ÅRSREDO VISNING 2007 Årsredovisning TJÖRNS K OMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDO VISNING 2007 Årsredovisning TJÖRNS K OMMUN"

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Kommunalråden om 2007 Succé för Pilane skulpturutställning Över sextiotusen människor besökte den monumentala skulpturutställningen på Pilane gravfält sommaren En av invigningstalarna var Birgitta Elfström, enhetschef på Riksantikvarieämbetets inriktningsavdelning. Tjörns kommun Tjörns kommun med cirka invånare ligger drygt fem mil norr om Göteborg. Kommunen har en inbjudande miljö vid havet och erbjuder sina invånare god standard på service, utbildning, vård, omsorg, kultur och fritid. Samarbetet med kommunerna i Göteborgsregionen ger stora möjligheter för näringslivet att utvecklas. Ostindiefararen Götheborg anlöpte Tjörn Ostindiefararen Götheborg besökte sista veckan i juli Skärhamn, där den la till vid Malagas kaj. Under skeppets vistelse i Skärhamn steg västkustturnéns femtiotusende besökare ombord. Budkavlen kom med Linné Carl von Linnés 300-årsdag firades även på Tjörn, när budkavlen nådde Höviksnäs i juli. Kommunalrådet Eva Bertilsson- Styvén skrev under uppropet och utnämndes till apostel års politik har präglats av övertygelsen att Tjörn är en fantastisk plats att leva, bo och verka på. För att ge fler möjligheter till detta har bostadsbyggande, tillväxt och social välfärd varit nyckelorden. En av grundförutsättningarna för vår budget för 2007 var att Sverige var mitt inne i en högkonjunktur, vilket gynnande våra kommunala intäkter. Tyvärr kunde vi konstatera att Tjörn minskat i befolkning, vilket också minskar det ekonomiska utrymmet. Ytterligare en förutsättning var att skattesatsen för 2007 skulle vara oförändrad. Med anledning av detta fokuserade vi mycket på tillväxtfrågor, för att vända den negativa befolkningsutvecklingen till en positiv. Detta innebar bland annat satsningar på bygg- och planverksamheten, kultur- och fritidsfrågor, infrastruktur och skolfrågor för att göra Tjörn till en ännu bättre ö att bo och verka på. Vi har också arbetat för att få en snabbare och mer effektiv förvaltning där tjänstegarantier har implementerats. Det är viktigt för oss att vi är överens med våra kunder om vilken servicenivå de kan förvänta sig och att vi lever upp till det vi lovar. Beslut om prioriteringar 2007 var ett ekonomiskt kärvt år då vi var tvungna att fatta en del prioriteringsbeslut för att klara framtiden på ett bra sätt. Även om det blev något snävare ramar än några nämnder önskat så blev genomsnittet väl jämförbart med de flesta kommuner. Under 2007 invigdes Klövedals äldreboende som blev mycket uppskattat av hyresgästerna inom äldreomsorgen. En ständig utveckling av såväl boenden som kompetens och kvalitet har pågått under året. Planeringen för barnomsorgsplatser har intensifierats för att klara målen. I mätningar över Sveriges bästa skolkommuner flyttade Tjörn från 10:e till 5:e bästa kommun. En av grunderna för välstånd är företagande. Arbete skapar och betalar för välfärden. Därför prioriterade vi arbetet med näringslivet på Tjörn. Snabb och korrekt handläggning av ärenden, information, kommunikation och tjänstegarantier är några saker vi arbetar med. Våra bolag Tjörns Bostads AB och Wallhamnbolagen AB har en viktig roll att spela i Tjörns utveckling. Dels för att vara en aktiv part på bostadsmarknaden, dels för att skapa förutsättningar för företagarna i kommunen. Vi förtydligade detta under året. Fantastiska evenemang 2007 var ett fantastiskt år för tjörnbor och besökande. Ostindiefararen, skulpturutställningen vid Pilane gravfält, Pater Nosters återkomst, Nordiska Akvarellmuseet och träbåtsfestivalen var bara några av de evenemang som kommunen tillsammans med näringslivet och ideella krafter var med och gjorde möjliga. Med relativt små medel lyckades vi i samverkan med andra få till något mycket större än om alla på sina håll arbetat ensamma. Vi ser 2007 som ett år då vi på allvar kom igång med partnerskapslösningar. När vi satt och funderade på vilket ord som kan sammanfatta 2007 kom vi fram till att det bästa ordet är livskvalitet. Och det är ju det som är vårt uppdrag som folkvalda. Att skapa förutsättningar för så många som möjligt att forma sina egna liv. Tack alla som gör en bra kommun bättre Slutligen vill vi tacka alla som under året arbetat för att göra en bra kommun bättre alla de tjörnbor, anställda, förtroendevalda, företagare, medborgare, föreningsaktiva och eldsjälar som genom personligt engagemang, intresse och känsla för sin kommun gör ovärderliga insatser och formar framtiden. Eva Bertilsson-Styvén Kommunalråd Ordförande i Tjörns kommunstyrelse Martin Johansen Kommunalråd Ordförande i Tjörns Bostads AB Ordförande i Wallhamnbolagen AB 2 Kommunalråden om

3 Årets verksamhet i korthet 2007 års resultat blev + 3,6 miljoner kronor för kommunen och + 5,1 miljoner kronor för koncernen. Tjörns kommuns resultat var budgeterat till + 12,5 miljoner kronor. Förväntningarna på årets resultat låg enligt årets budgetuppföljningsprognoser på + 10,4 miljoner kronor. Orsaken till den stora avvikelsen är att kommunen har beslutat att förändra redovisningsprincip vad det gäller bokföring av anläggningsavgifter för VA (vatten och avlopp). Fram till 2006 har anläggningsavgifterna bokförts som en intäkt i verksamheten. Från och med 2007 periodiseras de in som förutbetalda intäkter, vilket ger en negativ engångseffekt gentemot årets budget. De flesta kommunala fastigheterna överläts till Tjörns Bostads AB vid årsskiftet, till ett värde av 204 miljoner kronor. Syftet är att få positiva effekter såsom samordning av både ekonomi och verksamhet. Sårbarheten minskar och kompetensnivån hos personalen kan hållas hög. Investeringar och projekt Investeringarna 2007 slutade på 33 miljoner kronor, att jämföra med en investeringsbudget på 116 miljoner kronor. Projekten var bland annat om- och tillbyggnad av Lilldalshemmets rehabavdelning, pågående ombyggnad av Häggvallskolans kök för ny måltidsverksamhet samt muddring av farleden Kalvesund som färdigställdes. Räddningstjänsten införskaffade nya fordon. ÅRETS RESULTAT 2007 TJÖRNS KOMMUN VA-investeringarna avsåg projekteringar samt åtgärder enligt saneringsplan. Finansiella mål och måluppfyllelser Mål: Kommunens soliditet ska inte understiga 30 procent. Måluppfyllelse: Kommunens soliditet är 29 procent, vilket är något sämre än målet. Anledningen är att ändring av redovisningsprincip för anläggningsavgifter VA har gjorts. Byte av redovisningsprincipen innebär att 39 miljoner kronor är flyttade från eget kapital till förutbetalda intäkter kommer soliditeten att öka när reverslånet för fastighetsöverlåtelsen till Tjörns Bostads AB är löst. Mål: Kommunens resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skatteintäkterna och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: Årets resultat är 3,6 miljoner kronor och skatteintäkter och generella statsbidrag är 586,7 miljoner kronor. Nyckeltalet blir 0,6 procent och målet uppfylls. Medborgare Antal invånare i Tjörns kommun var år 2007, vilket är en sänkning med tio personer sedan Invånare som pendlar ut från kommunen är cirka och inpendling är cirka personer. Arbetslösheten var 2,3 procent. Medarbetare Kommunen har tillsvidareanställda och årsarbetare. Medelåldern är 47 år och av kommunens anställda är 87 procent kvinnor och 13 procent män. Mkr Kommunen Koncernen Verksamhetens intäkter 201,7 249,5 Verksamhetens kostnader -750,3-776,3 Nettokostnad innan avskrivning -548,6-518,1 Avskrivningar -29,1-37,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -577,7-564,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning 586,7 586,7 Finansiella intäkter 6,3 1,9 Finansiella kostnader -11,7-18,9 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3,6 5,1 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 3,6 5,1 De fyra perspektiven Tjörns kommun har beslutat att styra verksamheterna efter modellen balanserad styrning med de fyra perspektiven kunder, medarbetare, processer och ekonomi. Detta innebär förutom anpassning till de ekonomiska ramarna att ett medborgar- eller kundperspektiv alltid är vägledande. Fokus ska alltså ligga på den eller dem som kommunen är till för. Modellen har också ett medarbetarperspektiv för att stödja och utveckla kompetens och trygghet hos personalen med riktning mot att gemensamt skapa den goda arbetsplatsen. Slutligen ska verksamheternas arbetsmetoder, arbetsorganisation och resultat utvecklas och följas upp i syfte att nå ständiga förbättringar Tjörn möjligheternas ö 3 Kommunalråden om Årets verksamhet i korthet 6 Kommunchefen om Organisation, skatt och mandat Förvaltningsberättelse 8 Tjörn och omvärlden 10 Ekonomiska nyckeltal och begrepp 10 Driftsredovisning 11 Finansiell analys kommunen 14 Resultaträkning kommunen 14 Finansieringsanalys kommunen 14 Balansräkning kommunen 15 Redovisningsprinciper 16 Noter 17 Personalredovisning Koncernen 20 Finansiell analys koncernen 21 Specifikation koncernföretagen 22 Resultaträkning koncernen 22 Finansieringsanalys koncernen 22 Balansräkning koncernen Nämnderna 23 Kommunstyrelsen 27 Samhällsbyggnadsnämnden 32 Teknik- och servicenämnden 39 Socialnämnden 46 Barn- och utbildningsnämnden 46 Barn och utbildning 50 Gymnasie- och vuxenutbildning 54 Kultur- och fritidsnämnden Bolagen 58 Tjörns Bostads AB Med fastighetsförvaltning 60 Wallhamnbolagen AB BILAGOR 62 Ledamöter 63 Investeringsredovisning 65 SCB:s medborgarundersökning 66 Revisionsberättelse Årets verksamhet i korthet De fyra perspektiven, Innehållsförteckning 5

4 Kommunchefen om 2007 Organisation, skatt och mandat 2007 blev året då Tjörn möjligheternas ö blev ett begrepp, eller snarare ett förhållningssätt. Det är ett påstående som i allra högsta grad förpliktigar. Det signalerar ett åtagande som framför allt vi som arbetar med kommunal service skall leva upp till. Detta innebär förväntningar och inte minst stora krav på kompetens, serviceanda, hushållning med resurser etc. Vi har medvetet varit lite försiktiga med att basunera ut begreppet; vi vill vara något sånär trygga med att kunna leva upp till ambitionen. Ett förändringsarbete är, som jag tog mig friheten att beskriva det i förra årets årsredovisning, en resa mot högt uppsatta mål. Vi resenärer kommer förhoppningsvis aldrig till någon slutdestination, eftersom förändringsarbete per definition alltid är och skall vara en ständigt pågående process mot bättre resultat. Året 2007 har utifrån mitt perspektiv varit precis lika spännande och utvecklande som förväntat. Vi har tagit oss igenom de flesta av de uppgifter i enlighet med den budget som den nya politiska majoriteten beslutade i december Under året har vi fått flera utmärkelser i vår skolverksamhet, och planarbetet för nya bostadsområden trots viss fördröjning går som på räls. Arbetet inom planen för framtida VA-försörjning är igång, arbetet inom den sociala sektorn har fått en tydlig stabilitet, infrastruktur för vägar och IT utvecklas positivt och en ganska besvärlig lönerörelse är genomförd. Det ekonomiska resultatet hade landat i nivå med vad som utlovats i budget 2007 om vi inte valt att ändra redovisningssätt för anläggningsavgifter för vatten och avlopp. Under året har beslut fattats att föra över ägandet av samtliga verksamhetsfastigheter till Tjörns Bostads AB. Verksamheterna inom Wallhamnbolagen AB levererar goda resultat. Inte minst har relationen till och förtroendet hos våra Tjörnföretag avsevärt förbättrats under För att avsluta med en travesti på förra årets 2006 det är nu vi har börjat resan skulle jag vilja säga att första stationen är passerad och fortfarande gäller biljetten. Bo Svensson Kommunchef En bra plats att leva och arbeta på Kundens behov ska leda Tjörns kommun i utvecklingen mot ekonomisk tillväxt och hållbarhet. Tjörnborna måste känna sig trygga. Verksamheten motiverar vår existens och gör att vi kan tillgodose våra kunders tjörnbornas behov. Våra verktyg är samhällsutveckling, service, myndighetsutövning och organisationsutveckling. Tjörn ska vara en bra plats att leva och arbeta på. Fler ska flytta hit och de som redan bor här ska ha goda förutsättningar att stanna kvar. I framtiden kommer vi att behöva fler medarbetare i Tjörns kommun. Vi måste kunna validera tidigare kunskap, vidareutbilda och skapa en bättre organisation för att ta emot den nya arbetskraften. Samtidigt som vi satsar på nyrekryteringar måste vi tänka på dem som redan arbetar hos oss. De ska känna sig delaktiga och behövda, så att de kan bli goda ambassadörer för såväl kommunen i stort som för arbetsplatsen. Kommunens ekonomi ska vårdas genom kostnadskontroll, uppföljning och utvärdering. Följsamhet mot budget är ett överordnat mål. Ekonomistyrningen ska vara fortsatt strategisk, med tonvikt på koncernen Tjörn. Den ska säkerställa att de prioriterade kärnverksamheterna vård, omsorg, skola och social trygghet håller god standard och kvalitet. Styrelse Tjörns Bostads AB Bostadsförsörjning Lokalförsörjning Försäljningar SKATT Styrelse Wallhamnbolagen AB Logistik Näringsliv Miljö-/energiteknik Barn och utbildning Barnomsorg Grundskola Särskola Musikskola Nämnd Revision Valnämnd Gymnasie- och vuxenutbildning Vuxenutbildning och SFI Gymnasieskola Uppdragsutbildning Gymnasiesärskola Kommunfullmäktige Därav församling Totalt Kommun Landsting Begravningsavg Kyrkoavg Valla 33,47 21,64 10,45 0,17 1,21 Stenkyrka 33,47 21,64 10,45 0,17 1,21 Rönnäng 33,70 21,64 10,45 0,24 1,37 Klädesholmen 33,70 21,64 10,45 0,24 1,37 Klövedal 33,47 21,64 10,45 0,17 1,21 MANDAT I KOMMUNFULLMÄKTIGE (vid valet) Kommunstyrelse Personalutskott Överförmyndare Nämnd Krisledningsnämnd Socialförvaltning Individ- och familjeomsorg (IFO) Särskilda omsorger LSS Äldreomsorg Kommunal hälsooch sjukvård Kommunkansli Sekretariat Ekonomi Personal IT och Kvalitet Information Jurist Medborgarkontor Nämnd Kultur och fritid Partier Arbetarpartiet Socialdemokraterna Moderata Samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kommunalt Alternativ Kristdemokraterna Samhällets Bästa Centerpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet De gröna Ny Demokrati TOTALT ANTAL MANDAT Nämnd Teknik och service Bibliotek Fritid Kultur Turismanläggningar Fordon Arbetsmarknadsavdelning (AMA) VA-drift Kretslopp Gata/Natur Lokalvård Hamnar Färjor Nämnd Samhällsbyggnad Bygg Miljö Plan, exploatering Skärgård Landsbygd Folkhälsa Räddning Trafik Upplåtelser Skatt Den kommunala inkomstskatten innehåller flera olika delar. Skatt till primärkommunen står för huvuddelen (cirka 2/3). Till denna kommer Västra Götalandsregionen (i huvudsak sjukvård) och Svenska kyrkan (för medlemmar). Dessutom tillkommer en obligatorisk begravningsavgift. Genomsnittlig total skatt på Tjörn är (för medlemmar i Svenska kyrkan) 33,56 kr. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen 2007 i landet för kommun och landsting var 31,55 procent. För Tjörns kommun var den 32,09 procent. Ledamöter, se bilaga sid Kommunchefen om 2007 Organisation, skatt och mandat 7

5 Diagrammen visar de fyra perspektiven kapacitet, risk, kortsiktig beredskap och kontroll. Den blå cirkeln visar genomsnitt i länet (3). Värden utanför denna betraktas som starkare och vice versa. Tjörn och omvärlden Internationell ekonomi Den globala tillväxten har varit mycket stark men nu sker det en dämpning. De stora investmentbankerna är utsatta med stora kreditförluster och många banker kommer att vara försiktiga vad gäller utlåning framöver, vilket hämmar tillväxten. USA höjde under 2007 successivt sin ränta för att nu börja sänka den när konjunkturen svänger. Under sommaren började fastighetsmarknaden tynga utvecklingen i USA. Det finns nu ett stort utbud av osålda hus och lägre efterfrågan på bostäder i takt med att arbetslösheten ökar. Bostadslånen stramas åt vilket gör att bostadsbyggandet försvagas. Från att ha haft en låg inflation stiger energipriser och livsmedelpriser, vilket ger en högre inflation. Risken finns att börserna faller vilket kan förvärra hushållens ekonomi. Europaområdets tillväxt påverkas av en svagare global efterfrågan. Bostadsbyggandet förväntas sjunka på grund av stigande räntor. Även tillväxten förväntas tillfälligt sjunka. Under 2009 väntas en viss återhämtning av exporten, vilket ger en tillväxtökning på över två procent. Tillväxtländerna påverkas av nedgången i USA och Europa. (Källa: Nordea, Ekonomiska utsikter januari 2008) Svensk ekonomi Svensk ekonomi har varit inne i en expansiv fas men nu finns frågetecken inför den kommande utvecklingen. Sysselsättningen har ökat och tillsammans med löneökningar ger det risk för en tilltagande inflation. Hushållens disponibla inkomst ökade och den öppna arbetslösheten sjönk Bland annat Sveriges exportmarknadsandel minskade, på grund av sämre utveckling inom läkemedels-, telekom- och bilbranschen. Fastighetspriserna är osäkra; bostadsrättspriserna i Stockholm gick ned på hösten. Utvecklingen i Sveriges kommuner har varit positiv under 2007 och de goda resultaten beror till stor del på att fler är i arbete så att skatteintäkterna ökar. Sveriges Kommuner och Landsting räknar med ett samlat överskott på 8 miljarder kronor för kommunerna. De varnar dock för att framtiden ser oviss ut. Utvecklingen kommer antagligen att avta under 2010-talet. Tjörns kommun i jämförelse Kommunforskning i Väst (KFi) gör årligen en jämförelse mellan Västra Götalands kommuners relation till varandra. Studien sammanfattas i något som kallas finansiella profiler i spindeldiagram nedan, där 5 är bra och 1 dåligt. Tjörns kommun har under perioden haft en svagare utveckling än genomsnittet bland kommunerna i regionen. Detta trots att flera av de faktiska nyckeltalen har förbättrats. För 2006 gäller att resultatnivån är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Med skattefinansiering av investeringar menas att resultatet ihop med avskrivningarna ska täcka årets investeringar. Tjörns kommun är betydligt sämre än jämförande kommuner och vi får endast en etta i resultat. KFi trycker på att det är viktigt att Tjörns kommuns resultat fortsätter att stärkas ihop med en balanserad investeringsvolym. Då kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas och ge utrymme för framtida satsningar. Tjörns kommuns välfärdsutveckling Befolkningsutveckling Tjörns kommun har cirka invånare, varav cirka en fjärdedel är under 20 år. De flesta invånarna bor i eller i närheten av samhällena Myggenäs-Häggvall (cirka 4 000), Skärhamn (cirka 3 500), Rönnäng (cirka 2 800) och Kållekärr (cirka 1 800). Under sommaren fördubblas nästan antalet människor, då en stor mängd sommargäster flyttar in och turister kommer på besök. Målet är att invånarantalet ska öka minskade det med tio personer. Flyttnettot var -41 och födelseöverskottet 27. Näringsliv och arbetsmarknad Företag ska ges bra förutsättningar för att verka på Tjörn så att fler jobb skapas. Under 2007 startades 107 nya företag på Tjörn och under de senaste fyra åren har 362 nya företag startats. Kommunen har företag och av dessa är nästan 850 enskilda firmor och drygt enmansföretag. Knappt 330 har en till fyra anställda. 256 tjörnföretag utökade antalet anställda och 54 minskade antalet anställda under Tjörn har Sveriges största privatägda hamn och är landets tredje största sjöfartskommun. Samtidigt är Tjörn ledande inom fiskberedningen. En betydande faktor är närheten till Göteborg. Tjörns kommun har en bakgrund som typisk småföretagarkommun och intresset för att starta företag är stort. Under några år har kommunen satsat på näringslivsfrågor via Wallhamnbolagen AB. Pendling Målet är att skapa fler jobb på hemmaplan så att utpendlingen kan minska. Såväl ut- som inpendling har ökat något. Andra kommuninvånare som pendlar in till Tjörns kommun är cirka personer och medborgare som pendlar ut till andra kommuner är cirka Arbetslöshet Arbetsmarknaden på Tjörn har varit bättre än i länet och riket under flera år. Föreningslivet På Tjörn finns cirka 130 föreningar inom många olika områden. Här finns även fyra fritidsgårdar. Barnens välfärd Enligt Barnfattigdomsindex (SCB, 2004) har barn i kommunen det betydligt bättre än barn i andra delar av regionen och landet. SKATTESATSER 2007 Kommuner Procent Göteborg 21,55 Kungälv 21,87 Lilla Edet 22,80 Orust 21,89 Stenungsund 22,07 Tjörn 21,64 Öckerö 21,19 Skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag blev 587 miljoner kronor. Tjörns kommuns skattesats är 21,64 procent, vilket gav 568,8 miljoner kronor i skatteintäkter. Inkomstutjämningen utjämnar skatteintäkterna mellan kommunerna. Skillnaden mellan de egna beskattningsbara inkomsterna och ett skatteutjämningsunderlag på 115 procent av den genomsnittliga skattekraften i landet blir inkomstutjämningsbidraget. Ett fåtal kommuner överstiger 115 procent av den genomsnittliga skattekraften och får istället betala till systemet. Tjörns kommun fick 46 miljoner kronor i inkomstutjämning och 14 miljoner kronor i regleringsbidrag. Kostnadsutjämningen utjämnar kostnader mellan kommunerna som beror på strukturella skillnader och bygger på en standardkostnad. Dels kan behovet av kommunal verksamhet (till exempel äldrevård)variera mellan kommunerna, dels kan en glesbyggdskommun behöva ha färre elever per lärare och höga utgifter för skolskjutsar. Systemet kompenserar inte om en kommun väljer att ha en högre servicegrad eller om verksamheten sköts mindre effektivt än andra. Tjörns kommun har en gynnsam struktur och vi betalade 33 miljoner kronor till kostnadsutjämningen. Strukturbidraget ska stärka kommuner med liten befolkning och ge dem möjlighet till utveckling av näringsliv och sysselsättning. Tjörns kommun får inget strukturbidrag. LSS-utjämningen (Lagen om stöd och service till funktionshindrade) missgynnar Tjörn som har en effektiv verksamhet till en låg kostnad och vi betalade 9 miljoner kronor till systemet. Framtiden Tjörns kommun ska arbeta vidare med att uppfylla kravet på god ekonomisk hushållning. Målet är att stärka alla fyra perspektiven medborgare, medarbetare, verksamhet och ekonomi. En av kommunens viktigaste framtidsfrågor är att öka inflyttningen. Under två års tid har befolkningen minskat till skillnad från de flesta kommunerna i regionen. Intensivt arbete pågår för att färdigställa exploateringsområden och VA-försörjning, vilket är en förutsättning för att möjliggöra att en större andel bebyggelse kommer till stånd. De närmaste åren har kommunen stora krav på verksamhetsanpassning. Skatteintäkterna kommer att öka men verksamheten måste effektiviseras för att hålla balans mellan intäkter och kostnader. TJÖRNS INVÅNARANTAL TJÖRNS FOLKMÄNGD OCH ÅLDERSFÖRDELNING Ålder Fördeln. Förändr. Förändr. tot, % ,% , , , , , , , , , , , , ,3 Summa , ,8 PENDLING Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt In Ut ARBETSLÖSA Arbetslösa och personer i program, totalt På Tjörn, procent 2,3 3,6 3,6 I länet, procent 3,8 5,9 6,0 I riket, procent 3,9 6,0 6,3 8 Tjörn och omvärlden 2007 Tjörn och omvärlden

6 Begrepp Verksamhetens nettokostnad är samtliga kostnader minus verksamhetsrelaterade intäkter som avgifter, ersättningar, specialdestinerade statsbidrag, EU-bidrag mm. Nettoinvestering är total investering minus eventuella investeringsbidrag. Avskrivning innebär att resultatet inte påverkas vid anskaffning av anläggningstillgång men kommunens tillgångar ökar i värde. Utifrån en beräknad ekonomisk livslängd påförs resultaträkningen en årlig andel varje år under livslängden, samtidigt som värdet minskas motsvarande. Soliditeten speglar kommunens finansiella styrka på lång sikt, och är det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Kassalikviditet beskriver betalningsförmåga på kort sikt, i procent. Anläggningstillgångar är tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav (exempelvis värdepapper, fastigheter och anläggningar). Omsättningstillgångar är tillgångar som på kort tid kan omsättas till likvida medel och som inte är avsedda för stadigvarande bruk. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Förmögenhet är den del av kommunens tillgångar som inte är lånefinansierad. Likvida medel är tillgångar i kassa, bank, plusgiro etc. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Långfristiga skulder är lån och övriga skulder med löptider längre än ett år. Kortfristiga skulder är lån och övriga skulder med löptider av ett år eller kortare. Budgetavvikelse 1. Näringslivs- och energifrågor - 1,4 Mkr 2. Bygglovsintäkter + 0,8 Mkr 3. Periodisering av anläggningsavgifter VA - 10,0 Mkr, ej startad måltidsverksamhet - 2,0 Mkr 4. Förskoleverksamhet + 2,5 Mkr 5. Placering vuxna missbrukare - 2,4 Mkr, reglering till Försäkringskassan - 1,1 Mkr Resultat 6. Reavinst vid försäljning av Åstols skola + 5,9 Mkr, av Travbanan + 3,2 Mkr, av Wågermanska villan + 2,7 Mkr Ekonomiska nyckeltal EKONOMISKA NYCKELTAL Verksamhetens nettokostnad exkl avskrivning, (exkl jämförelsestörande poster), mkr 548,6 518,1 505,2 485,5 469,3 Verksamhetens nettokostnad inkl avskrivn, mkr 577,7 544,9 531,0 508,3 494,5 Förändring av nettokostnad (inkl avskrivn), % 6,0 2,6 4,5 2,7 5,0 Skatteintäkter/genererade statsbidrag, mkr 586,7 555,6 533,6 495,2 494,9 - årlig förändring, % 5,6 4,1 7,8 0,1 2,9 Årets resultat, mkr 3,6 13,8-0,3-17,2-6,3 Årets nettoinvestering, mkr 32,8 69,7 32,4 68,2 37,9 Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (inkl avskrivning exkl finansnetto), % Självfinansiering investeringar, % Avskrivningar/nettoinvesteringar, % Soliditet, %* Kassalikviditet, %** Borgensåtaganden, mkr 269,6 272,8 278,3 340,9 347,3 Borgensåtagande per invånare, kr * Soliditeten är inte omräknad utifrån byte av redovisningsprincip. ** 2007 finns en kortfristig fordran på Tjörns Bostads AB på 204 Mkr, vilket gör att kassalikviditeten ökar. Driftsredovisning DRIFTSREDOVISNING/BUDGETAVRÄKNING 2007 (Tkr) Intäkter Kostnader Resultat innan Kommun- Nettokommunbidrag bidrag avvikelse Kommunfullmäktige inkl nämnder Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Teknik- och servicenämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Förvaltningsfastigheter Summa nämndverksamhet Pensionsutbetalningar Semesterlöneskuld Sociala avgifter o pensionskostn inkl pensionsskuldsavsättning Fastighets- och exploateringsförsäljningar Rationalisering löner och tjänster Övrigt Summa verksamhet Finansiering TOTALT KOMMUNEN Se utförligare beskrivning under finansiell analys, sidan 12. Finansiell analys kommunen Årets resultat minskar Årets resultat uppgår till +3,6 miljoner kronor. Det är en resultatförsämring jämfört med 2006 på 10,2 miljoner kronor, då resultatet blev +13,8 miljoner kronor. Gentemot budgeterat resultat är det en försämring med 8,9 miljoner kronor, eftersom budgeterat resultat var +12,5 miljoner kronor. Mot budget redovisar den löpande verksamheten ett underskott på cirka 14 miljoner kronor. Övriga poster som fastighetsförsäljningar, semesterlöneskuld, pensionsutbetalningar, sociala avgifter och rationaliseringar redovisar ett överskott på cirka 0,6 miljoner kronor. Avskrivningarna redovisar ett underskott på cirka 0,6 miljoner kronor. Skatteintäkter och statsbidrag visar ett överskott på 3,7 miljoner kronor. Finansiella poster (räntekostnader, ränteintäkter, utdelningar) redovisar ett överskott på 1,4 miljoner kronor. Orsaker till de olika avvikelserna redovisas och kommenteras vidare nedan under respektive avsnitt. (Resultaten är justerade med hänsyn till ändrad redovisningsprincip för anläggningsavgifter vatten och avlopp.) Årets resultat (Mkr) -6,3-17,2-0,3 13,8 3, Balanskrav och god ekonomisk hushållning Balanskravet som beslutats av riksdagen och som gäller från år 2000 innebär för kommuner och landsting att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Innan 2006 fanns ett underskott på 1 miljon kronor som skulle täckas enligt balanskravets bestämmelser om återställande års resultat innebar att detta underskott återställdes och det finns således inte något underskott att täcka med 2007 års resultat. Enligt kommunallagen skall kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Tjörns kommun har två finansiella mål: årets resultat ska uppgå till minst 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att soliditeten inte ska understiga 30 procent. Årets resultat uppgår till 0,6 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och målet uppfylls. Soliditeten är 29 procent och målet uppfylls inte. År 2008 kommer soliditeten att stiga när reverslånet till Tjörns Bostads AB är löst. Att samordna kommunens totala fastighetsförvaltning till Tjörns Bostads AB och att kommunen har valt att samordna fordonshanteringen och måltidsverksamheten i en organisation bör vara god ekonomisk hushållning. Kommunens verksamheter redoviserar sina mål och måluppfyllelser under respektive avsnitt. RESULTAT ENL BALANSKRAVET Årets resultat enl resultaträkningen 3,6 Avgår realisationsvinster -3,2 Justerat resultat enligt balanskravet 0,4 Nettokostnadsandelen oförändrad Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för analys av utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltal som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Nettokostnadsandelen ligger kvar på 98 procent Nettokostnadsandel (nettodriftskostn inkl avskrivn av skatteintäkter, %) Resultat 94 Resultat Verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar, Mkr): Verksamhetens nettokostnad har ökat med 6,0 procent under året. Kostnaderna har ökat med 6,3 procent medan intäkterna ökat med 6,9 procent. Skatteintäkterna har ökat med 5,6 procent under året. Fördelning av intäkter och kostnader totalt KOMMUNENS INTÄKTER 578 Kommunens intäkter 795 Mkr 100% Verksamhetens intäkter 202 Mkr 25% Skatteintäkter 587 Mkr 74% Finansiella intäkter 6 Mkr 1% Nettokostn adsandel Nettokostna d Nett nde Nett 10 Ekonomiska nyckeltal, Driftsredovisning/Budgetavräkning 2007 Finansiell analys kommunen 11

7 KOMMUNENS KOSTNADER Kommunens kostnader 791 Mkr 100% Verksamhetens kostnader 750 Mkr 95% Avskrivningar 29 Mkr 4% Finansiella kostnader 12 Mkr 1% INTÄKTS-/KOSTNADSSTRUKTUR Intäktsstruktur i verksamheten Taxor och avgifter 73 Mkr 36% Bidrag 50 Mkr 25% Övriga intäkter 79 Mkr 39% (försäljning mm) Summa 202 Mkr Kostnadsstruktur i verksamheten Personalkostnader 476 Mkr 63% Entrepr, bidrag mm 148 Mkr 20% Övriga kostnader 126 Mkr 17% (hyror, avg, transp mm) Summa 750 Mkr Kommentarer driftsredovisning/budgetavräkning Tabell finns på sidan 10. I kommunstyrelsens resultat ligger utöver budget bland annat personalomställningskostnader på 1,6 miljoner kronor, samt kostnader för näringslivsverksamhet och energiverksamhet på 1,4 miljoner kronor. Samhällsbyggnadsnämnden har fått ett bättre utfall avseende bygglovsintäkterna på cirka 0,8 miljoner kronor. Även vakanta tjänster inom förvaltningen har påverkat ekonomin positivt. Kultur- och fritidsnämnden har ett positivt utfall bland annat beroende på att barnkulturprojekt ej kunnat starta samt att en del vakanta tjänster funnits inom förvaltningen. Teknik- och servicenämndens underskott beror till stor del på att de budgeterade anslutningsavgifterna på 10 miljoner kronor inte resultatförts i sin helhet utan har periodiserats in enligt ny redovisningsprincip. Ett underskott på 2 miljoner kronor är hänförligt till måltidsverksamhetens budgeterade resultatkrav. Eftersom verksamheten inte kommit igång under 2007 har inte detta kunnat uppnås. Årets kostnad för återställning av Heås deponi blev cirka 2 miljoner kronor, varav 0,9 miljoner kronor fanns kvar från tidigare avsättning. Återställningen är inte klar och ytterligare avsättning görs när en säker beräkning finns färdigställd. Barn- och utbildningsnämnden uppvisar ett positivt resultat på totalt 2,9 miljoner kronor. Grundskolan har ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Förskoleverksamheten har ett överskott på 2,5 miljoner kronor, eftersom uppstarten av verksamheten i Skärhamn och Rönnäng blev senarelagd. Samtidigt har också intäkterna i verksamheten blivit högre än budgeterat. Utbildningscentrum Tjörn (UCT) redovisar ett underskott på 0,3 miljoner kronor. Det är främst gymnasieskolan och vissa interna program som går med underskott. Vuxenutbildningen går däremot med överskott, främst beroende på en del vakanta tjänster Socialnämnden går med ett underskott på totalt 2,2 miljoner kronor. Individ- och familjeomsorgen (IFO) går med ett underskott på 2,4 miljoner kronor, främst beroende på att placeringar av vuxna missbrukare blivit fler än budgeterat. Social omsorg har totalt ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Inom social omsorg har en återbetalning på 1,1 miljoner kronor till Försäkringskassan belastat resultatet. Kommunen har under perioden fått för mycket utbetalt från försäkringskassan gentemot de timmar som lagts ner inom LSS. Även kostnaderna för medicinskt färdigbehandlade har kostat mer än budgeterat, cirka 1,3 miljoner. Detta vägs upp av att stab och måltidsverksamheten redovisar ett överskott på cirka 1,6 miljoner kronor. Förvaltningsfastigheterna redovisar ett överskott på 1,5 miljoner kronor, framförallt på grund av att fastighetsunderhållet inte utförts enligt plan. Avskrivningar ökar Avskrivningarna ökar med 2,3 miljoner kronor till 29,1 miljoner kronor (26,8 miljoner kronor 2006). Skatteintäkter, generella statsbidrag ökar Skatteintäkterna blev 586,7 miljoner kronor, en ökning med 31,1 miljoner kronor (5,6 procent) från Mot budget är det en ökning med 3,7 miljoner kronor. Anledningen till den positiva avvikelsen är att slutavräkningarna från 2006 och 2007 varit positiva, 0,2 respektive 8,5 miljoner kronor. Finansnettot försämras Finansnettot försämras med 8,5 miljoner kronor jämfört med 2006, till - 5,4 miljoner kronor. Försämringen beror framför allt på lägre utdelning från de kommunala bolagen samt en högre räntenivå. FINANSNETTO (Mkr) ,4 3,1-2,9-4,0-6,8 BUDGETAVRÄKNING (Mkr) Resultat Budget Nettokostn före avskr -548,6-535,3 Avskrivningar -29,1-28,5 Verksamhetens nettokostnader -577,7-563,8 Skatteintäkter och generella statsbidrag 586,7 583,0 Finansiella intäkter 6,3 7,3 Finansiella kostnader -11,7-14,0 ÅRETS RESULTAT 3,6 12,5 Låg investeringsnivå Av en budgeterad investeringsnivå på 116 miljoner kronor har endast cirka 33 miljoner kronor klarats Detta innebär en tidsförskjutning av många projekt som kommer att genomföras kommande år. Investeringsvolymen som andel av nettokostnaden blev cirka 6 procent jämfört med cirka 13 procent året innan. Självfinansieringsgraden av investeringarna anger hur stor del av investeringarna som finansierats med egna medel från resultaträkningen. Med egna medel avses resultat före extraordinära poster förbättrat med avskrivningar ökade självfinansieringsgraden till cirka 100 procent, främst på grund av en förhållandevis låg investeringsnivå. Se tabell intill för uppföljning av några större investeringsprojekt. Investeringar (mkr) Låneskulden minskar Låneskulden minskar från 300 miljoner kronor till 280 miljoner kronor, framför allt på grund av en förhållandevis låg investeringsnivå Låneskuld (mkr) Försämrad soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är det årliga resultatet och tillgångarnas förändring/graden av lånefinansiering. För 2007 uppgår soliditeten till 29 procent mot 35 procent Försämringen beror främst på en förändrad redovisningsprincip för VA-anslutningsavgifterna. Avgifterna resultatförs inte i sin helhet som tidigare utan periodiseras ut under en 50 årsperiod. I diagrammet är inte soliditeten omräknad åren Soliditet (%) UPPFÖLJNING AV VISSA STÖRRE INVESTERINGAR (Mkr) Projekt Total budget Prognos Rehab Lilldal 8,6 2,8 5,0 - Häggvallskolans kök 15,0-3,5 15,0 Muddring Kalvesund 3,0 0,3 2,6 - Fordon räddningstjänst 1,4-1,6 Årsanslag VA Saneringsplaner 3,0-2,5 Årsanslag VA Höviksnäs/Hakenäset 6,0-1,6 6,0 Ansvarsförbindelse för pensionsåtagande ökar Ansvarsförbindelsen avseende pensionsåtagande har ökat med 52 miljoner kronor mellan 2006 och 2007, till totalt 303 miljoner kronor. Utöver den normala ökningen påverkar speciellt nya beräkningsgrunder för ränteberäkning, samt att den Investeringa förväntade medellivslängden har ökat gjordes en avsättning av ansvarsförbindelsen med 5 miljoner kronor r Investeringar Låneskuld 2007 Borgensåtaganden minskar Borgensåtagandena uppgår till cirka 270 miljoner kronor. En minskning har skett under 2007 med cirka 3 miljoner kronor. Borgensåtagande för Tjörns Bostads AB ökar med cirka 10 miljoner kronor medan Renovas åtaganden har justerats ner med cirka 11 miljoner kronor. Amortering på lån med kommunens borgen gör att åtaganden minskar löpande. Räknat per invånare är åtagandet cirka kronor. I förhållande till verksamhetens omslutning har åtagandet minskat löpande och uppgick 2007 till 36 procent av verksamhetens kostnader. Av åtagandet avser: 74 procent kommunens helägda bolag 22 procent bostadsrättsföreningar 1 procent egna hem 3 procent föreningar, stiftelser och Renova Låneskuld Ansvarsförbindelse (mkr) Borgensåtaganden (mkr) Soliditet Soliditet Ansvarsför bindelse Borgensåta gande Ans lse Borg e 12 Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen 13

