Seminarieuppgift: Dricksvatten - olika miljöagens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seminarieuppgift: Dricksvatten - olika miljöagens"

Transkript

1 Seminarieuppgift: Dricksvatten - olika miljöagens Linköpings hälsouniversitet, VT- 2007, Termin 4 Basgrupp 5: Thomas Karlsson, Jenny Klintenstedt, Jon Larsson, Oda Rosvall, Jessica Sverndal och Martin Wennerström.

2 Vilka regler finns för dricksvatten? I Livsmedelsverkets kvalitetskrav finns gränser för tillåten mängd av olika kemiska ämnen (se nedan), mikrobiologiska parametrar samt fysikaliska parametrar såsom ph, konduktivitet, hårdhet, smak, lukt och färg. För kommunalt vatten ansvarar kommunen själv för kontroller så att dricksvattnet är tjänligt, men även Livsmedelsverket gör kontroller av det kommunala vattnet. Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av medlemsstaterna inom EU och införlivas i svensk lagstiftning bland annat av Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets regler gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och i livsmedelsföretag. Reglerna gäller inte för enskilda brunnar. (Livsmedelsverket) För enskilda brunnar finns riktvärden för de olika parametrarna i Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten. Har man egen brunn får man själv stå för kostnaden att analysera vattnet och eventuella åtgärder. I en del kommuner bekostas eller ges bidrag till vissa vattenanalyser av kommunen, t ex om man har barn under 1 år eller är gravid (1). Kommunerna måste dock alltid bistå med rådgivning. Kommunerna kan ibland ordna avtal med ett vattenanalysföretag och på så vis under given period ge invånarna chans till billigare analys av sitt vatten. Hur testar man vattnets kvalitet? Vattenverk finns i två former yt- och grundvatten vattenverk, de tar alltså råvatten från olika källor. Vattenverken kontrollerar först råvattnet (direkt från källan) och sedan under reningen kontrollerar man dels kontinuerligt med s k. on-line instrument (mäter ph, turbiditet och kloröverskott) och dels i vattenverkens laboratorium. Även prover för fysikaliska, kemiska och mikrobiologiska analyser tas flera gånger i veckan. Efter reningen kontrolleras vattnet ytterliggare en gång (enligt Livsmedelsverkets riktlinjer) innan det släpps ut i vattenledningarna. Man kontrollerar sedan även kvalitén i vattenledningsvattnet och tar en del vattenprover hos konsumenterna (2). Har man en enskild brunn tar man egna vattenprover och skickar iväg dem till ett laboratorium för analys. I brunnar är de vanligaste problemen: bakterier och hälsoskadliga ämnen från berggrunden (som radon och fluorid). Orsakerna till dessa problem är då ofta felaktig teknisk utformning, ytvatten med miljöföroreningar i läcker ofta in, dåligt placerade brunnar (dvs nära till föroreningar från avlopp) och ibland är grundvattnet helt enkelt inte en bra källa att ta dricksvatten från (3). I regel är vattenverksvattnet bättre, då det kontrolleras av kommunen kontinuerligt. Vattenproblem som påverkar hälsan är oftast kortvariga och beror då främst på bakterier i vattnet från vattenverket. Men även kemiska ämnen, främst radon och fluorid, från grundvattenverk ses emellanåt (3). 1

3 Riskbedömning av kemiska ämnen i dricksvatten Nedan listas några av de vanligaste kemiska ämnena i dricksvattnet, deras förekomst, effekter på hälsan och gränsvärden för otjänligt vatten hos användaren. Ammonium Ammonium förekommer i konstgödning, men kan även indikera påverkan från avlopp eller liknande. Ammoniak kan finnas i dricksvattnet pga desinfektion med kloraminer (4). Ammoniak blir skadligt för människor först när nivån överstiger kroppens detoxifierings kapacitet, vilket det inte gör i dricksvatten (5). Ammoniums gränsvärde för otjänligt vatten är 0,5 mg/l (6). Antimon Är ett grundämne som kan tillföras vattnet från material i vatten- och avloppsinstallationer (va-installationer) eller indikera föroreningar från industrier, soptippar eller rötslam (4). Det kan förekomma tillsammans men arsenik och är relativt vattenlösligt. Antimonföreningar irriterar gastointestinal mukosan och ger upphov till kräkningar, diarré, magknip och är hjärttoxiskt. Långvarigt intag kan ge synnervs påverkan och retina blödning (5). Antimons gränsvärde för otjänligt vatten är 5,0 µg/l (6). Arsenik Kan förekomma naturligt i bergborrade brunnar eller indikera förorening från industri (4). Kroniskt högt intag av dricksvatten med arsenik i ger ökad risk för cancer i hud, lungor, urinblåsa och njurar, men även andra hudförändringar såsom hyperkeratos (hudförtjockning) och pigmenteringsförändringar. Vanligaste symptomet är hudskador (5). Arseniks gränsvärde för otjänligt vatten är 10 µg/l (6). Bekämpningsmedel Har sitt ursprung i läckage från behandlad odling, åkermark etc, eller oförsiktig hantering (4). Rester av bekämpningsmedel kan finnas i yt- eller grundvatten. Enligt livsmedelsverket är de vanligast förekommande bekämpningsmedlen atrazin och dess nedbrytningsprodukter, samt 2,6-diklorbenzamid (BAM). Atrazin och BAM är sk totalutrotningsmedel och används främst på ytor där man inte vill att något ska växa, t ex skolgårdar, järnvägar etc. De förbjöds på 90-talet, men man hittar dem fortfarande framförallt i grundvatten och de verkar vara ganska stabila över tid. Atrazin och BAM klassas som möjliga humana carcinogener, enligt livsmedelsverket (7). För totalhalten bekämpningsmedel är gränsvärdet summan av halterna av alla enskilda påvisade bekämpningsmedel kvantifierade i ett prov 0,50 µg/l (6). Bly Är en tungmetall som kan förekomma pga korrosionsangrepp på blyhaltiga material i va-installationer samt i vissa PVC-rör (4). Mängden bly som läcker från dessa material beror på flera faktorer i vattnet: ev klorering, ph, temperatur, mjukhet och hur länge vattnet stått i rören. Det som fäller ut mest är mjukt surt vatten. Bly i dricksvattnet kan även indikera förorening från industri, soptipp eller liknande. Bly ackumuleras i kroppen och gravida, barn upp till 6 år, foster, samt spädbarn är speciellt känsliga. Det är ett generellt toxiskt ämne som ackumuleras i skelettet och påverkar biosyntesen av heme. Kalciummetabolismen påverkas och bly är toxiskt för centrala och perifera nervsystemet (effekter hos spädbarn försvinner till dess de fyller 2

4 4 år). Bly klassas som en möjlig human carcinogen (5). Blys gränsvärde för otjänligt vatten är 10 µg/l och baseras på genomsnittligt veckointag (6). Cyanid Kommer från förorening från industri, soptipp eller liknande. Långvarigt intag misstänks öka risken för beteenderubbningar och förändringar i blodets kemiska sammansättning (4). Akut exponering kan vara dödligt. Cyanid reagerar med magsyran till vätecyanid som tas upp direkt via hud och slemhinnor (8). Cyanids gränsvärde för otjänligt vatten är 50 µg/l (6). Diklorbensen Diklorbensener används i industrin och i hushållsprodukter som; doftmaskerande produkter, färg och bekämpningsmedel (4). Det finns flera isomerer och alla har hittats i dricksvatten, men det är främst 1,4-diklorbensen som ses. Diklorbensenerna absorberas nästan helt i gastointestinal kanalen och hamnar i fettväv, njurar, lever och lunga. Kortsiktig exponering för höga halter ger akut hemolytisk anemi, respiratorisk irritation, glomerulonefrit och hudallergi. Dessa symptom är alla reversibla. Förlängd exponering dock ger granulomatos, anemi, störningar i retikuloendoteliala systemet, CNS effekter och leverskada (5). Gränsvärdet ligger på 3,0 µg/l (6). Fluorid Kan förekomma naturligt i råvatten, framför allt i grundvatten. Vid hög nivå ger fluorid risk för fluoros (tandemaljfläckar) och vid ytterliggare högre nivå osteofluoros (inlagring i skelettet). Måttliga halter har dock en kariesförebyggande effekt (4). Fluorids gränsvärde för otjänligt vatten ligger på 1,5 mg/l (6). Kadmium Kan förekomma naturligt i surt grundvatten eller vid korrosionsangrepp på äldre vainstallationer eller indikera förorenat råvatten från industrier eller gödningsmedel (4). Kadmium ackumuleras primärt i njurarna och har en lång biologisk halveringstid hos människan (10-35 år). Långvarigt intag ökar risken för njurskador. Kadmium påverkar resorptionen i de proximala tubuli och det första symptomet är proteinuri. Allvarligare kadmiumskada kan även involvera glomeuli. Störning i njurens funktion och behandling av fosfor och kalcium kan orsaka resorption av mineraler från skelettet. Detta kan resultera i utveckling av njursten och osteomalaci (urkalkning) (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 5,0 µg/l (6). Klor I vattenverken används klor för att desinficera vattnet. Klor ökar risken för urinblåscancer (4). Det totala gränsvärdet för att klor (aktivt) ska göra vattnet otjänligt är 0,4 mg/l och då avses mätning i utgående vatten (6). Om vattnet innehåller organiska material ökar risken att man får klororganiska föreningar, t ex trihalometan (4). Trihalometan är ett samlingsnamn för bromerade och klorerade kolväten (CHX 3, X är en halogen) varav några föreningar troligtvis ökar risken för cancer. De flesta trihalometanerna övergår i luften pga deras flyktighet. Exponering sker därför inte endast genom intag av vatten utan även t ex vid andning i duschen. Långvarigt och högt intag tros öka risken för lever- och njurskador. Reproduktion och fosterutveckling kan eventuellt också påverkas. Kloroform är det vanligaste trihalometanen. Kloroforms toxiska effekt är främst skada på leverns centrilobulära 3

5 del (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 100 µg/l för trihalometanerna och då avses en summa av halterna kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan (6). Koppar Korrosion av kopparledningar samt varmt eller stillastående vatten under lång tid kan öka kopparhalten i dricksvattnet (4). Ibland adderar man kopparsulfat pentahydrat till ytvatten för att kontrollera alger. Det kan även finnas i en del insekticider (5). Koppar kan missfärga sanitetsgods och hår (4). Koppar kan ge symptom som vid matförgiftning, särskilt hos barn (5). Koppars gränsvärde för otjänligt vatten är 2 mg/l (6). Krom Kan tillföras vattnet från material i va-installationer eller indikera förorening från industri, soptipp eller liknande (4). Krom har en osäker hälsorisk i vatten, men vid inandning är krom cancerogent (5). En del kromföreningar kan penetrera huden och orsaka allergi (8). Gränsvärdet för otjänligt vatten ligger på 50 µg/l (6). Kvicksilver Indikerar förorening från industri, soptipp eller liknande. Vattnet kan också förorenas med kvicksilver vid reningsprocesser. Kvicksilver i dricksvattnet ger ökad risk för skador på njurar och CNS. Småbarn och foster är troligen mest känsliga (4). Metylkvicksilver har inte påträffats i dricksvatten (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 1,0 µg/l (6). Nickel Nickel kan förekomma naturligt i surt grundvatten eller tillföras vattnet från material i va-installationer samt indikera förorening från industri. Nickelallergi kan förvärras av att dricka vatten, kontaminerad med nickel, på fastande mage.(4) Även om andra former av nickel (tex inandande av nickelföreningar) är cancerframkallande så har inga studier på dricksvatten med nickel visat några cancerogena effekter. (5) Gränsvärdet för otjänligt vatten är 20 µg/l (6). Nitrat Indikerar att råvattnet förorenats av organiska eller oorganiska gödselmedel eller avlopp. Nitrat omvandlas till nitrit i kroppen och har alltså samma toxiska egenskaper i kroppen som nitrit (4). Små barn har lägre aciditet i magsäcken och det göra att bakterier kan reducera nitrat till nitrit fortare (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 50 mg/l (6). Nitrit Nitrit kan bildas genom ammoniumoxidation i filter och ledningssystem, men kan även finnas i djupa brunnar vid syrebrist i vattnet. Nitritförekomst indikerar påverkan från organiska eller oorgansika gödselmedel eller avlopp. Nitrit kan ge upphov till methemoglobinemi. Barn under ett år har en särskilt hög risk för att utveckla methemoglobinemi. (4) Ett långvarigt intag av nitrit misstänks också orsaka negativa effekter på binjurarna (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 0,5 mg/l (6). 4

6 PAH PAH (polycykliska aromatiska kolväten) sprids från luftföroreningar till vatten (trafik och vedeldning är de största källorna). När gränsvärdet överskrids är det inte ovanligt att det rör sig om punktutsläpp från industrier (4). Det finns flera hundra olika PAH. Flera av dem är cancerframkallande hos människan och några av dessa kan förekomma i dricksvatten. Det finns två gränsvärden för PAH: bens(a)pyren har ett eget gränsvärde på 0,01 µg/l medan fyra andra viktiga PAH tillsammans inte får överstiga 0,10 µg/l för att vattnet skall vara tjänligt att dricka (6). ph Högt ph kan orsakas av överdosering av alkaliskt medel i beredningen eller utlösning av kalk från cementbelagda vattenledningar. Förändrat ph ger smakförändringar och försämrar ev. kemisk desinfektion. Högt ph ger akuta skador på ögon och slemhinnor(4). Gränsvärdet för otjänligt vatten är ph>10,5 (6). Radon Kan förekomma naturligt i berggrunden, men även ytvatten kan innehålla ytterst låga halter (4). Ämnet sprider sig från vattnet till inomhusluften (det är farligare att andas in än att dricka löst i vatten) (9). I kroppen kan radon verka cancerogent framförallt genom sin radioaktivitet. Gränsvärdet för otjänligt vatten är >1000 Bq/l (6). Selen Selen är ett essentiellt ämne för människan och vi får det oss till godo via kosten. Det kan också finnas naturligt i råvatten och kommer då ifrån berggrunden. Detta kan leda till ett långvarigt förhöjt intag som ökar risken för leverskador samt förändringar av naglar och hår (5). Gränsvärdet för otjänligt vatten är 10 µg/l (6). Sulfat Kan finnas naturligt i råvatten och kan påskynda korrosionsangrepp på vattenledningssystem. Det kan även tillföras från processer i vattenverk. Det finns risk för smakförändringar och känsliga barn kan få diarré. (4) För sulfat finns inget gränsvärde där vattnet blir direkt otjänligt att dricka. Om dricksvatten har en sulfatkoncentration på 100 mg/l eller mer klassa vattnet som tjänligt med anmärkning, vilket innebär att åtgärder bör vidtagas för att sänka halten (6). Tetra- och Trikloreten Utsläpp från industrier och kemtvätt kan förorena vatten med dessa ämnen (4, 5). Trikloreten och flera av dess metaboliter är cancerframkallande och det har rapporterats flera andra skadliga effekter på inre organ både av tetra- och trikloreten (5). För att vattnet skall vara tjänligt att dricka får den sammanlagda koncentrationen av tetrakloreten och trikloreten inte överskrida 10 µg/l (6). Uran Kan förekomma naturligt i grundvatten eftersom ämnet finns inlagrat i berggrunden (4). Uran kan orsaka nefrit och det tros vara ämnets kemiska egenskaper som är orsaken till detta. Studier om ev. cancerogena effekter är otillräckliga (5). Livsmedelsverket och socialstyrelsen har nyligen fastsällt ett gränsvärde på 15µg/l för uran i dricksvatten. Överskrids detta bör åtgärder vidtas för att minska halten (10). 5

7 Vinylklorid Kommer från PVC som har stått i kontakt med vatten och utsläpp av tetrakloreten som bryts ned till vinylklorid i syrefattigt vatten (4, 5). Man vet att vinylklorid är cancerogent om det inandas och djurförsök har visat att även vinylkorid vid oralt intag kan ge upphov till cancer. (5) Gränsvärdet för otjänligt vatten är 0,50 µg/l (6). Epidemiologisk studiedesign sambandet mellan nitrathalter och missfall Vi har valt att göra en epidemiologisk studie över hur nitrathalterna i dricksvatten kan orsaka missfall. Vid efterforskning av olika agens i dricksvattnet fann vi en del artiklar som diskuterade och visade eventuella samband mellan en hög nitrathalt i dricksvattnet och en högre förekomst av missfall bland de kvinnor som drack detta vatten. (11, 12) I Sverige idag finns det ett angivet gränsvärde för rekommenderad nitratnivå i dricksvattnet på 44 mg/l. En högre nitrathalt än denna tros eventuellt kunna ha skadlig effekt på människan och 50 mg/l är gränsvärdet för otjänligt vatten. (13) Sambandet mellan nitrat och missfall antas orsakas av att nitrat omvandlas till nitrit i kroppen. Methemoglobin bildas vid exponering av olika nitritföreningar då hemoglobinmolekylens Fe 2+ oxideras till Fe 3+. Detta leder till att hemgrupperna inte kan binda och transportera syre. Fetalt hemoglobin oxideras lättare till methemoglobin. Dessutom har foster och spädbarn låg aktivitet av enzymet methemoglobin reduktas, ett enzym som reducerar methemoglobinets Fe 3+ till Fe 2+. Ackumulation av methemoglobin uppkommer om oxidationsprocessen överskrider cellens skyddande reduktionskapacitet. (14) Ett normalt methemoglobinvärde anses vara runt 1-2 procent av den totala hemoglobinmängden. (15) Orsaken till missfall på grund av höga nitrat halter skulle enligt denna hypotes bero på att fostret drabbas av syrebrist. Ökad risk för höga nitrathalter i dricksvattnet kan ses bland annat i enskilt borrade eller grävda brunnar i jordbruksområden där konstgödsel kan bidra till nitrathalten. Vi har utifrån ovanstående faktum utarbetat följande hypotes: Höga nitrathalter i dricksvattnet orsakar inte missfall. I vår studie definieras höga nitrathalter i dricksvattnet som ett värde över det rekommenderade värdet, 44 mg/l. I gruppen av kvinnor som studeras för risken för missfall exkluderas ektopiska graviditeter, kvinnor som tidigare drabbats av missfall och missfall orsakad av andra orsaker än spontan abort (exempelvis trauma eller planerad abort). Kvinnor som godkänns att medverka i studien måste ha en graviditet som dokumenterats av MVC (mödravårdscentralen) och de kommer att följas under hela graviditeten. De ska dessutom ta sitt dricksvatten från enskild brunn och ej ha tillgång till kommunalt vatten. 6

8 För att kunna undersöka denna studiepopulation har vi valt att göra en öppen prospektiv kohort-studie. En kohortstudie är i detta fall mer lämpligt då exponering för höga nitrathalter i dricksvattnet är relativt ovanligt, medan missfall är tämligen vanligt bland gravida kvinnor. En öppen studie valdes för att utöka studiepopulationen, medan prospektiv studiedesign valdes på grunderna att minimera felkällor, såsom recall-bias. En prospektiv studiedesign kan ge oss ett mått på risken för att få missfall, samt ger oss möjligheten att utföra intervjuer med den gravida kvinnan. Intervjuer är nödvändigt för att bekräfta att kvinnan verkligen har exponerats och få en uppfattning om hur mycket vatten hon dricker från den kontaminerade brunnen. En direkt kontakt med kvinnan är även en förutsättning för att vi ska kunna få tillgång till vattenprover från brunnarna. Vi behöver inte heller förlita oss på data som insamlats av andra. Det som dock kan vara nackdelen med en prospektiv studie är att den kräver mer resurser, det vill säga blir dyrare och löper över en längre tidsperiod. Alternativt skulle en retrospektiv studiedesign kunna utföras då den är mer kostnadseffektiv. Denna studiedesign valdes dock bort då den inte ansågs vara etiskt försvarbar, eftersom det vore olämpligt att påminna föräldrarna om det tidigare genomgångna missfallet. I en retrospektiv studie kan det även vara svårt att få fram tillförlitlig information om exponeringen. Vi har för avsikt att rekrytera studiedeltagare via första besöket på MVC mottagningar i Skåne, Halland och Östergötland, på grund av att detta är jordbrukstäta områden med gott om egna brunnar och högt nitratläckage. (16) (Se bild nedan). Den exponerade gruppen kommer att inkludera gravida kvinnor i jordbruksområden med enskilda brunnar innehållande dricksvatten med nitrathalter högre än 44 mg/l (det vill säga över det rekommenderade gränsvärdet). Den valda kontrollgruppen kommer att bestå av kvinnor boende i samma typ av jordbruksområden men med en nitrathalt under 44 mg/l i dricksvattnet. Kvinnor boende i samma typ av område utsätts troligen för samma miljöfaktorer, samt har en liknande levnadssituation. Alternativt skulle kvinnor som dricker kommunalt vatten ingå i referenspopulationen, då detta vatten ofta innehåller stabila och låga nitrathalter. Det negativa med denna alternativa grupp är dock att den skulle kunna skilja sig ifråga om livsföring och vara utsatt för andra typer av miljöagens. Miljökvalitetsnorm för nitrat i grundvatten. (Naturvårdsverket) 7

9 Definitionen av de exponerade kvinnorna kommer att utgöra grunden i studiebasen. De gravida kvinnorna får ej ha drabbats av tidigare missfall och inte heller ha en ektopisk graviditet. Kvinnorna måste vara i fertil ålder för att kunna genomgå en graviditet. Studiebasen kommer att vara öppen, samt pågå i cirka fem år då det, som tidigare nämnts, ger en större studiepopulation, men även för att utöka studiens pålitlighet. Under studieperiodens gång kommer blodprover från studiepopulationen och referenspopulationen att undersökas i intresse av att kontrollera koncentrationen av methemoglobin, referensintervallet för methemoglobin är 1-2 procent av det totala hemoglobinvärdet mätt i helblod. B-Methomoglobin mäts med fotospektrometri och har en absorbans på 630 nm. (17, 18) Vattenprover från populationernas brunnar kommer även att tas, men utförs och skickas in av kvinnorna själva. Vi har för avsikt att låta kvinnorna få med sig provrör och instruktioner när de kommer för återbesök på MVC på grund av graviditeten. Detta innebär att kvinnorna får provrören vid olika tillfällen och uppmanas att ta provet och skicka in det omgående för att ge ökad compliance. Annars skulle det kunna ge dålig compliance på grund av att kvinnorna möjligtvis glömmer att skicka in provet. Studiedeltagandet beräknas bli relativt stort, då gravida kvinnor har intresse av att följa upp sin graviditet så noggrant som möjligt. För att förbättra precision vad gäller vattenproverna bör dessa prover tas minst två gånger. Dessa mätmetoders precision kan påverkas av hur proverna hanteras, vilket kan skilja sig från olika personal samt sensitivitet och specificitet hos analysinstrument. Dålig precision hos mätinstrument kan leda till felklassificering. Det är även viktigt att ha i åtanke att även om kvinnorna har höga nitrathalter i brunnarna kanske de inte dricker av vattnet, medan kvinnor som har låga halter i dricksvattnet dricker väldigt mycket vatten och får därigenom i sig förhållandevis mer nitrat än de som ingår i den exponerade gruppen. När vattenproverna tas, det vill säga vilken årstid, kan ha betydelse för den uppmätta nitrathalten. Nitrathalterna kan exempelvis vara högre de årstider då tjälen går ur marken eller då åkrarna gödslas på grund av urlakning av marken, vilket kan leda till att de som klassificeras som oexponerade vissa årstider kan vara exponerade. Dessa faktorer kan leda till felklassificering som har en negativ effekt på resultatet. Vid första besöket på MVC kommer vi även be kvinnorna att fylla i en enkät med frågor gällande deras vattenkonsumtion, rökvanor, alkoholvanor, kostvanor (kvinnorna kan äta olika mycket nitrat/nitritrika livsmedel), sjukdomar, läkemedel (bland annat nitrat/nitritrika sådana), tidigare graviditeter, eventuella missfall, ålder, vikt och sociala faktorer. Vi kommer dessutom att be de tillfrågade om tillstånd att följa deras MVC-journal. Vi ser en viss risk med selektionsbias i vår tänkta studie i och med att det är svårt att säga vilka av de gravida kvinnorna som kommer ställa upp på studien. Det skulle kunna vara så att kvinnor med en sämre generell hälsa eller större oro väljer att ställa upp i högre utsträckning och därmed skulle kunna visa sig som en större mängd missfall men då vi antar att dessa ändå kommer att fördela sig jämnt mellan den högexponerade och lågexponerade gruppen är det inget vi valt att försöka komma åt. 8

10 Confounding har, utöver felklassificering, en betydelse för rapportens tillförlitlighet. Confoundingfaktorer i denna studie kan exempelvis vara: - Rökning: ökar troligen risken för missfall genom att tobaksröken gör livmodermuskeln mer känslig för hormonet oxytocin, vilken stimulerar sammandragning av muskeln (19). - Ålder: äldre kvinnor löper en större risk för att drabbas av missfall än yngre kvinnor. - Alkohol: osäkert om missfallen orsakas av alkoholens direkta effekt eller om det är relaterat till alkoholens sekundära effekter, såsom cirrhos. För en direkt verkan av alkohol krävs troligen en kraftigt förhöjd blodalkoholkoncentration; 200 mg/dl (20). - Folsyrabrist: vitaminen behövs för celldelningsprocessen och folsyrabrist kan leda till missfall (21). - Sjukdomar: exempelvis kan tyreotoxikos öka risken för missfall. Njursjukdomar som kan påverka nitraters/nitriters elimination via njurarna. Normal halveringstid för nitrat är ca 8 timmar (22). Ett missvisande resultat kan även fås genom bortfall. Kvinnor som blir informerade om det eventuella sambandet mellan missfall och nitrater kanske väljer att hoppa av studien eller renar det egna brunnsvattnet effektivare. För att undvika denna problematik kommer vi avstå från att informera kvinnorna om ett eventuellt samband mellan missfall och nitrat i dricksvatten. Istället kommer vi att säga att vi har för avsikt att studera gravida kvinnors dricksvatten. Detta kan tänkas vara oetiskt, men risken för missvisande studieresultat på grund av bortfall skulle annars kunna bli för stor. I en prospektiv studie finns det även en risk för att de som ingår i någon av populationerna flyttar då studien utförs under en längre tid. Det selektiva bortfallet kan inkludera kvinnor som utsätts för händelser som ökar eller leder till missfall. Det selektiva bortfallet kan här ha en betydelse för att förbättra studieresultatet. De resultat som studien uppvisar kommer att redovisas med en incidensrat, en ratkvot och en ratdifferens. Incidensraten är lämpad för både en stängd och öppen studiebas, därför går måttet att använda i vår studie. Detta mått ger oss även en möjlighet att skapa en uppfattning om antalet fall som inträffar under en bestämd tidsperiod per antalet individer och den relativa risken går att få fram genom att jämföra incidens av missfall hos lågexponerad grupp och högexponerad grupp. Syftet med att både använda ratdifferens och ratkvoten som redovisningssätten är för att kunna belysa både skillnader i sjukligheten/mortaliteten, samt hur mycket exponeringen ökar/minskar sjukdomsförekomsten eller mortaliteten. I det fall då resultatet tyder på ett samband mellan en ökad halt nitrater i dricksvattnet och missfall bör bland annat följande åtgärder vidtas: - Arbeta för att sänka nitrathalterna genom subventionering av nitratrening i dricksvattnet. - Verka för att minska konstgödslet bland annat genom att ändra gödningsmönstret. - Ge information till fertila kvinnor via MVC och andra vårdenheter. - Utföra ytterligare studier för att fastställa ett eventuellt nytt gränsvärde. 9

11 Källor: (1) Hyltekommun: (2) Stockholmvatten, kontroll och kvalitet: (3) Är det bättre kvalitet på brunnsvatten än på kommunalt dricksvatten?: (4) Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten (2006) ifterna% pdf (5) WHO: Chemical hazards in drinking-water (6) Gränsvärden tagna från ALcontrol Laboratories (baserar sina på SLV FS 2001:30) (7) Dricksvattnet - en stor undersökning av bekämpningsmedel: (8) Nationalencyklopedin (9) Radon i vatten, (10) Uran i dricksvatten en hälsorisk: (11) Environmental Health Perspectives V 114 N 3 March A Review of Nitrates in Drinking Water: Maternal Exposure and Adverse Reproductive and Developmental Outcomes. Deana M. Manassaram, Lorraine C. Backer, and Deborah M. Moll (12) J Pharmacol Sci 95, (2004) Increases in Serum Nitrite and Nitrate of a Few-Fold Adversely Affect the Outcome of Pregnancy in Rats Tsuneo Inoue1,2, Muneshige Kaibara2,*, Yasuko Sakurai-Yamashita2, Masahiro Kawano (13) (14) Boron, Walter F. Medicalphysiology: a cellular and molecular approach s: 655 (15) Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin, 8:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2003,s 193f). (16) (17) Nilsson-Ehle P (red.): Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin, 8:e upplagan. Studentlitteratur, Lund, 2003, s 194 & 682f (18) (19) (20) Alcohol & Alcoholism Vol. 32, No. 3, pp , 1997, Maternal Alcohol Consumtion and Spontaneous Abortion Ernest L. Abel (21) (22) Enviromental Health: A Global Access Science Source 2006, 5:26.Hans JM Van Gringsven mfl. Does the evidence about health risks associated with nitrate ingestion warrant an increase of the nitrate standard for drinking water. 10

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan

Läs mer

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen

Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS

Läs mer

Analyser av dialys och dricksvatten

Analyser av dialys och dricksvatten Analyser av dialys och dricksvatten Britta-Lena Toftby 12 maj 2014 12/05/2014 www.eurofins.com En världsledare i analystjänster 15 000 anställda 190 laboratorier 36 länder Alla kundsegment: Industrier,

Läs mer

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

I dessa allmänna råd används följande begrepp:

I dessa allmänna råd används följande begrepp: 1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller

Läs mer

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019

Analysprislista Vattenlaboratoriet 2019 Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.

Läs mer

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Definitioner Beredning Dricksvatten Distributionsanläggning Dricksvattenanläggning Enskild anläggning Råvatten Vattentäkt Vattenverk

Läs mer

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.

Förbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning

Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Ur Kemiska parametrar i bilaga 2 i bokstavsordning Information till gränsvärdena Varje parameter med ett gränsvärde i bilaga 2 i föreskrifterna har ett avsnitt som ger en kort information om parametern

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när

Läs mer

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk

Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1

Läs mer

Om dricksvattenkvalitet

Om dricksvattenkvalitet Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter

Läs mer

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Delrapport 2009 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, 21 januari 2010 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B

S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B Luleå 2019-07-04 Fastighetsbeteckning Stenkyrka Grausne 1:117 Vattentäkt Borrad brunn Övrigt Provnr A64289 Kundnr 38953 Bernt Gahne Stenkyrka Nefelinvägen 2 62442

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt

Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS

PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS AROSEKEN EGNA HEM 22 november 2010 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1

Läs mer

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning

Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum

Läs mer

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) attenverket 331 83 ÄRNAMO SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik, As 0.037 µg/l +/-20-25% SS-EN ISO 17294-2:2005 Bor, B 18 µg/l +/-25-30% SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium, Cd

Läs mer

Provtagning enligt SLVFS 2001:30

Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets

Läs mer

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund

Dricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.41 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 10 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten

Läs mer

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2010 Dricksvatten från privata vattenverk till livsmedelsanläggningar Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2011 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress

Läs mer

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Rapport Nr 16073641 Sida 1 (1) : utg VV Björnö S 104 : Mikrobiologisk Provtagningstidpunkt : 1005 Temperatur vid provtagning : 9 C : S104 VV=0 Anv=1 Nät=2 : 0 Ansättningsdatum : 2016-05-25 SS-EN ISO 6222-1

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) : Bärmö : Se märkning Nej=0 Ja=1 : 1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) : SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.26 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg 15 ±2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Dricksvatten för allmän förbrukning. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) paket : SS-EN ISO 7027, utg 3 Turbiditet FNU 0.13 ±0.01 FNU SLV 1990-01-01 Metod I Lukt ingen SLV Lukt, art - SS-EN ISO 7887 metod D Färg

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning, ny ägare, från och med den Sökande/Verksamhetsutövare

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) förskolan Nej=0 Ja=1 : 0 SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.17 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Test av ditt Brunnsvatten

Test av ditt Brunnsvatten Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll

Läs mer

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov

Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Inledning Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.11 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post:

Information. Box 622, Uppsala Tel: E-post: Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på

Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20 ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20 Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning,

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 15051046 Sida 1 (1) : Mikrobiologisk analys Ansättningsdatum : 2015-03-03 SS 028212-1/94 MF Aktinomyceter

Läs mer

Förklaringar till analysresultatet

Förklaringar till analysresultatet Förklaringar till analysresultatet Utförliga förklaringar till resultaten av din vattenanalys gällande hälsomässigt, estetiskt och tekniskt grundade anmärkningar. 1 Jorden den blå planeten Jorden kallas

Läs mer

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet

Dricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU < 0.1 ± 0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet mottagare 2 Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 0.23 ±0.12 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Dricksvattnet i Kärda

Dricksvattnet i Kärda Dricksvattnet i Kärda attnet i Kärda är medelhårt (7 dh). Ett medelhårt vatten kräver något större mängd diskoch tvättmedel än ett mjukt vatten. Dosera enligt anvisningarna, för bästa resultat! Kvalitén

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO / IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-1:2016 Turbiditet FNU 6.2 ± 0.93 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg < 5 ± 2 Pt SS-EN 27888-1 Konduktivitet

Läs mer

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.17 ±0.03 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS-EN ISO 7887:2012C mod Färg

Läs mer

Gränsvärden och parametervärden

Gränsvärden och parametervärden Gränsvärden och parametervärden Avsnitt A. Gränsvärden där dricksvattnet ska bedömas som otjänligt I. Mikrobiologiska parametrar Parameter Gränsvärde för otjänligt vid provtagningspunkt (enhet) Utgående

Läs mer

Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Kemiska och radioaktiva parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner På den här sidan hittar du information om varje kemisk och radioaktiv dricksvattenparameter med ett gräns- eller

Läs mer

Vattenkvalitet i Dannäs

Vattenkvalitet i Dannäs attenkvalitet i Dannäs attnet i Dannäs är mjukt (5 dh). Ett mjukt vatten kräver mindre tvätt- och diskmedel jämfört med orter där vattnet är hårt. Generellt kan man säga att tvättmedlet räcker mer än dubbelt

Läs mer

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Miljöavdelningen Kundtjänst: 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler Följande undersökningar ska göras vid dricksvattenanläggningar:

Läs mer

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5

Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 8 Bilaga 1 1 (till SLVFS 2001:30) Processkemikalier för beredning av dricksvatten enligt 5 Avsnitt A. Förteckning över godkända processkemikalier Processkemikalie och ändamål Villkor För beläggningshämning

Läs mer

Råd om enskild dricksvattenförsörjning

Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt

Läs mer

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27

Egenkontrollprogram. för dricksvattentäkt 2009-07-27 Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt 2009-07-27 Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av vattentäkten

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Sida 1 (5) SS-EN ISO 7027 utg 3 Turbiditet FNU 0.10 FNU +/-20% SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art - SS ENISO 7887:2012 Met.C Färg vid 405 nm

Läs mer

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26

Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Dricksvattnet, senaste provtagning 2014 09 26 Nya vattenprov togs 2014 09 03 på utgående vatten från vattenverk samt vid en fastighet på Storskogsvägen, denna gång var det ett så kallat utökat prov med

Läs mer

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet

Ackred. nr 1006 Provning ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Enhet ALcontrol AB Rapport Nr 18000067 Anläggning : Huseberg, område 4 Provtagningsdatum : 2018-01-25 Provtagningstidpunkt : 1030 Provets märkning : Hus 707 Ankomstdatum : 2018-01-25 Ankomsttidpunkt : 2150 Temperatur

Läs mer

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!

BAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

SVENSK VATTENANALYS AB

SVENSK VATTENANALYS AB VATTENANALYS AB Lulea 2015-04-27 Provnr A41075 Fastiehetsbetecknine Blidb 1:141 ^ ^ KjeU Cronwall Vasterskarsringen 36 18492 Akersberga Hej! Vi har nu utfort laboratorieanalysen av ditt inskickade vattenprov.

Läs mer

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram 3330 Nr 341 Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram Bilaga 2 a 1. Geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologisk

Läs mer

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk

Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk 1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3

Analysrapport. ProvId: 7,00. Sigtuna Vatten & Renhållning AB Provplats: Tivolivägen Fsk Östra Bangatan 3 Analysrapport Utskriven: Av: Databas: 2016-11-10 6 LIMS_PROD ProvId: 7,00 9001 ( ANV-P_205-161024-1 ) Provtaget: 2016-10-24 12:35 12,9 C Kund: Sigtuna Kommun 8 Mottaget: 2016-10-24 14:32 14,2 C Sigtuna

Läs mer

Egenkontrollprogram för vattenverk

Egenkontrollprogram för vattenverk 1 Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten.

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Version: 2.3 Sid1(7) Godkännes analysansvarig: Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 1 Varför vattenanalys... 1 Definitionen på s.k. enskild brunn (privat brunn)... 2 Dricksvattenanalyser som

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.

Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets

Läs mer

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2011

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2011 Produktionsrapport Vattenkvalitet 2011 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2011. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten; (H 90:2) Utkom från trycket den 12 november 2015 beslutade

Läs mer

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten

PM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten 1 ; (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller ändringar

Läs mer

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning.

Uppsala Ackrediteringsnummer Teknikområde Metod Parameter Mätprincip Mätområde Provtyp Flex Fält Anmärkning. Ackrediteringens omfattning Uppsala Vatten och Avfall AB, Vattenlaboratorium Uppsala Ackrediteringsnummer 1995 A000428-001 Aktivitetsmätning Vattenanalys Analys av radon i vatten metodbeskrivning, Strålsäkerhetsmyndigh

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Analysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion

Analysrapport. Ankomsttemp C Mikro Ankomsttemp C Kem Provtagningsdatum Mikrob. analys påbörjad Kemisk analys påbörjad Provtagare Desinfektion Eurofins Water Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 Orust Kommun Tekniska enheten 473 80 HENÅN Kundnummer: SL8429422 Provnummer: Provbeskrivning: Matris:

Läs mer

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2012

Produktionsrapport. Vattenkvalitet 2012 Produktionsrapport Vattenkvalitet 2012 I tabellform redovisas vattenkvalitet för både råvatten och dricksvatten för år 2012. Vissa andra uppgifter såsom levererade mängder, personalstyrka och kemikalieförbrukning

Läs mer

Vattenverk i Askersund kommun

Vattenverk i Askersund kommun Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-

Läs mer

Förklaring till analysresultat för dricksvatten

Förklaring till analysresultat för dricksvatten 1 (9) Ånge Tekniska Förvaltning Torggatan 10 Förklaring till analysresultat för dricksvatten Inledning Detta dokument är en vägledning vid tolkning av dricksvattenanalyser. Av analysresultaten framgår

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö...

Senaste version av SOSFS 2003:17. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått fö... 1 av 12 2009-10-09 14:02 En Utskrift från www.socialstyrelsen.se Publicerad: 2003-12-30 01:00 Start / SOSFS / 2003:17 Senaste version av SOSFS 2003:17 Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning

Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning 1 (4) L5_mall_undersökningsprogram_vattenverk_uppdaterad_20190115 Undersökningsprogram för vattenverk/dricksvattenanläggning Med utgångspunkt från faroanalysen samt kraven i SLVFS 2001:30 ska ett förslag

Läs mer

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten;

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; 1 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS 2001:30 (H 90) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. Denna version innehåller

Läs mer

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094

Analysrapport. ProvId: 7,00. Kund: Norrvatten Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P8 Box 2094 Provtaget: 1-02-1 0: 2,4 C Kund: Norrvatten Mottaget: 1-02-1 0:5 C Produktion och Distribution Provplats: Utgående Dricksvatten, Provtagningskran P Box 4 Kommun: Järfälla 02 SOLNA Provtagare: Mikael Danielsson

Läs mer