4 Standardavtal i elektronisk miljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 Standardavtal i elektronisk miljö"

Transkript

1 4 Standardavtal i elektronisk miljö Fredrik Roos, advokat och delägare, Setterwalls Advokatbyrå Produkt- och tjänsteleverantörer erbjuder sina kunder och användare möjligheten att snabbt och enkelt, genom ett eller ett par klick med musen eller på skärmen, ingå avtal på internet eller i mobila applikationer. Metoden för avtalsslut kallas point-and-click och avtalen som ingås är ofta omfattande standardavtal upprättade av leverantören. Point-and-click-avtalen begränsas inte till okomplicerade avtal rörande köp och leverans av konsumtionsvaror såsom böcker utan används numera även för komplicerade kommersiella avtal rörande exempelvis försäkringar, licenser och molntjänster. Standardavtalen finns i regel tillgängliga för granskning under en länk som presenteras i samband med avtalsslutet men accepteras ofta utan närmare eftertanke eller utan att ens läsas igenom. Frågan uppkommer därför om vad som ska krävas för att inkludera ett standardavtal i ett avtal som ingås online? Kan avtal ingås på detta sätt? Vad krävs för att motparten ska bli bunden och vilka begränsningar finns avtalsrättsligt? Dessa frågor får allt större betydelse i takt med att volymen av elektroniska avtalsslut ökar och används för affärer till allt högre värden. Hur ingås avtal? Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, avtalslagen, är från tidigt 1900-tal och vid dess tillkomst fanns varken internet eller smarta telefoner. Lagen bygger ytterst på principen om att avtal uppstår när två överensstämmande viljeförklaringar föreligger och lagen tillämpar en anbud- och acceptterminologi, se Ramberg & Ramberg (2010 s. 82). Avtalslagen innehåller inga formkrav för hur ett avtal ska ingås och det finns inget hinder mot att elektronisk kommunikationsteknik används för att ingå avtal. I doktrinen råder viss oenighet om hur elektroniska avtalsslut

2 46 Standardavtal i elektronisk miljö ska förklaras rent teoretiskt och vissa jurister menar att avtalslagens viljeförklaringsmodell är otillräcklig. Jag ansluter mig till de jurister som anser att viljeförklaringsmodellen fungerar väl i elektronisk miljö och anser att användarens klick kan liknas vid ett anbud och det automatiserade svaret vid en accept. Även om svaret sker per automatik är det ett uttryck för den svarande partens vilja att ingå avtal eftersom denne kontrollerar den automatiserade processen och förutsättningarna för lämnande av en automatiserad accept, se Hultmark, (1998 s. 23 ff.) och Olsson ( JT s ff.). Oavsett förklaringsmodell råder det ändå enighet i doktrinen om att elektroniska avtalsslut såsom point-and-click-avtal leder till bindande avtal. Även om avtalslagen inte innehåller några generella formkrav som utgör hinder för avtalsslut i elektronisk miljö så finns formkrav för vissa särskilda avtalstyper reglerade i andra lagar. I jordabalken finns, till exempel, krav på att köp av fast egendom måste ske genom skriftligt avtal undertecknat av båda parterna. Formkrav kan vara absoluta hinder mot elektroniska avtalsslut eller innebära att avtalsslutet måste ske på ett särskilt sätt, till exempel med hjälp av en elektronisk signatur. Följer det av lagtexten, eller en tolkning av lagtexten, att kravet på undertecknande kan uppfyllas genom elektronisk signatur regleras vilka krav som får ställas på signaturen i lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. För de allra flesta avtalstyper finns dock inga formkrav. För en översyn av formkrav i lagar och förordningar, se Ds 2003:29 Formel, formkrav och elektronisk kommunikation. Allmänt om standardavtal I svensk rätt finns ingen legaldefinition av begreppet standardavtal. Utifrån uttalanden i praxis och doktrin kan det konstateras att begreppet avser avtal som består av villkor som inte varit föremål för förhandling mellan de avtalsslutande parterna, se exempelvis Ramberg & Ramberg (2010 s. 137 ff.) och NJA 2011 s Sådana avtal upprättas på förhand och är avsedda att tillämpas i förhållande till flera avtalsparter och i flera avtalssituationer, jfr Bernitz (2013 s. 16). Ett standardavtal ska särskiljas från ett individuellt avtal som består av avtalsvillkor som parterna tillsammans kommit överens om. Allmänna köpvillkor för e-handel, användarvillkor för en molntjänst och licensvillkor för en mobilapplikation är exempel på standardavtal i elektronisk miljö. Eftersom det ur ett praktiskt perspektiv vore mer eller mindre omöjligt att inför varje enskild affär som ingås förhandla fram individuella avtals-

3 Hur blir standardvillkoren del av avtalet? 47 villkor är standardavtal ofta en förutsättning för effektiva avtalsslut. Detta gäller särskilt för avtal som ingås i elektronisk miljö där de ofta avser en standardiserad och kanske till och med automatiserad tjänst. Hur blir standardvillkoren del av avtalet? För att ett standardavtal ska bli en del av ett individuellt avtal måste det bringas till motpartens kännedom före avtalsslutet. På så vis inkorporeras standardvillkoren i det individuella avtalet och blir bindande mellan parterna. Det finns däremot inget krav på att motparten faktiskt ska ha läst igenom standardvillkoren, se NJA 2011 s Nedan följer en redogörelse för de metoder att inkorporera villkor som traditionellt accepterats i praxis. Den säkraste metoden att inkorporera standardvillkoren är att infoga dem direkt i det individuella avtalet. På så vis blir det svårt för motparten att hävda att denne inte haft möjlighet att ta del av villkoren. Om standardavtalet återfinns på baksidan av ett avtalsdokument krävs dock en tydlig hänvisning på dokumentets framsida, se NJA 2011 s De individuella villkoren i elektronisk miljö utgörs av den villkorstext som presenteras för användaren i avtalsprocessen, vilket kan begränsas till en mer eller mindre kortfattad beskrivning av vilken vara eller tjänst som avtalet avser och en knapp med en viljeförklaring, till exempel, Jag beställer. I elektronisk miljö motsvaras infogande av ett standardavtal i ett individuellt avtal av att hela standardavtalet presenteras på skärmen i samband med avtalsslutet. Denna metod uppfattas ibland som alltför omständlig, särskilt vid användning av smarta telefoner och annan utrustning med begränsad skärmstorlek. Leverantörer eftersträvar att göra köpprocessen så användarvänlig som möjligt och vill presentera så lite text som möjligt. Om standardvillkoren inte ingår direkt i de individuella villkoren utan finns i en annan handling kan de bringas till motpartens kännedom genom en tydlig hänvisning, en så kallad referensklausul. En förutsättning är att motparten på ett enkelt sätt kan ta del av de villkor som refererats till innan avtalet sluts, se Bernitz (2013 s. 63) och Lindberg & Westman (2001 s. 86). Om motparten haft, eller får antas ha haft, kännedom om att det fanns standardvillkor och om dessa varit lätt tillgängliga vid avtalstillfället krävs inte ens någon hänvisning för att standardvillkoren ska anses gälla, jfr NJA 1978 s Principen är dock inte tillämplig på oväntade eller särskilt betungande avtalsvillkor. I elektronisk miljö utnyttjas ofta referensklausuler i form av länkar till standardvillkor, se vidare nedan.

4 48 Standardavtal i elektronisk miljö Point-and-click Med avtalsslut genom point-and-click avses att användaren måste godkänna leverantörens standardvillkor innan användaren får tillgång till den efterfrågade tjänsten eller produkten. Användare får bekräfta sitt godkännande av leverantörens villkor genom att klicka på en knapp med texten jag godkänner dessa villkor eller liknande. Oftast tillhandahålls villkoren endast under en länk men i vissa fall måste användaren gå igenom villkoren i sin helhet på skärmen innan de kan accepteras. Den standardavtalsrätt som växt fram i praxis och som redovisats ovan baseras på traditionella avtalsmetoder. Det saknas specifik praxis för elektroniska avtalsslut men den slutsats som kan dras utifrån äldre praxis avseende traditionella standardavtal är att det för bundenhet räcker att avtalsparten informeras om standardvillkoren, till exempel genom en referensklausul kombinerat med en länk, och aktivt godkänner dessa. Godkännandet av standardvillkor sker ibland separat från själva avtalsslutet, till exempel genom att en klickruta bredvid länken till standardvillkoren markeras eller genom att motparten i ett särskilt steg före själva avtalsslutet bekräftar att standardvillkoren accepteras. Utgående från en analogi med äldre praxis kan användandet av en klickruta för att särskilt markera accepterandet av standardvillkoren anses överflödigt. Hänvisningen till standardvillkor genom en länk istället för en referensklausul innebär i många fall en förbättring jämfört med en referensklausul i ett avtal på papper eftersom länken möjliggör för motparten att enkelt ta del av standardvillkoren innan avtalet sluts. Inom doktrinen har det ändå framhållits att större krav på inkorporeringsmetoder får ställas i förhållande till avtal som ingås på internet. Användandet av en klickruta rekommenderas därför av flera jurister, se Bernitz (2013 s. 64); Lindberg & Westman (2001 s. 86) och Ramberg & Ramberg (2010 s. 142). Teknikutvecklingen har dock medfört en alltmer ökad användning av smarta telefoner och andra enheter med mindre skärmar som används i en mobil miljö vilket ställer högre krav på enklare processer jämfört med de mer traditionella elektroniska avtalssluten på dator. En klickruta är då inte alltid praktiskt lämplig och jag anser att inkorporering av standardvillkor på samma sätt som i pappersmiljö bör kunna ske genom ett enda moment, till exempel ett knapptryck, förutsatt att hänvisningen till villkoren är tydlig och motparten uppmärksammas på att standardvillkoren blir en del av avtalet. Som stöd för denna ståndpunkt kan även anföras att användandet av standardavtal närmast blivit en sedvänja

5 Click-wrap och uppdatering av standardvillkor 49 vid elektroniska avtalsslut. Motparten förväntar sig att leverantörens standardvillkor kommer att bli tillämpliga på avtalsförhållandet och vet att villkoren normalt tillhandahålls för granskning genom en länk. Det bör här noteras att det finns vissa uttalanden om att god marknadsföringssed ska anses kräva en kryssruta eller godkännande av standardvillkor i ett särskilt steg skilt från avtalsslutet (se exempelvis Svensk Distanshandels branschregler punkt 5.2 och de Nordiska Konsumentombudsmännens ståndpunkt om handel och marknadsföring på Internet punkt 6.1.7). Vad som är lämpligt ur ett marknadsrättsligt perspektiv anser jag får avgöras i det enskilda fallet. Kraven bör anpassas efter förutsättningarna, bland annat utifrån vilken elektronisk miljö som avtalet ingås i och om den part som accepterar villkoren är näringsidkare eller konsument. Avgörande för om metoden för avtalsslut är förenlig med god marknadsföringssed bör vara hur tydligt avtalsvillkoren presenteras och risken för vilseledande av motparten, inte antalet klickrutor eller knappar som används för att acceptera villkoren. En annan metod är att inte alls använda någon länk till standardvillkoren utan istället presentera villkoren direkt på skärmen, ibland med en teknisk begränsning innebärande att villkoren måste bläddras igenom i sin helhet innan det går att godkänna dem. Metoden kan närmast liknas vid att direkt infoga standardvillkor i ett individuellt avtal. Ett tekniskt krav på att hela villkoren ska läsas, eller åtminstone bläddras igenom, ger en utökad tydlighet och gör det också lättare att hävda att standardvillkoren i sin helhet ska anses gällande även om de innehåller, till exempel, betungande villkor (jfr nedan i avsnittet Oväntade, särskilt betungande och oskäliga villkor). Click-wrap och uppdatering av standardvillkor En form av avtalsslut som nära anknyter till point-and-click brukar benämnas click-wrap. Föregångaren till click-wrap och anledningen till att click-wrap fått sitt namn är en metod för avtalsslut som kallas shrinkwrap. Med shrink-wrap avses att ett standardavtal placeras under en genomskinlig plastfilm som omsluter en vara, till exempel en diskett eller cd-skiva med ett datorprogram. I standardavtalet anges att dess villkor accepteras och att ett avtal ingås genom att bryta plastfilmen, vilket man är tvungen att göra för att kunna få ut disketten eller cd-skivan och installera programmet. Med click-wrap avses att en uppsättning standardiserade licensvillkor presenteras först då produkten eller tjänsten ska användas, till exempel, för

6 50 Standardavtal i elektronisk miljö en köpare av ett datorprogram då programmet ska installeras. Avtalet om att köpa licensen har ingåtts tidigare, ofta med en av licensgivarens återförsäljare, och licensen har betalats. För att kunna installera och börja använda programmet tvingas användaren dock att först godkänna licensvillkoren. Förfarandet skiljer sig från ett point-and-click-förfarande där villkoren presenteras före köpet, se Lindberg & Westman, (2001 s. 381 ff.). I princip samma inkorporeringsmetoder som används för point-andclick-avtal används för click-wrap-avtal. Det finns dock en viktig skillnad. I ett click-wrap-avtal presenteras villkoren för motparten först efter avtalsslutet med säljaren av, till exempel, programvaran. Eftersom ett standardavtal måste bringas till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli del av avtalet är det därför mer osäkert om ett click-wrap-avtal anses bindande. Det går dock att argumentera för att avtalen ska anses giltiga förutsatt att villkoren fanns lätt tillgängliga för motparten då köpeavtalet ingicks. Eftersom det i dag bör vara allmänt känt att licensvillkor tillkommer vid köp av ett datorprogram kan det antas att motparten haft kännedom att det fanns standardvillkor. De rekvisit som ställts upp i äldre rättspraxis bör därför vara uppfyllda för de flesta click-wrap-avtal, se Lindberg & Westman, (2001 s. 381 f ). och NJA 1978 s En situation som kan jämföras med click-wrap är när en leverantör av exempelvis en mobilapplikation väljer att uppdatera sina allmänna villkor och kräver att användarna accepterar de nya villkoren för att kunna fortsätta använda applikationen. Eftersom de nya villkoren inte fanns tillgängliga vid köpet av applikationen blir det svårare att hävda att de i efterhand kan inkorporeras i köpeavtalet. Nya villkor knyts därför ofta till lansering av en uppdatering av applikationen, där tillgång till uppdateringen kräver en accept av de nya villkoren, och ett nytt avtal kan då anses ingått för den tillkommande funktionaliteten med inkorporerande av de nya villkoren på samma sätt som för ett point-and-click-avtal. Det är också vanligt att de ursprungliga standardvillkoren innehåller en ensidig rätt för leverantören att göra ändringar. Ett sådant villkor kan vara giltigt bland annat beroende på styrkeförhållandet mellan parterna och vilken typ av ändringar som införs. För ett mer utförligt resonemang, se Ramberg & Ramberg, (2010 s. 179 ff.). En ändring av avtalsvillkoren får dock inte innebära att oskäliga villkor förs in i avtalet, se vidare nedan. I applikationer och tjänster riktade till konsumenter bidrar villkorsändringar dessutom ofta till dålig publicitet om ändringarna innebär försämringar för användarna. Detta kan i sig ha en självreglerande funktion.

7 Oväntade, särskilt betungande och oskäliga villkor 51 Oväntade, särskilt betungande och oskäliga villkor En allmän regel inom standardavtalsrätten är att oväntade eller särskilt betungande villkor måste framhållas särskilt för att bli en del av avtalet, se NJA 2011 s. 600 och Ramberg & Ramberg (2010 s. 142). Med särskilt betungande villkor avses i första hand villkor som ställer motparten i ett betydligt sämre läge än vad som skulle gälla enligt dispositiva lagregler. Ett exempel på betungande villkor är långtgående friskrivningsklausuler. Oväntade villkor kan vara villkor som är undangömda eller i sammanhanget framstår som överraskande, se Bernitz (2013 s. 69 ff.). Det ska påpekas att en näringsidkare i regel har ett större ansvar än en konsument när det gäller att ta reda på innehållet i ett standardavtal. Vid B2C (business to consumer), när en näringsidkare ingår avtal med en konsument, ställs det därför högre krav på att överraskande och särskilt betungande villkor framhålls än vid användning av standardavtal i samband med B2B (business to business), dvs. när en näringsidkare sluter avtal med en annan näringsidkare, se Bernitz (2013 s. 69) och Ramberg & Ramberg (2010 s. 139). I elektronisk miljö finns dessutom bättre möjligheter att framhålla överraskande och särskilt betungande villkor eftersom det går att styra vad som presenteras på motpartens skärm. Även om möjligheterna att uppmärksamma motparten på enskilda villkor är i princip obegränsade i elektronisk miljö bör kraven inte ställas alltför högt eftersom metoden för avtalsslut då riskerar att bli långsam och omständlig, jfr Hultmark ( JT s. 86). Det är i sammanhanget också viktigt att komma ihåg den allmänna jämkningsregeln i 36 avtalslagen. Enligt denna bestämmelse kan oskäliga avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende även om själva inkorporeringen av standardvillkoren anses giltig. Särskilda lagkrav Utöver de regler som följer av standardavtalsrätten måste annan relevant lagstiftning beaktas när ett point-and-click-förfarande tillämpas. Ett exempel är personuppgiftslagen som ställer krav på att ett samtycke till behandling av personuppgifter ska utgöra en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring, se 3 personuppgiftslagen (1998:204). Att godkännandet av standardvillkor innefattar lämnande av ett samtycke till behandling av personuppgifter bör därför uppmärksammas särskilt före avtalsslutet.

8 52 Standardavtal i elektronisk miljö Bevisfrågor Vissa bevisrättsliga frågor uppkommer vid användning av point-and-click och click-wrap-avtal. Den som påstår att ett avtal ingåtts på vissa villkor har bevisbördan för detta påstående, både vad gäller med vem och på vilka villkor avtalet ingicks. Många företag justerar med jämna mellanrum sina standardvillkor. Företaget måste då inte endast kunna visa att motparten accepterat villkoren utan också vilken version av villkoren som har accepterats. I annat fall kan motparten invända att just den bestämmelse som företaget vill åberopa inte fanns med i den version av villkoren som accepterades, jfr Hultmark (1998 s. 75). I dag finns tekniska lösningar för dokumentation av avtalsslut och identifiering av de avtalsslutande parterna. Vilken teknisk lösning som bör väljas avgörs av vilka krav som ställs på säkerhet och tillförlitlighet. Kostnaden för de tekniska lösningarna avgörs framförallt av hur mycket dokumentation som ska sparas och vilka krav som ställs på identifieringen av motparten, till exempel, om lösningen kräver användning av e-legitimation. Avslutande kommentarer Sammanfattningsvis finns inga hinder mot att använda standardavtal i elektronisk miljö. Jag anser inte heller att en klickruta eller ett särskilt moment är nödvändigt för att godkänna standardvillkor. Inkorporerandet och avtalsslutet bör liksom vid ingående av avtal på papper kunna ske genom ett gemensamt moment. En förutsättning är emellertid att standardvillkoren eller en hänvisning till dessa presenteras på ett tydligt sätt före avtalsslutet. Även om inkorporeringen av standardvillkor anses giltig i sig innebär det inte alltid att samtliga villkor är giltiga. Särskilt betungande och oväntade villkor måste uppmärksammas särskilt före avtalsslut och normala jämkningsregler för oskäliga avtalsvillkor gäller för standardvillkor i elektronisk miljö. Slutligen är det viktigt att i bevissyfte använda tekniska lösningar för att dokumentera avtalsslutet, vem som ingick avtalet och vilka standardvillkor som inkorporerades i avtalet.

9 Källförteckning Källförteckning 53 litteratur Bernitz, U. (2013) Standardavtalsrätt, 8 uppl., Norstedts Juridik. Hultmark, C. (1998) Elektronisk handel och avtalsrätt, Norstedts Juridik. Hultmark, C. Konsumentskydd på internet rättsekonomiska synpunkter i Juridisk tidskrift, s. 80. Lindberg, A. och Westman, D. (2001) Praktisk IT-rätt, 3 uppl., Norstedts Juridik. Olsson, M. Ny förklaringsmodell för elektroniskt genererade avtal? i Juridisk tidskrift s Ramberg, J. & Ramberg, C. (2010) Allmän avtalsrätt, 8 uppl., Norstedts Juridik. rättsfall Högsta domstolen NJA 1978 s. 432 NJA 2011 s. 600

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL?

NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? JURIDISK PUBLIKATION 1/2013 NJA 2012 s. 776 KRAV PÅ PÅMINNELSE VID AUTOMATISK FÖRLÄNGNING AV AVTAL? Av Klara Wessman 1 och Gustav Wiklander 2 I november förra året avgjorde Högsta domstolen ett mål om

Läs mer

Juridiska förutsättningar för kommunikation i Poosty

Juridiska förutsättningar för kommunikation i Poosty 4 april 2012 Juridiska förutsättningar för kommunikation i Poosty Per Furberg 1 och Erik Sandström 2 1. Bakgrund Vi har blivit ombedda av Poosty AB att kommentera de juridiska förutsättningarna för att

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 september 2011 T 4062-09 KLAGANDE BÅ Ombud: Jur.kand. KG MOTPART Karolinska Institutet, 202100-2973 Box 4064 141 04 Huddinge Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt

Avtalsrätt.com. Seminarieserie i avtalsrätt Avtalsrätt.com Seminarieserie i avtalsrätt Juridiska frågor betraktas många gånger som just juridiska och därför som något som är skilt från den egentliga affären. I avtalsförhållanden handlar emellertid

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning

Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Riksförbundet för frivilliga samhällsarbetare 1 Rättsutredning angående distansavtal och telefonförsäljning Många gode män upplever ett ganska stort problem med telefonförsäljning och försäljning på stan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

232, Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund, BÖ 2015:3

232, Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund, BÖ 2015:3 Konsument verket KO INK. PROTOKOLL Datum Dnr 2015-06-24 2OH/1939 (BÖ 2015:3) Dnr... ^^... v.../..»*- 232, Ordn.w Protokoll för överenskommelse mellan Konsumentverket och Sveriges Elevfotografers Riksförbund,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Del I: Föreläsningar i avtalsrätt Allmänt om avtal, rättskällor, avtalets ingående, huvudprinciper, slutande av avtal, anbud och

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende eller långfristig semesterprodukt; SFS 2011:914 Utkom från trycket den 5 juli 2011 utfärdad den 22 juni 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

Tilläggsarbete. Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Sektionen för hälsa och samhälle

Tilläggsarbete. Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Sektionen för hälsa och samhälle Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Dr Pontus Sjöström Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Tilläggsarbete Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Fredrik

Läs mer

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges.

2. KO yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. KONSUMENTOMBUDSMANNEN STÄMNINGSANSÖKAN Verksjuristen Patrik Havermann 2015-02-20 2013/414 Marknadsdomstolen SÖKANDE Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Eniro 118 118 AB, 556476-5294 Gustav

Läs mer

C-UPPSATS. Avtalstolkning vid konsumentförhållanden

C-UPPSATS. Avtalstolkning vid konsumentförhållanden C-UPPSATS 2007:235 Avtalstolkning vid konsumentförhållanden Hanna Mörtberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden

Avtalsvillkor i konsumentförhållanden Avtalsvillkor i konsumentförhållanden särskilt elektroniska avtal på internet Maja-Stina Bylund Student HT 2012 Examensarbete, 30 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Maria Eklund Innehållsförteckning

Läs mer

1 Formfrihet, formkrav och kvalificerade elektroniska signaturer

1 Formfrihet, formkrav och kvalificerade elektroniska signaturer 1 Formfrihet, formkrav och kvalificerade elektroniska signaturer Jon Kihlman, advokat, jur. dr De svenska bestämmelserna om hur avtal ingås är i grunden okomplicerade: Avtal kan ingås lite hur som helst!

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt

Avtalsrätt. Huvuddrag i kursen. Avtalslagen Avtalslagen Avtalsrättsliga grundprinciper. Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalsrätt Peter Gustavsson Huvuddrag i kursen Avtalslagen Avtalsbundenhet Ogiltighet och oskälighet Fullmakt Avtalslagen 1 Allmän avtalsrätt Vad är allmän avtalsrätt? Regler som är gemensamma för alla

Läs mer

The Battle of the Forms

The Battle of the Forms 2004:086 SHU EXAMENSARBETE The Battle of the Forms LINDA WAHLBERG ERIKA WINSA Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

C-UPPSATS. Avtalstolkning

C-UPPSATS. Avtalstolkning C-UPPSATS 2007:295 Avtalstolkning Jämförelse mellan kommersiella och icke kommersiella förhållanden Stefanie Friberg Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

Köprätt 1. Avtalstyper

Köprätt 1. Avtalstyper Avtalstyper Köprätt 1 Mycket stor variation Grundläggande avtalsrättsliga regler och avtalstypens särreglering Särregleringen syftar vanligtvis att skydda en svagare part Köp (byte) a) dispositiv, vanliga

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Molntjänst Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb

Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb Sida: 0 av 5 Licens för användning av Arbetsförmedlingens API för lediga jobb Version 1.0 Sida: 1 av 5 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 1. Licens... 2 2. Immateriella rättigheter... 2 3. Personuppgiftsbehandling...

Läs mer

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid

Avtal (förslag) 1. Omfattning. 2. Avtalsparter. 3. Avtalshandlingar. 4. Avtalstid Avtal (förslag) Mellan Institutionen för systemteknik, Linköpings universitet, org 202100-3096 (nedan kallat ISY) och [namn på leverantör], org nr [leverantörens organsiationsnummer] (nedan kallad leverantören)

Läs mer

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430

Avdelningen för JURIDIK. Avtalsrätt I. Britta Forsberg C 430 Avtalsrätt I Britta Forsberg 054 700 13 15 britta.forsberg@kau.se 11C 430 Dagens föreläsning Rättskällor Avtalsrättens teorier och huvudprinciper Vem kan avtala? Avtalets grundstenar Vem, Vad, När, Var?

Läs mer

entreprenad en översikt Innehåll

entreprenad en översikt Innehåll entreprenad en översikt Innehåll 1 Entreprenader industriella tjänster... 2 2 Entreprenadformer... 2 3 Ett avtal blir till så säger lagen... 3 4 Allmänna Bestämmelser... 4 5 Anbudsupphandlingens grunder...

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Öppen källkod. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Öppen källkod Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

Anmälan: oskäliga avtalsvillkor

Anmälan: oskäliga avtalsvillkor 2016-03-29 Konsumentverket Box 48 651 02 Karlstad Anmälan: oskäliga avtalsvillkor Sveriges Konsumenter har uppmärksammat att många företags avtalsvillkor är både långa och krångliga och innehåller häpnadsväckande

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

EXAMENSARBETE. Avtalstolkning. De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse. Sandra Ramke. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Avtalstolkning. De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse. Sandra Ramke. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Avtalstolkning De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse Sandra Ramke Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL

ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL ANVÄNDARVILLKOR FÖR DIGITALA PRODUKTER OCH TJÄNSTER NATUR & KULTUR LÄROMEDEL Version, 2015-05-07 Dessa användarvillkor gäller för Licenstagares användning av digitala produkter och tjänster vilka tillhandahålls

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt Susanne Boström 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förklaring

Läs mer

Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket

Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket Villkor för användande av Postens funktion spåra brev och paket 1 Allmänt 1.1 Posten AB (publ), nedan kallat Posten, erbjuder företag och privatpersoner att ladda ner och använda Postens datorprogram med

Läs mer

Definitioner och begrepp

Definitioner och begrepp Definitioner och begrepp 1. Upphandling Köp av varor och tjänster samt upplåtande på entreprenad mot ekonomisk ersättning. 2. Upphandlande enhet 3. Inköpscentral 4. Anknuten enhet 5. Beställare En aktör

Läs mer

POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE

POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE POSTENS TJÄNSTEVILLKOR FÖR RIKTIGA VYKORT PÅ POSTEN.SE 1. Allmänt 1.1 Posten Meddelande AB (nedan kallat Posten) erbjuder myndig konsument och företag tjänsten Riktiga vykort (hädanefter kallad tjänsten)

Läs mer

Angående vilseledande marknadsföring

Angående vilseledande marknadsföring 2014-11-07 Dnr 2014/1059 Enhet Rättsenhet 2 Camilla Tellås Dir. tel. 054/19 40 50 Moderna Försäkringar Att: Karin Stenlund Box 7830 103 98 Stockholm Angående vilseledande marknadsföring Konsumentverket

Läs mer

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV

BYGGENTREPRENADUPPHANDLINGAR UR ETT JURIDISKT PERSPEKTIV BYGGENTREPRENAD UPPHANDLINGAR UR ETT OSUND JURIDISKT STRATEGISK PERSPEKTIV ANBUDSGIVNING Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Kristian Pedersen / Delägare Partner / / Advokat 21 27 september oktober

Läs mer

Leverantörens felansvar i enlighet med IT-branschens standardavtal

Leverantörens felansvar i enlighet med IT-branschens standardavtal Juridiska institutionen Uppsats för tillämpade studier Handelshögskolan på Juris kandidatprogrammet vid Göteborgs universitet 20 poäng, VT 2003 Leverantörens felansvar i enlighet med IT-branschens standardavtal

Läs mer

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ

ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ ELISABETH LEHRBERG under medverkan av Bert Lehrberg ELEKTRONISK FULLGÖRELSE JBÄ Innehåll FÖRORD 13 FÖRKORTNINGAR 15 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH UTGÅNGSPUNKTER 19 1.1 Elektronisk handel och elektronisk fullgörelse

Läs mer

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund Datum 2014-06-27 Rättsenhet 2 Camilla Tellås PM- granskning av dolda-fel försäkringar 1. Inledning och bakgrund Konsumentverket har blivit uppmärksammat på att det har förekommit brister avseende försäkringstypen

Läs mer

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter.

Yttrande. Svensk Försäkring har beretts möjlighet att lämna synpunkter på ovan angivna förslag. Svensk Försäkring har följande synpunkter. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ju 2011/8586/KO Yttrande Stockholm 2012-01-09 Yttrande över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och till

Läs mer

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande

Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande 1(6) Användandet av E-faktura inom verksamheten betalningsföreläggande Normalt är det tillåtet att lämna ut svarandens person- och organisationsnummer (och andra uppgifter från målet, exempelvis målnummer)

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal

Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Uppsägningstid vid långvariga samarbetsavtal Av professor CHRISTINA RAMBERG Högsta domstolen har nyligen tagit ställning till frågan hur lång uppsägningstid som gäller för ett distributionssamarbete som

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2008-12-02 Dnr 2008/648 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumenträttigheter Hovrätten yttrar sig över Europeiska

Läs mer

AVTALSRÄTT, obligatoriska ämnesstudier 8.2.2013

AVTALSRÄTT, obligatoriska ämnesstudier 8.2.2013 AVTALSRÄTT, obligatoriska ämnesstudier 8.2.2013 Svarsdirektiv Svarsutrymmet är en sida för frågorna 1 3. Svar som överstiger utrymmet eller svar med mer än en textrad per radstreck beaktas inte. Svarsutrymmet

Läs mer

Det allmànna som avtalspart

Det allmànna som avtalspart TOM-ERIK MADELL Det allmànna som avtalspart - SÀRSKILT AVSEENDE KOMMUNS KOMPETENS ATT INGÀ AVTAL SAMT AVTALENS RÀTTSVERKNINGAR Norstedts Juridik AB Innehâll Abstract 5 Fôrord 7 Fôrkortningar 15 Kapitel

Läs mer

VANLIGA FALLGROPAR I OUTSOURCINGAVTALET. Peter Nordbeck /Partner Caroline Sundberg /Associate 15 maj 2013

VANLIGA FALLGROPAR I OUTSOURCINGAVTALET. Peter Nordbeck /Partner Caroline Sundberg /Associate 15 maj 2013 VANLIGA FALLGROPAR I OUTSOURCINGAVTALET Peter Nordbeck /Partner Caroline Sundberg /Associate 15 maj 2013 2 Agenda vanliga fallgropar i Outsourcingavtalet Fallgropar i Outsourcingavtal Några goda råd på

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS. Ombud för 1 4: Advokat JS Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelad i Stockholm den 4 juli 2014 T 4170-12 KLAGANDE 1. BS 2. JHS 3. JRS 4. YS Ombud för 1 4: Advokat JS MOTPART Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad Ombud:

Läs mer

7. Behörighet att företräda myndigheter

7. Behörighet att företräda myndigheter 1 HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Remissyttrande Datum Dnr 2012-11-13 114/2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2012:35, Behöriga företrädare för myndigheter. Sammantaget är de i promemorian framlagda

Läs mer

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005

R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 R-2005/0020 Stockholm den 4 april 2005 Till Justitiedepartementet Ju2004/11800/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 december 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Vårdval Västernorrland. Bilaga 1 Ansökan

Vårdval Västernorrland. Bilaga 1 Ansökan Vårdval Västernorrland Bilaga 1 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2017 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på Vårdgivare juridisk person

Läs mer

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016

Myresjöhusdomarna. Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner. Nordbygg den 6-7 april 2016 Myresjöhusdomarna Om felansvaret för enstegstätade fasadkonstruktioner Nordbygg den 6-7 april 2016 Disposition Bakgrund till domarna Första domen är entreprenaderna felaktiga? Slutsatser av första domen

Läs mer

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel?

Bra att veta. Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel? Entreprenadrätt Bra att veta Vad menas med entreprenad? Vilka former finns? Hur uppkommer ett entreprenadavtal? Vilka regler gäller? Vad kan gå fel? Hur undviker man fel? Vad är en entreprenad? Med entreprenad

Läs mer

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal

Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal Lag (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal 1 Denna lag gäller för avtal varigenom en näringsidkare överlåter eller upplåter lös egendom till eller utför tjänster åt en konsument,

Läs mer

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 Frågor & Svar Öppna programvaror 2010 1 (6) Kompletteringar Inga Frågor & svar 1. Svarsdatum: 2010-11-12 15:35:44 Fråga: Fråga 1: 5.1.2, Hur viktigt är det att produktlistan är komplett vid avtalstillfället.

Läs mer

Jämkning av ansvarsbegränsande klausuler i kommersiella förhållanden

Jämkning av ansvarsbegränsande klausuler i kommersiella förhållanden Juridiska institutionen Examensarbete höstterminen 2012 Jämkning av ansvarsbegränsande klausuler i kommersiella förhållanden En analys av ansvarsbegränsningen i FAR:s allmänna villkor för rådgivningstjänster

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T KLAGANDE RN. Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 juli 2016 T 1834-15 KLAGANDE RN Ombud: Advokat TJ MOTPARTER 1. AA 2. JT Ombud för 1 och 2: Advokat KH SAKEN Bättre rätt till del av fastighet

Läs mer

Information. REGgie. FAQ för blivande registrarer. Avtal och Juridik

Information. REGgie. FAQ för blivande registrarer. Avtal och Juridik REGgie Avtal och Juridik Senast sparat: 2009-02-11 17:05 SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur 2007 Innehållsförteckning 1 AVTAL MELLAN.SE OCH REGISTRAR...3 1.1 VAD INNEBÄR KRAVET OM EN DIREKTLÄNK?...3

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

Sekretessavtal. Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen?

Sekretessavtal. Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen? Sekretessavtal Kan ett sekretessavtal i kommersiella förhållanden som gäller för all evig tid jämkas med stöd av 36 avtalslagen? Magisteruppsats i affärsrätt (avtalsrätt) Författare: Handledare: Omar Hoshmand

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 december 2016 T 4080-15 KLAGANDE EK MOTPART EL Ombud: Jur.kand. LL SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Övre Norrlands

Läs mer

DOM Meddelad i Falun

DOM Meddelad i Falun S. Hemström Föredragande DOM 2012-10-03 Meddelad i Falun Mål nr 285-12 1 SÖKANDE Sebastian Hugo, 730403-5053, med firma Hugo Buss Målaregatan 10 784 33 Borlänge MOTPART Borlänge kommun 781 81 Borlänge

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

- Hur kan de förebyggas? Hur kan de lösas?

- Hur kan de förebyggas? Hur kan de lösas? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet - Hur kan de förebyggas? Hur kan de lösas? Ulrika Borgebäck Examensarbete 20 poäng Handledare Ola Svensson Avtalsrätt/Processrätt VT 1999 Innehållsförteckning

Läs mer

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 )

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) 2013-09-23 1 Inledning Köplagen lös egendom Dispositiv (3 ) Konsumentköplagen köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) Definition näringsidkare Definition konsument Tvingande mellan

Läs mer

ÖKAT KONSUMENTSKYDD VID FÖRSÄLJNING PER TELEFON. Increased consumer protection concerning telephone sales

ÖKAT KONSUMENTSKYDD VID FÖRSÄLJNING PER TELEFON. Increased consumer protection concerning telephone sales Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i affärsrätt, 15 hp Affärsjuridiska programmet med Europainriktning Vårterminen 2016 LIU-IEI-FIL-G--16/01532--SE

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2015:3 2015-03-09 Mål nr B 3/14 KÄRANDE Konsumentombudsmannen Box 48, 651 02 Karlstad Ombud: Processrådet G. W. SVARANDE Swedish Online Services SOS AB (tidigare firma First Date

Läs mer

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Gäller fr.o.m. 01.1. 2013 Nedanstående avtalsvillkor tillämpas mellan Banken och Kunden vid hanteringen av e- som kunden sänder och/eller mottar via en elektronisk

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:30 2008: Datum 2009-11-03 Dnr B 2/09 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Canal Digital Sverige Aktiebolag, Tegeluddsvägen 7, 115 80 STOCKHOLM

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 april 2014 B 4080-13 KLAGANDE MP Ombud och offentlig försvarare: Advokat RT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häleri

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009

SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 1 P:\ARK\TEMI\FI-TE\yhteistoimintasopimus.doc SAMARBETSAVTAL Mall 21.10.2009 Avtalsparter: 1) Kommun 2) Företag Syftet med och föremålet för avtalet Med detta avtal har avtalsparterna kommit överens om

Läs mer

Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag

Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag Allmänna villkor för Alectas internetkontor för företag 1. Allmänt 1.1. Alectas internetkontor för företag ger företag som är kunder hos Alecta ( Företag ) en överblick över de anställdas försäkringsuppgifter

Läs mer

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster

Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster Uppsala universitet Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster Diarie UH 2013-48 Upphandlare Jens Holmström Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer