Årsredovisning. Älmhults kommun

Transkript

1 Årsredovisning Idrottsskola Babysagostund Älmhults kommun

2 2010 Budget 2012 Årets resultat, tkr Utdebitering, kr 20,60 20,60 20,60 Verksamhetens nettokostnad, tkr Nettokostnaden i procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag, procent 98,4 99,7 100,4 Nettoinvesteringar, tkr Låneskuld, tkr Antal kommuninvånare Antal kommunanställda Sjukfrånvaro, procent 4,5 4,6 - Antal barn i förskoleverksamhet Antal barn i förskoleklass och grundskola Antal elever i kommunens gymnasieskola Antal elever i kulturskola ÄLMHULTS OMMUN april 2012 Ansvarig sammanställare: Layout & sättning: Tryck: H-Tryck, Markaryd Ekonomichef Inga-Lill Fritsch Carina Glanshagen Tema på bilder: delar av tekniska Omslag: Lakvattendamm Foto: Älmhults kommuns bildarkiv förvaltningens arbete under

3 Viktiga händelser Försäljning av mark till IEA och Ikano för det som ska bli Handelsplats IEA - Älmhult. ommunen projekterar och iordningsställer marken; avbaning, anläggning av vägar, gång- och cykelvägar samt vatten och avlopp Blåljushusbygget påbörjas Lakvattenreningen vid Äskya färdigställs Om- och tillbyggnad på Liatorps förskola och skola Internationella skolan flyttar till Haganässkolan och utökar med förskola och fritidshem Nya förskoleavdelningar på Vitsippan, Tornet och Montessori på grund av fler små barn Ny friskola år 6-9 i centrala Älmhult, och Bråthults skola blir fristående förskola och senare grundskola Haganässkolan och IEA skriver under avsiktsförklaring som innehåller gemensamma mål inom marknadsföring, praktik, lärlingsutbildning, mentorskap och utbildning Medarbetarskapsutbildning för all kommunal personal Älmhults första ensamkommande flyktingbarn anländer till HVB-hemmet i Markaryd Älmhults första Äldremässa anordnas ommuninfo får ny design och fler utgåvor ommunen öppnar konto på Facebook Webbplatsen Älmhultsguiden, baserad på Google-karta, öppnas ampanjen aha-älmhult startar Pilotprojekt drivs för kartläggning och dialog med utländska stugägare Skateparken invigs och fritidgården byter namn till Ungdomsgården Fenix Biblioteket står som arrangör av den nationella bokjuryavslutningen Simhallen stängs i september för reparationer 25 gasbilar köps in Överförmyndarverksamhet i samarbete med Ljungby Räddningstjänsten får, tillsammans med öping, högst betyg i landet i undersökning om brandstillsyn Bredbandsutbyggnad för att möjliggöra för landsbygden att ansluta sig till bredband Informationsbroschyr om bredband till samtliga hushåll på landsbygden Utmärkelser Ingela Thulander, tekniska förvaltningen, får tillgänglighetspriset Magnus önsson, Lars-Erik Nilsson och Håkan laesson, SPECAB utses till Årets företagare Sauer Danfoss får -års byggnadspris Beslutat av kommunfullmäktige Samarbetsavtal om Handelsplats IEA - Älmhult med IEA och Ikano Principbeslut om byggande av Haganäsvägen Vindkraftsplan Detaljplan för handelsområdet Haganäs, Torngatans förlängning och ällargatans förlängning, etapp 2 Centrumplan för Älmhults centrum Plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge Innehåll 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.1 ommunalrådet har ordet Organisation Vision och kommunövergripande mål valitet i korthet Millenniemål Allmänna förutsättningar 10 Omvärldsfaktorer 10 Näringsliv och arbetsmarknad 10 ommunikationer 10 Befolkning 11 ommunens landareal 11 Utdebitering Personalförhållanden Ekonomisk redogörelse 14 Sammanställning över externa poster 14 Driftredovisning 16 Måluppfyllelse nämnder/förvaltningar 18 Investeringsredovisning 19 Exploateringsverksamhet Vatten- och avloppsredovisning Ekonomisk analys 25 Resultat och kapacitet 25 Risk och kontroll 27 Ekonomichefens avslutande kommentar ommunala bolag 30 AB Älmhults kommunala Industrifastigheter 30 Älmhults Terminal AB 30 Älmhultsbostäder AB Ekonomiska redovisningar 32 Resultaträkning 32 assaflödesanalys 32 Balansräkning 33 Noter Ekonomiska nyckeltal Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 40 2 NÄMNDSREDOVISNINGAR 2.1 Politisk organisation ommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnämnden ultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden för familjerätt 63 3 ÖVRIGA REDOVISNINGAR 3.1 Personalredovisning med hälsobokslut ämställdhet Folkhälsa Miljöredovisning 72 4 ORDFÖRLARINGAR Älmhults kommun Årsredovisning -

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.1 ommunalrådet har ordet Älmhult överraskar har varit ett minst sagt intensivt och händelserikt år! Ett antal viktiga och strategiska beslut har tagits under året, som kommer att få stor betydelse för kommunens framtida utveckling. Och nu går besluten vidare till praktisk handling! Haganäs I Älmhult finns IEAs första varuhus och nu är det dags för nästa generations varuhus. IEA fortsätter att utveckla Älmhult som hjärtat för sin verksamhet med byggande av handelsområde med nytt varuhus. Utöver det planeras ett nytt museum. IEAs satsning är unik i en kommun av Älmhults storlek och ger fantastiska utvecklingsmöjligheter för Älmhult, med fler arbetstillfällen och fler besökare till kommunen. Älmhult får en ny stadsdel, Haganäs, med ett handelsområde och bostadsområde. Den nya stadsdelen börjar nu ta form. En ny anslutning mellan väg 120 och väg 23 skapar så småningom en ny huvudentré in till tätorten. Älmhult tillhör också Entreprenörsregionen, tillsammans med tio andra kommuner i fyra län. Entreprenörsregionens arbete kring hur bland annat regler tillämpas i olika regioner och kommuner, har väckt intresse hos Tillväxtverket. Varje dag Men samtidigt som de stora strategiska ärendena genomförs så sker varje dag mängder av viktiga saker i de olika delarna av den kommunala verksamheten. Alla våra skolelever får undervisning, mat serveras på skolor och äldreboenden, soporna hämtas, böcker lånas ut, vägar snöröjs eller asfalteras, vatten kommer i kranarna och hemtjänsten besöker äldre... Det händelserika året har givetvis satt spår i den kommunala ekonomin, främst när det gäller investeringarna men även inom utbildningsnämnden. Älmhults kommun har goda förutsättningar för fortsatt utveckling, både av de vardagsnära och strategiska frågorna, men det är viktigt att utveckling sker hållbart, med en god ekonomi som bas. Haganässkolan har byggts om och också fått fler hyresgäster genom Internationella skolans flytt till lokalerna. Här ges möjlighet för fortsatt utveckling av den uppskattade skolan, samtidigt som gymnasieskolan fortsätter sitt arbete för Elevens bästa skola. Strategiska planer Strategiska planer har beslutats under året. Några av dessa är centrumplanen för utveckling av centrum, vindkraftsplanen samt LIS-planen (Landsbygdsutveckling i strandnära läge). Planen ger förutsättningar för bostadsbyggande i strandnära och attraktiva lägen. Näringsliv Älmhult är en expansiv kommun med växande näringsliv. Vi finns i en region med ett näringsliv som är väldigt duktigt på att driva företag, ge service och erbjuda merförsäljning (enligt en nyligen presenterad rapport från OECD). Det innebär också stora utmaningar för att möta utvecklingen i framtiden för att vi som region ska klara oss väl i konkurrensen från Europa. Elizabeth Peltola ommunstyrelsens ordförande - Älmhults kommun Årsredovisning - 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.2 Organisation OMMUNFULLMÄTIGE Revision Överförmyndare Valnämnd ommunstyrelse Arbetsutskott, tekniskt utskott och personalutskott ultur- och fritidsnämnd Miljö- och byggnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Gemensam nämnd för familjerätt Älmhult - Ljungby - Markaryd ommunägda bolag Älmhults kommun 100 procent Valberedningen Allmänna beredningen Teknisk förvaltning ommunledningsförvaltning Miljö- och byggförvaltning Utbildningsförvaltning Socialförvaltning Elmen AB 100 procent AB Älmhults kommunala Industrifastigheter 100 procent Älmhultsbostäder AB 33 procent Älmhults Terminal AB Älmhults kommuns nämndsstruktur har under förändrats genom att ytterligare ett utskott finns under kommunstyrelsen (tekniskt utskott). Förvaltningsstrukturen har inte förändrats under. ommunledningsförvaltningen servar både kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden. Älmhults kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden som finns för familjerätt i Älmhult, Ljungby och Markaryd. Socialförvaltningen i Älmhult har hand om administration och familjerättssekreterarna är placerade här. Älmhults kommuns bolagsstruktur har haft en mindre förändring under. AB Älmhults kommunala Industrifastigheter har efter bolagsstämman i april fått en styrelse med fem ledamöter. En ny VD är också tillsatt. Elmen AB ägs till 100 procent av Älmhults kommun. Bolaget är moderbolag för Älmhultsbostäder AB och AB Älmhults kommunala Industrifastigheter och ägs till 100 procent. Älmhults Terminal AB ägs till 33 procent av Elmen AB. Övriga ägare i Älmhults Terminal AB är IEA AB och CargoNet AB. 5 - Älmhults kommun Årsredovisning -

