INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING"

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunens organisation 3. Kommunalrådet har ordet! 5. Förvaltningsberättelse Kommunen 7 - Koncernen 26 Sammanställd redovisning resultaträkning/finansieringsanalys. 28 Sammanställd redovisning balansräkning. 29 Sammanställd redovisning noter. 30 Resultaträkning/finansieringsanalys. 32 Balansräkning.. 33 Noter. 34 Kommunstyrelsen 40 Barn-och utbildningsnämnden 51 Social- och omsorgsnämnden.. 55 Miljö-och byggnadsnämnden 60 Tillämpade redovisningsprinciper. 63 Redovisningsmodell

3 2

4 Forshaga kommuns organisation 2005 Valnämnden 5 ledamöter Revisionen Kommunfullmäktige 41 ledamöter Överförmyndaren Kommunstyrelsen 11 ledamöter Barn-och utbildningsnämnden 9 ledamöter Social-och omsorgsnämnden 9 ledamöter Miljö-och byggnämnden 9 ledamöter Kommunkansli Barn-och utbildningsförvaltning Social- och omsorgsförvaltning Miljö-och byggförvaltning Personalkontor Skolområde Forshaga Skolenhet Central Skolenhet Grossbol Skolenhet Skived Äldreomsorg Hemtjänst Miljö & hälsoskydd Plan & bygg Ekonomikontor Skolområde Ullerud Skolenhet Deje Skolenhet Olsäter Hemsjukvård Trafik Teknisk förvaltning Stöd & Service till funktionshindrade Flyktingmottagning Kommunala bolag 2005 Moderbolag Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB Dotterbolag Forshaga Energi AB 3

5 4

6 Kommunalrådet har ordet! 2005 är till ända och det är dags att summera. Totalt har kommunen investerat brutto för 20,3 Mkr. De största enskilda investeringarna var 3,7 Mkr till utbyggnad av Sporthall i Deje (total investering ,5 Mkr), 6,9 Mkr till sanering av VA- ledningar och sanering av gator samt 2,1 Mkr till datautrustning. För koncernen var den största investeringen färdigställandet av kvarteret Berghaget på 33 Mkr. Förutom barn- och utbildningsnämndens verksamhet gick de kommunala verksamheternas budgetar ihop. Barn- och utbildningsnämnden har de senaste åren startat tio nya dagisavdelningar. De yngsta eleverna i grundskolan har minskat något i antal medan gymnasiekostnaderna ökat mycket. Med tanke på allt omställningsarbete, som de förändrade villkoren inneburit, har nämndens förtroendevalda och tjänstemän gjort ett gott arbete. Under året ökade antalet invånare i kommunen och huspriserna i Forshaga tätort ökade. De nya radhusen på Berghaget invigdes och de nya hyresgästerna verkar trivas gott. Planeringen av två nya centrumhus i Forshaga tätort forstsatte. Intresset för att teckna sig för en lägenhet med kooperativ bostadsrätt i Deje centrum ökade och lägenheterna kan bli verklighet under 2006 eller Planeringen inför byggstarten av Lärcentra i Forshaga tätort pågick under hela året. Många personer var inblandade i diskussionerna. Det bådar för att resultatet kommer att bli bra. Samarbetet med Munkfors kommun utvecklades under året. Ett gemensamt näringslivsbolag planlades. Den gemensamma Miljö- och byggnämnden utvärderades och slutintrycket är att det har gått mycket bra att samarbeta i en gemensam organisation. Under året har kommunledningen och Forshaga Företagscentrum (FFC) haft ett avtal. FFC har till exempel övertagit tillsynen av de båda företagshotellen Knipan och Aktivum. Dessutom har FFC organiserat företagsbesöken som nämndernas ordförande och chefstjänstemän gjort. Forshaga i februari 2006 Angelica Rage 5

7 6

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KOMMUNEN Inledning Årsredovisningen är en viktig del i kommunens ekonomisystem. Den skall ge information om kommunens och koncernens verksamhet och ekonomiska ställning. Detta redovisas i dokumenten resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. I årsredovisningen görs också en avstämning mot budget och vissa tillbakablickar under några år. Årsredovisningen är också kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Den har utarbetats av ekonomikontoret i samarbete med förvaltningarna, som själva svarar för sina verksamhetsberättelser. För den som vill ha mera information hänvisas till resp. nämnd/styrelsers mera detaljerade verksamhetsberättelser, och till ekonomikontorets detaljerade bokslutsmaterial. Vision 2010 Forshaga, en kommun, där alla kommer till tals, för att tillsammans utveckla mångfald, lokal demokrati och delaktighet i samhällslivet Mål Kommungemensamma mål Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Övergripande ekonomiska mål Att kommunen klarar balanskravet Att kunna skattefinansiera investeringar för ca 20 Mkr per år Ingen skattehöjning Påverkbara över- och underskott ombudgeteras mellan åren om inte annat beslutas års resultat skall ligga på minst 6,4 miljoner kronor. God ekonomisk hushållning Förstärkta krav på god ekonomisk hushållning samt förändringar av balanskravet i kommunallagen skall tillämpas avseende räkenskapsåret Arbetet med att ta fram särskilda mål och riktlinjer av betydelse för god ekonomisk hushållning fortsätter under 2006 och en heldag i april har vikts för detta. God ekonomisk hushållning innebär inte enbart att räkenskaperna är i balans. Utöver de finansiella målen skall mål och riktlinjer för verksamheten finnas. Verksamhetsmål syftar till att staka ut den politiska färdriktningen, att ge stöd för att resurserna används till rätt saker och på ett kostnadseffektivt sätt samt att tydliggöra för intressenter vad pengarna räcker till. Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering av om målen för en god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Måluppfyllelse Synsätt, attityder mm enligt de kommungemensamma målen präglar samtliga verksamheter och kan utläsas i projektarbeten, genomförda aktiviteter mm. De ekonomiska målen har uppnåtts fullt ut för verksamhetsåret Omvärldsanalys En omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Forshaga kommuns verksamheter och ekonomi. Samhällsekonomins utveckling Enligt taxeringen 2005, 2004-års inkomster, ökade skatteunderlaget i riket med 3,09 %, motsvarande tal i Forshaga var 2,74 %. Forshaga har haft en lägre tillväxt än snittet. I planeringen inför 2005 har vi räknat med samma tillväxt som snittet för riket och den 7

