Budget för år 2013 med utblick

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget för år 2013 med utblick 2014-2016"

Transkript

1 Budget för år 2013 med utblick

2

3

4

5

6

7

8 Katrin Thoor, TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Budget för år 2013 ( ) v:\klk\gemensam\tjänsteskrivelser\2012\kommunstrateg -bitr kommunchef\budget 2013\hemsidan\budget-pm.docx Bengtsfors kommun Postadress Box Bengtsfors E-post Besöksadress Majbergsvägen 1 Bengtsfors Telefon Organisationsnr Fax Hemsida

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Sammanfattning Under hösten 2011 aktualiserades åter frågan om att tidigarelägga budgetbeslutet. Mot bakgrund av detta togs två förslag till ekonomi- och målprocess tagits fram även för år Alternativen var budgetbeslut i juni respektive oktober och kommunfullmäktige beslutade då att beslut om budget 2013 ( ) skulle tas i juni. Med anledning av svåra och osäkra budgetförutsättningar beslutade dock kommunfullmäktige att skjuta budgetbeslutet till hösten Det innebar att beslut om budget skulle ske i oktober månad, samtidigt som skattesatsen fastställdes. Förvaltningens förslag till teknisk budget för år 2013 ( ) överlämnades därför till de politiska grupperna i maj månad. De politiska grupperna har därefter haft möjlighet att diskutera budgetförslaget på tre ordinarie gruppmöten inför budgetberedningens arbete. Mot bakgrund av de svåra ekonomiska förutsättningarna har beslut om budget sedan skjutits ytterligare en månad framåt och beslut kommer därför att ske i kommunfullmäktige i november månad. Budgetberedningen har sedan under september och oktober arbetat fram ett förslag till budget för år 2013 ( ) som kommunstyrelsens allmänna utskott lade fram på sitt sammanträde Förslaget till driftsbudget grundar sig på det tekniska budgetförslaget och har sedan justerats med ett antal poster, se avsnitt 18 nedan. I budgetberedningens förslag till budget för år 2013 ( ) är det budgeterade resultatet 5,1 Mkr. Detta innebär det budgeterade resultatet understiger kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning med 2,3 Mkr. När det gäller investeringsbudget för åren har utgångsläget varit den långtidsbudget som beslutades i samband med budget för år Denna har kompletterats med nya projekt och reducerats med sådana som inte längre är aktuella att genomföra.

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Innehåll 1 Bakgrund Ekonomirapporten oktober Resultatutjämningsreserv Sociala investeringar förebyggande insatser som inte är investeringar Bengtsfors och omvärlden Befolkningsutvecklingen Skatteintäkternas utveckling Sysselsättning Strategiska utvecklingsfrågor för Bengtsfors kommun Förslag till ny översiktsplan för Bengtsfors kommun Kommunens kvalitet i korthet Ekonomiska förutsättningar och ekonomisk strategi Budget och utfall år Budget och prognos år Förvaltningens arbete med budget 2013 ( ) Den fördjupade budgetprocessen Oförändrad verksamhet Mål och handlingsplaner för år Verksamhetsmål med betydelse för en god ekonomisk hushållning Finansiella mål God ekonomisk hushållning Hantering av framtida pensionsförpliktelser Tekniskt budgetförslag för år 2013 med utblick åren Personalpolitiskt arbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Jämställdhetsarbete/önskad sysselsättningsgrad Kompetensutveckling Personalförsörjning Folkhälsoarbete Folkhälsans organisation Strategiskt folkhälsoarbete Psykisk hälsa Stödjande miljöer och socialt kapital Delaktighet och inflytande... 27

11 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) 16.6 Drogförebyggande De kommunala bolagen Bengtsfors Teknik AB Bengtsfors Utvecklings AB Hotell Dalia AB Förslag till budget 2013 med ekonomisk utblick Driftsbudget Kommunen Koncernen Förutsättningar Finansiering Verksamheten Kommunala bolagen Investeringsbudget Balansräkning Kassaflödesanalys Finansiell analys Nettokostnadsandel Förändring av kostnader och intäkter Investeringsvolym Alternativa budgetförslag Vänsterpartiet Ekonomi- och målprocess för år Bilageförteckning Beslutsförslag... 39

12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) 1 Bakgrund I den långsiktiga planeringen i samband med beslut om budget för år 2012 ( ) fattades drygt 15 Mkr i budget för år 2013 för att uppnå nivån för god ekonomisk hushållning i Bengtsfors kommun. Inför arbetet med budget för år 2011 ( ) beslutade kommunfullmäktige om en förändrad ekonomiprocess där förvaltningen arbetade fram ett tekniskt budgetförslag under våren som sedan överlämnades till politisk de politiska grupperna. Inför år 2011 (budget 2012 ( ) framfördes synpunkter på att budgetbeslutet borde tidigareläggas, gärna under våren. Ett av de starkaste motiven till detta är att det då finns längre tid för att kunna verkställa budgetbeslutet för att vara i fas när budgetåret börjar. Två olika förslag till ekonomi och målprocess togs därför fram; ett med budgetbeslut i juni och ett med budgetbeslut i november. Kommunfullmäktige beslutade dock att även under 2011 fatta beslut om budget i november månad. Nytt ställningstagande skulle dock göras inför år Under hösten 2011 aktualiserades åter frågan om att tidigarelägga budgetbeslutet. Mot bakgrund av detta togs två förslag till ekonomi- och målprocess tagits fram även för år Alternativen var budgetbeslut i juni respektive oktober och kommunfullmäktige beslutade då att beslut om budget 2013 ( ) skulle tas i juni. Med anledning av svåra och osäkra budgetförutsättningar beslutade dock kommunfullmäktige att skjuta budgetbeslutet till hösten Det innebar att beslut om budget skulle ske i oktober månad, samtidigt som skattesatsen fastställdes. Ovanstående innebar att det tekniska budgetförslag som överlämnades under maj månad till de politiska grupperna inte var balanserat, utan innehöll ospecificerade besparingar om 5,9 Mkr. I samband med att budgetberedningen påbörjade sitt arbete under september månad konstaterades att tidsplanen inte kunde ligga fast utan att beslut om budget istället skulle fattas av kommunfullmäktige i november. Under september månad träffades gruppledare och utskottsprecidier för att diskutera förändrade förutsättningar sedan det tekniska budgetförslaget lämnades. Budgetberedningen återupptog sedan arbetet i början av oktober och kommunstyrelsens allmänna utskott lade förslag till budget för år 2013 ( ) den 23 oktober. Detta förslag ligger som grund till denna tjänsteskrivelse jämte bilagor.

13 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) 2 Ekonomirapporten oktober 2012 Den 11 oktober publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Ekonomirapporten om kommunernas och landstingens ekonomi oktober Denna rapport ersätter Kommunernas ekonomiska läge som tidigare gavs ut av Svenska Kommunförbundet. Precis som i tidigare utgåvor ägnas ett avsnitt åt utvecklingen i samhällsekonomin, ett åt kommunernas ekonomi och ett åt landstingens ekonomi. När det gäller kommunernas ekonomi görs en jämförelse mellan resultat de senaste åren och soliditet för olika kommuner. Jämförelsen visar att av de 18 kommuner som har ett genomsnittligt negativt resultat för åren har 13 också en negativ soliditet inklusive pensionsskulden. Soliditeten speglar den historiska resultatutvecklingen och visar kommunens långsiktiga beredskap. Sambandet åskådliggörs i nedanstående diagram. Diagram 9 Kommuner med underskott , soliditet för kommun och koncern Kronor per invånare och procent Soliditet koncern Resultat, kr/ inv Resultatsnitt Källa: Statistiska centralbyrån Soliditet kommun 2011 Färgelanda Härnösand Ydre Bräcke Storfors Degerfors Västervik Uddevalla Rättvik Danderyd Malå Bollnäs Laxå Bengtsfors Vansbro Tierp Svenljunga Eda Alla kommuner Rapporten analyserar också kostnadsutvecklingen inom olika verksamheter i förhållande till befolkningsförändringar över tid. I nedanstående diagram redovisas verksamheter inom barn- och utbildning. De streckade linjerna visar befolkningsutvecklingen och de heldragna linjerna utvecklingen av kostnadsvolymen Soliditet, procent

14 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Diagram 13 Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom barn- och utbildning Index år 2000 = 100 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting När det gäller barnomsorg har kostnaderna ökat kraftigare än vad befolkningsförändringarna ger. Den främsta anledningen till detta är att nyttjandegraden i förskolan har ökat från 75,9 % år 2000 till 86,4 % år I grundskolan har befolkningsutvecklingen varit den omvända. Här har kostnaderna inte anpassats till minskat antal elever, vilket inneburit en ökad ambitionsnivå inom grundskolan. En anledning till detta är de riktade statsbidrag som tillfördes kommunerna under åren för att öka personaltätheten. Gymnasieskolan är den enda verksamhet där kostnaderna följt befolkningsutvecklingen. En liknande analys av utvecklingen inom det sociala området redovisas i följande diagram:

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Diagram 14 Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom socialtjänsten Index år 2000 = 100 Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting Diagrammet visar att kostnaderna för funktionshindrade ökat väsentligt mer än vad befolkningsförändringarna ger. Här handlar det främst om lagstiftning med ökad ambitionsnivå som fått stor genomslagskraft på kommunernas kostnader. Även kostnaderna för individ- och familjeomsorg har ökat klart mer än befolkningsförändringen. Det omvända förhållandet gäller dock inom äldreomsorgen, där kostnaderna legat ganska oförändrade trots att befolkningen ökat. Detta kan ses som ett uttryck för kommunernas prioriteringar. Kommunerna har arbetat med att bli effektivare och att arbeta mer med förebyggande åtgärder och stöd i hemmet framför akuta insatser och särskilda boenden. Rapporten behandlar också den höjda investeringsnivån som finns inom sektorn. Kommunernas investeringar ökade med 9 % i löpande priser mellan 2010 och 2011 och i den sammanlagda investeringsbudgeten för år 2012 beräknas de öka med ytterligare 15 %. Det handlar bl a om utbyggnad av infrastruktur, nya förskolor och ombyggnad av grund- och gymnasieskolor. För att finansiera detta har också kommunerna ökat sina långfristiga skulder. 2.1 Resultatutjämningsreserv I rapporten finns också en beskrivning av regeringens förslag om resultatutjämningsreserv som fanns med i budgetpropositionen Kortfattat innebär detta att kommuner och landsting ska ha möjligheter att under vissa förutsättningar bygga upp resultatutjämningsreserver. Dessa skulle möjliggöra utjämning av resultat mellan goda och dåliga år. Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med ett belopp som motsvarar det lägsta av årets resultat eller årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag.

16 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Om det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser är negativt gäller istället 2 %. 2.2 Sociala investeringar förebyggande insatser som inte är investeringar Ett annat aktuellt område som behandlas i rapporten är det om sociala investeringar. Namnet sociala investeringar skapar förvirring eftersom det inte rör sig om redovisningsmässiga investeringar. I den kommunala redovisningen har begreppet investering en specifik innebörd. För att en utgift ska kunna betraktas som investering skall den resultera i en tillgång som kommunen kan förfoga över. Den typ av verksamhet som avses med sociala investeringar kan därför aldrig räknas som investering. Utgifter för förebyggande insatser kan inte aktiveras och sedan skrivas av under en längre period. När verksamheten bedrivs är den en kostnad och belastar resultatet samma år på samma sätt som ordinarie verksamhet. Vissa kommuner har via sin balanskravsutredning öronmärkt delar av det egna kapitalet. Detta skapar dock inte, givet resultatkrav, större ekonomiskt utrymme för förebyggande insatser. Det är istället ett sätt att prioritera medel för dessa insatser. 3 Bengtsfors och omvärlden Bengtsfors kommun påverkas i hög grad av faktorer som kommunen bara delvis kan påverka. Dessa är främst: Befintligt skatteutjämningssystem, där sårbarheten för kommunen ligger i sjunkande befolkningssiffror och utvecklingen av medelskattekraften i riket Sysselsättningen och näringslivsutvecklingen i kommunen Minskade befolkningstal och förändringar i åldersstrukturen vilket leder till minskat skatteunderlag och krav på omprioriteringar inom kommunens verksamheter. I detta utsatta läge kan kommunen lindra effekterna av ovanstående punkter genom att ha en ekonomi i balans och ha god ordning och kontroll över sin verksamhet att erbjuda sina invånare en mycket god kommunal service skapa en attraktiv kommun med ett positivt företagsklimat som medverkar till företagsutveckling och nyetableringar, boende, arbete och fritidsverksamhet. Under hösten 2002 påbörjade ledningsgruppen och ekonomer arbetet med att skapa ordning och kontroll på ekonomin. Samtidigt inleddes ett långsiktigt arbete med att anpassa ekonomin och verksamheten till minskade intäkter från Lear för att även efter år 2007 ha en ekonomi i balans, se diagrammet nedan. Nästa steg var att säkerställa viktiga processer och rutiner för att nå en hög kvalitet i verksamheten. Därför har ett antal reglementen och policys antagits eller reviderats de senaste åren.

17 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) När det gäller kvalitetsarbete är ovanstående, d v s att använda interna resurser på bästa sätt, endast en del. Andra delar är kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller gentemot medborgare och näringsliv samt kommunens attraktivitet avseende yttre miljöer såsom byggnader, parker etc. Beträffande kvaliteten på den service som medborgare och näringsliv i Bengtsfors kommun erhåller finns ett antal dokument som mäter detta. Genom det arbete som gjordes med att utveckla både ekonomi och verksamhet fungerade de två första punkterna ovan, d v s ordning och balans i ekonomin och mycket god service, bra under åren Efter hand aktualiserades hur den tredje punkten skulle kunna förverkligas för att öka kvaliteten på kommunens arbete ytterligare. Under 2009 ändrades förutsättningarna dock väsentligt. Stora negativa förändringar i den kommunala ekonomin vintern 2008/2009 förorsakade av en djup lågkonjunktur och global finansiell kris vilket i förlängningen medförde mycket stora bortfall av skatteintäkter från 2009 och åren framöver. Dessutom tillkom mycket stora okontrollerade kostnadsökningar som uppstod främst inom socialnämndens ansvarsområde. Detta medförde att en omstart fick göras av det ekonomiska saneringsarbete som inleddes sommaren 2002 men nu utifrån ett mycket svårare utgångsläge än tidigare. Under år 2010 fortsatte kostnaderna inom kommunens verksamheter, främst inom Individ- och familjeomsorg samt Omsorg om fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta, att öka kraftigt. Under hösten visade det sig också att verksamheter inom kultur- och utbildningsnämnden inte klarat att anpassa sig till de minskade volymerna. Trots att skatteintäkterna ökade avsevärt jämfört med budgeterat nådde kommunen inte nivån för god ekonomisk hushållning för år 2010, även om balanskravet klarades. Även under 2011 misslyckades kommunen med att nå kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning då resultatet blev -8,1 Mkr och balanskravsresultatet 6,2 Mkr. Av kommunstyrelsens verksamhetsområden var det utbildningsområdet som hade störst budgetavvikelse, -12,5 Mkr. Det prognostiserade resultatet för år 2012 är 15,9 Mkr och balanskravsresultatet bedöms bli 17,5 Mkr. Den främsta anledningen till att kommunfullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning nås under året är de intäkter av engångskaraktär i form av återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar för åren 2007 och 2008.

18 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Resultat exklusive nedskrivningar Mkr År Diagrammet ovan visar resultatutvecklingen för Bengtsfors kommun de senaste 13 åren. Den långsiktiga strategi som fanns mellan 2002 och 2007 avseende anpassningen till minskande intäkter syns tydligt. Motsvarande strategi saknas dock idag för att kunna hantera samtliga år i planperioden, vilket avspeglas i resultaträkningen, se avsnitt 18 och 21 nedan. 3.1 Befolkningsutvecklingen Befolkningsutvecklingen i Bengtsfors kommun har under de senaste åren varit negativ. Den största minskningen, -211 personer, inträffade under Under åren mattades minskningen något för att sedan åter öka igen. Under 2008 minskade dock befolkningen med endast 60 personer, varav endast 6 under andra halvåret. Den goda trenden höll även i sig under 2009, men under 2010 och 2011 accelererade dock minskningen av antalet invånare igen. Undantaget var under november och december 2010 då invånarantalet ökade med 50 personer. Under 2012 har utvecklingen varit ungefär likadan som under 2010 och Diagrammet nedan visar utvecklingen mellan 1980 och För samtliga år är det befolkningen per 31 december som är angiven.

19 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Befolkningsutveckling Antal År Antagandet om hur stor befolkningsminskning som budgeten ska byggas på har varierat mycket under åren. Som mest var det 150 personer och som minst 50 i budget för år Under 2010 blev dock minskningen större vilket ledde till ett antagande om en minskning med 100 personer inför budget Det positiva utfallet under de sista två månaderna 2010 innebar bättre förutsättningar, vilket möjliggjorde en beräknad minskning på 50 personer i budget för år 2012 ( ). Utfallet blev dock 65 personers minskning varför en negativ budgetavvikelse uppstod avseende skatteintäkter och statsbidrag. I det tekniska budgetförslaget för år 2013 ( ) räknades med 50 personers årlig minskning, men utvecklingen under hösten har lett till att budgetförslaget nu bygger på 70 personers minskning. Nedanstående diagram visar på utvecklingen från 1980 inklusive prognos för åren i enlighet med Statisticons befolkningsprognos från februari Den sammanlagda stapeln för varje år visar det totala antalet invånare och de olikfärgade delarna utvecklingen i olika åldersklasser.

20 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Befolkningsutveckling mellan 1980 och 2011 samt prognos till 2021 fördelat på åldersklasser Antal År 65+ år år 0 19 år När det gäller de två yngre åldersklasserna är båda mindre till antalet 2021 än De utgör också en mindre andel av den totala befolkningen. Den äldsta åldersklassen, de som är 65 år eller äldre, ökar både vad gäller antal och andel av befolkningen. Det faktum att antalet invånare i åldersklassen år minskar innebär flera saker för kommunens utveckling eftersom den omfattar de flesta förvärvsarbetande och de som är i fertil ålder. Effekten av att antalet i fertil ålder minskar är att antalet barn efter hand också minskar, vilket i sin tur gör att andelen yngre minskar ytterligare. Genom att de förvärvsarbetande blir färre minskar också kommunens skatteintäkter kontinuerligt samtidigt som andelen äldre, och därmed behovet av äldreomsorg, ökar. 3.2 Skatteintäkternas utveckling Skatteintäkternas och statsbidragens storlek påverkas i hög grad av medelskattekraften och den lokala befolkningsutvecklingen. Bengtsfors sjunkande invånarantal slår därför hårt mot såväl skatteintäkterna som statsbidragen. Den beräknade befolkningsminskningen mellan 2012 och 2013 med 70 personer innebär minskade skatteintäkter och statsbidrag med 3,1 Mkr jämfört med en situation med bibehållet befolkningsunderlag. 3.3 Sysselsättning I september 2012 var den totala arbetslösheten för Bengtsfors kommun 9,1 % vilket motsvarar 399 personer, det är 19 personer färre i jämförelse med september månad Den totala ungdomsarbetslösheten uppgår till 26 % under september 2012, vilket motsvarar 143 ungdomar. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 22 ungdomar i jämförelse med samma månad i fjol.

21 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) 4 Strategiska utvecklingsfrågor för Bengtsfors kommun Kommunens vision är Bengtsfors en livskraftig kommun genom samarbete och individuell utveckling. Utvecklingen av invånarantalet i Bengtsfors kommun sedan 1980 har redovisats under avsnitt 3.1 ovan. Eftersom det är kommunens invånare som är förutsättningen för den kommunala verksamheten är det av största vikt att så goda förutsättningar som möjligt skapas för boende och näringsliv. Detta är avgörande för kommunens överlevnad och fortsatta utveckling. Exempel på sådana strategiska utvecklingsfrågor är bl a Skapa förutsättningar för att fler ska flytta till kommunen genom olika attraktivitetsskapande åtgärder såsom möjlighet till attraktiva boendemiljöer m m Ha en väl fungerande infrastruktur Ha en god kvalitet på de kommunala tjänsterna och servicen Ha en budget i balans och en god ekonomisk hushållning Ovanstående frågor är inte enbart kommunala ansvar, exempelvis infrastrukturen, men det är likväl en strategisk fråga med avgörande påverkan på kommunens framtid. I det förslag till översiktsplan för Bengtsfors kommun som varit på samråd fram till 15 oktober har de strategiska frågorna aktualiserats och analyserats. Förslaget innehåller också förslag till vision för kommunen, se avsnitt 4.1 nedan. Inom kommunens verksamheter pågår ständigt ett utvecklings- och förbättringsarbete för att kunna erbjuda kvalitativt bra tjänster så effektivt som möjligt. Exempel på detta är arbetet med att höja resultaten i grundskolan, utvecklingsarbete inom äldreomsorgen, underhåll av VA-anläggningar, energieffektiviseringar m m. En annan viktig del när det gäller att förbättra servicen till kommuninvånare och företag är bl a införande av e-tjänster och andra tekniska lösningar. När det gäller utvecklingen av antalet invånare i kommunen pågår ett aktivt arbete med att få korrekt folkbokföring, d v s se till att personer som bor i kommunen också är skrivna här. Bland annat skickas brev till samtliga elever på Stenebyskolan och det finns en rutin för att rapportera avvikelser till Skatteverket. Ytterligare ett led i att skapa förutsättningar för att bo och verka i Bengtsfors kommun är de enkäter som skickas ut till alla som flyttar in till eller ut från kommunen. Enkäterna innehåller, förutom uppgifter om ålder, familjesituation etc, frågor om varför de flyttat in eller ut, vad som är bra i kommunen och vad som saknas m m. En första analys av dessa enkäter har gjorts under Ovanstående enkäter är en del av den medborgardialog som kommunen arbetar med att förbättra. Andra delar är de s k pusselbitsmötena (ideéseminarier) som kommunen anordnade för några år sedan för att fånga upp åsikter och synpunkter i de olika kommundelarna. I samband med samråd kring kommunens översiktsplan har nya sådana möten arrangerats under augusti och september; dels för att diskutera förslaget till översiktsplan men

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) dels också för att diskutera andra aktuella frågor. För att ytterligare möjliggöra en bra dialog med medborgarna har kommunen i början av 2012 infört ett synpunktshanteringssystem för att på ett metodiskt sätt hantera allmänhetens synpunkter. På kommunens hemsida kommer det att vara möjligt att fylla i en blankett som sedan går vidare till ansvarig i den kommunala organisationen. På sensommaren har också e-förslag lanserats, vilket är en form av medborgarförslag som lämnas via kommunens hemsida och som andra sedan kan skriva under elektroniskt. Lämnaren och de som skriver under måste skaffa ett medborgarkonto knutet till en mailadress och de förslag som får minst 30 underskrifter tas upp till politisk behandling. 4.1 Förslag till ny översiktsplan för Bengtsfors kommun Kommunstyrelsen beslutade under 198 om att upprättat förslag till översiktsplan för Bengtsfors skulle ställas ut för samråd. Förslaget har föregåtts av ett omfattande arbete både på förvaltningsnivå och inom politiken. Kommunfullmäktige beslutade under 2011 att inrätta en beredning som arbetade med den politiska delen i översiktsplanen och denna beredningen rapporterade sitt arbete till kommunfullmäktige Beredningens rapport har sedan utgjort underlag i det fortsatta arbetet med att ta fram ett samrådsförslag till översiktsplan för Bengtsfors kommun och styrgrupp för detta arbete har varit kommunstyrelsens allmänna utskott. I samrådsförslaget till översiktsplan finns också förslag till vision för kommunen. Denna föreslås vara samma som togs fram i samband med det förra visionsarbetet och som redovisats ovan: Bengtsfors en livskraftig kommun genom samarbete och individuell utveckling. Förslaget innehåller också ett antal viktiga utvecklingsfrågor: Attityder Den viktigaste infrastrukturen i samhället är våra attityder, vår förmåga att samarbeta, våra kunskaper och vår vilja att lära nytt. En öppenhet för nya influenser och ny kunskap kommer att betyda mycket för positiv lokal utveckling. Medborgarnas tillit till den egna bygden får stor betydelse för Bengtsfors kommuns resa mot framtiden. Planera för en ökad inflyttning En viktig målsättning är att behålla och helst öka befolkningsunderlaget i kommunen. För att öka inflyttningen och minska utflyttningen är kommunens attraktivitet och möjlighet att kunna erbjuda livskvalitet av stor betydelse. Att locka fler delårsboende är ett viktigt steg på vägen. Eftersom den demografiska sammansättningen av befolkningen innebär en naturlig befolkningsminskning är det viktigt att fokusera på det som går att påverka; en ökad inflyttning och en minskad utflyttning. Att befolkningsminskningen planar ut är en viktig delseger. Konkurrenskraftigt utbildningsutbud - En betydelsefull utvecklingsfaktor är skolor och utbildningsmöjligheter. En väl fungerande förskola, en god grundskola som följs av en gymnasieskola med fokus på varje elevs unika utvecklingsmöjligheter och ett väl utvecklat samarbete med andra utbildningsinstanser lägger grunden för kommunens framtida attraktionskraft. HDK Steneby, högskolan för design och konsthantverk, som utgör en del av

23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) Göteborgs universitet, har potential att utvecklas till en stark magnet för hantverksintresserade unga människor, vilka bidrar till att marknadsföra Bengtsfors kommun och Dalsland i stora delar av Sverige. Flexibelt näringsliv - Bengtsfors kommun arbetar strategiskt för att skapa goda förutsättningar för utveckling av näringslivet. Bengtsfors ska upplevas som en kreativ och drivande kommun med fokus på tillväxt inom följande fyra områden: - Högteknologisk skogsindustri - Företagande som drar nytta av närheten till Norge - Besöksnäring - Småföretag Planberedskap är en förutsättning för att kunna erbjuda god tillgång på byggbar mark för verksamheter av olika slag. Goda kommunikationer - Infrastruktur och goda kommunikationer är avgörande för kommunens och samhällets utveckling, både för transporter av människor och gods. Täta kommunikationer ökar möjligheterna till pendling och skapar en växande arbetsmarknad för invånarna i kommunen. Framförallt kan en satsning på tågtrafik göra väsentlig skillnad. Goda kommunikationer innebär också tillgång till bredband och telefoni för att ge befolkningen och företagen samma förutsättningar att bo och verka som i andra delar av landet. Sjöarnas potential - De många sjöarna är grunden för kommunens attraktivitet. Sjöarna präglar landskapsbilden och är en stor del av vår identitet. Dalslands kanal är motorn i den Dalsländska besöksnäringen. Det finns en enorm utvecklingspotential i de många sjöarna. Möjligheten att skapa attraktiva sjönära boenden är den enskilt viktigaste konkurrensfördelen för kommunen. Särskilt bör påpekas de attraktiva boendemiljöernas betydelse för rekrytering till det lokala näringslivet. För att öka orternas attraktivitet är det nödvändigt att tillvarata det sjönära läget. Likaså är det vattnet som skapar en stor potential för utveckling av besöksnäringen. Hållbar utveckling - Miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet på lång sikt är en förutsättning för en framgångsrik utveckling såväl i Bengtsfors kommun som på jorden i övrigt. Den miljömässiga hållbarheten handlar om att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Social hållbarhet uppnås genom att bygga ett stabilt och dynamiskt samhälle där mänskliga grundläggande behov kan uppfyllas medan den ekonomiska hållbarheten uppnås genom att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Hållbar utveckling och en god livsmiljö i kommunen påverkas i hög grad av den enskilda individens livsstil, miljömedvetenhet och hälsa.

24 TJÄNSTESKRIVELSE Datum (40) 4.2 Kommunens kvalitet i korthet Under ett antal år har Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, drivit flera projekt med syftet att stärka den kommunala ledningens, såväl förtroendevalda som ledande tjänstemäns, arbete med att utveckla de kvalitativa aspekterna i styrningen och uppföljningen av verksamheterna. Olika verktyg har utvecklats för att stödja detta arbete. Det finns dock ett behov av en fortsatt utveckling av verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Därför har förbundet arbetat med att utveckla ett enkelt verktyg för att ge en bild av kommunens kvalitet utifrån ett medborgarperspektiv. I samband med diskussionerna om ny ekonomimodell i Bengtsfors kommun våren 2008 så var en av kärnfrågorna vad kommunfullmäktige egentligen får för sina pengar. SKL:s projekt syftar till att försöka svara på denna fråga och Bengtsfors kommun beslutade delta i ett nätverk som arbetar med detta verktyg och är nu med för femte året. Flera av dessa mått används i den bilaga till tekniskt budgetförslag med jämförelser inom olika verksamheter som överlämnades till de politiska grupperna i augusti månad. 5 Ekonomiska förutsättningar och ekonomisk strategi Den nya ekonomimodellen som implementerades i samband med arbetet med budget för år 2010 ( ) låg till grund även för budget 2011 ( ). Den innebar att det fanns olika nycklar för att fördela större delen av kommunens budget mellan de olika verksamheterna och demografiska förändringar fick med automatik genomslag i medelstilldelningen. Trots att kommunens verksamheter står sig ganska väl i jämförelse med genomsnittliga kostnadsnivåer är problemet för Bengtsfors finansieringsfrågan. Kommunen har för låga intäkter för att klara normala nivåer i resursfördelningen, vilket innebär att besparingar måste göras på verksamheterna för att få budgeten att gå ihop. Detta gör att ingen riktig resursfördelning gjordes för år 2012 ( ) utan utgångsläget var budget och uppföljning 2011 tillsammans med analys av standardkostnader för Bengtsfors kommun och jämförelser med andra kommuner. Det tekniska budgetförslaget för år 2013 ( ) utgick från de prioriteringar som gjordes politiskt inför budget 2012 ( ). En analys av standardkostnader för Bengtsfors kommun och jämförelser med andra kommuner togs fram när den officiella statistiken fanns tillgänglig och presenterades under sommaren som komplement i det fortsatta arbetet med budget för år 2013 ( ). Precis som under de senaste åren ingår samtliga löneökningar i verksamheternas budgetar för år När det gäller uppräkningarna i budgeten för år 2013 har en beräkning gjorts på 3,3% för år 2012 och 3,1% för år 2013 i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar. Kommunfullmäktige beslutade att en resultatnivå på 1,5 % av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillfredsställande för att uppnå god ekonomisk hushållning för Bengtsfors kommun och att 5 mkr av

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Budget för år 2014 med utblick 2015-2017

Budget för år 2014 med utblick 2015-2017 Budget för år 2014 med utblick 2015-2017 BENGTSFORS KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-1 Q-30 5(29) KF 121 Dnr 2013.596.041 Budget tör år 2014 med utblick 2015-2017 Förvaltningens förslag

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kommunstyrelsen 1(5) Plats och tid Sammanträdesrum Bengtsfors, Utvecklingscentrum+ i Bengtsfors, klockan 14.00 14.30 Beslutande Ledamöter Per Jonsson (c) ordförande Besnik Dautaj (s) Lena Grönlund (s) tjänstgörande ersättare

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Budget för år 2010. med utblick 2011-2013

Budget för år 2010. med utblick 2011-2013 Budget för år 2010 med utblick 2011-2013 2(51) Sammanfattning I samband med att direktiv och anvisningar till budget 2010 (2011-2013) behandlades av kommunstyrelsen 2009-02-10 32 beslutades

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument 1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinjer Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-12-18 195 Dokumentansvarig

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Målstyrning enligt. hushållning

Målstyrning enligt. hushållning www.pwc.se Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Målstyrning enligt god ekonomisk hushållning Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare.

OBS! Tiden. KALLELSE. Kommunstyrelsens ledningsutskott. Kommunkontoret i Bergsjö. Tid: Torsdag 1 oktober 2015 kl. 13:00. 1. Val av justerare. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. OBS! Tiden. Plats: Kommunkontoret i Bergsjö. Utskottens presidier och företrädare

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari mars med årsprognos visar på ett resultat på 20,6 mnkr vilket är 15,6 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Södertörns brandförsvarsförbund. Riktlinjer. för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Södertörns brandförsvarsförbund Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Upprättad: 2013-11-12 Antagen av direktionen: 2013-12-06, 76 Version: 1 Diarienummer:

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte

Läs mer

Styrdokument för Hammarö kommun

Styrdokument för Hammarö kommun Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor

Simrishamns kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31. 16 oktober 2014. Certifierad kommunal yrkesrevisor Simrishamns kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31 16 oktober 2014 Lennart Öhrström Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Krokoms Kommun 25 september 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 4 Granskningsresultat... 5 Sammanfattning Vår bedömning är

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Handlingsplan för ekonomi i balans

Handlingsplan för ekonomi i balans 2016-04-27 Handlingsplan för ekonomi i balans Bakgrund Det är befolkningsantalet som styr de intäkter i form av skatteintäkter och statsbidrag som en kommun har till sitt förfogande. Den negativa befolkningsutvecklingen

Läs mer

Budget 2017, plan

Budget 2017, plan DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2016-01-08 Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan 2018-2019 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-12-05 om delvis förändrad budgetprocess som i huvudsak

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Team Hemvård

Uppdragsbeskrivning för Team Hemvård Uppdragsbeskrivning för Team Hemvård Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under året. Teamet

Läs mer