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.3 Vision och kommunövergripande mål Överraskande Älmhult - internationellt & nära Med denna vision ska vi tillsammans ta oss an utmaningen att utveckla vår kommun i rätt riktning. Strategiska områden och inriktningar Måluppfyllelse Strategist område Måluppfyllelse LEVA OCH BO INFRASTRUTUR ommunövergripande mål ommentarer Ökad befolkning En ökning med 26 invånare Förbättrad kollektivtrafik En snabbuss Älmhult-Ljungby är beslutad = Uppfyllt = Delvis uppfyllt L = Ej uppfyllt ENTREPRENÖRSAP HÅLLBAR UTVECLING? Ökat antal alternativa driftsformer Ökat entreprenöriellt förhållningssätt i den kommunala verksamheten Förbättrad folkhälsa bland kommunens invånare Ökad medborgardialog Ytterligare en kostintraprenad, nu finns två Brukarenkäter har genomförts inom förskolan. Elevundersökningar är gjorda Hälsotalet redovisas inte längre Medborgarcafé, informationsmöte, debattforum, beslut om ungdomsforum. Tjänstegarantier på remiss till partierna - Älmhults - kommun Årsredovisning

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.4 valitet i korthet Sedan 2007 deltar Älmhults kommun i Sveriges kommuner och landstings (SL) projekt valitet i korthet. Projektet har till syfte att ge en bild av kommunens verksamhet utifrån medborgarnas perspektiv. Antalet deltagande kommuner har ökat från ett 40-tal 2007 till 165 stycken. I ronobergs län deltar förutom Älmhult också Alvesta, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. Nedan presenteras ett urval av måtten i jämförelse med övriga medverkande kommuner i länet. Den totala redovisningen finns på kommunens webbplats Fakta om medverkande kommuner i ronobergs län Älmhult Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Antal invånare 31 dec Befolkningsutveckling 2007, procent 1,4 1,1 0,7-0,9-3,9-3,4 6,7 Sysselsättningsgrad 2010, procent 82,8 80,1 82,0 76,3 80,1 80,3 76,8 Andel invånare med försörjningsstöd, 2010, procent 3,3 6,7 2,6 4,8 3,8 4,2 6,0 Andel med eftergymnasial utbildning (25 64 år), procent Antal nystartade företag per 1000 invånare* 5,8 4,7 6,1 6,0 3,3 3,7 6,7 Valdeltagande kommunval 2010, procent 81,6 80,6 80,0 78,1 79,3 79,1 83,9 Skattesats 20,60 22,11 20,96 21,00 21,46 22,00 20,76 * Första halvåret valitet och kostnader - särskilt boende för äldre ommun Nöjdhet hos vårdtagarna NI-index (1-100)** Serviceutbud Andel av maxpoäng, procent Väntetid för en plats Antal dagar från ansökan till erbjudande* ostnad per vårdtagare Tusen kr/år 2010 Älmhult Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Medelvärde i landet * För plats på äldreboende krävs biståndsbeslut ** NI=Nöjd-und-Index, maxpoäng är 100 Äldre i Älmhults kommun är lite mer nöjda med sitt särskilda boende än genomsnittet i landet. Socialstyrelsen undersöker hur nöjda äldre är genom att ställa frågor om trygghet, inflytande och kvaliteten på olika tjänster som erbjuds av kommunen. Helhetsbetyget eller Nöjd-und-Index (NI) redovisas som index där 100 är max. Älmhult får betyget 73. Högst betyg i länet har Tingsryd med 80. Serviceutbudet graderas med hjälp av några utvalda frågor, som till exempel om möjlighet finns till daglig utevistelse, kvarboende i livets slutskede och utbud av organiserade och gemensamma aktiviteter. Älmhult får 90 procent av maxpoängen, vilket är högt jämfört med snittet på 75 procent. Orsaken till att Älmhult inte når maxpoäng i undersökningen är bristen på minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen. Under var väntetiden för plats på äldreboende i Älmhult lång; som allra längst 109 dagar under Sedan 2010 är väntetiden betydligt kortare. Under tog det i genomsnitt 18 dagar från ansökan om särskilt boende till erbjudande*, vilket är betydligt färre än genomsnittet på 53 dagar. Bland kommunerna i länet varierar väntetiden på särskilt boende mellan 7 (Uppvidinge) och 192 dagar (Alvesta). Mellan 2009 och 2010 sjönk kostnaden per plats i Älmhult, och är 2010 under genomsnittet. I länet varierar kostnaden mellan 424 tkr (Växjö) och 627 tkr (Uppvidinge). Det går inte i jämförelse med kommunerna i länet att se något direkt samband mellan kostnad och nöjdhet, serviceutbud samt väntetid. *plats på särskilt boende förutsätter biståndsbeslut 7 - Älmhults kommun Årsredovisning -

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Tillgänglighet på telefon och e-post samtbemötande Tillgängligheten på e-post och telefon samt bemötandet mäts Älmhult Alvesta sedan 2007 av ett externt företag som ringer och skickar Ljungby 52 Markaryd e-post i enkla ärenden, till exempel frågor om väntetid till Tingsryd Uppvidinge förskola, regler för friggebod och avgift för hemtjänst. Under Växjö snitt gjordes en satsning på bemötandeutbildning och alla resultaten förbättrades. I mätningen sjunker resultaten något men Älmhult placerar sig ändå på första plats i länet avseende tillgängligheten på telefon och e-post. Men beträffande bemötande är Växjö bäst i länet. I mätningen har 128 kommuner deltagit. Hur stor andel får kontakt via telefon för att få svar på en enkel fråga? Snitt 2010 Snitt Av samtalen som ringdes i undersökningen kom 67 procent fram till någon som kunde svara på frågan. Det är en försämring med 8 procentenheter sedan 2010 men ger en 8:e placering bland de undersökta kommunerna. Inom Älmhult hade kultur och fritid, bygglov samt grundskola högst med 83 procent. 0 ÄLMHULT 2010 Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Alvesta Ljungby 76 Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö snitt Hur stor andel får ett gott bemötande när de ringer kommunen i en enkel fråga? Snitt 2010 Snitt 2010 Älmhult Alvesta Ljungby 57 Markaryd ÄLMHULT Tingsryd 79 Alvesta 74 Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Uppvidinge Växjö snitt Vid telefonuppringningen bedömdes även bemötandet som personen fick; var den som svarade tillmötesgående, trevlig, hjälpsam och trovärdig? Bemötandet graderas sedan i dåligt, gott och medelgott. I Älmhult bedömdes bemötandet till gott i 66 procent av samtalen. Det är långt under genomsnittet på 81 procent och en försämring med 15 procentenheter jämfört med Andelen gott bemötande varierar dock inom kommunen, till exempel får kultur och fritid samt individoch familjeomsorgen 100 procent. Hur stor andel får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? 100 Snitt 2010 Snitt Av de 48 e-postfrågor som företaget skickade till kommunen blev 89 procent besvarade inom två dygn. ämfört med 2010 är det en försämring med 6 procentenheter, men ger en 11:e placering bland de undersökta kommunerna. Merparten av e-posten, 83 procent, blev besvarad redan inom ett dygn. Inom bygglov, förskola, miljö och hälsa samt äldreomsorgen besvarades all e-post inom ett dygn. 0 ÄLMHULT Alvesta Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö - Älmhults kommun Årsredovisning - 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.5 Millenniemål FN:s millenniemål FN:s Millenniemål antogs 2000 och sammanfattar i åtta punkter vad som krävs för att världen ska bli en bättre plats att leva på. Målen är ingen utopi. De bygger på lärdomar från de framsteg som gjorts de senaste 50 åren. De åtta målen som ska uppnås till 2015 är: 1. Halvera fattigdom och hunger 2. Ge barn rätt till skola 3. Öka jämställdheten 4. Minska barnadödligheten 5. Minska mödradödligheten 6. Stoppa spridningen av sjukdomar 7. Hållbar utveckling 8. Globalt partnerskap öka samarbetet i världen Millenniekommunen Älmhult Den 14 december 2009 undertecknade kommunfullmäktiges ordförande Bo Mazetti-Nissen det kommunala millenniemålsåtagandet enligt beslut i kommunfullmäktige. I och med detta blev Älmhult Sveriges första Millenniekommun. Varför bli en Millenniekommun? Genom att bli en Millenniekommun skapar kommunen ett sammanhang där mycket som redan görs får en gemensam inriktning. ommunen får en bas för att göra mer och millenniemålen blir en utgångspunkt för att sprida information om hur det ser ut i världen och vad kommunen, medarbetarna, medborgarna, föreningarna och företagen kan göra för att bidra. Syfte är att öka människors kunskap, intresse och engagemang kring de frågor som millenniemålen handlar om. Global utveckling börjar lokalt! Millenniemålsarbetet under Här följer några exempel på vad som gjorts under året och som har en direkt koppling till millenniemålsarbetet, med fokus på arbete med ny energi- och klimatstrategi, borgmästaravtalet samt den internationella filmfestivalen. Arbete med ny energi- och klimatstrategi (EES) och Borgmästaravtalet* Med direkt koppling till det sjunde millenniemålet om hållbar utveckling, påbörjades under ett intensivt arbete med att ta fram en ny energi- och klimatstrategi. Resultatet blir ett strategidokument samt handlingsplaner med åtgärder inom energi- och miljöområdet, både inom kommunorganisationen och kommunen som geografiskt område (det vill säga hela samhället inklusive bland andra näringsliv och privata hushåll). När kommunfullmäktige antagit den nya strategin, ska åtgärder inarbetas i kommunens verksamhetsplan och budget som steg på vägen i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. ommunorganisationen beslutar själv om åtgärderna. Dessa stöds fram till 2014 av Energimyndighetens energieffektiviseringsbidrag. En årlig uppföljning av hur arbetet fortskrider kommer att göras och presenteras i kommande årsredovisningar under miljöredovisning. För kommunen som geografiskt område gäller ett frivilligt åtagande att minska koldioxidsläppen med minst 20 procent till år 2020 jämfört med basåret Detta är det så kallade Borgmästaravtalet. ommunorganisationen kan i viss mån påverka samhällets riktlinjer och planer för samhällsbyggnad och infrastruktur. Det handlar emellertid framför allt om att ha en god dialog och kommunikation med till exempel näringslivet om betydelsen av arbetet med energi- och klimatfrågor både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Genom att visa upp och kommunicera goda exempel både från näringslivet och från kommunorganisationen inspireras och utmanas andra till utveckling. Detta ligger helt i linje med arbetssättet för en Millenniekommun. Internationell filmfestival Under hösten genomfördes för andra året i rad en internationell filmfestival kopplad till FN:s millenniemål, i syfte att sprida information om millenniemålsarbetet och öka intresset för lokalt engagemang. Festivalen är också ett exempel på hur en Millenniekommun kan samarbeta med civilsamhället och lyfta fram dess betydelse för global utveckling. Åtta filmer kopplade till vart och ett av målen visades under festivalen och efteråt höll kvällens värdförening/-organisation i ett samtalscafé och informerade om sin verksamhet. Festivalen avslutades med en internationell fest då besökarna utöver film bjöds på bland annat mat och dans från olika delar av världen. Festivalen genomfördes i samarbete med ABF, Bio ontrast, Folkets Hus, Rotary, Studieförbundet Vuxenskolan, Fairtrade Älmhult, Naturskyddsföreningen Linnébygden, vinnojouren Märta och Röda orset, samt med stöd av sponsorer. Fler exempel År 9 på löxhultsskolan producerade egna kortfilmer kring millenniemålen. Haganässkolan deltog i Star For Life ett socialt och kulturellt samarbetsprojekt mellan elever på barnoch fritidsprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet och Siphosabelste High School i Sydafrika. Projektet handlar bland annat om hur man kan sprida information för att förhindra spridningen av HIV/AIDS. Personalenheten påbörjade arbetet med en kommunövergripande mångfaldscertifiering med hjälp av ID (Institutet för lokal och regional demokrati). Socialförvaltningen arbetade aktivt med kvinnofridsfrågor, bland annat genom att vara med i olika nätverk för kompetenshöjning inom hedersrelaterade frågor och våld i nära relationer. Ekonomienheten genomförde bland annat en upphandling av arbetskläder med såväl miljö- som sociala krav på leverantörerna enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Under Älmhultsdagarna fanns en monter i kommunhuset med information om millenniemålsarbetet. Detta är några exempel på vad som gjordes under året och som också bidragit till att kommunens millenniemålsarbete uppmärksammats på det nationella planet och kommunrepresentanter bjudits in till olika forum för att berätta om arbetet. *Ytterligare information om uppstarten av energi- och klimatstrategiarbetet, och åtgärder som genomförts finns under miljöredovisning sidan Älmhults kommun Årsredovisning -

10 1.6 Allmänna förutsättningar Omvärldsfaktorer Även började med en bister vinter, men under snön grodde det. Återhämtningen från finanskrisen 2008 fortsatte och hjulen började rulla allt bättre igen. Sverige och Nordens ekonomier stod starka och stabila. Tillväxtsiffrorna började rätta till sig och blev mycket bra. Viss oro kändes kring medelhavsländerna, men allt syntes vara under kontroll när svenskarna gick på semester. Tillbaka på jobbet så började plötsligt alla kurvor gå rakt ner, men inte vid Medelhavet utan på andra sidan Atlanten. Världskrisen utlöstes av USA. Denna gång var det en politisk kris. Efter många år på lånade pengar var det ebb i statens kassa. Partierna kunde inte komma överens om hur USA:s underskott skulle finansieras och därmed var väldsekonomin inne i en ny rutschkana. urvor som tidigare pekat starkt uppåt pekade plötsligt rakt ner. Situationen i Europa påverkades starkt. Flera länder som i likhet med USA hade lånat för mycket fick akuta problem med sina ekonomier. Värst var det sedan tidigare i Grekland, men nu började det skaka även i länder som Spanien, Italien och Portugal. Optimismen byttes mot pessimism och den negativa psykologin spred sig. Mot slutet av året kändes det som en ny vändning. USAs stora ekonomi började gå på rätt håll igen. I Europa ställde euroländerna upp för varandra i ett försök att få kurvorna att vända, men någon säker mark att gå på hittades inte mer under. Sveriges ekonomi kändes stark, men är mycket beroende av utlandet. När våra viktigaste handelsländer inte mår bra, så drabbas även vi. Älmhults näringsliv är mycket exportinriktat och påverkas snabbt av dålig världskonjunktur. Under senare år har det främst gällt tillverkningssektorn. Bostadsbyggandet minskade kraftigt i hela Europa. Detta drabbade allvarligt den svenska sågverksnäringen, så också i Älmhult. Många jobb förlorades i denna sektor som sedan järnvägens tillkomst varit stark och nu nästan raderades ut. Sak samma skedde med en kökstillverkare, som effektiviserade bort ett stort antal jobb från Älmhult. Dessa förluster på arbetsmarknaden i centralorten är de största på mycket länge. I den kärva konjunkturen drabbas ofta särskilt utsatta grupper. Älmhults arbetslöshetssiffror är normalt mycket låga. De senaste åren har inte varit gynnsamma. Bland de drabbade är bland annat ungdomar. Särskilda insatser gjordes av kommunen för att öka sommarjobben. Näringsliv och arbetsmarknad Den stora motorn för Älmhult är IEA. I bra tider ökar de mycket, i dåliga tider ökar de nästan lika mycket. De genererar många positiva stimulanser i hela regionen. Under året blev den stora satsningen på en ny stadsdel Haganäs helt klar. IEA satsar på ett nytt varuhus och en separat fyndavdelning på närmare kvadratmeter. Markförvärvet fullföljdes och bygget startade. - Älmhults kommun Årsredovisning - FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Även IANO:s planer på ett köpcentrum utvecklades och resulterade i markköp. Byggstart planeras till En annan stor IEA-satsning är utbyggnaden av IEA of Sweden på omkring kvadratmeter. Planer klargjordes på att det gamla varuhuset skall utvecklas till utställning med mera. De sammanslagna IEA-satsningarna är de största genom tiderna i Älmhult och stärker företagets roll i Älmhult och Älmhults roll i världen. Det påverkar även det övriga näringslivet positivt. Näringslivet i Älmhult har genomgått en stark återhämtning och återtagit nivån sedan innan krisen. Detta uppmärksammades inte minst när Älmhult utsågs till Årets Företagarkommun i ronobergs län av Företagarna och UC tack vare de små och medelstora företagens tillväxt. Trots en global ekonomisk oro är företagen i Älmhult försiktigt positiva om framtiden. Arbetslösheten har minskat stadigt men ökade igen under årets sista kvartal, främst beroende på enskilda företagsnedläggningar. Öppet arbetslösa var vid årets slut 283 personer i Älmhult. Detta är en ökning med 13,7 procent mot samma tid 2010 då 249 personer var öppet arbetslösa. Sveriges ommuner och Landsting (SL) har genomfört en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning mot företag. Resultatet presenterades i SLs rapport Öppna jämförelser, Företagsklimat, Insikt - en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. I rapporten placeras Älmhults kommun på trettonde plats med ett nöjd-kund-index (NI) på 73 av 100, där medelvärdet i Sverige är 66. Bäst resultat inom kommunen fick Räddningstjänsten för arbetet med brandtillsyn, som med ett NI på 88 placerar sig på andra plats i Sverige. I mätningen har myndighetsutövningen hos 166 kommuner inom fem olika myndighetsområden undersökts; Brandtillsyn, Bygglov, Markupplåtelse, Miljö- och hälsoskydd samt Serveringstillstånd. Under året har en ny näringslivspolicy arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från näringslivet och kommunens förvaltningar. Näringslivspolicyn tar sin utgångspunkt i kommunvisionen och pekar ut riktningen för att skapa ett ännu mer framgångsrikt företagsklimat. ommunikationer Principbeslut om Haganäsvägen fattades av ett nästan enigt fullmäktige. Vägen är nödvändig för satsningen på handelsområdet Haganäs. Utbyggnaden av infrastruktur i Haganäsområdet fortsatte. Ny centrumplan antogs. Förändringar av centrum planeras för att förbättra kontakten mellan det nya handelsområdet och centrum, samt skapa ett bilfriare centrum. Mot bakgrund av det nya handelsområdet och den för dagen tuffa situationen inom näringen har centrumhandeln en arbetsam situation. Bland kommunens större byggen finns satsningen på ett blåljushus. Räddningstjänsten får mer ändamålsenliga lokaler och flyttar ihop med polisen. Ambulans finns redan där. Byggstart skedde under hösten.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nya markområden i Bökhult inköptes. Planer på nya bostadsområden i Bökhult, Stenbrohult, Diö och i Haganäsområdet påbörjades. Beslut om en ny snabb pendlarbuss mellan Älmhult och Ljungby fattades och startade direkt efter nyår Stationsområdet rustades upp med väntkurer. Trafikverket gjorde en ny förstudie av bangårdsområdet, där det krävs stora investeringar. Planerna på Pågatåg, med bland annat Diö station, sköts framåt. I dagsläget planeras det Befolkningsförändringar (inom parentes anges förändringar 2010) Födda 161 (180) Döda 165 (189) Inflyttade 747 (772) Utflyttade 714 (723) ustering -3 (-7) Befolkning Ett hyreshusprojekt färdigställdes genom tillbyggnaden av Hartmans hörna. Det gav ett nytillskott på sju lägenheter. Omkring 25 enfamiljshus uppfördes, nästan alla i centralorten. Mot slutet av året stannade husbyggandet av. Bostadsbristen styr befolkningsutvecklingen. Med det begränsade byggandet stannade ökningen vid 26 personer. Störst är ökningen i Älmhults församling med 85 personer, medan Virestads församling har den största procentuella ökningen efter en ökning med 26 personer. Störst minskning har Pjätteryds församling med -44 och Göteryds församling med -29. Antalet nyfödda var 161, varav 91 i Älmhults församling. Befolkningsökningen förklaras av inflyttning och sker i familjeåldrar: år samt barn. Ungdomar och äldre har en nettoutflyttning. Folkmängd Män vinnor Antal personer efter åldersgrupper år år år år år w år ommunens folkmängdsutveckling Antal invånare Folkmängdsutveckling Folkmängd i tätorter 31 december respektive år Totalt tätorter varav Älmhult varav Diö varav Liatorp varav Eneryda varav Delary Glesbygdsfolkmängd Folkmängd i församlingar Älmhult Stenbrohult Virestad Göteryd Pjätteryd 632 Hallaryd 508 Härlunda 463 ommunens landareal 895 km² Utdebitering, kr ommun Landsting Begravningsavgift yrkoavgift Tillhör- Svenska kyrkan Totalt Tillhör ej Svenskakyrkan Älmhult 20,60 10,65 0,33 0,99 32,57 31,58 Härlunda 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64 Virestad 20,60 10,65 0,39 1,29 32,93 31,64 Stenbrohult 20,60 10,65 0,34 1,11 32,70 31,59 Göteryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31,68 Pjätteryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31,68 Hallaryd 20,60 10,65 0,43 1,23 32,91 31, Älmhults kommun Årsredovisning -

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.7 Personalförhållanden Antal medarbetare Den 31 december hade Älmhults kommun anställda medarbetare. Detta innebär en ökning med 30 personer jämfört med samma dag Av anställda medarbetare var anställda tills vidare eller på kontrakt. Antalet snittanställda räknat på hela året var vilket skall jämföras med motsvarande siffra för 2010 vilken är Av samtliga medarbetare var 84,9 procent kvinnor. Motsvarande siffra 2010 var 85,2. Genomsnittlig ålder Den genomsnittliga åldern bland medarbetarna var drygt vinnnor ,74 46 år. Män vinnornas 15 genomsnittsålder var 47,6245,7 år och männens Totalt ,02 47,6 år. Sedan årsskiftet 2010/ har genomsnittsåldern minskat något för både kvinnor (1,1) och för män (1,7) Män Anställda män och kvinnor efter ålder vinnor Totalt I kommunens pensionspolicy ges möjlighet till minskad arbetstid för äldre medarbetare, den så kallade modellen. Under har 42 medarbetare använt sig av denna möjlighet och minskat sin arbetstid med 20 procent. ostnaden som här innebär skillnaden mellan arbetstiden på 80 procent och lönen på 90 procent uppgick till tkr inklusive personalomkostnader. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har planat ut med en viss stigning. I procent av ordinarie arbetstid uppgick den för till 4,6. Detta är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med För kvinnorna ligger sjukfrånvaron kvar på 5,1 procent medan männens sjukfrånvaro ökat med 0,7 procentenheter från 1,6 till 2,3. Eftersom antalet män är så få påverkas siffrorna markant om en man blir långtidssjukskriven. Det är därför naturligt med större svängningar bland männen än kvinnorna. Antalet sjukdagar uppgick till vilket innebär en ökning jämfört med 2010 med dagar. En ökning som till Sjukfrånvaro stor del kan förklaras av att långtidssjukfrånvaron (de som är sjukskrivna mer 2007 än dagar) 2010 ökat. En markant ökning kan Totalt 6,77 6,94 6,28 5,58 5,01 4,51 4,62 ses i gruppen långtidssjukfrånvaro 91 dagar eller mer. vinnor 7,33 7,57 6,81 6,03 5,49 5,08 5,08 Män 3,98 3,62 3,45 3,23 2,46 1,62 2,31 Den totala sjuklönekostnaden uppgick för till tkr. ämfört med 2010 ökade kostnaden med 154 tkr. 150 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid vinnor Män Totalt år år år år år 7 6 Pension Det finns möjlighet att ta ut pension från 61 års ålder till och med 67 års ålder. Under gick 34 medarbetare i pension. Sammantagen pensionskostnad uppgick till 10,9 mkr. Förväntade pensionsavgångar vid 65 års ålder för åren framgår av nedanstående tabell Pensionsavgångar Män vinnor Totalt Redovisning av sjukfrånvaron enligt lag om kommunal redovisning (SFS 2002:1065) Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid, procent Långtidssjukfrånvaron 60 dagar eller mer, procent av totalt Åldersintervall Alla vinnor Män Alla vinnor Män Alla 4,62 5,08 2,31 61,79 62,39 54,28-29 år 2,09 2,46 0,14 45,76 46,84 0, år 3,88 4,33 1,38 54,67 56,38 14,84 50 år - 6,09 6,65 3,61 67,92 68,13 65, Älmhults kommun Årsredovisning - 12

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medellön och lönespridning Medellönen för månadsavlönade var kr. vinnornas genomsnittliga medellön var kr och för männen var den genomsnittliga medellönen kr vilket gör en skillnad på kr till männens fördel. Motsvarande skillnad för år 2010 var kr till männens fördel. Gapet i löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar därmed. Lönespridning Områden 10 perc Medel Median/ 50 perc 90 perc Medellön kvinnor Medellön män Ledningsarbete Handläggning och administration Vård- och omsorg med mera Rehab och förebyggande arbete Socialt och kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete ultur-, turism- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkararbete med mera öks- och måltidsarbete Städ, tvätt och renhållningsarbete Årsarbetstid Antal faktiska timmar under omräknade till årsarbetare. Omräkningstal: 1980 timmar per årsarbetare. Faktiskt arbetad tid (Årsarbetstid, faktisk arbetstid) beräknar det faktiska antalet arbetade timmar för timanställda och månadsanställda inklusive mertid. Faktiskt arbetad tid inklusive semester och ferier (Årsarbetstid, netto) beräknar det faktiska antalet arbetade timmar för timanställda och månadsanställda samt deras semester- och feriefrånvaro. Annan frånvaro redovisar all frånvaro på grund av sjukdom, barn och föräldraledigheter, facklig verksamhet, studieledigheter samt övrig frånvaro. Årsarbetare Faktiskt arbetad tid Faktiskt arbetad tid samt semester och ferier Annan frånvaro ommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnämnden ultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden för familjerätt 3 3 Totalt Socialnämndens höga siffra på annan frånvaro förklaras av att all personal inom ommunals avtalsområde har heltidstjänster och sen får tjänstledigt efter önskemål. Internationella skolan flyttade in på Haganässkolan efter ombyggnation 13 - Älmhults kommun Årsredovisning -

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1.8 Ekonomisk redogörelse Sammanställning över externa poster, mkr I diagrammen visas 2010 års siffror inom parentes. Inkomster/intäkter 2010 Utjämningsbidrag 111,0 91,1 Skatteintäkter 561,3 587,1 Räntor 2,3 2,3 Avgifter och ersättningar 68,6 72,3 Hyror och arrenden 18,1 18,3 Statsbidrag 33,3 34,4 Övriga, inklusive extraordära intäkter 45,5 58,1 Summa 840,1 863,6 Övriga, inkl extraordinära intäkter 7 % (6 %) Statsbidrag 4 % (4 %) Hyror och arrenden 2 % (2 %) Avgifter och ersättningar 8 % (8 %) Räntor 0 % (0 %) Skatteintäkter 68 % (67 %) Utjämningsbidrag 11 % (13 %) Entreprenader och köp av verksamhet 22 % (13 %) Avskrivningar 4 % (4 %) Personal 51 % (56 %) Utgifter/kostnader 2010 Personal 497,7 519,6 Räntor, försäkringar 6,9 14,0 Fastighter och inventarier 22,2 41,0 Bidrag 37,3 31,4 Tjänster 141,9 128,4 Material 29,1 33,0 Entreprenader och köp av verksamhet 112,7 221,3 Avskrivningar 35,9 36,4 Summa 883, ,1 Material 3 % (3 %) Tjänster 12 % (16 %) Bidrag 3 % (4 %) Fastigheter och inventarier 4 % (3 %) Räntor, försäkringar 1 % (1 %) - Älmhults kommun Årsredovisning - 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förklaring och analys Att lägga ihop inkomster och intäkter respektive utgifter och kostnader kan egentligen inte göras. Det är ändå intressant att ställa samman en total bild av kommunens flöde under åren. Dock innebär det en dubbelräkning i form av att investeringarna räknas både som en investeringsutgift och som en kostnad för avskrivningen. Inkomster/intäkter har totalt ökat med 23,5 mkr mellan 2010 och. Skatteintäkterna har ökat med 25,8 mkr (4,6 procent). För är avräkningen positiv med 13,6 mkr. Pengarna i utjämningssystemen har minskat med 19,9 mkr. (17,9 procent). Främsta orsakerna till minskningen är ökad avgift till kostnadsutjämningen med 6,7 mkr, ökad avgift till LSS-utjämningen med 4,3 mkr och att det tillfälliga konjunkturstödet från 2010 upphört. Totalt har skatteintäkter/ utjämningsbidrag ökat med 5,9 mkr (0,9 procent). Det är på invånarantalet 1 november 2010 som skatteintäkterna för baseras. Då var antalet invånare Varje ny invånare ger i genomsnitt cirka kr i ökade skatteintäkter/ utjämningsbidrag. Avgifter och ersättningar har ökat med 3,7 mkr. Ökningen ligger till största delen på avgifter för vatten och avlopp samt renhållning. Övriga intäkter har ökat med 12,6 mkr. Positiv avvikelse beror främst på ökad försäljning av villatomter och industritomter samt skogsförsäljning. Utgifter/kostnader har ökat med 141,2 mkr mellan 2010 och. Främsta orsakerna till ökningen är ökade investeringar. Entreprenad och köp av huvudverksamhet har ökat med 108,6 mkr mellan åren. ostnader för tjänster har minskat med 13,5 mkr. Det beror på att 2010 löste kommunen in en del av pensionsförpliktelsen med totalt 17,6 mkr. ostnader för bidrag har minskat med 5,9 mkr, och beror på lägre kostnader för bostadsanpassningsbidrag och personalbefrämjande åtgärder. Personalkostnaderna har som andel av de totala utgifterna/ kostnaderna sjunkit med sex procentenheter jämfört med Samtidigt har personalkostnaderna ökat med 21,8 mkr mellan 2010 och. Det beror bland annat på att utbildningsförvaltningen har ökat sina personalkostnader med 14,8 mkr mellan 2010 och. Där ingår extra satsning på lärarlöner inom förskola/grundskola som har gjorts under. ämfört med 2010 har personalkostnaderna ökat med 4,4 procent 15 - Reparation Älmhults av kommun ledningar efter Årsredovisning vattenläcka - - Älmhults kommun Årsredovisning -

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning, tkr Netto 2010 Nettobudget Intäkter ostnader Netto Budgetavvikelse Politisk organisation varav: Oförutsett ommunfullmäktige (F) Oförutsett F Revision Valnämnd Överförmyndare ommunalt partistöd ursverksamhet förtroendevalda ommunstyrelsen (S) Oförutsett S ommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnämnden ultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden för familjerätt Avdrag oförutsett Under kommunstyrelsen Pensionsåtaganden S strategiska satsningar Flyktingverksamhet* onstfonden Förändring semesterlöneskuld Realisationsvinst vid försäljning Realisationsförlust vid försäljning Försäkringsersättning Silverdalen Bidrag konstgräsplan Borgensförbindelse Stiftelsen Orangeri och unskapscentrum Bidrag statlig infrastruktur Pågatåg Ersättning räntekostnader Summa Avgår interna poster Verksamhetens nettokostnad *På flyktingverksamhet under kommunstyrelsen bokförs alla statsbidrag först. Sedan sker fördelning till utbildnings- och socialnämnden enligt riktlinjer. Under har det delats ut tkr mer till nämnderna än vad kommunen fått. Därför är det intäktsunderskott. - Älmhults kommun Årsredovisning - 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I års budget beslutade kommunfullmäktige att nämnderna/förvaltningarna ska avsätta 2 procent till oförutsett- På grund av det ekonomiska läget får utbildningsnämnden disponera tkr av sin budget till oförutsett och övriga nämnder ingenting. Efter att oförutsett tagits bort redovisar nämnderna totalt en negativ avvikelse gentemot budget med tkr. Det beror främst på att utbildningsnämnden redovisar ett underskott på tkr. Socialnämnden har ett mindre underskott på 132 tkr och övriga nämnder har överskott gentemot budget. Budgetavvikelse, tkr Avvikelse gentemot budget Återstående budget till oförutsett Avvikelse efter oförutsett Politisk organisation ommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö och byggnämnden ultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Gemensamma nämnden för familjerätt Totalt Semesterlöneskulden har ökat med 833 tkr. Det beror på löneökningar samt att utbildningsnämnen ökade antalet anställda under hösten. Av detta är det tkr på kompledighet och tkr på semesterdagar. Totalt har kommunen en semesterlöneskuld på tkr varav sparade semesterdagar är tkr och sparad kompensationsledighet tkr. ommunen har haft realisationsvinster på 568 tkr. Det hänförs till försäljning av industrimark och en bil. En realisationsförlust på 205 tkr finns som beror på försäljning av Björkhaga. Under har kommunen infriat borgensåtagandet för Stiftelsen Orangeri och unskapscentrum Carl von Linné, med tkr. Medfinansiering av pågatågssatsningen har börjat skrivas av med en tjugofemtedel per år och motsvarar 246 tkr. Avtalen med IEA innebär att ersättning för räntekostnader redovisas med 826 tkr. Det motsvarar de kostnader för lån som finns kopplade till handelsområdet. Utfallet av interna poster var tkr högre jämfört med budget. Detta minskar nettokostnaden och beror bland annat på sänkt avtalsgruppsjukförsäkringsavgift. Trots inlösen av pensionsförpliktelse med 17,6 mkr 2010 ökar verksamhetens nettokostnad med totalt 15,0 mkr (2,3 procent) från 2010 till. Det beror främst på att utbildningsnämnden ökat med 10 procent och socialnämnden med 5 procent. Pensionskostnaderna i bokslut ger ett överskott gentemot budgeten med tkr. Det beror på att pensionsskulden i balansräkning blivit lägre samt att den inlösen som gjordes i bokslut 2010 blev något lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna har minskat med 985 tkr mellan 2010 och. S strategiska satsningar har ett överskott på 861 tkr jämfört med budgeten. De stora satsningarna har varit medel till Bockatorp, bredband och rensnings- och återställningsarbeten i Helge å. Flyktingverksamheten visar ett underskott jämfört med budget på 885 tkr. Det beror både på mindre intäkter än budgeterat och högre kostnader än budgeterat för introduktionsersättning/försörjningsstöd. Under har kommunen tagit emot 39 flyktingar Bruttokostnad och nettokostnad bruttokostnad nettokostnad Älmhults kommun Årsredovisning -

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Byggande av blåljushuset startas Måluppfyllelse - nämnderna/förvaltningarna Varje nämnd har övergripande mål som är beslutade av kommunfullmäktige. Respektive nämnd har sedan utifrån de övergripande målen fastställt verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. En viktig del i nämndernas redovisning är om målen i budget uppnåtts. För att få tydlig och överskådlig redovisning av måluppfyllelse i nämndsredovisningarna redovisas de övergripande målen tillsammans med tillhörande verksamhetsmål och för respektive mål anges om det är uppfyllt, delvis uppfyllt eller ej uppfyllt = Uppfyllt = Delvis uppfyllt L = Ej uppfyllt I de fall det finns verksamhetsmål kopplade till övergripande mål utgör de en del av bedömningen för måluppfyllelsen av det övergripande målet. Av nämndernas övergripande mål är 38 procent uppfyllda och 62 procent är delvis uppfyllda. De övergripande målen har ofta karaktären av långsiktiga åtaganden så naturligt är att många av målen är delvis istället för helt uppfyllda. Utifrån de övergripande målen finns verksamhetsmålen som är konkretare och lättare att mäta. Av verksamhetsmålen är 44 procent helt uppfyllda och 44 procent är delvis uppfyllda. För ett av målen är det inte möjligt att avgöra måluppfyllelse på grund av oklarhet i statistik. Av jämställdhets- och folkhälsomålen är 93 procent helt eller delvis uppföljda. För en komplett redovisning av nämndernas måluppfyllelse hänvisas till respektive nämnds redovisning samt jämställdhets- och folkhälsoredovisningen. Nedan redovisas endast ett urval av nämndernas övergripande mål och verksamhetsmål. Samtliga av kommunledningsförvaltningens övergripande mål och verksamhetsmål är uppfyllda eller delvis uppfyllda förutom målet att andelen ekologiska och kravmärkta råvaror ska öka till 30 procent. ostenheten når 25 procent och Haganäskäket 22 procent. I framtiden är det en kostnadsfråga om målet kan nås. - Älmhults kommun Årsredovisning - 18 Inom tekniska förvaltningen är samtliga mål helt eller delvis uppfyllda. Utbyggnaden av gång- och cykelvägar har fortsatt. Det har varit vissa olägenheter med översvämningar, men det är god kvalitet på dricksvattenleveranserna. För att minska energiförbrukningen pågår arbete med att ta fram en genomförandeplan till grund för energieffektiviseringsåtgärder. Miljö- och byggnämndens verksamhetmål om rättssäker handläggning och gott bemötande har uppnåtts. Verksamhetsmålet att alla livsmedelsobjekt med > 8 timmars kontrolltid ska besökas varje år har uppnåtts delvis, eftersom alla kontrollobjekt inte fått inspektioner i planerad omfattning. Totalt är samtliga av miljö- och byggnämndens mål helt eller delvis uppfyllda. Flertalet av kultur- och fritidsnämndens övergripande mål är delvis uppfyllda, men däremot är övervägande delen av verksamhetsmålen uppfyllda. Till exempel har målnivån passerats för antal medverkande föreningar i idrottsskolan, antal förmedlade lån genom boken kommer och antal engagerade ungdomar i arbetsgrupper på fritidsgården. Däremot är kön till kulturskolan för lång för att det målet ska uppnås. Genom olika profileringar uppnår utbildningsnämnden sitt övergripande mål om alternativa och flexibla vägar till utveckling och lärande. Inom till exempel förskoleverksamheten finns uteprofilering, grön flagg certifiering, montessoripedagogik och inspiration av Reggio Emilia. Övriga övergripande mål är delvis uppfyllda. Inom målet kunskap har andelen elever som slutar grundskolan med godkända betyg ökat, men verksamhetsmålet att varje skola ska öka sin andel godkända har inte uppnåtts. Liksom för övriga nämnder överväger delvis uppfyllt bland socialnämndens mål. För att uppnå målet, om lokaler och anläggningar anpassade till verksamhetens krav, pågår en översyn och utredning av de särskilda boendena för äldre och en projektplan för läkande trädgårdar har tagits fram. Handläggningstid på 13 veckor inom barn och familj samt 2 dagar inom äldreomsorg innebär att verksamhetsmålet på snabb handläggning uppnås. Däremot visar mätning att verksamhetsmålet att det ska vara enkelt att ta kontakt med socialförvaltningen inte uppnås.

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsredovisning, tkr Nämnd/förvaltning Belopp, tkr Netto redovisat 2010 Nettobudget Netto redovisat Budgetavvikelse ommunstyrelsen ommunledningsförvaltningen Tekniska förvaltningen Miljö- och byggnämnden ultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden onstfond Internbank Summa Den totala investeringsbudgeten för kommunen under mandatperioden är fasställd till tkr, varav tkr var avsatt för. Årets budget överskrids med tkr eftersom total investeringsvolym uppgår till tkr. Under mandatperioden tilläggsbudgeteras både positiva och negativa avvikelser till nästkommande år. Internbanken har tkr kvar som förvaltningarna kan ansöka ur. För har 329 tkr beviljats till kultur- och fritidsnämnden för köp av privatstall vid Bockatorp. Huvuddelen av gjorda investeringar finns på tekniska förvaltningen tkr och mindre på kommunledningsförvaltningen, utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och de övriga förvaltningarna. Handelsplats IEA - Älmhult Tekniska förvaltningen har under året påbörjat projekt i mångmiljonbelopp. Det största är Handelsplats IEA - Älmhult i Haganäs där det beretts mark för nytt IEA varuhus med Outlet och flera andra varuhus. Infrastrukturen till hela området byggs i kommunal regi. I etapp 1 ingick förlängning av ällargatan till Haganässkolan och en stor parkeringsplats väster om skolan. I andra etappen ingick förlängning av ällargatan till Handelsvägen och Handelsvägen till Östra Esplanaden. Samtidigt påbörjades utbyggnad av dagvattensystem som sträcker sig från riksväg 23, längs Torngatan norrut mot Danska vägen för att sedan leds västerut mot Gemön, under stambanan och till Möckeln. Systemet består av fördröjningsmagasin, diken och ledningar. Från ällargatan anläggs ledningar för vatten och spillvatten till IEAs tomt och vidare norrut och västerut till de planerade handels- och bostadsområdena. På själva tomten har kommunen enligt överenskommelse med IEA gjort slutavverkning av befintliga träd samt avlägsnat trädstubbar och stenar samt avbanat ett skikt av organiskt material mellan 60 och 200 cm. Det handlar om cirka m 3 material som fraktats till en framtida pulkabacke som ligger inom samma Haganäsområde. Hela investeringen har beräknats till cirka 110 mkr. Avtal med IEA och IANO Retail Centres Älmhult AB var klara i oktober och godkända av kommunfullmäktige. IEA har efter tillträdesdagen påbörjat bygget av det nya varuhuset. Övriga investeringsprojekt Av övriga projekt på VA-sidan kan nämnas ny pumpstation på Bäckgatan samt i samband med denna omläggning av spillvattenledningar på Gotthardsgatan. Arbetet pågick under 2010 och och hela investeringen gick på tkr. Utredningen om alternativa lösningar för reservvattentäkt för Älmhult var klar 2010 och den mest fördelaktiga lösningen enligt utredningen var att hämta vatten från Helgeå i Delary som ett första steg. I samma projekt ingår även lösning av vatten och avlopp för Hallaryd och Delary. Därmed skulle redan föråldrade reningsverk i Delary och Hallaryd kunna slopas. Projektet startades våren genom att samla data för att få en systemhandling och underlag för en vattendom. Projektet beräknas kosta mellan mkr. För övrigt pågår en utredning om förekomsten av ovidkommande vatten i spillvattenledningar, utredning om upprättande av skyddsområden för vattentäkter, upprustning av vatten- och avloppsverk samt uppdatering av pumpstationer. VA-sanering pågår inte i den önskade takten trots ett stort anslag, då resultat av redan gjorda insatser inte varit fullt tillfredsställande. Av stor betydelse är investeringen i lakvattenreningen som består av ett dammsystem som ligger i Haganäsområdet söder om Äskya avfallsanläggning. När det gäller lakvatten, enligt tillstånd från Miljööverdomstolen (Svea Hovrätt), för fortsatt verksamhet på deponin Äskya och fastställande av domen fick kommunen två år på sig att bygga anläggningen för lakvattenbehandling. Anläggningen står nu klar för drift och består av fyra dammar. Regnvatten och annat vatten som kommer i kontakt med avfallet blir förorenat och skall renas. Deponier är byggda för att samla upp sådant vatten (lakvatten). Numera ska det under en deponi finnas både tätskikt och dräneringsskikt för att samla upp lakvattnet. Lakvatten leds till lakvattendammar där det sker viss kvävereduktion samt avskiljning av metaller och andra föroreningar. Renat vatten leds sedan till Drivån. Hela projektet gick på cirka 15 mkr. Byggnation av så kallat Blåljushus i kvarteret Nattvakten pågår för fullt. Upphandlingen var klar efter semestern och arbete påbörjades i augusti. Huset beräknas vara inflyttningsklart till sensommaren Projektet som kalkyleras till 19 - Älmhults kommun Årsredovisning -

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE cirka 60 mkr, skall rymma räddningstjänsten, polisen och ambulansen med gemensam telefonväxel och reception. Den gamla stationen kommer därefter att fräschas upp och göras om till en mer funktionell kontorsmiljö. Tekniskas fastighetsavdelning har under 2010 börjat ombyggnation/anpassning av Haganässkolans hus C och D. I projektet ingår ombyggnation av fordonsprogrammet, flyttning och bygg av nya klassrum för kemiundervisning och ombyggnation av hus A och B till Internationella skolan. Den andra delen startades efter nyår. Ombyggnad av Haganässkolans program och lokaler för Internationella skolan är nu klar och verksamheterna har flyttat in i lokalerna. Mindre justeringar av installationer samt vissa kompletteringar återstår. Total investeringsutgift uppgick till tkr. Tillbyggnad av Liatorps skola/förskola har skett med byggstart februari. I december var byggnaden besiktad och inflyttningsklar. Detta projekts utgift kommer att ligga på något över 8 mkr. Multibassäng i Haganäs var på upphandling i slutet av 2010 och byggstart beräknades till sommaren. Inkomna anbud var inte heltäckande och projektet lades på is tills ett nytt beslut om ägande och driftform fattas. Ombyggnation av entrén på kommunhuset mot torget lades också på is på grund av prioriteringskrav. Under våren har ombyggnad av Oxtorget avslutats och toppbeläggningen lagts på det nya gatuavsnittet som förbinder nutsgatan och Storgatan för att få bättre tillgänglighet för busstrafiken i den centrala Älmhult. Den tidiga vintern var orsak till att slutförandet försenades. Investeringsutgiften uppgick till tkr. Tillgänglighetsanpassning pågick under året på både gator och vägar och fastigheter. Åtgärder har skett för cirka tkr. Projektet kommer att fortsätta 2012 med en budget på 500 tkr för att genomföra åtgärder på gator och vägar. Anpassning av lekplatser ingår i projektet. Inom kommunledningsförvaltningen har investeringar gjorts på utbyggnad av bredbandsnätet. Det utgår ifrån stamnätsprojektet och kompletteringar i tätorten, både med att lägga ned slang och fiber för framtida bruk. Årets investering var tkr. IT-enheten har under året avslutat byte av så kallad IT-klientplattform för alla användare inom kommunens förvaltningar. Samtidigt pågår en satsning på bättre säkerhet i kommunens IT-miljöer, byte av servrar och lagringsenheter samt ett antal mindre projekt. Projekten fortsätter under och beräknas totalt uppgå till cirka 5,9 mkr. Under har kultur- och fritidsnämnden investerat för tkr. De energibesparande åtgärderna i Diö ishall färdigställdes under året. Nya traktorer införskaffades för placering på Bockatorp och Älmekulla, samt en snöskoter för spårning i löxhult. Etapp 1 av den planerade renoveringen av omklädningsrummen på Älmekulla färdigställdes. Biblioteket har investerat i förbättringar i biblioteksmiljön. Därutöver har nya musikinstrument till ulturskolan införskaffats. Utbildningsnämnden investerade under för sammanlagt tkr. Merparten av inventarieköpen har skett i samband med omflyttning av enheter. Investeringar utbildningsnämnden Belopp, tkr Utbildningskontor 59 Utbyggnad trådlösa nätverket 937 Förskola Inventarier Datorer 33 Grundskola Inventarier Datorer 341 Broschyr 325 Gymnasium Ombyggnad Haganässskolan 760 Inventarier 343 IT-investeringar 150 Investerat totalt Socialnämnden har investerat 1145 tkr, varav 220 tkr utgör inköp av sängar och madrasser och 925 tkr avser bilar. Under tiden har socialnämnden också sålt bilar för 429 tkr. Nettoinvestering därmed blir 715 tkr. Exploateringsverksamhet Småhustomter och industritomter som kommunen producerar för försäljning klassificeras som omsättningstillgångar i balansräkningen. Vid försäljning sker redovisning löpande som exploateringsnetto i resultaträkningen. Eftersom samtliga poster hänförliga till ett exploateringsprojekt inte ingår i exploateringsnetto sker en slutredovisning i årsredovisningen av aktuellt exploateringsområde enligt av kommunen tilllämpade redovisningsprinciper. I årsredovisningen för slutredovisas inget exploateringsområde. Del 1 i etapp 2 i kvarteret Paradiset var klar hösten 2009 med 26 småhustomter och reserverat område för gruppbebyggelse. Försäljningen av tomter började i december samma år. Försäljningen av tomter under var inte så intensiv trots gynnsam byggmarknad. Det finns lediga tomter kvar. Del 2 i etapp 2 i kvarteret Paradiset var klar för bebyggelse sommaren. Det står 19 byggklara tomter för småhus och 4 tomter för rad- eller flerfamiljshus. Andra områden som är under planering är Stenbrohult, attesjön i Diö, Bökhult och Hökhult på båda sidor om Pjätterydsvägen samt Sjöastadbygd i sydvästra Möckeln. Ett helt nytt bostadsområde Bökhult planeras norr om Paradiset och marken har redan förvärvats. Exploatering av Haganäsområde och handelsområdet pågår. Förutom Handelsplats IEA - Älmhult planeras för framtida handelsområde norr om IEAs tomt samt nytt bostadsområde väster om Handelsvägen. Nya industriområden planeras i Froafälle söder om Södra Ringvägen på båda sidor av järnvägen. - Älmhults kommun Årsredovisning - 20