9 beräknas bli något högre än enligt taxeringen Eftersom tillväxten var lägre än prognoserna får kommunerna betala tillbaka en del av tidigare erhållna skattemedel, för Forshaga innebär det för år ,7 Mkr och enligt prognosen för år ,9 Mkr. Det aviseras om en negativ avräkning även för 2006 med ca 0,4 Mkr. Motorn i den svenska ekonomin växlade 2005 över från export till inhemsk efterfrågan. En stark ökning av hushållens reala disponibla inkomster de närmaste åren beräknas leda till stigande privat konsumtion samtidigt som investeringsklimatet är gott. Arbetsmarknadsläget är däremot inte fullt lika positivt. För att kommunen ska få ökade reala resurser krävs framförallt att sysselsättningen, det vill säga antalet arbetade timmar, ökar. Samverkan med grannkommuner Kommunen har under året fortsatt samarbetet med grannkommunerna. Munkfors, Grums, Kil och Forshaga kommun har under 2005 antagit gemensamma dokument för IT-strategi. Tillsammans med Munkfors kommun inrättades från och med en gemensam nämnd för miljö- och byggnadsnämnden. Intresse finns också från andra grannkommuner att delta i olika samverkans projekt. Sedan tidigare sker samarbete med Karlstads kommun rörande konsument- och familjerådgivning, socialjour och samtalsakut. Befolkningsutvecklingen Forshaga kommuns folkmängd ökade 2005 med 55 personer och uppgick till årsskiftet till invånare. Ett positivt inflyttningsnetto har gjort att kommunens folkmängd ökat. Utvecklingen från 2001 framgår av tabellen nedan: FOLKMÄNGD 31/ Näringsliv och arbetsmarknad Kommunens näringslivsstruktur präglas av småföretagsamhet (ca 400 företag). Störst arbetsgivare är kommunen med drygt 800 årsanställda. Endast ett tiotal företag har anställda. Huvuddelen av företagen är således fåmansföretag. Stora Enso är det största företaget i kommunen. Friskolan Forshaga Akademin har ca 50 anställda och 315 elever. Näringslivsarbetet kännetecknas av nätverksarbete med syftet att skapa ett gott företagsklimat, fler etableringar samt stödja småföretagsutvecklingen. Under 2005 inleddes samarbete med Munkfors kommun innebärande att kommunerna nu bedriver näringslivsutveckling inom ramen för en gemensam Näringslivsstiftelse Stiftelsen Forshaga Munkfors Företagscentrum. Diskussioner med företrädare för Munkfors har resulterat i ett arbete som avses leda till etablering av ett nytt gemensamt näringslivsbolag under Kommunledning, nämndordförande och förvaltningschefer har besökt företag enligt upprättad plan och besöken har följts upp vid en gemensam uppföljningsträff. Forshaga kommun har via Företagscentrum medverkat vid lokala och regionala näringslivsträffar och kontakterna med INVA (Invest in Värmland) har ökat under året. 8

10 Forshaga kommun har en generell lågprislinje på industrimark och tillhandahåller lokaler för småföretag. Enligt avtal med Företagscentrum har lokalförmedling och kontaktförmedling gentemot hyresgäster i företagshotellen Activum och Knipan utvecklats. Internationellt I den internationella strategin anges målsättningen till ökad tillväxt i Forshaga kommun, höjd kompetens inför framtiden samt ökad internationell medvetenhet. Kompetensen har ökat bl a på grund av den aktiva medverkan i EU-projekten Salmon-Tour och Town-net. Turism och sportfiske Betydelsefullt för framtida utveckling av turismen och sportfisket är att slå vakt om destinationsperspektivet. Det sker i samverkan i Karlstadsregionen, längs Klarälvsbanan och i övriga Värmland.Genom Interregprojektet Canal Link har ett 20-tal entreprenörer erhållit utbildning inom kvalitetssäkring samt paketering. Klarälvsbanans utvecklingsgrupp har utsett en huvudentreprenör som skall vara drivande i paketering av aktiviteter och boende längs banan. Gruppen har dessutom initierat marknadsföringsprojektet Destination Klarälvsbanan för Forshaga turistbyrå har säsongen 2005 haft öppet veckans samtliga dagar under perioden 13 juni 14 augusti. Antal besökare vid turistbyrån har uppgått till drygt 1700, en ökning med 55 % jämfört med Nya kontorslokaler togs i bruk vid Forshagaforsen för att samla all turistisk verksamhet. Forshagaforsens Sportfiskecamp har kompletterats med två campingstugor. Miljödiplomering har skett av verksamheterna vid Forshagaforsen och projektet Forshaga fiskevårdskrets avslutades i juni Kretsen verkar nu som paraplyorganisation för fiskevårdsområdena i närområdet. Den internationella medvetenheten har ökat då flera grupper, som fått kommunalt stöd, har genomfört studieresor till andra länder. Erfarenheterna har rapporterats i Kommun- Kontakten. De i målsättningen angivna aktiviteterna har genomförts, nämligen som projektägare drivit EU-projektet Salmon-Tour (Sportfiskeutveckling), medverkat i Town-Net-projektet (samverkan i Karlstadsregionen), medverkat vid ansökningar bl a av EU-projekten Renet (handelsutveckling) och Rainman (stöd till vuxna utvecklingsstörda i Rumänien) samt stöttat kontakter med vänorten Råde genomfördes den internationella slutkonferensen för Salmon-tour-projektet i Forshaga Miljö och sportfiskenäring i samverkan. 78 personer deltog och tio talare från sex länder medverkade. Projektet har beskrivits i 93 artiklar i de deltagande länderna. I projektets uppmärksamhetskampanj har 75 skolor och 2000 barn i Europa deltagit. Sex olika lokala föreningar har ansökt om och beviljats stöd för internationella aktiviteter på totalt 70 tkr. European Salmon Tour avslutades med konferens i Forshaga och Klarälvsrummet vid Forshagaforsen invigdes och har haft knappt 400 besökare under säsongen. Sportfiskecampen har under maj-sept haft 467 gästnätter, vilket är en ökning med 69 % jämfört med föregående år. En kampanj för marknadsföring av sportfisket har påbörjats och består främst av samlingsmaterial för region och län. Därtill har kommunen egen karta samt information om camping och fiske. 9

11 Känslighetsanalys Kommunens verksamheter påverkas av händelser som till vissa delar är utanför dess kontroll. Som exempel kan nämnas konjunktursvängningar, utjämningssystemet eller förändrade lagar och förordningar. Nedan redovisas vissa faktorer och hur dessa påverkar kommunens ekonomi: Händelse Kostnad/ Intäkt (Mkr) Löneökning med 1 % 3,5 Bruttokostnadsförändring med 1 % 5,5 Prisförändring med 3 % 5,3 Ökning försörjningsstöd med 10 % 0,4 Minskning av generella statsbidraget 1,0 med 1 % Förändrad utdebitering med 1 kr 15,5 Förändring av antal invånare med 4,0 100 personer Ökad upplåning med 10 Mkr 0,3 Tabellen visar att oplanerade händelser kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Finansiell analys Årets resultat 2005-års bokslut redovisar ett positivt resultat på 12,0 Mkr. Resultatet mot budget uppgår till 7,2 Mkr och består av: (Belopp i Mkr ) Nämndernas resultat -1,0 Pris- och löneökningar 5,7 Avskrivningar 1,8 Personalförsäkr., pensioner 1,0 borgen, skatter mm Skatteintäkter och generella statsbidrag -2,0 och utjämning Ränteintäkter 0,2 Räntekostnader 1,5 Nämndernas resultat presenteras längre fram i dokumentet. Överskott på medel avsatta till pris- och löneökningar uppgår till 5,7 Mkr. Pensionskostnaderna var något högre än den prognos som KPA tagit fram för kommunen. Slutavräkningen för kommunalskatteintäkter avseende 2004 innebar en negativ avräkning med ytterligare 0,4 Mkr. Prognosen som gäller för 2005 är även den negativ och uppgår till 3,9 Mkr. Totalt påverkas årets resultat negativt med 4,3 Mkr. Det kommunala sysselsättningsstödet på 6,7 Mkr 2005 kommer att finnas 2006 för att därefter permanentas genom att det läggs in i det kommunala utjämningssystemet. Överskott på kostnadsräntorna beror på ett lågt ränteläge samt att vi inte behövt låna i den utsträckning som planerades utan i första hand använt överskottet inom koncernen. Forshaga kommuns redovisade resultat åren framgår enligt nedan: ,7 +3,2 +10,6 +9,8 +12,0 Viktiga händelser Fortsatt/utökat samarbete med grannkommunerna Munkfors, Grums och Kil i olika grupper bl.a mellan ekonomichefer och personalchefer Näringslivsutveckling med Munkfors inom ramen för en gemensam Näringslivsstifelse Utbyggnad av kommunens infrastruktur genom att Forshaga kommuns ITnät har sammankopplats med Munkfors kommun. Detta möjliggör samarbete inom Miljö- och byggnadsnämnden och även inom LSSverksamhet. Befolkningsökning med 55 personer i kommunen Kvareteret Berghaget har färdigställts under året Arbetet med ny översiktsplan har påbörjats. Kommunfullmäktige tog i december beslut om projektering och byggande av nytt Lärcenter i Forshaga med en investeringsram på 138 Mkr. Detta blir kommunens största investering och slutligt beslut om godkännande av byggstart tas senast på novembersammanträdet Marknadsföringskampanj för Forshaga kommun har genomförts i tv, radio och tidningar 10

12 Driftredovisning Nämndernas driftredovisning samt avvikelse mot budget framgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även redovisningen 2004, belopp i Mkr. Justering har skett för verksamheter mellan KS och MBN Avvikelser mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt KS 201,4 120,0 214,9 128,7-19,5 21,7 BUN 229,6 29,3 241,2 29,0-6,9 3,7 SON 195,0 47,2 195,8 48,5 0,5-0,7 MBN 4,6 0,7 5,6 2,0 0,2 Summa 630,6 197,2 657,5 208,2-25,7 24,7 Netto 433,4 449,3-1,0 Sammanställningen nedan har skett utifrån den verksamhetsindelning som gäller, belopp i Mkr Avvikelse mot budget Kostn Intäkt Kostn Intäkt Kostn Intäkt Politisk verksamhet 6,1 0,4 6,0 0,4-0,2 0,3 Infrastruktur, 35,5 7,9 37,2 9,4-0,6 1,2 skydd mm Affärsverksamhet 32,7 28,4 33,7 27,1-1,2 0,9 Särskilt riktade 24,9 18,0 30,9 23,9-13,3 13,2 insatser Fritid och 20,6 2,6 22,9 2,8-0,3 0,4 kultur Pedagogisk 227,7 29,1 239,2 28,8-6,9 3,7 verksamhet Vård och 189,8 41,3 190,6 42,7-0,1 omsorg Gemensamma 50,5 49,4 54,8 51,9 0,4-0,2 lokaler Gemensam 42,8 20,1 42,2 21,2-3,4 5,1 verksamhet Summa 630,6 197,2 657,5 208,2-25,6 24,6 Netto 433,4 449,3-1,0 Driftbudgetutfall En grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar av att bedriva verksamheterna inom den av fullmäktige angivna budgeten. Nämnders och styrelsers utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse 2,2 Barn- och utbildningsnämnd -3,2 Social- och omsorgsnämnd -0,2 Miljö- och byggnadsnämnd 0,2 Sammantaget redovisas en avvikelse mot budget på 1,0 Mkr vilket motsvarar ca 0,2 % av nettokostnaderna. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter redovisar ett överskott på 2,2 Mkr Verksamheten under kommunkansliet redovisar ett överskott på 0,4 Mkr. Näringslivsutvecklingen redovisar överskott mot budget med 0,2 Mkr. Överskottet beror på att ett projekt avvecklades under året och en projektanställd medarbetare övergick till annan anställning. Kultur och fritidsverksamheten redovisar ett överskott med 0,1 Mkr beroende på minskad efterfrågan av stöd till föreningsliv samt ett överskott på personalkostnader i biblioteken. Ekonomikontoret redovisar ett överskott på 1,8 Mkr. Av dessa står IT-enheten för 0,9 Mkr och kostenheten för 0,4 Mkr. Orsaken till ITenhetens överskott beror på att statsbidrag till kommunens bredbandsutbyggnad utbetalades trots aviseringar om att det kanske inte skulle betalas ut. Kostenhetens överskott beror på en större produktion än budgeterat och att man har man haft frånvaro utan vikarier. Kontoret har även haft mindre kostnader för telefoni och kravverksamheten vilket ger ett överskott. Projektet ekonomisystem avstannade under 2005 under rekryteringen av ny ekonomichef och detta bidrog till överskottet. Inom personalkontorets ansvarsområde redovisas ett underskott på 83 tkr, personalkontoret 228 tkr, AIC +145 tkr. 11

13 Kontorets underskott beror i huvudsak på att premier till motionsbarometern som avser år 2006 köpts in i slutet av år 2005 samt att lönekostnaden för en person som genomgått rehabiliteringsinsatser belastat personalkontorets konto. Den subventionerade massagen är mycket uppskattad vilket också inneburit högre kostnader än förväntat. Tekniska förvaltningen redovisar totalt sett ett mindre överskott mot budget. Fastighetsförvaltningen redovisar överskott med 230 tkr medan Gatu- och parkavdelningen har ett underskott på 194 tkr, ca 150 tkr av dessa är kapitalkostnader för objekt som blivit klara under året. Förvaltningskontoret redovisar överskott medan VA-verksamheten redovisar ett mindre underskott. Barn och utbildningsnämnden Barn och utbildningsnämnden redovisar ett sammantaget underskott på 3,2 Mkr jämfört med budget. Största underskottet är pga av ökade kostnader för gymnasie- och särgymnasiet, tkr. Övriga verksamheter inom komvux och gymnasieskolan redovisade överskott som delvis uppvägde, slutligt underskott för verksamheten blev 1546 tkr. Resterande underskott mot budget förklaras av olika stödbehov hos enskilda elever, kostnader för pensionsavgångar för lärare och en viss övertalighet på skolförvaltningen. till familjerna har familjehemsbudgeten givit ett nettoöverskott på 600 tkr. För första gången balanseras flyktingverksamheten ekonomiskt. Tidigare har där alltid blivit överskott som kunnat överföras till nästa år. Flyktingarna delar ungdomarnas problem att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Miljö- och byggnadsnämnden Inom Miljö- och byggnadsnämndens verksamhet redovisas ett överskott mot budget med 113 tkr. Miljö- och hälsoskyddskontoret redovisar ett minus med 190 tkr, främst beroende på viss dubbelbemanning, nämnden däremot lämnar ett överskott med 40 tkr. Detaljplaner inom Forshaga redovisar också överskott med 125 tkr, resterande överskott redovisas främst inom livsmedelstillsyn och agenda 21. Inom samtliga nämnder och styrelsen redovisas bruttoavvikelser mot budget. I samband med den löpande uppföljningen bör fler justeringar göras i budgeten under året. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet Kommunens delårsbokslut upprättades för perioden januari-augusti och enligt den prognos som presenterades slutade resultatet på + 8,8 Mkr. Verkligheten blev i förhållande till prognosen 3,2 Mkr bättre. Social- och omsorgsnämnden Social- och omsorgsnämndens underskott på totalt 175 tkr är ett resultat av flera såväl positiva som negativa avvikelser. Inom äldreomsorgen är det enskilda personers omfattande vårdbehov, och ca 1500 fler hemtjänsttimmar som betyder ett underskott på 1900 tkr. LSS och LASS redovisar överskott på 1400 tkr, vilket beror på fortbildningsstopp andra halvåret samt budget som inte har behövt tas i bruk för elevhemsplaceringar. Kostnaderna för försörjningsstöd överskrider budget med 300 tkr eller 10% och detta hänger samman med bla en stramare politik från såväl försäkringskassan som arbetsförmedlingen. Institutionsplaceringar av vuxna missbrukare har blivit nödvändiga i några fall, med ett underskott på 500 tkr som följd. Genom att satsa på barns fostran med kvalificerat stöd Nämnders och styrelsers prognostiserade utfall mot budget (netto) fördelar sig enligt följande: (Belopp i Mkr) Kommunstyrelse 0,5 Barn- och utbildningsnämnd -1,3 Social- och omsorgsnämnd -0,8 Miljö- och byggnadsnämnd +/-0 Avvikelse mot budget på helårsbasis redovisades då med 1,6 Mkr. Genom en löpande uppföljning, stor kostnadsmedvetenhet och restriktivitet inom nämnderna blev utfallet totalt sett bättre än vad som prognostiserades då delårsbokslutet upprättades. Kommunstyrelsens utfall är bättre och barn- och utbildningsnämndens utfall är sämre än prognostiserat. Del av kommunstyrelsens förbättrade resultat beror på statsbidrag till bredbandsutbyggnad som faktiskt betalades ut och för barn- och utbildningsnämnden blev kostna- 12

14 derna för de interkommunala ersättningarna för gymnasieplatser dyrare än prognostiserat. Kommunstyrelsen har fr o m 2003 skärpt den löpande ekonomiska uppföljningen och kontrollen genom att månadsvis låta nämnderna presentera uppföljningsprognoser till styrelsen. Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning För kommuninvånarna i Forshaga kommun gäller följande skattesats: Landsting 10,50 Kommun 22,35 TOTALT 32,85 Kommunens skatteintäkter har i förhållande till 2004 ökat med 11,7 Mkr eller 3,5 % och uppgår till 344,1 Mkr. Det generella statsbidraget och utjämningen har ökat med 2,1 Mkr eller 2 % och uppgår till 105,2 Mkr. Kommunen har beviljats generellt sysselsättningsstöd med 6,7 Mkr. Finansnetto Kommunen redovisar i år ett negativt finansnetto på 0,4 Mkr, dvs de finansiella kostnaderna överstiger de finansiella intäkterna (ränta på likvida medel). Mot budget redovisas en positiv avvikelse med 1,7 Mkr. Avgiftsfinansierad verksamhet Det affärsmässiga resultatet för VAverksamheten redovisar en förlust på 2,6 Mkr. Även inom fastighetsförvaltningen redovisas en förlust med 0,3 Mkr. Renhållningen redovisar däremot en vinst på 0,2 Mkr. Totalt för den affärsdrivande verksamheten redovisas en förlust på 2,7 Mkr I kommande tabell presenteras den avgiftsfinansierade verksamheten åren utifrån budget. Resultaträkning, Mkr Fastighetsförvaltning Verksamhetens -0,6-1,0-2,2-2,7-3,1 intäkter Verksamhetens 1,4 1,4 3,3 3,6 3,4 kostnader Netto 0,8 0,4 1,1 0,9 0,3 Verksamhetens budget Verksamhetens resultat VA-verksamhet 0,8 0,7 0,8 0,8 0,5 0,0 0,3-0,3-0,1 0,2 Verksamhetens -15,1-14,7-15,9-14,8-16,3 intäkter Verksamhetens 15,9 14,7 16,6 14,9 18,9 Kostnader Netto 0,8 0,0 0,7 0,1 2,6 Verksamhetens Budget Verksamhetens Resultat Renhållning -1,2-1,1-0,4 0,9 2,0-2,0-1,1-1,1 0,8-0,6 Verksamhetens -4,3-5,5-5,9-5,9-6,2 Intäkter Verksamhetens 5,2 4,7 5,7 5,8 6,0 Kostnader Netto 0,9-0,8-0,2-0,1-0,2 Verksamhetens Budget Verksamhetens Resultat 1,5-0,1 0,2 0,2 0 0,6 0,7 0,4 0,3 0,2 Balanskrav Kommunallagen stadgar att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Balanskravet innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Om ett negativt resultat uppstår skall detta täckas inom en treårsperiod. Möjlighet till undantag från balanskravet finns. En redogörelse över avstämning av balanskravet lämnas nedan, Mkr: Årets resultat enl resultaträkningen 12,0 Avgår samtliga realisationsvinster 0 Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5 0 Justerat resultat 12,0 Någon reglering av det egna kapitalet är inte aktuellt då kommunen efter justering redovisar ett positivt resultat. Balanskravutredning Årets resultat enl resultaträkningen 12,0 Uppbyggnad av pensionsreserv -3 0 Årets balanskravresultat +9,0 13

15 Nettokostnader och skatteintäkter En annan viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter, kostnader och skatteintäkterna och generella statsbidrag. Ansvarsförbindelsens pensioner återlånas i sin helhet i verksamheten. Någon finansiell placering av pensionsmedel sker alltså inte, men beslut fattas i årsredovisningen 2005 om att 3,0 Mkr av resultatet läggs som en pensionsreserv. Av det egna kapitalet på 270,2 Mkr utgörs då 3,0 Mkr av denna pensionsreserv. Skatteintäkterna (netto) skall räcka till att finansiera den löpande verksamheten, varvid vi menar verksamheternas nettokostnader, räntor, investeringar och till amorteringar på lån. Ett sätt att mäta en kommuns ekonomiska ställning är att ställa nettokostnaderna exkl. avskrivningar i förhållande till skatteintäkter och finansnetto. För år 2005 uppgår detta till 92 % och i förhållande till 2004 en minskning med 1 %-enhet. Av tabellen intill kan vi konstatera att relationen varit på ungefär samma nivå hela femårsperioden. En målsättning på sikt bör vara att nettokostnaderna ej skall överstiga 90 %. Ökar verksamhetens nettokostnader snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag medför det i förlängningen en minskad verksamhetsvolym eller en skattehöjning. En långsiktig balans i ekonomin kräver alltså att nettokostnadsutvecklingen inte ökar snabbare än skatteintäkterna. Nettokostnader och skatteintäkter i % 93, Pensionsmedelsförvaltning Avsättningar till pensionsförpliktelser var vid årsskiftet 1,4 Mkr, varav 0,3 Mkr avser beräknad löneskatt. Minskningen av avsättningen i förhållande till 2004 är 0,4 Mkr. Som ansvarsförbindelse finns upptaget pensionsförpliktelser intjänade före Dessa uppgår till 207,7 Mkr och har ökat med 3,9 Mkr i förhållande till För att skulden för framtida pensioner inte skall öka har kommunen valt att försäkra bort nya efterlevandepensioner och pensioner till den del de inte ingår i den individuella delen. Kommunens totala pensionsförpliktelser uppgår per till 209,1 Mkr. Premieavgiften avseende 2005 för den individuella delen enligt avtalet PFA 98 har beräknats till 9,8 Mkr. Upplupen löneskatt tillkommer med 2,6 Mkr. Eget kapital Kommunens egna kapital har under året ökat med 12,0 Mkr och uppgår till 270,2 Mkr. Det egna kapitalets utveckling åren framgår enligt ovan: ,5 Eget kapital (Mkr) 237,7 248,3 258, ,2 Skuldsättning och soliditetsutveckling Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 31 Mkr och avser utnyttjad checkkredit och medel på koncernkonto. Målsättningen är att i kommande budgetar kunna få utrymme till amorteringar så att de nuvarande långfristiga skulderna på sikt blir betalda. Soliditeten visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Ju högre solidite- 14

16 ten är, desto stabilare är ekonomin. För 2005 uppgår soliditeten till 69 % och det är en ökning jämfört med 2004 då soliditeten var 64 % Soliditetsutveckling % Rörelsekapital i Mkr -38, ,2-55,6-61, Skuldsättningsgraden, som visar hur den del av tillgångarna som ej är finansierat med eget kapital, d v s lånade pengar, uppgår till 31 %. Ju högre skuldsättningsgraden är, desto osäkrare ekonomin. Likviditet och rörelsekapital Kommunens likvida medel minskade under året med 2,0 Mkr och uppgår vid årsskiftet till 8,8 Mkr. Som förstärkning av de likvida medlen vid tillfällig brist har kommunen beviljade krediter på 100 Mkr, varav 90 avser checkräkningskredit. Vidstående diagram visar utvecklingen av likvida medel i Mkr Likvida medel i Mkr Rörelsekapitalet har under året ökat med 6,1 Mkr och vid årsskiftet uppgick det till 55,6 Mkr. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Trots negativt rörelsekapital har kommunen ändå haft en god likviditet under året. Nedanstående diagram visar rörelsekapitalet i Mkr: 8 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande uppgår till 207,5 Mkr. Per invånare blir det 18 tkr. Övervägande delen, 203,4 Mkr avser åtagande mot det helägda koncernbolaget, Forshagabostäder AB. Denna del har ökat med 29 Mkr utifrån Kommunfullmäktiges beslut om att bevilja ytterligare kommunal borgen för finansiering av byggprojektet i kvarteret Berghaget. I februari 2005 beviljade kommunfullmäktige borgen för lån till Forshaga Idrottsförening med 1,3 Mkr. Lånet kommer att amorteras av med kommunala investeringsbidrag. I november beviljade kommunfullmäktige borgen för lån till Kvarntorps Häst & aktivitetscenter med 2,0 Mkr, men lånet har ännu inte ianspråktagits. Det finns alltid en risk i ett borgensåtagande, men eftersom kommunen till 100 % äger bostadsbolaget finns ändå ett moraliskt ägaransvar om man anser att bolaget skall finnas kvar. I budgeten avsätts varje år en summa att användas till förlustgaranti för egnahem, denna garanti är en kvarleva från den tid staten bestämde lånen till egnahemsbyggena. Den risk som finns idag avser borgensåtaganden för ett antal föreningar med tillsammans 3,2 Mkr och förlustgarantier med 0,9 Mkr. Kommunens borgensåtagande ökade med 29,6 Mkr i förhållande till 2004 och består främst av ytterligare kommunal borgen mot koncernbolaget Forshagabostäder AB. 15

17 Investeringsredovisning Nämndernas investeringar, (utgifter och inkomster) samt avvikelse mot budgetframgår enligt tabellen nedan. För jämförelse återfinns även 2004, belopp i Mkr Budgetavvikelser Utg Ink Utg. Ink. Utg. Ink. KS 46,0-4,6 18,3-2,1 7,1-03 BUN 0,7 1,0 SON 0,8 1,0 0,2 MBN 0,1 0,1 Summa 47,6-4,6 20,3-2,1 7,3-0,3 Netto 43,0 18,2 7,0 Till årets investeringar har det utgått bidrag eller andra inkomster med 2,1 Mkr, netto investerades för 18,2 Mkr. Under 2005 färdigställdes ombyggnad av Grossbolsgatan med tillhörande vatten- och avloppsledningar till ett totalt belopp av 4,0 Mkr Totalt uppgår investeringen till 27 Mkr. Kommunalt vatten har dragits till områden runt Ö:a Deje för c:a 0,3 Mkr Gator och VA-ledningar har byggts för det nya området Berghaget i Forshaga för totalt 2,4 Mkr varav FABO bidragit med 1,65 Mkr. En utställningslokal i anslutning till sportfiskecentrat och campingen, Klarälvsrummet i Forshaga har färdigställts. Lokalen kostade 2,3 Mkr. På fastigheterna har det investerats i brandsäkerhet med 1 Mkr. Omläggning av taket på Lintjärn har slutförts under året till ett belopp av 1,75 Mkr. Investeringen uppgår totalt till 4,4 Mkr. Deje Folkets Hus har fått en fjärrvärmeanslutning för 0,5 Mkr. Byggandet av en ny idrottshall i Deje påbörjades för en kostnad av 3,7 Mkr. Investeringen beräknas totalt uppgå till 12,5 Mkr. Projektering för ett nytt lärcenter har utförts till ett belopp av 0,4 Mkr. Lärcentret beräknas vara klart 2008 och har en ram på 138 Mkr. Projektet kommer till största delen att finansieras genom upptagande av nya lån. Datainvesteringarna under året har utrustningsmässigt bestått i ett antal PCarbetsplatser (främst inom BUN), utbyte av servrar för ekonomisystem, ärendehantering på Miljö- och Bygg samt för drift av Internetfiltreringsprogrammet WEBSENSE. På programvarusidan har vi förutom ovan nämnda system bl. a infört SPAM-filter och nytt intranät. Vår nätverksutrustning har utökats för datakommunikation med Munkfors samt ett antal nya förskolor och andra mindre arbetsplatser. Nätverksutrustningen på Dejeskolan har bytts ut för bättre kapacitet och högre säkerhet. Totalt har för datautrustning under 2005 investerats för 2 Mkr. Till elevarbetsplatser i skolan har det inköpts inventarier mm till en kostnad av 1 Mkr. Inom social och omsorgsnämndens område har också investerats 1 Mkr. Finansiering av årets investeringar har skett med egna medel och utnyttjande av vår checkräkningskredit. Avvikelsen mot budget för investeringarna blev + 7,0 Mkr. På grund av förskjutningar i tiden av pågående investeringsprojekt kommer eventuella tilläggsanslag till 2006 att fattas av kommunfullmäktige för att kunna slutföra projekten. Bruttoinvesteringar under perioden har skett enligt följande: ,1 Bruttoinvesteringar 39,4 32,9 47,6 20,

18 Investeringsredovisning, större projekt (belopp i Mkr) Budget t om Redovisat Redovisat Totalt Årsbudget redovisat 2006 Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Utg. Ink. Infrastrukturutbyggnad 2,5 1,7 1,7 0,5 IT-investeringar, totalt 10,0 7,4 2,1 9,5 0,5 Gator och va totalt 34,5 30,2 0,1 6,9 1,7 37,1 1,8 12,2 Folkets hus Deje, fjärrvärme 0,5 0,5 0,5 Lintjärn, omläggning tak 4,2 2,7 1,8 4,5 Dejeskolan, sporthall 8,0 3,7 3,7 4,5 Lärcenter,proj. omb 0,4 0,3 0,3 2,0 BUN elevarbetsplatser mm 3,6 2,7 1,0 3,7 0,5 Brandskydd 1,4 1,0 1,0 Hjälpmedel, äldreomsorg 1,7 1,2 0,6 1,8 0,3 Klarälvsrummet i Forshaga, 2,2 1,8 0,6 0,2 2,4 0,2 byggnad Summa 69,0 47,7 0,1 18,5 1,9 66,2 2,0 20,5 0,0 Netto 69,0 47,6 16,6 64,2 20,5 Framtiden God ekonomisk hushållning är ett långsiktigt krav som normalt innebär ett visst ekonomiskt överskott. Det är viktigt att staten medverkar till stabila planeringsförutsättningar för både kostnads- och intäktssidan. Ett steg i rätt riktning är att regeringen i budgetpropositionen för 2006 aviserade nivån på statsbidragen för år Nästa år prognostiseras att lönerna ökar något snabbare, eftersom läget på arbetsmarknaden bedöms förbättras. Efterfrågesituationen påverkar löneökningstakten i de olika sektorerna. Om kommunens lönehöjningar är ungefär lika stora som i övriga branscher räcker den ökning av skatteintäkterna som följer av höjda löner ungefär till att betala lönehöjningen för kommunens personal. För att skatteunderlaget i kommunerna ska öka realt krävs framförallt att sysselsättningen (antalet arbetade timmar)i den privata sektorn ökar. Att tidigare riktade bidrag förs över till det generella stödet är positivt eftersom det innebär att en större andel av resurserna kan användas utifrån lokala förutsättningar. Större delen av bidragen var riktade till ökad personaltäthet i skola och förskola, så det är inte helt enkel att stärka annan verksamhet. Det kräver att kommunerna måste minska personaltätheten igen. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan gamla och unga, dåligt underhållna vägar och fastigheter, stöd till funktionshindrade och arbetslösa mm. Det kommer att bli än svårare eftersom behovet av vård och omsorg kommer att växa i snabbare takt än intäkterna. Verksamheternas behov kommer också att utvecklas åt olika håll, inte minst grundskolan och gymnasieskolan som kommer att kräva beslut om stora omfördelningar av resurser. För att kunna finansiera ett utökat behov inom barnomsorgen har denna verksamhet tillförts medel i 2006 års budget, men behovet av barnomsorg i åldrarna 1 5 år växlar kraftigt i olika perioder och är därför en osäker faktor inför framtiden. Historiskt har problemen lösts med skattehöjningar, många anser dock att fortsatta skattehöjningar inte är en möjlig lösning. Totalt sett räknar Sveriges kommuner och landsting med att kostnaderna för hela perioden ökar i takt med behov och reformer med 0,6 % per år. I brist på statliga aviseringar räknar man vidare med oförändrade generella statsbidrag För att nå en god ekonomisk hushållning 2009 finns därför behov av att kostnaderna minskar eller att intäkterna ökar. God ekonomisk hus-

19 hållning kräver i princip oförändrade kostnader i fasta priser. Riksdagen har beslutat om lagändringar gällande God ekonomisk hushållning, bl. a ska det finnas av Kommunfullmäktige antagna mål och riktlinjer. God ekonomisk hushållning antas innebära ett överskott motsvarande 2 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Ett så stort resultat behövs bl.a för att inflationen inte skall urholka värdet av det egna kapitalet och som en buffert mot oväntade förändringar i omvärlden. Målsättningen i budget för 2006 års budget är att det egna kapitalet ska öka med minst 7,0 Mkr. Detta innebär att samtliga investeringar kan skattefinansieras och att kommunen kan amortera av på sina långfristiga lån med 7,8 Mkr. För att nå upp till detta gäller det att snabbt rapportera avvikelser och finna lösningar till förmodade budgetöverskridanden. De månatliga uppföljningarna är ett viktigt instrument i detta arbete. Glädjande efter många år med sjunkande folkmängd så vände trenden Under 2005 har kommunen ökat sin folkmängd med 55 personer och antalet invånare var vid årsskiftet Den mest osäkra posten inför framtiden är pensionskostnaden. Fr.o.m gäller ett nytt pensionsavtal KAP-KL. Kommunen kommer att få nya beräkningar och prognoser utifrån detta nya avtal under våren Kommunens ansvarsförbindelse för upparbetad pensionsskuld före 1998 kommer dock enligt tidigare avtal att vid utgången av år 2006 att vara uppe i ca 212 Mkr och pensionskostnaden för 2006 har beräknats till 22 Mkr. Pensionsskulden som upparbetats före 1998 bör hanteras på något sätt och därför har 3 Mkr av det totala resultatet på 12 Mkr 2005 öronmärkts. Av det egna kapitalet utgörs nu 3 Mkr av en pensionsreserv. Under budgetåren har kommunen ökade kostnader för avskrivningar och räntor p.g.a planerad investering i nytt Lärcenter. När Lärcentret står klart 2009 minskar kostnaderna för drift- och underhåll och då finns möjlighet att i budgetarbetet inför år 2009 budgetera för en amortering av pensionsskulden. Fram till dess tar kommunfullmäktige beslut i samband med att respektive årsredovisning behandlas om det finns utrymme för att öronmärka del av resultatet till pensionsreserv. 18

20 Personalredovisning Antal anställda Forshaga kommun hade 822 årsarbetare fördelat på 933 medarbetare den 31 dec Av dessa medarbetare var 778 kvinnor och 155 män. 94,4 % av de anställda är kvinnor. Inom BUN är motsvarande siffra 81,9 %. Andel män i % ,1 16,5 16,9 17,0 16,6 De största förvaltningarna är Barn- och utbildning (BUN) och Social och omsorg (SON) som hade 370 (326 årsarb) respektive 395 (326 årsarb) anställda. Förv KS BUN SON MBN Personalkostnader Den totala personalkostnaden uppgår till 365,733 Mkr kronor. Det motsvarar 64,1 % av verksamheternas bruttokostnad för år Personalkostnadernas andel av verksamhetens bruttokostnader 64% personalkostnader 36% verksamhetens bruttokostnader Åldersfördelning Åldersstrukturen ser i princip ut som 31 dec Hela 34 % av våra tillsvidareanställda är 55 år eller äldre. Detta innebär att vi kommer att ha ett mycket stort rekryteringsbehov under de kommande åren. Åldersfördelningen bland våra anställda: 12 % (14 %) % är upp till 34 år 26 % (25 %) är år 28 % (28 %) är år 34 % (34 %) är 55 år och däröver. Siffrorna i parentes avser 2004 Jämställdhet Kön Forshaga kommun är en mycket kvinnodominerad arbetsplats. Endast 16,6 % av de tillsvidareanställda är män. Den förvaltning som har störst andel kvinnor är SON där Sysselsättningsgrad Andelen heltidsanställda har ökat något under dec 2005 var 54,6 % av tillsvidareanställda kvinnor heltidsanställda (53,6 2004). Bland männen har 80,6 % en heltidsanställning (80,1 2004). Inom BUN har andelen heltidsanställda ökat från 80,6 % 2004 till 82,7 % nu ett år senare. SON har ökat andelen heltidsanställda från 31,0 % till 32,2 % under Genom årsarbetstid och flytande arbetstid, vilket innebär att man inom ramen för ordinarie anställningar täcker viss korttidsfrånvaro, kan SON dock erbjuda fler anställda högre sysselsättningsgrad under viss tid. I en framtid kan möjligheten till utökad tjänstgöringsgrad genom flytande arbetstid försvinna, då Kommunal kräver att den typen av avtal sägs upp. Inom SON har ett arbete påbörjats med att erbjuda anställda som vill arbeta mer, 85 % sysselsättningsgrad. Detta i syfte att alla anställda ska uppnå en lön som motsvarar minst kr (inkl ob). Den utökade tiden används då till att täcka frånvaro. Andel heltidsanställda i % Kvinnor 53 53,2 53,6 54,6 Män 86,7 79,1 80,1 80,6 KS 66,0 68,9 66,9 68,6 BUN 82,4 81,8 80,6 82,7 SON 28,6 29,4 31,0 32,2 MBN ,9 Medellön Medellön 2005 var kr (beräknat på heltid). För kvinnor var medellönen kr och för män kr. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor har ökat under

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Kommunens organisation... 3 Kommunalrådet har ordet!... 5 Förvaltningsberättelse...7 - Kommunen...7 - Koncernen... 24 Sammanställd redovisning resultaträkning/finansieringsanalys...

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun

Personalredovisning 1. Personalredovisning Ängelholms kommun Personalredovisning 1 2007 Personalredovisning Ängelholms kommun 2 Personalredovisning Personalredovisning för Ängelholms kommun Personalredovisningen ska utgöra underlag för vidare analys och uppföljning

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter

Innehåll Årsberättelser koncernbolag Årsberättelser verksamheter Innehåll Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommunfakta... 4 Kommunchefen... 5 6 Organisation... 7 Förvaltningsberättelse kommun och koncern... 8 14 Principer och förklaringar... 15 Kommunens ekonomi...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden

Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden Årsredovisning från bostadsrättsföreningen Anden för räkenskapsåret den 1 maj 2013 till och med den 30 april 2014 Ordlista Förvaltningsberättelse: Den del av årsredovisningen som

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser värden gällande

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Trosa kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer