Från förvaltningsbolag till långsiktig aktiv ägare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från förvaltningsbolag till långsiktig aktiv ägare"

Transkript

1 I N D U S T R I VÄ R D E N 65 ÅR Från förvaltningsbolag till långsiktig aktiv ägare 216

2 ÅR INDUSTRIVÄRDEN Från förvaltningsbolag till långsiktig aktiv ägare 1

3 2

4 I N D U S T R I VÄ R D E N 65 ÅR Från förvaltningsbolag till långsiktig aktiv ägare Text och illustrationsunderlag: Christer Bartholdi Inledande kapitel: Gunnar Wetterberg 3

5 4

6 5

7 Innehållsförteckning 8 Förord 11 Gunnar Wetterberg: Industrivärden i ett samhällsekonomiskt perspektiv 20 Sammanfattande historik 26 Den ekonomiska utvecklingen under och 1930-talen 28 Ivar Kreugers engagemang i Tändsticksbolaget, SCA och Ericsson. Kreugerkrisen 34 Handelsbanken stor industriägare under 1930-talet 38 Industrivärden bildas Det första Industrivärden 47 Skenbart låg aktivitet på 1950-talet 50 Verkstadsaktierna kompletteras genom förvärv av PLM 1960 och Bahco ITT säljer sitt aktieinnehav i L M Ericsson Promotion bildas Större aktieaffärer 1963 och John Mattsson Byggnads AB förvärvas Wifstavarf-affären Samarbete mellan Gullhögen, Ytong och Durox 61 Byggmaterielföretaget Olsson & Rosenlund förvärvas Gullhögen avyttras till Cementa Industrivärdens placeringspolitik Fagersta avyttras Fastighets AB Fundament bildas JM börsintroduceras Indus Innovation bildas Aktieportföljen koncentreras under 1980-talet 76 Gullfiber delas Aktieförvärv i Nils Dacke 1985 och Fermenta-affären Intervju med Bo Söderberg 82 Omstrukturering av Fermenta 83 Intervju med Börje Nordenö 84 JM avyttras till Skanska Intervju men Sven Hagströmer 87 Bud på PLM Plötsligt VD-skifte Intervju med Lars Bertmar 92 Bud på Bahco PLM omstruktureras Köprätter i SSAB förvärvas Sammanläggning av aktie- och KVB-serier Försäljning av aktiemajoriteten i PLM Amerikanska Ball intresserat av att förvärva PLM 100 Stor aktiepost i Sandvik förvärvas 1997 största placeringsbeslutet någonsin 102 Thorsman och Fundament avyttras 1997 med god vinst 6

8 104 AGA avyttras 1999 till tyska Linde 107 Läkemedelsportfölj byggs upp och avyttras 108 Investeringen i Skandia 110 Intervju med Clas Reuterskiöld 114 Intervju med Bo Rydin 122 Intervju med Jan Wallander 124 KVB-lånet sägs upp Ny strategi introduceras 2002: Aktivt ägande i stället för aktieförvaltning 126 Besam avyttrat 2002 med stor vinst 128 Nyemission i Ericsson Mindre onoterade aktieinnehav avyttras 131 Isländska Ossur förvärvas Kortfristig aktie- och derivathandel etableras Munters och Höganäs nya innehav 134 Indutrade börsnoteras Isaberg Rapid avyttras Nyemission i SSAB Betydande aktieköp i Volvo Aktieportföljen vid utgången av Konvertibelt lån emitteras Intervju med Anders Nyrén 149 Intervju med Tom Hedelius 153 Intervju med Sverker Martin-Löf Teman: 158 Industrivärden som långsiktig ägare 160 Industrivärden som aktieplacering 162 Den eviga frågan om investmentbolagsrabatten 164 Kort historik för de fem största innehaven 178 Industrivärdens största ägare under olika tidsperioder 183 Intervju med Anders Wall 186 Intervju med Erik Penser 188 Intervju med Fredrik Lundberg 192 Industrivärdens affärsmodell 198 Renodling från blandat till rent investmentbolag 200 Skatteregler för investmentbolag under olika tidsperioder 202 Industrivärdens rapportering till aktiemarknaden 204 Industrivärdens kontor som kulturbärare 210 Några kända personer i styrelse och ledning Bilagor: 212 Förteckning över styrelseledamöter och revisorer 212 Förteckning över vd och vice vd 213 Källförteckning 7

9 Förord under de 65 som har gått sedan Industrivärden börsintroducerades 1945 har det svenska samhället förändrats genomgripande. Sveriges snabba industriella omvandling återspeglas i Industrivärdens utveckling, som idag är ett helt annat företag än det holdingbolag som bildades av Handelsbanken 1944 för att förvalta de aktieposter som banken övertagit under 1930-talet som panter för nödlidande fordringar. Den första aktieportföljen omfattade Fagersta, L M Ericsson, Bergvik och Ala, Hammarforsen, Almedahl, Kilsund och Regia samt förlagsbevis i Bolinder-Munktell, som 1950 byttes mot aktier i sca. Efter Kreugerkraschen på 1930-talet var Handelsbanken den helt dominerande ägaren i sca, som var dotterbolag till banken fram till 1950, då sca börsnoterades. Av Industrivärdens ursprungliga aktieportfölj återstår idag innehaven i Ericsson och sca. Man kan notera att Industrivärdens agerande har skett med stor finansiell kreativitet. Många aktieköp har skett genom apportemissioner som förvärven av Promotion 1962 och jm Förvärvet av samtliga aktier i plm 1987 finansierades med konvertibla vinstandelsbevis (kvb) som då var en finansiell innovation. Köpet av Investment ab Bahco 1992 blev en utmärkt affär genom att flera av Bahcos dotterbolag som Besam och Thorsman kunde avyttras med stor vinst. Det konvertibla lån som emitterades 2010 kan komma att omvandlas till aktier, vilket visar att kapitalökning är möjlig trots den så kallade investmentbolagsrabatten. Vid Industrivärdens bildande säkerställdes kontrollen över bolaget genom ett konsortium av preferensaktieägare som hade rösträttsmajoriteten. Konsortiet bestod av styrelseledamöter och direktörer i banken, vilket ifrågasattes av bankinspektionen och preferensaktierna inlöstes därför Industrivärden hade därefter inte någon dominerande ägare. Det var först på 1970-talet 8

10 som sca förvärvade en stor post röststarka aktier, som sedermera överläts till olika stiftelser som är Handelsbanken och sca närstående. Industrivärdens verksamhetsinriktning har förändrats över tiden mycket som en följd av ändringar i skattelagstiftningen. Dagens Industrivärden är ett så kallat rent investmentbolag med ett fåtal stora aktieinnehav i vilka Industrivärden som aktiv ägare medverkar till bolagets utveckling. De största innehaven idag är i storleksordning Handelsbanken, Sandvik, sca, ssab, Ericsson, Volvo, Skanska och Indutrade. Fram till 2006 var dock Industrivärden ett blandat investmentbolag med en tidvis mycket omfattande helägd industrirörelse. Så sent som i början på 1990-talet svarade den helägda rörelsen med plm, Inductus, Indutrade och Fundament för närmare hälften av Industrivärdens tillgångar. Åtskilliga aktieinnehav har passerat genom Industrivärdens portfölj under de gångna 65 åren. Några välkända bolag i vilka Industrivärden varit stor ägare men som inte längre finns i aktieportföljen är Fagersta, Bergvik och Ala, Almedahl-Dahlsjöfors, Gullhögen, Gunnebo, Borås Wäfveri, Gullfiber, aga, Svenska Metallverken, Beijerinvest, plm, Bahco, Promotion, jm, Nils Dacke, Fermenta, Thorsman, Lundbeck, Besam och Skandia. Industrivärdens framtida aktieportfölj kommer sannolikt att innehålla nya aktieinnehav medan åter andra har avyttrats. Det som alltid har kännetecknat Industrivärden kommer dock säkerligen att leva kvar: långsiktigt investeringsperspektiv, aktiv ägare med styrelseledamöter i innehavsbolagen som har anknytning till Industrivärden samt innehavsbolag med väl definierade och genomförda strategier, goda marknadspositioner och kompetenta företagsledningar. I denna skrift har vi skildrat Industrivärdens historia sedan grundandet. Författaren och historikern Gunnar Wetterberg har skrivit ett inledande kapitel om bakgrunden till Industri- 9

11 värdens bildande, sett ur ett bredare samhällsperspektiv. Boken, som författats av den tidigare medarbetaren Christer Bartholdi, försöker att ge en översiktlig bild av Industrivärdens utveckling genom beskrivning av olika större affärer i tidsordning. Vidare innehåller boken ett antal intervjuer med personer som bidragit till Industrivärdens utveckling i egenskap av styrelseledamöter, ledande befattningshavare eller som representanter för större ägare. I slutet av boken återfinns några tematiska avsnitt bland annat om Industrivärden som långsiktig ägare i svenskt näringsliv, Industrivärden som aktieplacering och även om Industrivärden som kulturbärare. Tanken att ägande kan skötas automatiskt är lika betänklig som att det kan skötas av politiker. Ett land behöver riktiga ägare som är beredda att ta ansvar för ett företags långsiktiga utveckling. Industrivärden är ett exempel på en långsiktig aktiv ägare som under 65 år framgångsrikt utvecklat sin modell för värdeskapande genom en väl definierad ägarstrategi. Långsiktiga ägare behövs! God läsning. Anders Nyrén 10

12 Gunnar Wetterberg Industrivärden i ett samhällsekonomiskt perspektiv * Affärsbankerna växer fram 1800-talet modernisering av den svenska ekonomin hämmades av svårigheterna att mobilisera kapital. Under Gustaf III:s tid hade kronan grundat diskontkompanier, de första rudimentära affärsbankerna, men de skakades av svårigheterna när Napoleonkrigens slut klippte av neutralitetsboomen. Malmödiskonten gick omkull (kvar finns dock en av stadens vackraste byggnader) och de andra började avvecklas Avvecklingen innebar att det var svårt att finansiera jordbrukets omställning efter skiftesreformen och den framväxande skogsindustrin. Handelshusen och de privata penningmäklarna räckte inte till, lånen var dyra trots förbudet mot ockerräntor räntan maskerades som avgifter och kommissioner. Först på 1830-talet började affärsbankerna grundas, men det tog tid innan de etablerat sig som finansmarknadens dominerande aktörer. Staten gjorde emellertid tidigt sitt val: när finansmarknaden skakades av internationella kriser och lät staten de traditionella aktörerna falla, men höll de drabbade bankerna Skånes Enskilda 1857, Stockholms Enskilda 1878 under armarna. Men de båda statsmakterna drog åt olika håll. Regeringen satsade på affärsbankerna, bönderna i riksdagen som hade andra kammaren i sin hand bromsade deras framväxt och satsade på Riksbanken som alternativ. Först med 1897 års riksbankslag lades rollerna till rätta. Riksbanken blev en modern centralbank med sedelmonopol och avvecklade sin affärsbanksrörelse. Den stormiga aktiemarknaden Det tog lång tid innan Sverige fick en fungerande aktiemarknad. De första stora industriföretagen hade till stor del finansierat sin expansion med egna vinstmedel. De växande kapitalbehoven fram emot sekelskiftet ledde till ett ökat beroende av bankerna. Utrymmet för att grunda nya banker blev större. Under åren grundades 56 nya banker. * Gunnar Wetterberg är en svensk historiker och författare. Detta kapitel skisserar den ekonomiska utvecklingen från industrialiseringens början med utgångspunkt från det material som Gunnar Wetterberg samlat för boken Pengarna och makten. Riksbankens historia (Atlantis 2009). 11

13 Den goda internationella utvecklingen förstärktes efter freden i rysk-japanska kriget Under högkonjunkturen steg priserna på aktier och fastigheter. Aktiehandeln slog igenom bland en bredare allmänhet. År 1901 reorganiserades fondbörsens verksamhet. Från och med 1907 fick 16 banker tillträde till börsen, utöver de 5 fondmäklare som redan etablerat sig. Därmed fanns det en fungerande andrahandsmarknad för värdepapper. Aktiekurserna steg och många spekulanter belånade sina innehav i bankerna. Det var handeln i Grängesbergsaktien som drev mycket av utvecklingen. År 1913 stod Grängesbergarna för mer än hälften av omsättningen på Stockholms fondbörs. Impulsen kom när bolaget köpte Lapplandsfälten Aktielånen stod för 30 procent av de svenska affärsbankernas utlåning under dessa år, men i Handelsbanken svarade de för mer än hälften och i Stockholms Enskilda Bank för ännu mer. Precis som under Napoleonkrigen och Krimkriget drog det svenska näringslivet fördel av neutraliteten under första världskriget. Sitt starkaste genomslag fick krigskonjunkturen på börsen. Med 1911 års banklag hade de stränga reglerna för bankernas aktieinnehav mjukats upp, av rädsla för att Sverige annars skulle gå miste om den bankstödda investeringsverksamhet som man såg i andra länder. Bankerna och deras ledningar utnyttjade sin begränsade rätt att köpa aktier till att grunda emissionsbolag och andra investeringsbolag för att hjälpa nya företag att finansiera sig. Bankernas engagemang blev betydligt större än lagstiftaren antagligen avsett, eftersom de stödde emissionsbolagen med stora lån som dessa i sin tur köpte på sig aktier för. Kurserna drevs upp med lånade pengar. En spekulant kunde köpa en aktiepost på kr och få den belånad för kr, som han sedan fortsatte att köpa för. Under 1915 steg kursen på rederier med procent. Nästa år ökade kursen på krigspapper som asea, Stora Kopparberg och Stockholms Superfosfat med lika mycket, medan andra aktier gick upp mer måttligt. Antalet fondhandlare ökade till mer än 100. Fallet blev stort. Statsmakternas strävan att återvända till den gamla guldkursen bidrog till den skarpa deflationen efter kriget. Aktiekurserna rasade, ett 50-tal emissionsbolag slog vantarna i bordet bara ab Emissionsinstitutet och Investor överlevde. Sammanbrottet lade en kall hand över de finansiella marknaderna. För att lindra bankernas situation och lätta säljtrycket på börsen tog några ledande bankmän ett märkligt initiativ. På hösten 1919 bildade ett hundratal personer bolaget Moneta u p a, som gjorde stora uppköp i Gränges, Stora Kopparberg, skf och andra bolag, för att hindra att kurserna pressades ännu mer. Inte förrän 1929 upplöstes bolaget, utan att ha gjort någon egentlig vinst under mellantiden. Staten gick in och bildade Kreditkassan av år 1922 för att ta hand om nödlidande banker. Den tidiga 1920-talskrisen innebar att många kapitalägare ruinerades. Affärsvärlden sammanfattade läget i slutet av 1923: 1913 års kapitalister äro genom börsdepressionen mer decimerade än det stoltaste kavalleriregemente som någonsin ridit till attack mot ett dussin väl placerade kulsprutor. Småspararnas drömmar och olycksöden skildrades livfullt i Birger Sjöbergs roman Kvartetten som sprängdes. Men marknaden repade sig. Ivar Kreuger förmedlade 1920-talets amerikanska optimism till de svenska marknaderna. Han började med tändstickor och obligationslån och organiserade internationella kapitalöverföringar som blev mellankrigstidens Marshallhjälp, men gav sig sedan in även på den svenska aktiemarknaden. Till Monetas ägares stora lättnad var Kreuger intresserad av en del av deras innehav. Sina mest konstruktiva insat- 12

14 ser gjorde han när han inledde omstruktureringen av svensk skogsindustri genom sca och genom att satsa på de nya gruvorna i Boliden. Skottet i Paris visade att imperiet var byggt på lösan sand. Kreuger hade manipulerat bokföringen och använt likviderna för nya värdepapper till att betala utdelningarna på gamla. Det hade inte saknats varningssignaler (Bankinspektionen ifrågasatte den vidlyftiga upplåningen redan 1922), men de svenska affärsbankerna med Skandinavbanken och Handelsbanken i främsta ledet hade ändå engagerat sig djupt i hans affärer, inte minst med de forna Monetainnehaven som säkerhet. Nu ramlade panterna tillbaka i bankernas knän, samtidigt som kurserna rasade. Aktiekurserna låg som lägst Det skulle dröja till 1949/1950 innan börskurserna hade återhämtat 1928 års toppkurser, och i fasta priser dröjde det till slutet av 1950-talet. Industrivärden bildas Det andra världskriget blev inte det första likt. Staten hade lärt sig läxan. Med Wigforss och Dag Hammarskjöld i ledningen samordnade regeringen och Riksbanken finans- och penningpolitiken och försörjningsfrågorna överhuvudtaget. Neutraliteten gynnade återigen det svenska näringslivet, men utan första världskrigets tvära kast i penningvärdet. Samtidigt stod det svenska näringslivet starkt. Sekelskiftets snilleföretag hade tagit marknadsandelar när första världskriget höll konkurrenterna på mattan, de hade konsoliderat sig under 1920-talet, och Sverige hade klarat 1930-talskrisen bättre än de flesta andra länder. De svenska företagen var väl rustade när efterkrigstidens behov skulle mättas men de var lågt värderade på börsen. Det var ett bekymmer för bankerna, som hade fått ta över stora aktieposter efter Kreuger. Banklagstiftningen krävde att de skulle lämna ifrån sig posterna så snart det bara gick, men vem har lust att göra sig av med undervärderade guldägg? Det var ett viktigt skäl för bildandet av investmentbolagen. Stockholms Enskilda Bank hade Investor sedan 1916, Skandinavbanken grundade Custos Industrivärden bildades 1944 för att hantera potentiellt lönsamma aktieinnehav som tagits i pant av Handelsbanken. Grundandet av investmentbolag i bankernas närhet hade en viktig bieffekt. Under 1930-talet hade företagsbeskattningen lagts om. De etablerade företagen fick goda villkor när det gällde avskrivningar och självfinansiering. Efter första världskriget hade de växande men skuldsatta företagen varit starkt beroende av bankerna, men efter det andra klarade de sig betydligt bättre på egen hand. Redan mot slutet av 1930-talet hade de blivit nettoinsättare i bankerna. Investmentbolagen blev ett instrument för de stora affärsbankerna att hålla kvar viktiga kunder inom sina sfärer. Rekordåren Den framgångsrika ekonomiska politiken under andra världskriget ledde till hybris. I en festskrift till Eli Heckscher 1944 argumenterade Gunnar Myrdal för en helt ny räntepolitik under rubriken Höga skatter låga räntor. Efter kriget skulle det finnas många skäl att hålla räntorna nere. Kruxet var räntans funktion som styrmedel för investeringar, men vore det inte bättre att använda skatterna? Det blev den väg staten slog in på. De krigstida regleringarna byggdes ut för att hålla räntan nere och styra kapitalflödena. Den inhemska regleringen levde i Bretton Woods-systemets hägn. Det nya internationella systemet byggde på dollarn som reservvaluta, fasta växelkurser och bestämmelser om konsultationer innan en medlemsstat fick justera sin växelkurs. De begränsade kapitalflödena gav medlemsstaterna ett visst penningpolitiskt handlingsutrymme, även om de fasta växelkurserna innebar att internationella prisrörelser tryckte på i de inhemska ekonomierna. 13

15 Samtidigt verkade de nya internationella institutionerna för att avreglera handeln. Det underlättade de svenska företagens exportansträngningar. Skattereglerna innebar att befintliga företag kunde finansiera sina egna investeringar på goda villkor, men begränsningarna lade hämsko på framväxten av nya företag. Ofta brukar och 1960-talet ses som ekonomiskt och i synnerhet stabiliseringspolitiskt lyckosamma årtionden, men kreditstyrningen kan ha bidragit till industrins stagnation och svaga nybildning årtiondena därefter. Å andra sidan lindrades verkningarna av att marknaden gick runt regleringarna. Redan på 1950-talet började den grå finansmarknaden att växa. Jordbrukarna skaffade sig utrymme genom att söla med amorteringar och räntebetalningar, småföretagen genom att ta handelskrediter. Det uppstod en informell marknad vid sidan av de reglerade flödena, när bankernas notariatsavdelningar förmedlade krediter mellan sina kunder. Under 1960-talet startade bankerna finansbolag för den oreglerade kreditgivningen. Investmentbolagen hjälpte mindre och medelstora företag att finansiera sig och öppnade dörren till banksfärerna. Det mesta av rekordårens expansion skedde inom de etablerade företagen. Det var svårt för nya företag att finansiera sin tillväxt. Undantaget var byggbranschen. Med regleringar och hårdhänt övertalning pressade staten kapitalmarknaden att finansiera ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Subventionerna och de förmånliga lånevillkoren gjorde det lönsamt att gå in i miljonprogrammets många projekt. Byggindustrin frodades. Peab hör till de få svenska storföretag som grundades under 1960-talet. Industrivärden var aktiva i byggbolag som jm, Harry Karlsson och Skanska, men gick också djupt in i byggmaterielindustrin med Olsson & Rosenlund och Gullhögenkoncernen. Det galna 1970-talet Vietnamkriget ledde till stora budgetunderskott i Förenta staterna, men andra centralbanker dämpade inflationseffekten genom att ta emot dollar i sina valutareserver. I början av 1970-talet blev emellertid ställningen ohållbar, dollarn släppte kopplingen till guldet och världens valutor började flyta. De flytande valutorna ställde ekonomierna inför nya problem. Inflationstrycket ökade; västyska Bundesbank värjde sig med en stram penningpolitik som ledde till ökad arbetslöshet, medan andra länder satte sysselsättningen i första rummet och lät priserna stiga. Problemen förvärrades när de oljeexporterande länderna gick samman och drev igenom kraftiga prishöjningar i ett par omgångar. Tvärtemot många ekonomers och regeringars förväntningar sjönk sysselsättningen trots att man lät inflationen öka. Stora delar av världsekonomin drabbades av stagflation. Riksbanken var till en början inne på samma linje som Bundesbank och konstruerade åtgärdspaket för att hålla emot inflationen. Men åtstramningen blev starkt kritiserad från många håll. Ledande nationalekonomer och de borgerliga partierna talade om idiotstoppet och de förlorade åren. Finansminister Sträng var återhållsam, även om han inte var lika bekymrad som Riksbanken, men hans kollegor i regeringen drog öronen åt sig och inför valet 1973 lättade Palme på svångremmen. Valet ledde till ställningen mellan de politiska blocken. Det skulle ha varit svårt att driva en stram finanspolitik med lottens hjälp, och regeringen försökte inte ens. Hoppet att Sverige skulle kunna överbrygga krisen ledde till omfattande statliga stimulanser. Vid nästa val fick det borgerliga blocket majoritet, och under åren följde tre borgerliga regeringar efter varandra. Industriakuten kostade 14

16 miljarder. Budgetunderskotten och statsskulden ökade, inflationen skenade och kronan devalverades. Tidvis nådde den svenska inflationen tvåsiffriga tal. Lönebildningen hade centraliserats och bidragit till den stabila utvecklingen under rekordåren, men den höll inte för inflationstrycket. Förhandlarna började kompensera och sedan föregripa prisstegringarna i sina krav. De statliga regleringarna av bostadsmarknaden och jordbruket bidrog till inflationen. När sekelskiftets stora barnkullar nådde pensionsåldern på 1970-talet ökade belastningen på kommunernas och landstingens finanser, med stigande skattetryck som följd. Den svenska ekonomin stagnerade och produktiviteten sackade efter. De makroekonomiska problemen sammanföll med en kris för flera tunga svenska industrigrenar. Varvsstödet var en viktig förklaring till de växande budgetunderskotten, men i längden båtade det föga. Den svenska stålindustrin råkade i stora svårigheter och började struktureras om, för Industrivärdens del med Fagersta inblandat. Industrivärden medverkade också till den fortsatta omstruktureringen av skogsindustrin genom sca. Många stora svenska företag klarade sig ändå förhållandevis bra. Hemmamarknaden minskade i betydelse. Delar av den svenska exportindustrin gynnades av den råvaruboom som följde efter den första oljeprishöjningen När den internationella ekonomin återhämtade sig snabbare än den svenska förstärktes de stora företagens inriktning på exporten. Avregleringen När valutorna började flyta och svänga mot varandra ökade de internationella valutamarknadernas betydelse. Under 1960-talet hade den oreglerade eurodollarmarknaden vuxit fram utanför centralbankernas kontroll. I början av 1970-talet växte den våldsamt, med opec-ländernas dollaröverskott som viktig näring. De kommersiella kapitalflödena till u-länderna ökade kraftigt, ofta utan tillsyn och till tämligen dubiösa ändamål. Efter några tillbud med bankkollapser och skuldsatta u-länder började Förenta staterna och Storbritannien att lätta på regleringen av de finansiella marknaderna. Syftet var att locka in en del av euroflödena i det reguljära finansiella systemet. På så vis skulle man få större möjligheter att påverka flödena och undvika påfrestningar på det finansiella systemet. Thatchers och Reagans avregleringar under och 1980-talet förmådde allt fler länder att följa efter. De internationella betalningsströmmarna ökade snabbt. Under Bretton Woods-systemet hade betalningar över gränserna nästan alltid varit knutna till handel eller fysiska investeringar. Nu exploderade handeln i värdepapper och valutaterminer, med en mångdubbling av de internationella kapitalströmmarna som följd. I början av 1980-talet hade ekonomiernas och företagens omvärld blivit en helt annan, inte bara på grund av de starkt ökade kapitalflödena. Flera olika faktorer samverkade och förstärkte varandra. Den nya informationstekniken gjorde det möjligt att blixtsnabbt genomföra stora och komplicerade transaktioner över vilka avstånd som helst. De finansiella marknaderna uppfann instrument och tekniker för allt fler olika nischer och behov. De ökade möjligheterna att gå över gränserna uppmuntrade företag och placerare att se sig om i vida vyer, när de bestämde vad de skulle satsa på och var. I Sverige dröjde sig regleringarna kvar betydligt längre än på andra håll. När socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1982 blev en superdevalvering deras första åtgärd för att vända kräftgången. Först gradvis närmade de sig avregleringen. Från 1985 avvecklades allt mer av de regleringar som styrt kapitalflödena, men det dröjde till årtiondets slut innan valutaregleringen slopades. 15

17 Devalveringen gynnade den svenska industrin, men förmådde inte bryta de grundläggande problemen i ekonomin. Inflationen var fortfarande långt högre än hälsosamt, skattesystemet störde arbete och sparande, lönestegringarna försökte fortfarande matcha prishöjningarna och bidrog därmed till att öka dem. Under andra hälften av 1980-talet började överhettningen bli ett allt större problem, men varkens finans- eller penningpolitiken förmådde hejda den. Delvis skärpte avregleringen problemen. Regleringarna avvecklades i en avig ordning. När försäkringsbolagen slapp placeringsplikten frigjordes många miljarder, men valutarestriktionerna stängde in dem på de svenska tillgångsmarknaderna, där de drev upp priserna på aktier och fastigheter. Sparbankerna och föreningsbankerna släpptes in på det som varit affärsbankernas område, branschglidningen suddade ut gränserna mellan banker och försäkringsbolag, och de nya finansiärerna gav sig in i affärer som de inte riktigt behärskade. Andra aktörer kastade sig in i den allt vildare dansen. Avregleringarna gjorde det lättare för hushållen att låna, skattesystemet tog hand om en stor del av räntekostnaderna, och därmed ökade skuldsättningen. Kreditexpansionen efter avregleringen blev kraftigare än de flesta hade trott. Under 1986 och 1987 skedde en kraftig ökning av konsumtionen och en drastisk minskning av sparandet. Konsumtionens andel av hushållens disponibla inkomster steg från omkring 96 procent på 1970-talet till 98,5 procent under första hälften av 1980-talet och 104 procent åren Mätt som andel av tillgångarna minskade hushållens skulder fram till omkring 1970 för att sedan börja öka. Hushållens skulder motsvarade 54 procent både 1980 och 1985, men hade stigit till 68 procent Hushållen ökade sina skulder för att köpa finansiella tillgångar. Börsen steg kraftigt 1985 och Det blev vanligt att låna till pensionssparande som gav rätt till skatteavdrag. De ökade kapitalvolymerna skapade nya möjligheter att göra affärer och pröva djärva upplägg. Volvos projekt med Norge, Fermenta och så småningom Renault har stannat i minnet, men företag och ägare prövade mycket mer än så. Aktiemarknaden kvicknade till efter många årtiondens dvala, småspararna strömmade till med allemanssparandet och fortsatte in i pensionsförsäkringar och aktiefonder. Det ökade intresset för börsintroduktioner. En del av 1980-talets problem berodde på att samspelet haltade mellan de olika delarna av den ekonomiska politiken. Var och en av reformerna var befogad och till framtida nytta, avregleringen gjorde det lättare för enskilda och företag att hantera sin ekonomi, men bristen på samordning och tidsanpassning medförde stora påfrestningar vid övergången. I längden gick spänningarna i ekonomin inte att hantera. I början av 1990 kollapsade fastighetsmarknaden och drog mycket av finansvärlden med sig. Den enda bank som klarade sig någorlunda helskinnad var Handelsbanken, kanske därför att den hade färska krisminnen från 1960-talet att dra på. Påfrestningarna på bankerna och försäkringsbolagen var antagligen större och mer långvariga än på exportföretagen. Krisen var i hög grad en västeuropeisk nedgång, utlöst av de penningpolitiska konvulsionerna efter Tysklands återförening, men för Sveriges del kraftigt förvärrad av hemmagjorda misstag. När kronan lämnade den fasta växelkursen i november 1992 ökade exportens konkurrenskraft markant. I Nordamerika och Asien fanns det en efterfrågan som knappt märkt av någon kris, och därmed kunde ge den svenska återhämtningen draghjälp. Desto trögare gick det för hemmamarknaden. Den snabba nedväxlingen av inflationen drev upp 16

18 realräntan till 8-10 procent. Skattereformen ledde till kraftigt ökade räntekostnader för hushållen, som vände från en negativ till en starkt positiv sparkvot på bara ett par år, och därmed drog ned den inhemska aktiviteten. Sysselsättningen rasade. Många arbetslösa slogs ut för gott och tvingades in i långa sjukskrivningar och förtidspensioner, vilket gjorde det svårare att återställa balansen i de offentliga finanserna. Ändå lyckades man. I flera viktiga avseenden ledde 1990-talskrisen till en tillnyktring i den svenska ekonomin. Den på lång sikt viktigaste förändringen var att Sverige blev medlem av den Europeiska unionen, men en rad inhemska strukturreformer kom också till stånd. Riksbankens självständighet och inflationsmålet gav penningpolitiken stadga. Finanspolitiken tyglades av budgetlagen och överskottsmålet. Arbetsmarknadens parter gjorde (nästan) rent hus med gamla klausuler och rörde sig mot decentraliserad och individualiserad lönebildning. Viktiga samhällsområden av- och omreglerades, och Sverige fick ett av världens mest stabila offentliga pensionssystem. Sedan mitten av 1990-talet har den genomsnittliga produktivitetsökningen i den svenska ekonomin varit starkare än någon längre tid sedan 1960-talet. De första åren kunde den kraftiga produktivitetsökningen förklaras med återhämtningen efter den djupa krisen. Med ökad efterfrågan kunde resurser som legat för fäfot tas i bruk utan större kostnad. Det är ett mönster som ofta gjort sig gällande i konjunkturuppgångar. Men produktivitetsuppgången varade längre än så. Två faktorer som kan ha spelat roll är 1980-talets IT-investeringar, vars rationaliseringseffekter tagit tid att värka igenom, men också den förändrade lönebildningen. Med individuella lönesamtal har arbetsledningarna fått ett kraftfullt verktyg för att uppmuntra goda insatser och resonera om verksamhetens inriktning med var och en av medarbetarna. För framtiden är det viktigt att vårda lönebildningens nya förutsättningar. Från mitten av 1990-talet och tio år framåt var utvecklingen på världens finansiella marknader förhållandevis lugn, även om några kraftiga störningar förekom. Både Ryssland och tillväxtekonomierna i Asien skakades av kriser. Jakten på god avkastning skapade bubblor, ibland som med IT-tekniken kring hela branscher, ibland kring enskilda företag rusningen i Skandia i början av 2000-talet är ett exempel. Bilden förändrades emellertid radikalt under åren , då problemen i det amerikanska finansväsendet utlöste det skarpaste fallet i världskonjunkturen sedan 1930-talet. Centralbankernas och regeringarnas stödaktioner bidrog till att fallet stannade av under hösten 2009, men när detta skrivs förefaller återhämtningen fortfarande skör, med orosmoment som tid efter annan gör sig påminda. Många regeringar står inför den besvärliga uppgiften att avveckla stimulanserna för att hantera växande budgetunderskott, samtidigt som efterfrågan är svag. För svensk del är bilden än så länge något ljusare. Det är möjligt att Sveriges plågsamma erfarenheter av 1990-talet kan visa sig bädda för en lugnare resa genom den pågående krisen än i många andra länder. De starka offentliga finanserna och en överlag klok tidsanpassning av finanspolitiken verkar ha lett till en mer stabil utveckling på hemmamarknaden än under den förra krisen. Aktiviteten har inte fallit lika kraftigt som då, utan hemmamarknaden har till en del parerat fallet i exportefterfrågan. Globaliseringen Under de senaste årtiondena har den svenska utrikeshandeln vuxit kraftigt i omfattning. Sveriges export har rakat i höjden. De stora svenska exportföretagen har blivit allt mer beroende av utvecklingen på sina avsättningsmarknader, och därmed 17

19 har den svenska ekonomins utveckling minskat i betydelse för hur företagen klarar sig. Ur svensk synvinkel spelar det emellertid roll vilka företag som växer och hur de svarar mot efterfrågan på världsmarknaden. Under de första efterkrigsårtiondena blev Europas återuppbyggnad en viktig hävstång för den svenska exporten, men på och 1980-talen hamnade viktiga svenska industrier ur fas med utvecklingen. Varven och stålet mötte övermäktig konkurrens, inte minst från nya industriländer som etablerade sig i dessa branscher. De senaste årtiondena har utvecklingen på nytt tagit en annan inriktning. När informationstekniken skapar om mycket av världens produktion och kommunikationer hör Ericsson till de internationellt ledande företagen. Det omstrukturerade ssab har nischat sin stålproduktion och dragit nytta av den starka råvarukonjunkturen. Med ikea, h&m och KappAhl har Sverige etablerat en stark ställning på detaljhandelns område. Logistikkompetensen har blivit en viktig exporttillgång. Samtidigt har förutsättningarna för investmentbolagens verksamhet förändrats talskrisen ökade hushållens sparande och intresse för finansiella placeringar. Liksom på andra håll i världen har pensionssparandet ökat kraftigt i omfattning, till en början genom hushållens privata sparande men under de senaste tio åren genom ppm-systemet och de allt mer omfattande avtalsförsäkringarna. Den ökade tillgången på riskvilligt kapital har gjort det möjligt för nya aktörer att blanda sig i kapitalförsörjningen till nya, mindre och medelstora företag. Med fler aktörer har specialiseringen ökat bland kapitalförsörjarna. Omvänt har investmentbolagen också erbjudit småspararna ett distinkt placeringsalternativ, annorlunda än aktier i enskilda industriföretag eller andelar i vanliga aktiefonder. Mångfaldens valmöjligheter är gynnsamma för sparintresset. Industrivärden har dragit sig tillbaka från såddoch den tidiga riskkapitalmarknaden, och avslutat sitt engagemang i helägda dotterbolag. I stället har bolaget fått ökad betydelse som långsiktig ägare till stora svenska företag. Här spelar man en viktig roll för att underlätta internationella omstruktureringar, vare sig det handlar om att bistå svenska exportföretag i deras förvärv på andra marknader eller medverka till förmånliga lösningar när utländska koncerner förvärvar svenska bolag som plm och aga. Bolaget deltar i stora nyemissioner. Industrivärden har också medverkat när företagen utvecklat sin traditionella verksamhet mot mer lönsamma specialiteter, t.ex. i sca:s och ssab:s fall. Trots att kapitalströmmarna blivit globala har initierade aktörer ofta ett informationsövertag på den egna hemmamarknaden. Men Industrivärden signalerar en ny definition av hemmamarknaden när man markerar att man numera följer hela den nordiska marknaden, även om de påtagliga resultaten hittills bara varit de övergående engagemangen i det danska läkemedelsföretaget Lundbeck och det isländska ortopediföretaget Ossur. De institutionella faktorerna Industrivärdens tillkomst och utveckling är ett åskådligt exempel på institutionernas betydelse för hur ekonomierna utvecklas. Det var reglerna kring bankernas aktieinnehav som ledde till att Handelsbanken tog initiativet till bolaget, men även under verksamhetens gång har lagändringar slagit igenom. Statsmakternas regelverk har stimulerat den finansiella kreativiteten. Det var skattereglerna som 1988 föranledde Industrivärden att introducera ett konvertibelt vinstandelslån (kvb), som utnyttjade den dåtida regeln att ränteutgifter var avdragsgilla, till skillnad från aktieutdelningar. Nya lagregler för aktiebeskattningen 1994 gjorde dessa överväganden inaktuella. 18

20 Ett annat exempel på hur skattereglerna påverkat beteendet är beslutet att slopa beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade aktier den 1 juli Som näringsbetingade aktier räknas onoterade aktier eller marknadsnoterade aktier för vilka innehavet motsvarar 10 procent av röstetalet. Det föranledde Industrivärden att öka sitt innehav i Handelsbanken och Sandvik till över 10 procent i vardera bolaget. Industrivärden har nu röstandelar över gränsen i åtta av de tio bolag som man var storägare i vid årsskiftet 2009/2010. Men det är inte bara de statliga regelverken som stimulerat kreativiteten. Investmentbolagsrabatten har länge betraktats som ett hinder för kapitalanskaffningen nyemissioner skulle leda till att de befintliga aktieägarna skulle gå miste om en del av bolagens substans utan att få någon ersättning för det. I januari 2010 emitterade Industrivärden ett europeiskt lån som hanterade problemet med rabatten genom att erbjuda långivarna att konvertera lånet till aktier till en kurs som motsvarar det då aktuella substansvärdet, inte den rabatterade börskursen. Det visade att det går att öka det egna kapitalet utan att träda de befintliga ägarnas intressen för när. gästspel, och bolaget dras in i det komplicerade korsägandet runt Skanska. Under de reglerade kapitalflödenas tid tog Industrivärden på sig en bred roll, från ägarstyrningen av stora, etablerade företag till att leda och hjälpa fram mindre och medelstora bolag, där investmentbolagets industriella kunnande antagligen var lika viktigt som kapitalet. Med avregleringen kan bolaget successivt dra sig ur detta slags ägande, men då ställer globaliseringen nya krav. Kapitalflödena över gränserna, exportens väldiga tillväxt och de internationella omstruktureringarna kräver kraftfulla och långsiktiga investerare och aktiva ägare. Industrivärden hör till de få svenska aktörer som har förutsättningarna att spela den rollen. Alla tiders Industrivärden Industrivärdens första 65 år är en fascinerande spegel av den tid som varit. Omvärldens förändringar sköljer in i bolagets affärer, men bolaget hjälper också till att skapa sin tid. Det var lagarna som skapade förutsättningarna för investmentbolagen, men inte bara de. Bankernas behov att hålla samman sina sfärer spelade in. Gunnar Strängs omsorg om bostadspolitiken öppnar möjligheter i byggindustrin. Ibland kan man skönja dåtida trender: konglomeratet Nils Dacke dyker upp och omvandlas i Industrivärden, Fermenta gör ett halvt påtvingat och rejält kostsamt 19

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Börsportföljens värde ökade med två procent per den 30 oktober medan generalindex var oförändrat. Substansvärdet per aktie och KVB 1 den 30 oktober uppgick till

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 september 2000

Delårsrapport 1 januari - 30 september 2000 Delårsrapport 1 januari - 30 september 2000 Börsportföljens värde ökade med 7 procent under de första nio månaderna, medan generalindex var oförändrat. Till och med den 27 oktober ökade börsportföljens

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2000

Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2000 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2000 Börsportföljens värde ökade med 14 procent under första halvåret, jämfört med 6 procent för generalindex. Till och med den 14 augusti steg börsportföljens värde med

Läs mer

Värdeförändring: -4%, generalindex -12% Totalavkastning 1 : -2%, avkastningsindex -11% Förändring från årets början: -5% (+86%)

Värdeförändring: -4%, generalindex -12% Totalavkastning 1 : -2%, avkastningsindex -11% Förändring från årets början: -5% (+86%) Bokslutsrapport 2000 Börsportföljen Värde per 31 december: 54.961 (54.298) mkr Värdeförändring: -4%, generalindex -12% Totalavkastning 1 : -2%, avkastningsindex -11% Substansvärdet Per 31 december: 283

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:55 2014-12-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ)

Delårsrapport - kvartal 3-08. Ulyss AB (publ) Delårsrapport - kvartal 3-08 Ulyss AB (publ) Sammanfattning av delårsrapport 2008-07-01 2008-09-30 (3 mån) Resultatet efter finansiella poster uppgick till 858 009 SEK (-225 605) Resultatet per aktie*

Läs mer

Delårsrapport Januari - mars 2010

Delårsrapport Januari - mars 2010 Pressmeddelande från SäkI AB (publ) 2010-04-19, Nr 3 Delårsrapport Januari - mars 2010 Resultatet efter skatt uppgick till 53,2 MSEK (17,7) Resultatet per aktie efter skatt uppgick till 1,06 kronor (0,35)

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC

Välkommen till. Aktiespararna och Aktiekunskap ABC Välkommen till Aktiespararna och Aktiekunskap ABC 1 Övergripande mål Det övergripande målet med Aktiekunskap ABC är att du, med Aktiespararnas Gyllene regler som grund, ska kunna praktiskt tillämpa ett

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

Välkommen till. bolagsstämman

Välkommen till. bolagsstämman Välkommen till bolagsstämman 2003 i sammandrag Industrirörelsen MÅL Rörelsemarginal 8% Lönsamhet 20% UTFALL Rörelsemarginal 9,5% Lönsamhet 21% Aktieportföljen Bättre än AFGX Geveko +28,1% AFGX +29,7% Geveko-aktien

Läs mer

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN

Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN Carnegie Investment Bank AB MAKRO SOMMAREN & TURBULENSEN BÖRSERNA SKAKAR Allmänt: Sensommarens börsturbulens har medfört att riskläget på marknaderna ökat och investerarsentimentet försämrats. Flera stora

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön.

Föreläsning 5. Strukturförändringar under mellankrigsperioden. Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön. Föreläsning 5 Industriell dynamik under mellankrigsperioden Dahmén, Schön Mellankrigstid SAMMANFATTNING: Enskilda branscher gick bra framförallt Verkstad Expanderande avancerande branscher Kontrakterande

Läs mer

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011

D 2. Placeringsstrategi. För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser. Maj 2011 Placeringsstrategi För Neuroförbundet och till Neuroförbundet anknutna stiftelser Maj 2011 Reviderat 2014 med anledning av namnbyte, enda ändringen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Nettoomsättning per affärsområde 2013

Nettoomsättning per affärsområde 2013 bolaget med en gedigen historia i byggindustrin. Kan detta bolag vända och ta igen de senaste fem årens kursbesvikelse eller har bröderna Paulssons bolag gjort sitt? Bakgrund och verksamhet grundades 1959

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER

25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER 25 MAJ, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTOR UPP, INGET NEGATIVT FÖR AKTIER Nervositeten som infann sig på finansmarknaderna för några veckor sedan försvann snabbt från investerares fokus igen. Volatiliteten,

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) November 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Aktiemarknadsnämndens uttalande 2010:14 2010-02-29 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015

Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverigefond Halvårsredogörelse 2015 Quesada Sverige Placeringsinriktning Quesada Sverige är en svensk aktiefond vars mål är att generera en god långsiktig avkastning. Portföljen är koncentrerad

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27

Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Bokslutskommuniké 2014 2015-02-27 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Industrivärdenaktiens totalavkastning bättre än index

Industrivärdenaktiens totalavkastning bättre än index Delårsrapport 1 januari 31 mars 1999 Industrivärdenaktiens totalavkastning bättre än index ❶ Börsportföljens värde ökade med 4 procent under årets första tre månader, jämfört med 6 procent för generalindex.

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Bokslutsrapport 2002

Bokslutsrapport 2002 Bokslutsrapport 2002 Aktien Totalavkastning 2002: -36%, avkastningsindex -36% Genomsnittlig totalavkastning under fem år: 2%/år, avkastningsindex -1%/år tio år: 17%/år, avkastningsindex 13%/år Substansvärdet

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14

Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Delårsrapport, Q 1 2015 2015-04-14 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) Juni 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 10% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring -

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014 Ledningsstaben 2014--18 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för maj månad

Läs mer

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012

INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 INBJUDAN Teckning av konvertibla skuldebrev Capillum Holding AB (publ) September 2012 På Banken kan Du få en sparränta om 0,5% Vi ger Dig en sparränta om 13,25% Bryggfinansiering Emissionshantering Factoring

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet.

Förvaltning ska tillförsäkra en långsiktig godtagbar tillväxt av kapitalet. Placeringspolicy Inledning Hörselskadades Riksförbund, HRF, väljer från fall till fall om gåvor i form av fonder eller aktier ska säljas direkt eller vara kvar som långsiktig placering. Primärt arbetar

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet:

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2013. I korthet: I korthet: Strategi under maj Ny all time high Midas kom att utvecklas mycket starkt under maj och avkastningen uppgick till 4,57%, vilket innebar en ny all time high. Som jämförelse steg STOXX Europé 600 med 1,40%

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen

Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen Amago Capital AB (publ) Stockholm 2008-04 04-30 Pressrelease Amago Capital strukturerar om verksamheten och säkrar finansieringen Bakgrund Styrelsen har under en längre period arbetat för att finna en

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013

Global Fastighet Utbetalning 2008 AB. Kvartalsrapport september 2013 Global Fastighet Utbetalning 2008 AB Kvartalsrapport september 2013 innehåll Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Drift, förvaltning och finansiering 5 Allmänt om bolaget 6 Marknadskommentar

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12%

Strategi under maj. Månadsbrev Maj 2012. I korthet: Avkastning maj: MIDAS -3,45% STOXX600-7,21% SSVX90 0,12% Månadsbrev Maj 2012 Strategi under maj Politisk och finansiell instabilitet Rekylen som startade i april på aktiemarknaderna tilltog i omfattning under maj. Politisk oro inför nyvalet i Grekland med dess

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Föreläsning 9. Ägande och industriell omvandling Jan Glete

Föreläsning 9. Ägande och industriell omvandling Jan Glete Föreläsning 9 Ägande och industriell omvandling Jan Glete Kreditmarknaden i Sverige under efterkrigsperioden 1950-talets statliga regleringar Planeringsoptimism och keynesiansk politik Kreditvolymer styrdes

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2013 AB HALVÅRSRAPPORT 2014

COELI PRIVATE EQUITY 2013 AB HALVÅRSRAPPORT 2014 HALVÅRSRAPPORT 2014 COELI PRIVATE EQUITY 2013 AB VD HAR ORDET På makroperspektivet tycker vi att världsekonomin är svårbedömd och man kan lätt bli pessimistisk. Kriserna i bl. a Ukraina och Syrien tillsammans

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se

STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 http://www.stävrullen.se STÄVRULLEN FINANS AB (PUBL) 1 Delårsrapport för perioden 2011-01-01 till 2011-06-30 Försäljning och resultat - Ur värdepappersportföljen har under perioden försäljningar skett motsvarande en omsättning

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1997 Sammandrag Gatu och Väg avyttrades i september 1997, realisationsvinsten uppgick till 46 Mkr. Operativt resultat för affärsområde Vägmarkering förbättrades med 19 Mkr till 7 (-12)

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930

Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812. Kvartalsrapport 20110101-20110930 Hyresfastighetsfonden Management Sweden AB (publ) Organisationsnummer: 556817-1812 Kvartalsrapport 21111-21193 VD HAR ORDET HYRESFASTIGHETSFONDEN MANAGEMENT SWEDEN AB (publ) KONCERNEN KVARTALS- RAPPORT

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Finansiell månadsrapport för december månad år 2014

Finansiell månadsrapport för december månad år 2014 Ledningsstaben 2015-01-23 Dnr RS 2015-13 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för december

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011

Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Komplett intervju med Jacob Wallenberg och frågor till Investor som endast i delar publicerades i Svenska Dagbladet den 25-27/1 2011 Svenska Dagbladet (SvD): Många har reagerat på att Börje Ekholm tjänat

Läs mer