20 för ungdomar och 20 för vuxna 3. Ingen ungdom skall av arbetsmarknadsskäll behöva uppbära försörjningsstöd 4. Delta i omvårdnadslyftet som ett led mot ökad professionalism 5. Utredning av LOV inom vård- och omsorgsboenden 6. Uppföljning av den flyktingpolitiska handlingsplanen 7. Utreda etablering av ytterligare en familjecentral Barnomsorg och skola Vår skola skapar ingen fattigdom den skapar klassresenärer. Vår skola strävar alltid efter att uppmuntra och lyfta fram oavsett om man är i behov av särskilt stöd eller i behov av särskilda utmaningar. Ökad utbildningsnivå ger större handlingsutrymme och säkerställer generationsansvaret När ingen vet varför jag har svårt att sitta still och koncentrera mig, är jag ett problem. När jag är utredd vet mina lärare vad det beror på. Det ger även ett nytt förhållningssätt från dem, mina klasskamrater och min familj. Detta ger mig indirekt nya förutsättningar att jag med lite extra stöd kan klara skolan. Nästa generation kommer att få uppleva en värld som p g a den ökade globaliseringen kommer att präglas av en hårdare internationell konkurrens. Miljöproblem och klimatförändringar samt stora demografiska påfrestningar kommer också att vara realiteter. Vi vill ge våra efterkommande en bättre utbildning och en bättre kunskap än vad vi själva har så att de kan möta framtidens utmaningar med bästa möjliga förutsättningar. Barnomsorgen skall präglas av valfrihet mellan olika former, inriktningar och utförare. Utbyggnadstakten skall svara väl mot det ökade behovet. Tidigare fastställd kvalitetsnivå kommer att gälla hela mandatperioden. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

24 Föräldrarna skall genom kommunens information ha en bred kunskap om de olika alternativ som erbjuds i kommunen. Av sociala-, verksamhetsmässiga- samt av jämställdhetsskäl skall vi eftersträva att öka andelen manlig personal inom barnomsorgen. Kommunen skall kunna erbjuda barnomsorg där det finns goda manliga förebilder. Detta är ett viktigt socioekonomiskt mål. Föregående mandatperiod har vi åstadkommit en ökad valfrihet inom barnomsorgen. Denna vill vi behålla och vidareutveckla. Alla barn är olika och har rätt att mötas utifrån sina behov. På sikt skall antalet barn i barngrupperna minska/öka personaltäthet. Landets bästa lärare skall arbeta i Kungälvs skolor Den allra viktigaste framgångsfaktorn för att uppnå goda studieresultat är lärarnas kompetens, då det är en förutsättning för att klara vårt grundåtagande. Därför skall en betydande del av de avtalade kompetensutvecklingstimmarna användas till utbildning inom ämnen där lärarna är behöriga och undervisar i. Vi anser att grundskolan har ett ansvar för att eleverna erhåller gymnasiebehörighet. Vår inriktning mot ökad kompetens och professionalism skärps och skall gå i samklang med personalpolitiken: Den ojämna könsfördelningen inom lärarkåren måste åtgärdas så att den speglar det övriga samhället Fler karriärvägar för lärare skall skapas för specialister och ämnesansvariga lärare Lönespridningen skall få öka till 50 % mellan tionde och nittionde percentilen så att vi kan attrahera personalen till vidareutveckling och locka de allra bästa att söka sig till oss Vi ser gärna en profilering och inriktning för våra kommunala grundskolor. Skolor skall kunna organiseras friare och vi ser gärna att kommunen i framtiden kan erbjuda såväl F-9 skolor som F-5 och 6-9. Våra högstadieskolor skall kunna erbjuda profilklasser inom matematik och naturvetenskap fr. o. m. ht Verksamhetens organisering skall präglas av framförhållning, långsiktighet och kontinuitet samt genomsyras av elevperspektivet. Samarbetet mellan elevvård och sociala sektorn måste förbättras. Under 2013 skall vi: Behålla och vidareutveckla Kungälvsmodellen genom att varje lågstadium har en ansvarig lärare för läsinlärning och en för matematik. Kommunens medverkan och satsning i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 är högprioriterad Möjliggöra för rektorerna att vara pedagogiska ledare och utveckla pedagogiken Öka satsningen på de naturvetenskapliga programmen genom att få fler elever att välja studieförberedande program. Motivera elever att välja program och tillvalskurser som ger högskolebehörighet. Profilklasser i högstadiet Sektorsuppdrag: 1. Kostnader i nivå med SKL:s standardkostnader 2. Rekrytera manlig personal till förskoleverksamheten 3. Betoning på ökat samarbete och kollegialt lärande som en framgångsfaktor för bra elevresultat Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

25 4. Fler karriärvägar för pedagogisk personal t.ex. genom lektorat 5. Effektiviseringsvinster skall användas till nivåhöjning av lärarlöner med betoning på att lönemässigt premiera god arbetsinsatser och underlätta rekrytering av de bästa krafterna. 6. Profilklasser i högstadiet med naturvetenskap och matematik skall möjliggöras på samma sätt som vi redan satsar på klasser med färdighetsprofil i musik och idrott 7. Alla lärare behöriga 8. Utveckla skolmåltiden tillsammans med eleverna. Stor vikt skall läggas på matens klimatpåverkan: - Andelen ekologisk mat skall öka - Andelen närproducerad mat skall öka - Elevernas kunskap om matproduktionens miljöpåverkan skall öka 9. Skärpt tillbudsrapportering 10. Ökad satsning på naturvetenskap i hela utbildningskedjan 11. Öka inslaget av entreprenörskap i utbildningskedjan 12. Kostnadsfri för- och grundskola 13. Max två månaders väntetid för basutredningar 14. Öka våra lärares kunskap om olika diagnoser hos elever 15. Förbättra handledning för lärare som kommer i kontakt med elever som har diagnos Kultur, fritid och föreningsliv Att känna till vårt eget och andra folks kulturarv är en väsentlig del i integrationsarbetet. Kunskap om vår egen kultur och ett rikt utbud stärker gemenskapen mellan infödda och inflyttade, mellan gammal och ung, nu och i framtiden. Detta leder till ökad samhörighet, rivna gränser mellan människor och infriar generationsansvaret. Kulturen skall vara en obunden kraft i samhället. Den skall bidra till vårt medvetande om oss själva och vår omvärld. Kulturen är en avgörande del av vår demokrati. Kulturen värnar och hävdar varje människas unika värde och vår rätt att vara olika. Kulturen ska också värna om olika gruppers, religioners och länders traditioner och visioner. Biblioteken har sin givna plats i vårt samhälle för att främja bildning och kultur och skall fortsätta att följa och ta till sig den nya teknik som skapar nya medier. Biblioteken har en självklar uppgift att tillsammans med skolan främja läsningen bland skolelever och för att läsningen skall fångas tidigt. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter betyder mycket för invånarnas välmående, utveckling och psykiska hälsa. Det stora engagemang som finns bland människor inom föreningslivet i Kungälv är en förutsättning för en fortsatt spännande utveckling av vårt breda och rika utbud av aktiviteter. Fritid är särskilt viktigt för ungas utveckling av en egen identitet. Då ges möjlighet att träffa likasinnade, uppleva gemenskap och pröva olika aktiviteter. Goda fritidsmöjligheter ger unga möjligheter att stärka sin sociala kompetens och självkänsla samt utveckla betydelsefulla relationer utanför familjen. Utbyggnad av anläggningar måste följa befolkningsutvecklingen. Kultur & Fritid samlar verksamheter som ger inspiration och kraft till både enskilda medborgare och hela Kungälvssamhällets utveckling. Här finns ett utbud av upplevelser och kunskap, för kropp och själ, för folkhälsa, livskvalitet och tillväxt. Kultur och idrott är väsentliga delar i Kungälvs identitet och attraktionskraft. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

26 Vi vet att utbudet av kultur och fritidsaktiviteter betyder mycket för medborgarna, besökare och företag. Därför tar vi väl vara på Kungälvs stora natur- och kulturtillgångar och gör dem ännu mer lockande och tillgängliga. Det stora engagemang som finns bland människor inom föreningslivet i Kungälv är en förutsättning för en fortsatt, spännande utveckling av vårt breda och rika utbud av aktiviteter. Med de ingångsvärden som i detta dokument anges uppdrar vi åt förvaltningen att återkomma till lärandeberedningen med ett förslag till kulturplan som kommunfullmäktige kan anta i början av Kungälvs kommun skall uppfattas som: En attraktiv kulturkommun där lust och intresse att delta i kulturella aktiviteter och eget skapande ges möjlighet En hälsosam kommun där såväl gammal som ung ges möjlighet att delta i fritidsaktiviteter Kommunen skall arbeta för att: Erbjuda ett varierat utbud av kulturupplevelser Öka besöksnäringen inom kulturturism Utveckla befintliga och nya mötesplatser som attraherar såväl gammal som ung Uppmärksamma de särskilda krav som unga vuxna har samt ge dem möjlighet till kulturupplevelser såsom film, konserter och festivaler Öka tillgängligheten till olika kulturella aktiviteter för alla kommuninvånare Utveckla den offentliga konsten Bygga ihop staden konstnärligt genom det så kallade Kulturstråket Kultur/idrottande i alla former skall på lika villkor stödjas för ungdomars skolresultat och utveckling till goda samhällsmedborgare. Speciellt fokus bör läggas på att få alla ungdomar aktiverade oavsett kön, etnicitet eller ekonomiska förutsättningar Under 2013 skall: Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun skall öka. (mäts genom SCB:s medborgarundersökning) Andelen invånare som är nöjda med sin fritid skall öka. (mäts genom SCB:s medborgarundersökning) Alla barn ska kunna erbjudas fritidsaktivitet med visst ekonomiskt stöd KRS ridverksamhet etableras på Trankärr Kulturskolan skall synas och höras i hela kommunen. Prioritera ökat läsande bland våra yngre Sektoruppdrag: 1. Utveckla den offentliga konsten som en integrerad del av stadsbyggandet 2. Utveckla föreningsstödet så att kultur, idrotts- och friluftsaktiviteter för ungdomar behandlas mer likställt och med folkhälsa, integration och med resurskompensation till resurssvaga hushåll som ledstjärna. Möjliggöra för utsatta barn och ungdomar att vara med i föreningslivet. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

27 Samhällsbyggnad och infrastruktur Vår kommun har sin givna roll att svara för ett gott boende, goda förutsättningar att verka och vistas i, och med goda kommunikationer inom vår arbetsmarknadsregion. Vårt samhälle skall bli ett ekologiskt hållbart samhälle med minskad energianvändning och minskade utsläpp så att vi kan lämna över ett gott samhälle till nästa generation och därigenom ta vår del av generationsansvaret. Tillväxten i kommunen skall ge samhällsnytta och vara till gagn för kommunens hela befolkning. I en tillväxtkommun ställs stora krav på en balanserad utveckling så att ekonomi, kommunal service, infrastruktur m.m. går hand i hand. Arbetssättet utvecklas till de förväntningar som medborgarna, näringsliv och politiker har på verksamheterna i förhållande till de ekonomiska ramarna. Samhällsbyggnad behöver öka kapaciteten för att möjliggöra beslutade satsningar. Samhällsbyggnadssektorn i Kungälv arbetar för att skapa en god livsmiljö för dem som bor och verkar i kommunen. Detta arbete sker ur ett kortsiktigt perspektiv som berör människor i deras vardag samt ett långsiktigt perspektiv där målet är en hållbar framtid. Inom sektorn finns de medarbetare som arbetar med infrastruktur, drift- och underhåll av kommunala anläggningar, miljö, räddningstjänst, hamnverksamhet och planering för kommunens långsiktiga utveckling. Under 2013 skall vi: Underhålla kommunens anläggningar för att undvika kapitalförstöring Bygga ut cykelbanor enligt gällande plan, säkerställande av trygga skolvägar skall prioriteras Fortsätta handikappanpassningar och tillgänglighetsåtgärder enligt det handikappolitiska programmet Fortsätta arbetet för att fler skall resa kollektivt i enlighet med vision K2020. Inriktningen är mot fler pendelparkeringar och ett mer logiskt taxesystem där resenärernas behov hamnar i centrum. Insatserna skall också ses mot bakgrund av införandet av trängselskatt i Göteborg. Fortsätta VA- utbyggnaden i samklang med infrastruktur och samhällsplanering i sin helhet. Förse sektor samhällsbyggnad med de resurser som behövs för planerad tillväxt samt ett gott stöd till medborgare och näringsliv i samverkan för kommunens utveckling Kommunen skall möta den efterfrågan som finns angående tomter och boendeformer inom hela kommunen som stämmer överens med översiktsplanen och den planerade befolkningsökningen Planarbete för skola och äldreomsorg prioriteras Omstruktureringar av kommunala lekplatser fortsätter enligt beslutat program Samhällsbyggnad behöver öka kapaciteten för att möjliggöra och genomföra beslutade satsningar Möjliggöra tomträttsavtal för hyresbostäder Erbjuda mindre markanvisningsområden Servicesektorn Servicesektorn är samlingsnamnet för Lön & Personaladministration, Måltidsservice, Bemanningsenhet, IT, Repro, Telefonväxel, Lokalvård, Fastighet, Entreprenad, Hamnkontor och Verksamhetsservice. Det övergripande uppdraget för Servicesektorn är att underlätta och förenkla brukarmötet för kärnverksamheterna genom att strukturera, planera, samordna och utföra beställda tjänster. Servicesektorn syftar till att samordna kompetens och skapa stordriftsfördelar. Utöver detta skall kommunledningen och politiken stödjas i att optimerade resurser som kommunen har till förfogande. Själva utförandet av servicesektorns tjänster skall ske i den regi som är gynnsammast för skattekollektivet, om det inte medför illojal konkurrens i förhållande till näringslivet. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

28 Under 2013 vill vi fokusera på samordning av all: IT inom förvaltningen Lokalvård inom förvaltningen Måltidsverksamhet inom förvaltningen Fritid, ALC och Entreprenad, både personal och maskiner Under 2013 vill vi utreda: Ägandet av fordonsparken Tillköp av ekologisk mat till verksamheterna Storstädningar i alla lokaler minst en gång om året UPU (Utveckling, Planering, Uppföljning) Grundåtagandet för UPU lokalförsörjning består i att tillhandahålla ändamålsenliga verksamhetslokaler i rätt storlek, så samlat som möjligt för att i möjligaste mån kunna samutnyttja gemensamhetslokaler såsom t. ex mötesrum, personalutrymmen, kök, lekplatser och skolgårdar. För 2013 skall vi: Prioritera planerat underhåll, så även framöver Följa antaget dokument om internhyror Renovera och anpassa Nämndhuset till dagens krav på arbetsmiljö och energiåtgång Samla alla inhyrningar av såväl lokaler som boenden till UPU för bättre samordning Fullfölja lokalrevisionen inom sociala sektorn Försälja lokaler som inte stämmer in i förvaltningens ordinarie verksamhetsområde och tillse att åtgärden stämmer med den långsiktiga planen gällande fastigheter och lokaler Fortsätta arbeta enligt energiplanen gällande kommunens lokaler och fordon Genomföra smarta investeringar för effektivare drift Investeringar Kungälv är inne i den mest expansiva utvecklingen sedan kommunsammanslagningen och miljonprogrammets tillkomst. Därför kommer det att krävas investeringar i VA, vägar, och byggnader för att möta utvecklingens behov. Mark- och exploateringsinvesteringar kommer ligga på en hög nivå under perioden, bl.a. Kongahällatomtens färdigställande och den expansiva inriktning vi har i kommunen. Investeringarna är uppdelade på skattefinansierade och avgiftsfinansierade som totalt under perioden kommer att uppgå till ca 1,5 miljarder kronor. Lokalresursplaneringen fortsätter inom fler verksamheter med fyrstegsprincipen som grund. Detta investeringssystem, som infördes under 2009, har fallit väl ut och skall därför fortsätta. Investeringsformer Skattefinansierade investeringar 760 mkr Mark och exploateringsinvesteringar 400 mkr Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

29 Investeringar inom VA kollektivet 320 mkr Investeringar inom parkeringsverksamheten 50 mkr Investeringsobjekt för Projekt som är stora i den skattefinansierade verksamheten är bl.a. (preliminära siffror) Nämndhusrenovering 180 mkr Cykelbaneutbyggnad enligt antagen plan 40 mkr Lokalresursplaneringsinvesteringar enligt fyrstegsprincipen 40 mkr Effektivare driftsinvesteringar av kärnverksamhetslokaler 80 mkr Flytt av KRS ridhus 35 mkr Kungälvsmotet 35 mkr (delvis skattefinansierat) Resecentrum 100 mkr (delvis skattefinansierat) Grokarebymotet 160 mkr (delvis skattefinansierat) Exempel på övriga investeringar: Kommunala lekplatser omstruktureras enligt taget program Reinvesteringar med bl.a. belysning på fotbollsplaner och fritidsanläggningar Västra parken byggs om för att möta den nya centrummiljön Sektorsuppdrag: 1. Prioritera underhållet 2. Bygga cykelbanor enligt plan 3. Slutföra tillgänglighetsanpassningarna enligt handikappolitiska programmet 4. Öka kollektivtrafikresandet 5. VA-utbyggnad enligt plan 6. Möta efterfrågan på tomter för olika upplåtelseformer enligt Översiktsplanen. 7 Prioritera planarbeten för skola och äldreomsorg 8 Omstruktureringar av kommunala lekplatser enligt program 9 Renovera nämndhuset 10 Prioritera centrumutvecklingen i Kungälv 11 Främja utvecklingen av Diseröds centrum 12 Sälja överskottslokaler 13 Minska utsläpp, energi- och bränsleförbrukning Alliansen föreslår Kommunstyrelsen att öka den politiska styrningen av investeringsbesluten och investeringsanalyserna. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

30 Alliansen vill tydliggöra att kommunstyrelsen fattar alla investeringsbeslut inklusive inhyrningar av verksamhetslokaler och i vissa fall lämna förslag till fullmäktige. Samhällsbyggnadsutskottet har det samlade ansvaret för beredningen av frågor som rör kommunens lokalförsörjning. När behovet av nya byggnader och anläggningar bedöms vara permanent måste lösningarna på lokalförsörjningen också vara det. Med ett samlat helhetsgrepp på mål och underlag skall vi komma bort från att hyra in tillfälliga lokaler och paviljonger. Alliansen vill se över strukturen utifrån en hållbarhetsanalys som utgår från: underlag, verksamhetens mål och resultat, personal- och brukaranalys, ekonomi och ekologi och för framtiden bygga så hållbara lösningar som möjligt. Vi måste i det arbetet komma bort från för små enheter som inte uppfyller kraven på hållbarhet över tid. Alla investeringar som görs i anläggningar och byggnader ska genomgå den s k fyrstegsprincipen och den av fullmäktige antagna fastighetsstrategin. Det är viktigt att ha en framtidsinriktad och öppen planeringsprocess i lokal- och anläggningsförsörjningen med planering, planarbete för att till sist gå in i kommunens investeringsarbete. På så vis vill vi att det skall bli tydligt var alla objekt befinner sig i processen. Administration Huvuduppgiften för administrationen är att ge förvaltningen och den politiska organisationen stöd samt leda, samordna och följa upp de administrativa processerna inom personal, löner, ekonomi, dokumenthantering mm. Administrationen arbetar också med verksamhetsutveckling, planering, uppföljning, prognoser, nyckeltal, information, upphandlingar och juridik. Inom ekonomisektionen ligger det operativa (och till stor del strategiska) ansvaret för kommunens finansfunktion med bank- och kreditmarknadsrelationer. Här finns även det decentraliserade administrativa stödet för verksamheterna med löpande stöd till chefer och första servicelinjen, inom ekonomi- och dokumenthantering, telefon mm. Här ligger ansvaret för omfattande administrativa IT-system såsom ekonomi-, personal-, löne-, och ärendehantering med undersystem. Systemen utgör grunden för effektiva arbetsprocesser i hela organisationen. Till administration hör också Medborgarservice som är främsta mottagare av besökare till kommunen via besök, telefon och e-post. Man handlägger också ärenden som parkeringstillstånd, borgerliga ceremonier mm. Medborgarservice är också en gemensam entré för tillgång till bostads- och tomtköerna. Sektorsuppdrag: Arbeta enligt ny IT-strategi Få bättre uppföljningar och prognoser Genomföra en inköpsanalys där gjorda inköp stäms av mot marknaden så att upphandling och inköpsrutiner kan utvärderas Använda utrustning med längre hållbarhet och som kan uppgraderas, underhållas och repareras Näringsliv, Marknadsföring, Kommunala bolag och Personalpolitik Ett hållbart samhälle som präglas av vår syn på generationsansvar utvecklas mot en större lokal arbetsmarknad där ännu fler av våra medborgare har sin försörjning. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

31 Genom att erbjuda möjligheter för näringslivet att nyetablera och expandera, även i anslutning till våra serviceorter, utvecklar vi levande samhällen istället för sovorter där ett boende är förknippat med arbetspendling. Detta samspelar med såväl miljöfrågan som med en god livskvalitet. Den kommunala rollen i en aktiv och positiv näringslivstillväxt bygger på att vara en samarbetspartner, tillhandahålla kunskap och att vara en katalysator i näringslivsfrågor. Marknadens efterfrågan på etableringsmöjligheter är styrande medan översiktsplanen är vägledande. Kommunens bidrag till näringslivets utveckling består av ett strategiskt ansvar, en god plan- och genomförandeberedskap, ett väl genomtänkt marknadsföringsarbete och en positiv, serviceinriktad attityd. En god framförhållning i kedjan råmarksförsörjning, infrastruktur och planläggning, skall medverka till att kommunen är ett förstahandsval i regionen för etablering och expansion. När kommunen utövar sina myndighetsuppdrag skall detta genomsyras av en god tillgänglighet, en positiv attityd och en mycket hög servicenivå. En viktig uppgift för kommunen, inklusive de kommunala bolagen, är att medverka i en generell varumärkesutveckling ifråga om att sprida budskapet att Kungälv är en attraktiv kommun att leva, verka, bo och utvecklas i. Kungälv skall vara ett föredöme ifråga om kommunens samarbete med näringslivets aktörer, föreningar och organisationer. Vidare ser vi behov av att ytterligare broar byggs mellan skolan och näringslivet. En viktig samarbetsfråga mellan kommunen/skolan och näringslivet är tillskapandet av ytterligare, meningsfulla platser för praktik och sommarjobb. Dessa är ofta unga människors första kontakter med arbetsmarknaden och har stor betydelse för den enskilda utvecklingen. Vi skall under 2013 fortsätta att utveckla och effektivisera våra upphandlings- och inköpsrutiner. Där det föreligger oligopolliknande situationer på marknaden skall delade upphandlingar tillämpas. Miljöaspekter och hållbar utveckling skall generellt bevakas i inköps- och upphandlingsverksamheten. Den politiska hanteringen/beredningen av frågor som rör inköp och upphandling skall hanteras av Kommunstyrelsens Näringslivsutskott. Näringslivsutveckling Kommunen skall ha en tillväxttakt i näringslivet som minst står i paritet till befolkningsutvecklingen Den kommunala organisationen, såväl inom politiken som förvaltningen, skall i samråd med näringslivet och regionala organisationer, utveckla det strategiska arbetet för att Kungälv skall leva upp till epitetet en mycket god näringslivskommun. Speciellt fokus skall läggas på att offensivt utveckla Kungälvs centrum och Entré Marstrand. Kopplingen mellan näringslivsutveckling och tillgång till bostäder blir allt tydligare. Möjligheten för etablerande företags personal att bosätta sig i kommunen kan vara avgörande i fråga om val av etableringsort. I omvänd ordning är möjligheten att arbeta inom kommunens gränser ett argument för bostadsproducenter och vid villatomtsförsäljning. En offensiv marknadsföring av Kungälvs kommun, i samverkan med de kommunala bolagen och näringslivets organisationer, skall leda till att varumärkena Kungälv och Marstrand kontinuerligt stärks. Samarbetet mellan sektor Samhällsbyggnad och Bokab utvecklas vidare, med tydliga anvisningar om ansvarsområden och förhållningssätt gentemot marknaden Samverkan, i organiserad form, skall ske mellan aktörerna inom bostadsförsörjning och näringslivsutveckling Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 1

32 Besöksnäring Vi skall fullt ut tillgodogöra oss de möjligheter som besöksnäringens utveckling utgör Även efter en tillväxt inom besöksnäringen har kommunen en mycket stor potential att arbeta vidare med. Tillsammans med det självklara utvecklingsarbetet med Marstrand som destination skall fortlöpande insatser göras, tillsammans med externa aktörer, för att uppnå starka effekter ifråga om säsongsförlängning och aktiviteter under lågsäsong. I Kungälvs stad skall kommunen bidra och medverka till att Projekt Kungälvsbryggan genomförs, vilket bl.a. medför en utökad gästhamnsverksamhet och nya, fasta båtplatser. Därutöver kvarstår kravet på att medverka till, i samverkan med extern aktör, att en citycamping av god kvalitet projekteras. Kommunen skall via ett starkt engagemang vara katalysator i denna tillväxtbransch medan näringslivet operativt driver och genomför aktiviteter och evenemang Marknadsplanen skall vara vägledande för den aktivitetsplan rörande marknadsföring som tas fram för verksamhetsåret Den övergripande destinationsutvecklingen sker i samverkan med Södra Bohuslän Turism AB, medan den lokala marknadsföringen består i en samverkan mellan kommunen och vårt lokala näringsliv Visionsdokumentet Marstrand från strykklass till världsklass skall vara riktmärke för fortsatt utveckling av besöksnäringen i Marstrand Kommunens aktiviteter och framträdanden vid mässor, utställningar och liknande externa aktiviteter skall vara förankrade i kommunstyrelsens näringslivsutskott Helägda bolag och Kungälvsbostäder Kommunen skall tillsammans med bolagen och stiftelsen ha ett koncerntänkande, för att förädla och utveckla samarbetet verksamheterna emellan samt nyttja synergi- och samverkanseffekter. Med de helägda kommunala bolagen Kungälv Energi AB och Bohusläns kommunala exploaterings AB samt Kungälvsbostäder är kommunen självförsörjande inom hela processen från råmarksförvärv till uthyrning av bostäder eller försäljning av tomtmark för villa- eller verksamhetsbyggnation, inklusive el-, fjärrvärme- och bredbandsanslutning. Denna samlade resurs är av stort värde för kommunen. All produktion och försäljning sker på en konkurrensutsatt marknad. För att optimalt nyttja dessa kommunala resurser är samverkan och gemensamma strategier mycket viktiga. Nuvarande återkommande bolagsdialoger utvecklas till att bli koncernmöten med starkt strategiskt innehåll och värde Bolagens och stiftelsens samverkan och samarbete med den kommunala förvaltningen skall säkerställas och vidareutvecklas Personalpolitik Kommunen skall vidareutvecklas som en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare och därmed vara ett angeläget val för kompetenta medarbetare och arbetssökande. En heltäckande personalpolitisk strategi skall lägga grunden till att kommunen kan rekrytera och Få behålla de mest kompetenta medarbetarna. Vi skall över tid arbeta för att motverka den kraftigt obalanserade könsfördelningen hos kommunens anställda Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

33 Kommunen skall via engagemang och kompetensutveckling måna om medarbetarnas karriärmöjligheter Chefs- och ledarskapsutveckling skall vara ett stående inslag i kommunens utvecklingsprocess Utrymme skall finnas för att utveckla individuell lönesättning och en lönespridning som är direkt kopplad till prestation utifrån uppsatta mål Sektoruppdrag: Näringsliv 1. Fler UF-företag 2. Alla företag som har kontakt med kommunens näringslivsorganisation skall vara nöjda. Utvärdering skall ske kontinuerligt 3. Näringslivspolitikst program i samklang med Översiktsplanen 4. Utveckla samarbetet Bokab-Samhällsbyggnadskontoret 5. Centrumutveckling och detaljhandelns expansion 6. Utveckla Marstrand som destination Besöksnäring 1. Kommunen katalysator för fler besökare 2. Fullfölja projekt Fästningsholmen 3. Marstrand Från strykklass till världsklass riktmärke för Marstrands utveckling Personal 1. Heltäckande personalpolitiskt program som säkrar personalförsörjning och kompetens samt främjar ökad professionalism skall tas fram. 2. Minska den kraftigt ojämna könsfördelningen i kommunen 3. Öka de anställdas karriärmöjligheter 4. Ledarskapsutveckling som stående inslag i kommunens utveckling 5. Utveckla den individuella lönesättningen Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

34 Bilaga 1 Det goda boendet i Kungälvs Kommun Alliansens inriktning för bostadspolitiken Under föregående mandatperiod har vår befolkning ökat kraftigt. Man får gå tillbaka ända till miljonprogrammets dagar på :talet för att hitta något motsvarande. Vår ambition är en fortsatt hög utbyggnadstakt som går i takt med efterfrågan. Samtidigt skall vi vara noga med boendekvalitén, trivseln och en god service, allt i linje med vår långsiktiga ambition att ytterligare stärka Kungälvs kommun som en attraktiv bostadsort. Vi behöver få fram fler bostäder av olika kategorier och vi behöver bli bättre på att använda bostadspolitiken för att förebygga framtida sociala problem och för att få fram fler bostäder till kommunens ungdomar. Hyresrätter Det behöver byggas fler hyresrätter i Kungälvs kommun. Om det skulle förenkla byggandet genom att kommunen upplåter mark för hyresrätter mot tomträtter skall det övervägas. Allmännyttan Allmännyttan har en viktig uppgift när det gäller att förverkliga vår bostadspolitik. Hyresrätten kommer alltid att vara ett bra alternativ för alla typer av människor oavsett ekonomisk förmåga. Hyresrätten är ett bekvämt boende som varken kräver ekonomiska insatser eller att den boende måste engagera sig i skötseln eller styrelsearbetet. I vår kommun domineras bostadsmarknaden för hyresrätter av FÖRBO och Kungälvsbostäder som tillsammans har nästan 95 % av marknaden. Det tycker vi är i mesta laget och vi ser gärna att fler privata bostadsföretag hittar till Kungälv. Vi kan däremot inte tänka oss att sälja ut våra allmännyttiga bostadsföretag eller delar av beståndet till andra bostadsföretag. Vi är positiva till att hyresgästerna under vissa förutsättningar skall kunna bilda bostadsrättsförening och köpa ut sina bostäder. Intäkten som detta skapar skall användas till att förverkliga de övriga delarna enligt Alliansens inriktning för bostadspolitiken. Smartare smålägenheter Vi ser ett stort behov av mindre lägenheter åt ungdomar och ensamstående. De flesta ungdomar är i början av sitt arbetsliv med begränsade inkomster och kanske studieskulder. Ett nytt och smartare koncept måste till som möjliggör att vi kan få fram fler lägenheter åt denna grupp. Det finns gott om hyresfastigheter med platta tak och dessa kan med fördel kompletteras med takvåning. Genom s.k. loftgångslösning kan dessutom hisskravet tillgodoses, då hiss och trapphus kan placeras utmed husets gavel. Under perioden skall våra allmännyttiga bostadsföretag ta fram 150 smarta smålägenheter Gammal och trygg Kommunens befolkning växer och vi får fler äldre som är i behov av ett bekvämare boende som leder till gemenskap och ökad livskvalitet. Därför vill vi utöver trygghetsboendet på Kvarnkullen ta fram ytterligare 60 lägenheter av varierande storlekar i ett särskilt boendekoncept som vänder sig till personer över 70 år. Konceptet skall erbjuda boende, middagar i gemensam matsal, hälsoundersökning och ev. övrig service. Allt skall debiteras via hyresavin. Dessutom skall konceptet innehålla ett mottagningsrum för ambulerande sjukgymnast, massör, frisör och för andra tjänster som kan efterfrågas. Under perioden skall 60 lägenheter av varierande storlek enligt Trygghetsboendekonceptet färdigställas Boende för äldre planeras i alla våra kommundelar Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

35 Storfamilj med egna krypin En del av de problem som vi har i våra s.k. miljonprogramsområden är kopplade till trångboddhet och leder till att många barn har svårt att ta hem kompisar och därför blir hänvisade till ungdomsgårdar som inte alltid har öppet. Vi vill att ett lämpligt antal lägenheter byggs om till flerrumslägenheter utan att totalytan behöver bli nämnvärt större än i dagens största lägenheter. Vi tror att det finns ett behov för lägenheter som förutom ett vardagsrum/allrum och ett större sovrum, också innehåller 3 4 små sovrum om ca 7 m². På det sättet skulle även barn i större familjer kunna få eget rum utan att hyran behöver bli så mycket högre. Våra allmännyttiga bostadsföretag kartlägger efterfrågan för Storfamilj med egna krypin och tar fram en plan för färdigställande genom dels ombyggnation och dels genom nybyggnation, där totalytan och hyran inte nämnvärt överstiger nivåerna för dagens 4-rummare. Egna hem Det finns en stor efterfrågan på villatomter som behöver tillgodoses. Uppskattningsvis torde det innebära någonstans mellan tomter under åren Vår samhällsbyggnadssektor skall organiseras så att man klarar av att tillgodose detta behov. Ägarlägenheter Under perioden skall den nya boendeformen ägarlägenheter prövas. Konceptet kan innehålla olika former av färdigställande av gemensam exploatör där sedan den enskilde köparen skall kunna ta över och färdigställa efter sina egna förutsättningar och idéer. Vi ser gärna att i formen prövas i något område under 2013 som ett försöksobjekt och där lägenhetsköparen erbjuds att köpa en oinredd lägenhet som han med eget arbete sedan färdigställer. Kooperativa hyresrätter Det är en förmån att kunna påverka och bestämma över sitt eget boende och som ett led i detta har boendeformen kooperativ hyresrätt introducerats. Vi vill fortsätta att utveckla denna boendeform framför allt i nyproduktion men ser också intressanta möjligheter öka boendedemokratin genom att introducera den även i befintliga områden. Ombildning till bostadsrätt möter ibland invändningen att inte alla har råd att köpa och att det därför blir orättvist. Vid sådana tillfällen kan kanske kooperativ hyresrätt vara ett alternativ. Vi föreslår att det under mandatperioden ges möjlighet för hyresgäster i FÖRBO och Kungälvsbostäder att ombilda sina hyresrätter till kooperativa hyresrätter enligt reglerna i Lagen om kooperativ hyresrätt, 5 kapitlet. Planberedskap Vår samhällsbyggnadssektor skall vara organiserad så att man klarar planarbeten och genomförande av 400 bostäder per år. I vissa fall kan exploatören driva planprocessen med kommunen som kontrollorgan och med huvudansvar. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

36 Bilaga 2 Mellan himmel och jord, Alliansens program för en hållbar livsmiljö och folkhälsa En generationsskuld finns i vår livsmiljö som påverkats negativt av tidigare generationer. Alliansen har därför implementerat begreppet generationsansvar som även skall inkludera värden i natur och livsmiljö som vi vill skydda och förbättra. Hållbar livsmiljö och folkhälsa Det finns en tydlig koppling mellan livsmiljö, folkhälsa och framtidstro. Generationsansvaret omfattar därför också folkhälso- och miljöarbetet. Välfärdsbokslutet skall under 2013 utvecklas till en handlingsplan. Regionala och kommunala miljömål Kopplingen mellan ekologi, ekonomi och socialt ansvarstagande är nödvändigt i arbetet för ett långsiktigt hållbart samhälle. Miljöpolitiken skall bygga på naturhänsyn, försiktighetsprincipen och inställningen att den som förorenar betalar. Alla har ett eget ansvar för att deras handlingar inte skadar miljön. Förnybara resurser ska inte förbrukas snabbare än de återskapas. Naturens förmåga att återskapa resurser ska inte förstöras. Utarmningen av den biologiska mångfalden måste stoppas. Vi har under en lång rad av år kunnat se utvecklingen av vårt miljöarbete via vårt miljöbokslut och vi vill uppgradera miljöbokslutet till ett miljöledningssystem som skall ge kommunstyrelsen riktlinjer i all kommunal verksamhet, allt enligt kommunfullmäktiges uppdrag. På så sätt kan vi få ett samlat grepp där energiplan, nationella och regionala miljömål mm vägs samman till ett inriktningsbeslut. Här måste Kungälvs Kommun ta på sig ledartröjan och ta ett stort ansvar även i regionfrågorna och intensifiera samverkansarbetet i regionen gällande miljön och den hållbara utvecklingen i infrastrukturfrågorna. Genom att bl a dela på specialistkompetenser mellan kommunerna kan man uppnå bättre kunnande och ekonomi. Kommunen skall under 2013 utreda möjligheterna att ansluta sig till Aalborg +10. Hållbara affärsmodeller Vårt ekologiska fotavtryck är betydande sett ur ett internationellt perspektiv. Ju mer vi ökar vår offentliga konsumtion ju mer ökar vi resursuttaget. Av den anledning vill vi undvika affärer som uppmuntrar oss till fortsatt slit- och slängkultur. Vi vill i stället göra upphandlingar som bygger på hållbara affärsmodeller. Leverantörer som erbjuder varor/tjänster vilka är förenade med det lägsta råvaru- och energiuttag skall uppmuntras och vi vill upphandla av dom som erbjuder produkter med lång livslängd, uppgraderbara och som kan repareras. Alliansen vill att förvaltningen arbetar fram en hållbar affärsmodell som kan börja tillämpas under Skolan, barnen och miljön Skolan har ett stort ansvar för att utveckla ett tidigt ansvarstagande för miljön och det hållbara samhället. Redan i förskolan skall generationsansvaret för den fysiska miljön läggas in i undervisningen. Detta gäller för skolmiljön såväl som för den yttre vardagsmiljön. Vi har redan flera förskolor och några skolor som fått utmärkelsen Grön flagg för sitt miljöarbete. Mimers Hus syd och nord har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. Klimathotet skall inte göras till skäl för att påtvinga människor en viss livsstil. Det är viktigt att inte komma med politiska pekpinnar hur varje människa bör leva. Däremot bör människor som eftersträvar att göra aktiva insatser för att minska klimathotet ges bättre möjligheter att göra sakligt välunderbyggda och medvetna val. Miljöpolitiken skall bygga på god naturhänsyn, försiktighetsprincipen och god framförhållning. Samhället och Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

37 politiken har ett stort ansvar att underlätta detta genom kunskapsspridning, lagstiftning och ekonomiska styrmedel. Vatten Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en ren och tillräcklig vattentillgång skall vara en självklarhet för kommunens innevånare. Vattenkvalitén måste säkras i sjöar, älvar, vattendrag och hav. Kungälvs kommun skall vara pådrivande i aktuella vattenvårdsförbund och ta ett stort ansvar för att vattenkontroll utförs i alla led. Utbyggnad av VA skall överensstämma med översiktsplanens intentioner. Gröna näringar och mångfald Allt fler arter hotas idag av utrotning. Floran och faunan blir ständigt fattigare. Möjligheten till naturupplevelser minskar för såväl vår generation som de kommande. Världens skogar rymmer 70 procent av den biologiska mångfalden och binder dessutom koldioxid, varför skövling av regnskogar samt avverkning av värdefull gammelskog måste minskas. Jord- och skogsbruk, fiske, jakt och fysisk planering måste bedrivas så att naturvärden och mångfald i naturen bevaras för framtida generationer. Genom ett mera uthålligt brukande och fler skyddade områden kan livsmiljöerna för hotade arter räddas och människans möjligheter till naturupplevelser säkras. Vi skall vara restrektiva till att exploatera odlingsmark och i första hand använda ytor som inte är produktiva. Alliansen vill därför spara bl a Trankärrs jordbruksmark från exploatering. Vi vill också arbeta för att aktivt värna om fisken och speciellt hotade fiskarter på västkusten i ett samarbete med fiskevårdsförbunden och 8 fjordar. Det är viktigt att bevara ett mångfacetterat fiske ur upplevelsesynpunkt likväl som ur ett kustnära och småskaligt näringslivsperspektiv. Alternativt och hållbart energiuttag Alliansen förespråkar en utbyggnad av alternativa energislag även i vår närhet. Vindkraft, våg- och strömkraft är tillsammans med solenergi en stor resurs som vi vill utveckla i Kungälv i samarbete med närliggande kommuner. Grön el är ett måste för en framtida teknikutveckling och är ett ben i det europeiska energisamarbetet. Varsamhet och samklang med naturvärden är en självklar del i vår planering av framtida energiutbyggnad. Målet att minska energianvändningen i den kommunala verksamheten är självklar ur såväl ekonomisk- som miljöbelastningssynpunkt. Under 2011 skall ytterligare resultatmål och uppföljningsregler utarbetas. Miljövänlig teknikutveckling Slösaktig resursanvändning och missade möjligheter till miljövänlig och resurshållande teknisk utveckling måste ersättas med ny teknik som reducerar råvaruanvändningen och effektiviserar energianvändningen. Uppvärmning, transporter och energiproduktion måste effektiviseras för att undanröja de stora hot som utsläpp från dessa sektorer utgör. Genom ökad och mer konsekvent användning av ekonomiska styrmedel och till stöd till forskning och utveckling kan teknikutveckling och teknikspridning stimuleras. Kungälvs kommun har en väl fungerande avfallsåtervinning och en hög återvinningsgrad. Alliansen vill vidmakthålla och utveckla kvalitén vid återvinningsstationerna samt skärpa kontrollen så att det återvunna avfallet omvandlas till bl a användbar och miljöriktig energi. Ekonomiska styrmedel Fram till idag har man betraktat naturen som en gratis resurs. I fortsättningen måste hållningen vara att den som förbrukar, förorenar eller förgiftar skall vara den som betalar. Ekonomiska styrmedel skall så långt som möjligt vara generella, kostnadseffektiva, teknikneutrala och styra mot ett minskande växthusgasutsläpp och därigenom gynna koldioxidsnåla och förnyelsebara energislag, göra klimatsmarta lösningar konkurrenskraftiga och bidra till energieffektivisering. Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

38 Tydliga direktiv till kommunala bolag och till planhandläggare skall ges gällande transporteffektivisering av energi till bostads- och verksamhetsområden. Kommunen skall vara en föregångare vad gäller miljöriktiga fordon och användande av miljöbränsle. Demokrati och kunskap ger miljövinst Ökad kunskap och konsumentmakt är i kombination med en modern lagstiftning, effektiva verktyg för att hantera miljöproblem och klara de ekologiska utmaningar vi står inför. Ett hållbart samhälle kräver att alla tar sitt ansvar för sin egen livsstil. Att demokratin vinner mark i stora delar av världen inger hopp också inom miljöområdet. Den öppenhet och insyn och det ifrågasättande som demokratiska system innebär gör det möjligt att i tid upptäcka miljöhot och tvinga makthavarna att agera. Fler demokratier ökar möjligheterna att, främst inom FN:s ram, sluta meningsfulla globala överenskommelser om tekniköverföring och gemensamma miljöregler. En stolt historia kräver ett fortsatt ansvar och engagemang. Den kunskap och de utmaningar vi nu står inför pekar dessutom på vikten av ytterligare insatser samt möjligheter för kommunen, näringslivet och varje enskild medborgare att medverka till ett hållbart samhällsbyggande. Detta är att ta ett generationsansvar! Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna 2

39 Fullmäktigeberedningarnas förslag Rambudget för Kungälvs Kommun Inledning År 2011 blev ännu ett år som präglats av osäkerheter kring konjunkturer och finansiell situation i Europa. Sverige har lyckats bibehålla förhållandevis starka och trygga finanser trots oron i Eurozonen. Våra förutsättningar och möjligheter i kommunen påverkas dock i allt högre grad av händelser i omvärlden. Många företag i kommunen är direkt eller indirekt beroende av import och export. Många av våra skattebetalare pendlar dagligen ut till stora exportföretag. De kommande åren bjuder på många ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar där det blir allt viktigare att använda kommunens resurser på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet. En skola för kunskap och utveckling Kommunens ambition är att kunna möta de behöv som finns inom barnomsorgen i alla kommundelar. Det, tillsammans med en skola som i vår kommun skall tillhöra landets bästa kunskapsskolor, är viktiga möjliggörare för kommunens tillväxtambitioner. Kungälv är en tillväxtkommun och en strategisk förutsättning är att skolorganisationen organiseras för att stödja den förväntade ökningen av antalet elever. Lärandeberedningen vill samtidigt förbättra kvaliteten i skolan, fler skall nå godkänt i alla ämnen och fler skall bli behöriga till gymnasium och högskola. Vi ser här personalens kompetens som central. Vi strävar efter att alla barn/elever ska synliggöras genom att gruppens storlek anpassas efter barnens/elevernas behov. Vi måste höja ambitionen med elevhälsan. Vi vill lyfta fram kulturens betydelse för hälsa och för möjligheten att växa som människa. Bibliotek, hembygdsgårdar och museer är exempel på viktiga kunskapskällor och samlingsplatser. Den investering som kommunen har gjort i konstverk skall underhållas på ett professionellt sätt och göras mer tillgängliga för kommunens invånare. Med socioekonomiskt tänkande sparar vi resurser Välfärdsberedningen menar att det socioekonomiska tänkande ska genomsyra allt arbete med barn och familjer i riskzon! Ju senare i livet insatser sätts in vid t.ex. psykosocial ohälsa desto mindre är möjligheten till rehabilitering och desto större blir kostnaden. Fortsatt fokus på samarbete mellan alla aktörer som möter samma individer. Det finns behov av fler biståndsbedömda äldreboenden i flertalet kommundelar, samt på sikt ett större antal platser centralt i Kungälv. Det är viktigt att arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende centralt och i kommmundelarna ges fortsatt hög prioritet under de kommande åren. Behovet av äldreomsorg påverkas marginellt av kommunens nyexpansion.

40 2(12) Kommunen står inför en ökning av personer med funktionshinder samt en stor ökning av antalet äldre, vilket kommer att kräva ökade resurser. Vi måste rusta i tid för denna utveckling. Demokrati, delaktighet, jämställdhet, integration och tillgänglighet Vår kommun skall alltid vara en framstående kommun vad gäller möjligheter för våra medborgare att vara delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet och bakgrund. Våra beredningar skall ha tydligt fokus på medborgarnas delaktighet. I Kungälvs kommun ska det vara lätt att ta del av de gemensamma resurserna och komma i kontakt med tjänstemän och politiker. Ny teknik möjliggör för alla medborgare att påverka de politiska processerna genom förslag och opinionsbildning via nätet. Vår verksamhet skall präglas av jämställdhetsintegrering, där jämställdhetsperspektivet syns i allt från de politiska besluten till mötet med våra brukare. I vår växande kommun är det av yttersta vikt att inse att integrationsarbetet kommer att ha betydelse för att vi skall växa även ur aspekten jämlikhet mellan människor av olika kulturell och etnisk härkomst. Våra verksamheter skall i alla avseenden ta ansvar för att klyftor ur härkomstsynpunkt motarbetas. Detta kräver samarbete mellan kommunens alla verksamheter. Projekt som främjar tolerans och respekt mellan människor behöver utvecklas. Nytt samlat budgetgrepp från KF:s beredningar Att utarbeta en rambudget för kommunen i ett 4-årsperspektiv innebär inte bara att bedöma den totala ekonomiska ramen som kommunen har till sitt förfogande. Det handlar också om att balansera denna ekonomiska ram mot långsiktiga politiska ambitioner och mål. Det vi från beredningarna lyfter fram i årets rambudget är framför allt relaterat till lagstadgad kärnverksamhet. Sedan vi införde en arbetsmodell med beredningar har ekonomiberedningen själv lagt fram förslag till rambudget, med bistånd från övriga beredningar. Från och med 2013 är rambudgeten ett samlat dokument från beredningarna, med ekonomiberedningen som sammanhållande! Tanken är att vi skall bli bättre ur ett långsiktigt perspektiv att belysa de olika strategiska frågorna och hur de hänger ihop med varandra, samt få en övergripande diskussion om verksamhetsprioriteringar och ekonomi. Årets tema är den nyligen antagna översiktsplanen 2010 och strategiska mål kring genomförandet och förverkligandet. Baserat på den tidigare antagna tillväxtambitionen och den dokumentation som omger ÖP-arbetet, har beredningarna studerat förutsättningar i respektive kommundel enligt områdesindelningen i ÖP. Beredningarna föreslår i detta dokument på övergripande nivå de prioriteringar och etappindelningar som vi bedömer viktiga för att nå bästa möjliga tillväxt i ett 5-årsperspektiv, med hänsyn tagna till ekonomiska, ekologiska och sociala faktorer. En attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar! En ny översiktsplan antogs av KF i januari 2012 och öppnar för en tämligen offensiv tillväxt framför allt i kommunens centrala delar, men också i dess olika kommundelar. Det finns dock naturliga kapacitetstak och begränsningar både inom den politiska processen och inom förvaltningen. Vi måste också vara införstådda med att efterfrågan av nya bostäder inte är obegränsad, vilket en del av senare års exploateringsprojekt visat.

41 3(12) Vi tror därför att det är viktigt att kommunen tar tydliga initiativ vad gäller planarbeten och att vi har tillräckligt fokus på genomförandet av uppstartade projekt. Vi föreslår att kommunen prioriterar fortsatt förtätning i de centrala delar i Kungälv och Ytterby som ÖP:n pekar ut, samt börjar nyexploatera i några av de områdena som anges i planen. Vi konstaterar också att det faktum att genomförandet ännu ej startat på Kongahällatomten är ett allvarligt hinder för en sund expansion i Kungälv, vilken också inkluderar planerna på ett resecentrum och ett samlat grepp kring kollektivtrafiken. I kommundelarna har vi analyserat tillväxtmöjligheterna, men också sådana barriärer och hinder där kommunen har begränsad rådighet. I PM-rapporterna ser vi olika tillväxtscenarier och dess effekter, inte minst för förskola och skola. Vi föreslår att Kärna och Diseröd prioriteras högre än övriga kommundelar, eftersom vi bedömer att en begränsad tillväxt (50 150) nya hushåll i ett 5-årsperspektiv bör vara fullt möjlig. I övriga kommundelar visar vi på kostnadskrävande barriäreffekter, som minskar möjligheterna till expansion på kort sikt. Tema: Beredningarnas förslag till övergripande prioritering (etappindelning) av ÖP:n. Med en övergripande ambition om att nå invånare 2020, ställs stora krav på strategin för genomförandet. Beredningarna har träffats under hösten och arbetat med översiktsplanedokumentation och PM, diskuterat tillvägagångssätt samt format ett underlag för att kunna föreslå väl underbyggda prioriteringar. Vi har också diskuterat oss fram till upplägg och struktur i nu liggande rambudgetdokument. Underlaget för prioritering har dokumenterats som SWOT-analyser för de olika geografiska områdena. Det minskar risken att underlaget färgas för mycket av enskilt tyckande. De kriterier som bedömts i SWOT-analysen är: Bostadsbyggande, VA-situation, kollektivtrafik (K 2020), förskola/grundskola, trafikverkets frågor, näringsliv, GC-vägar, idrott, arbetstillfällen och äldreomsorg Vi kommenterar nedan våra slutsatser per kommundelsområde utifrån perspektivet att åstadkomma ny bebyggelse inom ett 5-årsperspektiv. Bilden indikerar beredningarnas sammanvägda intryck. Se vidare i bilaga 1 de detaljerade SWOT-analyserna per område! Områden med hög prioritet Kungälv/Ytterby/Kareby Goda förutsättningar för förtätning samt planläggning av nya bostadsområden. Viktigt att fokusera på att skapa ett tätare centrum. Kongahällatomten är den viktigaste nyckeln i detta. Med ett resecentrum skapas en bättre och tydligare struktur i kollektivtrafiken. Fortsatt expansion av verksamhetsområden längs E6 bidrar till fler arbetstillfällen, direkt och indirekt. Faktorer som talar för en expansion: Med förtätning kan Kungälvs centrala delar kopplas samman

42 4(12) Behov av integration mellan orterna God tillgång till industrimark Kollektivtrafiken VA-situationen Bra kommersiell/kommunal service Kärna Kärna tätort är den minsta i kommunen, men är också ett centrum för ett stort omland. ÖP:n visar på flera möjliga områden för nybyggnation. Kärna erbjuder bra boendemiljö, samt närhet till natur och hav. VAsituationen är god i Kärna, liksom kollektivtrafiken. Bra förutsättningar vad gäller förskola/skola och äldreomsorg. Faktorer som talar för en expansion: Bra boendemiljö Bra VA-situation Förskola/skola Utökning av GC-nätet Relativt god kollektivtrafik Diseröd En relativt liten centrumort med gott om exploateringsbar mark i centrumnära lägen. Kommunen äger mycket mark som snabbt kan tas i anspråk. Vatten- och avloppssituationen är god i området. Faktorer som talar för en expansion: Snabb möjlighet till planläggning genom egen mark God VA-situation Bra förutsättningar förskola/skola GC-väg till Kungälv Förbättrad kollektivtrafik

43 5(12) Områden med lägre prioritet Marstrand Marstrand har många goda värden och erbjuder fantastisk boendemiljö! Men det finns också många utmaningar och hot. Väg 168, parkeringar, länsstyrelsens översyn av naturreservaten, klimatfaktorer mm. Med projekt Entre Marstrand kan ett mer samlat expansionsgrepp tas, men med tanke på komplexiteten behövs mer tid för fördjupning av ÖP:n och följande detaljplanarbeten, vilket inte talar för många nya bostäder den kommande 5- årsperioden. Kode Ligger väl i linje med det regionala stråket i nord-sydlig riktning och har god kollektivtrafik. Erbjuder god boendemiljö med närhet till hav. Vi rekommenderar KS att skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägsövergång och centrumplacering innan nya exploateringsprojekt startas upp. Väg 168 Prioriterat huvudstråk i ÖP:n. Hur mycket ytterligare trafik tål vägen? Tillväxt i Marstrand och Tjuvkil leder till ökad trafikbelastning i Ytterby och Kungälv. Vi föreslår ett mer samlat exploateringsgrepp där Grokarbymotet kopplas till en ny avfart mot 168:an i Ekelöf och nyexploatering i Marstrand och/eller Tjuvkil. En modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet behöver snarast tas fram. SWOT-analyserna som bilaga till detta dokument. ÖP:ns förhållande till regionens utveckling Översiktsplanen behandlar i huvudsak kommunangelägna frågor, men berör också utvecklingsscenarier i grannkommunerna. Ale står inför en mycket spännande utveckling som Kungälv kan få del av, Göteborgs

44 6(12) expansion i de norra kommundelarna kan skapa möjligheter för Kungälv inte minst vad gäller kollektivtrafik och övrig infrastruktur. Det är bra att F&U har fått uppdraget att följa denna utveckling och vid behov föreslå kompletteringar eller förändringar till nu antagen ÖP. Kommentarer kring förslaget till rambudget Vi har tidigarelagt arbetet med rambudgeten med ca 2 månader för att därmed kunna anta rambudgeten tidigare i KF. Genom att antagande av rambudgeten redan i mars ger vi KS och förvaltningen tillräckligt utrymme för att vara helt klar med detaljbudget, sektions- och enhetsbudgetar när året startar. Till årets rambudgetdokument är också beredningsskrivelser från övriga beredningar bifogade. Syftet är att ur beredningsperspektivet förtydliga de strategiska målen ytterligare. Nu hänger målen ihop på ett tydligare sätt än tidigare. Verksamhetsåret 2011 uppvisar ett stort negativt resultat. Detta beror till stor del på jämförelsestörande poster som förändringen av pensionsskulden, som med kommunens valda redovisningsmodell slår direkt på resultatet. Men generellt präglas 2011 av stora avvikelser från budget både uppåt och neråt på flera områden. Såväl skatteintäkterna som verksamhetskostnaderna blev större än planerat. Fortfarande kan vi konstatera att det är svårt att nå de överskotts- och investeringsmål som KF beslutat. Ekonomiberedningen menar fortfarande att kommunen på sikt behöver ett överskottsmål om 4 % (motsvarande drygt 80 MSEK), men föreslår att tidpunkten för detta skjuts fram ett år. Detta överskottsmål behövs för att ge ett investeringsutrymme på närmare 200 MSEK per år. Om vi lyckas uppnå en fortsatt god tillväxt bör vi sammantaget under den kommande 4-årsperioden få en skatteintäktsökning som minst motsvarar de ökade kostnaderna. Men vi behöver också redan nu ta höjd för de ökade kostnader som de demografiska förändringarna kommer att innebära om några år. Vi rustar för stora framtida utmaningar! Kungälv står precis som många andra kommuner inför ekonomiska utmaningar som kommer att kräva mycket av oss. Vi har en befolkningsstruktur som gör att allt färre förvärvsarbetande skall försörja allt fler äldre. En kontinuerlig fortsatt tillväxt kan delvis kompensera denna demografiska förändring, men vi kommer ändå att få känna av de ekonomiska effekterna av detta. Ekonomiberedningens uppfattning är att vi står inför ett framtida läge med en skattebas som ökar långsammare än kostnaderna för den framtida samlade verksamheten (tillväxt, demografiska förändringar mm), tillsammans med faktorer vi själva inte kan påverka, som statsbidragens utveckling och den internationella konjunkturen. Dessa faktorer påverkar kommunens förmåga att nå KF:s uppsatta överskottsmål. En av de viktigaste uppgifterna vi står inför vad gäller kommunens ekonomi är att ta fram åtgärder som gör att vi kan klara dessa framtida utmaningar. De verktyg som kan användas är kontinuerlig effektivisering i kommunens verksamheter, alternativa finansieringar av välfärdens tjänster och anläggningar, eller skattehöjningar. Vi bör också se över vad det är vi inte är tvungna att ha enligt kommunallagen, som ett led i att minska verksamhetens kostnader. Ekonomiberedningen vill trycka på vikten av att vi är medvetna om dessa utmaningar och att vi bygger upp en beredskap för att kunna hantera dem. Kommunen behöver tydligare investeringsplanering Ekonomiberedningen vill rikta fokus mot investeringsverksamheten och påtala vikten av att nödvändiga investeringar genomförs. För att klara detta behöver investeringskapaciteten och investeringsutrymmet vara tillräckliga. Kommunens investeringar måste också planeras och prioriteras på ett långsiktigt sätt. Underlagen för investeringsbeslut måste vara väl genomarbetade och skall förutom investeringsbelopp och tidsramar också beskriva investeringens driftskostnadskonsekvenser.

45 7(12) Idag saknas en heltäckande bild av kommunens långsiktiga investeringsbehov. Detta försvårar den övergripande ekonomiska planeringen och kan i värsta fall leda till att vi saknar utrymme för nödvändiga investeringar. För att komma tillrätta med detta behöver kommunen ta fram långsiktiga investeringsplaner, lämpligtvis med tidshorisonten 10 år. Det finns stora investeringsbehov i bl a skollokaler som måste rymmas inom ramen för skattefinansierade investeringar. Tillväxt innebär framtunga investeringar, både som skattefinansierade investeringar och investeringar i VA-nät samt exploateringsinvesteringar. De två senare typerna av investeringar återbetalas av VA-abonnenter och fastighetsägare. Men det är kommunen som får finansiera initialt, i huvudsak via nya lån. Kommunens lokalkostnader förefaller vara omotiverat höga. Kommunfullmäktige har antagit en fastighetsstrategi som har som ett av sina syften att säkerställa en ekonomisk lokalförsörjning. Det är av stor betydelse att fastighetsstrategin följs och att kommunens lokaler och anläggningar underhålls på ett korrekt sätt och att nödvändiga investeringar görs för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar av våra lokalbehov. Strategiska förutsättningar God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF , beskriver modellen för styrning och uppföljning. Strategiska mål för perioden Kommunfullmäktiges verksamhetsmål som tillsammans med de finansiella målen, ska styra mot god ekonomisk hushållning i Kungälvs kommun: God och trygg livsmiljö o Med en bra bildning, omsorg, kultur, turism och god arkitektur skapar vi gemensamt en stimulerande livsmiljö för människor, föreningar och företag att växa och utvecklas i. o Med en kunskapsskola som är en av Sveriges bästa ger vi våra barn och ungdomar den bästa förutsättningen att utforma sin framtid o Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. o Integrationsarbetet skall genomsyra alla våra verksamheter. o Vi skall en säkra en trygg omsorg för brukare och anhöriga. o Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas en god plattform för lärande. o Kungälv ska vara en trygg kommun som förebygger och eliminerar risker så tidigt som möjligt. Hållbar utveckling o Ett växande och hållbart samhälle med ansvar för kommande generationer. o Våra medborgare i alla åldrar skall kunna vara delaktiga i de demokratiska processerna. o Med hjälp av infrastruktur förbättrar vi möjligheten för företag att utvecklas i vår kommun och utvecklar samhällen med attraktiva boendemiljöer i centralort och serviceorter. På längre sikt skapar vi också förutsättningar för utveckling i kustzonen, i utvalda områden. o Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade utsläpp. o God ansvarsfull förvaltning, utveckling och underhåll av egna anläggningar och IT-infrastruktur. o God, långsiktig och ansvarsfull förvaltning av de investeringar som gjorts i konst och kultur o Jämställdhetsperspektiv införlivas i vår organisation, våra verksamhetsområden, vårt beslutsfattande, i vår planering och utförande av verksamheter

46 o Kungälv skall vara en attraktiv kommun för ett differentierat näringsliv Valfrihet o Med gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, skola och social omsorg skapar vi möjligheter för den enskilde att välja. 8(12) Finansiella mål för perioden Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande. Soliditeten skall öka. De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Kommentarer till de finansiella målen Ekonomiberedningen har formulerat ekonomiska mål och nyckeltal för Kungälvs kommuns ekonomi från ett långsiktigt perspektiv. Målen uttrycks som delar av det totala inflödet av skatter och statsbidrag. Den ram som kommunfullmäktige sedan överlämnar till kommunstyrelsen för varje år är en produkt av de finansiella målen och skatteintäkterna. Överskottsmål 4 % år 2016 Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan lämna utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. Demografiska förändringen slår igenom med större kraft först efter Därför viktigt ta höjd för detta de närmast kommande åren. Kommunens investeringar (byggande av fasta tillgångar) måste betalas över en period av 33 år. Eftersom byggandet av anläggningar har varit omfattande på senare år måste en allt större del avsättas för s k avskrivning (anläggningarnas värdeminskning). Kommunens anställda har en fordran på kommunen för pensioner som skall betalas ut i framtiden. Kommunen har först på senare år börjat avsätta pengar för detta. Antalet pensionärer ökar och det innebär att utbetalningarna sker till allt högre belopp årligen under planperioden. Målet att överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag 2016 är både en möjliggörare och en begränsning. Finansiellt sparande till pensionerna Under ytterligare en 10-årsperiod kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (ca 200 MSEK) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga kostnaden att sjunka för kommunen under perioden. Dock måste det finansiella sparandet kvarstå. Begränsade investeringar Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det formulerade målet att de skattefinansierade investeringarna bör rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (framförallt VA-investeringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de kan behöva finansieras på andra sätt. Soliditeten skall öka Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade.

47 9(12) Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kommer soliditeten endast att öka något eftersom upplåningen samtidigt ökar. RESULTATRÄKNING Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag Mkr Verksamhetens nettokostn , , , ,3 Varav k ommunfullmäk tige 15,0 18,0 Varav k ommunstyrelsen 1 761, ,3 Jämförelsestörande Avskrivningar -82,4-85,0-88,0-90,0-90,0-90,0-90,0 Verksamhetens nettokostn , , , , , , ,7 Skatteintäkter (inkl fast avg) 1 817, , , , , , ,0 Finansiella kostnader, netto -18,3-110,5-55,0-55,0-60,0-65,0-70,0 Förändring av eget kapital 55,9-75,6 15,0 23,7 37,0 62,9 92,3 Resultat/sk atteintäk ter 3,08% -4,01% 0,78% 1,19% 1,79% 2,93% 4,12% Nettok ostnadsök ning 6,27% 0,65% 2,75% 2,75% 2,75% 2,75% Sk atteintäk tsök ning 3,71% 2,63% 3,10% 3,56% 4,12% 4,19% 1. Verksamhetens nettokostnader räknas upp med 2,75% per år 2. Skatteintäkter 2016 uppskattas till 2240 tkr (ingen prognos från SKL) 3. Med skatteintäkten 2240 tkr nås 4% överskott 2016 Finansieringsanalys Mkr Bokslut Prognos Budget Förslag Förslag Förslag Förslag Förslag Förändring av eget kapital 55,9-75,4 15,0 23,7 37,1 63,0 92,3 Av- och nedskrivningar 82,4 85,0 88,0 90,0 90,0 90,0 90,0 Förändring av pensionsskuld -19,9 80,0 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 Medel från verksamheten 118,4 89,6 128,0 138,7 152,1 178,0 207,3 Förändr. kortfristiga fordringar 39,2 Förändr. kortfristiga skulder -148,9 Förändring likv. medel drift 8,7 89,6 128,0 138,7 152,1 178,0 207,3 Investeringar Förändring -44,9 värdepapper Exploatering 0,0-20,0-60,0-50,0-50,0-50,0-50,0 Nettoinvest skattefin verks -126,8-97,0-100,0-173,7-187,1-200,0-200,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -58,0-60,0-35,0-35,0-35,0-35,0 Förändring likv. medel inv. -171,7-175,0-220,0-258,7-272,1-285,0-285,0 Finansiering Upplåning 236,7 128,0 100,0 145,0 145,0 130,0 105,0 Upplåning bolag 81,0 3,0 168,0 Amortering -249,0-48,0-148,0 Placering pensionsmedel -75,0-25,0-25,0-25,0-25,0-25,0-25,0 Förändring kortfristig 87,0 del Förändring utlåning Förändring likv. medel fin. 80,7 58,0 95,0 120,0 120,0 105,0 80,0

48 10(12) Total förändring likv medel -82,3-27,4 3,0 0,0 0,0-2,0 2,3 BALANSRÄKNING, 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec 31-dec Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Avsättning för pensioner Summa Eget kapital, avsättn och skulder Eget kapital Pensionsskuld Övriga avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa Soliditet 12,3% 9,1% 9,4% 9,6% 10,1% 11,5% 13,6% Mkr Resultat

49 11(12) Pensionsskuld och pensionssparande Pensionsskuld Mkr ,0 Sparande 320,0 295,0 245,0 270,0 220,0 190,0 134,0 50,0 89,0 0,0 0, Mk Nettoinvesteringar

50 12(12) Soliditet 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0%

51 Bilaga Rambudget Status: Version: KF Godkännade G1 1(3) Lärandeberedningens detaljerade mål i rambudget Sammanfattning Lärandeberedningen vill prioritera och detaljera ett antal av de strategiska målen i rambudgeten , detta för att sätta långsiktiga, mätbara, mål för skola, elevhälsa, kultur och fritid från Lärandeberedningens horisont. Lärandeberedningen vill särskilt fokusera på resultatet för skolan i Kungälv för att kunna ge barn och unga i Kungälv en bra framtid. Vi skall ansvarsfullt hushålla med våra resurser nu för att kunna få en hållbar utveckling för både skola och kulturliv på lång sikt. Lärandeberedningen vill poängtera spontanidrottsplatsernas betydelse för en bra fritid. Syftet med kommunens konstinnehav är att det skall vara till nytta och glädje för kommunens invånare liksom för kommunens anställda. Vi vill ta ett generationsansvar genom en god förvaltning och fortlöpande inköp av konst. Bakgrund Grunden för denna skrivelse är de strategiska målen som definieras i rambudgeten För att göra dessa långsiktiga mål mätbara så behöver de detaljeras och Lärandeberedningen har valt ut ett antal detaljerade mål som kopplas till rambudgetens strategiska mål. Bedömning Lärandeberedningen härleder följande prioriterade mål från kommunfullmäktiges övergripande mål; God och trygg livsmiljö o Med en kunskapsskola som är en av Sveriges bästa ger vi våra barn och ungdomar den bästa förutsättningen att utforma sin framtid Detaljerat mål: Kungälv skall vara bland de 30 bästa skolkommunerna i Sverige senast 2016 baserat på följande SKL indikatorer; Andelen elever i grundskolan som uppnått målen i samtliga ämnen (Grundskola SKL A1) Genomsnittligt meritvärde för grundskolan (Grundskola SKL A2) Andelen behöriga till gymnasieskolan (Grundskola SKL A3) Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år (exkl. individuellt program) (Gymnasium SKL A1) Genomsnittligt betygspoäng i gymnasiet (Gymnasium SKL A5) Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning (Gymnasium SKL A9) o Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga Detaljerat mål: Arbetet med de psykosociala faktorerna för skolan i Kungälv skall präglas av

52 2(3) Det systematiska arbetet med alkohol, droger och tobaksprevention skall fortsätta. Riktad insats för barn med koncentrationssvårigheter och problematik kring nedstämdhet Detaljerat mål: Fler spontanidrottsplatser skall finnas på plats 2016 jämfört med Underhåll och drift av spontanidrottsplatser liksom övriga anläggningar måste säkras. I kommunstyrelsens arbete med att inventera och utarbeta en handlingsplan angående idrottsanläggningar, så vill vi särskilt se konkreta resultat när det gäller spontanidrottsplatser. Hållbar utveckling o God ansvarsfull förvaltning, utveckling och underhåll av egna anläggningar och IT-infrastruktur Detaljerat mål: Utredning av skolan i Kungälvs avvikelse från standardkostnaderna, SKL B2, skall utredas under Detta är en förutsättning för att kunna sätta långsiktiga mål. Detaljerat mål: Matsvinnet i Kungälvs skolor skall senast 2016 vara bättre än 7% räknat på hela verksamheten, särskilda åtgärder skall sättas in i gymnasieskolan där svinnet är störst. o God, långsiktig och ansvarsfull förvaltning av de investeringar som gjorts i konst och kultur Detaljerat mål: Kungälv skall ha ett kontinuerligt och systematiskt arbete för inventering, inköp, katalogisering, förvaring och renovering av kommunens konst. Frågan om försäljning/uthyrning skall prövas. Detaljerat mål: Kommunens konst skall vara tillgänglig för kommuninvånarna och kommunens anställda. Förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen får i uppdrag att arbeta med följande strategiska mål; 1. Skolan i Kungälv skall vara bland de 30 bästa skolkommunerna i Sverige senast 2016 baserat på följande SKL indikatorer; a. Andelen elever i grundskolan som uppnått målen i alla ämnen (Grundskola SKL A1) b. Genomsnittligt meritvärde för grundskolan (Grundskola SKL A2) c. Behörighet till gymnasieskolan (Grundskola SKL A3) d. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom tre år (Gymnasium SKL A1) e. Genomsnittligt betygspoäng i gymnasiet (Gymnasium SKL A2) f. Andel elever som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning (Gymnasium SKL A9) 2. Arbetet med de psykosociala faktorerna för skolan i Kungälv skall präglas av

53 a. Det systematiska arbetet med alkohol, droger och tobaksprevention skall fortsätta. b. Riktad insats för barn med koncentrationssvårigheter och problematik kring nedstämdhet 3. Fler spontanidrottsplatser skall finnas på plats 2016 jämfört med Underhåll, drift, av spontanidrottsplatser liksom övriga anläggningar måste säkras. I kommunstyrelsens arbete med att inventera och utarbeta en handlingsplan angående idrottsanläggningar så vill vi särskilt se konkreta resultat när det gäller spontanidrottsplatser. 4. Matsvinnet i Kungälvs skolor skall senast 2016 vara bättre än 7% räknat på hela verksamheten, särskilda åtgärder skall sättas in i Gymnasieskolan där svinnet är störst. 5. Kungälv skall ha ett kontinuerligt och systematiskt arbete för inventering, inköp, katalogisering och renovering av kommunens konst. 6. Kommunens konst skall vara tillgänglig för kommuninnevånarna i högre grad. 3(3)

54 Bilaga Rambudget Status: Version: Kf Godkännande G1 1(3) Välfärdsberedningens detaljerade mål i rambudget Sammanfattning Att tidigt sätta in insatser för att stötta barn och familjer har visats ge stora ekonomiska och sociala vinster, för individer i första hand, liksom för samhället i stort. Detta socioekonomiska tänkande vill Välfärdsberedningen ska genomsyra allt arbete med barn och familjer i riskzon. Ju senare i livet insatser sätts in vid t.ex. psykosocial ohälsa desto mindre är möjligheten till rehabilitering och desto större blir kostnaden. Det är viktigt att man samarbetar inom kommunen, men också med regionens olika verksamheter som möter samma individer. Som förälder eller barn i behov av stöd bryr man sig inte om vem som ger stödet och man vill inte heller känna av några gränser mellan olika huvudmän. Familjecentraler behöver utvecklas på fler ställen, i väntan på detta måste samverkan ske ännu bättre mellan kommunen och MVC samt BVC. Det är också mycket viktigt att familjestödjaren får fortsätta sitt förebyggande arbete även 2013 och framåt. Kommunenes krismottagningar och familjerådgivning är viktiga instanser som måste värnas. I Kungälvs kommun har vi en kö för att komma till ett särskilt boende. Det är viktigt att byggnation kommer igång och möjliggör fler platser, samt att driftskostnaden för detsamma räknas upp inom äldreomsorg och funktionshinderverksamhet. Kommunen står inför en ökning av personer med funktionshinder samt en stor ökning av antalet äldre. Vi måste rusta i tid för denna utveckling. Bakgrund Grunden för denna skrivelse är de strategiska målen som definieras i rambudgeten För att göra dessa långsiktiga mål mätbara så behöver de detaljeras och Välfärdsberedningen har valt ut ett antal detaljerade mål som kopplas till rambudgetens strategiska mål. Bedömning Välfärdsberedningen härleder följande prioriterade mål från fullmäktiges övergripande mål: GOD LIVSMILJÖ o Med bildning, omsorg, kultur och turism skapar vi tillsammans med andra en stimulerande livsmiljö för människor och företag att växa och utvecklas. Detaljerat mål:

55 2(3) Viktigt med mötesplatser för samtliga invånare i alla kommundelar. Öppna upp skolans, förskolans och särskilda boendens matsalar eller bibliotek till attraktiva mötesplatser. o Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga Detaljerat mål: näridrottsplatser i varje kommundel lekplatser i bostadsområden och i anslutning till näridrottsplatser grönområden och motionsspår för barn och vuxna samordna insatserna mellan kommun och region för tidig upptäckt av barn och familjer med särskilda behov säkerställa god kvalité på maten i kommunens verksamheter möjliggöra för alla barn och ungdomar att ha en aktiv och meningsfull fritid HÅLLBAR UTVECKLING o Ett växande och hållbart samhälle med ansvar för kommande generationer Detaljerat mål: utnyttja vindsvåningar och inred lägenheter för ungdomar tidiga insatser till barn och familjer förebygger psykosocial ohälsa och ger goda framtida socioekonomiska samhällsvinster TRYGGHET o Vi har en trygg omsorg för brukare och anhöriga Att ha en rimlig kö till våra särskilda boenden skapar trygghet om man vet att det finns en plats när jag behöver den. För att kunna ha full behovstäckning 2014 måste byggnation starta senast Detaljerat mål: Starta bygget av nya vårdplatser på Solhaga i Kode samt Kaprifolen i Kärna På Kongahällatomten bör det byggas boende för äldre och funktionshindrade. Viktigt att ett helt kvarter reserveras för att möta det behov som väntas inom en 10-årsperiod Fler grupp-och serviceboenden samt ersättningsboenden för korttidsverksamheten på Villa Tveten måste tas fram Förbättrad samverkan region/kommun o Kungälv ska vara tryggt och robust och eliminera risker så tidigt som möjligt

56 Det mest effektiva både för individen och ekonomin är att satsa förebyggande - Socioekonomiskt. 3(3) Gäng som begår brott får ständigt nya, ofta unga medlemmar. Det har visat sig att det i första hand är bland de barn och ungdomar som redan tidigt börjar begå brott, som man finner dem som kommer att utveckla en långvarig brottskarriär. Många i dessa gäng hamnar i riskzonen för att rekryteras till den grova, organiserade brottsligheten. Detaljerat mål: viktigt att använda medling och samverka med polisen, samt ha ett bra samarbete runt individen inom kommunens olika verksamheter ungdomar har olika behov och intressen vilket kräver olika slag av mötesplatser och insatser (t.ex. Trygga Ungdomsmiljöer) utbilda kontaktpersoner och kontaktfamiljer vid nyrekrytering bra och överskådlig kommunal information tillgänglig för alla (se goteborg.se) driftspengar skall finnas för sanering av klotter och skadegörelse (upprätthålla nolltolerans) Att skapa de bästa tänkbara villkoren för våra barn och unga är att investera för framtiden men det är viktigt att åtgärder som sätts in är rätta och samverkande. Ju tidigare som åtgärder sätts in desto enklare och billigare. Det finns ett stort behov hos BVC att ha en informell kontakt med sociala verksamheter utan att det ska anses som anmälan. Detaljerat mål: Att ha föräldrastödjande insatser och Familjecentraler är viktigt när Kungälv ska eliminera risker så tidigt som möjligt. Brottsofferjouren och familjerådgivningen viktiga instanser

57 Beredningsskrivelse Magnus Gyllestad Utveckling av Nämndhuset som mötes- och arbetsplats (Dnr KS 2010/408) Sammanfattning Första kvartalet 2010 beslutades att genomföra en genomgripande studie av Nämndhuset som underlag för ett kommande beslut om renovering och ombyggnad. Arbetet påbörjades april 2011 och olika alternativ har redovisats vid kommunstyrelsens sammanträden 8 december 2010 och 22 juni Avstämningar av de olika alternativ som utretts har successivt också skett med den politiska arbetsgruppen och förvaltningsledningen. Inför beslut i kommunfullmäktige återstår nu två alternativ: Alternativ 1. Nämndhuset byggs om och på med plats för ca 460 arbetsplatser Alternativ 2. Nämndhuset byggs om inom en beslutad investeringsram med plats för ca 340 arbetsplatser Vid bedömningen av de två alternativen ingår 485 arbetsplatser som berörs av ombyggnaden av Nämndhuset och omflyttningar mellan inhyrda lokaler. Alternativen har bedömts ur ekonomisk respektive funktionell synvinkel. Alternativ1 får en betydligt lägre genomsnittlig internhyra per år (15, 2 mkr jämfört med 17,6 mkr för alternativ 2) trots den högre investeringen på 179 mkr jämfört med ca 131,5 mkr för alternativ 2. De så kallade arbetsplatskostnaderna beräknas genom större samordningsmöjligheter också bli något lägre i alternativ 1. Alternativ 1 är därför lämpligast ur ekonomisk synvinkel. Alternativ 1 innebär att antal lokaliseringar för berörda 485 arbetsplatser kan minska från 9 till 2 istället för från 9 till som lägst 4 för alternativ 2 med 340 arbetsplatser. Alternativ 1 lever också bättre upp till visionen för den nya mötes- och arbetsplatsen genom att fler sektorer och enheter kan samlokaliseras i en byggnad. Alternativ1 är därför lämpligast ur funktionell synvinkel. Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. Nämndhuset byggs om och på enligt alternativ 1 inom en budgetram på ca 179 mkr. 2. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra projektering samt rivning och sanering av den bakre byggnaden till stomrent. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fatta det slutliga investeringsbeslutet när projekteringen är genomförd och det föreligger anbud på genomförande av entreprenaden. TILLFÄLLIG BEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

58 2(4) Bakgrund Under första kvartalet 2010 beslutades att genomföra en genomgripande studie av Nämndhuset som underlag för ett kommande beslut om renovering och ombyggnad. Studien genomförs i sju steg i enlighet med Kungälvs kommuns anvisningar för lokalprojekt och investeringshandläggning samt med utgångspunkt från den vision som successivt utvecklats för Nämndhuset. Arbetet med studien påbörjades april 2010 och vid kommunstyrelsens sammanträde den 8 december 2010 redovisades en förstudie av tre alternativ: - Ombyggnad av nuvarande Nämndhuset - Nybyggnad av ett nytt kommunhus - Ombyggnad med lägsta godtagbara standard Kommunstyrelsen beslutade vid sammanträdet: 1. Fortsätt med Lokal- och inredningsplanering utifrån alternativet Ombyggnad av nuvarande Nämndhuset 2. Utred alternativ att riva mindre del av Nämndhuset och skapa byggrätter för bostäder 3. Projektgruppen återkommer till Kommunstyrelsen för beslut inför Projektering Under arbetets gång med Lokal- och inredningsplaneringen har projektet, på uppdrag av bland annat den politiska arbetsgruppen, utrett ytterligare alternativ, som redovisades på kommunstyrelsens sammanträde den 22 juni 2011: - Ombyggnad av nuvarande Nämndhuset (enligt KS beslut den 8 december 2010) - Riva Nämndhuset och bygga nytt på Nämndhustomten - Riva lågdelen på Nämndhuset och bygga om och till resten av Nämndhuset - Sälja Nämndhuset och bygga ett nytt stadshus - Sälja Nämndhuset och hyra in Rollsbo som stadshus Inriktningsbeslutet blev att fortsätta arbetet med utgångspunkt från beslutet i kommunstyrelsen den 8 december 2010, men även studera utvecklingsmöjligheter såsom bygga på Nämndhuset, bygga ljusgårdar, inrätta en sal för bland annat kommunfullmäktige med mera. Ytterligare alternativ, inom ramen för beslutet vid kommunstyrelsens sammanträde den 22 juni 2011, har därefter utretts och stämts av med politiska arbetsgruppen och förvaltningsledningen. Projektet har också fått i uppdrag att anpassa Nämndhuset för en fortsatt utveckling av medborgarservice till ett kund- och kontaktcenter. Inför beslut i kommunfullmäktige återstår nu två alternativ: Alternativ 1. Nämndhuset byggs om och på med plats för ca 460 arbetsplatser Alternativ 2. Nämndhuset byggs om inom en beslutad investeringsram med plats för ca 340 arbetsplatser Vid bedömningen av de två alternativen ingår 485 arbetsplatser som berörs av ombyggnaden av Nämndhuset och omflyttningar mellan inhyrda lokaler. Alternativen har bedömts ur ekonomisk respektive funktionell synvinkel. Ekonomisk bedömning Alternativ 1 med ombyggnad och påbyggnad av Nämndhuset med plats för ca 460 arbetsplatser innebär att endast 25 arbetsplatser behöver lokaliseras i inhyrda lokaler. I detta alternativ byggs Vingen om och det ingår dessutom en sessionssal. Den genomsnittliga internhyran per arbetsplats (baserad på 485 arbetsplatser under 30 år)

59 3(4) uppgår till ca kr, totalt ca 15,2 mkr per år. Investeringen uppgår till ca 179 mkr Avvecklingskostnaden för inhyrda lokaler uppgår till ca 3,1 mkr. Alternativ 2 med ombyggnad av Nämndhuset inom en beslutad investeringsram med plats för ca 340 arbetsplatser innebär att 145 arbetsplatser behöver lokaliseras i inhyrda lokaler. I detta alternativ byggs inte Vingen om och det ingår ingen sessionssal. Den genomsnittliga internhyran per arbetsplats (baserad på 485 arbetsplatser under 30 år) uppgår till ca kr, totalt 17,6 mkr per år. Investeringen uppgår till ca 131,5 mkr. Avvecklingskostnaden för inhyrda lokaler uppgår till ca1,6 mkr. Sammanfattningsvis innebär alternativ1 med 460 arbetsplatser i Nämndhuset en betydligt lägre genomsnittlig internhyra per år trots den högre investeringen. De så kallade arbetsplatskostnaderna beräknas genom större samordningsmöjligheter också bli något lägre i alternativ 1. Alternativ 1 med 460 arbetsplatser i Nämndhuset är därför lämpligast ur ekonomisk synvinkel. Funktionell bedömning Alternativ 1 med 460 arbetsplatser i Nämndhuset innebär att antal lokaliseringar för berörda 485 arbetsplatser kan minska från 9 till 2 istället för från 9 till som lägst 4 för alternativ 2 med 340 arbetsplatser. Detta följer Kungälvs kommuns fastighetsstrategi. Alternativ 1 lever också bättre upp till visionen för den nya mötes- och arbetsplatsen genom att fler sektorer och enheter kan samlokaliseras i en byggnad. Då skapas bland annat ännu bättre förutsättningar för en snabb och kostnadseffektiv kommunikation mellan sektorer och enheter, en förbättrad service och information för medborgare och brukare samt ett större underlag för den service som finns i centrum. Det skapas också en genomgående ombyggd och modern byggnad som har möjlighet att klassas som miljöbyggnad Guld, vilket innebär långsiktigt lägre drift- och underhållskostnader. Alternativ1 med 460 arbetsplatser i Nämndhuset är därför lämpligast ur funktionell synvinkel. Förslag till kommunfullmäktige 1. Nämndhuset byggs om och på enligt alternativ 1 med 460 arbetsplatser inom en budgetram på ca 179 mkr. 2. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra projektering samt rivning och sanering av den bakre byggnaden till stomrent. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fatta det slutliga investeringsbeslutet när projekteringen är genomförd och det föreligger anbud på genomförande av entreprenaden. Anders Holmensköld (m) Miguel Odhner (s) Göran Oskarsson (fp) Ove Wiktorsson (c) Benny Strandberg (kd) Maria Kjellberg (mp) Björn Saletti (v)

60 4(4) För kännedom: Magnus Gyllestad

61 Beredningsskrivelse Magnus Gyllestad Namnändring av Nämndhuset i Kungälv (Dnr KS 2012/749) Sammanfattning Under första kvartalet 2010 beslutades att genomföra en genomgripande studie av Nämndhuset som underlag för ett kommande beslut om renovering och ombyggnad. Studien har skett med bland annat utgångspunkt från den vision som successivt utvecklats för Nämndhuset. Denna vision säger att det ombyggda Nämndhuset skall vara den naturliga mötes- och arbetsplatsen för kommunala samhällsfunktioner samt stärka varumärket för Kungälvs kommun Under arbetets gång har i den politiska arbetsgruppen väckts frågan om att ge Nämndhuset ett nytt namn som bättre lever upp till och stödjer visionen. Man förordar nu att detta nya namn skall vara Stadshuset. Kommunfullmäktige föreslås besluta: Byggnaden namnändras till Stadshuset. Det nya namnet skall successivt införas i all kommunikation internt och externt så snart det beslutats. Bakgrund Under första kvartalet 2010 beslutades att genomföra en genomgripande studie av Nämndhuset som underlag för ett kommande beslut om renovering och ombyggnad. Studien skulle genomföras i sju steg i enlighet med Kungälvs kommuns anvisningar för lokalprojekt och investeringshandläggning. Studien har också skett med utgångspunkt från den vision som successivt utvecklats för Nämndhuset och som lyder: Det ombyggda Nämndhuset är den naturliga mötes- och arbetsplatsen för kommunala samhällsfunktioner samt stärker varumärket för Kungälvs kommun genom att ge god service och information till medborgare och brukare fungera som en kreativ arbetsplats för medarbetare underlätta för snabb kommunikation mellan enheter och sektorer framstå som en attraktiv arbetsplats för medarbetare och vid rekrytering utgöra en väsentlig del i centrumutvecklingen renoveras och byggas om så att den når miljöbyggnad Guld TILLFÄLLIG BEREDNING KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

62 Under arbetets gång har i den politiska arbetsgruppen väckts frågan om att ge Nämndhuset ett nytt namn som bättre lever upp till och stödjer visionen. Ett antal olika namn har diskuterats och man förordar nu att detta nya namn skall vara Stadshuset. Det nya namnet skall successivt införas i all kommunikation internt och externt så snart det beslutats. 2(2) Bedömning Bedömningen är att namnet Stadshuset stödjer visionen. Ekonomisk bedömning Lanseringen av namnet Stadshuset ryms inom den ordinarie driftbudgeten. Förslag till kommunfullmäktige Byggnaden namnändras till Stadshuset. Det nya namnet skall successivt införas i all kommunikation internt och externt så snart det beslutats. Anders Holmensköld (m) Miguel Odhner (s) Göran Oskarsson (fp) Ove Wiktorsson (c) Benny Strandberg (kd) Maria Kjellberg (mp) Björn Saletti (v) Expedieras till: Magnus Gyllestad

63 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Kenth Johansson Samverkansavtal mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv (Dnr KS2011/531) Sammanfattning Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Demografin utmanar - andelen äldre kommer att öka kraftigt. Vi som lever i en region av tillväxt får också nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår egen befolkning. Alla dessa nya behov kan inte mötas med nya pengar. De kommer inte att finnas. Vi måste därför se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt. Inom framförallt stöd- och servicetjänster finns flera fördelar med att samverka över kommungränserna så att mer pengar kan tillföras kärnverksamheterna. Även andra verksamheter kan bli aktuella. För att göra det på ett juridiskt riktigt sätt krävs någon form av organisering. Annars är det inte tillåtet. Därför föreslås att kommunen är med och bildar SOLTAK AB och blir en av sex delägare i Bakgrund SOLTAK är ett arbetssätt för samverkan mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv. SOLTAK kom till på politiskt initiativ för fyra år sedan. Till att börja med ingick fyra kommuner i samarbetet. Nu är det alltså sex kommuner som samarbetar. Syftet med samarbetet är att ge kommuninvånarna större nytta för pengarna. Tillsammans har vi en folkmängd på cirka invånare. Genom att ta vara på att vi tillsammans är större kan vissa tjänster produceras billigare. Vi kan också få ökad kvalitet genom att vissa specialister kan verka över gränserna. På det sättet kan vi också minska sårbarheten. SOLTAK har utvecklats påtagligt de senaste tre åren. För att ge medborgarna i våra kommuner mer värde för pengarna och inte minst klara de utmaningar vi har framför oss i form av den demografiska utvecklingen och vårt behov av utveckling för tillväxt är det angeläget att SOLTAK-samverkan utvecklas vidare. Samarbetet kännetecknas av att alla sex kommunerna deltar i samarbetsprocessen. För varje samverkansområde är det upp till respektive kommun att avgöra om man ska delta eller inte. Det kallar vi för SOLTAK-anda. Hösten 2011 ställde sig kommunfullmäktige i de sex kommunerna bakom ett beslut med i princip följande innebörd: KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

64 2(3) SOLTAK är ett arbetssätt som genom samverkan skapar kvalitet och hushållar - mer värde för pengarna. SOLTAK ska bidra till att vi producerar tjänster till lägre kostnad. SOLTAK möjliggör för kommunledningarna att samverka kring strategiska framtids- och utvecklingsområden. Varje kommun bestämmer själv inom vilka samverkansområden man vill delta. I tjänsteskrivelsen som låg till grund för det beslutet står också att formella hinder för effektiv samverkan behöver klaras ut. Det har nu gjorts och det har resulterat i förslaget nedan. Bedömning Efter dialog med den politiska styrgruppen för SOLTAK föreslås att ett gemensamt ägt bolag bildas, SOLTAK AB. Bolagsordning och ägardirektiv redovisas i bilaga 1 respektive 2. Bolaget bildas i SOLTAK-anda det vill säga alla sex kommunerna är med i bolaget men respektive kommun tar ställning till deltagande i varje speciell fråga. Varje kommun satsar kr vilket innebär att bolagets aktiekapital blir kr. Bolagets uppgift blir att i egen regi eller efter upphandling tillhandahålla stöd- och servicetjänster och andra tjänster där det finns fördel med att samverka. Bolaget kan inte ägna sig åt myndighetsutövning. De tjänster som ligger närmast att pröva är upphandling, IT-drift, telefonväxel och lönehantering. För den personal som arbetar inom verksamheter som överförs till bolaget gäller reglerna om verksamhetsövergång. Bolaget skall ha tydligt produktionsfokus. Kommunstyrelsernas presidier föreslås utgöra bolagets styrelse. Det sker genom att varje kommun har en ordinarie ledamot och en ersättare. Bolaget bör kunna vara i drift Aktuella verksamheter får tillföras bolaget successivt. Förutom aktiekapitalet tillkommer en del mindre kostnader för att bilda och etablera bolaget. Totalt bedöms kostnaderna rymmas inom respektive kommunförvaltnings ram. Kortsiktigt ska effekten bli att bolaget producerar tjänster till lägre kostnad än om varje kommun gjort det för sig. Något nyrekryteringsbehov bedöms inte bli aktuellt. Inför nästa mandatperiod skall styrelsen redovisa en utvärdering av bolaget. Vårt välfärdsuppdrag kräver att vi hittar arbetsformer för våra stöd- och servicetjänster så att kärnverksamheterna får bra stöd och service i sitt arbete samtidigt som produktionen av stödoch servicetjänsterna sker effektivt. Utifrån vars och ens förutsättningar drivs säkert de flesta verksamheter effektivt. Genom att skapa större verksamhetsvolymer skapas ofta förutsättningar för lägre pris per producerad enhet. Om någon kommun bedömer att fördelarna man får genom samverkan inte blir tillräckligt stora i en viss fråga kan man avstå från att delta i denna fråga. Lagar måste följas. När det gäller stöd- och servicetjänster kan inte kommuner samverka utan formalisering i gemensam nämnd, gemensamt bolag eller kommunalförbund. Gemensam nämnd innebär i praktiken att en av kommunerna blir värdkommun och därmed den som kommer att driva verksamheten. Vi bedömer inte det som ändamålsenligt. Kommunalförbund har den fördelen att alla frågor kan hanteras. Vi är dock inte kortsiktigt i behov av det. För vår del pågår en samverkan i flera av kärnverksamheterna och det sker helt legalt. På sikt kan det utvecklas till att vissa kärnverksamheter med fördel hanteras i ett kommunalförbund men för dagen är det inte aktuellt. Vi behöver en samverkansform som är så enkel som möjligt och som gör samverkan inom stöd- och servicetjänster juridiskt oantastlig. Det kan ske genom ett kommunalt bolag. Om det på sikt blir intressant att utveckla verksamheter i ett kommunalförbund kan bolagets verksamhet övertas av kommunalförbundet. Ett kommunalförbund är att se som en egen

65 3(3) kommun. Det innebär att det finns viktiga demokratiska och därmed politiska överväganden att göra inför bildandet av ett kommunalförbund. Avsikten med förslaget om bolag är att åstadkomma en legal form för samarbete mellan kommunerna för att på kort sikt kunna utföra tjänsterna mer ekonomiskt och därmed ge medborgarna större nytta för skattepengarna. Förutom de ekonomiska fördelarna finns det kvalitetsvinster att göra. En större verksamhet kan ha fler kompetenser. Den har också lägre sårbarhet. Det är värt att notera att det nödvändigtvis inte är bolaget själv som ska producera tjänsterna som behövs. Bolaget kan själv handla upp tjänsterna och har då en fördel i att det blir en större volym som handlas upp. Det innebär ofta lägre pris. Bolaget föreslås ha sitt säte i Stenungsund som ligger rimligt centralt i SOLTAK-området. Ekonomisk bedömning De ekonomiska konsekvenserna måste ses i två steg. Det första är bolaget i sig och de ekonomiska motiven för det. Det är naturligtvis ogörligt att ange någon siffra för det bland annat därför att vi inte vet vilka verksamheter som ska ingå och när de ska ingå. En utgångspunkt är att det i många fall finns ekonomiska fördelar med att producera tjänster med invånare som bas jämfört med om var och en producerar själv. Här är det en insiktsfull bedömning byggd på erfarenhet snarare än en ekonomisk kalkyl som blir vägledande. Det andra steget för att bedöma ekonomiska konsekvenser är när respektive kommun ska avgöra om en verksamhet ska utföras av bolaget eller ej. Då får kommunens egna kostnader ställas mot de kostnader bolaget kan utföra de aktuella tjänsterna för. Det får göras fortlöpande allteftersom verksamheten utvecklas. Det kan också vara aktuellt att jämföra vad tjänsterna kostar på marknaden. Bolaget kan börja sin verksamhet tidigast 1/ Under det året kommer verksamheten att utvecklas. Det är osäkert hur snabbt det kommer att gå och vilken omfattning bolaget har vid slutet av Att nu räkna med ekonomiska vinster redan 2013 är därför inte så lämpligt. Därmed inte sagt att positiva ekonomiska effekter uteblir. Förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunfullmäktige beslutar att Kungälvs kommun går in som delägare i aktiebolaget SOLTAK AB. 2. Kungälvs kommun förvärvar 100 aktier till ett nominellt värde om 100 kr per aktie. Finansiering sker ur tillgänglig likviditet. 3. Bolagsordning för SOLTAK AB godkänns (bilaga 1). 4. Ägardirektiv för SOLTAK AB godkänns (bilaga 2). Underskrift Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: Magnus Gyllestad, Kommunchef i Stenungsund Lars-Göran Berg, Kommunchef i Orust Roland Kindslätt, Kommunchef i Lilla Edet Johan Fritz, Kommunchef i Tjörn Bo Svensson, Kommunchef i Ale Erik Lidberg För kännedom till:

66 Sidan 1 av 4 Ägardirektiv för SOLTAK AB 1 Bakgrund SOLTAK AB, organisationsnummer 55xxxx-xx ( Bolaget ), ägs av kommunerna Stenungsunds kommun, Orust kommun, Lilla Edets kommun, Tjörns kommun, Ale kommun samt Kungälvs kommun, nedan benämnda ägarna. Genom aktieägaravtal har ägarna beslutat om detta gemensamma ägardirektiv för bolaget. Ägardirektivet beslutas av respektive ägarkommuns fullmäktige och antas därefter av bolagsstämman. Ägardirektivet blir därmed bindande för bolagets styrelse och andra ställföreträdare som har att följa direktivet, såvida det i visst fall inte strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordning. 2 Ägardirektivets syfte Ägardirektivets syfte är att möjliggöra en aktiv styrning av bolaget samt underlätta för ägarna att följa och kontrollera verksamheten. Allmänhetens intresse av insyn i bolag i vilka ägarna har ett bestämmande inflytande tillgodoses genom att offentlighetsprincipen även gäller (2 kap 3 offentlighets- och sekretesslagen). I detta ägardirektiv tydliggörs ansvar och roller mellan ägarna och bolaget. 3 Roller 3.1 Aktieägarna Ägarnas roll innebär bland annat att löpande utvärdera verksamheten och verksamhetsformen, bolagets strategier och mål, hur dessa överensstämmer med ägarnas övriga verksamhet samt hur bolagsverksamheten sköts av bolagsstyrelse och bolagsledning. Ägarna ska också genom särskilda direktiv styra verksamheten utifrån bolagets ändamål och syfte. 3.2 Bolaget som kommunalt organ Bolaget ingår som organ i kommunernas organisationer. Bolaget ska därför utföra sin verksamhet så att den långsiktigt bidrar till kommunernas arbete för att främja utveckling och tillväxt inom kommunerna. Bolaget står i sin verksamhet under uppsikt av respektive ägare och av kommunstyrelserna enligt 6 kap 1 kommunallagen. Förutom genom lag och författning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till kommunerna genom - Bolagsordning - Ägardirektiv - Av fullmäktige utfärdade särskilda direktiv - Förekommande avtal ägare och bolaget I händelse av bristande överensstämmelse mellan de i föregående stycke angivna dokumenten, ska dokumenten tillämpas med företräde i angiven ordning. Det antecknas att det vid sidan av dokumenten enligt punkterna ovan föreligger ett aktieägaravtal mellan ägarna avseende bolaget.

67 Sidan 2 av Kommunfullmäktige Respektive ägarkommuns kommunfullmäktige är att anse som ägare. Enligt 3 kap KL fastställer kommunfullmäktige ändamålet med bolagets verksamhet samt utser samtliga styrelseledamöter. Vidare ska respektive kommunfullmäktige ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Bolaget får endast bedriva verksamhet inom det fastställda ändamålet och ska följa de direktiv fullmäktige beslutar om. Kommunfullmäktigeledamot har rätt att närvara vid bolagsstämmor samt har rätt att, inom ramen för den upplysningsplikt som åligger bolagsstyrelsen och VD, ställa frågor. 3.4 Kommunstyrelsen Av 6 kap 1 kommunallagen framgår att respektive ägarkommuns kommunstyrelse har ett ansvar att fortlöpande följa kommunens verksamhet. Detta innebär att respektive kommunstyrelse även ska ha en överblick och kontroll över bolagets verksamhet, den så kallade uppsiktsplikten. 3.5 Lekmannarevisorer Av 3 kap 17 kommunallagen följer att kommunfullmäktige ska utse lekmannarevisorer. Vilken av ägarkommunerna som utser lekmannarevisorer regleras i bolagsordningen. Lekmannarevisorernas uppgifter framgår av 10 kap aktiebolagslagen (ABL). Revisorerna ska årligen lämna granskningsrapport till bolagsstämman. 4 Verksamhetsinriktning Bolaget ska ha som huvuduppgift att bistå aktieägarna avseende stöd- servicetjänster. Föremålet för verksamheten regleras närmare i bolagsordning. Verksamheten i bolaget ska drivas enligt affärsmässiga principer och ska vara kommunalrättsligt kompetensenlig. Verksamheten i bolaget ska inte bedrivas i vinstsyfte. 5 Ekonomiska förhållanden Bolaget ska bedriva verksamheten enligt självkostnadsprincipen, innebärande att alla uppdrag som utförs åt aktieägarna ska ha kostnadstäckning genom avtal. Bolaget får inte fastställa budgetar, program, ramar, planer eller liknande måldokument som förutsätter ytterligare ekonomiska bidrag från ägarna utöver vad som anges i avtal med aktieägarna. Bolaget får inte lämna lån eller ikläda sig borgensansvar utan godkännande av bolagsstämman. 6 Informationsskyldighet 6.1 Bolagets skyldigheter gentemot ägarna Bolaget ska kontinuerligt hålla ägarkommunerna informerade om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Det åligger därutöver bolaget att utan dröjsmål tillse att följande handlingar kommer ägarna tillhanda: - Protokoll från bolagsstämma

68 Sidan 3 av 4 - Protokoll samt beslutsunderlag från styrelsesammanträde - Bolagets årsredovisning - Revisionsberättelse och granskningsrapport - Affärsplan/verksamhetsplan - Budget - Långsiktig investeringsplan - Övriga av ägarna begärda handlingar Bolagsstyrelsen ska förhålla sig till av ägarkommunerna beslutade anvisningar och riktlinjer, policies m.m. som berör bolagets verksamhet. 7 Styrning 7.1 Bolagets skyldigheter enligt kommunallagen Bolaget är bundet av de kommunalrättsliga principerna och bolagets verksamhet står enligt kommunallagen under respektive ägares uppsikt. 7.2 Kommunfullmäktiges ställningstagande Beslut i verksamheten, som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska föregås av ställningstagande av respektive ägare (kommunfullmäktige). Exempel på frågor där kommunfullmäktiges ställningstagande ska inhämtas: - Ändring av bolagsordningen - Ändring av aktiekapitalet - Fusion av företag - Förvärv, avyttring eller bildande av indirekt hel- och delägda bolag oavsett värde - Förvärv av aktier eller andelar i ett annat bolag - Förvärv eller avyttring av fastighet - Avgifter till ägarkommunerna ska föregås av samråd på det sätt som respektive kommun önskar och i förekommande fall lyftas till fullmäktige. - Strategiska investeringar som innebär ny inriktning för bolaget eller start av verksamhet inom nytt affärs- eller verksamhetsområde. - Större investeringar som väsentligt påverkar ägarnas ekonomi och/eller medför risk för ägarna. - Övriga frågor av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt Varje ärendes karaktär ska prövas av bolagsstyrelsen. Om tveksamhet uppstår huruvida frågan är av sådan beskaffenhet att ägarnas ställningstagande ska inhämtas, ska den underställas ägarna. 7.3 Bolagets styrelse Bolagsstyrelsens ansvar för bolagets organisation och arbetsfördelning dels inom bolagsstyrelsen, dels mellan bolagsstyrelse och verkställande direktör, vilket framgår av 8 kap 4-7 ABL. I enlighet med Principer för styrning av kommun- och landstingsägda bolag (SKL) ska styrelsen årligen utvärdera sitt eget arbete. Utvärderingen ska minst omfatta om bolagsstyrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om bolagsstyrelsen kommer fram till att det finns brister som behöver åtgärdas ska bolagsstyrelsen åtgärda bristerna eller underrätta ägarna om

69 Sidan 4 av 4 dessa. Bolagsstyrelserna ska årligen upprätta en långsiktig investeringsplan. I denna ska investeringarnas eventuella konsekvenser för ägarkommunerna presenteras. Det åligger bolagsstyrelsen att se till att bolagets organisation är ändamålsenlig. I detta innefattas att organisationen som sådan ska inrymma rutiner och funktioner som är kvalitetssäkrande. Bolagsstyrelsen ska tillse att bolaget har en god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska upprätta en plan för internkontrollen i bolaget. I denna ska bolagsstyrelsen bland annat dokumentera på vilket sätt bolagsstyrelsen säkerställer att ändamålsenlig verksamhet bedrivs och ekonomiskt tillfredsställande resultat uppnås i bolaget, att kvaliteten i rapporteringen om verksamhet och ekonomi och intern kontroll upprätthålls samt att bedömning och uppföljning av bolagets risker sker. 7.4 Policys Bolagets styrelse ska följa de policys som gäller för den kommun i vilken bolaget har sitt säte inom följande områden; - Miljö - Finans - Personal - Arbetsmiljö - Jämställdhet och mångfald - Kvalitet - Inköp - och upphandling Styrelsen beslutar därutöver om de policys som behövs för att bedriva en ändamålsenlig och kvalitetssäkrad verksamhet. 7.5 Taxa vid utlämnande av handling Bolaget ska tillämpa den taxa för utlämnande av allmänna handlingar som gäller i den kommun bolaget har sitt säte. 7.6 Arkivmyndighet Den kommun inom vilken bolaget har sitt säte är arkivmyndighet. Det av kommunen antagna arkivreglementet ska tillämpas i bolaget.

70 Bolagsordning för SOLTAK AB Organisationsnummer XXXX-XXXXX 1 Bolagets firma Bolagets firma är SOLTAK AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Stenungsunds kommun. 3 Föremål för bolagets verksamhet Föremålet för bolagets verksamhet är att, med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip, i egen regi eller i samverkan med andra rörelse- eller näringsidkare tillhandahålla stöd- och servicetjänster som exempelvis löneadministration, växeltelefonitjänster, upphandlingsverksamhet samt serviceverksamhet inom juridik, ekonomi och IT. Bolaget skall även kunna tillhandahålla specialistfunktioner inom samhällsplanering, teknik och energiförsörjning. Bolaget skall även kunna tillhandahålla andra stöd- och servicetjänster som två eller flera kommuner önskar. Bolagets verksamhet skall bedrivas enligt kommunalrättsliga principer 4 Ändamål med bolagets verksamhet Bolaget har till ändamål med sin verksamhet att främja ägarkommunernas behov av administrativa stödresurser på ett kostnadseffektivt sätt. 5 Aktiekapital Aktiekapitalet skall vara lägst sextiotusen (60 000) kronor och högst fyrahundratusen ( ) kronor. Antalet aktier skall vara lägst 600 och högst Styrelse Styrelsen ska bestå av sex styrelseledamöter och sex ersättare med närvaro och yttranderätt. Styrelsen utses genom att ägarkommunerna väljer var sin ledamot och ersättare för tiden från den ordinarie bolagsstämman som följer närmast efter det val till kommunfullmäktige förrättats, intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer efter nästa val till kommunfullmäktige. Ordförande och vice ordförande utses av styrelsen. Styrelsen äger rätt att inrätta arbetsutskott eller andra organ vars befogenheter skall regleras i skriftliga instruktioner enligt 8 kap 3 aktiebolagslagen. 7 Verkställande direktör Bolaget skall ha en verkställande direktör som utses av styrelsen.

71 8 Revisorer För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, bolagets årsredovisning samt räkenskaper utses en revisor jämte en suppleant. Revisorns och suppleantens uppdrag gäller, med undantag av ikraftträdandebestämmelserna till SFS 1998:760, till slutet av den ordinarie bolagsstämma enligt 9 kap 7 1 aktiebolagslagen som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 9 Lekmannarevisorer För samma mandattid som för bolagets styrelse skall tre lekmannarevisorer utses. Revisorerna utses en var av Tjörn, Kungälv och Lilla Edets kommuner. 10 Inspektionsrätt Kommunstyrelserna i respektive ägarkommun äger rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper samt i övrigt inspektera bolaget och dess verksamhet. Detta gäller dock endast i den mån hinder ej möter på grund av författningsreglerad sekretess. 11 Kallelse till bolagstämma Kallelse till bolagstämma ska ske genom brev till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före bolagsstämman. 12 Aktieägares rätt att delta i årsstämma Rätten att delta i årsstämma tillkommer aktieägare som på dagen för årsstämman är införd i aktieboken. 13 Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång årligen senast i maj månad därvid skall följande ärenden behandlas: 1. Val av ordförande vid stämman 2. Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller flera justeringsmän 4. Prövning om stämman blivit behörigen sammankallad 5. Godkänna förslag till dagordning 6. Framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse samt i förekommande fall koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport. 7. Beslut angående: a. fastställelse av resultaträkning och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning b. dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt i förekommande fall den fastställda koncernbalansräkningen c. ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter och verkställande direktören, när sådan finns 8. Fastställande av arvoden åt styrelse, revisor och lekmannarevisorer 9. Annat ärende, som ankommer på årsstämman enligt aktiebolagslagen

72 14 Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall omfatta perioden 1/1-31/12 15 Fullmäktiges yttranderätt Bolaget skall bereda ägarkommunernas fullmäktige möjlighet att ta ställning innan beslut som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. 16 Förköpsförbehåll Samtliga överlåtelser av aktier i bolaget omfattas av förköpsförbehållet. Erbjudandet om förköp kan endast utnyttjas för samtliga aktier som erbjudandet omfattar. När aktie anmälts till förköp, skall styrelsen genast underrätta bolagets aktieägare om detta på föreskrivet sätt, med anmodan till den, som önskar begagna sig av förköpsrätten, att skriftligen anmäla sig hos styrelsen inom två månader räknat från anmälan hos styrelsen om aktiens försäljning. Framställer flera aktieägare förköpsanspråk beträffande samma aktie, skall förköpsrätten dem emellan bestämmas i första hand efter det antal aktier som var och en av dem äger och i andra hand genom lottning som verkställs av styrelsen. Lösenbeloppet skall utgöras av aktiens nominella värde. De förköpta aktierna skall betalas inom en månad från det att styrelsen fattat beslut om förköp. Kommer aktieägaren och den som har begärt förköp inte överens i frågan om förköp, får den som har begärt förköp väcka talan inom en månad från det att anmälan om förköp gjorts till styrelsen. En sådan tvist skall avgöras av skiljeman. Den som väcker en tvist angående förköp skall genast anmäla detta hos bolagets styrelse. Styrelsen skall genast anteckna anmälan i aktieboken med uppgift om dagen för anmälan. 17 Ändring av bolagsordning Denna bolagsordning får ej ändras utan ägarkommunernas godkännande. 18 Bolagets upplösning Skulle bolaget upplösas eller likvideras skall dess behållna tillgångar utöver tillskjutet aktiekapital tillfalla aktieägarna i proportion till aktieinnehavet. Denna bolagsordning är antagen på bolagsstämma XXXX-XX-XX.

73 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 46/2012 Svar på återremiss av motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten (Dnr KS2011/300) Morgan Persson (UP), föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över regelverket och utreda möjligheten att återinföra fria pedagogiska luncher för lärare och förskolepersonal. Kostnader för avgiftsfria pedagogiska måltider för lärare och förskolepersonal ryms inte inom sektor skolas budget varför förvaltningen föreslår att motionen ska avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på återremiss av motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten. Yrkande Mona Haugland (S): Bifall till förvaltningens förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att bildningsutskottet beslutar att anta Mona Hauglands (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Tilläggsyrkande Mona Haugland (S):Förvaltningen får i uppdrag undersöka möjligheten för personalen inom förskolan att kostnadsfritt få äta smakportioner när de har tillsynsansvar för barnen vid lunchen. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att bildningsutskottet beslutar att anta Mona Hauglands (S) yrkande. Omröstning begärs inte. Beslut Förvaltningen får i uppdrag undersöka möjligheten för personalen inom förskolan att kostnadsfritt få äta smakportioner när de har tillsynsansvar för barnen vid lunchen. Förslag till kommunfullmäktige Kostnader för avgiftsfria pedagogiska måltider för lärare och förskolepersonal ryms inte inom sektor skolas budget varför motionen avslås. BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

74 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Expedieras till Kommunledningssektorn/ Noel Cornér För kännedom till Sektor skola/ Lisa Strandberg Werlenius, Karin Fahleson BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

75 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 23/2012 Svar på Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten (Dnr KS2011/300) Morgan Persson (UP), föreslår i en motion att se över regelverket och utreda möjligheten att återinföra fria pedagogiska luncher för lärare och förskolepersonal. Kostnaden för detta ryms inte i skolans budget och motionen avslås. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Svar på Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten Bilaga Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten Yrkande Benny Strandberg (KD): Ärendet återremitteras till förvaltningen för att belysa konsekvenserna av fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten ur såväl ekonomisk, pedagogisk som skatteteknisk synvinkel. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att bildningsutskottet beslutar att antar Benny Strandbergs (KD) yrkande. Omrösning begärs inte. Beslut Ärendet återremitteras till förvaltningen för att belysa konsekvenserna av fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten ur såväl ekonomisk, pedagogisk som skatteteknisk synvinkel. Expedieras till Kommunledningssektorn/ Noel Cornér, Sektor skola/ Karin Fahleson BILDNINGSUTSKOTTET Justeras sign

76 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Noel Cornér Svar på återremiss av Motion om fria pedagogiska luncher för personal som äter med barn inom skolverksamheten (Dnr KS2011/300) Sammanfattning Morgan Persson (UP), föreslår i en motion till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får i uppdrag att se över regelverket och utreda möjligheten att återinföra fria pedagogiska luncher för lärare och förskolepersonal. Kostnader för avgiftsfria pedagogiska måltider för lärare och förskolepersonal ryms inte inom sektor skolas budget varför motionen avslås. Bakgrund Måltidsservice tillhandahåller sedan 2007 lunch till kommunens förskolor och skolor. Lovdagar serveras även lunch till fritidshemmen. Enligt beslut i kommunfullmäktige 1995 fastställdes pris för pedagogisk måltid till 17,50 kr för en pedagogisk lunch. Fram till 2009 låg budgetansvaret för sektor skolas måltider hos rektorerna. Varje rektor kunde då bestämma om den egna personalen fick möjlighet att äta kostnadsfri pedagogisk måltid tillsammans med barn och elever. Dessa möjligheter fanns dock endast för de enheter som hade en budget i balans. Det fanns alltså inget gemensamt beslut för hela kommunen och priset varierade för pedagogisk lunch, mellanmål och frukost mellan skolenheterna. Viss personal kunde äta utan kostnad och andra betalade 17,50 kr för den pedagogiska lunchen. Från 2009 beslutades att budget för skolmåltiderna skulle ligga på skolchefens centrala konto. Därmed uppstod ett behov av kommungemensamma riktlinjer för pedagogisk lunch och kostnaderna för dessa. Från den 1 april 2009 kostar en pedagogisk lunch 17,50 för inom förskola och grundskola. I de riktlinjer som upprättades finns följande beskrivning av pedagogisk lunch: Maten ska integreras i den pedagogiska verksamheten inom förskola/skola och ska bygga en grund som främjar goda matvanor och ger barnen insikt om matens betydelse för god hälsa livet ut. Den pedagogiska måltiden innebär att personalen sitter tillsammans med eleverna/barnen och är en hjälpare, förebild och pedagog som aktivt verkar för att skapa trygghet, trivsel och goda vanor i samband med måltiden. Det är rektor som beslutar om vem som har tillsynsskyldighet och erbjuds att äta en pedagogisk måltid till ett reducerat pris. Personalen äter den pedagogiska måltiden inom ordinarie arbetstid. Varje arbetstagare har dock möjlighet att avstå från att äta tillsammans med eleverna/barnen. Det är rektor och förskolechefen som beslutar om vem som har tillsynsansvaret vid lunchen. KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST HEMSIDA

77 2(3) De gemensamma riktlinjerna beskriver hur många vuxna som kan äta pedagogisk lunch till reducerat pris. Vid förskolorna innebär det i stort sett all ordinarie personal, i grundskolan är det en person per klass och på fritidshemmen är det en person per tio barn. Skatteverkets allmänna råd Enligt Skatteverket allmänna råd Undantag från beskattning av kostförmån gäller följande: Fri eller subventionerad måltid för personal vid skola, daghem och fritidshem är skattefri om personalen vid måltiden har tillsynsskyldighet för barn under skolmåltid, eller i samband med s.k. pedagogisk måltid. Arbetstidslagen Rektor och förskolechefen ansvarar för att följa arbetstidslagens 14 som beskriver rasternas placering och längd. Bedömning Motionärens förslag att servera fri pedagogisk lunch i Kungälvs kommun skulle troligen innebära att fler pedagogiska luncher skulle serveras. För att säkerställa att kommunen följer Skatteverkets allmänna råd måste rektor och förskolechefen trots allt vara restriktiva med beslut om vilka som äter. Måltiden kan annars bli beskattningsbar för den enskilde. Vid prejudicerande domar i fråga om pedagogiska måltider har betydelsen av befintliga riktlinjer för de pedagogiska måltiderna varit avgörande. Måltidsverksamheten serverade under 2011 totalt pedagogiska måltider till förskola och grundskola. Riktlinjerna medger att cirka pedagogiska måltider redan i dag skulle kunna serveras till reducerat pris. Om antal pedagogiska måltider ökar vid ett eventuellt beslut om kostnadsfri måltiden har inte analyserats. Vid förskolorna har redan i dag tre personer möjlighet att äta till reducerat pris vilket motsvarar den ordinarie bemanningen. Vid grundskolans årskurser 2 till 9 och fritidsklubb kan en person per klass (25 elever) äta en pedagogisk måltid. I förskoleklass, fritidshem och årskurs 1 gäller att en person per tio elever har denna möjlighet. Ekonomisk bedömning En måltid kostar i dag 41 kronor i produktionskostnad. Personalen betalar 17,50 för pedagogisk måltid och sektor skolas budget bekostar då den resterande delen, 23,50 kr per måltid. År 2011 serverades pedagogiska luncher. Sektor skolas kostnad för denna måltid uppgick till cirka 2 miljoner kronor. Riktlinjerna medger att cirka pedagogiska måltider skulle kunna serveras. Sektor skolas kostnad för måltiden skulle då att uppgå till cirka 3 miljoner kronor. Hur många som skulle äta en pedagogisk måltid är okänt. Om antalet ökar till den nivå som redan i dag medges att äta skulle kostnaderna öka med cirka 1 miljon kronor. Fortfarande finns det personal som kan föredra att äta lunch på sin egen rast.

78 3(3) Förslag till kommunfullmäktige Kostnader för avgiftsfria pedagogiska måltider för lärare och förskolepersonal ryms inte inom sektor skolas budget varför motionen avslås. Noel Cornér Informationschef Magnus Gyllestad Kommunchef Expedieras till: Karin Fahleson, Lisa Strandberg-Werlenius För kännedom till:

79

80 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 18/2012 Motion om skolk-sms (Dnr KS2012/249) Hans Henriksson (MP) har lämnat in en motion om skolk- sms. Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Expedieras till Kommunstyrelsen/ Sara Baghchehsaraee KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

81 Kungälv Till Kungälvs kommunfullmäktige MOTION om skolk-sms I den nya skollagen (2010:800) står det i sjunde kapitlet, 17 bl a... Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag (vår kursivering) informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Göteborgs kommun införde 2008 som första kommun ett system med skolk-sms, vilket i huvudsak ansetts lyckat. Tjänsten innebär, att sammanställer frånvaron efter varje lektion, och att dom föräldrar som har anmält sej till tjänsten sedan får ett sms där det framgår att eleven varit frånvarande. För att ge föräldrarna ökad insikt i barnens skolgång samt att minska skolket bör varje skola erbjuda föräldrarna/vårdnadshavarna möjlighet att få ett sms från skolan varje gång deras barn inte är närvarande på en lektion. Skolk-sms är ett sätt att främja hög närvaro vid lektionerna och därmed få bättre ordning i skolorna. Den nya skollagen ställer dessutom enligt ovan krav på skolorna att samma dag som eleven uteblivit från lektionerna redovisa frånvaron till föräldrarna eller vårdnadshavare. Genom kommunens Fronter kan visserligen föräldrar få information om frånvaro, men det kräver en aktiv insats från föräldrarna. Genom sms får man informationen enligt skollagen även om man inte tar aktiv del i barnens skolgång. De långtidsskolkare som inte återvänder till skola kostar samhället 12 till 15 miljoner kronor enligt kalkyler som Skolverket låtit genomföra. Det räcker med att lyckas i några fall för att detta ska vara en god ekonomisk affär och ett mycket bra alternativ för den unge. Jag föreslår därför att Kungälvs kommuns alla skolor ska erbjuda föräldrar/vårdnadshavare information om ogiltig frånvaro via sms. För Miljöpartiet Göran Ragndahl Denna motion upptages som min egen

82 Hans Henriksson

83 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 20/2012 Motion om effektmål (Dnr KS2012/252) Hans Henriksson (MP) har lämnat in motion om effektmål. Beslut Motionen remitteras till kommunstyrelsen. Expedieras till Kommunstyrelsen/ Sara Baghchehsaraee KOMMUNFULLMÄKTIGE Justeras sign

84 Kungälv Till Kungälvs kommunfullmäktige MOTION om effektmål Kungälvs kommun har visioner om ökning av kommunens storlek och därmed byggande. I dom visionerna ingår även energimål. Det är mycket bra och viktigt, men vi tycker att det oxå borde finnas effektmål. För försörjning av energi till bostäder och lokaler krävs mycket stora resurser en kall vinter, vilket vi har sett inte minst dom senaste vintrarna. För att klara dom extrema topparna krävs att man använder miljöovänlig energi i form av t ex kol- eller oljekraftverk. Om man hade effektmål, kunde man på sikt minska toppeffekterna och därmed producera lite mindre energi och på så sätt slippa använda toppkraftverk. Jag föreslår därför att Kungälv inför effektmål vid all exploatering för Miljöpartiet Göran Ragndahl Denna motion upptages som min egen Hans Henriksson

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-03-11 Sida 1 (13)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-03-11 Sida 1 (13) Sida 1 (13) Plats och tid Carlstensrummet och Inlandsrummet klockan 10.00-17.00 ande Ersättare Anders Holmensköld (M) Ordförande Roger Bogren (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-08-27 Sida 1 (12) Sida 1 (12) Plats och tid Bohusrummet, stadshuset, klockan 13:00-16:15 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S) Sekreterare

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun

Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Flyktingpolitiskt program för Kungälvs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-03-18 (Diarienummer KS 2009/1090-130) ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Kallelse Sammanträdesdatum 2014-04-08 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 8 april 2014, kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19 Kallelse Sammanträdesdatum 2013-11-19 Plats Inlandsrummet Tid Tisdagen den 19 november kl. 13:00-18:00 Ledamöter Jane Bredin (M) Ordförande Glenn Ljunggren (S) Oppositionsledare Björn Saletti (V) Göran

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-12-02: del 1 Sida 1 (7)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2009-12-02: del 1 Sida 1 (7) : del 1 Sida 1 (7) Plats och tid Carlstensrummet och Inlandsrummet klockan 10.00-18.00 Beslutande Anders Holmensköld (M) Ordförande Roger Bogren (M) 1:e vice ordförande Miguel Odhner (S) 2:e vice ordförande

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där medborgaren

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-14 Sida 1 (26)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-01-14 Sida 1 (26) Sida 1 (26) Plats och tid Hörsal 1, Mimers Hus, kl. 09:00-11.40 ande Miguel Odhner (S) Ordförande Maria Kjellberg (MP) 1:e vice ordförande Anders Holmensköld (M) 2:e vice ordförande Linda Åshamre (S) Johan

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03 Sida 1 (11)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-06-03 Sida 1 (11) Sida 1 (11) Plats och tid Stadshuset, plan 4, Marstrand klockan 13:00-17:00 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Martin

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 Sida 1 (13)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2015-09-23 Sida 1 (13) Sida 1 (13) Plats och tid Stadshuset, plan 3, Hamnen klockan 13:00-17:05 ande Johan Holmberg (S) Ordförande Anna Vedin (M) Vice ordförande Mona Haugland (S) Jan Tollesson (FP) Knut Nordin (V) Martin Högstedt

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE!

Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Foto: Åsa Grip SUNDSVALL KAN BÄTTRE! Allians för Sundsvall Sundsvall är en kommun med fantastiska möjligheter och en stor mängd outnyttjad kraft. Vi har barn och unga som kan bli framtidens ledare om de

Läs mer

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011

Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Kommunstyrelsens Budgetdokument 2011 Tjörn Möjligheternas ö Ingress Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-01-15

Kallelse Sammanträdesdatum 2014-01-15 Dagordning beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses. justeringsdag: måndagen den 20 januari 2014 3 Kommunchefens rapport Magnus Gyllestad informerar kl. 09:15-09:45 - Månadsrapport - Föregående protokoll

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Hemtjänsten 2013 Övergripande och nämndspecifika mål EKONOMI Kommunen ska kännetecknas av god ekonomisk hushållning, vilket betyder att kommunen ska hushålla med sina

Läs mer

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27

Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27 Kallelse Sammanträdesdatum 2013-03-27 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Information från sektor kultur

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen

Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén 2015-01-30 KS 2013/0228 50044 Kommunfullmäktige Motion från Inger Hilmansson (FP) om att investera i barnen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Lust att lära i skolan

Lust att lära i skolan Lust att lära i skolan Skolan och en god utbildning är fortsatt Ales främsta prioritering. För att möta de utmaningar elever och barn i Ale har behöver likvärdigheten mellan skolor och stadier öka. För

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-29 Sida 1 (14) Sida 1 (14) Plats och tid Bohusrummet, klockan 13:00-16.00 Beslutande Gun-Marie Daun (KD) Ordförande Mona-Britt Gillerstedt (S) Oppositionsledare Tommy Ohlsson (M) Inger Rasmusson (FP) Linda Åshamre (S)

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13

Sammanträdesdatum 2014-03-26. Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00. 3 Föregående protokoll SN 14/13 SOCIALNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-03-26 PLATS OCH TID Kommunkontoret, Mellanfryken, onsdag 26 mars 2014, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE DNR 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2008-06-24 Sida 1 (16)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2008-06-24 Sida 1 (16) Sida 1 (16) Plats och tid Bohusrummet, 17.00-19.15 Beslutande Anders Holmensköld (m) Ordförande Miguel Odhner (s) Vice ordförande Maria Abrahamson (m) Mats Frisell (s) Tommy Ohlsson (m) Göran Oskarsson

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom

Socialdemokraterna i Stockholms stadshus. Handlingsplan mot barnfattigdom Socialdemokraterna i Stockholms stadshus Handlingsplan mot barnfattigdom Handlingsplan mot barnfattigdom Rädda Barnens rapport talar sitt tydliga språk Stockholm är en av de mest segregerade kommunerna

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Övergripande och nämndspecifika mål

Övergripande och nämndspecifika mål SOCIALFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSPLAN Stöd och sysselsättning 2014 Övergripande och nämndspecifika EKONOMI Kils kommun ska ha god ekonomisk hushållning. Detta åstadkommer vi genom att: det årliga överskottet

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer