Kvalitetsregister i Sverige - i går, i dag, i morgon

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsregister i Sverige - i går, i dag, i morgon"

Anita Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Kvalitetsregister i Sverige - i går, i dag, i morgon HelsIT- konferens I Tronheim 28 september 2006 Jan-Erik Synnerman

2 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av system för uppföljning och utveckling av verksamhet enligt myndighetskrav Systematiskt förbättringsarbete är omöjligt utan resultatmätning Kan integreras med IT-journaler, och därmed lösa ett stort problem i hälso- och sjukvården

verksamhet enligt myndighetskrav Systematiskt förbättringsarbete är

3 Vad används registren till? Forskning Kvalitetsutveckling och ständigt förbättringsarbete på kliniker och vårdcentraler Ledningsarbete (klinik, landsting, region) Nationella översikter och jämförelser ( indikatorer ) Information till patienter och allmänhet

kliniker och vårdcentraler Ledningsarbete (klinik, landsting,

4 Registerbuketten Idag ett sextiotal nationella kvalitetsregister som innehållande individbundna data om diagnos, behandling och utfall Deltagande i registren är frivilligt Decentraliserad utbyggnad Används ej för tillsyn

om diagnos, behandling och utfall Deltagande i

5 Nationella Kvalitetsregister 2005 Barn och ungdom: diabetes, obesitas, perinatal-/neonatalvård, reuma Cirkulationsorganens sjukdomar: coronarangiografi/-angioplastik, hjärtintensivvård, sekundärprev d:o, hjärtkirurgi, medfött hjärtfel, hjärtstopp utanför sjukhus, hjärtsvikt, kateterablation, kärlkirurgi, stroke, allmän thoraxkirurgi Endokrina sjukdomar: diabetes, obesitaskirurgi, thyroideakirurgi Muskuloskeletala sjukdomar: axelartroplastik, höftfraktur, höftplastik, knäplastik, reumatoid artrit, ryggkirurgi, smärtrehab Psykiska sjukdomar: bipolär affektiv sjukdom, AS/HD, ätstörning, schizofreni, beroendevård Sjukdomar i nervsystemet: CP, demens, MS Sjukdomar i urin- och könsorgan: dialys, gynekologisk kirurgi, gynonkologi, uremivård Tumörer: bröstcancer, esofagus- /ventrikelcancer, prostatacancer, rektalcancer, gynekologiisk cellprovskontroll Ögonsjukdomar: cornea, katarakt, makula Övriga områden: andningssvikt, bråckkirurgi, dentala implantat, gallstenskirurgi, HIV, inflammatorisk tarmsjukdom, intensivvård, mödrahälsovård, rehabiliteringsmedicin, psoriasis, terapeutisk aferes, öron-/näsa-/halssjukvård

thyroideakirurgi Muskuloskeletala sjukdomar: axelartroplastik, höftfraktur, höftplastik, knäplastik, reumatoid artrit, ryggkirurgi, smärtrehab Psykiska sjukdomar: bipolär affektiv sjukdom, AS/HD,

6 Registerhållare per sjukvårdshuvudman (2005) Stockholms läns landsting: 12 Västra Götalandsregionen: 9 Region Skåne: 6 Lt i Östergötland: 4 Lt i Uppsala län: 7 Västerbottens läns landsting: 7 Örebro läns landsting: 4 Lt Blekinge: 2 Lt i Jönköpings län: 2 Jämtlands läns landsting: 1 Landstinget Kronoberg: 1

Uppsala län: 7 Västerbottens läns landsting: 7 Örebro läns landsting: 4 Lt

7 Tre kompetenscentra Hjärtsjukvård: register för infarkt, thoraxkir, ballongvidgning, kärlkirurgi m fl (UCR, Uppsala) Ortopedin: knäplastik, höftfraktur m fl (NKO, Lund) Ögonsjukvården: kataraktkirurgi, hornhinnetransplantation m fl (EyeNet, Karlskrona) Samtliga med modern IT, analys- och förbättringskompetens, samt uppdrag även utanför egen specialitet Fler kompetenscentra planeras

Ögonsjukvården: kataraktkirurgi, hornhinnetransplantation m fl (EyeNet, Karlskrona) Samtliga

8 Tre utvecklingsperioder Pionjärtiden En utvecklings- och etableringsfas Institutionaliseringsfas påbörjad 2002 Finansiering och central administration förändras 2007

9 Registerhållare Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen Svensk sjuksköterskeförening SKL Beslutsgrupp Expertgrupp

10 Beslutsgruppen Sveriges Kommuner och Landsting Ragnhild Holmberg Magna Andreen Sachs Jan-Erik Synnerman Socialstyrelsen Bo Lindblom Marianne Holmberg Måns Rosén Svenska Läkaresällskapet Carina Blomström Lundqvist Christer Edling Ulf Haglund Svensk sjuksköterskeförening Ania Willman

Holmberg Måns Rosén Svenska Läkaresällskapet Carina Blomström

11 Expertgruppen Peter Allebeck Christian Berne Lars Holmberg Olle Nilsson Margareta Kristensson (ordförande) Jesper Olsson Birgitta Stegmayr

12 Bedömningsgrunder för driftstöd innehålla individbundna data om diagnos, medicinska åtgärder och resultat ha inomprofessionellt stöd, t. ex. genom engagemang från specialistförening svara för återrapportering och kontaktkonferenser möjliggöra samverkan mellan olika enheter och vara av gemensamt intresse i ett nationellt perspektiv omfatta offentligt finansierad verksamhet oavsett driftform och om möjligt även inkludera privat finansierad vård.

genom engagemang från specialistförening svara för återrapportering och kontaktkonferenser möjliggöra samverkan

13 Bedömningsgrunder, forts. Validitet och reliabilitet ur kvalitetsperspektiv Betydelsen ur ett samhällsperspektiv såväl regionalt som nationellt Registeransvarig och övriga sökandes kompetens. För etablerade register som söker fortsatta anslag beaktas registrets hittillsvarande betydelse för kvalitetsarbetet

samhällsperspektiv såväl regionalt som nationellt Registeransvarig och

14 Finansiering 2006 (Klinikernas kostnader ej inräknade) Dagmar 23 Socialstyrelsen 15 Psykiatrisamordnaren ,7 Palliativt register < 1 Annan finansiering (se nästa bild) 8,6 Totalt 52,3

Psykiatrisamordnaren 2005-06 4,7 Palliativt

15 Finansiering 2006 (enbart registerdrift) Beslutsgruppen SKL/SoS Annan finansiering Industristöd Avgifter Forsk./fond Specialistför Övrigt

finansiering 8 568 000 Industristöd 3 581 000

16 Mycket för pengarna exemplet höftplastik (ny höftled) Registeruppföljning har snabbt avslöjat metoder och proteser som fungerar dåligt 10% omopereras i Sverige, mot 18% i USA, 15% i Norge, 24% i Finland osv. Sparar lidande för tusentals patienter Utjämnar kvalitén mellan klinikerna 33 omoperationer motsvarar hela årskostnaden för drift av höftplastikregistret Sparat 1,4 miljarder över en tioårsperiod (jmf USA)

osv. Sparar lidande för tusentals patienter Utjämnar kvalitén mellan klinikerna 33 omoperationer

17 Katarakt - andel patienter per klinik som blivit opererade inom 3 respektive 6 månader under 1998

Sunderbyns sjukhus [14] Umeå universitetssjukhus [26] Östersunds sjukhus [1] Örnsköldsviks sjukhus [8] 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tidig artrit - initial behandling, klinikvis, år 2004 Malmö almänna

18 Sunderbyns sjukhus [14] Umeå universitetssjukhus [26] Östersunds sjukhus [1] Örnsköldsviks sjukhus [8] 100% 80% 60% 40% 20% 0% Tidig artrit - initial behandling, klinikvis, år 2004 Malmö almänna sjukhus [8] Kristianstads sjukhus [24] Spenshult [24] Sahlgrenska universitetssjh [57] Uddevalla sjukhus (NU) [1] Borås sjukhus (SÄS) [21] Skövde kärnsjh (Skaraborg) [6] Karlstads centralsjukhus [17] Örebro universitetssjukhus [20] Västerås centrallasarett [12] Falu lasarett [37] Gävle sjukhus [16] Sundsvall-Härnösands länssjh [1] Klinik [antal rapporterade patienter ] Inget LARM Övriga LARM Ridaura Antimalaria Salazopyrin Methotrexate Lunds Universitetssjukhus [14] Visby lasarett & privat [12] Kalmar länssjukhus [10] Västerviks sjukhus [11] Växjö centrallasarett & privat [27] Jönköpings länsklinik Ryhov [1] Östergötlands län [29] Södermanlands länsklinik [16] Uppsala Akademiska sjh [14] Stockholms län [223]

Örebro universitetssjukhus [20] Västerås centrallasarett [12] Falu lasarett [37] Gävle sjukhus [16] Sundsvall-Härnösands länssjh [1] Klinik [antal rapporterade patienter ] Inget LARM Övriga LARM

19 Kumulativ risk för reoperation Mål: mindre än 2% skall opereras om inom två år. % Målvärden Månader Samtliga Mora

% 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Målvärden 0 6 12 18 24 30

20 Andel av ideal-patienter för behandling ACE / A A-II blockerare vid utskrivning Riks-HIA Fokusera på förbättringspotentialen Fokus på skillnader mellan sjukhus Fokus på lågpresterande sjukhus Sämsta sjukhus medel Bästa sjukhus

Fokusera på förbättringspotentialen Fokus på skillnader mellan

21 !" + Tillgänglighet för nybesök 012#& #$%&'()* %&'+*$&,(&-)&&-.,& /,.&$(&&()%& &,($& ($,,

22 Carotis, Linköping kortare tid till operation Tid från kirurgbedömning till operation Alla indikationer D a g a r Kärlkir.bed. -op 20 per. glid. med. (Kärlkir.bed. -op) Operationsdatum

23 Proportion ACE-inh. in target population Base-line Measurement I Education & implementation phase

25 Registreringen integrerad i besöket (RA-registret)

26 Unika drag hos systemet Nationella Kvalitetsregister Byggt för kontinuerlig utveckling, anpassning och förbättring Har inbyggd kvalitetskontroll, ger pålitliga data Är styr- och kontrollerbart och inte i händerna på externa leverantörer Skapar enighet i hela landet om vad som kännetecknar god vård och hur den kan mätas (nationella indikatorer) Bygger på, och utnyttjar fullt ut, kompetensen och engagemanget hos vårdprofessionella grupper

27 Revisorer i Jämtland: ledningen fokuserar för mycket på ekonomin, för lite på vården Ekonomism Ekonomisk balans inte huvudsaken Oppositionsråd instämmer: ekonomi ofta helt överordnat Detta är problem i hela Sverige. Vi håller på att lära oss redovisa verksamhetsmål ur ett brukarperspektiv

28 En radikal tyngdpunktsförskjutning Lärande organisation Imorgon Lednings arbetets karaktär Idag Transformation Planekonomi Igår Forskningsdriven Drivkrafter för utveckling Patient- och befolkningsdriven

29 Men faror lurar

31 Aktuellt läge

32 Ernest Amory Codman M.D 1917 Jag anses excentrisk, emedan jag säger offentligt att om sjukhusen vill vara säkra på att bli bättre, så måste de ta reda på vilka resultat de har. De måste analysera sina resultat för att hitta starka och svaga punkter. De måste jämföra sina resultat med andra. Sådana åsikter kommer inte att vara excentriska om några år

35 Hur många Nationella Kvalitetsregister skall vi ha? Omöjligt att säga Men i princip behöver allt vi gör (kärnverksamhet) följas upp Beror på hur register buntas, integreras och slås ihop med t ex journal-, lab- och remisshanteringssystem

36 Utveckling av befintliga register Livskvalitet Servicekvalitet och bemötande Funktionell förbättring Längre vårdkedjor Kostnader Tillgänglighet (åtkomst, analys, presentation) IT, informationsstruktur och journalintegration

37 Register av ny art Palliation Kroniska sjukdomar Vårdprevention, omvårdnad Multisjuka Misstänkta sexuella övergrepp

38 Registren på fler områden Primärvård Psykiatri Äldrevård Hemsjukvård Omsorgsverksamhet Kommunal verksamhet Privat verksamhet

39 Svensk hälsooch sjukvård lyfter till oanade höjder med ett allt större knippe Nationella Kvalitetsregister!

Relevanta dokument

Nationella Kvalitetsregister som stöd för kliniskt utvecklingsarbete hur involvera kliniska miljöer

Nationella Kvalitetsregister som stöd för kliniskt utvecklingsarbete hur involvera kliniska miljöer Kvalitetsregisterkonferensen i Tromsö 23 september 2008 Jan-Erik Synnerman Sveriges Kommuner och Landsting