Seminarieuppgift: Dricksvatten - olika miljöagens
|
|
- Linnéa Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Seminarieuppgift: Dricksvatten - olika miljöagens Linköpings hälsouniversitet, VT- 2007, Termin 4 Basgrupp 5: Thomas Karlsson, Jenny Klintenstedt, Jon Larsson, Oda Rosvall, Jessica Sverndal och Martin Wennerström.
2 Vilka regler finns för dricksvatten? I Livsmedelsverkets kvalitetskrav finns gränser för tillåten mängd av olika kemiska ämnen (se nedan), mikrobiologiska parametrar samt fysikaliska parametrar såsom ph, konduktivitet, hårdhet, smak, lukt och färg. För kommunalt vatten ansvarar kommunen själv för kontroller så att dricksvattnet är tjänligt, men även Livsmedelsverket gör kontroller av det kommunala vattnet. Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av medlemsstaterna inom EU och införlivas i svensk lagstiftning bland annat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets regler gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och i livsmedelsföretag. Reglerna gäller inte för enskilda brunnar. (Livsmedelsverket) För enskilda brunnar finns riktvärden för de olika parametrarna i Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten. Har man egen brunn får man själv stå för kostnaden att analysera vattnet och eventuella åtgärder. I en del kommuner bekostas eller ges bidrag till vissa vattenanalyser av kommunen, t ex om man har barn under 1 år eller är gravid (1). Kommunerna måste dock alltid bistå med rådgivning. Kommunerna kan ibland ordna avtal med ett vattenanalysföretag och på så vis under given period ge invånarna chans till billigare analys av sitt vatten. Hur testar man vattnets kvalitet? Vattenverk finns i två former yt- och grundvatten vattenverk, de tar alltså råvatten från olika källor. Vattenverken kontrollerar först råvattnet (direkt från källan) och sedan under reningen kontrollerar man dels kontinuerligt med s k. on-line instrument (mäter ph, turbiditet och kloröverskott) och dels i vattenverkens laboratorium. Även prover för fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska analyser tas flera gånger i veckan. Efter reningen kontrolleras vattnet ytterliggare en gång (enligt Livsmedelsverkets riktlinjer) innan det släpps ut i vattenledningarna. Man kontrollerar sedan även kvalitén i vattenledningsvattnet och tar en del vattenprover hos konsumenterna (2). Har man en enskild brunn tar man egna vattenprover och skickar iväg dem till ett laboratorium för analys. I brunnar är de vanligaste problemen: bakterier och hälsoskadliga ämnen från berggrunden (som radon och fluorid). Orsakerna till dessa problem är då ofta felaktig teknisk utformning, ytvatten med miljöföroreningar i läcker ofta in, dåligt placerade brunnar (dvs nära till föroreningar från avlopp) och ibland är grundvattnet helt enkelt inte en bra källa att ta dricksvatten från (3). I regel är vattenverksvattnet bättre, då det kontrolleras av kommunen kontinuerligt. Vattenproblem som påverkar hälsan är oftast kortvariga och beror då främst på bakterier i vattnet från vattenverket. Men även kemiska ämnen, främst radon och fluorid, från grundvattenverk ses emellanåt (3). 1
3 Riskbedömning av kemiska ämnen i dricksvatten Nedan listas några av de vanligaste kemiska ämnena i dricksvattnet, deras förekomst, effekter på hälsan och gränsvärden för otjänligt vatten hos användaren. Ammonium Ammonium förekommer i konstgödning, men kan även indikera påverkan från avlopp eller liknande. Ammoniak kan finnas i dricksvattnet pga desinfektion med kloraminer (4). Ammoniak blir skadligt för människor först när nivån överstiger kroppens detoxifierings kapacitet, vilket det inte gör i dricksvatten (5). Ammoniums gränsvärde för otjänligt vatten är 0,5 mg/l (6). Antimon Är ett grundämne som kan tillföras vattnet från material i vatten- och avloppsinstallationer (va-installationer) eller indikera föroreningar från industrier, soptippar eller rötslam (4). Det kan förekomma tillsammans men arsenik och är relativt vattenlösligt. Antimonföreningar irriterar gastointestinal mukosan och ger upphov till kräkningar, diarré, magknip och är hjärttoxiskt. Långvarigt intag kan ge synnervs påverkan och retina blödning (5). Antimons gränsvärde för otjänligt vatten är 5,0 µg/l (6). Arsenik Kan förekomma naturligt i bergborrade brunnar eller indikera förorening från industri (4). Kroniskt högt intag av dricksvatten med arsenik i ger ökad risk för cancer i hud, lungor, urinblåsa och njurar, men även andra hudförändringar såsom hyperkeratos (hudförtjockning) och pigmenteringsförändringar. Vanligaste symptomet är hudskador (5). Arseniks gränsvärde för otjänligt vatten är 10 µg/l (6). Bekämpningsmedel Har sitt ursprung i läckage från behandlad odling, åkermark etc, eller oförsiktig hantering (4). Rester av bekämpningsmedel kan finnas i yt- eller grundvatten. Enligt livsmedelsverket är de vanligast förekommande bekämpningsmedlen atrazin och dess nedbrytningsprodukter, samt 2,6-diklorbenzamid (BAM). Atrazin och BAM är sk totalutrotningsmedel och används främst på ytor där man inte vill att något ska växa, t ex skolgårdar, järnvägar etc. De förbjöds på 90-talet, men man hittar dem fortfarande framförallt i grundvatten och de verkar vara ganska stabila över tid. Atrazin och BAM klassas som möjliga humana carcinogener, enligt livsmedelsverket (7). För totalhalten bekämpningsmedel är gränsvärdet summan av halterna av alla enskilda påvisade bekämpningsmedel kvantifierade i ett prov 0,50 µg/l (6). Bly Är en tungmetall som kan förekomma pga korrosionsangrepp på blyhaltiga material i va-installationer samt i vissa PVC-rör (4). Mängden bly som läcker från dessa material beror på flera faktorer i vattnet: ev klorering, ph, temperatur, mjukhet och hur länge vattnet stått i rören. Det som fäller ut mest är mjukt surt vatten. Bly i dricksvattnet kan även indikera förorening från industri, soptipp eller liknande. Bly ackumuleras i kroppen och gravida, barn upp till 6 år, foster, samt spädbarn är speciellt känsliga. Det är ett generellt toxiskt ämne som ackumuleras i skelettet och påverkar biosyntesen av heme. Kalciummetabolismen påverkas och bly är toxiskt för centrala och perifera nervsystemet (effekter hos spädbarn försvinner till dess de fyller 2
4 4 år). Bly klassas som en möjlig human carcinogen (5). Blys gränsvärde för otjänligt vatten är 10 µg/l och baseras på genomsnittligt veckointag (6). Cyanid Kommer från förorening från industri, soptipp eller liknande. Långvarigt intag misstänks öka risken för beteenderubbningar och förändringar i blodets kemiska sammansättning (4). Akut exponering kan vara dödligt. Cyanid reagerar med magsyran till vätecyanid som tas upp direkt via hud och slemhinnor (8). Cyanids gränsvärde för otjänligt vatten är 50 µg/l (6). Diklorbensen Diklorbensener används i industrin och i hushållsprodukter som; doftmaskerande produkter, färg och bekämpningsmedel (4). Det finns flera isomerer och alla har hittats i dricksvatten, men det är främst 1,4-diklorbensen som ses. Diklorbensenerna absorberas nästan helt i gastointestinal kanalen och hamnar i fettväv, njurar, lever och lunga. Kortsiktig exponering för höga halter ger akut hemolytisk anemi, respiratorisk irritation, glomerulonefrit och hudallergi. Dessa symptom är alla reversibla. Förlängd exponering dock ger granulomatos, anemi, störningar i retikuloendoteliala systemet, CNS effekter och leverskada (5). Gränsvärdet ligger på 3,0 µg/l (6). Fluorid Kan förekomma naturligt i råvatten, framför allt i grundvatten. Vid hög nivå ger fluorid risk för fluoros (tandemaljfläckar) och vid ytterliggare högre nivå osteofluoros (inlagring i skelettet). Måttliga halter har dock en kariesförebyggande effekt (4). Fluorids gränsvärde för otjänligt vatten ligger på 1,5 mg/l (6). Kadmium Kan förekomma naturligt i surt grundvatten eller vid korrosionsangrepp på äldre vainstallationer eller indikera förorenat råvatten från industrier eller gödningsmedel (4). Kadmium ackumuleras primärt i njurarna och har en lång biologisk halveringstid hos människan (10-35 år). Långvarigt intag ökar risken för njurskador. Kadmium påverkar resorptionen i de proximala tubuli och det första symptomet är proteinuri. Allvarligare kadmiumskada kan även involvera glomeuli. Störning i njurens funktion och behandling av fosfor och kalcium kan orsaka resorption av mineraler från skelettet. Detta kan resultera i utveckling av njursten och osteomalaci (urkalkning) (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 5,0 µg/l (6). Klor I vattenverken används klor för att desinficera vattnet. Klor ökar risken för urinblåscancer (4). Det totala gränsvärdet för att klor (aktivt) ska göra vattnet otjänligt är 0,4 mg/l och då avses mätning i utgående vatten (6). Om vattnet innehåller organiska material ökar risken att man får klororganiska föreningar, t ex trihalometan (4). Trihalometan är ett samlingsnamn för bromerade och klorerade kolväten (CHX 3, X är en halogen) varav några föreningar troligtvis ökar risken för cancer. De flesta trihalometanerna övergår i luften pga deras flyktighet. Exponering sker därför inte endast genom intag av vatten utan även t ex vid andning i duschen. Långvarigt och högt intag tros öka risken för lever- och njurskador. Reproduktion och fosterutveckling kan eventuellt också påverkas. Kloroform är det vanligaste trihalometanen. Kloroforms toxiska effekt är främst skada på leverns centrilobulära 3
5 del (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 100 µg/l för trihalometanerna och då avses en summa av halterna kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan (6). Koppar Korrosion av kopparledningar samt varmt eller stillastående vatten under lång tid kan öka kopparhalten i dricksvattnet (4). Ibland adderar man kopparsulfat pentahydrat till ytvatten för att kontrollera alger. Det kan även finnas i en del insekticider (5). Koppar kan missfärga sanitetsgods och hår (4). Koppar kan ge symptom som vid matförgiftning, särskilt hos barn (5). Koppars gränsvärde för otjänligt vatten är 2 mg/l (6). Krom Kan tillföras vattnet från material i va-installationer eller indikera förorening från industri, soptipp eller liknande (4). Krom har en osäker hälsorisk i vatten, men vid inandning är krom cancerogent (5). En del kromföreningar kan penetrera huden och orsaka allergi (8). Gränsvärdet för otjänligt vatten ligger på 50 µg/l (6). Kvicksilver Indikerar förorening från industri, soptipp eller liknande. Vattnet kan också förorenas med kvicksilver vid reningsprocesser. Kvicksilver i dricksvattnet ger ökad risk för skador på njurar och CNS. Småbarn och foster är troligen mest känsliga (4). Metylkvicksilver har inte påträffats i dricksvatten (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 1,0 µg/l (6). Nickel Nickel kan förekomma naturligt i surt grundvatten eller tillföras vattnet från material i va-installationer samt indikera förorening från industri. Nickelallergi kan förvärras av att dricka vatten, kontaminerad med nickel, på fastande mage.(4) Även om andra former av nickel (tex inandande av nickelföreningar) är cancerframkallande så har inga studier på dricksvatten med nickel visat några cancerogena effekter. (5) Gränsvärdet för otjänligt vatten är 20 µg/l (6). Nitrat Indikerar att råvattnet förorenats av organiska eller oorganiska gödselmedel eller avlopp. Nitrat omvandlas till nitrit i kroppen och har alltså samma toxiska egenskaper i kroppen som nitrit (4). Små barn har lägre aciditet i magsäcken och det göra att bakterier kan reducera nitrat till nitrit fortare (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 50 mg/l (6). Nitrit Nitrit kan bildas genom ammoniumoxidation i filter och ledningssystem, men kan även finnas i djupa brunnar vid syrebrist i vattnet. Nitritförekomst indikerar påverkan från organiska eller oorgansika gödselmedel eller avlopp. Nitrit kan ge upphov till methemoglobinemi. Barn under ett år har en särskilt hög risk för att utveckla methemoglobinemi. (4) Ett långvarigt intag av nitrit misstänks också orsaka negativa effekter på binjurarna (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 0,5 mg/l (6). 4
6 PAH PAH (polycykliska aromatiska kolväten) sprids från luftföroreningar till vatten (trafik och vedeldning är de största källorna). När gränsvärdet överskrids är det inte ovanligt att det rör sig om punktutsläpp från industrier (4). Det finns flera hundra olika PAH. Flera av dem är cancerframkallande hos människan och några av dessa kan förekomma i dricksvatten. Det finns två gränsvärden för PAH: bens(a)pyren har ett eget gränsvärde på 0,01 µg/l medan fyra andra viktiga PAH tillsammans inte får överstiga 0,10 µg/l för att vattnet skall vara tjänligt att dricka (6). ph Högt ph kan orsakas av överdosering av alkaliskt medel i beredningen eller utlösning av kalk från cementbelagda vattenledningar. Förändrat ph ger smakförändringar och försämrar ev. kemisk desinfektion. Högt ph ger akuta skador på ögon och slemhinnor(4). Gränsvärdet för otjänligt vatten är ph>10,5 (6). Radon Kan förekomma naturligt i berggrunden, men även ytvatten kan innehålla ytterst låga halter (4). Ämnet sprider sig från vattnet till inomhusluften (det är farligare att andas in än att dricka löst i vatten) (9). I kroppen kan radon verka cancerogent framförallt genom sin radioaktivitet. Gränsvärdet för otjänligt vatten är >1000 Bq/l (6). Selen Selen är ett essentiellt ämne för människan och vi får det oss till godo via kosten. Det kan också finnas naturligt i råvatten och kommer då ifrån berggrunden. Detta kan leda till ett långvarigt förhöjt intag som ökar risken för leverskador samt förändringar av naglar och hår (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 10 µg/l (6). Sulfat Kan finnas naturligt i råvatten och kan påskynda korrosionsangrepp på vattenledningssystem. Det kan även tillföras från processer i vattenverk. Det finns risk för smakförändringar och känsliga barn kan få diarré. (4) För sulfat finns inget gränsvärde där vattnet blir direkt otjänligt att dricka. Om dricksvatten har en sulfatkoncentration på 100 mg/l eller mer klassa vattnet som tjänligt med anmärkning, vilket innebär att åtgärder bör vidtagas för att sänka halten (6). Tetra- och Trikloreten Utsläpp från industrier och kemtvätt kan förorena vatten med dessa ämnen (4, 5). Trikloreten och flera av dess metaboliter är cancerframkallande och det har rapporterats flera andra skadliga effekter på inre organ både av tetra- och trikloreten (5). För att vattnet skall vara tjänligt att dricka får den sammanlagda koncentrationen av tetrakloreten och trikloreten inte överskrida 10 µg/l (6). Uran Kan förekomma naturligt i grundvatten eftersom ämnet finns inlagrat i berggrunden (4). Uran kan orsaka nefrit och det tros vara ämnets kemiska egenskaper som är orsaken till detta. Studier om ev. cancerogena effekter är otillräckliga (5). Livsmedelsverket och socialstyrelsen har nyligen fastsällt ett gränsvärde på 15µg/l för uran i dricksvatten. Överskrids detta bör åtgärder vidtas för att minska halten (10). 5
7 Vinylklorid Kommer från PVC som har stått i kontakt med vatten och utsläpp av tetrakloreten som bryts ned till vinylklorid i syrefattigt vatten (4, 5). Man vet att vinylklorid är cancerogent om det inandas och djurförsök har visat att även vinylkorid vid oralt intag kan ge upphov till cancer. (5) Gränsvärdet för otjänligt vatten är 0,50 µg/l (6). Epidemiologisk studiedesign sambandet mellan nitrathalter och missfall Vi har valt att göra en epidemiologisk studie över hur nitrathalterna i dricksvatten kan orsaka missfall. Vid efterforskning av olika agens i dricksvattnet fann vi en del artiklar som diskuterade och visade eventuella samband mellan en hög nitrathalt i dricksvattnet och en högre förekomst av missfall bland de kvinnor som drack detta vatten. (11, 12) I Sverige idag finns det ett angivet gränsvärde för rekommenderad nitratnivå i dricksvattnet på 44 mg/l. En högre nitrathalt än denna tros eventuellt kunna ha skadlig effekt på människan och 50 mg/l är gränsvärdet för otjänligt vatten. (13) Sambandet mellan nitrat och missfall antas orsakas av att nitrat omvandlas till nitrit i kroppen. Methemoglobin bildas vid exponering av olika nitritföreningar då hemoglobinmolekylens Fe 2+ oxideras till Fe 3+. Detta leder till att hemgrupperna inte kan binda och transportera syre. Fetalt hemoglobin oxideras lättare till methemoglobin. Dessutom har foster och spädbarn låg aktivitet av enzymet methemoglobin reduktas, ett enzym som reducerar methemoglobinets Fe 3+ till Fe 2+. Ackumulation av methemoglobin uppkommer om oxidationsprocessen överskrider cellens skyddande reduktionskapacitet. (14) Ett normalt methemoglobinvärde anses vara runt 1-2 procent av den totala hemoglobinmängden. (15) Orsaken till missfall på grund av höga nitrat halter skulle enligt denna hypotes bero på att fostret drabbas av syrebrist. Ökad risk för höga nitrathalter i dricksvattnet kan ses bland annat i enskilt borrade eller grävda brunnar i jordbruksområden där konstgödsel kan bidra till nitrathalten. Vi har utifrån ovanstående faktum utarbetat följande hypotes: Höga nitrathalter i dricksvattnet orsakar inte missfall. I vår studie definieras höga nitrathalter i dricksvattnet som ett värde över det rekommenderade värdet, 44 mg/l. I gruppen av kvinnor som studeras för risken för missfall exkluderas ektopiska graviditeter, kvinnor som tidigare drabbats av missfall och missfall orsakad av andra orsaker än spontan abort (exempelvis trauma eller planerad abort). Kvinnor som godkänns att medverka i studien måste ha en graviditet som dokumenterats av MVC (mödravårdscentralen) och de kommer att följas under hela graviditeten. De ska dessutom ta sitt dricksvatten från enskild brunn och ej ha tillgång till kommunalt vatten. 6
8 För att kunna undersöka denna studiepopulation har vi valt att göra en öppen prospektiv kohort-studie. En kohortstudie är i detta fall mer lämpligt då exponering för höga nitrathalter i dricksvattnet är relativt ovanligt, medan missfall är tämligen vanligt bland gravida kvinnor. En öppen studie valdes för att utöka studiepopulationen, medan prospektiv studiedesign valdes på grunderna att minimera felkällor, såsom recall-bias. En prospektiv studiedesign kan ge oss ett mått på risken för att få missfall, samt ger oss möjligheten att utföra intervjuer med den gravida kvinnan. Intervjuer är nödvändigt för att bekräfta att kvinnan verkligen har exponerats och få en uppfattning om hur mycket vatten hon dricker från den kontaminerade brunnen. En direkt kontakt med kvinnan är även en förutsättning för att vi ska kunna få tillgång till vattenprover från brunnarna. Vi behöver inte heller förlita oss på data som insamlats av andra. Det som dock kan vara nackdelen med en prospektiv studie är att den kräver mer resurser, det vill säga blir dyrare och löper över en längre tidsperiod. Alternativt skulle en retrospektiv studiedesign kunna utföras då den är mer kostnadseffektiv. Denna studiedesign valdes dock bort då den inte ansågs vara etiskt försvarbar, eftersom det vore olämpligt att påminna föräldrarna om det tidigare genomgångna missfallet. I en retrospektiv studie kan det även vara svårt att få fram tillförlitlig information om exponeringen. Vi har för avsikt att rekrytera studiedeltagare via första besöket på MVC mottagningar i Skåne, Halland och Östergötland, på grund av att detta är jordbrukstäta områden med gott om egna brunnar och högt nitratläckage. (16) (Se bild nedan). Den exponerade gruppen kommer att inkludera gravida kvinnor i jordbruksområden med enskilda brunnar innehållande dricksvatten med nitrathalter högre än 44 mg/l (det vill säga över det rekommenderade gränsvärdet). Den valda kontrollgruppen kommer att bestå av kvinnor boende i samma typ av jordbruksområden men med en nitrathalt under 44 mg/l i dricksvattnet. Kvinnor boende i samma typ av område utsätts troligen för samma miljöfaktorer, samt har en liknande levnadssituation. Alternativt skulle kvinnor som dricker kommunalt vatten ingå i referenspopulationen, då detta vatten ofta innehåller stabila och låga nitrathalter. Det negativa med denna alternativa grupp är dock att den skulle kunna skilja sig ifråga om livsföring och vara utsatt för andra typer av miljöagens. Miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. (Naturvårdsverket) 7
9 Definitionen av de exponerade kvinnorna kommer att utgöra grunden i studiebasen. De gravida kvinnorna får ej ha drabbats av tidigare missfall och inte heller ha en ektopisk graviditet. Kvinnorna måste vara i fertil ålder för att kunna genomgå en graviditet. Studiebasen kommer att vara öppen, samt pågå i cirka fem år då det, som tidigare nämnts, ger en större studiepopulation, men även för att utöka studiens pålitlighet. Under studieperiodens gång kommer blodprover från studiepopulationen och referenspopulationen att undersökas i intresse av att kontrollera koncentrationen av methemoglobin, referensintervallet för methemoglobin är 1-2 procent av det totala hemoglobinvärdet mätt i helblod. B-Methomoglobin mäts med fotospektrometri och har en absorbans på 630 nm. (17, 18) Vattenprover från populationernas brunnar kommer även att tas, men utförs och skickas in av kvinnorna själva. Vi har för avsikt att låta kvinnorna få med sig provrör och instruktioner när de kommer för återbesök på MVC på grund av graviditeten. Detta innebär att kvinnorna får provrören vid olika tillfällen och uppmanas att ta provet och skicka in det omgående för att ge ökad compliance. Annars skulle det kunna ge dålig compliance på grund av att kvinnorna möjligtvis glömmer att skicka in provet. Studiedeltagandet beräknas bli relativt stort, då gravida kvinnor har intresse av att följa upp sin graviditet så noggrant som möjligt. För att förbättra precision vad gäller vattenproverna bör dessa prover tas minst två gånger. Dessa mätmetoders precision kan påverkas av hur proverna hanteras, vilket kan skilja sig från olika personal samt sensitivitet och specificitet hos analysinstrument. Dålig precision hos mätinstrument kan leda till felklassificering. Det är även viktigt att ha i åtanke att även om kvinnorna har höga nitrathalter i brunnarna kanske de inte dricker av vattnet, medan kvinnor som har låga halter i dricksvattnet dricker väldigt mycket vatten och får därigenom i sig förhållandevis mer nitrat än de som ingår i den exponerade gruppen. När vattenproverna tas, det vill säga vilken årstid, kan ha betydelse för den uppmätta nitrathalten. Nitrathalterna kan exempelvis vara högre de årstider då tjälen går ur marken eller då åkrarna gödslas på grund av urlakning av marken, vilket kan leda till att de som klassificeras som oexponerade vissa årstider kan vara exponerade. Dessa faktorer kan leda till felklassificering som har en negativ effekt på resultatet. Vid första besöket på MVC kommer vi även be kvinnorna att fylla i en enkät med frågor gällande deras vattenkonsumtion, rökvanor, alkoholvanor, kostvanor (kvinnorna kan äta olika mycket nitrat/nitritrika livsmedel), sjukdomar, läkemedel (bland annat nitrat/nitritrika sådana), tidigare graviditeter, eventuella missfall, ålder, vikt och sociala faktorer. Vi kommer dessutom att be de tillfrågade om tillstånd att följa deras MVC-journal. Vi ser en viss risk med selektionsbias i vår tänkta studie i och med att det är svårt att säga vilka av de gravida kvinnorna som kommer ställa upp på studien. Det skulle kunna vara så att kvinnor med en sämre generell hälsa eller större oro väljer att ställa upp i högre utsträckning och därmed skulle kunna visa sig som en större mängd missfall men då vi antar att dessa ändå kommer att fördela sig jämnt mellan den högexponerade och lågexponerade gruppen är det inget vi valt att försöka komma åt. 8
10 Confounding har, utöver felklassificering, en betydelse för rapportens tillförlitlighet. Confoundingfaktorer i denna studie kan exempelvis vara: - Rökning: ökar troligen risken för missfall genom att tobaksröken gör livmodermuskeln mer känslig för hormonet oxytocin, vilken stimulerar sammandragning av muskeln (19). - Ålder: äldre kvinnor löper en större risk för att drabbas av missfall än yngre kvinnor. - Alkohol: osäkert om missfallen orsakas av alkoholens direkta effekt eller om det är relaterat till alkoholens sekundära effekter, såsom cirrhos. För en direkt verkan av alkohol krävs troligen en kraftigt förhöjd blodalkoholkoncentration; 200 mg/dl (20). - Folsyrabrist: vitaminen behövs för celldelningsprocessen och folsyrabrist kan leda till missfall (21). - Sjukdomar: exempelvis kan tyreotoxikos öka risken för missfall. Njursjukdomar som kan påverka nitraters/nitriters elimination via njurarna. Normal halveringstid för nitrat är ca 8 timmar (22). Ett missvisande resultat kan även fås genom bortfall. Kvinnor som blir informerade om det eventuella sambandet mellan missfall och nitrater kanske väljer att hoppa av studien eller renar det egna brunnsvattnet effektivare. För att undvika denna problematik kommer vi avstå från att informera kvinnorna om ett eventuellt samband mellan missfall och nitrat i dricksvatten. Istället kommer vi att säga att vi har för avsikt att studera gravida kvinnors dricksvatten. Detta kan tänkas vara oetiskt, men risken för missvisande studieresultat på grund av bortfall skulle annars kunna bli för stor. I en prospektiv studie finns det även en risk för att de som ingår i någon av populationerna flyttar då studien utförs under en längre tid. Det selektiva bortfallet kan inkludera kvinnor som utsätts för händelser som ökar eller leder till missfall. Det selektiva bortfallet kan här ha en betydelse för att förbättra studieresultatet. De resultat som studien uppvisar kommer att redovisas med en incidensrat, en ratkvot och en ratdifferens. Incidensraten är lämpad för både en stängd och öppen studiebas, därför går måttet att använda i vår studie. Detta mått ger oss även en möjlighet att skapa en uppfattning om antalet fall som inträffar under en bestämd tidsperiod per antalet individer och den relativa risken går att få fram genom att jämföra incidens av missfall hos lågexponerad grupp och högexponerad grupp. Syftet med att både använda ratdifferens och ratkvoten som redovisningssätten är för att kunna belysa både skillnader i sjukligheten/mortaliteten, samt hur mycket exponeringen ökar/minskar sjukdomsförekomsten eller mortaliteten. I det fall då resultatet tyder på ett samband mellan en ökad halt nitrater i dricksvattnet och missfall bör bland annat följande åtgärder vidtas: - Arbeta för att sänka nitrathalterna genom subventionering av nitratrening i dricksvattnet. - Verka för att minska konstgödslet bland annat genom att ändra gödningsmönstret. - Ge information till fertila kvinnor via MVC och andra vårdenheter. - Utföra ytterligare studier för att fastställa ett eventuellt nytt gränsvärde. 9
11 Källor: (1) Hyltekommun: (2) Stockholmvatten, kontroll och kvalitet: (3) Är det bättre kvalitet på brunnsvatten än på kommunalt dricksvatten?: (4) Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (2006) ifterna% pdf (5) WHO: Chemical hazards in drinking-water (6) Gränsvärden tagna från ALcontrol Laboratories (baserar sina på SLV FS 2001:30) (7) Dricksvattnet - en stor undersökning av bekämpningsmedel: (8) Nationalencyklopedin (9) Radon i vatten, (10) Uran i dricksvatten en hälsorisk: (11) Environmental Health Perspectives V 114 N 3 March A Review of Nitrates in Drinking Water: Maternal Exposure and Adverse Reproductive and Developmental Outcomes. Deana M. Manassaram, Lorraine C. Backer, and Deborah M. Moll (12) J Pharmacol Sci 95, (2004) Increases in Serum Nitrite and Nitrate of a Few-Fold Adversely Affect the Outcome of Pregnancy in Rats Tsuneo Inoue1,2, Muneshige Kaibara2,*, Yasuko Sakurai-Yamashita2, Masahiro Kawano (13) (14) Boron, Walter F. Medicalphysiology: a cellular and molecular approach s: 655 (15) Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin, 8:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2003,s 193f). (16) (17) Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin, 8:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2003, s 194 & 682f (18) (19) (20) Alcohol & Alcoholism Vol. 32, No. 3, pp , 1997, Maternal Alcohol Consumtion and Spontaneous Abortion Ernest L. Abel (21) (22) Enviromental Health: A Global Access Science Source 2006, 5:26.Hans JM Van Gringsven mfl. Does the evidence about health risks associated with nitrate ingestion warrant an increase of the nitrate standard for drinking water. 10
Provtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merAnalyser av dialys och dricksvatten
Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,
Läs merSOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merI dessa allmänna råd används följande begrepp:
1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merDRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING
DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Definitioner Beredning Dricksvatten Distributionsanläggning Dricksvattenanläggning Enskild anläggning Råvatten Vattentäkt Vattenverk
Läs merFörbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merKemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning
Ur Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när
Läs merFörslag till provtagningsplan för små vattenverk
Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1
Läs merOm dricksvattenkvalitet
Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter
Läs merDelrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd
Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress
Läs merS V E N S K V A T T E N A N A LY S A B
S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B Luleå 2019-07-04 Fastighetsbeteckning Stenkyrka Grausne 1:117 Vattentäkt Borrad brunn Övrigt Provnr A64289 Kundnr 38953 Bernt Gahne Stenkyrka Nefelinvägen 2 62442
Läs merEgenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:
Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av
Läs merEgenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt
Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merTill dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merPROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS
PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS AROSEKEN EGNA HEM 22 november 2010 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1
Läs merProgram för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning
Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merDricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund
Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten
Läs merProjekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2011 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning, ny ägare, från och med den Sökande/Verksamhetsutövare
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merTest av ditt Brunnsvatten
Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll
Läs merSå tolkar du provsvaret på ditt vattenprov
Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Inledning Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20 Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning,
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter
Läs merFörklaringar till analysresultatet
Förklaringar till analysresultatet Utförliga förklaringar till resultaten av din vattenanalys gällande hälsomässigt, estetiskt och tekniskt grundade anmärkningar. 1 Jorden den blå planeten Jorden kallas
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merDricksvattnet i Kärda
Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg
Läs merGränsvärden och parametervärden
Gränsvärden och parametervärden Avsnitt A. Gränsvärden där dricksvattnet ska bedömas som otjänligt I. Mikrobiologiska parametrar Parameter Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt (enhet) Utgående
Läs merKemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du information om varje kemisk och radioaktiv dricksvattenparameter med ett gräns- eller
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU
Läs merVattenkvalitet i Dannäs
attenkvalitet i Dannäs attnet i Dannäs är mjukt (5 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt
Läs merProvtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler
Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:
Läs merProcesskemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5
8 Bilaga 1 1 (till SLVFS 2001:30) Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 Avsnitt A. Förteckning över godkända processkemikalier Processkemikalie och ändamål Villkor För beläggningshämning
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt
Läs merEgenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt 2009-07-27 Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm
Läs merDricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26
Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med
Läs merAckred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet
ALcontrol AB Rapport Nr 18000067 Anläggning : Huseberg, område 4 Provtagningsdatum : 2018-01-25 Provtagningstidpunkt : 1030 Provets märkning : Hus 707 Ankomstdatum : 2018-01-25 Ankomsttidpunkt : 2150 Temperatur
Läs merBAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!
BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merSVENSK VATTENANALYS AB
VATTENANALYS AB Lulea 2015-04-27 Provnr A41075 Fastiehetsbetecknine Blidb 1:141 ^ ^ KjeU Cronwall Vasterskarsringen 36 18492 Akersberga Hej! Vi har nu utfort laboratorieanalysen av ditt inskickade vattenprov.
Läs merKompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram
3330 Nr 341 Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram Bilaga 2 a 1. Geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologisk
Läs merSOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3
Analysrapport Utskriven: Av: Databas: 2016-11-10 6 LIMS_PROD ProvId: 7,00 9001 ( ANV-P_205-161024-1 ) Provtaget: 2016-10-24 12:35 12,9 C Kund: Sigtuna Kommun 8 Mottaget: 2016-10-24 14:32 14,2 C Sigtuna
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk
1 Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten.
Läs merInnehållsförteckning:
Version: 2.3 Sid1(7) Godkännes analysansvarig: Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 1 Varför vattenanalys... 1 Definitionen på s.k. enskild brunn (privat brunn)... 2 Dricksvattenanalyser som
Läs merArbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merProduktionsrapport. Vattenkvalitet 2011
Produktionsrapport Vattenkvalitet 2011 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2011. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning
Läs merÅr 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.
Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten; (H 90:2) Utkom från trycket den 12 november 2015 beslutade
Läs merSOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron
Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ; (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar
Läs merDnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige
Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.
Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller
Läs merAnalysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion
Eurofins Water Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Orust Kommun Tekniska enheten 473 80 HENÅN Kundnummer: SL8429422 Provnummer: Provbeskrivning: Matris:
Läs merProduktionsrapport. Vattenkvalitet 2012
Produktionsrapport Vattenkvalitet 2012 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2012. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merFörklaring till analysresultat för dricksvatten
1 (9) Ånge Tekniska Förvaltning Torggatan 10 Förklaring till analysresultat för dricksvatten Inledning Detta dokument är en vägledning vid tolkning av dricksvattenanalyser. Av analysresultaten framgår
Läs merSenaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...
1 av 12 2009-10-09 14:02 En Utskrift från www.socialstyrelsen.se Publicerad: 2003-12-30 01:00 Start / SOSFS / 2003:17 Senaste version av SOSFS 2003:17 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merUndersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning
1 (4) L5_mall_undersökningsprogram_vattenverk_uppdaterad_20190115 Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning Med utgångspunkt från faroanalysen samt kraven i SLVFS 2001:30 ska ett förslag
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;
1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller
Läs merAnalysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094
Provtaget: 1-02-1 0: 2,4 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0:5 C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla 02 SOLNA Provtagare: Mikael Danielsson
Läs mer