8 RESULTATRÄKNING KOMMUNEN Mkr (Not) Verksamhetens intäkter (1) 201,7 188,6 Verksamhetens kostnader (2) -750,3-706,7 Nettokostnad innan avskrivning -548,6-518,1 Avskrivningar -29,1-26,8 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -577,7-544,9 Skatteintäkter (3) 568,8 538,5 Generella statsbidrag och utjämning (4) 17,9 17,1 Finansiella intäkter (5) 6,3 11,1 Finansiella kostnader (6) -11,7-8,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 3,6 13,8 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 3,6 13,8 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN Mkr (Not) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 201,7 188,6 Verksamhetens kostnader -750,3-706,7 Justering för gjorda avsättningar 7,9 4,9 Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -14,8-9,8 Verksamhetens nettokostnad -555,5-523,0 Skatteintäkter och intäkter av bidrag 586,7 555,6 Finansiella intäkter 6,3 11,1 Finansiella kostnader -11,7-8,0 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 25,8 35,7 Ökning(-) minskning(+) av förråd/lager 2,9-0,2 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar -214,3-2,7 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder 7,3 2,2 Ökning(+) minskning(-) av långfristiga rörelseskulder 5,2 1,2 Medel från förändringar i rörelsekapitalet -198,9 0,5 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN -173,1 36,2 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella tillgångar (7) -33,3-69,7 Försäljning av materiella tillgångar (8) 225,3 20,0 Överföring till kortfr fordran på TBAB 3,8 0,0 Investering i finansiella tillgångar (7) 0,0-0,1 Nedskrivning av materiella tillgångar 0,0 0,2 Investeringsbidrag 0,6 0,0 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 196,4-49,6 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning av långfristiga fordringar -5,9-2,7 Upplåning Nyupptagna lån 0,0 40,0 Amortering av låneskuld -20,0 0,0 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -25,9 37,3 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -2,6 23,9 Likvida medel vid årets början 47,1 23,2 Likvida medel vid periodens slut 44,5 47,1 BALANSRÄKNING KOMMUNEN Mkr (Not) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (9) 260,1 472,4 Maskiner och inventarier (10) 16,2 14,7 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper och andelar (11) 48,7 48,7 Långfristiga fordringar (12) 60,3 54,4 Summa anläggningstillgångar 385,3 590,2 Omsättningstillgångar Lager och förråd (13) 5,3 8,2 Fordringar (14) 241,6 27,3 Kassa och bank (15) 44,5 47,1 Summa omsättningstillgångar 291,4 82,6 SUMMA TILLGÅNGAR 676,7 672,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (16) Ingående eget kapital 195,2 181,4 Årets resultat 3,6 13,8 Utgående eget kapital 198,8 195,2 Avsättningar (17) Avsättningar för pensioner 25,1 17,1 Övriga avsättningar 1,9 2,0 Summa avsättningar 27,0 19,1 Skulder Långfristiga skulder (18) 323,8 338,7 Kortfristiga skulder (19) 127,1 119,8 Summa skulder 450,9 458,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 676,7 672,8 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelse, pensionsskuld (20) 303,2 251,4 Borgensåtaganden (21) 269,6 272,8 Visstidsförordnande och pensionsutfästelser (22) Redovisningsprinciper Kommunala redovisningslagen och rekommendationer Den kommunala redovisningen regleras av Lagen om kommunal redovisning. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för kommunsektorns redovisning. Tjörns kommun följer, med ett undantag, rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning. Den rekommendation som Tjörns kommun inte följer är rekommendation nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser. Kommunen avviker även från Lagen om kommunal redovisning, då vi inte uppfyller kravet på dokumentation av redovisningssystemet i 2 kap 7. Pensionsskuld Kommunens pensionsskuld redovisas enligt blandmodellen, vilket innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som en avsättning, utan redovisas som en ansvarsförbindelse. I ansvarsförbindelsen tas även upp beräknad särskild löneskatt. Utbetalningar avseende pension intjänad före 1998 redovisas som kostnader i resultaträkningen. Ett avsteg från blandmodellen gjordes 2006 då kommunen gjorde en engångsavsättning på 5 miljoner kronor för att avse framtida utbetalningar för ansvarsförbindelsen. Ingen avsättning gjordes 2007 eftersom det inte fanns ekonomiskt utrymme därtill. En ambition är att arbeta fram en strategi för hur kommunens framtida pensionskostnader ska hanteras. Pensionsförmåner intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. I enlighet med gällande rekommendation om redovisning av särskild löneskatt på pensioner kostnadsförs också löneskatten och redovisas som en avsättning. Arbetstagaren har från och med år 2000 fått möjlighet att placera sin tjänstepension, den så kallade avgiftsbestämda delen, intjänad från och med Under avsättningar för pensioner i balansräkningen redovisas pensioner som ej avser individuell del. Leasing Kommunens leasing av lös egendom består huvudsakligen av leasing av bilar. Dessa leasingavtal överstiger inte tre år och klassificeras därför enligt RKR:s rekommendation nr Redovisning av hyres-/leasingavtal som operationella leasingavtal. Detta innebär att de redovisas som hyresavtal. Byte av redovisningsprincip för VA-anläggningsavgifter Den nya lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft 1 januari 2007 och tydliggör bland annat krav på särskild resultat- och balansräkning för VA-verksamhet. Tjörns kommun har 2007 bytt redovisningsprincip för redovisning av VA-anläggningsavgifter. Fram till och med 2006 har anläggningsavgifterna i sin helhet redovisats som en intäkt i resultaträkningen det år de kommit in till kommunen. Vissa år har de bidragit med en betydande intäkt till kommunen. För att få en mer rättvisande bild av resultat och ställning och följa god redovisningssed har kommunen bytt redovisningsprincip. Från och med 2007 periodiseras intäkter av VA-anläggningsavgifter på 50 år. Intäkten periodiseras alltså över investeringarnas livslängd. Bytet av redovisningsprincip ger en effekt att ingående eget kapital 2007 minskas med 38,7 miljoner kronor, som istället bokförs som en skuld. Bytet påverkar också resultatet genom en intäktsminskning på 5,0 miljoner kronor, jämfört med den tidigare använda principen. I enlighet med RKR:s rekommendation nr 14.1 Byte av redovisningsprinciper har i årsredovisningen tidigare års resultat- och balansräkningar samt noter och nyckeltal räknats om med tillämpning av den nya redovisningsprincipen. Således visas bytets effekt på eget kapital i noten för år 2006 trots att ändringen görs Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har tagits upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella investeringsbidrag. Avskrivning sker med början året efter anskaffningsåret. Linjär avskrivning tillämpas och sker enligt de avskrivningstider som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förespråkar. De vanligaste investeringarnas avskrivningstider är vatten- och avloppsledningar 50 år, förvaltningsbyggnader 33 år, fritidsanläggningar 20 år, maskiner och brandfordon tio år, inventarier och bilar fem år samt datorer tre år. Redovisningsprinciper för koncernredovisningen Huvudprincipen för koncernredovisningen är att moderföretagets principer styr. Det är en strävan att kommunens företag ska bedömas enligt kommunens redovisningsprinciper. Avskrivnings- och värderingsregler kan skifta mellan kommuner och dess bolag. Koncernen omfattar kommunen och företag där kommunen innehar mer än 50 procent av röstandelarna, vilket betyder de två helägda dotterbolagen Walhamnbolagen AB och Tjörns Bostads AB. Koncernredovisningen utgörs av kommunens och dotterföretagens balans- och resultaträkningar i sammandrag. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att kommunens bokförda värden på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att om företagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Interna inköp och försäljningar samt mellanhavanden har eliminerats. 14 Resultaträkning, Finansieringsanalys och Balansräkning kommunen Redovisningsprinciper 15

9 Noter (tkr) 1. Verksamhetens intäkter Vatten- och renhållningsavgifter Anläggningsavgifter VA Äldreomsorgsavgifter Barnomsorgsavgifter Bygglovsavgifter Hyror och arrenden Statsbidrag & ers fr Försäkr.kassa Statsbidrag förskola & skolbarnoms EU-bidrag Interkommunala ersättningar Försäljning av verksamhet Reavinst vid fastighetsförsäljning och exploatering Övriga intäkter Summa Varav jämförelsestörande poster: Verksamhetens kostnader Lönekostnader inkl soc avg Pensionsavsättning Årets nyintjänade pensioner Pensionsutbetalningar Övriga personalkostnader Hyror inkl fastighetsservice Bidrag Köpta tjänster och transporter Övriga kostnader Summa Varav jämförelsestörande poster: Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Slutavräkning föregående år Preliminär slutavräkn innevarande år Summa Generellt statsbidrag och utjämning Generellt sysselsättningsstöd Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsavgift Införandebidrag Regleringsbidrag Regleringsavgift Utjämningsavgift LSS Summa Finansiella intäkter Aktieutdelning Tjörns Bostads AB Aktieutdelning Wallhamnbolagen AB Ränta på företagskonto Övriga finansiella intäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnader på lån Ränteuppräkning på pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Summa Bruttoinvesteringar Mark/bygg och tekn anläggningar Maskiner/inventarier Investeringsbidrag Värdepapper/andelar Summa Försäljning av anläggningstillgångar Försäljningspris Mark, bokfört värde Byggnader, bokfört värde Realisationsvinst före omkostn Omkostnader vid fsg Realisationsvinst Mark, byggnader och anläggningar Mark och markanläggningar Förvaltningsfastigheter Anläggningar för hamnar Anläggn för industriell verksamhet Övriga fastigheter och anläggningar Hyresfastigheter Summa Maskiner och inventarier Färjor och fordon Inventarier Summa Värdepapper och andelar Aktier: Wallhamnsbolagen AB Tjörns Bostads AB Renova AB Västtrafik AB Bästkusten AB Andelar: Kommuninvest ekonom. förening Grundfondskapital: Stiftelsen Sjöfartens Utb inst Summa Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. De har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt kr för Tjörns kommun. Tjörns kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomiska förening uppgick per till kr. 12. Långfristiga fordringar VA-lån Härön m fl Lån till Vägverket Summa Fordran på Vägverket avser dels ett räntefritt förskott för byggande av väg 723 (från tidigare år) samt ett räntefritt förskott för Häggvallsrondellen. Totalt beräknas förskottet för väg 723 uppgå till ca 60 mkr. 13. Lager och förråd Oljelager Ingående exploateringsmark Omföring av mark från markreserv Exploateringskostnader under året Försäljning av mark Nedskrivning av mark Summa lager och förråd Kortfristiga fordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Reversfordran på TBAB Fakturafordran på TBAB Övriga fordringar Summa Kassa och bank Kassa 17 1 Handkassor Plusgiro Bank Summa Eget kapital Ing eget kap enl fastställd balansräkning Effekt av byte av redovisningsprincip Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny princip Årets resultat Summa eget kap/utg balans Varav eget kap i VA-verksamheten VA:s egna kapital avser överskott i driftsverksamheten. För att öka jämförbarheten är 2006 års resultat- och balansräkningar justerade efter 2007 års byte av redovisningsprincip. 17. Avsättningar Pensionsskuldsavsättning Avsättning till pensioner Avsättning för garanti-, visstidspension och liknande Särskild löneskatt Extra pensionsavsättning Summa Övriga avsättningar Avsättn återställande Heås avfallsdeponi Övriga avsättningar Summa Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till banker, kreditinstitut Skuld till Västtrafik för förarbevis i färjetrafiken Förutbetalda VA-anläggn.avgifter Summa Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalens källskatter Upplupna löner Semesterlöneskuld, okomp övertid Pensionsskuld individuell del Upplupen löneskatt individuell del Upplupen löneskatt, utbet pensioner Betald preliminär skatt Förutbetalda skatteintäkter Upplupna räntor Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Ej utnyttjade KLIMP-bidrag, Naturvårdsverket Övriga skulder Summa Ansvarsförbindelse, pensionsskuld Pensioner Särskild löneskatt Summa Borgensåtaganden Tjörns Bostads AB Bostadsrättsföreningar Stiftelser och föreningar Egna hem Renova Summa Visstidsförordn. och pensionsutfästelser I kommunen finns pensionsutfästelser avseende f d kommunalråd. 38% 33% 7% 38% Personalredovisning Medarbetarna är arbetsgivarens största tillgång. Det är i mötet mellan våra medarbetare och tjörnborna som kvalitet uppstår. Personalkostnaderna är också kommunens största enskilda kostnad. Under 2007 uppgick kostnaderna till 476 miljoner kronor, motsvarande 63 procent av kommunens totala kostnader. 7% 3% 3% 3% 3% 7% 3% 39% 3% 7% 39% PERSONALVOLYM Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Timavlönade årsarbetare Årsarbetare totalt Andel kvinnor, % Andel män, % Personalomsättning, % 7,8 6,6 6,1 De flesta nyckeltal som redovisas är beräknade från den 1 november November anses av Sveriges kommuner och landsting som den bästa månaden att beräkna statistik, då de flesta avtalsrörelser bruka vara avslutade och månaden är minst känslig för säsongsvariationer. I april 2007 övergick 13 medarbetare (12,25 årsarbetare) från Tjörns kommun till Tjörns Bostads AB. Fördelningen kvinnor/män inom kommunerna i Göteborgsregionen, GR, var procent kvinnor och 18 procent män. I Tjörns kommun var 2007 fördelningen 87 procent kvinnor och 13 procent män. För att en arbetsplats ska betraktas som jämställd ur Jämställdhetsombudsmannens perspektiv ska förhållandet vara minst 60/40. Vi har liksom de övriga kommunerna en lång väg att gå för att nå detta mål. Inom socialförvaltningen, barnomsorg och grundskola arbetar 1 044, eller 85 procent, av kommunens medarbetare. Heltidsarbete Vid tillsättning av tjänster ska enligt budget 2007 målet vara att i första hand erbjuda heltidsarbete samt att öka befintlig tjänstgöringsgrad för våra medarbetare. Nedan redovisas hur stor andel av våra medarbetare som arbetar heltid. Andelen kvinnor som arbetar heltid har minskat. Ungefär varannan kvinna i Tjörns kommun arbetar deltid. Vi har inte nått målet att öka andelen medarbetare som arbetar heltid. Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden hos våra tillsvidare- och månadsanställda medarbetare har ökat med 6 procent sedan Vi har dock en betydligt lägre genomsnittlig sysselsättningsgrad i vår kommun än i GR. SYSSELSÄTTNINGSGRAD Genomsnittlig Tjörns kommun Göteborgsregionen * Antal medarbetare per förvaltning Kommunkansli Kommunkansli -32 st -32 st Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad st st - 33 st Kultur och fritid Kultur - 37 och stfritid - 37 st Teknik och Teknik service och st service st - 84 st 40 Barnomsorg, Barnomsorg grundskola - grundskola 492 st st 30 UCT, gymnasium UCT gymnasium - 80 st - 80 st 20 Socialförv.- Socialförvaltning 10 Socialförv st472 st472 st Procent med heltidsanställning ,8% ,2% Årsarbetare totalt = samtliga anställningar inkl timavlönade omräknade till heltid, dvs den totala arbetade tiden. Andel kvinnor/män är beräknat på tillsvidare- och visstidsanställda. Personalomsättning är beräknat på tillsvidareanställdas avgångar (antal avgångar/antal tillvidareanställda. * Aktuellt värde saknas 85,9% 85,8% 51,3% ,0% Man Kvinna Man Kvinn 16 Noter Personalredovisning 17

10 Åldersstruktur Det finns inga stora skillnader vad gäller medelåldern hos medarbetare inom GR:s kommuner. Tjörns kommun hade dock 2006 den högsta medelåldern inom GR, 47,4 år har våra medarbetares medelålder ökat till 47,8 år. Tendensen är att medelåldern sakta ökar i samtliga kommuner. 34 procent av våra medarbetare över 50 år. 69 personer beräknas gå i pension inom fem år. Detta kommer ställa stora krav på personalförsörjningen inom våra verksamheter. 33 av kommunens ledare är över 50 år, vilket motsvarar cirka 50 procent. Sex av dem beräknas gå i pension inom fem år. Detta ställer krav på oss att identifiera nya ledare inom vår organisation men också att vi är attraktiva som arbetsgivare. Idag blir det allt vanligare att fortsätta förvärvsarbeta efter 65 års ålder. I Tjörn kommun hade vi vid utgången av 2007 nio visstidsanställda och cirka 30 timavlönade över 65 år. ÅLDERSSTRUKTUR Ålder Kvinnor Män Totalt Övertidsuttag semesterskuld Fastighetsavdelningen gick över till Tjörns Bostads AB Den semester- och övertidsskuld som kan härröras till dem var i slutet av året kr. Det är rimligt att anta att det är denna verksamhetsövergång som medfört att vår semesterskuld har minskat. SEMESTERSKULD OCH ÖVERTIDSUTTAG (Tkr) Sjukfrånvaro Ohälsa och sjukfrånvaro har ofta komplexa orsaker där vissa kan åtgärdas inom ramen för arbetsgivaransvaret medan andra måste hanteras inom andra områden. En väl fungerande rehabiliteringsprocess kan vara avgörande för att verka för en minskad sjukfrånvaro. Arbetsplatsen är en viktig arena för att främja hälsa. Vi ska utifrån ett främjande perspektiv förebygga ohälsa. För att lyckas med detta krävs insatser på olika nivåer i verksamheten, både individ-, grupp- och organisationsnivå ska beaktas. Hälsofrämjande åtgärder kan vara delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet men också insatser från företagshälsovård samt till exempel ledarutbildning. Målet är att minska sjukfrånvaro i samtliga kommunens verksamheter. Vi har nått målet att minska antalet sjukskrivna totalt inom kommunen. Frisknärvaro Ett annat sätt att beskriva ohälsa i en organisation är att se på så kallad frisknärvaro. Med frisknärvaro avses hur stor andel av medarbetarna som inte har några sjukdagar alls registrerade under året. Frisknärvaro kan med fördel användas när man letar efter goda exempel, alltså förhållanden på olika arbetsplatser som är hälsofrämjande. Inom GR-kommunerna var 2006 frisknärvaron 37 procent och Tjörn kommun hade 43 procent, vilket var en av de högsta i regionen har vår frisknärvaro ökat till 44 procent, vilket är mycket positivt. Medarbetarenkät 2007 Våren 2007 genomfördes en medarbetarenkät som kan jämföras med den som genomfördes Resultaten presenteras på förvaltningsnivå och handlingsplaner för att förbättra medarbetarnas nöjdhet tas fram. De områden som medarbetarna anser sig nöjdast med är kundrelationer på min arbetsplats, delaktighet, utvecklingsmöjligheter och socialt klimat. Det område Semesterlöneskuld Övertidsskuld Beloppen är exklusive sociala avgifter. SJUKFRÅNVARO AV ORDINARIE ARBETSTID (%) Kommunen Kön Kvinna 6,8 8,3 8,6 Man 4,1 4,5 3,7 Ålder - 29 år 2,7 3,5 3, år 5,6 7,3 7,7 50-7,7 8,8 8,5 Intervall Summa tid med långtidsfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 61,3 68,6 73,5 Total sjukfrånvaro 6,3 7,6 7,7 som medarbetarnas är minst nöjda med är den fysiska miljön. Svarsfrekvensen har tyvärr minskat från 64,9 till 61,6 procent. För att få ett mer tillförlitligt underlag för verksamhetsförbättringar behöver svarsfrekvensen öka. Under 2008 ska åtgärder vidtas för att öka svarsfrekvensen genom att medarbetarna bereds möjlighet att svara på enkäten i samband med arbetsplatsträffar. Frågebatteriet kommer även att kompletteras med frågor avseende jämställdhet samt hot och våld på arbetsplatsen. Företagshälsovård och personalvårdsprogram Tjörns kommun har ett avtal med Humanhälsan som leverantör av företagshälsovård till medarbetarna. Humanhälsan utför lagstadgade hälsoundersökningar för medarbetare inom räddningstjänst, nattarbete samt sjöfart. De har under året genomfört flera större insatser rörande arbetsmiljöutveckling, både på individnivå och gruppnivå. Humanhälsan utförde ett större antal insatser som främst rör den fysiska arbetsmiljön, såsom arbetsförmågebedömningar, bullermätningar och hörselkontroller. Inom insatser som rör den psykosociala arbetsmiljön kan nämnas stödsamtal, konflikthantering och ledarutvecklingsprogram. Totalt kronor avsattes under året för företagshälsovård. Våra medarbetare har tillgång till ett personalstöd via FalckHealthCare. Många människor har någon gång behov av stöd av professionell hjälp med personliga problem av skiftande slag, problem som ibland kan leda till att man sviktar i sin arbetsförmåga. Det kan gälla både bekymmer i privatlivet och i arbetssituationen. Stödet finns dygnet runt och medarbetaren kan via telefon eller Internet komma i kontakt med specialister inom samlevnad/familjerelationer, missbruk, juridik, ekonomi och sociala frågor. Samtalen är anonyma och kostnadsfria. Under både 2006 och 2007 har antalet medarbetare som använt personalstödet varit strax under 70 stycken per år. Större delen av ärendena har rört personliga problem och färre har varit arbetsrelaterade. Nyheter inom det arbetsrättsliga området Förändringar i Lagen om anställningsskydd, LAS, har successivt trätt i kraft det senaste året. Det som berör oss mest är framför allt den så kallade konverteringsregeln, som innebär att tiden som en visstidsanställd måste arbeta för att erhålla en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren har ändrats från tre till två år inom en femårsperiod. Detta medför att vi har ett större antal vikarier som automatiskt konverterar till tillsvidareanställning den närmaste tiden ( LASar in sig ). Konsekvenserna av detta måste följas noga och ställer stora krav på planering i verksamheterna. SJUKFRÅNVARO AV ORD. ARBETSTID (%) Wallhamnbolagen AB Kön Kvinna 16,7 12,1 13,0 Man 11,2 8,2 7,0 Ålder - 29 år * 3,0 5, år * 10,0 8, ,3 13,8 12,5 Intervall Summa tid med långtidsfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 84,0 65,0 53,4 Total sjukfrånvaro 14,4 10,2 9,2 SJUKFRÅNVARO AV ORD. ARBETSTID (%) Tjörns Bostads AB Kön Kvinna 1,5 1,2 0,9 Man 2,9 10,2 10,4 Ålder - 29 år 1,2 0, år 4,6 14,1 13,7 50-0,4 1,9 1,2 Intervall Summa tid med långtidsfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 54,4 84,8 Total sjukfrånvaro 2,6 7,9 8,4 * Redovisas inte på grund av undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgifter inte ska lämnas om antalet anställda i gruppen är högst 10 eller kan härledas till enskild individ. 18 Personalredovisning Personalredovisning 19

11 RESULTAT 2007 KONCERNEN Finansiell analys koncernen Koncernen Tjörn består av kommunen (nämnder och styrelse) och företag som kommunen har andelar i eller av annan anledning har ett bestämmande eller väsentligt inflytande över. Till dotterföretag räknas företag där kommunen har röstandelsmajoritet. Företagen Wallhamnbolagen AB och Tjörns Bostads AB ägs av kommunen till 100 procent och ingår i koncernredovisningen. Sammanfattning Syftet med koncernredovisningen är att ge en samlad bild av såväl kommunens som dess dotterbolags ekonomiska ställning och resultat. Årets resultat för koncernen Tjörns kommun är +5,1 miljoner kronor. Det lägre resultatet jämfört med förra Mkr Årets resultat 5,1 8,0 65,6-13,9 Årets resultat / eget kapital 2% 3% 26% -8% FÖRÄNDRING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER 2007 Mkr Verksamhetens intäkter 250,1 239,6 306,7 261,5 Årets förändring 4,4% -21,9% 17,3% 5,7% Verksamhetens kostnader 776,3 739,0 728,8 727,0 Årets förändring 5,0% 1,4% 0,2% 0,9% Avskrivningar 37,8 35,5 34,8 33,4 Årets förändring 6,5% 2,0% 4,2% 4,7% SOLIDITET 2007 KONCERNEN Soliditet 28% 27% 27% 20% Förändring av tillgångar 0% 5% 0% 12% Förändring av eget kapital 2% 3% 36% -9% LIKVIDITET 2007 KONCERNEN Mkr Likvida medel 61,9 60,6 60,6 28,2 Kassalikviditet 69% 70% 63% 55% FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR 2007 KONCERNEN Mkr Oms tillg + fin anl tillg (exkl aktier & andelar) 167,1 158,0 152,4 128,9 Kort- och långfristiga skulder 660,4 674,4 643,9 707,7 Netto -493,3-516,4-491,5-547,3 årets vinst på +8,0 miljoner kronor beror framför allt på kommunens försämrade resultat. Som tidigare framgått har kommunen 2007 bytt redovisningsprincip för redovisning av VA-anläggningsavgifter, vilket ger en negativ engångseffekt gentemot budget. Detta påverkar resultatet och därför för jämförbarhetens skull har även koncernens resultat- och balansräkningar samt nyckeltal för tidigare år räknats om enligt den nu använda redovisningsprincipen. Soliditeten är i stort sett oförändrad bortsett från justeringen som beror på bytet av redovisningsprincip. Likvida medel har ökat något men kassalikviditeten har ändå minskat från 70 till 69 procent. De långfristiga skulderna har minskat med cirka 25 miljoner kronor till 512,8 miljoner kronor. Årets resultat Koncernen gör 2007 ett positivt resultat på 5,1 miljoner kronor. Wallhamnbolagen AB redovisar en vinst på 6,0 miljoner kronor och Tjörns Bostads AB gör ett vinstresultat på 1,0 miljon kronor. Förändring av intäkter och kostnader Koncernens intäkter har ökat med drygt 10 miljoner kronor jämfört med Kommunen har ökat sina intäkter medan Wallhamnbolagen AB har minskat sin omsättning på grund av avyttring av verksamheter och Tjörns Bostads AB har ungefär oförändrade intäkter efter justering av koncerninterna transaktioner. Soliditet Soliditet är det egna kapitalet genom de totala tillgångarna, det vill säga hur stor andel av de totala tillgångarna som är eget kapital. Soliditeten har i år ökat något från 27 till 28 procent, vilket beror på att tillgångarna minskat på grund av att externa försäljningar och årets avskrivningar är större än nyinvesteringarna. Om man däremot jämför med 2006 års soliditet utan att justera för byte av redovisningsprincip har den minskat från 31 till 28 procent. Förändringen beror på att 37,4 miljoner kronor av kommunens egna kapital 2006 omfördes till långfristig skuld på grund av bytet av redovisningsprincip. Likviditet Kassalikviditeten mäter betalningsförmågan på kort sikt. Nyckeltalet visar summa kortfristiga fordringar och likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder. Mellan 2006 och 2007 har kassalikviditeten försämrats något beroende på att kortfristiga skulder har ökat mer än korta fordringar. Finansiella nettotillgångar Finansiella nettotillgångar är ett mått på medellång betalningsberedskap. Denna beredskap har förbättrats under året. Omsättningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar har ökat med cirka 9 miljoner kronor mellan 2006 och 2007 och skulderna har samtidigt minskat med cirka 14 miljoner kronor under samma period. Det beror på att både kommunen och TBAB har minskat sin skuldsättning. Räntor Koncernen har en total låneskuld på 479 miljoner kronor (inkl kortfristig del av långfristig skuld) och genomsnittsräntan har ökat till cirka 4 procent. Både kommunen och TBAB har minskat sin låneskuld under året. RÄNTOR 2007 KONCERNEN Mkr Låneskuld, inkl kortfristig del av långfristig skuld 479,0 504,2 469,7 523,3 Räntekostnad inkl räntebidrag 17,8 13,4 12,9 15,7 Genomsnittsränta 4% 3% 3% 3% Specifikation koncernföretagen SPECIFIKATION 2007 KONCERNFÖRETAGEN KOMMUNEN DOTTERBOLAG RESULTATRÄKNING Tjörns kommun WBAB TBAB Verksamhetens intäkter 201,7 36,0 42,9 Verksamhetens kostnader -750,3-26,9-29,6 Avskrivningar -29,1-3,2-5,5 Verksamhetens nettokostnader -577,7 5,9 7,8 Skatteintäkter 586,7 0,0 0,0 Finansiella intäkter 6,3 0,1 0,4 Finansiella kostnader -11,7 0,0-7,2 Förändring av eget kapital 3,6 6,0 1,0 BALANSRÄKNING Tjörns kommun WBAB TBAB Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 260,1 59,9 439,4 Maskiner och inventarier 16,2 2,1 0,9 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper och andelar 48,7 0,0 0,0 Långfristiga fordringar 60,3 0,0 0,0 Summa anläggningstillgångar 385,3 62,0 440,3 Omsättningstillgångar Förråd m m 5,3 0,0 0,2 Fordringar 241,6 7,7 3,2 Kassa och bank 44,5 6,7 10,7 Summa omsättningstillgångar 291,4 14,4 14,1 SUMMA TILLGÅNGAR 676,7 76,4 454,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 195,2 62,6 43,2 Årets resultat 3,6 6,0 1,0 Summa eget kapital 198,8 68,6 44,2 Avsättningar Avsättningar 27,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 27,0 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder 323,8 0,0 393,0 Kortfristiga skulder 127,1 7,8 17,2 Summa skulder 450,9 7,8 410,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTN. OCH SKULDER 676,7 76,4 454,4 20 Koncernen: Finansiell analys Koncernen: Specifikation 21

12 RESULTATRÄKNING KONCERNEN Mkr (Not) Verksamhetens intäkter 249,5 239,6 Verksamhetens kostnader -776,3-739,0 Avskrivningar -37,8-35,5 Verksamhetens nettokostnader -564,6-534,9 Skatteintäkter 586,7 555,6 Finansiella intäkter 1,9 1,6 Finansiella kostnader -18,9-14,3 ÅRETS RESULTAT 5,1 8,0 FINANSIERINGSANALYS KONCERNEN Mkr (Not) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Verksamhetens intäkter 249,5 239,6 Verksamhetens kostnader -776,3-739,0 Justering för gjorda avsättningar 7,9 4,9 Justering för gjorda nedskrivningar 0,2 0,0 Justering för reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar -16,3-12,9 Verksamhetens nettokostnad -535,0-507,4 Skatteintäkter och intäkter av bidrag 586,7 555,6 Finansiella intäkter 1,9 1,6 Finansiella kostnader -18,9-14,3 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 34,7 35,5 Ökning(-) minskning(+) av förråd/lager 3,0 2,9 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar -4,9-5,8 Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder 11,2-5,3 Ökning(+) minskning(-) av långfristiga rörelseskulder 5,2 1,2 Medel från förändringar i rörelsekapitalet 14,5-7,0 MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 49,2 28,5 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar -37,5-86,3 Försäljning av materiella tillgångar 25,2 26,0 Investering i finansiella tillgångar 0,0-0,1 Investeringsbidrag 0,6 0,0 MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -11,7-60,4 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning av långfristiga fordringar -5,9-2,7 Upplåning Nyupptagna lån 0,0 40,0 Amortering av låneskuld -30,3-5,4 MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -36,2 31,9 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1,3 0,0 Likvida medel vid årets början 60,6 60,6 Likvida medel vid periodens slut 61,9 60,6 BALANSRÄKNING KONCERNEN Mkr (Not) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 759,8 771,2 Maskiner och inventarier 19,2 17,9 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper och andelar 4,2 4,2 Långfristiga fordringar 60,3 54,4 Summa anläggningstillgångar 843,5 847,7 Omsättningstillgångar Lager och förråd 5,5 8,5 Fordringar 39,4 34,5 Kassa och bank 61,9 60,6 Summa omsättningstillgångar 106,8 103,6 SUMMA TILLGÅNGAR 950,3 951,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 257,8 249,8 Årets resultat 5,1 8,0 Summa eget kapital 262,9 257,8 Avsättningar Avsättningar för pensioner 25,1 17,1 Övriga avsättningar 1,9 2,0 Summa avsättningar 27,0 19,1 Skulder Långfristiga skulder 512,8 538,0 Kortfristiga skulder 147,6 136,4 Summa skulder 660,4 674,4 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 950,3 951,3 Kommunledning KOMMUNSTYRELSEN Kommunkansliet Kommunkansliet är kommunstyrelsens egen förvaltning och ska i denna roll utgöra den politiska ledningens verktyg för styrning och ledning av hela den kommunala verksamheten. I uppdraget ligger också att efter behov stödja kommunfullmäktige, som är kommunens högsta beslutande organ, med olika stabsuppgifter. För att stödja arbetet genom balanserade styrkort (se sidan 5) och leverera bästa möjliga tjänster och produkter till lägsta möjliga kostnad är kommunkansliet organiserat i ett antal specialistområden. Förutom de särskilda stabsfunktionerna sekretariat, diarium och juridik finns fyra avdelningar: ekonomi, personal, IT och kvalitet samt information. KUNDER Kommunstyrelsens interna kunder är politiker i kommunfullmäktige samt kommunens förvaltningar och bolag. Externa kunder är framför allt medborgare och företag. nyttjande och drift av kommunala fastigheter skulle intensifieras och kvantitativa mål fastställas i en lokalförsörjningsplan. Näringslivsutveckling genom företagsbesök, lokala nätverk samt företagsfrukostar resulterade bland annat i en något förbättrad placering i Svenskt Näringslivs barometer. De flesta kommunla fastigheterna överläts vid årsskiftet till Tjörns Bostads AB och både ekonomiska och personella synergieffekter erhölls genom detta. Under året påbörjades arbetet med lokalförsörjningsplanen. Ordförande: Eva Bertilsson-Styvén Kommunchef Bo Svensson Antal anställda: 32 Resultat: -1,7 Mkr Inför 2007 ville vi ta fram ett näringslivs- och turismprogram för Tjörns kommun. Målet är att bli en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner senast år Arbetet med kostnadseffektivisering av produktion, Mera långsiktigt vill vi skapa en strategi för att arbeta med internationella frågor genom bland annat EU. Tjörns kommun ska uppfylla världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer för en trygg och säker kommun. 22 Resultaträkning, Finansieringsanalys och Balansräkning Koncernen Kommunstyrelsen 23

13 Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Kommunallagen Redovisnings-/bokföringslag Redovisningsreglemente Arbetsmiljölagen Medbestämmandelagen Jämställdhetslagen Diskrimineringslagarna Lönepolitiskt program Arbetsmiljöpolicy Jämställdhetspolicy Informationspolicy IT-policy MEDARBETARENKÄT Kommunkansli SJUKTAL & PERSONALOMS. Arbetet med lokalförsörjningsplanen ska resultera i en effektivare lokalanvändning. MEDARBETARE Kommunkansliet hade 2007 totalt 32 medarbetare. Nästan samtliga arbetar med någon form av stöd till förvaltningarna, till exempel IT, information, ekonomistyrning, personalarbete, kvalitetsutveckling samt löneoch ekonomifrågor. Här finns även kommunalrådens administrativa stöd samt medarbetare som arbetar med direktkontakt med tjörnborna i telefonväxel och medborgarkontor. Kommunkansliet har 31 procent manliga och 69 procent kvinnliga medarbetare. Kommunkansliet ska vara en arbetsplats där män och kvinnor har samma möjligheter. Vi ville ha en jämnare könsfördelning, minst 40/60 procent. Den positiva trenden med lägre sjuktal skulle fortsätta. Under 2007 genomfördes i kommunkansliet vissa organisatoriska förändringar och två nya avdelningschefer rekryterades. Samtidigt gjordes vissa förändringar i medarbetares organisatoriska tillhörighet. Den nya organisationen bör ge förutsättningar för ett bättre socialt klimat. Fokus ligger på den nära kommunikationen mellan chef och medarbetare, såväl i målsamtal som på arbetsplatsträffar. Kommunkansliets snittvärden i medarbetarenkäten är högre än kommunen i övrigt utom för två faktorer, det sociala klimatet samt kundrelationer på arbetsplatsen. Inom det sistnämnda är flera av kommunkansliets medarbetare delar av stödprocesser till förvaltningarna. Det är framför allt informationsavdelningen som arbetar direkt mot externa kunder. MEDARBETARENKÄT 2007 Totalt i kommun 2006 Totalt i kommun Svarsfrekvens, procent 82,5 61,6 65,9 64,9 Snittvärde 4,6 4,5 4,4 4,5 Resultaten är ett genomsnitt på en betygsskala 1-6, där 1 är lägst och 6 är högst. ANTAL ÅRSARBETARE Kommunkansli (totalt i procent) Sjuktal 2,2 2,8 Personalomsättning 6,2 10,0 ÅRSARBETARE Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fördelning Summa 29,76 35,26 Kommunkansliet har en jämförelsevis mycket låg sjukfrånvaro, som dessutom minskade under året från 2,8 till 2,2 procent (totalt i kommunen var den 6,4 procent). Förvaltningens jämställdhetsmål uppnåddes delvis och är nu cirka 30/70 procent i fördelning man/ kvinna. Första kvartalet 2008 ska en ny kommunikationschef anställas. Våra arbetssätt och metoder ska utvecklas utifrån den nya organisationen, både inom och mellan avdelningarna. VERKSAMHETENS PROCESSER Kommunkansliet består av de fyra avdelningarna samt en stab med sekretariat, diarium och juristfunktion. Organisationen stödjer de olika delarna i styrsystemet. Förvaltningens övergripande verksamhetsprocesser är att utveckla arbetsmetoder som effektiviserar och kvalitetssäkrar de olika delarna i det kommunala uppdraget. En strategiskt viktig uppgift är att öka Tjörns roll i det regionala samarbetet och att marknadsföra kommunen i vid bemärkelse. Information Informationsavdelningen producerar grafiskt material för hela kommunen och ger ut tidningen Vi på Tjörn fyra gånger per år. Avdelningen ansvarar för växel, medborgarkontor och webbmasterfunktion/hemsida. Informationsavdelningens övergripande mål är att ge snabb, korrekt och kvalitativ information om den verksamhet som bedrivs i kommunen. Genom medborgarkontor och växel ska stöd och service ges till allmänhet, myndigheter och kommunanställda. Inför 2007 ville avdelningen samordna kommunens olika kommunikationskanaler. Informationsavdelningen arbetade vidare med att samordna kommunens olika kommunikationskanaler, vilket föranledde diskussioner om och planering för en tydligare sammanhållen infrastruktur. Detta handlar om såväl arbetet med hemsidan som en utvecklad samverkan mellan medborgarkontor och växel. Avdelningen deltog i hög grad i arbetet med kommunens krisberedskapsplanering. I budgeten för 2008, Tjörn möjligheternas ö, utpekas tydligt att informationsarbetet är en prioriterad strategisk fråga. Mot denna bakgrund ska en kommunikationschef med ansvar för informationsavdelningen rekryteras. För kommunens växel utreds en ny teknisk lösning varvid även arbetsuppgifterna i medborgarkontor och växel kan komma att förändras. Ansvaret för och den organisatoriska hemvisten av webbmasterfunktionen ska förtydligas och en ny informationspolicy ska presenteras för kommunfullmäktige för beslut före sommaren Personal Personalavdelningens övergripande mål är att medverka till att Tjörns kommun uppfattas som en attraktiv arbetsplats där medarbetare kan uppnå personlig utveckling. Avdelningen ska stödja förvaltningarna i deras arbete med till exempel rehabilitering och insatser för att minska sjukfrånvaron. Inför 2007 ville personalavdelningen utveckla kommunens personal- och lönepolitik. Ledarna skulle stärkas genom utbildning och en gemensam kravprofil. Rutinerna kring personalrapportering skulle förbättras. Ett nytt samverkansavtal skulle börja ta form. Under året återupptogs det påbörjade arbetet med arbetsvärdering och lönekartläggning. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför ett likvärdigt arbete, något som också anges i Jämställdhetslagen. För att bidra till en minskad sjukfrånvaro inom kommunens verksamheter togs en ny rehabiliteringsvägledning fram. Vägledningen anger bland annat att personalavdelningen också kan delta som stöd i svårare rehabiliteringsärenden. Ett arbete påbörjades med att stärka kommunens ledare i deras roll som arbetsgivarföreträdare. Detta sker genom ett utbildningspaket som samtliga chefer ska delta i och som omfattar områdena arbetsrätt, lönesamtal, medarbetarsamtal, arbetsmiljö och samverkan med fackliga företrädare. För att ytterligare stärka ledarna och tydliggöra deras uppdrag gjordes också en gemensam kravprofil för dem, där det bland annat framgår att de ska ha förmåga att upprätthålla goda och tillitsfulla relationer med våra förtroendevalda samt kunna se helheten i kommunens verksamhet och alltid sätta kunden i fokus. Arbetet med att effektivisera rutinerna kring personalrapportering påbörjades. Förvaltningarna ska successivt gå in i ett webbaserat rapportsystem. Tillsammans med de fackliga företrädarna pågick ett utvecklingsarbete för att ta fram ett nytt samverkansavtal. Detta ska underlätta, understödja samt ge förutsättningar för samverkan mellan chef och medarbetare ute på arbetsplatserna. Personalavdelningen ska verka för att kommunen ses som en arbetsgivare och utveckla personalpolitiska riktlinjer som är kommunövergripande. Genom att slutföra arbetsvärderingsprojektet ska kommunens lönepolitik bli tydligare för medarbetarna. Under 2008 ska en pensionspolicy med syfte att tydliggöra kommunens ställningstagande i olika pensionsfrågor tas fram. Genom att arbeta vidare med ett nytt samverkansavtal ska personalavdelningen stötta förvaltningarna med att utveckla samverkansformer med de fackliga företrädarna. Fokus i avtalet ska ligga på medarbetarnas möjlighet till delaktighet och påverkan. Ekonomi Ekonomiavdelningen ansvarar för kommunens ekonomiska förvaltning och servar kommunstyrelse och kommunledning med planering, utredning, analys och kontroll. Avdelningen upprättar ekonomiska prognoser och bokslut. Ekonomiavdelningen ansvarar för kommunens kund- och leverantörsreskontra och sköter fakturering/ debitering på förvaltningarnas uppdrag. Ekonomiavdelningens övergripande mål är en strategisk ekonomistyrning för koncernen Tjörns kommun. Ett överordnat prioriterat mål är följsamhet gentemot beslutad budget. Avdelningen ska se till att nämnderna rapporterar avvikelser och beslutar om åtgärder för anpassning till beslutad budget. Mätetal baserade på balanserade styrkort ska utvecklas och visa effekterna av samverkan och följsamhet mot budget. Månadsuppföljningar för kommunen rapporterades de flesta månaderna under året. Delårsbokslut gjordes i april och augusti. Arbetet skedde i nära samarbete med ekonomer och förvaltningschefer. Bokslutsdialog hölls som vanligt i slutet av februari, där nämnderna presenterade för kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och representanter från partierna föregående års verksamhet, resultat och nyckeltal enligt de fyra perspektiven. En budgetdialog genomfördes under april, där nämnderna tagit fram behov av medel inför kommunstyrelsens arbete med budgeten. Under augusti genomfördes en presidie- och chefsgruppsträff där nämndordförande och förvaltningschef presenterade för KSAU och representanter från partierna hur verksamheten och dess ekonomi uppfyllt kommunfullmäktiges uppsatta mål så långt under året. Ekonomiavdelningen fortsatte att utveckla rapporteringsmodellen under året, och i det sista delårsbokslutet rapporterade nämnderna i de fyra perspektiven. Ekonomiavdelningen ska fortsätta ha fokus på budgetföljsamheten. Uppföljningsprocessen ska vidareutvecklas. Verksamheterna ska stödjas för att uppnå god ekonomisk hushållning och i framtagandet av nyckeltal. Från och med mars 2008 kommer inköpsfunktionen att tillhöra ekonomiavdelningen. Vårt mål för inköp/ upphandling är att minimera inköpskostnaderna för kommunkoncernen. En inköps- och upphandlingspolicy på området ska tas fram. IT och kvalitet IT- och kvalitetsavdelningen ansvarar för drift, support och utveckling av informationsteknik (IT) i kommunens verksamheter samt den interna och externa webben. Inom området för kvalitet ansvarar avdelningen för att förmedla kunskap, förståelse och förankring kring kvalitetsbegreppet, såväl som att vidareutveckla och driva kvalitetsarbetet så att det integreras som en naturlig 24 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 25

14 del i förvaltningarna och verksamheternas planeringsoch uppföljningsarbete. Inför 2007 skulle arbetet med systemsäkerhetsplaner och IT-säkerhetsinstruktioner fortsätta. IT-infrastrukturen skulle förbättras inom datalagring och säkerhetskopiering. Fiberdragning till några av våra verksamhetsplatser var också prioriterat område. Två större IT-systemupphandlingar skulle genomföras tillsammans med socialförvaltningen och barnoch utbildningsförvaltningen. Utbyggnaden av skolans IT-verksamhet skulle fortsätta enligt plan. Tjörns kommun arbetar för att bli en 24-timmarsmyndighet. Ett projektförslag skulle arbetas fram för att bli en 24-timmarswebb med en vision om en medborgarportal. Webbpolicyn skulle revideras under året. Inom kvalitetsområdet innebar 2007 fortsatt arbete med kommunens första tjänstegarantier, deltagande i jämförelseprojekt samt att genomföra och analysera medarbetarenkäten och Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarenkät. RESULTAT PER AVDELNING Kommunkansli Resultat (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Kommunkansli Kommungemenverksamhet Summa RESULTATRÄKNING Kommunkansli Resultat (tkr) Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 INTÄKTER Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Externa kostnader Kapitalkostnader Interna kostnader Summa kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Under året arbetade vi vidare i projektgruppen för krisledningsfrågor och förhoppningen är att den samverkan vi uppnått där ska utveckla vårt IT-säkerhetsarbete ytterligare under Dessutom installerades ett säkerhetssystem för bland annat extern inloggning. IT-infrastrukturen förbättrades under året då fiberförbindelser kopplades in mot Häggvallskolan och Utbildningscentrum Tjörns (UCT) lokaler. IT-systemupphandling genomfördes för skolan och ett nytt elevadministrationssystem infördes. Dessutom gjordes en upphandling för ett nytt lagrings- och säkerhetskopieringssystem. Införandet startade under senhösten. En portalprojektgrupp diskuterade formerna för Tjörn som 24-timmarswebb. Verksamheterna började successivt själva uppdatera sin information på den externa webbplatsen. Olika webbaktörer fick information och internutbildades för att bli mer aktiva i informationen på den externa och interna webbplatsen. Allt fler besöker hemsidan. Drygt 1,7 miljoner träffar på startsida noterades under 2007 (jämfört med 1,3 miljoner 2006). I kvalitetsarbetet arbetade vi tillsammans med två förvaltningar och Tjörns Bostads AB fram kommunens sex första tjänstegarantier. För att underlätta arbetet med dessa sammanställdes en rutinhandbok. SCB- och medarbetarenkäten genomfördes och analyserades. Inom verksamheten IT i skolan ska högstadierna prioriteras under Vi vill också arbeta vidare med personalens möjligheter att komma åt kommunens IT-miljö hemifrån. Datakommunikationen ska fortsätta att byggas ut med fiber i Kållekärrsområdet. Installationen av lagringssystem i kommunens verksamheter ska fortsätta och upphandlingen av socialförvaltningens IT-system slutföras. Det övergripande ITsäkerhetsarbetet ska fortsätta. Webbfunktionen ska flyttas till informationsavdelningen. Intranätets plattform ska bytas ut för att bättre kunna svara upp när det gäller integration i en framtida portal och 24-timmarswebb. En ny telefonilösning för Tjörns kommun ska tas fram under första halvåret Inom kvalitetsområdet vill vi utbilda arbetsledare i balanserad styrning. De första tjänstegarantierna driftsätts i början av 2008 och nya garantier ska tas fram. EKONOMI Kommunkansliet ansvarar för vissa kommungemensamma kostnader av extern natur, till exempel bidrag och medlemsavgifter till organisationer som Sveriges Kommuner och Landsting samt Göteborgsregionen. Kommunkansliet ska på kommunstyrelsens uppdrag följa upp nämndernas och bolagens ekonomiska redovisning. Liksom för övriga enheter hade kommunledningen uppdraget att bedriva verksamheten inom givna budgetramar. På grund av omfördelningar av kostnader från de olika förvaltningsområdena och bolagen redovisas ett underskott för kommungemensam verksamhet, motsvarande kronor. Den interna administrationen, kommunkansliet, redovisar däremot ett positivt resultat på kronor. Kostnader för exempelvis personalomställningar och förvaltningsspecifika projekt ska i huvudsak styras över till respektive nämndansvar. Samhällsbyggnad SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsnämnden är den lokala myndighet som inom kommunen hanterar miljö- och hälsoskyddsfrågor, plan- och byggfrågor, projekt, skärgårdsutveckling, räddningstjänst, trygghet, säkerhet och folkhälsofrågor samt samordnar kommunens trafikfrågor. Förvaltningens politiska uppdragsgivare är samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen, som ansvarar för markfrågorna. Visionen för samhällsbyggnadsnämnden är att i samverkan med andra skapa Tjörn möjligheternas ö. Det handlar om ett solidariskt samhälle, där alla oavsett bakgrund och förutsättningar kan leva ett bra och positivt liv. Vi behöver bli fler tjörnbor. Fler förvärvsarbetande medborgare ökar finansieringen och därmed kvalitén på vård, skola, omsorg och service. Demokrati är nyckelord för hållbar samhällsutveckling. Därför ska alla våra verksamheter präglas av öppenhet, engagemang och delaktighet samt utveckling av alla tre områdena. Men delaktigheten får aldrig försinka viktiga beslut där människors akuta problem står på spel. Tjörns kommun ska arbeta för att bli en trygg och säker kommun. KUNDER En stor och viktig del av verksamheten är kontakter med kunder, det vill säga allmänheten. Kontakten är omfattande och mångsidig och sker i form av rådgivning, myndighetsutövning, upplysningar, dialog med mera. Det övergripande målet ur ett kundperspektiv var att ge god service till medborgare och företag. Inför 2007 ville vi öka tillgängligheten på hemsidan, bland annat genom elektroniska blanketter. Vi ville också tydliggöra tidsåtgången för ärendehanteringen. Informationen och servicen till kunderna ökade i flera avseenden. Tjänstegarantier togs fram för bygglov och renhållningsdispens, och planinformationen sågs över och blev tydligare. Räddningstjänsten deltog i olika samhällsaktiviteter för att nå ut och informera allmänheten. Fler elektroniska blanketter skapades. Kvalitetsansvariga inom byggbranschen erbjöds att kostnadsfritt delta Ordförande: Hans Kristensson Förvaltningschef: Kristina Christiansson Antal anställda: 33 Deltidsbrandmän: 42 Resultat: + 1,8 MKr 26 Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden 27

15 SJUKTAL & PERSONALOMS. (totalt i procent) Sjuktal 5,1 3,6 Personalomsättning 15,2 10,0 på Bygginfos informationsträffar, där representanter från byggavdelningen fanns på plats. Information till och bemötande av kunder prioriteras högt och ska utvecklas. Vi vill ta fram fler tjänstegarantier. En översyn och förbättring ska göras av ärendehanteringssystemet. Hemsidans funktion och tillgänglighet ska ytterligare förbättras. Bättre kvalitet på ansökningshandlingarna samt utökade resurser och förbättrade interna rutiner ger förutsättningar för kortare handläggningstider. Andelen kompletta ansökningar ska följas upp. Kundenkäten ska utvecklas och följas upp. MEDARBETARE Förvaltningen har totalt 75 medarbetare, varav 42 är deltidsbrandmän. Verksamheten omfattar en mångfald av olika samhällsfrågor som kräver både bred och specialiserad kompetens av våra medarbetare. För ett fortsatt fullgott resultat och god arbetsmiljö skulle flera satsningar på medarbetarna prioriteras. Målet var att de skulle behålla och stärka sin höga kompetens och kunskapsnivå samt vara aktiva i utvecklingen av verksamhetens processer. Det pågående hälso- och friskvårdsarbetet skulle fortsätta, liksom arbetet med att säkerställa en god och säker arbetsmiljö. Alla skulle besvara en medarbetarenkät för att beskriva den upplevda arbetsmiljön. Under året deltog medarbetarna i ett antal kurser, konferenser och seminarier med syfte att upprätthålla och utveckla kompetensen och kunskapen om gällande lagstiftning. MEDARBETARENKÄT Samhällsbyggnad MEDARBETARENKÄT 2007 Totalt i kommun 2006 Totalt i kommun Svarsfrekvens, procent 96,8 61,6 80,0 64,9 Snittvärde 4,29 4,47 4,4 4,5 Resultaten är ett genomsnitt på en betygsskala 1-6, där 1 är lägst och 6 är högst. ANTAL ÅRSARBETARE Samhällsbyggnad ÅRSARBETARE Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Antal anställda (Deltidsbrandmän) (37) (5) (42) Summa 32,4 28,5 Resultatet på arbetsmiljöenkäten var över medeltal på avdelningarna förutom miljöavdelningen som hade ett betydligt lägre resultat. Förbättringsåtgärder har pågått under året. Arbetsbelastningen var stor och trots flera försök var det svårt att rekrytera nya medarbetare. Sjuktalet ökade. En kartläggning visade dock att orsaken inte är arbetsrelaterad. Den kontinuerligt höga arbetsbelastningen ställer stora krav på en god arbetsmiljö och möjligheter att behålla medarbetarnas höga kompetens genom inhämtande av ny kunskap. Det är viktigt att löpande följa upp personalbehovet och att det finns möjlighet att förstärka förvaltningen med nödvändiga konsultinsatser. Arbetsmiljö och friskvård är viktiga komponenter i helhetsbilden av en god arbetsplats och ska bevakas i det systematiska arbetsmiljöarbetet, på arbetsplatsträffar och liknande. Vi vill också sträva efter en arbetssituation som medger tid för utvecklande, dialog och uppföljning. VERKSAMHETENS PROCESSER Verksamhetens processer sträcker sig från inköp av mark till färdigbyggt hus. Processerna omfattar även samhällsfrågor i stort, från säkerhet till ökad miljö- och hälsomedvetenhet. Bygg Byggavdelningens verksamhet är huvudsakligen inriktad på ärendehantering, som ska göras med kunden i fokus samtidigt som lagstiftningskrav och politiska mål ska uppfyllas. Den utåtriktade verksamheten är en viktig förebyggande del av arbetet. Genom information och dialog ska förutsättningarna för god service samt uppfyllandet av krav och mål underlättas. Byggavdelningens prioriterade mål för 2007 var att ge medborgare och företagare god service, information och möjlighet till dialog. Beskeden skulle vara tydliga och byråkratin skulle minska. Handläggningstiderna skulle vara korta. Arbetssätt och samarbetsformer utvecklades under året för att nå en förbättrad servicenivå med snabbare handläggning och överlag höjd kvalitet. Målet nåddes dock inte helt, på grund av svårigheter att rekrytera personal. Samverkan såväl internt som externt måste utvecklas för att förbättra ärendehanteringen. Den information som ges via hemsida, direkt per telefon eller vid besök ska också utvecklas. Genom utbildning ska diariehanteringssystemets kapacitet utnyttjas mer effektivt. Hanteringen av klagomål ska förbättras, bland annat genom en central klagomålshantering. Den aktiva dialogen med olika kundgrupper bör utvecklas. Det måste avsättas tillräckligt med tid och resurser för att det påbörjade förbättringsarbetet ska fortsätta. Plan Avdelningen arbetar med markfrågor på uppdrag av kommunstyrelsen samt utarbetar översiktsplan och detaljplaner ville vi minska handläggningstiden för arbetet med översikts- och detaljplaner utan att påverka kvalitén negativt. Vi ville också arbeta fram planer för byggande av ett välavvägt utbud av bostadstyper och upplåtelseformer. En god mark- och planberedskap för verksamheter skulle tas fram, och kopplingen mellan arbetet med detaljplaner och avtals- och markfrågor utvecklas. Handläggningen av markärenden i bland annat prissättningsavseende skulle utvecklas. Under arbetet med detaljplanerna prövades olika sätt att minska handläggningstiderna utan att försämra kvalitén. Rutiner för samarbetet med konsulter och våra politiker, liksom anskaffande av kartmaterial, upprättande av avtal med mera förfinades och ledde fram till ett rationellare arbetssätt och underlag för bland annat ny delegationsordning. Under året pågick arbete med drygt 20 nya detaljplaner som ska ge kommunen en god planberedskap för såväl bostäder som verksamheter. Planarbetet kan leda fram till bostäder vid slutet av Vi ska fortsätta att söka lösningar för kortare handläggningstider med bibehållen kvalitet. Genom att utveckla samarbete med Tjörn Bostads AB och andra aktörer ska vi skapa ett välavvägt utbud av bostadstyper och upplåtelseformer. Avtals- och markfrågor ska i ett tidigt skede kopplas till planarbetet för att förenkla och snabba på genomförandet. För att klara detta måste mark- och exploateringsverksamhetens bemanning förstärkas och tonvikt läggas på markfrågor av stor vikt för kommunens långsiktiga utveckling. Handläggningen av mindre markärenden ska underlättas genom bland annat en förenklad prissättning. Miljöavdelningen Miljöavdelningen arbetar för att tillförsäkra kommunens invånare en god och uthållig livsmiljö. Avdelningen har som mål en god hushållning med naturvärden och naturresurser och jobbar med ärendehandläggning samt förebyggande genom tillsyn av och information om till exempel djurhållning och livsmedelshygien. Målet för 2007 var att erbjuda en kvalitetssäkrad myndighetsutövning med god service, korta handläggningstider, klara rutiner och tydliga mål för arbetet, inte minst ur ett arbetsmiljöperspektiv. Under året ville avdelningen framför allt arbeta för kortare och tydligare handläggningstider inom renhållningsdispens, värmepumpsärenden samt enskilda avloppsärenden. Under året hade miljöavdelningen stor personalomsättning, vilket tyvärr påverkade möjligheterna att hinna med allt som planerats. Tidvis ledde personalbristen till längre handläggningstider och försämrad service, bland annat inom klagomålshanteringen. Fokus för verksamheten låg i första hand på ärendehantering och planerade arbetsinsatser. Livsmedels- samt djurskyddsområdet påverkades av att samordningsansvarig djurskydds- och livsmedelsinspektör slutade sin anställning tidigt på året. Inför framtiden vill miljöavdelningen framför allt prioritera en förbättrad service till allmänheten, i form av kortare handläggningstider, bättre rutiner och service samt bättre information genom bland annat en mer aktuell och tillgänglig hemsida. Vi vill ses som en resurs för företagarna. Avdelningen vill också utveckla arbetet med budgetoch verksamhetsuppföljning och ärendehanteringssystemet MiljöReda. Projekt och utveckling Projekt- och utvecklingsarbetet innefattar ett stort verksamhetsområde av olika projekt som folkhälsa, skärgårdsutveckling, restaurering av natur och kulturvårdsmarker, hållbar teknik, trafikfrågor samt hantering av kart- och GIS-system (geografiskt informations-). Inför 2007 ville avdelningen samordna kommunens trafikfrågor samt medverka till en förbättring av kollektivtrafik och vägnät. Det övergripande målet var att arbeta framtidsinriktat och skapa en positiv utveckling av Tjörn. Startat kvalitetsarbete skulle fortsätta att utvecklas. Utvecklingen av folkhälsoarbetet och dess organisation skulle fortsätta fick folkhälsoarbetet en ny organisation genom skapandet av Tjörns råd för folkhälsa och hållbar utveckling. Arbetet för fler kollektiva resor utvecklades och gav gott resultat genom ett handlingsprogram som antogs av den egna nämnden och kommunstyrelsen. Dessutom startades en trafikgrupp för samordning av kommunens trafikfrågor. Skärgårdsutvecklingsprogrammet Carpe Mare avslutades och arbetet med det nya LEADER-programmet inom EU startade. Projekt- och utvecklingsavdelningens resurser ska läggas på förbättrad folkhälsa, drogförebyggande åtgärder, förbättrad tillgänglighet i samhället, fler kollektiva resor, samordning av kommunens trafikfrågor samt en bättre service till allmänheten. Avdelningen ska också medverka till att skapa fler och mer varierande boendeformer samt i att skapa en hållbar utveckling med bland annat fler hållbara transporter. Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Plan- och bygglagen (PBL) Lagen om byggfelsförsäkring Miljöbalken (MB) Livsmedelslagen Djurskyddslagen Tobakslagen Alkohollagen Lagen om hotell- och pensio natsrörelse Ordningslagen Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Lagen om brand- och explosiva varor (LBE) Arbetsmiljölagen Lagen om färdtjänst Lagen om riksfärdtjänst Vägtrafikkungörelsen Trafikförordningen Förvaltningslagen Sekretesslagen Renhållningsordningen Politiska mål- och budgetdokument Delegationsbestämmelser 28 Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden 29

16 NYCKELTAL Samhällsbyggnad Verksamhet Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 NÄMNDEN Antal paragrafer SBN Antal paragrafer AU 316 inget AU inget AU BYGG Antal dialogmöten 4 7 ej statistik Positiva förhandsbesked ej statistik Nya bostäder i beviljade bygglov 120 ej statistik ej statistik Påbörjade bostäder Kostnadstäckn.grad, bygglovsverks., % PLAN Antal bostäder i lagakraftvunna planer 27 3(68)* saknas Antal bostäder i pågående planer saknas Antal bostäder i prioriterade, ej påbörjade planer >55 saknas saknas Antal bostäder i avvaktande planer med plantillstånd saknas Antal antagna tätortsstudier 1 2 saknas Antal antagna program 2 2 saknas Antal inkomna planansökningar** saknas MILJÖ Antal ärendebeslut saknas Antal renhållningsdispenser saknas Antal värmepumpsärenden saknas Antal enskilda avloppsärenden saknas Antal kontroller livsmedelsanläggningar saknas PROJEKT OCH UTVECKLING Antal besökare, Folkhälsans arr RÄDDNINGSTJÄNST Antal utryckningar (larm) saknas Antal tillsyner enligt LSO*** saknas Antal tillsyner enligt LBE**** 5 10 saknas Antal utbildningsinsatser till skolbarn och kommunanställda 35 saknas saknas Antal aktiviteter för kommuninvånare saknas Info-insatser till företag enl LSO*** 9(2) 0 saknas RISK- OCH KRISHANTERING Skadekostnader, tkr Antal skador Antal utbildade anställda *Omvandlad fritidsbebyggelse ** Redovisas i antal detaljplaner då det utifrån inkomna ansökningar inte går att göra någon bedömning av antal bostäder. ***Lagen om skydd mot olyckor ****Lagen om brandfarliga och explosiva varor Målet är en trygg och säker kommun enligt världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer. Räddningstjänsten Räddningstjänsten arbetar med skydd mot olyckor i flera steg: förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. Räddningstjänsten skulle arbeta med skydd mot olyckor samt verka för att bli mer synliga i samhället arbetade vi aktivt med att identifiera och förebygga olyckor, samt att finnas nära och tillgängliga för allmänheten och ta del av samhällsutvecklingen. Vi anpassade organisationen och resurserna till samhällets hotbilder och samverkade såväl lokalt och regionalt som nationellt vill vi analysera resurser och material utifrån vårt geografiska område och den lokala riskbilden. Analysen berör bland annat åtgärder vid olyckor och brand, med målet att konsekvenser av dessa blir så små som möjligt. Detta är särskilt viktigt i våra äldre samhällen med tätliggande trähus. Riskhantering och krisledning Riskhantering är att ta hänsyn till risker för skador i planeringen av verksamheten, något som i stor utsträckning redan görs. Skillnaden är att vi genom riskhanteringen för en teknik som gör att vi kan angripa skaderiskerna systematiskt. Arbetet innebär således en systematisk analys av riskerna i de olika verksamheterna och förslag till åtgärder, uppbyggnad av rutiner för skaderapportering och en risköversikt där kommunens säkerhetspolicy och övergripande frågor behandlas. Samhällets krishanteringssystem bygger i stort på att ansvaret för att hantera en kris eller olycka ska följa närhetsprincipen. Gemensamt för alla tänkbara händelser är att de inträffar i en kommun, vilket medför ett lokalt kommunalt ansvar för förberedelser och hantering av det inträffade. Krisledning i kommunen ska utövas med Tjörns kommun som samordningsansvarig, både i det förberedande och i det akuta skedet. Det övergripande målet för kommunens riskhantering och krisledning är att verka för En trygg och säker kommun, som är ett politiskt beslut. I enlighet med säkerhetspolicyn skulle stor omsorg ägnas åt fortlöpande utbildning och information till alla medarbetare. Målet för 2007 var att Tjörns kommun skulle ha god kunskap om risker och sårbarhet som kan påverka den egna verksamheten, vilket även skulle identifieras genom risk- och sårbarhetsanalyser. God framförhållning och planer för uthållighet skulle eftersträvas. Arbetet med En trygg och säker kommun startades 2007 och Riskhanteringsgruppens verksamhetsområde fick en central roll i hela den kommunala verksamheten. Gruppen utökades med ett av kommunalråden som ordförande samt kommunchefen. Fokuseringen på säkerhetsarbetet blev allt bättre under året. Det visade sig dock att många med ett säkerhetsansvar hade svårt att hinna med de ökade kraven inom säkerhetsarbetet. Under året bildades en projektgrupp med uppgift att få ordning på krisledningsarbetet. En ny krisledningsorganisation skapades och arbetet med att bygga kommunens krisledningsplats startade. Kommunfullmäktige antog en ny lednings- och informationsplan för hantering av extraordinära händelser eller andra allvarliga vardagsolyckor. En projektledare anställdes för att tillsammans med förvaltningarna göra risk- och sårbarhetsanalyser. Tillsammans med länsstyrelsen genomfördes en krisövning och en stabsutbildning. För att Tjörn ska vara en trygg och säker kommun behövs en bättre samordning av det totala säkerhetsarbetet inom kommunen. Varje förvaltning ska ha en egen säkerhetsplan, och tid måste avsättas för dem med ett säkerhetsansvar att hinna med de ökade kraven inom säkerhetsarbetet. Tjörns kommuns organisation för krisledning måste regelbundet utbildas och övas i sin förmåga att hantera extraordinära händelser eller andra allvarliga vardagsolyckor. Alla förvaltningar och kommunala bolag ska ha en egen lednings- och informationsplan. Inom Tjörns kommuns geografiska område ska alla viktiga aktörer och krafter inom krisledningsområdet samverka i ett krishanteringsråd. EKONOMI Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt för en större grad av självfinansiering, genom bland annat taxor, avgifter och sålda tjänster. Intäkter och kostnader ska bokföras på ett sätt som gör det lättare att följa upp verksamheten. Miljöavdelningen håller på att ändra inriktning från att till största delen få sina intäkter via kommunbidrag till att finansiera verksamheten med taxor och avgifter. Krisberedskapen finansieras av bidrag från Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Inför 2007 ville vi se över utgifter och intäkter och på så sätt skapa en god ekonomisk hushållning och få en budget i balans. Byggavdelningens verksamhet var 2007 mycket omfattande och slutade på ett positivt resultat på kronor. Överskottet berodde på att bygglovsintäkterna blev betydligt högre än planerat. Personalbrist innebar dels minskade personalkostnader, dels en arbetsbelastning som gjorde att tiden inte räckte till budgeterad kompetensutveckling. Planavdelningen noterade ett överskott på kronor, mycket tack vare att privata detaljplaner gav ett önskat nollresultat. Kostnader för översiktlig planering och MBK (MätningBeräkningKarta) blev dessutom avsevärt lägre än budgeterat. Även planavdelningen fick minskade personalkostnader till följd av många vakanser, något som också ledde till minskade driftskostnader på exploateringsfastigheterna där många arbetsuppgifter inte kunde fullgöras. De två poster inom planavdelningen som visade störst underskott i förhållande till budget var fördröjda eller inte genomförda fastighetsförsäljningar som avdelningen ändå lagt ner stor tid på samt service till våra kunder gällande arrenden och mark. Miljöavdelningen noterade ett överskott på kronor. Där gjordes under året en översyn av olika taxor med målet att nå en högre grad av självfinansiering. Även här gav hög personalomsättning med längre vakanser lägre personalkostnader än budgeterat. Projekt- och utvecklingsavdelningens överskott vid årsslutet var kronor, mycket till följd av att Agenda 21-arbetet varit inaktivt under året. Överskottet kunde också tillskrivas överförda bidrag inom folkhälsoarbetet, sålda tjänster samt lägre personalkostnader på grund av sjukdom. Kollektivtrafiken (Västtrafik) visade ett underskott på Även prognosen för 2008 visar redan nu på ett större underskott, något som verksamhetens kommande budgetram sannolikt ska anpassas till. Räddningstjänsten visade år 2007 ett underskott på kronor, vilket berodde på ett flertal saker. En del var att deltidsbrandmännens löneavtal blev dyrare än budgeterat. Den ålderstigna vagnsparken orsakade en del dyra reparationer, kostnaderna för marknadsföring och ADB blev högre än beräknat liksom kostnaden i samband med större sommararrangemang. Resultatet påverkades också av att ett bidrag från Krisberedskapsmyndigheten flyttades från räddningstjänsten till krisberedningen. Staben, riskhantering samt krisledning fick ett underskott på kronor, främst på grund av högre personalkostnader. Målet är en god ekonomisk hushållning med en bra uppföljning av verksamheten. RESULTAT PER AVDELNING Samhällsbyggnad Resultat (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Stab, säkerhet Miljö Bygg Projekt, utveckling Plan, exploatering Räddning Summa RESULTATRÄKNING Samhällsbyggnad Resultat (tkr) Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 INTÄKTER Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Externa kostnader Kapitalkostnader Interna kostnader Summa kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden 31

17 Ordförande: Bo Isaksson Förvaltningschef: Lars Eriksson Antal anställda: 80 Resultat: -14,1 MKr Teknik och service TEKNIK- OCH SERVICENÄMNDEN Teknik- och serviceförvaltningen Teknik- och servicenämnden med förvaltning ansvarar för kommunens avdelningar inom vatten och avlopp, renhållning, lokalvård, hamnar, färjetrafik, fordon samt gata/natur som bildades efter en omorganisation Nämnden ansvarar också för kommunens arbetsmarknadsavdelning, AMA startar den nya måltidsavdelningen, som ska samordna kommunens totala måltidsverksamhet. Att samtliga avdelningar blev mer serviceinriktade, genom bättre ärendehantering och bemötande, syntes på kundernas överlag mycket positiva respons. Enkäter som gjordes bland kunderna i gästhamnarna visar att de var mycket nöjda med servicen. Där hade också en stor satsning gjorts på hamnvärdarnas kundrelationer. Ett område som dock renderade stor frustration och många klagomål var sommarens sophämtning. Funktionen ligger på entreprenad hos Renova, vars brist på personal ibland ledde till utebliven hämtning. Renhållningsavdelningen närmade sig dock målet om bättre service, bland annat genom användandet av ett nytt statistikprogram som tydligare visar vad kunder efterfrågar och har synpunkter på. Även färjetrafiken arbetade med kundåterkoppling genom att hänga upp synpunktslådor på färjorna. Revideringen av hemsidan blev inte klar under 2007 men bör bli det under första kvartalet Vi vill fortsätta arbetet med att förbättra servicen. Den reviderade hemsidan ska färdigställas. Dessutom ska våra taxor och dokument ses över och göras tydligare, delvis i form av så kallade tjänstegarantier inom framför allt vatten och avlopp samt renhållning. Vårt arbete med intern kontroll och kvalitetssäkring ska styras mot att optimera kundrelationerna. Kundenkäter om bland annat renhållning ska göras. MEDARBETARE Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs. Genom att tydliggöra varje medarbetares ansvar och mandat skapar vi ett gott samarbets- och umgängesklimat. Trivseln på jobbet är god, vilket i förlängningen ger nöjda kunder. Teknik- och serviceförvaltningens breda verksamhetsområde gör att medarbetarna har vitt spridda kompetenser och utbildningar. Inom samtliga avdelningar finns en avdelningschef och ett antal handläggare. Majoriteten av medarbetarna är yrkesutbildade och inom relevanta områden certifierade. rade arbetsplatsträffar varje månad, med undantag för vatten- och avloppsavdelningen under en kortare tid. Ledarorganisationen förtydligades, bland annat inom lokalvården där två medarbetare uppgraderades till gruppledare. Avdelningen genomförde också ett antal åtgärder för att öka tryggheten i arbetet, bland annat genom tydligare arbetsbeskrivningar och grupparbeten. Målet med en svarsfrekvens på 80 procent i medarbetarenkäten nåddes inte men antalet svarande ökade stort jämfört med 2006 och ligger över kommunsnittet. Bortfallet kan delvis förklaras med bristen på tillgång på dator för många medarbetare. Enkätresultaten var överlag positiva och diskuterades på arbetsplatsträffar. En modell för medarbetar- och lönesamtal togs fram och användes med gott resultat. Modellen presenterades även vid kommunövergripande Ledarforum. Genom en omorganisation skapades de nya avdelningarna gata/natur och renhållning, då även en ny avdelningschef rekryterades internt. 1,5 tjänster avslutades på arbetsmarknadsavdelningen, vilket medförde att personalkostnaderna anpassades till de nya budgetförutsättningarna. Två gruppledartjänster tillsattes inom lokalvården, där även målet om mångfald möttes i rekryteringarna. Avdelningens vikarieorganisation fungerade bra. Inom renhållningsavdelningen gjordes en omorganisation, då en ny avdelningschef och en renhållningshandläggare anställdes. Den förvaltningsövergripande personalomsättningen på 4-7 procent tycker vi vittnar om att vi har medarbetare som är attraktiva på andra marknader. Samtidigt ger den oss möjlighet att anställa nya medarbetare med andra kunskaper och erfarenheter. KUNDENKÄT Teknik och service GÄSTHAMN Mycket bra Bra Mindre bra Dåligt Skärhamn Dyrön Klädesholmen Åstol Nämnden och förvaltningens mål för verksamheterna är att ständigt utvecklas till att bli mer effektiva och kundorienterade. Detta skapas genom att samtliga medarbetare medvetandegörs kring sitt uppdrag och sitt mandat. Denna tydlighet och delaktighet kombinerat med rättmätigt beröm för kreativitet och initiativförmåga ger trygga och nöjda medarbetare som kan sätta sig in i kundernas situationer och dilemman. Vi vill bli respekterade genom att förvaltningens vitt skilda kundgrupper upplever att de får ett korrekt och tydligt bemötande med svar inom rimliga tider, så också när de levererade svaren med tillhörande förklaringar går i motsatt riktning gentemot kundens önskan. KUNDER Förvaltningens bredd gör att i stort sett alla kommuninvånare är kunder, kanske främst genom avdelningarna för vatten och avlopp samt renhållning. Såväl boende som turister är kunder till gata/natur och hamnar, och den sistnämnda har även företag inom och utom kommunen som målgrupp. Arbetsmarknadsavdelningen riktar sig främst till kommuninvånare. Flera samhällsgrupper, från förskolebarn till äldre inom hemtjänsten, är kunder till den blivande måltidsavdelningen. Där består kundgruppen även av andra kommunala förvaltningar, som köper servicen av teknik- och serviceförvaltningen. Sådana interna köp av uppdrag görs även med lokalvårdsavdelningen och arbetsmarknadsavdelningen. Förvaltningens övergripande mål, som genomsyrade samtliga avdelningar, var att uppfattas som mer serviceinriktad. Kunderna skulle lättare nå oss och få tydligare besked, dels genom en förbättrad hemsida och dels efter att samtliga medarbetare utbildats i och medvetandegjorts om vikten av god kundvård. Det övergripande målet för förvaltningens samtliga avdelningar var att förbättra arbetsplatsträffarna (APT) med betoning på mål och delaktighet. Alla medarbetare skulle vara med. Inom några avdelningar skulle också ledningsorganisationen bli tydligare. Vi ville arbeta för att 2007 års medarbetarenkät skulle få en svarsfrekvens på minst 80 procent och att resultaten skulle diskuteras på arbetsplatsträffar i syfte att identifiera förbättringsområden. Förvaltningsövergripande lönekriterier och en modell för medarbetar- och lönesamtal skulle tas fram. Vid rekrytering skulle en större mångfald eftersträvas vad gäller ålder, kön och nationalitet. Vikarier inom lokalvården skulle knytas till distrikt för större trygghet och bättre kvalitet. Flera avdelningar ville erbjuda kompetenshöjning. Samtliga avdelningar hade regelbundna och strukture- Del av marknadsundersökning i gästhamnarna. Uppfattning i procent om mottagande och bemötande. MEDARBETARENKÄT Teknik och service MEDARBETARENKÄT 2007 Totalt i kommun 2006 Totalt i kommun Svarsfrekvens, procent 61,9 61,6 52,9 64,9 Snittvärde 4,66 4,47 4,80 4,50 Resultaten är ett genomsnitt på en betygsskala 1-6, där 1 är lägst och 6 är högst. ANTAL ÅRSARBETARE Teknik och service ÅRSARBETARE Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Fördelning Summa 69,96 83,41 32 Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden 33

18 Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Kommunallagen Arbetsmiljölagen VA-lagen Renhållningsförordningen Livsmedelslagen SJUKTAL & PERSONALOMS. (totalt i procent) Sjuktal 7,9 5,7 Personalomsättning 13,7 7,6 Olika utbildningsinsatser genomfördes, bland annat i geografisk informationssökning (GIS) för de avdelningar och medarbetare som använder programmet. VA:s och renhållningens kundtjänst utbildades i förbättrade kundrelationer, medan färja och gästhamn genomgick kurser i krishantering och säkerhet. Däremot ledde resursbrist till att planerade utbildningar inte genomfördes för lokalvårdsavdelningen. I samband med att den nya måltidsavdelningen startar 2008 får teknik- och serviceförvaltningen en stor personalökning, från 95 årsarbetare till cirka 150. Även vatten- och avloppsavdelningen (VA) behöver förstärkas, bland annat med en projektledare, en driftingenjör, en anläggningsarbetare och en drifttekniker. Ett övergripande mål för medarbetarna är att sträva efter en ökad kompetensnivå vid främst rekryteringar. Vi vill också arbeta mot stereotypa könsmönster. Värdet på medarbetarenkäten måste höjas och svarsfrekvensen bli bättre. Medarbetarna ska också erbjudas kompetensutveckling, friskvård och certifiering inom de yrkesgrupper det är relevant. Den personliga utvecklingen ska göra att medarbetarna känner större delaktighet i allt vi arbetar med. VERKSAMHETENS PROCESSER Förvaltningen har en bred verksamhet vars processer skiljer sig avsevärt mellan avdelningarna. Gemensamt för samtliga är en medveten satsning på kundservice. Lokalvård Lokalvårdens verksamhet bedrivs företrädesvis i skolor och förskolor. Uppdrag finns på 27 olika arbetsplatser. Lokalvården ville utveckla och stärka kundrelationerna genom att erbjuda snabb och högkvalitativ service utöver de ordinarie städuppdragen. Avdelningen ville också förbättra kommunikationen och nåbarheten på enheterna. Den tekniska standarden skulle höjas. En distriktsindelning ledde till bättre kommunikation med våra kunder, samtidigt som avdelningen fick bättre interninformation och större ansvarstagande för varje medarbetare, bland annat i ekonomi och inköp. Ett antal åtgärder gjordes för att skapa trygga arbetsplatser med en tydlighet i ansvar och uppdrag. Vi erbjuder idag bra och snabb service utöver våra ordinarie uppdrag. Då vi inte kan åta oss ett uppdrag rekommenderar vi alltid ett alternativ. Under året skapades några nya mindre uppdrag. Samtidigt förlorade avdelningen ett uppdrag i samband med att skolan på Dyrön lades ner. På grund av resursbrist kunde den tekniska standarden inte höjas. Vår målsättning för 2008 är att verksamheten ska präglas av ett kund-, medarbetar-, ekonomi- och miljöfokus. Avdelningen vill verka för att få fler uppdrag. Organisationen ska utvecklas ytterligare, såväl operativt som strategiskt, med delegerade ansvar, distriktsutveckling, nätverk med mera. Den tekniska standarden ska höjas, både vad gäller städteknik och kommunikation. Måltid Måltidsavdelningen startar inom teknik- och serviceförvaltningen vid årsskiftet 2008 men fungerade under 2007 som en kombination av utredning och projekt i syfte att skapa en helhetslösning för kommunen, där målet är att skapa en effektiv och kvalitativt stark gemensam måltidsorganisation. Ett centralkök skulle byggas på Häggvallskolan så att den gemensamma verksamheten kunde starta sommaren Det långsiktiga målet är att vid utgången av 2010 uppfylla regeringens mål på att 25 procent av all den offentliga konsumtionen av livsmedel är ekologisk. Det lokala delmålet är att tio procent av livsmedlen är ekologiska redan Om- och tillbyggnaden av kommunens blivande centralkök på Häggvallskolan påbörjades och beräknas stå klar sommaren Standarder för hur alla mottagningskök ska se ut och vara utrustade togs fram. Bemanningsstrukturen blev klar och förhandlingar med medarbetarna avslutades. Uppgradering gjordes av relevanta IT-program för mängd-, kost-, närings- och kostnadsberäkningar. Ett kortsiktigt mål är att ha en smidig övergång till centralkök, även under det första halvåret 2008 då köksdelen på Häggvallskolan fortfarande byggs om. Under tiden använder vi oss av befintliga kök och gamla tekniker, bland annat fortsatt utkörning av varm mat. Ett långsiktigt mål är att successivt utveckla ett system med alternativrätter. Vi vill också i större utsträckning använda oss av närproducerade samt ekologiskt odlade råvaror, i enlighet med regeringens mål. Arbetsmarknad (AMA) Arbetsmarknadsavdelningens uppdrag är att medverka till att arbetsföra människor så långt som möjligt är i arbete, utbildning, sysselsättning och/eller rehabilitering för att nå egenförsörjning. Uppdragsgivare är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt kommunens avdelningar individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Verksamheten är och måste vara flexibel, då såväl behov som ekonomiska förutsättningar varierar. Avdelningens övergripande mål för 2007 var att erbjuda deltagare individuellt anpassad planering för att uppnå målet egenförsörjning. Vi skulle hålla hög kvalitet på uppdragen. Avdelningen skulle också delta i utvecklingsprojektet Livskompetens 50+, vars syfte var att tydliggöra och på sikt påverka samhällets attityder och system som berör äldre arbetskraft. Många av deltagarna gick från att vara beroende av a- kassa och försörjningsstöd till egenförsörjning genom arbete eller studier. Via vår medverkan i Livskompetens 50+ medverkade vi till att uppmärksamma diskrimineringen av äldre arbetskraft. Arbetsträningsplatser inom traditionellt kvinnliga yrken startades. Verksamheten gjorde mycket arbete som syntes utåt, till exempel nya bänkar i Rönnäng och Skärhamn, plantering och röjning i Myggenäs korsväg och hjälp i det praktiska arrangemanget i samband med Ostindiefararens besök i Skärhamn. Förändringar i arbetsmarknadspolitiken medförde att antalet deltagare från arbetsförmedlingen minskade särskilt inom Datorteket men samtidigt nyttjades avdelningens kompetens och resurser av Arbetsförmedlingen, för att träna/pröva arbetsförmågan hos långtidsarbetslösa. Ungdomsarbetslösheten på Tjörn var i slutet av året nere under en procent. Tillsammans med övriga kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund ansöker arbetsmarknadsavdelningen om bidrag från EU:s socialfond för att i ett projekt försöka finna nya metoder för att hjälpa olika grupper till egenförsörjning och egenansvar. Målgrupperna är unga med försörjningsstöd som befinner sig i övergången mellan studier och arbetsliv samt personer med utländsk bakgrund eller som trots den goda arbetsmarknaden har svårt att etablera sig. Bra arbetsträningsplatser ska skapas genom ökat samarbete med externa arbetsgivare. Fortsatt god samverkan med övriga avdelningar ska göra kommunen ännu mer inbjudande för såväl boende som besökare. Vatten och avlopp (VA) Kommunens vatten- och avloppsverksamhet består av produktion, distribution, nyanläggning och administration. Produktionsområdet innefattar rening av råvatten till dricksvatten i kommunens vattenverk och att rena spillavloppsvatten i kommunens avloppsreningsverk. Distributionen ansvarar för leverans av dricksvatten från vattenverken till kunderna samt avledning av deras spillavloppsvatten till avloppsreningsverken. Dessutom görs mätning och revisionsbyten av vattenmätare. Nyanläggning arbetar med saneringar och nyanläggningar av ledningsnät med tillhörande anordningar. Administrationen svarar för verksamhetens kundtjänst, á jourhållning av ledningskartan, kundregister, kundservice, information, taxefrågor, utredningar, projektering, budget och fakturahantering. NYCKELTAL Teknik och service Verksamhet Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 ARBETSMARKNAD (AMA) Deltagare i genomsnitt Ferieplatser/feriekurser VATTEN OCH AVLOPP (VA) Förluster i dricksvatten, % 20,0 21,0 22,5 Förluster i dricksvatten, m Prod. mängd dricksvatten, m Renad mängd avloppsvatten, m Prod.kostn. dricksvatten, kr/m 3 * 2,47 2,50 2,24 Reningskostnad avlopp, kr/m 3 * 3,49 3,32 3,35 FORDON Andel miljöfordon under 3,5 ton, % HAMNAR Gästnätter i alla gästhamnar (båtar) Intäkter fritidshamnar, tkr Kommunbidrag handelshamnar, tkr FÄRJETRAFIKEN Total gångtid timmar färjan Hakefjord Kostnad per tur Hakefjord, kr Antal turer per år med Hakefjord ville avdelningen upprätta kontrollplaner för läckagesökning. Förluster av dricksvatten skulle inte överstiga 15 procent av producerad mängd. Tillsammans med renhållningsavdelningen skulle en lösning sökas för återföring av slam och kompost till kretsloppet. Verksamheten skulle kvalitetssäkras genom att enskilda medarbetares kunskaper dokumenteras digitalt och blir verksamhetens gemensamma kunskaper. VAledningskartan skulle förbättras och kompletteras. GIS (geografiskt informationssystem) skulle bli ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet. Avdelningen ville också planera för förebyggande underhåll. Driften av reningsverk, vattenverk och pumpstationer skulle optimeras. Mängden inläckage av ovidkommande vatten till reningsverken skulle minska. Läcksökningen genomfördes vid misstanke om vattenläckor. Upprättande av kontrollplaner för läcksökning påbörjades. Förlusten i dricksvatten minskade jämfört med Återföring av slam blandat med kompost till kretsloppet blev inte av. Istället upphandlades transporter av behandlat slam från reningsverken. Transportkostnaderna kommer att minska i och med att slammet från Ängholmen och Skärhamn används som del i ett tätskikt vid sluttäckningen av Heås deponi. VA-ledningskartan kompletterades till viss del med nya områden. En första internutbildning i GIS genomfördes. Arbetet med kunskapsöverföring påbörjades och kommer att fortsätta under Förebyggande underhåll påbörjades, bland annat genom nya saneringsplaner och kartläggning av inträngande och ovidkommande vatten till spillavloppsledningar i Kållekärr. Två bräddavlopp kopplades bort *exklusive kapitalkostnad 34 Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden 35

19 i Skärhamn. Optimering av driften vid pumpstationer påbörjades. Den övergripande VA-planen sågs över, vilket bland annat resulterade i en förstudie och tillståndsansökan av en överföringsledning från Skärhamn till nytt avloppsreningsverk vid Ängholmen. Samtidigt påbörjades en liknande förstudie och ansökan om en ny vattenledning mellan Skärhamn och Kyrkesund. I enlighet med uppdrag avslutades projektering och upphandling för VA-utbyggnad i Hakenäset och påbörjades i Utäng. Dessutom studerades alternativa VAlösningar för Björholmen. Under juli bedömdes dricksvattnet från Kyrkesund till Långekärr som otjänligt på grund av förekomst av koliforma och E-kolibakterier, vilket berodde på en trasig automatisk luftningsventil. Ledningsnätet klorerades och spolades. Händelsen fick avdelningen att kontrollera alla automatiska luftningsventiler på dricksvattenledningsnätet. Ett tiotal fick ersattas. Arbetet med att minska mängden av ovidkommande vatten till avloppsreningsverken fortsätter. Målet är en minskning med fem procent jämfört med Även förlusterna av dricksvatten från ledningsnätet ska minska, med tio procent jämfört med 2006 som mål. En utmaning för den framtida VA-verksamheten är att trygga tillgången på dricksvatten. I samverkan med Stenungsunds kommun ska Tjörns VA-avdelning ansöka hos Miljödomstolen om tillstånd till vattendom i Ålevatten, med möjlig leveransstart 2010/2011. Övriga uppgifter vi ser nödvändiga är utbyggnader av avloppsreningsverk och överföringsledningar samt en fortsatt utbyggnad av nya VA-verksamhetsområden. Dessutom ska en fortsatt sanering av befintligt ledningsnät och fortsatta driftoptimeringar vid anläggningarna pågå de närmaste åren. Fordon I enlighet med kommunens fordonspolicy och miljökrav ska fordonsavdelningen arbeta med anskaffning, användning och avveckling av fordon upp till 3,5 ton. Avdelningen skulle den 1 april 2007 ta över samtliga kommunala fordon under 3,5 ton. Inom ett halvår efter det skulle inventeringar göras på varje fordon avseende genomförd service, funktion, inbetalda skatter, genomförda besiktningar, eventuella plåt-, rost- och lackskador, däckens kondition samt huruvida fordonen bar kommunens logotyp ska hälften av kommunens fordon vara så kallade miljöbilar. Övertagandet av fordon och inventeringen av dessa gjordes, vilket visade att behovet av nyanskaffning och åtgärder var större än väntat. Kostnaden blev därför högre än avdelningen budgeterat för men resulterade i att fordonsparken nu är i ett representabelt och trafiksäkert skick. Tack vare ersättningsfordon behövde ingen verksamhet stå stilla under arbetet. Vid slutet av 2007 utgjordes 20 procent av fordonsparken av miljöbilar. Upphandlingen av dessa visade sig dock ge ett begränsat urval, särskilt för transportfordon. Trots att marknaden ännu inte erbjuder arbetsfordon och lastbilar som uppfyller kommunens miljökrav har dessa närmat sig uppsatta gränsvärden. Målet för 2008 att minst hälften av kommunens fordon är miljöbilar innebär i praktiken 20 stycken. Dessa ska anpassas efter verksamheternas behov och ekonomi, vilket ställer krav på större utbud. Därför krävs en ny upphandling av leverantörer. Hamnar Hamnavdelningen är indelad i tre ansvarsområden: gästhamnar, fritidshamnar och handelshamnar. Gästhamnarna har lika många besökare som Marstrand sommartid och utgör en betydande del av besöksnäringen på Tjörn. Dyrön, Åstol, Klädesholmen och Skärhamn har kommunala gästhamnar. Ledord för verksamheten är service och säkerhet. Kommunens tio fritidshamnar är utarrenderade till båtföreningar, som lyckas bra med att hålla en god standard på hamnarna. Handelshamnar finns i Skärhamn, Rönnäng, Kyrkesund samt på Åstol, Dyrön, Klädesholmen, Tjörnekalv och Härön. Inom handelshamnarna finns sex färjeterminaler och den totala kajlängden för alla hamnar är 844 meter. Handelshamnarna används främst av fiskebåtar, kustbevakningen, små fraktbåtar och färjetrafik. Målet för gästhamnarna var att på nytt godkännas för Blå flagg, som borgar för bra miljö, kvalitet och säkerhet. Även värdskapet skulle utvecklas. Fritidshamnarna skulle bli kostnadsneutrala och ge kommuninvånarna större tillgång till båtplatser. Därför sattes målet upp att skapa nya avtal med båtföreningarna, med principen att en båtplats ska kosta lika mycket i alla hamnar. Handelshamnarna skulle minska behovet av ekonomiska bidrag från kommunen, bland annat genom ökad nyttjandegrad och försäljning av outhyrda sjöbodar i Almösund. Dessutom ville avdelningen inventera de strandnära områden som saknar arrende men ändå används till båtplatser. På samtliga gästhamnar vajade Blå flagg och bland annat enkäter visade att kunderna var nöjda med värdskapet. Anläggningarna fungerade bra, trots visst slitage. Ett förslag på nytt avtal med båtföreningarna som sköter fritidshamnarna togs fram. Förslaget togs inte emot positivt av föreningarna och återremitterades med uppdraget att förtydliga kostnadsbilden. Det gamla avtalet förlängdes ett år. Trots markant minskat kommunbidrag klarade handelshamnarna sitt uppdrag bra, mycket tack vare att alla kajer kunde nyttjas effektivt. Däremot slutfördes inte avyttringen av outhyrda sjöbodar. Inventeringen av strandnära områden vilar i väntan på beslut från kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Hamnavdelningen vill arbeta för att utvidga några av gästhamnarna, i första hand Skärhamns och Dyröns södra gästhamn. En ökning med tillsammans 120 platser skulle under högsäsongens 40 dagar kunna ge upp till ytterligare gästnätter. Vi vill också utveckla och marknadsföra systemet med bokningsbara platser. På fritidshamnssidan ska ett reviderat avtalsförslag presenteras under första kvartalet Ett annat mål är att med kommunens miljöavdelning ta fram riktlinjer för utformning och användande av spolplattor i kommunens båthamnar. För handelshamnarna vill vi ytterligare optimera logistiken vid uthyrning av kajytor samt utföra nödvändigt underhåll. Inventeringen av strandlinjen i syfte att få in arrenden för enskilda bryggor kan påbörjas när och om politiken fattar sådant beslut. Kopplat till denna inventering kan eventuellt också nya tänkbara kommunala båtplatser finnas. Färjetrafiken Färjetrafiken inom Tjörns kommun bedrivs på två linjer, mellan Härön och Kyrkesund med båten St:Olof och mellan Rönnäng, Åstol, Dyrön och Tjörnekalv med båten Hakefjord. Till denna linje finns också en reservfärja vid namn Tjörn. Trafiken från Rönnäng är bemannad dygnet runt. Vid tid utanför turlistan har jourhavande besättning telefonberedskap för att utföra ambulans- och andra akuta transporter för räddningstjänsten med flera. Färjeavdelningens övergripande mål var att erbjuda säkra och bra anpassade resor för såväl enskilda som företag med godsleveranser. Trafiken skulle vara kostnadseffektiv och miljömedveten. För 2007 var målet att möta upp det ökade behovet av turer i samband med att skolorna på Åstol och Dyrön lades ner. Tillsammans med Västtrafik anpassades turlistan för att kunna tillgodose de flestas behov av resor. Turtätheten ökade genom införandet av fraktfria turer under högtrafik, vilka anpassades efter skoltider. Regelbundna säkerhetsövningar gjordes och miljöfrågor togs upp på arbetsplatsträffar (APT). Tack vare ökad delaktighet för medarbetarna kunde underhållskostnaderna minska betydligt. Enligt beslut från Västtrafik, som är färjetrafikens uppdragsgivare, ska all kollektivtrafik vara handikappanpassad Detta, och det faktum att farvattnet kring Rönnäng fått en ny klassificering, gör att en ny färja måste införskaffas snarast. Färjan till Härön berörs endast av handikappsanpassningen. Renhållning Avdelningen ansvarar för insamling och transport av hushållens avfall samt behandling av detta. Själva insamlingen görs via avtal ( ) med renhållningsbolaget Renova (där Tjörns kommun är delägare) och görs enligt den så kallade Tjörnmodellen. I den fästs stort avseende vid miljöriktig sortering och minskad negativ miljöpåverkan. Renova ansvarar också för omhändertagandet av det farliga avfall som lämnas på återvinningsstationen i Heås. Återvinningsstationen var kommunens deponi till och med 2007 men täcks nu över enligt föreskrifter från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Stängningen får inga betydande effekter för våra kunder, som fortfarande lämnar avfallet i Heås varifrån det transporteras till andra deponier i bland annat Stenungsund. Renhållningsavdelningens mål för 2007 var att öka servicen och informationen till kunderna samt att förbättra tillgängligheten. Renhållningen på Tjörn genomgick en stor förändring 2007 då Arbetsmiljöverkets inventering av arbetsmiljön för renhållningsentreprenören Renova ledde till att en RESULTAT PER AVDELNING Teknik och service Resultat (tkr) Intäkter Kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse Teknisk stab AMA Lokalvård Fordon Renhållning drift Sluttäckning Heås Gata/natur Färjetrafiken Gästhamnar Fritidshamnar Handelshamnar VA drift VA anslutningar Måltid Summa RESULTATRÄKNING Teknik och service Resultat (tkr) Bokslut 2007 Bokslut 2006 Bokslut 2005 INTÄKTER Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Externa kostnader Kapitalkostnader Interna kostnader Summa kostnader Resultat Kommunbidrag Avvikelse exkl ansl avg VA Avvikelse inkl ansl avg VA Teknik- och servicenämnden Teknik- och servicenämnden 37

20 rad påpekanden gjordes. Det handlade om att Renovas personal fick nya rutiner att förhålla sig till. Inventeringen berörde kunderna i olika omfattning; vissa fick hitta ny uppställningsplats för sitt kärl, andra fick göra förbättringar på vägar med mera. Under sommaren ledde personalbrist på Renova till att flera kunders avfallshämtning uteblev. Heås deponi upphörde och arbetet med sluttäckning på ett miljöriktigt sätt påbörjades. Medarbetarna där introducerades i ett kompetenshöjande nätverk med återkommande träffar för personal vid återvinningsstationer. Kundtjänstens medarbetare utbildades i bemötande av kunder. Genom kundenkäter och en tätare dialog med Renova ska renhållningen bli bättre och kunderna nöjdare. Vidare ska avdelningen sträva efter att alltid välja miljöriktiga lösningar i verksamheten. Informationen till kunderna ska öka, bland annat genom arrangemanget Återvinningens dag En eller flera tjänstegarantier ska tas fram under Heås Återvinningscentral ska få tydligare skyltar vid sorteringspunkterna. Där ska även trafikmätningar göras av antalet besökare. Inkommande kundsamtal ska registreras och ge oss bättre kunskap om kundernas önskemål och synpunkter. Båda mätningarna ska resultera i nyckeltal för verksamheten. Gata/Natur Den för 2007 nya avdelningen gata/natur har till uppgift att sköta och förvalta kommunens skogsbestånd, sköta kommunens grönområden och planteringar samt utrusta lekplatser. Vidare ansvarar avdelningen för gång- och cykelvägarna på Tjörn, och är kommunens kontaktorgan gentemot vägföreningarna på Tjörn, till vilka även vissa ekonomiska bidrag lämnas. Avdelningens övergripande mål var att på ett professionellt och rationellt sätt sköta och förvalta grönområden på Tjörn, göra utvalda platser mer tillgängliga samt lyfta fram estetiska värden i vår underbara natur. Övriga förvaltningar och avdelningar skulle se oss som en naturlig part att vända sig till vid behov av röjning och grönytejobb. Inför 2007 ville vi upphandla en rationell och kostnadseffektiv väghållning av gång- och cykelvägar. Flera röjningsuppdrag utfördes, av vilka framför allt utglesningen kring Myggenäs korsväg har rönt stor uppmärksamhet. Avdelningen utförde också en rad uppdrag åt andra förvaltningar och avdelningar. Ett flertal lekplatser rustades till godkänd EU-standard. Upphandling av väghållning av gång- och cykelvägar genomfördes. Under 2008 vill vi fortsätta vår strävan efter att göra Tjörns unika naturvärden mer tillgängliga. Detta når vi genom att inventera och klassificera kommunens skogsbestånd. Vi vill också utveckla samverkan med de aktörer som bidrar till utsmyckning av orter och områden. EKONOMI Teknik- och serviceförvaltningen är huvudsakligen taxefinansierad, genom bland annat VA, renhållning, färjetrafik och gästhamnar. Det är endast gata/natur och arbetsmarknadsavdelningen som delvis skattefinansieras, liksom handelshamnarna till och med Andra avdelningar inom förvaltningen, till exempel fordon, lokalvård och måltid, får intäkter genom att utföra uppdrag åt andra kommunala förvaltningar. Teknik- och serviceförvaltningens övergripande ekonomiska mål var att klara verksamheten inom budget ville vi också utforma nya taxor för vatten och avlopp, handelshamnar samt fritidshamnar. På tre konton var vi utan rimlig möjlighet att klara verksamheten inom budget redan från starten av Dels fick den ännu inte startade måltidsavdelningen ett rationaliseringskrav på två miljoner kronor, dels minskade kommunbidraget till handelshamnarna med cirka 1,8 miljoner kronor och dels speglade de politiska målen inom VA-anslutningar inte verkligheten med en skillnad på fyra miljoner kronor. Kommunen har valt att ändra redovisningsprincip för VA-anslutningsavgifterna 2007, vilket ger en resultateffekt på -5 miljoner kronor och en negativ budgetavvikelse på 10 miljoner kronor. Arbetet med att ta fram nya och tydligare taxor för vatten och avlopp påbörjades men blev inte färdigt. Däremot färdigställdes taxorna för handelshamnar, vilket i förlängningen ger bättre intäkter. Nya avtal och taxor inom fritidshamnar återremitterades till teknik- och servicenämnden. Under tiden förlängdes de gamla avtalen på föregående års prisnivå, vilket delvis förbättrade ekonomin. Den genomförda fordonsinventeringen visade att behovet av åtgärder var så stort att servicekostnaden ökade mer än väntat. De ekonomiska målen är och ska vara att göra riktigt bra verksamhet utifrån givna ramar. Kommunens nya VA-taxa ska färdigställas med målet att tas i bruk vid ingången Under 2008 avgörs också under vilka former och ekonomiska förutsättningar kommunens fritidsbåtshamnar ska drivas vidare. Vi ska försöka åstadkomma fler platser i gästhamnen i Skärhamn, vilket tillsammans med bättre väder! förhoppningsvis ska ge verksamheten ett positivt resultat. Efter höstens utvärdering av gästhamnen ska beslut fattas om eventuell höjning av avgifterna inför säsongen Inom lokalvården ska samtliga städobjekt mätas om och ge oss rätt uppgifter för en realistisk timdebitering som gör att verksamheten kan uppnå kostnadsneutralitet. Socialförvaltning SOCIALNÄMNDEN Socialförvaltningen Socialnämndens ansvarsområden är äldreomsorg, handikappomsorg, kommunal hälso- och sjukvård samt individ- och familjeomsorg öppnades en frivilligcentral i Kållekärr. Två verksamheter lämnade nämnden: äldreomsorgens måltider och färdtjänsten. Socialförvaltningens verksamheter är till största delen styrda av lagen. Visionen för socialnämnden är därför att arbeta utifrån lagstiftningen och genom den ge en rättssäker och god service till tjörnborna. KUNDER Äldreomsorgens kunder är kommunens äldre invånare som har behov av stöd i sin vardag, oavsett om det gäller på ett äldreboende eller i det egna hemmet. Kommunens handikappomsorg riktar sig till personer med funktionshinder, såväl fysiska som psykiska. De viktigaste kundkategorierna för den kommunala hälso- och sjukvården är till viss del desamma: äldre, sjuka, anhöriga samt fysiskt och psykiskt funktionshindrade. Behovet av insatser skiljer sig mycket, från relativt små till större medicinska och rehabiliterande insatser. Individ- och familjeomsorgens viktigaste kundkategorier är utsatta barn och föräldrar. Verksamheten riktar sig också till personer med psykiskt funktionshinder, missbruksproblematik, bostadslösa och med behov av försörjningsstöd. Andra viktiga kundgrupper är ungdomar som begår brott samt särskilt utsatta grupper såsom kvinnor som blir misshandlade eller barn som bevittnar våld. Även andra kommuner är kunder när de köper boendeplatser på Ungbo av individ- och familjeomsorgen samt avlastnings- och dagcenterplatser av handikappomsorgen. Äldreomsorgens kundmål för 2007 var att fortsätta planeringen för att i samarbete med Tjörns Bostads AB skapa boendeenheter på Lilldalshemmet och Valåsen. Dessutom skulle Klövedals äldreboende med 20 platser startas. Vårdarenorna skulle förbättras genom starkare samverkan med legitimerad personal. Dementa och psykiskt funktionshindrade skulle få tydligare omsorg genom skapandet av speciella hemtjänstgrupper. Dessutom skulle anhörigstödet till dementa vårdtagare utvecklas. Inom handikappomsorgen skulle individuella vårdplaner upprättas för samtliga omsorgstagare. Målet var att de skulle kontaktas inom en vecka efter ansökan och verkställd insats stämmas av inom tre månader. Ett mål för den kommunala hälso- och sjukvården Ordförande: Robert Bull Förvaltningschef: Monika Bondesson Antal anställda: 476 Resultat: - 2,2 MKr 38 Teknik- och servicenämnden Socialnämnden 39

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Bilaga 4 a Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Räddningstjänstförbundet tillämpar Kommunallagen (KL), Lagen om kommunal redovisning (KLR) samt rekommendationer

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003

NOTER (Mkr) Region Skåne Koncernen Region Skåne till resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 2004 2003 2003 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Bidrag för läkemedelsförmånen öppen vård 2 551 2 438 2 438 Patientavgifter hälso- och sjukvård 377 350 336 Patientavgifter tandvård 353 332 332 Försäljning av hälso- och sjukvård/tandvård

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548

Enligt tidigare redovisningsprinciper. Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187. Personalkostnader -4 548-4 548 resultaträkning Enligt Nettoomsättning 10 511 10 511 Kostnader för material och underentreprenörer -4 187-4 187 Personalkostnader -4 548-4 548 Avskrivningar materiella anläggningstillgångar -33-33 Avskrivningar

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen.

Räkenskapsåret har främst kännetecknats av fortsatt renodling av verksamheten och fortsatt utveckling av organisationen. Årsredovisning 2008 556447-6140 Verksamhet Bolaget är helägt dotterbolag till Unikaboxen AB org nr 556320-8452 med säte i Stockholm, och utgör moderbolag i en koncern bestående av dotterbolagen Mark och

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69

F I N A N S I E L L A R A P P O R T E R. Resultaträkning 66. Balansräkning 67. Förändring av eget kapital 68. Kassaflödesanalys 69 Finansiella rapporter 2003 Resultaträkning 66 Balansräkning 67 Förändring av eget 68 Kassaflödesanalys 69 Redovisningsprinciper och noter 70 65 Resultaträkning Mkr 2003 2002 2003 2002 Hyresintäkter Not

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143

* Resultat före räntor, skatt, samt materiella och immateriella avskrivningar Gustavslundsvägen 143 Delårsrapport, Fortsatt fokus på att öka antalet kunduppdrag Under tredje kvartalet 2014 visade Vendator ett negativt resultat. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till -3,2 procent och rörelseresultatet

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING

BRF SOLREGNET. Org nr 716421-9631 ÅRSREDOVISNING BRF SOLREGNET Org nr ÅRSREDOVISNING för räkenskapsåret 2001 Styrelsen för Brf Solregnet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2001. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET Föreningen har till ändamål

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763

Bostadsrättsföreningen Smyrna 716426-2763 RESULTATRÄKNING 1 JANUARI - 31 DECEMBER RÖRELSENS INTÄKTER Årsavgifter och hyror Not 1 6 844 970 6 570 505 Övriga rörelseintäkter 7 153 118 161 6 852 123 6 688 666 RÖRELSENS KOSTNADER Not 2 Fastighetsskötsel

Läs mer

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254

Årsredovisning 2006. AB Stuvaren i Sundsvall. Org.nr. 556545-3254 Årsredovisning 2006 AB Stuvaren i Sundsvall Org.nr. 556545-3254 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AB STUVAREN I SUNDSVALL Org.nr. 556545-3254 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Bolaget äger och förvaltar fastigheten Stuvaren

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2009 Årsredovisning för BTH Bygg AB 556447-6140 Styrelsen och verkställande direktören för BTH BYGG AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2013 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Solrosen Fastighetsförvaltning HB avger härmed årsredovisning för 2013, bolagets tjugofemte verksamhetsår. Verksamhet Bolagets verksamhet består

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012

Räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2012 Å R S R E D O V I S N I N G för Sveriges Kommunikatörer AB (tidigare Sveriges Informationsförening Service AB) Styrelsen för Sveriges Kommunikatörer AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten

Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB 556621-6650 VA-verksamheten Särredovisning för sid 1(5) Aneby Miljö & Vatten AB VA-verksamheten RESULTATRÄKNING VA Belopp i kr Not 2013-01-01-2012-01-01- 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter Brukningsavgifter 12 094 363 11

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

RESULTATRÄKNING AIK (tkr)

RESULTATRÄKNING AIK (tkr) RESULTATRÄKNING AIK (tkr) INTÄKTER Not 1.5 2005-1.5 2004-30.4 2006 30.4 2005 Medlemsavgifter 3 823 3 166 Gåvor 543 246 Bidrag 900 945 Nettoomsättning 7 499 6 403 Summa rörelseintäkter 1 12 765 10 760 Rörelsens

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 041.1 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1987-11-23 146 1987-11-24 1987/440-015.942 Kf 1996-03-25 26 1996-03-26 1995/525-000 REDOVISNINGSREGLEMENTE

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2013

Delårsrapport Januari mars 2013 Delårsrapport Januari mars 2013 Period 1 januari - 31 mars 2013 Nettoomsättningen uppgår till 58 992 (43 057) kkr motsvarande en tillväxt om 37 %. Organisk tillväxt uppgår till 7 % Rörelseresultatet uppgår

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer