Konjunkturprognos. Utdragen recession. USA: Ingen återhämtning förrän Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov

Transkript

1 Nummer 1, april 28, 2009 Konjunkturprognos Utdragen recession USA: Ingen återhämtning förrän 2011 Euroområdet: Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov Sverige: Tuffa tider

2 Page intentionally left blank

3 Innehållsförteckning INLEDNING Vem ska dra världsekonomin? 4 USA Ingen återhämtning förrän EUROOMRÅDET Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov 11 SVERIGE Tuffa tider 15 NORDEN Skilda reaktioner på den globala recessionen 21 STORBRITANNIEN Krisen kastar långa skuggor på ekonomin 25 JAPAN Tre år av nedgång 28 ÖSTEUROPA Hög skuldsättning fördjupar krisen 30 KINA På rätt spår 32 INDIEN Ett nationellt val utan nationella frågor 35 LATINAMERIKA Återhämtning framöver men 2009 blir tufft 37 VALUTA Gradvis starkare dollar till följd av europeisk svaghet 39 PENGAR OCH INFLATION Money matters 42 kontakt Information Martin Enlund, , maen12@handelsbanken.se Eva Christina Horwitz, , evho03@handelsbanken.se Jan Häggström, , jaha05@handelsbanken.se Stefan Hörnell, , stho09@handelsbanken.se Mats Kinnwall, , maki03@handelsbanken.se Petter Lundvik, , pelu16@handelsbanken.se Gunnar Tersman, , gute03@handelsbanken.se Helena Trygg, , hetr01@handelsbanken.se Thomas Thorkild Haugaard, , thje01@handelsbanken.dk Knut Anton Mork, , knmo01@handelsbanken.no Tiina Helenius, , tihe01@handelsbanken.fi Tuulia Asplund, , tuas02@handelsbanken.fi

4 INLEDNING Vem ska dra världsekonomin? Flera stora industrinationer står inför en lång period med svag inhemsk efterfrågan. Skuldtyngda hushåll kommer att sträva efter att återställa sina balansräkningar så den privata konsumtionen väntas inte att leda en återhämtning. Finanspolitiska stimulanser hjälper förhoppningsvis till att etablera en botten för nedgången men samtidigt kommer statsfinanserna i kraftig obalans. Det skapar om ett par år ett behov för konsolidering av de offentliga finanserna med hjälp av höjda skatter och/eller sänkta utgifter. Lågt kapacitetsutnyttjande kommer att hålla tillbaka privata sektorns investeringar. För många länder innebär svag inhemsk efterfrågan att exporten måste utgöra motorn men var ska exportefterfrågan komma från? Många industriländer befinner sig i en skuldkris som liknar de vi har sett i ett antal utvecklingsekonomier de senaste årtiondena. Skuldsättningen i privat sektor har stigit till nivåer som inte längre är uthålliga. Hushållens balansräkningar har eroderat till följd av fallande priser på bostäder och andra tillgångar. Det är mest framträdande i de anglosaxiska länderna men även Spanien och Danmark befinner sig i samma situation, medan exempelvis Tyskland och Frankrike inte har så stora problem i dessa avseenden. Stimulansåtgärder är välkomna men kan inte fortsätta hur länge som helst Statsfinanserna tar stryk till följd av åtgärder för att stödja bankerna, finanspolitiska stimulanser och en kraftig ekonomisk nedgång. De värst krisdrabbade länderna kommer att få se en snabb försämring av de offentliga balanserna och medan stimulansåtgärder är välkomna kan de inte fortsätta hur länge som helst. Stora underskott och snabbt växande statsskulder riskerar att leda till ökat privat sparande, varvid stimulanseffekten minskar. Stora statliga lånebehov riskerar att tränga undan låntagare i privat sektor och många regeringar tvingas inom ett par år att inleda saneringsprogram för statsfinanserna enligt samma mönster som drabbade den svenska ekonomin efter finanskrisen i början av nittiotalet. Strävan att konsolidera balansräkningarna i privat sektor utgör redan en broms på många ekonomier och det kommer att fortgå en bra tid framöver. Under 2009 och 2010 kommer finanspolitiska stimulanser att delvis ersätta bortfallen i privat efterfrågan men lite längre fram kommer behovet av statsfinansiell sanering att göra att finanspolitiken inte längre är expansiv utan snarare motsatsen. Det talar för att penningpolitiken måste fortsätta att ha en expansiv inriktning betydligt längre än vad som är vanligt i konjunkturförloppet. Hög skuldbörda tvingar hushållen att hålla igen och dra upp sparandet Källa: Reuters Ecowin Penningpolitiken riskerar att bli mindre effektiv än normalt Realiserad BNP-tillväxt kommer att ligga betydligt under den potentiella under en stor del av prognosperioden i många länder och leda till stora outnyttjade produktionsresurser. Det kommer att pressa ner det inhemska inflationstrycket. I den miljön riskerar penningpoliti- 4 April 28, 2009

5 ken att bli mindre effektiv än normalt. Nominella styrräntor kan inte gå så mycket lägre och när inflationen faller stiger de reala styrräntorna. Ett lågt kapacitetsutnyttjande bäddar också för att det dröjer innan privata investeringar tar fart. Inhemsk efterfrågan kommer knappast att skapa snabba återhämtningar i USA, Japan och ett antal västeuropeiska länder med skuldproblem. Vi räknar med fortsatt fallande inhemsk efterfrågan i USA även nästa år. Med svag inhemsk efterfrågan kommer dessa ekonomier att behöva stark exporttillväxt för att dra igång en återhämtning. Men var ska exportefterfrågan komma ifrån? Sedan i höstas har importen kollapsat i så gott som alla länder. Som tur är har inte alla ekonomier samma grundläggande problembild. För hög skuldsättning är idag i huvudsak ett problem som drabbat rika länder Stimulanspolitiken i Kina har börjat få effekt Det står inte lika illa till överallt En alltför hög skuldsättning är idag i huvudsak ett problem som drabbat rika länder. Tidigare har skuldkriser framför allt drabbat utvecklingsekonomier. I början av åttiotalet hade vi en skuldkris i Latinamerika och 1995 var det Mexicos tur. Därefter kom Asienkrisen 1997 tätt följd av den ryska skuldkrisen Den här gången var många av dessa länder i betydligt bättre skick finansiellt än när de råkade in i sina kriser. Kriserna ledde till reformer av såväl banksystem som budgetpolitik i dessa länder, vilket innebär att de nu är i betydligt bättre skick än när de råkade ut för sina respektive kriser. Därför dröjde det också innan dessa länder drogs in i den ekonomiska kris vi ser idag. Överlag väntas kreditförlusterna bli betydligt mindre i utvecklingsländerna än i många industriländer. Även statsfinanserna ser bättre ut med mindre budgetunderskott och lägre statsskulder. I Kina exempelvis var statsskulden knappt 20 procent av BNP år 2007 och i Ryssland ännu lägre. Bra statsfinanser gör finanspolitiska stimulansåtgärder mer trovärdiga och därmed mer effektiva eftersom det inte är så stor risk att den privata sektorn drar upp sitt sparande för att ta höjd för kommande budgetsaneringsåtgärder. Att döma av utvecklingen hittills i år har stimulanspolitiken i Kina redan börjat få effekt. Starkare banksystem ökar också chansen att expansiv penningpolitik får fullt genomslag. Exempelvis växte penningmängd och kreditvolymer rekordsnabbt i Kina under första kvartalet, mindre än ett halvår efter det att de penningpolitiska lättnaderna inleddes. Lägre skuldbördor i tillväxtekonomierna bäddar för snabbare återhämtningar Källa: Reuters Ecowin Dyrare att sköta räntebetalningar och amorteringar Det finns emellertid stora skillnader bland tillväxtekonomierna. Östeuropa och Ryssland har en allvarligare problembild. Skulduppbyggnaden i privat sektor har gått snabbt och en stor del har skett i utländska valutor. Med undantag av Ryssland, har många länder i Östeuropa haft stora bytesbalansunderskott, i likhet med många utvecklingsekonomier som råkat ut för finansiella kriser. Fallande växelkurser har gjort det betydligt dyrare att sköta räntebetalningar och amorteringar samtidigt som en stor del av banksystemet är utlandsägt. Det minskar regeringarnas åtaganden men leder å andra sidan till att tillgången på krediter April 28,

6 stryps när de utländska bankerna tvingas förbättra sina balansräkningar. Dessa problem är överlag mindre i såväl Latinamerika som i tillväxtekonomierna i Asien. Det gör det mindre troligt att de ekonomiska återhämtningarna i dessa regioner fördröjs av brist på krediter. Tillväxtekonomierna har emellertid drabbats hårt av nedgången i exporten till industriländerna. Det kommer att dröja innan exporten kommer tillbaka eftersom inhemsk efterfrågan hålls tillbaka i de länder som idag har skuldproblem. Sparkvoterna är relativt höga i Kina Utsikterna för inhemsk efterfrågetillväxt är däremot inte så dåliga för länder som saknar skuldproblem i privat och offentlig sektor. Investeringarna hålls tillbaka eftersom kapacitetsutnyttjande faller men det motverkas i viss mån av finanspolitiska stimulanser, såsom exempelvis i Kina, där investeringarna accelererade under första kvartalet. Sparkvoterna är relativt höga i tillväxtekonomierna, speciellt i Kina, så hushållen svarar lättare på stimulansåtgärderna. Många tillväxtekonomier befinner sig också i ett skede där realinkomster och vinster växer snabbt till följd av stark produktivitetstillväxt. När den amerikanska konsumenten är uträknad för lång tid framöver kan vi kanske hoppas på att hushåll i tillväxtekonomier tar över stafettpinnen. Med hjälp av stimulanser har exempelvis bilförsäljningen i Kina tagit fart igen och har faktiskt för första gången stigit till en högre nivå än i USA. Även om ökningen inte är tillräcklig för att kompensera för de stora nedgångarna i bilförsäljning i industriländerna så är det en bra början. Framöver går vi mot ombytta roller. Kina kommer att bli mindre drivet av export och mer drivet av konsumtionen medan motsatsen gäller för USA. Kina är betydligt mindre än USA men bidrog mer till global BNP-ökning Källa: Reuters Ecowin Vi räknar med att Kina kommer ur sin svacka under andra kvartalet i år men att man inte förmår återvända till 2007 års rekordhöga tillväxt på grund av den svaga omvärlden. Kina är fortfarande litet relativt USA men bidrar mer och mer till global tillväxt. På grund av sin stora råvaruimport är Kina speciellt viktigt som motor för de råvaruproducerande länderna. Andra tillväxtekonomier kommer också att bidra till stigande global efterfrågan Andra tillväxtekonomier kommer också att bidra till stigande global efterfrågan. Med sina finansiella problem kommer sannolikt Östeuropa och Ryssland att återhämta sig långsammare än tillväxtekonomierna i Asien och Latinamerika. Det betyder också att man inte kommer att bidra lika mycket till Västeuropas export som under åren Så vem är det som kommer att dra världsekonomin? På kort sikt kommer regeringarnas stimulansåtgärder att dra det tyngsta lasset tillsammans med centralbankerna. Men utrymmet för finanspolitiska stimulanser kommer att ta slut i många länder så penningpolitiska stimulanser kommer att behövas relativt lång tid framöver. Länder som inte har stora skuldbördor kommer att återhämta sig snabbare och bidra till att de skuldtyngda länderna kan exportera sig ur krisen. Jan Häggström, , jaha05@handelsbanken.se 6 April 28, 2009

7 USA Ingen återhämtning förrän 2011 Återhämtningen kommer förmodligen först 2011 och endast under förutsättning att banksystemet börjar fungera. Inflationen kommer att pressas ner av en arbetslöshet som stiger till över 12 procent 2011, enligt vår prognos. Kärninflationen kommer sannolikt att bli negativ i mitten av 2010 och sedan förbli negativ under flera år, vilket kommer att tvinga Federal Reserve att hålla kvar räntan mellan 0 och 0,25 procent under de kommande 24 månaderna eller längre. BNP faller fram till första halvan av 2010 Ingen återhämtning förrän 2011 Ekonomin är fångad i en negativ spiral som är svår att hejda. BNP kommer sannolikt att fortsätta att minska till och med första halvan av 2010, men ett antal faktorer verkar över tiden för en återhämtning. Viktigast är stimulansen från penning- och finanspolitiken, stabiliseringen av bostadsmarknaden i takt med att obalanserna värker ut och en cyklisk reduktion av produktionskapaciteten och lönetillväxten. Dessutom kommer sannolikt nettoexporten att mildra nedgången genom att bidra positivt till BNP-tillväxten. Vi tror inte att återhämtningen kommer förrän 2011, vilket avviker från konsensusprognosen, som tror på en återhämtning redan nästa år. Vår prognos är att BNP ska falla med 3,8 procent 2009, med 2 procent 2010 och sen återhämta sig och växa med 1,9 procent BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p BNP 2,0 1,1-3,8-2,0 1,9 Hushållens konsumtion 2,8 0,2-2,0-2,1 0,7 Investeringar ex bostäder 4,9 1,6-17,9-6,3 4,2 Bostadsinvesteringar -17,9-20,8-19,2-1,1 5,3 Lagerinvesteringar* -0,4-0,2-1,1-0,6 0,2 Offentlig utgifter 2,1 2,9 2,3 2,8 3,6 Nettoexport* 0,6 1,4 1,0 0,2 0,0 Arbetslöshet** 4,6 5,8 9,2 11,5 12,2 Kärninflation (PCE) 2,2 2,2 1,3 0,1-0,6 Inflation (PCE)*** 2,6 3,4 0,0 0,0-0,5 *Bidrag till BNP-tillväxten **Procent av arbetskraften **Baserade på oförändrade energipriser framöver Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Kreditproblem kan fortfarande äventyra återhämtningen Kommer president Obama be kongressen om mer pengar? Ingen återhämtning utan ett fungerande kreditsystem Kvarvarande kreditmarknadsproblem kan fortfarande äventyra en återhämtning. Om inte kreditsystemet fungerar kan inte ökad efterfrågan från ett finanspolitiskt stimulanspaket sprida sig i ekonomin, eftersom ökad aktivitet normalt kräver att krediterna ökar. Till exempel behöver affärsinnehavare krediter för att öka lagren innan försäljningen kan öka. Med andra ord är sannolikt varje ökning av aktiviteten endast en falsk start om den inte samtidigt stöttas av en expansion av krediterna. Krediter från Federale Reserve genererade genom en expansion av den monetära basen är inte en ersättning för en fungerande kreditmarknad. Kvantitativa åtgärder från centralbanken syftar framför allt till att förhindra en kreditdriven ekonomisk kollaps under tiden det finansiella systemet är ur funktion. När återhämtningen väl kommer behövs verkligen banker och ratinginstitut för att skilja bra projekt från dåliga. Innan detta kan ske måste dock bankerna få nytt kapital och kreditmarknaderna komma igång igen. Banker i gott skick kan sannolikt vända sig till den privata kapitalmarknaden, medan banker i dåligt skick måste förlita sig på statliga pengar. För att undvika ett Japan-liknande scenario är det viktigt att kongressen beviljar mer pengar till att förstärka bankernas kapitalbaser. Det är därför bekymmersamt att president Obama inte ens vågar fråga kongressen om mer pengar. Troligen kommer vi till sist att få se en kompromiss mellan presidenten och kongressen som undviker zombiebanker och förbereder ekonomin för återhämtning. April 28,

8 Konsumtionen ökade första kvartalet Amerikanska hushåll kan överraska igen Ökade offentliga utgifter tränger undan privat konsumtion En ökning av den offentliga sektorn betyder lägre privata utgifter Den privata konsumtionen ökade under det första kvartalet 2009, efter att ha minskat kraftigt under de två sista kvartalen förra året. Den nuvarande konsumtionsnivån är emellertid inte uthållig i längden och måste minska. Höjda skatter för att minska budgetunderskottet och betala för en större offentlig sektor, stigande arbetslöshet och ett behov av att återställa sparkapitalet kommer att öka sparandet och sänka konsumtionsutgifterna. Dessutom påverkar den strikta kreditgivningen konsumtionen negativt. Trots att en minskning av konsumtionsutgifterna är oundviklig i ett längre perspektiv är det inte säkert att korrektionen inträffar omedelbart. Amerikanska hushåll har överraskat förr och det är fullt möjligt att konsumtionsutgifterna, påeldade av det finanspolitiska stimulanspaketet, kommer att fortsätta på sin nuvarande nivå i ytterligare ett antal kvartal. Vi tror emellertid att amerikanska hushåll håller på att anpassa sig till verkligheten och drar ner konsumtionen redan under det andra kvartalet i år. Vi räknar med att den privata konsumtionen kommer att minska med 2 procent 2009, 2,1 procent 2010 och sen förbli undertryckt men öka med måttliga 0,7 procent Offentliga konsumtions- och investeringsutgifter kommer däremot att öka med 2,3 procent 2009, 2,8 procent 2010 och 3,6 procent 2011, enligt vår prognos. Privata och offentliga utgifter Hushållens nettoförmögenhet Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Bostadsinvesteringarna på 5,3 procent 2011 Fallande investeringar och sysselsättning Bostadsmarknaden kommer att förbli svag under resten av Nedgången i huspriser på 30 procent sedan toppen i mitten av 2006 är den huvudsakliga orsaken till den dramatiska minskningen av hushållens förmögenhet. Den stora mängden av hus till salu kommer sannolikt att driva ned huspriserna ytterligare. Nedgången i bostadsinvesteringarna är utan motsvarighet och dess andel av BNP har minskat från 5,4 procent i mitten av 2005 till 2,9 procent i sista kvartalet Den goda nyheten är att det mesta av korrektionen redan är avklarad. Vi förväntar oss att bostadsinvesteringarnas andel av BNP når sitt bottenvärde på 2,6 procent i mitten av detta år. Bostadsinvesteringarna förväntas emellertid fortsätta att falla ända till nästa år att andelen av BNP bottnar innebär enbart att investeringarna avtar långsammare än BNP. Vår prognos är att bostadsinvesteringarna kommer att minska 19,2 procent 2009, 1,1 procent 2010 och sedan återhämta sig och växa med 5,3 procent Besparingsprogram en fråga om överlevnad för företagen Investeringar i maskiner och mjukvara har avtagit dramatiskt sedan andra kvartalet 2008, medan investeringar i kommersiella fastigheter kollapsade först sista kvartalet Lagerinvesteringarna har också minskat, men inte lika snabbt som försäljningen, vilket har ökat lagren relativt försäljningen kraftigt. Arbetslösheten har ökat från bottennoteringen på 4,4 procent i mitten av 2008 till 8,5 procent i mars April 28, 2009

9 Besparingsprogram en fråga om liv och död Investeringarna och sysselsättningen kommer att falla ytterligare när fallande efterfrågan tvingar företagen att anpassa produktionskapaciteten. Det finns emellertid ytterligare skäl för företagen att dra ner. Den finansiella krisen och svårigheterna att skaffa nytt kapital har gjort besparingsprogram till en fråga om liv och död. Om de finansiella reserverna tar slut är risken stor att företaget tvingas att gå i konkurs även om verksamheten är bärkraftig i ett längre perspektiv. Med andra ord, företag måste se till att existerande reserver räcker över hela konjunktursvackan. I de flesta fall är det för sent att öka på reserverna, men företagen kan minska arbetsstyrkan och investeringarna för att se till att de överlever till dess efterfrågan tar fart igen. Riskabla investeringsprojekt får också vänta till dess det är säkert att de inte äventyrar företagets överlevnad och kreditmarknaderna fungerar igen. Inte desto mindre kommer sannolikt antalet konkurser att öka till rekordhöga nivåer. Privata investeringar ex bostäder Lager Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Fallande investeringar 2009 och 2010 Lagren kommer att tynga tillväxten 2009 och 2010 Arbetslöshet på 12,2 procent 2011 Importen faller mer än exporten Vi räknar med att investeringar exklusive bostäder kommer att minska med 17,9 procent 2009 och med 6,3 procent 2010 och sen återhämta sig och växa med 4,2 procent Eftersom det inte har skett några betydande överinvesteringar i kommersiella fastigheter så kommer nedgången i denna sektor inte alls bli lika dramatisk som för bostadssektorn. Boomen i kommersiella fastigheter var mycket modest och ökade bara kommersiella fastighetsinvesteringarnas andel av BNP från historiskt låga 2,2 procent i slutet av 2005 till moderata 3 procent i tredje kvartalet Höga lager i förhållande till försäljningsvolymerna tyder på en betydande lagerkorrektion framöver. Vår prognos är att en korrektion av lagren kommer att bidra negativt till BNPtillväxten med 1,1 procentenheter 2009 och med 0,6 procentenheter Därefter kommer företagen att försiktigt öka lagren, vilket kommer att bidra positivt till BNP-tillväxten med 0.2 procentenheter Försämringen av arbetsmarknaden är långt ifrån över. Vår prognos är att arbetslösheten stiger till 9,2 procent 2009, 11,5 procent 2010 och sedan upp till 12,2 procent Överskott i nettoexporten lindrar konjunkturnedgången Amerikansk exporttillväxt har kollapsat allteftersom den finansiella och ekonomiska krisen har spridit sig över världen. Förstärkningen av den handelsvägda växelkursen har också bidragit. Importen har emellertid fallit ännu mer, vilket har lett till överskott i nettoexporten. Bidraget till BNP-tillväxten var 1,4 procentenheter Vi förväntar oss att denna trend fortsätter 2009 och till viss del också 2010 eftersom amerikanska konsumenter och investerare tenderar att substituera utlandsproducerade varor och tjänster med inhemskt producerade under konjunktursvackor. Till en del kan det bero på att inköp av cykliska varaktiga konsumtionsvaror ofta är importerade, medan den mer stabila tjänstekonsumtionen ofta är inhemskt producerad. Nettoexporten förväntas bidra till BNP-tillväxten med 1 procentenhet 2009, 0,2 procentenheter 2010 och 0 procentenheter 2011, enligt vår prognos. April 28,

10 Inflation påverkas av oljepriserna Tryck nedåt på kärninflationen En lång period av deflation om inte....federal Reserve ändrar beteende Risk för deflation i flera år Inflationen mätt med konsumtionsdeflatorn var 1 procent i februari - klart lägre än toppnoteringen på 4,5 procent i mitten av förra året. Nedgången, som framför allt beror på fallet i oljepriser, fortsätter sannolikt framöver. Vi räknar med en del negativa noteringar under året innan baseffekterna från oljeprisfallet försvinner mot slutet av året. Kärninflationen (exklusive mat och energi) - Federal Reserves favoritmått - var 1,8 procent i februari. Trots att kärninflationen befinner sig i övre delen av centralbankens komfortintervall på 1-2 procent medför det låga resursutnyttjandet att risken för deflation är hög. Dagens arbetslöshet på 8,5 procent är betydligt över NAIRU, som vi uppskattar till 5-6 procent och utövar press nedåt på kärninflationen. Vi tror att kärninflationen kommer att bli negativ i mitten av 2010 och sen förbli negativ i flera år. Det finns emellertid två andra faktorer förutom resursutnyttjandet som påverkar kärninflationen: inflationsförväntningarna och växelkursen. Federal Reserve har redan mer än fördubblat den monetära basen och planerar att expandera den yttrligare, men i ekonomier med måttlig inflation påverkar normalt inte en expansion av den monetära basen inflationsförväntningarna direkt. Istället brukar en expansion av den monetära basen stimulera efterfrågan och den ekonomiska aktiviteten till dess resursutnyttjandet blir ansträngt och pressar upp inflationen. Dessutom är en depreciering av dollarn som ökar på inflationen osannolik. Detta betyder att perioden av deflation kan pågå ända till Slutpunkten beror på hur stark återhämtningen blir och hur fort arbetslösheten minskar nedåttrycket på inflationen kommer att vara kvar till dess arbetslösheten har sjunkit under NAIRU. Inflationen är emellertid på sikt ett monetärt fenomen, vilket betyder att en frikoppling av inflationen från realekonomin är möjlig. En lång period av deflation är en ny företeelse och möjligheten finns att Federal Reserve helt ändrar beteende, vilket skulle medföra att vår prognos inte kommer att stämma. Inflation Statsobligationer Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets En lång tid av låga obligationsräntor Deflationen följs av hög inflation För att försöka förhindra deflation kommer sannolikt Federal Reserve att hålla kvar räntan mellan 0 och 0,25 procent under de kommande 24 månaderna eller längre och dessutom expandera den monetära basen ytterligare. När finansiella marknader uppmärksammar deflationshotet och att Federal Reserve kommer att hålla räntan oförändrad under lång tid, kommer obligationsräntorna att falla. Exploderande offentliga budgetunderskott i de flesta utvecklade länder kommer å andra sidan att motverka nedgången. Vår prognos är att räntan på 10-åriga statsobligationer inom 12 månader kommer att ha minskat till 2,5 procent. När resursutnyttjandet till sist ökar någon gång i framtiden måste Federal Reserve strama åt penningpolitiken. Centralbanken kommer troligen att minska den monetära basen innan räntorna höjs. Sannolikt kommer åtstramningen för sent för att förhindra att inflationen ökar kraftigt. Grundtipset är därför att deflationen följs av hög inflation på lång sikt. Petter Lundvik, , pelu16@handelsbanken.se 10 April 28, 2009

11 EUROOMRÅDET Lågt resursutnyttjande tyder på stort stimulansbehov Medan en viss ljusning kan skönjas i statistiken finns det inte mycket som pekar på att det första kvartalet i år var bättre än fjolårets sista kvartal. Krympande vinster och fallande kapacitetsutnyttjande gör att vi spår fallande investeringar under hela Arbetslösheten kommer att stiga kraftigt och ECB kommer att hålla räntan låg till Ytterligare penningpolitisk stimulans är att vänta. Till följd av kreditkrisens upptrappning under det fjärde kvartalet krympte EMU-områdets ekonomi med 1,6 procent, ett rekordstort tapp under ett kvartal. Medan en ljusning kan skönjas i viss statistik på sistone, finns det inte mycket som pekar på att det första kvartalet i år var bättre än fjolårets sista kvartal. Inga större signaler på en vändning Tufft kvartal för tillverkningsindustrin Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin BNP kan ha krympt 2,1 procent under det första kvartalet Industriproduktionen har fortsatt att krympa under det första kvartalet i år och de senaste siffrorna ger vid handen att produktionen sjönk med nästan 7 procent, ett kraftigare fall än det sista kvartalets rekordtapp på 5,5 procent. Eftersom tillverkningsindustrin motsvarar runt en femtedel av euroområdets BNP bådar detta mycket illa för tillväxten under det första kvartalet. Bidraget från utrikeshandeln har varit snudd på katastrofalt under början av året. I värde ser exporten ut att ha fallit cirka 15 procent under det första kvartalet medan importen sjönk 13,6 procent. Sammantaget bör utrikeshandeln dra bort runt en procentenhet från BNP under det första kvartalet. Svagheten är utbredd även inom konsumentsektorn där detaljhandeln ser ut att ha minskat med cirka 0,7 procent under det första kvartalet. Allt som allt spår vi ett BNP-fall på 2,1 procent under det första kvartalet, vilket innebär ett fall på -4,1 procent jämfört med första kvartalet i fjol. BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p BNP 2,7 0,7-4,4-0,5 1,4 Hushållens konsumtion 1,6 0,4-0,8-0,2 1,0 Investeringar 4,4-0,1-8,6-1,9 2,1 Arbetslöshet* 7,4 7,4 9,3 10,5 12,0 Konsumentpriser 2,1 3,3 0,5 1,3 0,7 *Procent av arbetskraften Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters EcoWin April 28,

12 Mönstret som redovisats ovan ser ut att fortsätta även under kommande kvartal, om än med mindre dramatik. Hushållens konsumtion är under press från stigande arbetslöshet, investeringarna minskar på grund av fallande vinster och lågt kapacitetsutnyttjande samtidigt som utrikeshandeln bidrar negativt på grund av en svag omvärld och en relativt stark euro. De stigande offentliga utgifterna bidrar dock positivt till tillväxten. Inget större behov av kapacitetsexpansion under lång tid Stark motvind för investeringarna Kapacitetsutnyttjandet har fallit rekordsnabbt de senaste kvartalen och är i dagsläget på rekordlåga nivåer. Lågt kapacitetsutnyttjande antyder att företagen inte kommer att behöva expandera sin kapacitet på länge även när efterfrågan börjar växa. Företagens vinster krympte med 2,7 procent under det fjärde kvartalet ett rekordstort tapp. Vinstmarginalerna har även de krympt under två kvartal i rad en trend som vi tror fortsatte även under det första kvartalet. Trots bättre funktionssätt hos finansmarknaderna har de kreditvillkor som företag och hushåll möter stramats åt ytterligare, vilket bådar illa för företag som behöver låna för att expandera verksamheten. Förluster på grund av konjunkturnedgången i EMUområdet och i Östeuropa utgör en betydande risk för det finansiella systemet och därmed för den väntade återhämtningen. Vi räknar med att den privata investeringstillväxten bidrar negativt till BNP under hela 2009 för att börja bidra positivt under Rekordstort vinstfall Stramare kreditvillkor Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin Än så länge har sysselsättningen sjunkit mestadels på grund av svaghet i Spanien Arbetslösheten kommer att stiga kraftigt de kommande månaderna Arbetslösheten i EMU-områder hade i februari 2009 stigit till 8,5 procent från rekordlåga 7,2 procent i mars Än så länge är det främst utvecklingen i Spanien som drivit ned sysselsättningen även om arbetsmarknaden i Frankrike började bidra negativt till sysselsättningstillväxten under fjolårets sista kvartal. För området som helhet var sysselsättningen på samma nivå som ett år tidigare, kreditkrisen till trots. Sambandet mellan den ekonomiska aktiviteten, som kollapsade under det fjärde kvartalet, och arbetsmarknaden ger vid handen att den största påverkan på arbetsmarknaden normalt sett dröjer två till tre kvartal och att vi under de kommande månaderna därför kommer att se en kraftig ökning av arbetslösheten. Ökningen i antalet med arbetstidsförkortning i Tyskland ger en signal om vad som komma skall. Från att ha legat kring personer i september 2008 när Lehman Brothers konkurs sände svallvågor genom världens finansiella system, har antalet stigit kraftigt till runt i februari och mars. Vi spår därför en kraftig försämring av arbetsmarknaden framöver vilket i sin tur kommer att påverka lönerna negativt. Hushållens räntebörda ser ut att minska, sjunkande inflation stöder förvisso hushållens köpkraft, men sjunkande lönetillväxt, eroderade hushållsförmögenheter och stramare kreditvillkor antyder att konsumtionen kommer att sättas under långvarig press. 12 April 28, 2009

13 Europeiska hushåll sparar i snitt en relativt stor del av sina inkomster, speciellt i jämförelse med hushåll i USA eller i Storbritannien. Ända sedan kreditkrisens utbrott under sensommaren 2007 har sparkvoterna stigit i EMU-området, troligtvis på grund av ökad oro för att bli arbetslös och sjunkande förmögenheter. Vi förväntar oss inte att hushållen kommer att välja att spara mindre under vår prognoshorisont utan att den osäkra miljon om något snarare kommer att leda till ett ännu högre sparande. Så småningom kommer någon att behöva betala tillbaka de stora budgetunderskotten vilket antyder en högre skattenivå, speciellt då EMU-området står inför en dyster demografisk utveckling det kommande årtiondet. Bland annat pekar FN:s befolkningsprojektioner på att den arbetsföra befolkningen kommer att minska med cirka 0,2 procent per år under det kommande årtiondet. Bidrag till sysselsättningstillväxten Antalet med arbetstidsförkortning stiger Källor: Bundesagentur fur Arbeit, Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin De stora underskotten antyder en expansiv finanspolitik. Vi räknar med att finanspolitiken ger stöd till tillväxten under hela vår prognosperiod med lejonparten av stimulansen under I snitt kommer de offentliga utgifterna att växa med nära två procent i år. Tilltagande tryck nedåt på inflationen, trots något högre energipriser Inflationen har fortsatt att falla från den rekordhöga nivån på 4 procent som nåddes förra sommaren. I mars var inflationen låga 0,6 procent, vilket är långt under ECBs mål på under, men nära, två procent. Det skarpa fallet i energi- och råvarupriser under hösten av 2008 kommer att bidra negativt till inflationen under kommande kvartal. Mot slutet av året antyder dock dagens oljepris kring USD 50 per fat ett positivt bidrag till inflationstakten. Vår oljeprisanalytiker räknar dock med att oljepriset gradvis stiger till USD 70 per fat under året, vilket bör höja inflationen redan i november. Det låga resursutnyttjandet antyder lägre inflationstryck under vår prognoshorisont Det låga resursutnyttjandet antyder ett allt lägre inflationstryck under hela vår prognoshorisont. Outputgapet, ett brett mått på resursutnyttjandet, spås öka till 7-8 procent, och så länge detta gap består kommer de disinflationära krafterna att växa. Då vi spår mager tillväxt även under 2010 kommer gapet att fortsätta vidgas. Allt som allt kommer kärninflationen att dala under hela vår prognoshorisont för att nå noll procent under April 28,

14 Inflationsprognos BNP-prognos Källor: Handelsbanken Capital Markets, Reuters Ecowin Notis: Prognosen med oförändrade oljepriser antar att oljepriset stannar på USD 50 per fat och EUR/USD vid 1,33 De korta räntorna är extremt låga i dagsläget Räntesänkningarna går mot sitt slut andra åtgärder väntas Sedan kreditkrisen eskalerade i september 2008 har ECB sänkt styrräntan med tre procentenheter till den rekordåga nivån 1,25 procent. Vår bedömning är att det kommer ytterligare en räntesänkning i maj. ECB:s ledamöter har dock framstått som mycket ovilliga att sänka räntan under en procent, bland annat på grund av att det skulle minska omvandlingstrycket på företag som är för högt belånade. Även om ECB stannar på en procent, vilket är vår bedömning, kommer overnighträntorna vara på nivåer nära de i Storbritannien, där centralbanken har sänkt räntan till en halv procentenhet. Räntorna är alltså extremt låga även i EMU-området. ECB förväntas också lansera ytterligare initiativ för att förbättra tillgången till finansiering i området, även om fokus blir lite annorlunda i EMU-området jämfört med i USA. Exempelvis är företagsobligationsmarknaden av mycket mindre vikt i EMU-området. Tyska Bundesbanks chef, Axel Weber, har också låtit antyda att ECB kommer att fokusera på banksektorn snarare än på kapitalmarknaderna när det gäller ytterligare åtgärder. Förmodligen kommer ECB att låna ut på längre löptider till bankerna. Det rekordlåga kapacitetsutnyttjandet och ett växande outputgap även under 2010 antyder att kärninflationen kommer att dala under hela vår prognoshorisont. Vi ser därför inga anledningar för ECB att höja räntan förrän tidigast Risken är snarare att de måste göra mer för att möta de stigande deflationsriskerna. Martin Enlund, +46 (0) , maen12@handelsbanken.se 14 April 28, 2009

15 SVERIGE Tuffa tider Nedgången i världsekonomin har slagit hårt mot Sverige och utsikterna ser fortsatt dystra ut. Exporten förväntas vara svag fram till slutet av 2010 då vi ser en återhämtning i global efterfrågan. De svenska hushållen drabbas kraftigt genom stigande arbetslöshet och företagen drar ned på sina investeringar. Riksbanken väntas svara på detta genom att hålla styrräntan låg under en lång tid. Nedgången extremt djup i Sverige med BNP fall kring 5% Svensk ekonomi har genom sitt stora exportberoende blivit rejält utsatt för de stormvindar som dragit över världsekonomin under det senaste året. Det djupa fallet i internationell efterfrågan har kraftigt påverkat svensk ekonomi. Arbetsmarknaden försvagas i snabb takt och utsikterna för konsumtion och investeringar är mycket dystra. Penningpolitiken har svarat på utmaningen i första hand genom kraftiga räntesänkningar och utfästelser om fortsatt låga räntor under de kommande åren. Åtgärder har också vidtagits på det finanspolitiska planet. Här gäller dock att mycket av omslaget i finanspolitiken kommer till följd av automatiska stabilisatorer. Trots det gynnsamma utgångsläget är utrymmet för ytterligare åtgärder begränsat till följd av de mycket cykliska svenska statsfinanserna. BNP-prognos och andra nyckeltal Procentuell förändring p 2010p 2011p BNP (kalenderjusterad) 2,7-0,6-4,5-0,5 2,5 BNP 2,6-0,2-4,7-0,2 2,4 Hushållskonsumtion 3,0-0,2-2,0 0,5 2,7 Fasta investeringar 7,5 3,5-12,0-6,0 2,4 Export 5,8 1,7-14,0 2,0 5,0 Import 9,4 3,0-13,0 1,2 4,9 KPI inflation 2,2 3,4-0,4 0,2 1,0 Öppen arbetslöshet* 6,1 6,2 9,0 11,5 12,0 *Procent av arbetskraften Källor: SCB och Handelsbanken Capital Markets Orderingången från exportmarknaderna fortsatt mycket svag Tvärnit när exporten kollapsade Inbromsningen i svensk ekonomi kom mycket abrupt. BNP föll 4,9 procent fjärde kvartalet jämfört med samma kvartal ett år tidigare och månadsdata för de första månaderna 2009 pekar mot att det första kvartalet i år var minst lika svagt. Det beror delvis på att exporten fallit kraftigt. Bidraget från utrikeshandeln väntas dra ned BNP-tillväxten med omkring 3 procentenheter under det första kvartalet. Till detta kommer att investeringarna som hölls upp relativt väl under det fjärde kvartalet troligen har fallit rejält. Sammansättningen av svensk produktion med relativt stor vikt för fordon och investeringsvaror har inte varit gynnsam i tider när kundföretagen har finansieringssvårigheter. Den senaste tidens orderdata ger inte hopp om någon snar bättring då industrins orderingång minskade med 30 procent i februari. Även om det största raset ligger bakom oss kommer den efterfrågan som möter svenska företag att vara fortsatt svag under den närmaste tiden eftersom vi räknar med negativ tillväxt i de för Sverige viktigaste exportregionerna. Under andra hälften av 2010 väntar vi oss dock att en global återhämtning tar sin början. Vid den tidpunkten bör de svenska exportföretagen ha goda konkurrensmöjligheter tack vare en svag krona. April 28,

16 Djup nedgång i exporten följs av kollaps för investeringar Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Även investeringarna drabbas hårt i den pågående krisen, framförallt till följd av att behovet av nyinvesteringar väntas vara litet under de kommande åren. Dessutom väntas kreditvillkoren vara fortsatt strama även om räntenivån sjunkit betydligt. De senaste åren har investeringarna ökat relativt kraftigt och 2008 nådde investeringarnas andel av BNP 20 procent, vilket var den högsta nivån på nästan 20 år. Fallhöjden får därmed anses som relativt hög. Enligt den senaste investeringsenkäten från februari uppger industriföretagen att de ska minska sina investeringar med 14 procent under Vi räknar med att det blir sämre än så då företagen historiskt har överskattat sina faktiska investeringar med cirka 8 procent. Företagens kapacitetsutnyttjande har minskat markant till följd av den senaste tidens kraftiga produktionsnedgång. Det finns med andra ord gott om lediga resurser att ta i anspråk när efterfrågan väl kommer tillbaka. Det innebär att behovet av nyinvesteringar kommer att vara begränsat under en lång tid framöver. Dessutom ser efterfrågeläget och vinstutsikterna minst sagt dystra ut. Företagens vinster och investeringar har historiskt sett samvarierat väl. Enligt konsensusprognosen faller vinsterna med 35 procent under 2009 medan utsikterna för 2010 är mycket osäkra. Begränsat behov av nyinvesteringar de kommande åren Tillgången på krediter väntas också vara ett problem under överskådlig tid. Utbudet av riskvilligt aktiekapital är begränsat och ökade kreditförluster bidrar till att bankerna förblir försiktiga. Företagskonkurserna är fortfarande betydligt under de nivåer som uppnåddes i början på 90-talet men takten i uppgången är oroande och vi räknar med en kraftig ökning framöver. Svaga fundamenta för investeringar Källa: Reuters Ecowin 16 April 28, 2009

17 Börskraschen och kraftigt ökade varsel har gjort hushållen försiktiga Stigande arbetslöshet gör att vi räknar med fall i konsumtionen under 2009 Hushållen mycket återhållsamma En kraftig uppgång i arbetslösheten och en mycket svag inkomsttillväxt håller tillbaka hushållens efterfrågan under större delen av prognosperioden. Redan under fjärde kvartalet i fjol drog hushållen ned efterfrågan med 3,3 procent jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Den svagaste utvecklingen noterades för försäljningen av bilar och andra kapitalvaror. Sannolikt har en svagare arbetsmarknad tillsammans med det osäkra läget på finansmarknaden bidragit till ökad försiktighet. Börsnedgången har slagit hårt mot hushållen. Vid årsskiftet hade värdet på hushållens aktieinnehav minskat med 40 procent sedan ett år tillbaka samtidigt som andra finansiella tillgångar också har fallit i värde. Sammantaget har hushållens nettoförmögenhet fallit med 25 procent. Detta bidrog till att hålla tillbaka konsumtionen förra året trots att inkomsterna steg rejält. De reala disponibla inkomsterna steg 3,3 procent under 2008 och sparkvoten steg till närmare 12 procent. Det första kvartalet i år ser fortsatt dystert ut för de svenska hushållen och vi räknar med fallande konsumtion under Arbetslösheten stiger i en allt snabbare takt och det råder stor osäkerhet kring den framtida utvecklingen för huspriserna. Villapriserna sjönk under hösten och vintern, men enligt de senaste mätningarna ser det ut att ha skett en viss stabilisering till följd av Riksbankens aggressiva räntesänkningar. Räntevapnet är dock i det närmaste uttömt och stigande arbetslöshet kan komma att sätta ytterligare press nedåt längre fram. Huspriser och hushållens konsumtion Kraftig försämring av arbetsmarknaden Källa: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Det finns dock ett antal positiva faktorer för hushållen och de som får behålla sina jobb kommer att få se ett markant ökat konsumtionsutrymme till följd av högre löner, lägre räntor, lägre inflation och en expansiv finanspolitik. Totalt sett väntas dock dessa positiva faktorer inte väga upp den negativa effekten av det mycket svaga läget på arbetsmarknaden. Fallande sysselsättning medför att hushållens totala löneinkomster kommer att minska under 2009 och Att det överhuvudtaget går att räkna med en positiv utveckling för hushållens reala disponibla inkomster beror uteslutande på sänkta skatter, vilket väntas bidra till att öka hushållens inkomster med 1,5 procent under Statens transfereringsutgifter stiger också kraftigt i år till följd av ökade pensioner samt kraftigt ökade arbetslöshetsersättningar. Finanspolitiken för 2010 omfattar i dagsläget inga nya skattelättnader för hushållen och uppgången i transfereringar är inte lika betydande som för innevarande år. Dessutom förutser vi ett fall i den totala lönesumman i bakvattnet av en kraftig försvagning på arbetsmarknaden. Summan av detta är att hushållen väntas vara fortsatt återhållsamma i sin konsumtion och vi räknar med en historiskt hög sparkvot under hela prognosperioden. April 28,

18 Arbetslösheten stiger snabbt Industrin har drabbats hårdast Arbetslösheten når 10 procent redan under 2009 Inflationen under nollstrecket redan i vår Lågt resursutnyttjande dämpar inflationen Arbetslösheten når 12 procent Arbetslösheten har stigit mycket snabbt sedan förra sommaren, från 5,7 procent i juni till 8 procent i mars enligt säsongsrensade siffror. Givet den normala eftersläpningen på 2-3 kvartal mellan förändringar i BNP och i sysselsättning ligger den kraftigaste uppgången fortfarande framför oss. Konjunkturbarometern visar att i de flesta sektorer räknar man med att minska antalet anställda framöver. Det innebär att de höga nivåerna av varsel som vi sett under det senaste halvåret kommer att fortsätta. Eftersom nedgången i hög grad drabbat exportsektorn är det också inom tillverkningsindustrin vi finner de flesta varsel. I spåren av industrins problem har varsel inom företagsnära tjänster också stigit kraftigt, medan byggsektorn svarar för närmare 5-10 procent av varslen. Men även inom offentlig sektor, som normalt ligger sent i cykeln, ser vi stigande varseltal. Vi väntar oss att arbetslösheten når 10 procent mot slutet av innevarande år, vilket skulle innebära en uppgång på omkring 0,25 procentenheter, eller personer, per månad. Arbetslösheten fortsätter att stiga till 11,5 under 2010 och 12 procent under Inflationen faller under nollstrecket Under de senaste månaderna har vi sett en kraftig minskning i inflationen från 4,4 procent i september förra året till 0,2 procent i mars Vi räknar med att inflationen kommer att falla under nollstrecket redan nu i vår och bottna ut kring -1,3 procent under tredje kvartalet. Att inflationen faller så dramatiskt beror i första hand på den kraftiga räntenedgången och baseffekter från energi- och livsmedelspriser, som steg kraftigt under fjolåret. Å andra sidan räknar vi med att kärninflationen (KPIX ex mat och energi) kommer att stiga något under de närmaste månaderna till följd av högre importpriser och tryck från stigande arbetskraftskostnader. Det kommer dock att bli svårt för företagen i detaljhandeln att fullt kompensera för stigande importpriser. Vi kommer troligen till och med att får se en hel del prissänkningskampanjer för att möta den svaga efterfrågan. Inom livsmedelssektorn har den marknadsledande ICA gruppen redan annonserat breda prissänkningar och det är mycket troligt att konkurrenterna kommer att följa i spåret. Vi räknar med att kärninflationen kommer att kulminera kring 2 procent mot slutet av Blickar vi fram mot nästa år pekar fundamenta mot mycket låg inflation. Lågt resursutnyttjande såväl internationellt som i Sverige kommer att dämpa inflationen under lång tid. Såväl arbetsgivare som fackförbund har dragit ned förväntningarna när det gäller löne- och prisutvecklingen. Nästa löneavtalsrunda börjar sent under 2009 och ska vara avslutad under första halvåret Under den perioden kommer arbetslösheten att ha stigit till 10 procent medan inflationen är låg och risken för deflation inte bara ett löst hot. Det är således troligt att löneökningarna blir mycket låga eller till och med noll inom vissa sektorer. Låga löneökningar framöver..och lägre konsumentpriser Källor: Reuters Ecowin, Handelsbanken Capital Markets och Riksbanken 18 April 28, 2009

19 Riksbanken har nått nollräntenivån Ett negativt outputgap pressar kärninflatonen den första räntehöjningen kommer troligen senare än vad Riksbanken nu antyder Reporäntan kommer att vara låg under lång tid I och med sin senaste räntesänkning har Riksbanken nu kommit ner till vad de anser vara nollräntenivån. Man är nu inne på outforskat territorium och anledningen att man stannade på just 0,5 procent hade till stor del att göra med tekniska faktorer. Det är oklart om nyttan av ytterligare sänkningar överstiger kostnaden. Det negativa med en räntesänkning är att bankernas räntemarginaler skulle pressas i ett läge när kreditförlusterna stiger samt möjliga negativa effekter på marknadens funktionssätt. Detta ska vägas mot de vanliga positiva effekterna av en räntesänkning på den ekonomiska aktiviteten. Vi tycker att Riksbankens kortsiktiga prognoser ser rimliga ut, medan vi är mer pessimistiska om tillväxt- och arbetsmarknadsutsikterna på längre sikt. Dessutom tycker vi att Riksbankens prognos om en kärninflation kring 2 procent under hela prognosperioden rimmar illa med prognosen om ett jättelikt produktionsgap. Vi menar att ökade lediga resurser bör sätta press nedåt på löner och priser och därmed också leda till lägre kärninflation, särskilt då såväl vi som Riksbanken räknar med en starkare krona. Riksbanken motiverar sin syn med att den inflationsdämpade effekten av ökade lediga resurser motverkas av svag produktivitetstillväxt och ett högre oljepris. Vi ifrågasätter dessa argument och anser att Riksbankens inflationsprognos snarare ska ses som ett försök att hålla uppe inflationsförväntningarna än som en faktisk prognos. Vår uppfattning är därför att det kommer att dröja länge innan Riksbanken höjer räntan. Riksbanken alltför optimistisk Lågt resursutnyttjande ger låg inflation Riks-Feb Riks-Apr Vår riskbedömning BNP ,4-4,5 rimlig BNP ,4 1,3 för hög BDP ,2 3,1 för hög Arbetslöshet ,7 rimlig Arbetslöshet ,1 10,7 för låg Arbetslöshet ,7 för låg KPI ,5-0,3 rimlig KPI ,6 1,3 för hög KPI ,2 3,2 för hög KPIF ,6 1,9 rimlig KPIF ,6 1,8 för hög KPIF ,6 2.0 för hög KPIF ex energi ,2 2,4 rimlig KPIF ex energi ,8 2,1 för hög KPIF ex energi ,7 2.0 för hög Källor: Riksbanken och Handelsbanken Capital Markets Vi väntar oss ytterligare stimulans Mot bakgrund av det svaga ekonomiska läget tror vi att Riksbanken kommer att tillföra ytterligare stimulansåtgärder. Vi ser en stor sannolikhet att Riksbanken kommer att sänka räntan ytterligare till 0,25 procent vid sitt möte i juli. Andra möjliga åtgärder kommer i första hand att fokusera på kreditsituationen. Till exempel är det sannolikt att de ökar sin motpartskrets till att exempelvis inkludera fonder och livbolag. Det verkar finnas ett visst motstånd inom direktionen till att införa kvantitativa lättnader såsom att köpa stats- eller bostadsobligationer. Om sådana åtgärder ändå införs tror vi att man kommer att fokusera på den korta änden av avkastningskurvan. Från överskott till underskott Till följd av den kraftiga nedgången i ekonomin kommer vi att få se ett markant omslag från överskott till rejält underskott i de offentliga finanserna. Det verkar troligt att den offentliga sektorns finansiella sparande redan i år kommer att överskrida de 3 procent av BNP som tidigare varit en riktlinje för goda statsfinanser. Vi räknar med -3,4 procent i år, -4,8 procent Även med en något mer positiv utveckling för ekonomin under 2011 är utsikterna för en förbättring av budgetläget dåliga då arbetslösheten kommer att vara fortsatt hög. April 28,

20 Arbetslöshet och offentliga finanser Offentlig konsumtion väntas stiga Källor: Reuters Ecowin och Handelsbanken Capital Markets Trots det kärva läget innehöll regeringens vårbudget inga mer omfattande stimulanser. Bedömningen av det ekonomiska läget byggde på en prognos för ett fall i BNP på dryga 4 procent följd av en mycket svag positiv siffra för Arbetslösheten kommer att stiga och 330 tusen jobb kommer att ha försvunnit till 2011 enligt prognosen från finansdepartementet. På kort sikt är det således endast marginella skillnader mellan vår bedömning och den i vårbudgeten. Vi skiljer oss dock när det gäller bedömningen av den internationella utvecklingen. Framförallt skiljer vi oss när det gäller den amerikanska ekonomin som troligen kommer att falla även under Riskerna är således klart på nedsidan. Sunda statsfinanser och arbetsmarknadspolitik i fokus Huvudbudskapet från finansministern är att sunda statsfinanser ligger överst bland prioriteringarna. På andra plats kommer att se till att uppgången i arbetslösheten inte biter sig fast. De medel som används för att motverka konjunkturen är i huvudsak förknippade med de automatiska utgiftsökningarna som sker när arbetslösheten stiger. Till dessa kommer att kommuner och landsting får extra anslag om 17 mdr under 2010 och 2011 samt att ytterligare 10 mdr tillförs anslagen för arbetsmarknadspolitik. Totalt beräknas kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgå till 50 mdr under prognosperioden. Inom ramen för sunda statsfinanser ligger också en begränsning för statens utgifter. Marginalerna förefaller kunna ge vissa möjligheter till en mer expansiv politik under Anslagen för att möta arbetslösheten kommer att behöva höjas och vi tror också att det kommer någon form av skattelättnader framförallt till pensionärer, när låg inflation och pensionsfondernas värdeförluster slår till och minskar pensionerna under Huruvida vi får se några ytterligare åtgärder beror helt på djupet av konjunkturnedgången. Stefan Hörnell, , stho09@handelsbanken.se Eva Christina Horwitz, , evho03@handelsbanken.se 20 April 28, 2009