2008:84. Jöns Jonsgården. Antikvarisk kontroll, Mia Jungskär

Transkript

1 2008:84 Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, 2008 Mia Jungskär

2

3 Rapport 2008:84 Jöns Jonsgården Antikvarisk kontroll, 2008 Signestorp 5 Kattarps socken, nr Helsingborgs kommun Skåne län Mia Jungskär

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2008:84 ISSN Omslagsfoto: Jöns Jonsgården efter renovering av fönster och omläggning av stråtak, foto Mia Jungskär Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 JÖNS JONSGÅRDEN Innehåll Inledning 5 Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 6 Utförda åtgärder 7 Fönster och dörrar 7 Förstärkning av takkonstruktion i logen 11 Byte av löshult 11 Ommurning av tegelfack 11 Halmtak 13 Avvikelser från länsstyrelsens beslut 17 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 17 Iakttagelser under restaureringen 17 Litteratur och källor 17

6 Bild 2: Jöns Jonsgårdens placering i Skåne. Bild 1: Helsingborgs kommun ligger i västra Skåne

7 Inledning Sammanfattning av utförda åtgärder Under sommaren/hösten 2008 har diverse utvändiga åtgärder gjorts på gården så som ommurning av enstaka tegelfack, byte av löshult, omläggning av stråtak, målning av fönster samt ryggning av loglänga. Dessutom genomfördes några invändiga åtgärder för att säkra logens takstol, dels förstärkning av sparrar dels montering av dragjärn. Arbetena har skett i samråd med antikvarisk kontrollant och i enlighet med länsstyrelsens beslut. Administrativa uppgifter Objekt Jöns Jonsgården Socken Kattarp Kommun Helsingborg Arbetshandlingar Jöns Jonsgården underhållsplan av Rosén Arkitektkontor HB och Kersti Lenngren Arkitektkontor Arbetsbeskrivning , Stiftelsen Jöns Jonsgården i Kattarp Kostnadsförslag , Byggnads AB K Rosenkvist Länsstyrelsens beslut dnr: dnr: Byggherre/beställare Stiftelsen Jöns Jonsgården i Kattarp Kontaktperson: Rolf Leire Entreprenörer Byggnads AB K Rosenkvist Möllemålarna Skånetak i Viken AB Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, Mia Jungskär Byggnadstid augusti- oktober 2008 Kulturmiljövårdsbidrag Ja, kr Slutbesiktning

8 Bild 3: Jöns Jonsgårdens boningshus till vänster och stallängan till höger i bild. Byggnadshistorik med relevans för ärendet 1 Jöns Jonsgården är en fyrlängad korsvirkesgård från första hälften av 1800-talet. Gården flyttade inte ut vid enskiftet utan ligger kvar på sin ursprungliga plats i Signestorp söder om Kattarp. Gården är i huvudsak uppförd i ekkorsvirke med tegelfack som på en av gårdsfasaderna är täckt med locklistpanel. Taken är numera täckta med vass. Till gården hör en äldre trädgård och det så kallade Ryllehuset i trädgårdens östra sida. Gårdsbyggnaderna byttes successivt ut mellan 1805 och Östra boningslängan som sedermera blev undantagsstuga är äldst och uppfördes Längan består av en bostadsdel och en ekonomidel som är avskiljda genom en port. Bostaden är uppförd i ekkorsvirke med kalkade fyllningar medan den andra delen delvis är i skiftesverk vilket antas vara gårdens ålderdomligaste konstruktion. Den nuvarande boningslängan i söder uppfördes 1816 med storstuga, lillstuga och spiskammare kring ugnen. Sextio år senare tillkom en del i öster med tre ouppvärmda rum, en sal och två kammare. Längan är uppförd i ekkorsvike 1 Kapitlet är i sin helhet hämtat från den kulturhistoriska utredningen, Hansson och Sturesson

9 med fack av rött tegel och gårdsfasad klädd med locklistpanel avfärgad i grönblått. Stallängan i väster och logen i norr som är från 1835 respektive 1855 har likaså fack av tegel. Logens norra fasad består av skiftesverk i de nedre fyllningarna och vitkalkat kline i de övre. Logen var under 1900-talets början tillbyggd med redskapsluta på gårdssidan och torvhus på yttersidan. Gårdsplanen är stenlagd och pryds av ett vårdträd i form av en kastanj och en pump. Även gödselstaden väster om gården som nås via stallängans vångaport är stenlagd. Porten leder vidare till den nyanlagda vattenhålan som ersätter den på 1880-talet igenlagda gåsahålan samt vidare till Kulla fälad som breder ut sig över Kullahalvön. Det lilla ryllehuset är uppfört i ekkorsvirke med lerklinade fack som på tre av fasaderna är täckta med rödmålad lockpanel. Taket är täckt med gula tegelpannor. De två rummen med jord- och stengolv rymmer stenmangel, bykgryta, rökningsskorsten och maltkvarn. Namnet kommer av häradsspelmannen Jöns Jonsson som kom till gården omkring 1820 för att lägga halmtak. Jonsson återkom några år senare för att gifta sig med gårdens dotter. Sedan dess har gården gått i arv fram till 1961 då Stiftelsen Jöns Jonsgården i Kattarp tog över. Gården har restaurerats i flera omgångar sedan Bland annat återställdes trädgården och en del av det gamla fäladslandskapet sydväst om gården. Gården förklarades som byggnadsminne 1991 vilket innebär att byggnaderna med tillhörande trädgård inte får rivas eller byggas om. Utförda åtgärder Under sommaren/hösten 2008 har diverse utvändiga åtgärder gjorts på gården: - Omläggning av stråtak, två stin på boningshuset och två på stallet - Restaurering av fönster 16 bågar på boningshuset - Ommurning av tegelfyllning ett och ett halvt fack på boningshuset - Byte av en löshult på stallet - Förstärkning av tre sparrar i logen - Montering av dragband mellan takstolar 3 st. i logen - Omryggning av logtak Fönster och dörrar Fönstren på bostadshusets södra fasad gjordes vid år 2007 I år var det dags att restaurera samtliga åtta fönster, dvs. 16 st. bågar, på den norra fasaden. Bågarna skrapades rent från lös färg. Tre bottenstycken och tre spröjs var rötskadade eller knäckta och fick bytas. Nya bottenstycken/spröjs tillverkades i fur av ett parti som inskaffats på 1970-talet. Bågarna oljades och tre spruckna rutor byttes mot nya i s.k. kulturglas, maskindraget glas. Det fanns flera olika sorters hörnjärn på 7

10 Bild 4 och 5: Fönster på boningslängan före och efter restaurering. Bild 6 Närbild på skadat hörnjärn före fönsterrenovering. 8

11 Bild 7: Färgprov på fönsterbåge Bild 8: Dörren efter ommålning bågarna, ett hörnjärn samt en gångjärnsvinkel var så rostskadade att de var tvungna att bytas. För att bevara variationen valdes att byta lika befintliga järn istället för försöka uppnå enhetlighet. Då de befintliga hålen för att fästa beslagen var skadade pluggades de igen med furuplugg och nya togs upp. Beslagen rostskyddades med en thinnerbaserad rostskyddsfärg och ihåligheter fylldes med kitt innan montering. Fönsterglasen kittades med linoljekitt och bågarna ströks tre gånger med Ottossons linoljefärg. Färgsättningen behölls lika befintlig, foder ströks vita medan karmar och bågar utvändigt målades i en brun kulör. Den befintliga färgen på fönstren motsvarade ca. NCS S7010-Y50R men var rätt blekt av solljus. Pigmentet är troligen bränd umbra. Underliggande färglager var snarlikt, ca. NCS 6020-Y50R. Dörren var målad i samma bruna som fönstren men det fanns områden där färgen var mindre blekt och identifierades som NCS 7020-Y50R. Ett prov från de befintliga bågarna lämnades in till Ottossons färgmakeri och en liknande kulör bröts fram. Invändigt ströks bågarna utifrån fjolårets färgsättningsschema, se Regionmuseet Kristianstads rapport nr. 2007:83 Jöns Jonsgården antikvarisk kontroll 2007 av Emelie Petersson. 9

12 Bild 9: Skadad löshult på baksidan av stallängan Bild 10: Bytt löshult, virket ska målas av ägarna i samband med kommande avfärgningar av timran. 10

13 Förstärkning av takkonstruktion i logen Vid startmötet för årens arbeten visade det sig att det fanns skador i logen. Åtgärderna bedömdes som mer akuta än vissa andra planerade arbeten och efter en diskussion med länsstyrelsen lades fokus på logen. Den norra väggen kalvade delvis utåt, vilket först man först trodde bero på sättningar i marken och skadad syll. Syllen visade sig vara i gott skick men hade vridit sig och behövde rätas upp. Efter en konstruktör besiktigat logen påpekades att den befintliga öppna takkonstruktionen pressade väggarna neråt och utåt, vilket var källan till problemen. Det påträffades tre knäckta sparrar vilket bekräftar att taket svackar neråt. Det har tidigare förstärkts sparrar i logen vilket visar att skadan pågått under en längre tid. Konstruktörens förslag innebar att säkra upp taket med tre dragstag som förankras nertill kring sparrarna och håller samman ytterväggarna. Detta genomfördes och ett vridet järn monterades mellan lejden och de berörda sparrarna för att binda samman dem ytterligare. De tre knäckta sparrarna förstärktes på enklaste sätt med en tjock bräda på var sida om och genomgående bultar. Dragjärnen består av 16 mm och 12 mm järnstänger som sammanfogats med begagnade vantskruvar och schackel i den mån som de gått att få tag i, i övrigt med nya. Järnen har bara spänts något eftersom det började knaka i takkonstruktionen och man inte ville riskera att skapa följskador. Byte av löshult På baksidan av stallbyggnaden var en löshult angripen av röta. Minimalt av de kringliggande facken plockades ut, befintlig bjälke togs ur och en ny av ek med huggen yta sattes in. Den ska rödfärgas med faluröd slamfärg av de boende på gården som sköter det enklare underhållet. Målningen var ej var gjort till slutbesiktningen utan ska ske vid ett senare tillfälle i samband med underhållsmålning av panel. Utfackningen murades tillbaka lika befintligt. Ommurning av tegelfack På boningshusets trädgårdssida var ett tegelfack i korsvirkeskonstruktionen i behov av ommurning. Befintligt tegel togs ut och murades på nytt lika befintligt med lerbruk och fogades med murbruk. Fogarna är vitmålade/kalkade på byggnaden. Kalkfogarna är vita i sig, men ytterligare en kalkning bör utföras något som de boende på gården kommer att utföra i vår i samband med övriga underhållsåtgärder i lämpligare väderlek. Under arbetenas gång konstaterades att ytterligare ett halvt fack vid snedsträvan på boningshusets trädgårdssida mot stallbyggnaden till var löst. Även detta fack murades om. 11

14 Bild 11: Ommurning av halvt fack Bild 12: Det nedre facket har murats om. Bild 13: Lagning av puts invändigt kring ersatt löshult i stallet. 12

15 Halmtak Arbetet med att stegvis byta ut gårdens vasstak mot halm fortsatte. Två motstående stin på stallängan samt två på boningslängan lades om. Det har tidigare gjorts en byggnadsdokumentation som fokuserat på stråtaken och som sätter upp riktlinjer för hur kommande arbeten ska genomföras. 2 De stin som lades om i år följde i stort tidigare års arbeten. Lång råghalm importerades från Polen och lades på befintligt läkt, avstånd ca. 300cc. Halmen bands med galvad tråd på rafter av hasselkäppar. Tidigare fanns inget avasaträ utan halmen låg direkt mot brandhakarna. Nytt takskäggsstöd i form av ett avasaträ sattes upp av ramsågat virke fastsatt med tränagel i enlighet med den kulturhistoriska utredningen från Tidigare år har huggna avasaträ satts upp, men båda utförandena förekommer på gården. Skillnaden har inte gjorts medvetet av entreprenören utan snarare haft med tillgång att göra. Byggnaden har ryggats med lös linhalm istället för råghalm, ryggaträna har tagits bort och ersatts med hönsnät och längsgående slanor. Logbyggnaden har ett vasstak som inte var i akut behov av att läggas om, däremot var ryggningen helt slut. Under den befintliga ryggningen låg plast som tätning. Denna ersattes mot ny och löshalm lades med nät likt övriga längor på gården. När taket läggs om med halm och plasten bör avlägsnas i ryggningen. Bild 14 och 15: Knäckta sparrar markerade med röda pilar samt bild till höger visar tillkomna försträkningar. 2 Hansson, Paul och Sturesson, Anna Hansson, Paul och Sturesson, Anna

16 Bild 16: Det slitna äldre vasstaket på boningshuset. Bild 17: Nylagt sti på boningshusets gårdssida 14

17 Bild 18: Gammalt uttjänt sti på boningshusets baksida, notera ryggningen med ryggaträn. Bild 19: Nylagt sti på boningshusets baksida med en återgång till ryggning utan ryggaträn. 15

18 Bild 20: Nylagt sti på stallängans gårdssida Bild 21: Nylagt sti på stallängans baksida 16

19 Avvikelser från länsstyrelsens beslut Åtgärderna på portalängan som nämns i beslutet har ersatts med en uppsäkring av logens takkonstruktion, vilket bedömdes vara en prioriterad skada. Även ryggning av loge har tillkommit. Bytet har skett i samråd med antikvarisk kontrollant och länsstyrelsen har blivit informerad. Att ersätta plasten under ryggningen på loglängan med ny kan inte ses som en traditionell läggning, men är en lagning av befintlig konstruktion. En mer traditionell ryggning bör göras då taket läggs om. Ryggningen på de nylagda halmtaken har gjorts med linhalm. Traditionellt har lös råghalm vanligt men olika material har förekommit i Skåne. Valet av ryggningsmaterial har ej specificerats i ansökan till lst, i byggnadsdokumentationen från 2003 eller i anvisningar från antikvarisk kontrollant varvid det ej kan ses som en avvikelse från beslutet. En diskussion om ryggningens detaljutförande gör tas inför kommande år. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder De åtgärder som har utförts under 2008 har ansetts vara de mest relevanta utifrån gällande skadebild. Åtgärderna har skett i samråd med antikvarisk kontrollant och bedöms ha utförts i enlighet med byggnadens kulturhistoriska värde vad gäller metod och material. Iakttagelser under restaureringen Syllen i loglängans norra vägg har slagit sig vilket leder till att väggen bågnar. Även om bedömningen gjordes att merparten av skadorna i logen berodde på takkonstruktionen, kan det vara nödvändigt att i framtiden räta upp syllen. Det kan även krävas förstärkning av ytterligare takstolar. Litteratur och källor Hansson, Paul och Sturesson, Anna Jöns Jonsgården: kulturhistorisk utredning, 2003 : Kattarps socken, Helsingborgs kommun, Skåne län, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne rapport 2003:111, Kristianstad, 2003 Petersson, Emlie Jöns Jonsgården - antikvarisk kontroll 2007, Kattarps socken, Helsingborgs kommun, Skåne län, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne rapport 2007:83, Kristianstad, 2007 Lund Mia Jungskär 17

20 Regionmuseets rapportserie 2008 Kulturmiljö 1. Vä söder om S:ta Gertrud, Vä sn, FU, Jan Kockum, Kv Södra kasern 2 i Kristianstad, Kristianstad, FU, Jan Kockum Gör en kyrka någon skillnad? DK, Åsa Alftberg & Lotta Eriksson, Kärnkraftens fysiska miljöer,förstudie, Henrik Borg, Eslövs medborgarhus, Eslöv, AK, Helena Nilsson och Anna Rabow, Barsebäcks kyrka - installation av nytt värmesystem, Barsebäcks sn, AK, Kristina Nilén, Fjälkestads kyrka - invändig renovering, Fjälkestads sn, AK, Emelie Petersson & Helena Nilsson Krapperups alléer, Brunnby sn, KA, Patrik Olsson, Västra Nöbbelövs kyrka - utvändig renovering etapp 1, V. Nöbbelövs sn, AK, Helena Nilsson och Emelie Petersson, Folkestorps bränneri, Vårdplan, , Henrik Borg & Bengt Spade 11. Glimmingehus - kulturhistorisk värdebeskrivning, Vallby sn, KA, Kristina Nilén, Vikingatida silver från Kiaby, Kiaby sn, Bertil Helgesson, Norra Mellby kyrka, Norra Mellby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Brönnestad kyrka, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorps dammar, Brösarps sn, AF, Lotta Eriksson, Bertil Helgesson & Niclas Hansson, Munken 6, Åhus sn, FU+SU, Helén Lilja, Gualöv 61:113. Gualöv sn, AU, Jan Kockum, Stakethandboken att gjuta ett Bromöllastaket, Katarina Olsson & Jimmy Juhlin Alftberg, Jordkällare i Lurebygget, AK, Perstorps sn, Katarina Olsson, Anna på Klinten. BMU, Västra Karups sn, Paul Hansson, Aosehus, Åhus sn, UN, Jan Kockum, S: t Olofs station, S:t Olofs sn, AK, Katarina Olsson, Vårdplan för området kring Pannehuset, Andrarums sn, KA, Anna Rabow och Jimmy Juhlin Alftberg Gravfälten vid Vä, Vä sn, AU, Tony Björk, Öllsjö 7:1, Skepparslöv sn, AU, Anders Edring, Hammar 9:21, Nosaby sn, AU, Anders Edring, Magasinet i Svalöv, Svalövs sn, BMU, Henrik Borg, Träne kyrka, Takrestaurering, Träne sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Uppåkra kyrka, FU, Bertil Helgesson, Osby kyrka - läktarunderbyggnad och ledningsschakt, Osby sn, AK & FU, Lotta Eriksson & Jan Kockum, Vä 2:12 - Väby gård, Vä sn, FU, Catherine Svensson, Bälteberga 1:3, Vårdplan , Ottarps sn, Henrik Borg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Bland tobak och textil i Dösjebro, Västra Karaby sn, DK, Henrik Borg, Ignaberga gamla kyrka - invändiga arbeten, Ignaberga sn, AK, Helena Nilsson & Lotta Eriksson, Från Härlöv till Ringelikors, Kristianstad, AU, Tony Björk, Härlöv 50:27 & 50:53, Kristianstad, FU, Jan Kockum, Taktäckning Bondrumsgården, Fågeltofta sn, AK, Helen Carlsson, Allhelgonakyrkan på Ven, omläggning av torntak samt omfogning av tornet, S:t Ibb sn, AK, Anna Ligoura, Kulturreservat i Skåne, KA, Paul Hansson o Patrik Olsson o Johan Dahlén, Västra Torups kyrka, Västra Torups sn, AK, Emelie Petersson och Anna Rabow, Boplats vid Linderödsåsen, Degeberga 26:3, FU, Helén Lilja, Pegelhuset restaurering av exteriören, Ystad sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, Yngsjö 4:248, Åhus sn, FU, Helene Wilhelmsson, Burlövs gamla kyrka, utvändig renovering, Burlövs sn, AK, Petter Jansson Munkarps kyrka, ut- och invändig renovering, Munkarps sn, AK, Petter Jansson Trekungahuset, Malmö sn, AF, Paul Hansson Maglö, AK, Cecilia Pantzar Hagestad 117:1- förhistoriska boplatslämningar, Löderup sn, FU, Helene Wilhelmson, Harlösa kyrka, Harlösa sn, AK, Anna Rabow, Stehags kyrka-nykyrkan, Stehags sn, FU, Helene Wilhelmson, B. Önnestads kyrkogårdsmur, AK,Önnestad sn, Helen Carlsson,2008 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

21 51. Boplatsen vid Valjeviken, Edenryd 16:4 m fl, Ivetofta sn, SU, Tony Björk, Fyra förundersökningar i Kv Carl XI, Åhus, FU, Jan Kockum, 1997, 1999 & Gamlegården Vittskövle, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, Förstudie till kulturmiljöprogram för Hässleholm, Hässleholms kn, PJ, Henrik Borg och Paul Hansson, Bondrumsgården, Fågeltofta sn,ak, Jimmy Juhlin Alftberg, Mariakyrkan i Båstad - tillgänglighetsanpassning, Båstad sn, AK, Lotta Eriksson, Nämndemansgården på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Anna Rabow, Ekestad folketspark, Österslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Båstad kyrkogård, Båstad sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, Araslöv 1:61, Färlöv sn, FU, Helén Lilja, Projekt Barkåkra, Ängelholms kn, KA, Författare Bertil Helgesson, Mia Jungskär & Cissela Olsson, Per Ols gård/västragård, Ballingstorp 1:9, Kviinge sn, AK, Helen Carlsson, Trapphuskonservering i Tranchellska huset, Landskrona stad, AK, Mia Jungskär, Arkeologi och fjärrvärme - Nymölla till Valjeviken, FU, Anders Edring, Bjersjöholms gamla slott, Bjäresjö sn, AK, Anna Rabow och Mia Jungskär, 2006 samt Nedanbäck 1:2, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Kulturlager i Tosteberga by, Trolle-Ljungby sn, FU, Tony Björk, Klosterkyrkan i Lund- invändig rening, Lunds stad, AK, Petter Jansson, Klockrent- renovering av kyrkklockor, S:t Nicolai kyrka i Trelleborg, Trelleborgsstad, AK, Petter Jansson, Arilds kapell- golv- och elrenovering, Brunnby socken, AK, Petter Jansson, Ingeborrarpsgården takomläggningen på loglängan, Rya sn, AK, Mia Jungskär, Exteriör renovering av Tåssjö kyrka, Tåssjö sn, AK+MD, Mia Jungskär, Sälshögs Gamlegård utvändig restaurering, Tryde sn, AK, Mia Jungskär, Bergakyrkan i Bjärred,takrenovering, Flädie sn, AK, Petter Jansson, Fjälkinge 206:1, Fjälkinge sn, BMU, Helen Carlsson, Bösarps kyrka, ut- och invändigt, Bösarps sn, AK, Petter Jansson, Taken på Ausås prästgård, Ausås sn, AK, Anna Rabow, Vittskövle slott - vårdplan 2008, Vittskövle sn, Henrik Borg, Jimmy Juhlin Alftberg, Kristina Nilén, Anna Rabow, Heikki Ranta, Boplatsen vid Gringelstad, Köpinge sn, FU, Tony Björk, Sporrakulla gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Södra Björstorp - restaurering av dammar, Brösarps sn, AK, Lotta Eriksson, Tirups kyrka ommålning av kyrkdörrar, Tirups sn, AK, Anna Ligoura och Mia Jungskär, Norra Åsums kyrkogård, Norra Åsums sn, DK, Lotta Eriksson & Anna Ligoura, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Mia Jungskär, 2008

22