Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Avancerad hjärt-lungräddning med mekaniska eller manuella kompressioner Uppfattningar hos ambulanspersonal om kompetens, övning, patientrisk och överlevnad Författare Isabell Andersson Handledare Birgitta Ekbom Uppsats i vårdvetenskap15 hp Vårdvetenskap, fortsättningskurs C Vt 2010 Examinator Barbro Wadensten

2 Sammanfattning Studiens syften: Undersöka ambulanspersonals uppfattning om kompetens/övning och praktiskt kunnande gällande mekaniska/manuella kompressioner samt frekvens av övning under ett arbetspass. Anser de att mekaniska kompressioner ökar överlevnad och upplever de ibland oro för att apparaten kan skada patienten? Design: Tvärsnittsstudie, kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Metod: Enkätformulär som besvarades av 44 ambulanspersonal i en ambulansorganisation i Sverige. Deltagarna fick på en skala mellan 1-5 fick markera hur de instämmer med enkätformulärets påståenden och även lämna egna kommentarer. Frågorna sammanställdes med SPSS En innehållsanalys utfördes av deltagarnas kommentarer. Resultat: Ambulanspersonalen anser att övning är nödvändigt men det sker generellt för sällan. Kollegor är övervägande positiva när övning initieras. Bättre rutiner och övningsmaterial nämns som en faktor för att öka förutsättningarna. Det anses vara lika viktigt att ha goda kunskaper i utförande av manuella kompressioner, ingen förlitar sig enbart på de mekaniska. Ingen upplever direkt oro för att mekaniska kompressioner kan orsaka skada. Mekaniska kompressioner anses göra skillnad på ett positivt sätt jämfört med manuella. Slutsats: Övning nedprioriteras ofta och rutiner kring övning bör ses över. Övningsmaterialets tillgänglighet och kvalitet kan optimeras. Behov finns att Kartlägga attityder till övning och viktigt är att finna medel för att skapa motivation och övningsglädje. Nyckelord; ambulanspersonal, utbildning, uppfattningar, hjärt-lungräddning, kompressioner

3 Abstract Study objectives: Examine ambulance personnel s perceptions of skills / training and knowledge with regards to the existing mechanical / manual compressions and frequency of training during a work shift. Do ambulance personnel think that mechanical compressions increase survival? Are there concerns that the device could damage the patient? Design: A Cross-sectional study, quantitative approach with qualitative elements was conducted. Methods: Questionnaire form, which was answered by 44 ambulance personnel in an ambulance organisation in Sweden. Participants were on a scale of 1-5 to select how they agree with the claims of the study form and also submit their own comments. The questions were compiled with SPSS A content analysis was conducted of participants' comments. Results: Ambulance personnel believe that practice is necessary, but that in general this training is not carried out frequently enough. The training is not prioritised. Colleagues are overwhelmingly positive when spontaneous training is initiated. Better procedures and training materials mentioned as a factor strengthening conditions. It is considered equally important to have good knowledge of the performance of manual chest compressions, not relying solely on the mechanical ones. No one expressed any immediate concerns that mechanical chest compressions could cause damages, but stated that mechanical chest compressions do make a difference in a positive way in comparison to the manual ones. Conclusion: Exercise is not prioritized. Exercise routines should be reviewed. Availability of training material and its quality can be optimized. There is a need to identify attitudes to exercise and is important to find ways to create motivation and practice pleasure. Keywords: ambulance personnel, education, perceptions, CPR, compressions

4 Innehåll BAKGRUND... 1 MEKANISK KOMPRESSIONSUTRUSTNING OCH DERAS FUNKTIONER... 5 (ACD) Active Compression-Decompression... 5 Lifebelt... 5 Autopuls... 5 (LUCAS) Lund University Cardiac assist system... 6 AMBULANSPERSONAL UTBILDNING OCH ERFARENHETER... 6 MOTIVATION OCH VUXNAS LÄRANDE... 7 PROBLEMFORMULERING... 8 SYFTE... 9 FRÅGESTÄLLNINGAR... 9 METOD... 9 DESIGN... 9 URVAL... 9 DATAINSAMLINGSMETOD TILLVÄGAGÅNGSSÄTT BEARBETNING OCH ANALYS ETISKT ÖVERVÄGANDE RESULTAT DISKUSSION RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING SLUTSATS REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 FRÅGEFORMULÄR NUMMER ETT BILAGA 2...FRÅGEFORMULÄR NUMMER TVÅ BILAGA 3 GODKÄNNANDE FÖR STUDIENS GENOMFÖRANDE BILAGA 4...INFORMATIONSBREV

5 BAKGRUND De flesta personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp har vid något tillfälle ett ventrikelflimmer. Andra orsaker till hjärtstopp kan bero på exempelvis syrebrist på grund av drunkning eller överdosering av droger eller läkemedel. Chansen att lyckas med återupplivning ökar betydligt om HLR, (hjärt-lungräddning) med tidig defibrillering utförs i direkt anslutning till hjärtstoppet, då kan den drabbades chanser att överleva öka både två och trefaldigt [1]. Mer avancerade åtgärder som utförs såsom intubation och tillförsel av läkemedel har i sig inte påvisat någon ökad överlevnad. Dessa behandlingsformer finns trots detta kvar i algoritmen för A-HLR, (avancerad hjärt-lungräddning), men fokus ska i första hand ligga på tidig och effektiv HLR och tidig defibrillering [2]. AHA, (American Heart association) [1] och ERC, (European Resuscitation Council) [3] presenterade 2005 nya riktlinjer för hur HLR ska utföras. De riktlinjer som efterföljs i Sverige är baserade på dessa och introducerades De förändringar som presenterades i riktlinjerna var bland annat att förenkla instruktioner för HLR till lekmän [1, 2, 3]. Starta med bröstkompressioner 30 kompressioner i följd och därefter två inblåsningar, kompressioner med som tidigare frekvens på 100/minut Handplacering mitt på bröstet HLR skall pågå hela tiden Inga uppehåll för kontroll av andning eller puls under pågående HLR. Puls kontrolleras endast då en organiserad rytm kan ses på EKG, (elektrokardiografi) Byt av den som komprimerar varje tvåminuters period av HLR. HLR skall utföras i två minuter innan defibrillering på obevittnade hjärtstopp, det vill säga när det har tagit mer än fem minuter att nå den drabbade med en defibrillator. Endast en defibrillering görs per gång i motsats till tidigare då det gjordes tre i följd. Ge normalt andetag som skall ge en synlig höjning av bröstkorgen Luftvägshanteringens skall ske med tanke på att så långt som möjligt minimera avbrott i HLR, syrgas skall administreras så fort som möjligt. Om patienten intuberas är det viktigt att tänka på att inte hyperventilera patienten. En rekommenderad ventilationsfrekvens efter intubation och återkomst av puls är 10 andetag/minut HLR skall alltid startas med kompressioner och viktigt är att komprimera hårt och snabbt samt att låta kompression och dekompression ta lika lång tid [1]. 1

6 Bröstkompressioner verkar vara den viktigaste faktorn både i studier utförda på djur och människor och när väl kompressioner startas kan ett begränsat perfusionstryck i hjärna och kranskärl återfås. Återgång till spontan cirkulation vid ett förlängt hjärtstopp är relaterat till perfusionstrycket i kranskärlen som genereras vid kompressioner [4]. Det har demonstrerats att kranskärlstrycket endast når upp till 20-30% av det normala under HLR. Redan efter 4-5 sekunders avbrott i kompressionerna sänks dessa möjligheter [4, 5, 6]. Blodflödet är vidare beroende av kompressionernas hastighet och viktigt är att låta bröstkorgen fjädra tillbaka ordentligt innan en ny kompression påbörjas. Detta skapar ett lägre intrathorakalt tryck som drar venöst blod tillbaka till hjärtat. Det låga trycket förbättrar pre-load innan nästa kompression påbörjas. Det är viktigt att livräddaren inte lutar/hänger sig över bröstkorgen [4]. Att utföra kompressioner så att bröstkorgen fullständigt kan fjädra tillbaka är en rekommendation från de riktlinjer som presenterats från AHA och ERC [1, 3]. Aufderheide et al. [7] har som utgångsläge/hypotes i sin studie att inkomplett återfjädring av bröstkorgen vid utförandet av kompressioner minskar den hemodynamiska effekten. Olika handplaceringstekniker studerades och vilken effekt de hade på bröstkorgens återfjädring. De observerade att inkomplett återfjädring av bröstkorgen förekom hos 6 patienter av 13 observerade fall. En annan observation i samma studie visade att kompressioner utfördes med ett otillräckligt djup mer än halva tiden som hjärt-lungräddning utfördes. Den som komprimerar ska om möjligt bytas av efter två minuter för att utmattning skall undvikas och med sämre kvalitet på kompressionerna som följd [1, 3]. Huseyin et al. [8] beskrev redan 2002 i en studie att om kompressioner skall kunna utföras med god kvalitet så bör tiden som den som utför kompressionerna inte överstiga en minut. Studien visade att effektiviteten på kompressionerna sjunker ju längre tid som går och längre perioder av kompressioner utförda av en och samma livräddare bör undvikas. Goodrich [5] beskriver i sin studie att utförande av kompressioner under en längre tid leder till trötthet som i sin tur kan äventyra kompressionernas kvalitet. Denna trötthet gör sig påmind menar Axelsson et al. [9] redan efter 2-3 minuters HLR och denna trötthet har effekt på kompressionernas kvalitet redan innan livräddaren själv börjar känna sig ordentligt trött. Hallstrom et al. [10] beskriver att observationer gjorda på livräddare indikerat att de har svårigheter med att upprätthålla kompressioner med god kvalitet. Livräddare utför ofta för grunda, för långsamma och för få kompressioner [10]. Wik et al. [4] beskriver att kunskaperna 2

7 att utföra HLR sjunker markant redan efter ett några månader efter ett träningstillfälle och att det finns lite kunskap om hur väl HLR utförs i praktiken. De studerade därför utförandet av HLR hos ambulanspersonal och anestesisjuksköterskor genom att monitorera alla kompressioner samt frekvens av utförd ventilation prehospitalt och fann att kompressioner inte utfördes under halva tiden. Vidare menar de att avvikelser från gällande riktlinjer kan bero på att efter en tid förloras en del av kunskaperna. Wik et al. [4] nämnde i sin studie att det ofta rapporteras en försämring i själva kvaliteten av utförandet av HLR men inte att kompressioner inte utförs under halva tiden. I samma studie står att läsa att det är möjligt att den komplexa situationen som det innebär, både fysiskt och mentalt, att utföra HLR på en riktig människa skiljer sig markant från att träna på docka och gör situationen dramatiskt annorlunda. Värt att beakta är att många studier många gånger utförts på dockor, inte på patienter. Kunskaperna vad gäller utförandet av HLR varierar hos sjukvårdspersonal och det kan vara svårt att utföra HLR under pågående ambulanstransport, både med patienten på en bår och i en ambulans som är i rörelse [9, 6]. I kursboken för A-HLR står att läsa att flertalet av alla de cirka hjärtstopp som inträffar per år sker uppemot av dessa utanför sjukhus [2]. Den genomsnittliga åldern på de som drabbas av ett hjärtstopp är 70 år men även yngre och vältränade personer kan drabbas. Merparten 93-95% av de drabbade patienterna avlider innan ankomst till sjukhus och idag finns ännu inga siffror som kan presentera någon förbättring [11]. Olasveengen et al. [12] diskuterar i sin studie att det finns spekulationer på att kvaliteten på den HLR som utförs under en ambulanstransport kan vara en orsak till sämre siffror för överlevnad. Att det helt enkelt är för svårt att utföra HLR på ett optimalt sätt. I samma studie påpekas att det även är förenat med vissa risker för personalens del att försöka utföra HLR i en ambulans som är i rörelse. Ødegaard et al. [13] sammanfattade i sin studie att ambulanspersonal ofta har den fysiska förmåga som krävs för att utföra kompressioner med rekommenderat djup oavsett hur stel bröstkorgen är på den docka som kompressioner utförts på. De funderar på om orsaken till för grunda kompressioner delvis kan förklaras av att ambulanspersonal känner oro för att orsaka skada på patienten och således litar på sin egen förmåga att bedöma vad som är rätt kompressionsdjup. 3

8 Ambulanspersonal ställs ofta inför många olika mer eller mindre komplicerade hjärtstoppssituationer och tvingas ibland att försöka utföra HLR i extrema miljöer. Patienten ligger inte sällan i ett otillgängligt läge och här krävs en god handlingsberedskap, god planering och effektiv ledning. Förutom de olika orsaker till hjärtstoppet i sig spelar även sådana faktorer som framkörningstiden till den drabbade, trafiksituation och väderförhållanden in [2]. Kursboken för A-HLR [2] ger förslag till planering av arbetet vid ett hjärtstopp. Den prehospitala sjukvården inkluderas av flertalet organisationer dock är det vanligast att ambulanssjukvården är den verksamhet som oftast tar hand om en patient som drabbats av hjärtstopp. När första ambulans anländer bör arbetet i första hand inriktas på HLR med hög kvalitet och på defibrillering. Vid utdragen HLR eller när andra ambulans anländer, etableras fri venväg, läkemedel ges och intubering av patienten kan utföras. Innan arbetet runt den drabbade startas bör personalen bestämt vem som skall vara behandlingsansvarig och resurser bör disponeras på bästa sätt så att även anhöriga tas om hand. Förflyttningar bör planeras väl i förväg och utrustning bör placeras för att optimera arbetet. Ambulansorganisationer i Sverige ser olika ut och beroende på det fördelas personalen utifrån de resurser som finns. Följande är ett förslag på en arbetsfördelning med två ambulansbesättningar [2]. Ambulanssjukvårdaren i första ambulans får till uppgift att kontrollera medvetande, andning, puls och sedan starta HLR. Ambulanssjuksköterskan i första ambulans är behandlingsansvarig, ansluter defibrillator och ansvarar för defibrillering. Assisterar kollegan med HLR, bör dokumentera och kan senare administrera läkemedel. Ambulanssjukvårdare i andra ambulans, bör assistera med HLR och luftväg. Kan senare ta hand om anhöriga. Ambulanssjuksköterska i andra ambulans sätter perifer venkateter och administrerar läkemedel. Viktigt är att tänka på säkerhet; egen, platsens och patientens. Planera förflyttningar, skapa plats och fördela personal. HLR under transport och i trånga utrymmen är mycket svårt, planera arbetet. Arbeta på plats så långt som möjligt. Ambulanspersonalen ska också ta hand om anhöriga och låta dem vara närvarande om de själva önskar. Enligt Goodrich [5] har nya alternativa tekniker och mekanisk utrustning utvecklats för att öka kvalitet och effektivitet på kompressioner. Apparaterna är designade att maximera blodflödet till vitala organ under pågående hjärt-lungräddning. Målet för de mekaniska 4

9 apparaterna är att öka det coronara perfusionstrycket och således också möjlighet för återgång till spontan cirkulation. Goodrich sammanfattar att tekniken bör utvecklas för att ytterligare förbättra kvaliteten vid HLR. Apparater som tas fram bör vara enkla att använda för att kunna användas på ett värdefullt sätt. Skicklighet, kunskap och träning krävs också av livräddare för att förbättra utförandet av HLR. Fortsatt forskning och evidensbaserat material behövs för att förbättra effektiviteten vid HLR. Kombinationen av ny teknologi och utveckling av hur HLR utförs idag kommer att leda till en ökad överlevnad vid hjärtstopp i framtiden. Mekanisk kompressionsutrustning och deras funktioner Fig.1 (ACD) Active Compression-Decompression Denna apparat är en så kallad kardiopump. Detta är en teknik som genererar ett ökat blodflöde under pågående HLR genom att alternera kompression och dekompression. Under dekompressionen erhålls ett negativt intrathorakalt tryck som leder till ett ökat venöst återflöde till hjärtat. Detta ökar det cerebrala och coronara blodflödet. Fig.2 Lifebelt Är en liten och lätt kompressionsapparat med ett justerbart bälte runt patientens bröstkorg som både tillåter nedåtkompression av bröstbenet såväl som laterala kompressioner av patientens bröstkorg. Fig.3 Autopuls Består av ett kompressionsband som är fäst till en ryggbräda. Apparaten komprimerar bröstkorgen både lateralt och anterolateralt. 5

10 Fig.4 (LUCAS) Lund University Cardiac assist system LUCAS är en kompressionsapparat som skall ge kompressioner under HLR. Apparaten levererar 100 kompressioner/minut med ett djup av 4-5 cm, enligt nu gällande rekommendationer för kompressionsdjup. Fullständig återfjädring av bröstkorgen sker också med detta system [5]. Idag finns två typer av utförande av apparaten, LUCAS 1 drivs pneumatisk (tryckluft). Andningsluft från portabel flaska för tryckluft eller luftuttag inne på sjukhus eller i ambulans. LUCAS 2 drivs elektrisk. Antingen via batteri med en driftstid på minst 45 minuter eller ansluten till elektrisk vägguttag eller biluttag [14]. LUCAS finns i 34 länder bland annat i USA och Japan patienter har behandlats i världen med LUCAS sedan införandet på marknaden 2003 [15]. I dagsläget pågår en multicenterstudie LINC [16]. I den studien jämförs behandling med mekaniska bröstkompressioner med LUCAS-apparat med manuella bröstkompressioner vid hjärtlungräddning vid hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus. Målet är att inkludera patienter under en tvåårsperiod. Studien genomförs vid centra i Sverige, England och Holland och leds av professor Sten Rubertsson, centralintensiven, Akademiska sjukhuset i Uppsala. I samband med LINC pågår även en obduktionsstudie där cirka 300 patienter som avlidit till följd av sitt hjärtstopp ska inkluderas i studien. Obduktionsstudien genomförs vid tre centra; Uppsala, Gävle och Västerås. I den studien tittar man på eventuella skador som orsakats av såväl mekaniska som manuella kompressioner [16]. Två tidigare kontrollerade obduktionsstudier [17] har visat att LUCAS är lika säker som manuell HLR och ytterligare tre visade en tendens till färre skador efter LUCAS HLR. Ambulanspersonal utbildning och erfarenheter Författarna Soo et al. [18] beskriver i sin studie ambulanspersonalens olika erfarenheter beträffande HLR, relaterat till antal yrkesår, att personal i båda kategorier sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare har varierande erfarenheter. Deras studie visade att det har betydelse vilken personal som kommer på plats samt att deras kunskaper och erfarenheter har betydelse för utgången. Klinisk erfarenhet är viktigt. Att bara träna HLR kan inte förbereda en person 6

11 för att utföra sin uppgift vid ett hjärtstopp på ett väl fungerande sätt. Praktisk erfarenhet är viktig för att bäst kunna tillgodogöra sig träningen av HLR. Trots att träning av HLR enligt riktlinjer är vida spritt så utförs HLR inte alltid på ett optimalt sätt menar Brown et al. [19]. De menar att när livräddaren väl kan riktlinjerna kommer han/hon också troligen att utföra kompression/ventilation på ett riktigt sätt. Men om de allmänna kunskaperna om riktlinjerna är bristfälliga blir själva utförandet likaså. De beskriver också att välutbildade livräddare utför bättre HLR än de som inte är lika utbildade. De anser också att förmågan att utföra de korrekta handgreppen avtar fortare än kunskapen om riktlinjerna i sig och livräddarens skicklighet avtar ju längre tid som passerat sedan sista träningstillfället. Hamilton [20] skriver i sin litteraturstudie att träning i HLR bör baseras på olika scenarios som kan uppkomma och de senaste evidensbaserade riktlinjer som presenterats, denna träning bör även inkludera igenkännandet av en sjuk person. Vidare skriver hon att det sättet att öva belyser de verkliga scenarion som personal kan ställas inför. Personal som skall övas bör bedömas av en kvalificerad instruktör och med möjlighet till övningsapparatur som kan ge nödvändig feedback så att kompression och ventilation övas på ett korrekt sätt. Det skall finnas möjlighet att träna så fort ett behov uppstår och nödvändigt material skall finnas tillgängligt för att kunna utföra självstudier och praktisk träning. Detta är viktigt för att förhindra en försämrad kompetens. Motivation och vuxnas lärande För att tillgodogöra sig utbildning så är motivationen en välkänd faktor och just motivation krävs för att vilja träna HLR. Viktiga principer för vuxet lärande har diskuterats för att öka motivationen för träning av HLR. Arnesdatter [21] har i en studie försökt att beskriva vilken grad av motivation sjukvårdpersonal har när de deltar i träning av HLR i korrelation till olika nyckelfaktorer i vuxnas lärande. Hon fann att träning i HLR bör baseras på en modell framtagen för vuxnas lärande. Då beredskap, deltagande, färdighet och relevans verkar vara just nyckelfaktorer borde dessa inkluderas när sjukvårdspersonal tränas i sina färdigheter i HLR. Hon refererar i sin studie att en kursdeltagare frågar sig själv två frågor; Varför ska jag utföra den här uppgiften och kan jag utföra den här uppgiften? 7

12 Den basala konstruktionen för motivation som beskrivs av Eccles och Wigfield [22] är förväntan inför och utförande av en uppgift. Där värderingen av en uppgift definieras av hur intressant, nödvändig och viktig uppgiften bedöms vara. Förväntan definieras som individens tro på hans eller hennes förmåga att utföra en uppgift. Detta har en direkt inverkan på utförande, ihärdighet och val av uppgift. Förväntning och värderingar påverkas av uppfattningen av sin egen kompetens, uppfattning om svårighetsgraden och individens egna mål och inre uppfattning. Bandura [23] nämner i sin socialkognitiva teori att självuppskattning är den grundläggande konstruktionen till motivation. Självuppskattning är individens förmåga att lita på sin egen kapacitet att utföra och lösa en uppgift. En viss typ av beteende kommer att påverka utgången i resultatet och vidare även hur personen utför uppgiften på det sätt nödvändigt för att nå det önskade resultatet. Knowles [24] antagande om den vuxnes lärande är intressant för att vidare förstå hur en vuxen person fungerar i en inlärnings/träningsprocess. De sex antaganden som nämns är: Behovet att veta varför, vuxna har ett behov av att veta varför de måste lära sig någonting, Självstyre, vuxna vill själv styra över vad de ska lära sig och vara självstyrda i sitt lärande. Tidigare erfarenheter, vuxna har ofta erfarenheter som kan vara viktiga resurser i processen av lärandet. Vara redo, vuxna måste vara redo att vilja lära sig. Orientering, vuxnas lärande är fokuserat på att lösa riktiga problem i deras vardag. Motivation, vuxnas lärande drivs av en inre motivation Problemformulering Kompetens är en färskvara, något som ständigt behöver underhållas. Detta tror författaren till denna studie inte utförs i den mån nödvändigt. Riktlinjer för behandlingar och ny teknik introduceras med jämna mellanrum och ambulanspersonal förväntas ha goda kunskaper om dessa. Det är av stor betydelse att ambulanspersonal känner att de har förtroende för ny teknik och kan förstå nyttan av olika behandlingsriktlinjer. Det kräver regelbunden uppdatering. Författaren till denna studie har en uppfattning om att när ansvaret för övning hamnar på individnivå nedprioriteras övning i olika grad och av olika anledningar. Bakomliggande 8

13 faktorer till varför är viktiga att kartlägga. Det finns inte mycket forskning om ambulanspersonals uppfattningar och attityder till utbildning, övning och utförande av avancerad hjärt-lungräddning både med nya tekniker och ibland ny apparatur. Syfte Syftet är att undersöka ambulanspersonals uppfattning om utbildning/övning och praktiskt kunnande vad beträffar både mekaniska och manuella kompressioner samt att undersöka i vilken utsträckning de övar under ett arbetspass. Ett annat syfte är att undersöka vilken uppfattning ambulanspersonalen har om mekaniska kompressioner ökar chansen för överlevnad i samband med A-HLR och om de kan uppleva oro för att LUCAS kan skada patienten mer än göra nytta. Frågeställningar Vad anser ambulanspersonal att de har för kunskaper vad gäller A-HLR med både manuella eller mekaniska kompressioner? Hur ställer sig ambulanspersonal till att initiera och uppmuntra till övning av A-HLR med eller utan mekaniska kompressioner under ett arbetspass? Hur upplever de responsen från sina kollegor om de initierar och uppmuntrar till övning av A-HLR med eller utan mekaniska kompressioner? Vilka uppfattningar har ambulanspersonal vad gäller övning av manuella kompressioner sedan de mekaniska introducerades? Vilka uppfattningar har ambulanspersonal om patientens säkerhet när mekaniska kompressioner används? Vilken uppfattning har ambulanspersonal om mekaniskt utförda kompressioner ökar Metod överlevnaden? Design Tvärsnittstudie, kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Urval Ambulansorganisationen som deltog i studien har använt mekaniska kompressioner i cirka ett års tid som ersättning till manuella och blev därför aktuell för studien. Personal från fler stationer i länet tillfrågades om de ville delta i studien innan lottning påbörjades. Slumpmässig lottning av den personal som accepterat att delta gjordes av utbildningsansvarig 9

14 sjuksköterska för ambulansorganisationen som deltog. Fyra ambulansstationer deltog, här kallade 1, 2, 3 och 4. Ambulansstation nummer 1 deltog med 13 personer, nummer 2 med 12 personer, nummer 3 med 11 personer och nummer 4 med åtta personer. Antal deltagare i studien var 44 personer fördelat på 32 sjuksköterskor och 12 ambulanssjukvårdare. Deltagarna delades in i 22 stycken par av dessa utgjordes tio stycken par av två stycken sjuksköterskor och tolv stycken par innefattades av en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Paren fördelades jämt under två dagar. Datainsamlingsmetod Datainsamlingen skedde via två enkäter. Parallellt med denna studie utfördes en annan studie som även den berör HLR både med manuella och mekaniska kompressioner men med en annan infallsvinkel. Deltagarna fick i den studien besvara ett antal frågor, (bilaga 1). Svaren på några av de frågorna var intressanta även för denna studie och för att undvika att deltagarna skulle besvara samma frågor två gånger kodades frågeformulären så att informationen kunde länkas samman till denna studie. Till denna studie konstruerades av författaren ett frågeformulär med sju frågor samt utrymme för deltagarnas egna kommentarer efter varje fråga. Dessa frågor skulle undersöka ambulanspersonalens uppfattning om egen kunskap vad gäller utförande av A-HLR både med manuella och mekaniska kompressioner. Om de själva initierar och uppmuntrar till övning, vilken respons de i sådana fall upplever från kollegor och vilken uppfattning de har om mekaniska kompressioners betydelse för ökad överlevnad hos patienter med hjärtstopp. Studiedeltagarna fick på en skala ringa in den siffra mellan 1-5 som bäst stämde överens med deras åsikter, (bilaga 2). Kontakt togs med Ulrika Pöder, Lektor, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, vid Uppsala universitet för råd vid konstruktion av frågeformuläret. En provenkät delades ut bland ambulanspersonal på ambulansstationen i Uppsala för att testas i användbarhet. Detta test ledde till förändringar då två av frågorna upplevdes som samma fråga. Tillvägagångssätt Undersökningen utfördes parallellt med ovan nämnda studie under två dagar, 30 november och 1 december Informationsbrev (bilaga 4), och även muntlig information gavs om syftet med frågeformuläret som lämnades på plats. 10

15 Studien utfördes av praktiska skäl på en av de fyra ambulansstationerna, omnämns här som ambulansstation nummer ett. Personal som inte arbetade på den stationen utan på någon av de andra, kom till ambulansstation nummer ett denna dag för att delta i den andra tidigare nämnda studien och även besvara denna studies frågor. Studiedeltagarna kallades in till ett rum två och två, i ordningen 1a och1b, 2a och 2b och så vidare för att svara på enkätfrågorna. Tidsåtgång per par och frågeformulär tog cirka tio minuter. Frågeformuläret besvarades enskilt och kommunikation mellan de två personerna som fyllde i sina svar var inte tillåtet. Författaren var hela tiden närvarande i rummet för att kunna svara på eventuella frågor. Deltagarna ombads att inte diskutera enkäternas frågor med kollegor som ännu inte hade besvarat frågorna. Detta för att undvika att de på något sätt skulle kunna påverkas i sina svar. Bearbetning och analys Data från denna studies frågeformulär presenteras med deskriptiv statistik som sammanställts med hjälp av SPSS Ejlertsson [25] använts då materialet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa variabler. Kommentarer som deltagarna lämnat på frågeformuläret har sammanställts med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman [26]. Enligt de författarna kan ett förfarande av att analysera en texts innehåll se ut som följer; Texten läses igenom ett flertal gånger, det ger en känsla för helheten Meningar eller fraser som innehåller relevant information plockas ut De meningar och fraser som valts ut kan grupperas i olika kategorier och på så sätt återspegla det centrala budskapet och utgör på så vis det manifesta innehållet I denna studie har de kommentarer som deltagarna i studien lämnat lästs igenom upprepade gånger och vidare kategoriserats. Därefter har innehållet analyserats i förhållande till frågorna och relevant information har skrivits samman som en helhet. Slutligen kunde en sammanhållen struktur som var relevant till frågorna presenteras. Viktigt är att se till resultatets tillförlitlighet och att öppet redovisa metoden. I Polit & Beck [27] står att läsa om Whittemore and Colleagues Framework [28] dessa författare skriver om kriterier som används som en strategi för att öka kvaliteten i kvalitativa undersökningar. De skriver att författaren måste avgöra, baserat på vilka målen är med sin undersökning lägga vikten så optimalt som möjligt på de olika kriterier som beskrivs nedan. De primära kriterier som nämns är; trovärdighet, äkthet, kriticitet, kreativitet och integritet. 11

16 Etiskt övervägande Det är viktigt att informera deltagare i en studie om deras betydelse för projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall informeras om att deltagandet är frivilligt och om att de har rätt att avbryta sin medverkan. När en deltagare skall fylla i en enkät krävs förhandsinformation till deltagaren [29]. I denna studie har hänsyn tagits till detta både skriftligt men även muntligt och godkännande till denna studie finns från verksamhetschefen i Skaraborgs län (Bilaga 3). RESULTAT Totalt delades 44 stycken enkäter ut och besvarades av ambulanspersonal från respektive station. Totalt föll fyra svar bort. På fråga ett i tabell tre hade en deltagare inte svarat och på fråga sju i samma tabell hade tre deltagare inte svarat. Dessa bortfall anser författaren inte påverkar resultatet och kommer inte att nämnas vidare. Tabell ett visar bakgrundsfakta. Bland deltagarna som lottats fram att ingå i studien fanns inga kvinnliga ambulanssjukvårdare. Tabell 1. Sammanställning av deltagare, åldersfördelning och antal år i yrket. Personal n Ålder m Antal år i yrket m Sjuksköterska år 37 år 11,3 Sjuksköterska år 39 år 7 Ambulanssjukvårdare år 46 år 20 12

17 I tabell nummer två visas en allmän sammanställning av det som berör ambulanspersonalens olika utbildnings och övningstillfällen. Tabell 2. Sammanställning av enkät nr 1, (bilaga 1) Allmänna frågeställningar om tränings/utbildningstillfällen, Md Range N praktiskt utförande (veckor) 1 Tid som passerat sedan senaste träningstillfälle med mekaniska kompressioner 2 Antal utbildningstillfällen med mekaniska kompressioner 3.00* Tid som passerat sedan senast utförd hjärt-lungräddning på patient med hjälp av mekaniska kompressioner 4 Antal gånger hjärt-lungräddning utförts på patient med mekaniska kompressioner 5 Tid som passerat sedan senaste träningstillfället med enbart manuella kompressioner 6 Antal utbildningstillfällen av hjärt-lungräddning med enbart manuella kompressioner 7 Tid som passerat sedan senast utförd hjärt-lungräddning på patient med enbart manuella kompressioner 8 Antal gånger hjärt-lungräddning utförts på patient med enbart manuella kompressioner *= presenteras antal gånger/tillfällen, ej här angivet i veckor * * 6,50-20, ,00 1,00-34, ,50* 15,00-50,

18 I tabell tre presenteras svaren på författarens frågeställningar. Här har medelvärdet med standardavvikelse sammanställts. Ambulanspersonalen har besvarat sju påståenden på en skala mellan 1-5 (1=instämmer inte alls, 5=instämmer helt samt 1=mycket positiv, 5=mycket negativ). De skriftliga åsikter som lämnats presenteras mer utförligt, under studiens respektive frågeställningar och finns att läsa efter tabell nummer fyra där en sammanställning av dessa utförts. Tabell 3. Sammanställning av enkät nummer 2, (bilaga 2) Frågeställningar enkät N M SD 1 Jag tycker att mina kunskaper gällande A-HLR med endast manuella kompressioner är tillräckliga, det vill säga jag känner mig mycket trygg vid händelse av ett hjärtstopp och behöver inte öva mer än vad jag redan gör idag 2 Jag tycker att mina kunskaper gällande apparaten som utför mekaniska kompressioner är tillräckliga, det vill säga jag känner mig mycket trygg vid händelse av ett hjärtstopp och behöver inte öva mer än vad jag redan gör idag 3 Jag initierar och uppmuntrar mina kollegor under ett arbetspass till att öva A-HLR både med och utan mekaniska kompressioner 43 3, ,34, ,84,963 4 Jag anser att det är lika viktigt att öva på manuella kompressioner som innan 44 4,75,488 mekaniska kompressioner introducerades 5 Jag känner mig tveksam inför att använda mekaniska kompressioner, eftersom jag tror 44 1,09,963 att apparaten kan skada patienten mer än den gör nytta 6 Jag tror att mekaniska kompressioner ökar överlevnaden hos patienter med hjärtstopp 44 4,39,945 jämfört med manuella kompressioner 7 När du initierar och uppmuntrar kollegor till att öva A-HLR, både med och utan 41 3,78*,291 mekaniska kompressioner under ett arbetspass; vilken respons brukar du få? 1=Instämmer inte alls 5=Instämmer helt * Svarsalternativ på fråga 7, 1= Mycket negativ 5=Mycket positiv 14

19 Vid sammanställningen av de fria kommentarer som lämnats på enkät nummer 2 (bilaga 2) har en manifest innehållsanalys och kategorisering gjorts enligt Graneheim & Lundman [26]. Fem kategorier framkom som redovisas i löpande text med citat. Tabell 4. Sammanställning av kategorier och subkategorier Kategorier Subkategorier Kunskap och utbildning Träning, övning, trygghet, yrkesroll, kompetens, samspel Övning och respons Kompetens, förutsättning, nödvändighet, viktigt, regelbundenhet, sällan, rutiner, material, tid Manuella kontra mekaniska Grundkunskap, felande teknik kompressioner Säkerhet Patientskada, säker, kvalitet, trygghet Överlevnad gör skillnad, effektiv Ambulanspersonalens åsikter om kunskap och utbildning Rörande A-HLR med manuella och mekaniska kompressioner är träning och övning enligt deltagarna nödvändigt, för att kunna känna sig trygg i sin yrkesroll. Resultatet visar att de flesta visserligen redan idag känner sig trygga i sin kunskap men reserverar sig med att övning aldrig är fel och att kontinuitet är viktig för att behålla sin kompetens. Känner mig visserligen trygg men övning är ytterst viktigt och en förutsättning för trygghet Deltagarna är överens om att träning/övning är ett absolut måste, det framkommer att det tycker att de övar för lite idag. Svaren domineras av en önskan om regelbundenhet av utbildning/övning. Ambulanspersonalen anser det vara viktigt att öva på samspelet, man kan inte öva för mycket, speciellt på olika scenarier. Ambulanspersonalens inställning till att initiera till övning och upplevelse av responsen från kollegor När frågan ställs om de själva initierar och uppmuntrar till övning beskrivs övervägande uttryck som, borde göra det oftare, görs för sällan, annat kommer emellan. Latmasken bor i oss alla Ibland upplever de svårighet med att få med kollegor på att öva och att det tyvärr ibland beror på vem de jobbar med. En person anser att de övar ofta, och en person tycker att det tillhör utbildningen på jobbet. En annan övar kontinuerligt på sin arbetsplats 15

20 utan uppmuntran. Deltagarna är överens om att det är viktigt att öva ofta då det är en förutsättning för kompetens och skapar en trygghet i yrkesrollen men att det ändå blir av för sällan. Deltagarna beskriver en varierande respons från kollegor, intresset att öva är individberoende, att det beror på vem som tillfrågas. Viss personal vill väldigt gärna öva medans andra ställer sig mer tveksamma. Mestadels positivt men man vet vilka kollegor som ej övar. De nämner tidsbrist som en förklaring till en mer negativ respons och efterlyser bättre rutiner. Bra övningsmaterial ses som en faktor för ökad förutsättning att öva mer. Ambulanspersonalens uppfattning om att öva på manuella kompressioner sedan LUCAS introducerades Deltagarna är tydliga med att det inte går att förlita sig enbart på teknik, att den kan fela. Vad gör man då apparaten går sönder? Manuella kompressioner! Deltagarna anser att grunderna i manuella kompressioner måste finnas där, dessa är viktiga att kunna. Dels finns inte LUCAS i alla fordon, en del patienter kanske är för stora eller för små för att LUCAS skall kunna användas och vad gör man om man ställs inför en situation som kräver kunskap i hjärtlungräddning privat? Ambulanspersonalens åsikter om patientens säkerhet när mekaniska kompressioner används. Deltagarna har en stor tilltro på LUCAS- apparaten och ser den som ett effektivt hjälpmedel. Den frigör två extra händer. Kompressionernas kvalitet ses som en viktig egenskap och deltagarna hänvisar till att de inte kan göra lika effektiv hjärt-lungräddning som LUCAS. Den upplevs som trygg och som ett suveränt hjälpmedel. Deltagarna nämner även att arbetsmiljön blir säkrare, man behöver inte stå upp i ett rullande fordon och utföra kompressioner. Det finns ingen uppenbar oro hos ambulanspersonalen för att LUCAS skulle kunna orsaka eventuell skada på patient, forskning bestrider detta. Svårighet med att placera LUCAS på ett riktigt sätt på bröstkorgen nämns och att mer utbildning skulle önskas. Uttryck som ovana vid apparaten och att de används sällan samt att övning sker för sällan nämns. Några av deltagarna känner tvärtom för LUCAS, de upplever att handhavandet är enkelt och att det gör det hela ganska okomplicerat. Det framhärdas att det är upp till var och en att använda den på ett riktigt sätt, att korrigera eventuellt felläge. Vi kan skada lika mycket med våra egna kompressioner, revben som bryts. Jag upplever apparaten som mer försiktig med patienten än vad man själv är. 16

21 Ambulanspersonalens åsikter om mekaniska kompressioner ökar överlevnaden Deltagarna tycker att LUCAS ger bra kompressioner hela tiden med högre kvalitet än de själva har möjlighet att utföra, t ex under pågående ambulanstransport. Deltagarna beskriver en känsla av att fler patienter med hjärtstopp får finare färg, att de får defibrillera fler gånger nu än tidigare, känsla av att patienten med hjärtstopp oftare återfår sin spontana cirkulation, att LUCAS håller jämna och fina kompressioner och på så sätt får patienten en bättre cirkulation. Två personer ställer sig lite mer reserverade till själva frågan om ökad överlevnad; Vet ej, apparaten är ju ett väldigt bra hjälpmedel för personalen men hur resultatet blir med patienten har jag ingen uppfattning om. En deltagare skriver; Överlevnaden ökar nog kardiologiskt men till vilken livskvalitet utifrån eventuella hjärnskador p. g. a. hypoxi. Diskussion Denna studie visar att regelbunden träning ses som en självklar nödvändighet, det ger en färdighet och trygghet i yrkesrollen. Ambulanspersonalen har en ödmjuk inställning till sitt kunnande och samtliga anser att de aldrig kan öva för mycket, de kan alltid bli bättre. Deltagarna skulle gärna öva mer då det generellt görs för sällan. Trots detta är övning något som ofta nedprioriteras vid de tillfällen det under ett arbetspass finns tid till att öva spontant. Responsen hos kollegorna varierar och beror på vem som tillfrågas men är övervägande positiv. Bättre rutiner och bra övningsmaterial nämns som en faktor för att öka förutsättningarna till övning. Det anses vara lika viktigt att ha mycket goda kunskaper i utförande av manuella kompressioner, ingen förlitar sig enbart på de mekaniska. Det finns ingen direkt oro för att mekaniska kompressioner skulle kunna skada mer än de gör nytta, mekaniska kompressioner anser deltagarna gör stor skillnad på ett positivt sätt jämfört med manuella kompressioner. Deltagarna känner stor tilltro till LUCAS-apparaten och ser den som ett suveränt hjälpmedel som även förbättrar arbetsmiljön. Resultatdiskussion Denna studie visar att ambulanspersonalen generellt sett anser att deras kunskaper vad gäller A-HLR med både manuella och mekaniska kompressioner är goda men att de behöver öva. De nämner även att de skarpa tillfällena, de tillfällen en patient faktiskt drabbats av hjärtstopp, är för få. Ambulanspersonalen menar att situationen vid ett hjärtstopp ser olika ut från gång till gång och Hamilton [20] påpekar i sin litteraturstudie att träning av HLR bör baseras på de scenarios som kan uppkomma i en verklig situation. Författaren till denna studie instämmer, det är av stor betydelse att få övningssituationen så verklighetstrolig som möjligt. 17

22 Först då kan en uppfattning skapas om hur lång tid olika moment tar och vad som kan vara mer eller mindre svårt. Samtlig ambulanspersonal i denna studie förtydligar att övning och träning är ett absolut måste för att hålla kompetensen hög och Brown et al. [19] skriver att välutbildade livräddare utför bättre HLR än de som inte är lika utbildade. Det kan tyckas vara en självklarhet men Soo et al. [18] menar att det har betydelse för utgången vilken ambulanspersonal som kommer till platsen. Samma studie visar också att erfarenhet beträffande HLR är relaterat till antalet yrkesår och erfarenhet. Författaren till denna studie tror att det ibland kan vara så att en erfaren ambulanssjukvårdare som har 20 års erfarenhet utför HLR på ett bättre sätt än en vidareutbildad sjuksköterska som är relativt ny i yrket. Resultatet i denna studie visar att ambulanspersonalen själva anser att de övar för sällan, och som Brown et al. [19] poängterar kommer förmågan att utföra de korrekta handgreppen att avta fortare än kunskapen om riktlinjerna i sig. Dessutom visar studien att livräddarens skicklighet kommer att avta ju längre tid som passerat sedan sista träningstillfället. Det kan inte nog nämnas vikten av att öva de olika handgreppen för som Aufderheide et al.[7] observerat så förekommer ofta en inkomplett återfjädring av bröstkorgen och kompressioner utförs med ett otillräckligt djup mer än halva tiden som HLR utförs. Författaren till denna studie har inte studerat handgreppen specifikt men resultaten är troligen inte unika för studien som Aufderheide et al. utförde. Ambulanspersonal reflekterar kanske inte över att de utför handgreppen på ett felaktigt sätt. Anledningen till det är troligen att dessa inte övats tillräckligt och i föreliggande studie framkommer att ambulanspersonalen generellt övar för lite. Deltagarna tycker att det är viktigt att träna samspel och handhavande. Men om det då ibland passerar månader mellan träningstillfällen, som denna studie visar, har det troligen en mycket negativ effekt på samtliga kunskaper vad gäller HLR. I denna studie beskrivs responsen hos kollegor som varierande och individberoende, men mestadels positiv när övning initieras. Här framkommer att det är känt bland ambulanspersonalen vilka som inte övar. De beskriver ärligt att övning inte blir av och att det sker för sällan. Åsikterna blir något paradoxala med tanke på att samtlig personal anser det vara viktigt att öva och ser övning som en förutsättning för att hålla en hög nivå på sitt kunnande. Så varför övar de inte mer ofta och hur ska de bemöta de kollegor som inte vill öva? Eccles & Wigfield [22] menar att en värdering av en uppgift definieras av hur intressant, 18

23 nödvändig och viktig uppgiften bedöms vara och det stämmer väl överens med denna studies resultat vad gäller ambulanspersonalens åsikter. Ambulanspersonalen uttrycker med emfas att de måste öva, men trots detta övar de för lite och några inte alls. Vidare skriver [22] att individens tro på hans eller hennes förmåga att utföra en uppgift har en direkt inverkan på utförande, ihärdighet och val av uppgift. Författaren till denna studie funderar om det är möjligt att en del av ambulanspersonalen litar på sin erfarenhet och anser sig ha förmåga att lösa den situation som uppstår vid ett hjärtstopp på ett betryggande sätt trots fåtalet övningstillfällen? Bandura [23] menar också att individen har en förmåga att lita på sin egen kapacitet att utföra och lösa en uppgift och att en viss typ av beteende kommer att påverka utgången i ett resultat. Ett beteende som faktiskt förekommer allt för ofta är den tysta tolerans vilken kanske bäst kan beskrivas som en resignation och ett accepterande gentemot de kollegor som inte vill öva. Ambulanspersonalen känner till vilka som inte övar men inga åtgärder vidtas. Utgången för den drabbade kommer att påverkas, troligen i en negativ rikting till följd av för få övningstillfällen. Bandura nämner att en persons sätt att utföra en uppgift för att nå ett önskat resultat kommer att påverka utgången. Om detta håller författaren med, de personer som löser en uppgift genom att öva ofta och söka kunskap på egen hand kommer troligen att prestera bättre och återigen så ändras förutsättningarna för den drabbade förhoppningsvis, åt det mer positiva hållet. Ambulanspersonalen i denna studie känner till nyttan av att öva och Knowles [24] menar att vuxna personer har ett behov av att veta varför de skall lära sig något och att vuxna måste vara motiverade samt att de vill vara självstyrande. Författaren funderar om det inte beror på vad de ska lära sig? HLR är inget nytt koncept, ambulanspersonalen vet varför de bör öva, trots detta görs det sällan. Författaren till denna studie anser att endast vetskapen i sig om vilka situationer som kan uppkomma under ett arbetspass borde vara motiverande nog. Att vilja vara självstyrande tror författaren hör ihop med hur motiverad och engagerad en person känner sig. För endast självstyre i sig har i denna studie inte visat sig vara tillräckligt för att övning skall utföras på eget initiativ. Knowles menar också att vuxna vill vara orienterade i sitt lärande och att de dessutom baserar sitt lärande på tidigare erfarenheter och författaren till denna studie anser att i en övningssituation kan man dela med sig av tidigare erfarenheter och andra kan ta lärdom av 19

24 dessa. I en övningssituation diskuteras ofta olika händelser och scenarion och det finns möjlighet till reflektion. Författaren till denna studie anser att övning i sig kan, om rätt utförd, det vill säga positivt utvärderande och icke dömande skapa en trygghetskänsla och en samhörighet med kollegorna. Vid ett övningstillfälle ska utrymme för att göra fel få finnas och de övande ska känna att det är tillåtet, en del av inlärningsprocessen. Först då menar författaren till denna studie, skapas en avspänd miljö som i sig underbygger viljan att vilja öva igen. Under en del arbetspass finns det, efter att nödvändiga sysslor är utförda, tid till att öva olika moment men det som framkommit i denna studie är att det blir för sällan. Varför? Förutom att faktorer som tidsbrist, uppdrag, annat som kommer emellan nämns, så anser personalen att bättre rutiner och ett bra övningsmaterial skulle underlätta. Om detta skriver även Hamilton [20] som anser att det skall finnas möjlighet att träna så fort ett behov uppstår och nödvändigt material skall finnas tillgängligt för att kunna utföra självstudier och praktisk träning. Detta är viktigt anser Hamilton för att förhindra en försämrad kompetens. I studien framkommer att deltagarna anser det vara lika viktigt att fortsätta att öva på manuella kompressioner trots att de i dagsläget använder de mekaniska mer och enligt [1-4, 7, 10, 12] är grunderna för att utföra kompressioner på ett korrekt sätt är oerhört viktiga. Vad gäller de mekaniska kompressionerna så är deltagarna överens om att teknik kan haverera. De anser att en bibehållen teknik för manuella kompressioner är nog så viktig. Det hade vid studietillfället i genomsnitt passerat 20 veckor sedan senaste tillfället de utfört A-HLR med manuella kompressioner. Det betyder att det kan passera ganska lång tid mellan de tillfällen man som enskild ambulanspersonal kommer att utföra HLR på en riktig människa och enligt Soo et al. [18] är erfarenhet från verkligheten är viktig. Några av deltagarna ser skarpa situationer, de tillfällen de anländer till en patient med hjärtstopp, som ett övningstillfälle och Soo et al. menar att praktisk erfarenhet är viktig för att bäst kunna tillgodogöra sig träningen av hjärt-lungräddning. Författaren till denna studie håller med om att varje situation där HLR skall utföras kommer att bidra till ökad kunskap och rutin. Ännu mer viktiga blir sedan övningstillfällena, då kan erfarenheter från verkligheten lyftas fram och personal kan dela med sig av dessa. Övningen får en ökad bredd när ambulanspersonalen kan återkoppla till verkligheten och ta lärdom av den. Det framkommer att ambulanspersonalen i genomsnitt har ett utbildningstillfälle per år med instruktör. Resterande tid lämnas ansvaret över på de personer som är ansvariga för träning av HLR på respektive station men även till individen själv. När ansvaret läggs på varje individ 20

25 resulterar det i att träning kommer att förekomma i en mycket varierande frekvens, anser författaren till denna studie. Att träna inför en verklig situation borde i de bästa av världar vara fullt tillräcklig som motivation men Arnesdatter [21] menar att träning av HLR bör baseras på en modell framtagen för vuxnas lärande där bland annat relevans och deltagande är en huvud faktor. Att träna HLR borde vara tillräckligt relevant, anser denna studies författare, men hur mycket deltagande känner ambulanspersonalen när de övar? Författaren till denna studie tror att de flesta övningstillfällen blir slentrianmässiga och följer gamla invanda mönster, man övar som man alltid gjort, utan att fundera djupare över pedagogiken. De tillfrågade har lite olika meningar om hur enkelt eller svårt det är att använda LUCAS. Apparaten beskrivs både som okomplicerad i sin enkelhet men också att det är svårt att få rätt placering på bröstkorgen. Enligt den övningsrutin som ska följas vid träningstillfällen med LUCAS, skall den i ett moment appliceras efter en tidsrekommendation. Denna rekommendation ska enligt JOLIFE [30] så långt som möjligt följas under ett pågående hjärtstopp. Det innebär att mer än 20 sekunder inte får passera från att uppehåll i kompressioner görs tills att apparaten är på plats, i ett optimalt läge och aktiverad [30]. Detta moment (vet författaren av egen erfarenhet) utgör en stressfaktor och att just denna tidspress kan leda till att en felaktig placering utförs. Uppehåll i kompressionerna skall hållas så minimala som möjligt och enligt Wik et al. [4] är återgång till spontan cirkulation vid ett förlängt hjärtstopp relaterat till det perfusionstryck som genererats vid kompressionerna och [4-6] nämner att redan efter 4-5 sekunders avbrott i kompressioner sänks kranskärlstrycket drastiskt. Att minimera tiden för avbrott till att inte överstiga 20 sekunder skall gagna patienten men kanske rutinen borde ses över. Hur mycket gagnas patienten av att LUCAS hamnar i ett felaktigt läge och på så sätt kanske orsakar onödig skada eller att otillräckliga kompressioner utförs på grund av ambulanspersonalen är stressad under momentet? Deltagarna har i genomsnitt haft tre stycken tillfällen med utbildning av LUCAS under en tidsperiod av cirka ett år. Denna mer frekventa siffra kan relateras till att LUCAS nyligen introducerats. Vid dessa övningstillfällen övas indirekt även de manuella kompressionerna, men fokus ligger då vanligen på själva handhavandet av LUCAS och inte så mycket på kompressionernas kvalitet i sig. Ambulanspersonalen har en stor tilltro på LUCAS, apparaten ses som ett suveränt hjälpmedel och LUCAS blir inte trött. Trötthet är enligt [1, 3, 9] något som har stor effekt på 21

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas...

www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... www.lucas-cpr.com a product by JOLIFE När varje sekund räknas... När va Effektiva, jämna och oavbrutna kompressioner i enlighet med Riktlinjerna HLR 2005 Sternumkompressioner; 100 kompressioner per minut

Läs mer

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen Dina Melki För varje minut som går efter hjärtstoppet utan att defibrillering utförs, minskar chansen att överleva med 10 procent. Bedömning av livstecken-undersökning:

Läs mer

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR SKRIVNING I A-HLR 1. Vilket påstående är rätt? a. Plötsligt oväntat hjärtstopp drabbar ca 5000 människor i Sverige varje år. b. Ett hjärtstopp startar i de flesta fall med ett ventrikelflimmer- VF. c.

Läs mer

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans Bakgrund: När A-HLR repeteras blir det ofta fokus på läkemedel och själva algoritmen, viktigt är dock att även träna de moment som skall göras

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: - Kontroll av medvetande. - Kontroll av andning

Läs mer

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge Dina Melki S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge S-HLR S-HLR Bedömning av livstecken: Bedöm medvetande och därefter andningen. Cirkulation:

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Hjärtstopp och kedjan som räddar liv Alandica kultur och kongress 21 okt 2014 Innehåll 1. Hjärtstopp och HLR 2. Kedjan som räddar liv 3. Visioner 4. Ett patientfall 1. Hjärtstillestånd och HLR Budskap:

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Landstinget Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 2013 10 08 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Landstinget Kronoberg och

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning Organisation och Målbeskrivning Region Kronoberg Godkänt av Medicinska kommittén 20170511 Patientmål Personer som vistas på enheter inom Region Kronoberg och som får ett

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Om hjärtat stannar.. Vad gör man? Johan Herlitz Professor i prehospital akut sjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 1 Min forskning är möjlig tack vare stöd från Hjärt-

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Användarguide. www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008

Användarguide. www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008 Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900 048-02 RevB JOLIFE 2008 För en fullständig översikt över hantering, indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder, samt potentiella

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas. INVENTION FOR LIFE ETT HJÄRTA I KAOS Hjärtstillestånd eller hjärtstopp kallas det fysiska tillstånd som inträtt då hjärtat slutat slå, då det står "stilla". Ett så kallat sjuktillstånd. Ca 10.000 svenskar

Läs mer

AED Plus ALLA HJÄRTSTARTARE ÄR INTE LIKADANA

AED Plus ALLA HJÄRTSTARTARE ÄR INTE LIKADANA AED Plus ALLA HJÄRTSTARTARE ÄR INTE LIKADANA DET HÄNDER I ETT HJÄRTSLAG VORE DU REDO? Det sker väldigt snabbt. En persons kollapsar personen får ett plötsligt hjärtstillestånd och klockan börjar ticka.

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Avancerad hjärt-lungräddning 2012-01-16 Igenkännande av hjärtstopp start på A-HLR algoritmen Vuxna patienter har hjärtstopp och ska behandlas enligt algoritmen när de

Läs mer

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning

Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Reviderat 2006 06 09 1 (8) Hjärtstopp och Hjärt-Lung-Räddning Organisation och Målbeskrivning vid Länssjukvården Kronoberg Innehållet godkänt av Ledningsgruppen för Länssjukvården och Styrgruppen för Hjärt-Lung-Räddning

Läs mer

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Utbildning i första hjälpen Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar Måndag 13 maj 8:00-12:00 i Västerås Vill du lära dig hjärt-lungräddning, HLR? Nu börjar vi med öppna utbildningar i Västerås.

Läs mer

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma

Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma Assisterad utandning med thorakala kompressioner vid akut astma Litteraturstudie och fallbeskrivning Margareta Rosenfeld Sjuksköterska Lungmedicin och Allergologi, Allergimottagningen, SU/Sahlgrenska i

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

UTFORMADE FÖR VARDAGS HJÄLTAR

UTFORMADE FÖR VARDAGS HJÄLTAR Automatiska externa defibrillatorer UTFORMADE FÖR VARDAGS HJÄLTAR HOPPET LIGGER I DINA HÄNDER Det sker väldigt snabbt. En persons kollapsar personen får ett plötsligt hjärtstillestånd (sudden cardiac arrest,

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-04-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Mer än bara en hjärtstartare en hjärtstartare som hjälper dig genom hela livräddningen Tidigt larm Tidig hjärt- lungräddning Tidig defibrillering Tidig avancerad

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR

FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Rune Olsson. PIE, IEI. Linköpings universitet. PULS, Rune Olsson AB. 2014 sid 1 FRÅGEFORMULÄR 0M STUDIEVANOR Beroende på vilket resultat du får kommer du att kunna se vad du kan satsa på för att bli ändå

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation

HLR. HjärtLungRäddning. för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation HLR HjärtLungRäddning för alla människor som vistas i Skånevård Kryh, såväl barn som vuxna. Målbeskrivning Definition Utbildning Organisation November 2014. Giltig till och med 2015 12 01. Förord Hjärtstopp

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård

Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Smärta och smärtlindring i ambulanssjukvård Veronica Lindström, leg. Sjuksköterska, Med.dr. Studierektor Specialistsjuksköterskeprogrammet, ambulanssjukvård, ledamot Pedagogiska Akademin Karolinska Institutet.

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare

AED Plus. Den bästa hjälpen för livräddare AED Plus Den bästa hjälpen för livräddare HLR behövs De senaste riktlinjerna från European Resuscitation Council (ERC) som utgavs 2010 är tydliga: framgångsrik defibrillering kräver att HLR (hjärt-lungräddning)

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Ett hjärtsäkert Sverige

Ett hjärtsäkert Sverige Ett hjärtsäkert Sverige Hur kan man beforska och utvärdera projekt och utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning? Anette Nord Linköping Helene Bylow - Borås DISPOSITION Goda exempel Hjärtsäkra Sverige Utvärdering

Läs mer

LUCAS 2 Bröstkompressionssystem

LUCAS 2 Bröstkompressionssystem Godkänd av: Datum: Sida: 195 LUCAS 2 Bröstkompressionssystem Följande instruktion gäller främst för 2. Vid användning av gamla får pausas om patienten ej är intuberad vid ventilation, se riktlinje kap

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2018-01-01 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012

Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012 Användarguide www.lucas-cpr.com en JOLIFE-produkt 900080-02 RevB JOLIFE 2012 För en fullständig översikt över hantering, indikationer, kontraindikationer, varningar, försiktighetsåtgärder samt potentiella

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

- PÅ/AV - JUSTERA. - PAUS (låst) - LJUD AV. - Larmindikator

- PÅ/AV - JUSTERA. - PAUS (låst) - LJUD AV. - Larmindikator NU-ambulansen Ambulansinstruktion Förenklad användarmanual till: LUCAS 2 Bröstkompressionssystem - PÅ/AV Manöverpanel: - JUSTERA - PAUS (låst) - AKTIV (kontinuerligt) LUCAS ger kontinuerliga kompressioner.

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus

Vårdrutin 1 (5) Dödsfall utanför sjukhus Gäller för: Ambulanssjukvården. Dödsfall utanför sjukhus Vårdrutin 1 (5) Utgåva: 1 Godkänd av: Verksamhetschef 2012-03-01 2015-03-01 Utarbetad/reviderad av: Eric Rinstad Wolmer Edqvist Lena Emanuelsson Revisionsansvarig: Ambulansöverläkaren Ev. diarieinr: Version

Läs mer

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör

Vuxen-HLR. Anette Nord. Redaktör Utbildningsprogram Vuxen-HLR Anette Nord Redaktör Vad är nytt? Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp Vad är nytt? - Kramp kan vara tecken på hjärtstopp - Ca 40% andas onormalt Vad är nytt?

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun

Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2012-05-10 26 (34) ZF:s E_A,;~DLINC NR 35 2012 113 Motion om att öka tillgången av hjärtstartare i Sala kommun Dnr 2011/288 INLEDNING Eva Axelsson

Läs mer

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2016-11-24 Diarienummer Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden) Förslag Förslaget är att få ett förändrat uppdrag som innebär

Läs mer

Standard-HLR vs. Mekanisk ACD-HLR Projektplan

Standard-HLR vs. Mekanisk ACD-HLR Projektplan Standard-HLR vs. Mekanisk ACD-HLR Projektplan Doktorand: Christer Axelsson RN/AN Handledare: Prof. Johan Herlitz Bitr. Handledare: Doc. Åsa Axelsson Göteborg 2009-05-05 Bakgrund Utanför sjukhus i Göteborg

Läs mer

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs.

Vid frågor kontakta oss gärna! Förkunskaper: Inga förkunskaper krävs. Akutomhändertagande vid sjukdom eller olycka (L-ABCDE) I utbildningen får kursdeltagaren lära sig hur han eller hon på ett enkelt sätt kan hjälpa en person som drabbas av en akut sjukdom eller olycka.

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat

Bakgrund 2015-05-07. Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn. Ställs högre krav på ambulanspersonalen. Utlarmningen har ökat Patient hänvisad enligt beslutstöd Utbildning Potentiella framtida chefer Författare Martin Johansson 2014-12-16 Deltagare Sjuksköterskor Ambulanssjukvården Karlshamn Bakgrund Ställs högre krav på ambulanspersonalen

Läs mer

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi

Hjärtkärlsjukdomar. Fysioterapeutprogramet Termin 2. Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Hjärtkärlsjukdomar Fysioterapeutprogramet Termin 2 Anton Gard, ST-läkare Kardiologi Vad ska vi lära oss? Förmaksflimmer Pacemaker Hjärtstopp Perifer kärlsjukdom Arytmier Hjärtats anatomi Hjärtats elektriska

Läs mer

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum:

Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård. Riktlinje Datum: Riktlinje för HLR - Hjärt-lungräddning inom kommunal hälso- och sjukvård Riktlinje Datum: 2017-06-28 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Nästa revidering Gäller från datum Riktlinje

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. Sahlgrenska akademin Forskningsplan Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp. BAKGRUND Enligt Svenska hjärt- lungräddningsregistret (Herlitz, 2012) har antalet personer som överlevt

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation

Hjärtstopp hos barn. Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Hjärtstopp hos barn Förebygg så att det aldrig händer! Prioritera öppen luftväg och ventilation Fem inblåsningar, starta HLR med bröstkompressioner och inblåsningar Varför olika handlingsplaner vuxen/barn?

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17405 su/med 2019-06-27 4 RUTIN Akuta situationer på BIVA - organisationsmodell Innehållsansvarig: Helena Ericsson-Roos, Vårdenhetschef, Avdelning 323

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Bilaga 5 till rapport 1 (5)

Bilaga 5 till rapport 1 (5) Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning

Läs mer

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI Johan Engdahl Ordförande, Svenska Rådet för HLR Docent, Överläkare Varför satsa på högre kvalitet på HLR? Monsieurs, K. G., J. P. Nolan, et al. (2015). "European

Läs mer

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus Manual del 1 Registrering av patientuppgifter Version 3.0 2015 01 06 Innehåll 1 BAKGRUND... 1 1.1 Inledning och syfte... 1 1.2 Urval... 1

Läs mer

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 [A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Hjärt-lungräddning.....2 Behandling av hjärtstopp...3 Hjärtmassage 30:2......3 Kedjan som räddar livet...3 Defibrillering...

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA

MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA MANUAL HEARTON A10 KORTVERSION PÅ SVENSKA Halvautomatisk extern defibrillator Cupola Hjärtstartare HeartOn A10 Generalagent: Cupola AB www.cupola.se 0510-14150 Vid reklamation, kompletterande inköp samt

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana.

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana. och tidig defibrillering, Eva Frisk, 57 år Tänk om banpersonalen inte

Läs mer

Köpguide till hjärtstartare

Köpguide till hjärtstartare Köpguide till hjärtstartare Oktober 2013 Vad är egentligen en hjärtstartare? När det inträffat ett plötsligt hjärtstopp har det oftast blivit ett elektriskt kaos i hjärtat. Detta är ett livshotande tillstånd

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Grundläggande brandskyddsutbildning

Grundläggande brandskyddsutbildning Grundläggande brandskyddsutbildning När branden väl har inträffat och branden har släckts är det lätt att vara efterklok. Hade det här gått att förebygga? Lär dig att känna igen de mönster och händelseförlopp

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng

APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,

Läs mer

AED Plus tillbehörslista

AED Plus tillbehörslista CPR-D elektrod Artikelnummer: 8900-0800-01 Användarvänlig design som gör det enkelt och snabbt att applicera elektroden på den drabbades bröst Mäter djup och frekvens vid hjärtmassage och vägleder livräddaren

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Robert Szepesvari, Överläkare kirurgkliniken Växjö Anders Lindgaard Andersen, Överläkare anestesikliniken Växjö Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Åtgärder Giltig fr.o.m: 2018-02-08 Faktaägare: Robert Szepesvari, specialistläkare kirurgkliniken Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum,

Läs mer

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera Konstruktiv feedback Hur att hantera positiva/negativa beteenden..prestera mera Konstruktiv feedback Som chef och ledare är det avgörande att kunna ge medarbetare konstruktiv feedback, allt för att ge

Läs mer

Bruksanvisning AED Trainer

Bruksanvisning AED Trainer Bruksanvisning AED Trainer ARTIKELNUMMER 70-00036-13 B Copyright 2007 Cardiac Science Corporation. Med ensamrätt. AED Trainer (AED = automatiserad extern defibrillator) är en enhet för inlärning av grundläggande

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer