HISTORISK ÖVERSIKT... 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HISTORISK ÖVERSIKT... 18"

Transkript

1 1 INLEDNING... 5 TACK...7 DISPOSITION...7 SYFTE OCH FRÅGA...7 DATA, METOD OCH AVGRÄNSNINGAR...8 Avgränsning och ram...8 VÄRDE UR TEORETISK OCH FILOSOFISK SYNVINKEL...10 VÄRDETS GRUND - TVÅ TANKESKOLOR...13 LAG ELLER TENDENS?...15 ANMÄRKNINGAR OM LITTERATUR...16 HISTORISK ÖVERSIKT UR VÄRDETS OCH ARBETSVÄRDETS HISTORIA...18 Ett arabiskt mellanspel...19 Teorier från europeisk senmedeltid och nyare tiden...20 Före Smith kontinentala och engelska författare...22 Smith och Ricardo...24 Existensminimum "den järnhårda lönelagen"...24 En skälig levnadsnivå...25 Smiths fem kategorier för löneskillnader...26 Över till Sverige...28 Kort blick på MTM-epoken...28 Yrkesklassificering: BNT och ALS...29 Mina erfarenheter av statistik och nomenklatur...30 UNDERSÖKNINGAR Data och urval av grupper att studera...31 Regressionsmodeller...32 UNDERSÖKNING DEL 1. SKÄLIG LEVNADSNIVÅ OCH LÖNEGOLV...34 Hela kollektivet...35 Studie av olika grupper...35 Telefonister...36 Dataregistrerare...40 UNDERSÖKNING DEL 2: SMITHS FEM KATEGORIER...43 Smith 1: hur angenämt eller oangenämt arbetet är...43 Smith 2; hur lätt/svårt och kostsamt/billigt det är att lära sig arbetet...44 Formell utbildning...46 Personalutbildning...47 Smith 3: hur säker sysselsättningen i arbetet är...48 Smith 4: vilka krav på förtroende som ställs på den arbetande...50 Smith 5: sannolikheten att lyckas i arbetet...51 SAMMANFATTANDE REGRESSION...51 DEL 3: TILLÄGG TILL KLASSIKERNA...53 Könsskillnader diskriminering?...53 Ingångslön...54 Konjunkturer och rationaliseringar...54 Maktrelationer...55

2 2 DISKUSSION OCH SLUTSATSER REALIBILITET...57 VALIDITET...59 DISKUSSION...60 SLUTSATSER OCH AVSLUTNING...61 APPENDIX Data om individfiler 1995, 1999 och Minimilöner i SIFs avtal...66 Befattningsnomenklaturens syfte och struktur...67 Utdrag ur befattningsnomenklatur BNT andra upplagan Befattningsnomenklatur Tjänstemän, tredje upplagan Utdrag ur ALS...72 Tillägg om existensminimum, skälig levnadsnivå och normalprestation...73 Utvikning om marginalism...75 KÄLLOR OCH LITTERATUR Muntligt, epost...76 SIF...76 Arkiv...76 Dagspress...76 Litteratur...76 Resurser på FÖRKORTNINGAR Figurer FIGUR 1. SIFS ÅLDERSFÖRDELNING FIGUR 2. "LÄRANDEKURVA" FÖR TELEFONISTER, NIVÅ FIGUR 3. MEDELLÖN OCH LÄGSTLÖN INOM SIF FIGUR 4. TELEFONISTER, NIVÅ FIGUR 5. TELEFONISTER, NIVÅ FIGUR 6. DATAREGISTRERING, NIVÅ FIGUR 7. MEDELLÖN FÖR DATAREGISTRERING NIVÅ FIGUR 8. DELTAGANDE PER HALVÅR I PERSONALUTBILDNING EFTER FACKLIG TILLHÖRIGHET

3 3 FIGUR 9. LN ARBETSLÖSHET OCH LN MEDELLÖN SIF FIGUR 10. KVINNOLÖNER I PROCENT AV MANLIGA LÖNER I TILLVERKNINGSINDUSTRI FIGUR 11. ANTAL DATAREGISTRERARE I SIFS STATISTIK FIGUR 12. MEDELLÖN FÖR ALLA INDUSTRITJÄNSTEMÄN ENLIGT SCB RESPEKTIVE ALLA SIFANSLUTNA FIGUR 13. BESKRIVNING TELEFONISTARBETE, SID FIGUR 14. BESKRIVNING TELEFONISTARBETE, SID FIGUR 15. DATAREGISTRERING, SID FIGUR 16. DATAREGISTRERING, SID, Tabeller TABELL 1. TELEFONISTER NIVÅ 1 OCH 2, FÖRDELNING KVINNOR/MÄN 1995, 1999, TABELL 2. REGRESSION TELEFONISTER NIVÅ TABELL 3. REGRESSION TELEFONISTER NIVÅ TABELL 4. ANTAL I DATAREGISTRERING, ENDAST INDIVIDER MED KOMPLETTA UPPGIFTER TABELL 5. REGRESSION DATAREGISTRERING NIVÅ TABELL 6. REGRESSION LN ARBETSLÖSHET OCH LN MEDELLÖN

4 4 TABELL 7. SAMMANFATTANDE REGRESSION TABELL 8. MEDIAN- OCH MINIMILÖN FÖR NYA PÅ ARBETSMARKNADEN...54 TABELL 9. ANTAL INDIVIDER I FILER 1995, 1999, TABELL 10. FÖRDELNING STOCKHOLMS LÄN/ÖVRIGA LANDET 1995, 1999, TABELL 11. ANTAL INDIVIDER I SLUMPVALSFIL, 1% TABELL 12. UTBILDNINGSNIVÅ I SLUMPVALSFIL, 1% TABELL 13. MINIMILÖNER I SIFS AVTAL... 66

5 5 arbetsvärdering, systematisk värdering av olika arbeten med avseende på svårighetsgrad, ansvar m.m. Värderingen kan läggas till grund för lönesättning.1 Inledning Jag skriver om arbetsvärde och arbetsvärdering, uttryckt i tjänstemannalöner. Ämnet har personligt intresse i mitten av 1970-talet var jag som facklig företrädare inblandad i lokala förhandlingar i SIF-klubben hos L M Ericssons telefonstationsdivision i Midsommarkransen. Således har jag haft fördelen av att komma inifrån undersökningsfältet, hämta teorier utifrån, och sedan använda dem i ett område som jag känner rätt väl. Det kan göra det svårt att följa med för en läsare som inte har samma bakgrund, men jag ber om tålamod. Arbetsvärdeteorier i nationalekonomin verkar idag mest vara doktrinhistoria. En professor Sandelin påpekar dock att de som fått sig en rejäl dos doktrinhistoria i utbildningen har lättare att förhålla sig kritiskt till det de studerar. De kommer att förstå att sanningar har olika livslängd, kommer och går, och ibland kommer tillbaka. "Sanningar" är ordet Sandelin använder, kanske som en ironisk markering mot dem som är fast övertygade om att den ena eller andra ekonomiska skolan är just den "sanna". Han nämner också allmänbildningsbehovet, "vilket inte bör föraktas".2 Den enda kontakten av någon betydelse med ekonomisk doktrinhistoria på Södertörns högskola finns så vitt jag vet inom PEO-programmet. 3 Belöningsfrågor har varit heta de senaste åren, särskilt med avseende på företagsledare, men också för stora lågavlönade grupper (som under kommunalstrejken 2003). Vad är egentligen en rättvis lön? Vad skall ingå i arbetsvärderingar? Skall lönen kopplas till en skälig levnadsnivå? - Medan exempelvis David Ricardo 1817 antog att lönerna automatiskt skulle rangordnas på ett rättvist sätt4 så är man idag inte så säker på den saken. I och med att jämställdhetsfrågor allt mer byggts in i den allmänna politiken har också frågan om arbetsvärdering blivit utsatt för offentlig gransk-ning gav regeringen Arbetsmiljöfonden i uppdrag att avsätta medel för forskning, utvecklingsarbete och kunskapsspridning om lönebildning, arbetsvärdering och löneskillnader mellan kvinnor och män.5 Diskusionen om arbetsvär1 Bonniers Lexikon, citerat från Presstext Presstext hade 169 träffar på sökordet "arbetsvärdering". Sandelin "Varför doktrinhistoria? Kommentar till Ulf Jakobsson", Ekonomisk Debatt 1998:2 sid. 145f. 3 Kursboken (vt 01) var Sandelin & al Det ekonomiska tänkandets historia 4 Ricardo On The Principles of Political Economy and Taxation, sid Andersson & Harriman Rätt lön på rätt sätt, sid. 5. 2

6 6 dering de senaste åren har i stor omfattning handlat om just kvinnliga löner. En sökning på ordet "arbetsvärdering" på regeringens hemsida ger elva träffar, och man kan av de angivna rubrikerna se att minst nio handlar om jämställdhetsfrågor.6 Under slutredigeringen av den här uppsatsen publicerades två nya rapporter om löner ur olika aspekter, en från LO och en från SCB.7 Det lär komma fler. Det finns en demokratisk dimension: en av den europeiska upplysningens större tänkare på 1700-talet påpekade att ekonomi är en vetenskap som inte är begränsad till den ensamme filosofen i hans kammare, eller till föremål långt från vardagslivet. Ekonomin kan bli det mest diskuterade i människors sällskap, och varje offentlig händelse ger ett tillfälle att tillämpa den.8 För att få bra diskussioner måste man ha bra faktaunderlag. Ekonometrin är en gren av den nyare nationalekonomin som kan hjälpa till med det åtminstone om man förstår inte bara dess starka sidor utan också begränsningarna. När man umgås med datorer så får man svar på det man frågar om, inte det som man tror att man frågar om, vilket kan ge konstiga resultat ibland. Ekonometri kan också kombineras med teorier som grundas på sociologi, psykologi och spelteori. Bra grafik är ett viktigt hjälpmedel. Eftersom de flesta har erfarenheter och synpunkter på arbetsmarknad och löner, till skillnad mot exempelvis penningpolitik, är det nog svårare att utan hänsyn till den konkret existerande verkligheten förespråka en ensidig marginalistisk tolkning. Vi har här ett exempel på att i samhällsvetenskap så kan flera paradigm leva parallellt.9 Den "neoklassiska" nationalekonomin förefaller mig inte särskilt intressant jämfört med den klassiska. Jag har uppfattat den förra som huvudsakligen normativ (hur det borde vara, utan större verklighetsförankring), den senare som huvudsakligen positiv (hur betraktaren uppfattar omgivningen).10 Under arbetet med uppsatsen har jag kommit fram till att den bedömningen inte är helt rättvis skrivan6 ( ) Se exempelvis Prop. 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar. Propositionen bygger bland annat på SOU 1993:7 Löneskillnader och lönediskriminering Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. HAC-systemet för arbetsvärdering är ett direkt resultat av de politiska ansträngningarna, bland annat i rekommendationerna i SOU 1998:6 sid. 5. Se Harriman & Holm Analys Lönelots som kan laddas ner från Jämos hemsida Linköpings universitet har drivit projekt som innefattar arbetsvärderingsfrågor. En projektbeskrivning finns i Cedersund & al Från arbetsvärdering till värdig lön ( ). Man kan hitta en kortfattad beskrivning på Forskningsrådets för Arbetsliv och Socialvetenskap hemsida. ( ) 7 SCB:s rapport heter Löneskillnader mellan män och kvinnor i Sverige. Ansatser med hjälp av den officiella statistiken Information om utbildning och arbetsmarknad 2004:2. LO:s rapport heter Löner år Löner och löneutveckling och 8 Beccaria A discourse on Public Economy and Commerce 9 Se Brante & al Sociologiskt lexikon, artikel "paradigm" och begreppet flerparadigmatisk, sid Fler har den uppfattningen. Nationalekonomen Peter Söderbaum skriver neoklassikerna inte kommer undan "att nationalekonomin liksom annan samhällsvetenskap är både vetenskap och ideologi" och "liksom andra sociala vetenskaper har ett ideologiskt innehåll. Det blir då naturligt att återgå till termen "politisk ekonomi", det vill säga det språkbruk som gällde under 1800-talet, och samtidigt inse att det neoklassiska projektet att utveckla en "ren" nationalekonomi blivit ett misslyckande". Söderbaum "Nobelpriset i ekonomi hinder för nytänkande", DN

7 7 det har varit en läroprocess - men mycket av kritiken kvarstår. Måhända kan ekonometrin vara en bro mellan klassisk och modern nationalekonomi. Den kan, som jag ser det, på ett mer realistiskt sätt än marginalismen bidra till förståelse hur lönestrukturer byggs upp. Känner man till några exempel där marginalberäkningar i praktiken använts av lönesättande instanser? Å andra sidan bör man minnas att de skenbart exakta siffrorna som regressionerna ger bara är någon sorts medeltal man kan inte dra sina variabler kön, utbildningskod, bostadsort och befattningsklassning och hävda att just den lönen skall man ha enligt regressionen. Lönesättningen är individuell och lönen kan hamna var som helst ovanför minimilönen. Tack Ett särskilt tack vill jag rikta till Birgitta Preussner, statistiker på SIFs förbundskansli i Stockholm. Birgitta har bistått med en mängd data och svar på frågor, och har också läst ett utkast av uppsatsen. Stig Blomskog har som handledare bidragit med värdefulla synpunkter. Magnus Arnek kom också en passant med ett tips. Personal på TAM-Arkiv och ABB:s arkiv i Västerås har varit behjälpliga på ett bra sätt. För innehåll och synpunkter är jag själv ansvarig. Disposition Jag kommer inledningsvis att ange några väsentliga teoretiska byggstenar för uppsatsen. Därpå följer ett historiskt avsnitt som avser att dra uppmärksamhet till tankeströmningar som kunde finnas i bakgrunden när man så småningom försökte förvandla subjektiv arbetsvärdering till systematisk vetenskap. Fram till och med den historiska avdelningen drar jag mig inte för att blanda faktapresentation med egna synpunkter detta bör ge läsaren en uppfattning om mina egna värderingar. Sedan följer sektionen Undersökningar där jag med hjälp av diagram och regressioner försöker klargöra den fråga som uppsatsen ställer. Resultaten av dessa undersökningar kommer att behandlas och eventuellt besvaras under rubrikerna diskussion och slutsatser. Uppsatsens form gör att en del saker som kan uppfattas som diskussion kommer redan i det teoretiska avsnittet och i Undersökningar, men det handlar mer om att förklara varför vissa ståndpunkter intas eller val göres. Under appendix har lagts vissa tekniska översikter som i och för sig är av betydelse för förståelsen av huvudtexten, men som skulle störa framställningens jämna flöde om de låg där. Där finns också utdrag och kopior från originaltexter om befattningsklassning. Syfte och fråga I det historiska avsnittet kommer jag att närmare beskriva uppfattningar om vad som är lönegolvet eller en rimlig levnadsstandard, samt fem förhållanden som Adam Smith ansåg förkla-

8 8 ra löneskillnader. Jag föredrar att undvika tvärsäkra utsagor, men vill i stället försöka att översiktligt se om man kan fastställa några rimliga samband mellan klassiska nationalekonomiska teorier och modern lönebildning. Uppsatsen syftet är också dess fråga: Kan element från de klassiska arbetsvärdeteorierna, i första hand i Adam Smiths version, bidra till förståelsen för hur löner har bestämts för SIF-anslutna tjänstemän under de senaste årtiondena? Data, metod och avgränsningar Metoden är i huvudsak hypotetiskt-deduktiv: jag utgår från ett antal utsagor och försöker testa dem mot empiriskt material. Definitionerna är i allmänhet stipulativa, alltså egna för det här tillfället, exempelvis när jag fastställer ett lönegolv eller bestämmer vilka som skall kallas "klassiker". Närmare uppgifter om använda data följer i inledningen till avsnittet Undersökningar. Avgränsning och ram Jag använder huvudsakligen arbetsvärdeteorier för att studera hur löner byggs upp. Teorierna kan också användas till att undersöka hur den samhälleliga produktionen uppkommer och fördelas mellan olika grupper (politisk ekonomi11). Hur olika grupper gynnas eller missgynnas kommer att påverka samhällets konsumtion. Lön och inkomst behöver inte heller vara samma sak; men i uppsatsen tar jag inte upp exempelvis transfereringar, även om de är av betydelse för begreppet "skälig levnadsnivå" som kommer att användas i uppsatsen. Med tanke på att Smith mest skrev om "workmen" vore det kanske mer logiskt att göra den här undersökningen på arbetare. Men om "smithska" tendenser vore synliga bland tjänstemannagrupper skulle det vara en indikation om att de är generellt giltiga också i en ekonomi där industrisysselsättningen minskar. Möjligen skulle en jämförelse med icke-industriella LO-grupper, exempelvis städare eller butikspersonal, kunna ge intressanta upplysningar. För övrigt resonerar också Smith om andra grupper, som konstnärer, advokater och soldater, och man skulle kunna betrakta exempelvis 1700-talets vävare snarare som småföretagare i hemindustri än lönearbetare.12 Ett antagande som jag inte granskar är att det skulle kunna ske en utjämning mellan olika branscher, där konkurrensen över tiden skulle få kapital- och lönenivåer att bli alltmer likartade. Smith antog tendenser i den riktningen Termen uppges ha skapats av Antoine de Montchrétien 1615 enligt Grice-Hutchinson Economic Thought in Spain , sid Lundh Spelets regler sid. 19 pekar för övrigt på hushållen som den naturliga enheten för konsumtion och produktion i den neoklassiska teorin. 13 A. Smith, Wealth of Nations, sid. 202

9 9 Den yrkesaktiva befolkningens ålderssammansättning har ändrats, och dessutom har folk i stor utsträckning flyttat in till större tätorter. SIFs aktuella åldersstruktur framgår i figur 1. Penningpolitik (räntor och penningmängd) eller den allmänna produktivitetsutvecklingen kan påverka löner. Men demografi och penningpolitik saknas i uppsatsen. Man skulle också kunna analysera lönerna med hjälp av teorier om ekonomiska strukturcykler.14 Detta har jag tagit med bara i liten omfattning, och då i samband med konjunktursvängningar Count Född Figur 1. SIFs åldersfördelning 2003 I det äldre statistikmaterial som måste behandlas manuellt har jag begränsat mig till analyser rörande hela landet, och inte heller gått in på åldersgrupper eller utbildning. I det nyare datoriserade materialet har fler infallsvinklar kunnat nyttjas vad det gäller ålder, kön, bostadsort, yrke och utbildning. En utvidgning snarare än avgränsning är att jag ser på hur mans- och kvinnolöner utvecklats. Det ligger utanför Smith, men materialet inbjuder till en sådan behandling. Dessutom: om arbetskraftens värde till stor del beror av kostnaderna för att producera den, och det finns avvikelser mellan mäns och kvinnors löner i samma yrke som inte kan förklaras med exempelvis utbildning så kan man misstänka att det finns luckor i Smiths ursprungliga teori. Därför görs en kortfattad komplettering med ytterligare kategorier. 14 Se Lundh a.a. sid , grundad på Lennart Schöns forskning.

10 10 Ett förhållande som jag inte sett omnämnas hos de äldre författarna, men som torde ha betydelse, kan vi kalla "socialt kapital"15, eller annorlunda uttryckt: "förbindelser". En undersökning, som inte kan göras med befintliga underlag, men som säkert skulle ge intressanta resultat, är i vilken grad släktingar eller skolkamrater har en tendens att dyka upp på samma arbetsplats och vad det har för betydelse för lönerna. Om det är vanligt att föräldrar ordnar platser för sina barn på den egna arbetsplatsen, skulle man som en hypotes kunna anta att lönerelationerna blir ganska stela om barnen hamnar i ungefär samma arbeten som föräldrarna. Alternativt skulle denna nepotism kunna skicka upp den nyare generationen högre på karriärstegen genom att den kan utnyttja de äldres kunskaper och kontakter. På liknande sätt vore det intressant att veta i vilken grad utexaminerade från ett vanligt gymnasium, eller från Handelshögskolan eller Södertörns högskola, har en tendens att hamna på en arbetsplats där det finns kurskamrater eller sådana som utexaminerats tidigare. En annan infallsvinkel på socialt kapital vore att studera etnicitet eller anknytning till någon grupp med någon form av särdrag. Materialet ger dock inga upplysningar om utseende, religiös tillhörighet eller mer eller mindre synlig anknytning till någon subkultur. Kan man misstänka att en WASP (White Anglo-Saxon Protestant) som söker arbete i Sverige av personalavdelningen uppfattas som mer lättanställd (mer försedd med socialt kapital) än en BEAM (Black East-African Moslem)?16 Eftersom de mesta hårddata kommer från SIF använder jag deras befattningsnomenklaturer. Det finns andra värderings- och klassificeringssystem (som HAC-systemet), men jag vet inte om det används i industritjänstemannasammanhang. Värde ur teoretisk och filosofisk synvinkel Eftersom uppsatsen behandlar arbetsvärdering vore det märkligt om inte själva värdebegreppet diskuteras i någon mån. En gång pågick, om man får tro vad österrikaren Böhm-Bawerk skrev på 1890-talet, en evighetsdebatt om vad värde egentligen är.17 Numera tycks den ha dött ut. I litteraturen till Södertörns högskolas kurser i nationalekonomi så är det vad jag vet bara i ett sammanhang som värde diskuteras i någon större omfattning i miljöekonomin. Och där gäller det ofta att försöka sätta pris på företeelser som egentligen inte har någon marknad.18 Värde sätts ofta lika med pris i ekonomiska sammanhang utan vidare eftertanke. 15 Se Brante & al Sociologiskt lexikon, artikel "socialt kapital", samt vidarehänvisning till "nätverksteori" och "utbytesteori". 16 WASP finns som begrepp, BEAM har jag uppfunnit själv. 17 Böhm-Bawerk a.a., inledningen. Det ultimata värdet låg i nyttan, enligt honom, 18 Se exempelvis Kolstad Enviromental Economics

11 11 Begreppet värde avsåg ursprungligen ting, ofta i ekonomisk betydelse, men infördes som filosofiskt begrepp mot slutet av 1800-talet. Då värde ofta kan relateras till någon form av handling så kan värde vara beteckning på något som positivt eller negativt styr mänskliga strävanden exempelvis hur ekonomiska agenter skyr förlust och strävar efter vinst. I filosofin skiljs mellan om något har värde i sig självt (intrinsikalt värde), eller relativt till något annat som har värde i sig självt det senare kallas instrumentellt värde.19 Det är lätt att här associera till paret bruksvärde-bytesvärde, eller till arbetsvärdering där arbeten jämförs och rangordnas som instrumentella värden. "Intrinsick value" kallades bruksvärde hos äldre engelska skribenter.20 Värde måste mätas av någon på något sätt. Historikern Maria Ågren skriver: "Vissa idéer institutionaliseras, det vill säga de byggs in i och fossiliseras i institutionerna. En viss uppfattning om könen kan exempelvis byggas in i rättssystemet vid en given tidpunkt, och vi vet inte längre varför så skedde Andra idéer och föreställningar byggs in i eller understöds av den teknologi som finns i ett samhälle. Saknas teknologi så kan föreställningen ändå finnas, men den framstår som svagare och mer vacklande När man i ett samhälle får verktyg att mäta ett specifikt fenomen på ett "objektivt" sätt, tenderar den aktuella föreställningen att framstå som mer oomtvistligt sann. Tekniken understödjer idén, som därmed får större vikt och i sin tur börjar påverka andra samhällsfenomen "21 Om man i stället för "idé" skriver "värdering", och "arbetsstudier" i stället för "teknik", blir det lätt att sätta in det här resonemanget i en diskussion om exempelvis arbetsvärdering, såväl som den sker idag som hur den utvecklats historiskt. En värderingsfri vetenskap består av beskrivningar och förklaringar och avstår från uttalade eller outtalade värderingar. Den förutsätter alltså att fakta och värderingar hålls isär. Däremot kan en sådan vetenskap beskriva värderingar hos en viss grupp människor. Vissa filosofer betvivlar att någon värderingsfri vetenskap finns. En kunskapssociolog skulle peka på hur de aktuella strukturerna inom forskarsamhället styr värderingar på ett outtalat sätt.22 I stället för att anta att arbetsvärdering är värderingsfri kan man alltså försöka klargöra om/hur värderingarna ser ut, vem som har värderingarna och varför, och vilken verkan det får på lönesättningen. Det blir en process av dekonstruktion, där "man kommer att behöva ompröva tidigare värderingar av krav och svårigheter i olika arbeten och utmana gamla vedertagna inställningar och attityder. Ett arbetsvärderingsprojekt kan också påverka viktiga 19 Definitioner fritt efter Filosofilexikonet, artikel värde Som hos Barbon i A Discourse of Trade. 21 Ågren "Några reflexioner om synteser" Historisk Tidskrift 2003:4, sid Se Filosofilexikon, artikel värdefri vetenskap. 20

12 12 delar av företagets/organisationens verksamhet."23 Dekonstruktion "innebär att man genom omsorgsfulla studier inifrån sitt eget tankesystems uppbyggnad kan hitta svagheter, motsägelser och blottor. Genom att systematiskt bearbeta och så att säga 'bända upp' systemet på de ställen där man hittar sådana här blottor kan vi vinna förståelse och någon slags kontroll över den diskurs och det meningssystem vi tillhör. Det öppnar teoretiskt även för en möjlighet till verklig social förändring."24 Man kan då kanske hitta och eliminera fall av värdediskriminering, alltså att likartade kvalifikationer värderas olika på grund av personliga egenskaper, eller direkt lönediskriminerng där folk på samma befattning betalas olika.25 Det har funnits en strävan att se arbetsvärdering som en vetenskaplig verksamhet, där arbeten objektivt kunde mätas genom noggranna studier.26 I senare värderingssystem (som HAC-systemet) har man dels tagit hänsyn till värderingar hos olika grupper, men samtidigt försökt att påverka dem i en riktning som någon bedömer som önskvärd. "Arbetsvärdering är inte en objektiv vetenskap utan en systematisk metod för att värdera och bestämma krav och svårigheter i olika arbeten." "En bedömning är aldrig den enda sanningen, och man skall aldrig luras att tro att den är objektiv. Frågan är snarare: Hur och på vilka grunder är den subjektiv?" 27 Filosofen Jon Elster har påpekat att "[d]et finns inget lönsamhetsbegrepp som kan användas för alla tider och för alla samhällen"28 Värdering görs av det man önskar värdera. Om man skulle värdera obetalt hemarbete som om det vore betalt, skulle Sveriges BNP fördubblas, tror en forskare.29 Skulle nationalekonomin idag ha sett likadan ut om dess underliggande värdesystem utvecklats vid västra Stilla Havet i Kina i stället för vid Medelhavet och östra Nordatlanten? * Vid arbetsvärdering gäller det att uppfatta skillnaden mellan värdering av själva arbetet, och den person som utför en speciell uppgift. Det varierar mellan olika system, men i de äldre systemen (som MTM och BNT) är det uppgifterna som ingår i arbete, som värderas och rangordnas. "Det är de faktiska arbetsuppgifterna som utförs i befattningen som skall 23 Harriman Grundmodell för arbetsvärdering, sid. 10. För beskrivning av olika typer av analyser, se exempelvis Bergström & Boréus Textens mening och makt. 24 Andersson Globaliseringens politiska ekonomi, sid Meyerson & Petersen Olika betalt för lika arbete en myt? sid. 39f. Deras uppsats behandlar löneskillnader mellan män och kvinnor, men resonemanget kan lika gärna föras för etniska grupper. 26 Om en studie av hålkortsstansning 1959: "En grundlig MTM-teknisk undersökning gjordes bl.a. med höghastighetsfilmning för kontroll av rörelser och rörelsetider. Undersökningen resulterade i en noggrann tidformel för för hålkortsstansning. Samtidigt genomfördes bioteknologiska undersökningar som resulterade i förändrade arbetsplatser Resultatet låg sedan till grund för raka ackord." MTM i Sverige , sid Se exempelvis Andersson & Harriman Rätt lön på rätt sätt sid. 41, eller Harriman & Holm Analys Lönelots. Enkel och snabb metod för bedömning av arbetskrav. 28 Elster Ekonomi och historia från Hammurabi till Keynes, sid Bergman "Hemarbete och BNP", Ekonomisk Debatt 2003:3, sid. 60. Problematiken diskuteras också i SOU 1998:6, kap. 4.

13 13 klassificeras. Det är således befattningar och inte personer som klassificeras."30 Åtminstone teoretiskt kan man skapa objektiva bedömningar utifrån vad en "normalarbetare" bevisligen kan prestera. Lönen antages sedan bestämmas av hur individen utför uppgifterna. I praktiken torde det vara mycket svårt att skapa den opartiska bedömning som är nödvändig för att systemet skall bli helt objektivt. Antag att ingenjörer eller akademiker skall försöka göra arbetsvärderingar för telefonister eller konstruktörer, kan man tro att de kan angripa frågan fullständigt objektivt? Den som börjar göra upp en rangordning har förmodligen redan, medvetet eller ej, en förförståelse av hur den bör se ut. Det blir inte lättare i nya organisationer där honnörsordet är "flexibel" och där man arbetar i tillfälliga projektgrupper och undviker klara befattningsbeskrivningar. I nyare modeller, som HAC-systemet, sker en glidning mot individvärdering.31 Men är man medveten om vilka kritiska frågor som kan ställas så kanske det också går att komma åt de invanda mekanismerna. En studie av praktisk arbetsvärdering med poängsystem inom industrin framhåller risken för cirkelbevis. En kommitté med företrädare för parterna gav poäng för faktorer som ingick i varje befattning (som tunga lyft, ansvar etc.). Poängen summerades sedan till en total som påverkade lönen.32 Det förefaller svårt att göra en objektiv uppskattning, alltså en som är oberoende av inställningen hos kommitténs medlemmar. Tunga lyft och ansvar kanske inte bedöms lika om de utförs på en verkstad eller i en sjukhussal. Man kan fråga sig vad det är som värderas i arbetsvärdering: är det arbeten som värderas objektivt, eller är det snarare värderarnas egna värderingar som bekräftas? För att återknyta till citatet från Maria Ågren, så kan det vara institutionaliserade idéer, burna av manspersoner inom fältet för arbetsstudier, som styr en skenbart objektiv värdering. Värdets grund - två tankeskolor Det finns två tankeskolor när man diskuterar produktvärden över huvud taget och betraktar arbetskraft som en vara bland andra: arbetets värde eller dess nytta.33 Arbetsvärdeteorier: Produktvärdet bestäms av det arbete som behövs för att framställa produkten, i den enklaste varianten den genomsnittliga produktionstiden uttryckt i timmar arbete. Dels finns den omedelbare producentens arbete, dels det arbete som tidigare 30 Befattningsnomenklatur Tjänstemän sid. 14. Se exempelvis Harriman & Holm Analys Lönelots. Enkel och snabb metod för bedömning av arbetskrav eller Andersson & Harriman Rätt lön på rätt sätt. 32 Eriksson Arbetsvärdering med poängsystem. En undersökning om systematisk arbetsvärdering inom industrin, sid. 9, Element av följande historik finns hos Böhm-Bawerk The ultimate standard of value. Jag skriver "tankeskolor" för att antyda att nytto- och arbetsvärdeteorierna inte svävar fritt, utan kan kopplas ihop med två bredare strömningar inom filosofin: idealism respektive materialism. 31

14 14 lagts ned i verktyg, maskiner, råmateriel, halvfabrikat, utbildning och livsmedel. Allt detta förs vidare i produktionsprocessen till slutprodukten. Att ta fram varan "arbetskraft" medför kostnader, exempelvis i form av utbildning - mängden skolning bestämmer till en del arbetskraftens värde. Men den mängd livsmedel som är nödvändig för att underhålla arbetaren och hans familj, alltså att ha arbetare även i framtiden, har också setts som arbetskraftens värde. Man skulle kunna jämföra med det ursprungliga bygget och senare underhållet av en maskin.34 De klassiska ekonomerna antog i allmänhet en kombination, så att arbetet fick bestämma varans värde, och utbud/efterfrågan dess pris.35 Värdet kan exempelvis mätas i genomsnittlig arbetstid eller i livsmedel. De främsta företrädarna för klassikerna var Adam Smith, David Ricardo, John Mill och Karl Marx..36 De täcker en period av mindre än hundra år, om man räknar från utgivandet av The Wealth of Nations 1776 till första bandet av Das Kapital Men det finns en längre förhistoria som glimtvis kommer att beskrivas nedan. I den vidare framställningen kommer jag att ibland skriva AVT arbetsvärdeteorier. Detta som ett påpekande om att det inte finns en helt klar och entydig arbetsvärdelära. Nyttoteorier: Konsumentens subjektiva nytta avgör produktens pris (och därmed värde, om man anser att pris och värde är samma sak). Om nyttoteorierna kan man kort säga att de har en förhistoria som i viss mån kan spåras tillbaka till Aristoteles: man inte skall dra på sig mer än vad man behöver (detta kan möjligen ses som en rudimentär marginalnytteteori), och en uppfattning om att värdet av en vara helt enkelt är vad folk är beredda att betala för den alltså marknadspriset. Däremot är det tvivelaktigt att tala om arbetsvärde eller medvetet marginaltänkande som intressant för den grekiska antiken. Denna typ av teorier kräver ett annat samhälle än vad man fann i det antika Grekland eller runt det medeltida Medelhavet. I appendix finns ytterligare en notis om marginalismens tidigare rötter. * Inget av dessa begrepp är entydigt. Man kan inte helt avskära dem från varandra. Båda innehåller element av tyckande och nyttoresonemang. Italienska ekonomer uppges också ha under tidigt 1800-tal ha gjort vissa försök att kombinera arbetsvärde- och nyttoteorier.37 "Det är alls 34 A. Smith a.a. sid. 203 jämför kostnader för utbildning av en människa med utgifter och krav på avkastning för en dyrbar maskin. 35 "The money price of labour is necessarily regulated by two circumstances; the demand for labour, and the price of the necessaries and conveniences of life." A. Smith a a., sid A. Smith a..a, sid om varupris i allmänhet, om löner. Ricardo A.a., kap 1 om värde, kap. 4 om priser, kap. 5 om löner. Marx Kapitalet I, kap. 1 om värde. Ursprungligen var det Marx som kallade sina föregångare för "klassiker" (jag har inte hittat var), och jag räknar in honom själv där eftersom han fortsatte i deras tradition. Se också Sandelin & al, a.a. kap 4-5. En enkel version av arbetsvärdelära lärs fortfarande ut i utrikeshandelsteorin, där man enligt en ricardiansk modell byter arbetstimmar med varandra. 37 Kauder "Genesis of the Marginal Utility Theory. From Aristotle to the End of the Eighteenth Century", Economic Journal sept sid Ekonomerna som nämns är Isola, Gioia, Ressi, Bozzelini, Romagnosi.

15 15 inte ovanligt att finna en psykologisk värdeteori löpa jämsides med någon sorts arbetsteori," skriver Grice-Hutchinson.38 När marginalteorier bygger på kalkylerbara kostnader i stället för subjektiv nytta på individnivå är det frågan om de inte börjar närma sig AVT. Även AVT har en subjektiv sida: vem har bestämt vilka komponenter som skall ingå i teorierna, och vem bestämmer deras inbördes rangordning? AVT:s basering på arbetstid och existensmedel ger dock en stadga som de subjektiva nyttoteorierna saknar. Lag eller tendens? Inom naturvetenskaper är det okontroversiellt att tala om lagar som tvingande förhållanden (exempelvis gravitation eller ljushastigheten i vakuum). När det gäller samhällsvetenskaper är förhållandet annorlunda. Man kan inte i praktiken förvandla ett samhälle till ett prov där alla variabla förhållanden utom ett fryses och separatundersöks. (Teoretiskt kan man däremot göra något åt det hållet med hjälp av ekonometriska modeller.) I stället kan man tala om tendens eller disposition, vilket är en idé bakom den här uppsatsen. Med tendens avses att en process (eventuellt) kommer att få en viss inriktning om omständigheterna i övrigt är oförändrade (ceteris paribus). Disposition är anlag eller benägenhet till en viss utveckling. Det finns också statistiska lagar, vilka bygger på sannolikheter och endast gäller för en del av de benämnda fenomenen.39 Det förefaller mig som om detta är bra sätt att beskriva verkligheten i ett samhälle som kan uppfattas som en samling pågående processer. Tanken är bekant inom nationalekonomin: faktorprisutjämning inom handelsteorin har beskrivits som en tendens.40 För klassikerna var det naturligt att varornas marknadspris pendlade runt deras värden.41 Det är också viktigt att beakta tillräckliga och nödvändiga villkor för att en viss utveckling skall komma till stånd.42 Det är nödvändigt med fria arbetare för att få en lönebildningsprocess, men det är inte tillräckligt. Om lönerna bestäms exempelvis av en stads myndigheter eller skrån saknas en komponent som gör att lönen automatiskt dras mot ett marknadspris (vare sig det rör monopolpriser som skråmästarna tar ut, eller lagstadgade löner för daglönare). Arbetskraften har ännu inte blivit en fri vara även om arbetaren själv i juridisk mening är fri.43 Om man har en modern västeuropeisk arbetsmarknad med mer eller mindre starka fackföreningar som kan korrigera marknadskrafterna kommer detta att vara en störning, 38 Grice-Hutchinson Early Economic Thought in Spain , sid Min översättning. Se Filosofilexikon, artiklarna tendens och disposition samt lag. 40 van Maarewijk International Trade & the World Economy, sid Marx Kapitalet I, sid. 88f. A. Smith a.a. sid. 160f: 42 Angående samhällsvetenskapens utveckling, se också Liedman Arbetsfördelning, självmord och nytta kap. 2, i synnerhet avsnitt 2 (Statistikens utveckling) och 5 (Marx och Engels mellan lagar och tillfälligheter) 43 Se Heckscher a.a. kap 6 som beskriver löner och arbetslagstiftning i England fram till tidigt 1800-tal. 39

16 16 under förutsättning att den ekonomiska modell man arbetar med behandlar avvikelser från verkligheten som störningar. Samma sak gäller offentliga ingripanden som påverkar arbetsmarknaden. "Störningar" kan påskynda eller fördröja en tendens eller disposition, de kan verka som institutionella pådrivare eller bromsklossar. "Lag" kan alltså vara samhällelig, inte bara en naturlag. Frågan är då om en offentlig föreskrift av lagtyp kan ändra en tendens, exempelvis att löner sätts på ett sätt som anses olämpligt, utan att det finns en disposition i de lönesättande strukturerna som hjälper till. Om processen bygger på mer eller mindre tvingande strukturer, oberoende av mänskliga överväganden, är det mindre troligt att man kan genomdriva en korrigerande lagstiftning. Är det snarare fråga om mänskliga infall så kan lagstiftning vara en metod. Anmärkningar om litteratur Litteraturen i de här behandlade frågorna är mycket omfattande, och jag har bara kunnat göra vissa nedslag. För de historiska avsnittet har särskilt Grice-Hutchinsons böcker, med omfattande källförteckningar, visat sig var mycket användbara. Enligt titlarna handlar de om spansk ekonomi, men i själva verket finns där en myckenhet av material och referenser till antikt, medeltida och nyare tänkande från Medelhavsvärlden och Europa. En del äldre litteratur som tidigare har varit svåråtkomlig har idag ofta blivit lätt att finna. Det finns ett flertal webbsajter som har nedladdningsbara filer inte bara med verk av kända författare som Adam Smith man kan också få tag på äldre verk av mindre kända men ändå viktiga skribenter. Problemen kan vara textförvrängningar genom fel i bokstavstolkningen vid inskanning av originaltexterna, eller att eventuella bilder i originalen saknas. För vissa typer av filer kan referenser till sidor vara svår, eftersom man kan skriva ut dem på olika sätt. Beträffande PDF-filer antar jag dock att sidnumrering stämmer vid utskrift. En annan svårighet är ideologisering av mycket av litteraturen. Ibland kan man ana försök att tvångsansluta äldre författare till den ena eller andra moderna uppfattningen, utan att ta hänsyn till den kontext de gamle verkade inom. Många nutida författare kan misstänkas att efter egna preferenser över- eller undertolka inslag av arbetsvärde- eller marginaltänkande hos olika äldre skribenter, eller driva någon form av öppen eller dold polemik. O'Briens bok om medeltida ekonomiskt tänkande är exempelvis i rätt stor omfattning en katolsk polemik mot olika former av socialism. Varje skrift, vare sig det är en lärobok, en utredning från LO eller en publikation från SCB, bör betraktas som en tänkbar partsinlaga. Att de äldre författarna hade sina preferenser råder det inget tvivel om. Fysiokraterna som var för lantbruket, Ricardo som var emot godsägarintressena, Smith som liberal och Marx som socialist.

17 17 Ibland befann de sig mellan olika epoker, som Turgot med rötterna hos fysiokraterna men också som liberal. När jag skriver om "klassikerna" så kan det ge intryck av att de var en tämligen enhetlig grupp. För en sentida läsare som ser dem på avstånd kan skillnaderna lätt bli diffusa om man inte går in och studerar detaljer, men jag tror inte det skall störa vid läsningen av den här uppsatsen. Naturligtvis finns det en gemensam grund, nämligen arbetsvärdeteorierna, men det hindrar inte att Ricardo kunde kritisera Smith och Marx kunde vara skarp i omdömena om såväl Smith som Ricardo. John Mill har jag inte läst, och kan inte göra några uttalanden om.

18 18 Historisk översikt Ur värdets och arbetsvärdets historia Jag kommer först att skissa upp en del idéer som förekommit under olika epoker. Detta sker utan någon ambition att vara heltäckande vare sig geografiskt eller över tiden. När så passar gör jag kopplingar till nutiden. Ekonomisk doktrinhistoria handlar om till en början tämligen oformliga idéer, vilka så småningom övergår till alltmer systematiska modeller med vetenskapliga ambitioner. Mycket handlar om produktpriser, vilket kan vara förvirrande eftersom uppsatsens syfte är att beskriva lönebildning. Men minns man att arbetskraften i sig är en produkt kommer detta förhoppningsvis så småningom att reda ut sig. De senaste århundradena har arbetskraften skiljts ut som en självständigt produktionsfaktor, men den skall fortfarande värderas i samma grad som produktionsmedlen. Jag vill visa på vissa tankegångar som leder fram mot den klassiska europeiska nationalekonomin och dess syn på lönebildning. Adam Smith blir en centralpunkt, varpå jag går fortsätter från det internationella till det säreget svenska under 1900-talet, och slutligen landar i den epok när industritjänstemännens lönestatistik och yrkesnomenklatur skapades. * Nationalekonomin startade inte med derivering av en kurva, utan snarare med frågan hur vi skall kunna leva gott utan att överskrida etiska gränser. Frågan ställdes i den grekiska antiken. Aristoteles kan ses som en av de tidigaste ekonomiska skribenterna. 44 En liknande fråga, kompletterad med tänkande om naturrätten, fanns kvar hos Locke 1800 år senare. 45 Synen på ekonomi som en etisk fråga, som påverkat exempelvis Adam Smith, har påpekats från flera håll. 46 Smiths professur gällde ju moralfilosofi, inte ekonomi. Att arbete i sig har värden (positiva och negativa) sägs i den judisk-kristna bibliska traditionen. Arbetet är en förbannelse som följde på syndafallet, men samtidigt krävs anständigt beteende mot fattiga arbetande. Gamla Testamentet säger: "Du skall inte göra orätt mot en fattig och nödlidande daglönare, vare sig han är din landsman eller en invandrare i någon av städerna i ditt land. Du skall ge honom hans lön redan samma dag, före solnedgången, ty han är fattig och i trängande behov av den. Annars kan han klaga över dig inför Herren, och du får en synd att svara för." 47 I Nya Testamentet skrivs på ett par ställen att "[a]rbetaren är 44 Aristoteles Politiken 1257a ff diskuterar ekonomi. Locke Two Treatises of Government, Second Treatise, chap. V ("Of Property"). 46 Sen har påpekat att nationalekonomins utveckling i stort var en utlöpare av etiken, se Etik och ekonomi (1995), sid. 27 Grice-Hutchinson Early Economic thought in Spain , sid. 61 hävdar att de fem första kapitlen av The Wealth of Nations helt enkelt utvecklar de tankebanor som fastlades av Aristoteles Mos 24:

19 19 värd sin lön".48 Hur lönen beräknas, och vad som är en rimlig betalning, omtalas dock inte. I något fall nämns dock att en bra församlingsföreståndare borde få dubbel betalning. Inte heller medeltida eller senare kristna teologer tycks ha kunnat ge någon kvantitativ anvisning på vad en rimlig lön kan vara. Koranen har ännu mindre att säga om arbete, och de uttalanden som kommer från profeten Muhammed (hadith) rör sig om handel, inte produktion. 49 Tankar av den här typen, religiöst inspirerade med en tillsats av Aristoteles, kom att hänga med och styra ekonomiskt tänkande under medeltiden och senare, och finns kanske kvar i bakgrunden även i ett tämligen sekulariserat land som dagens Sverige. Ett arabiskt mellanspel Ett tidigt och märkligt bidrag till AVT författades i slutet av 1300-talet av en islamisk lärd i Nordafrika, ibn Khaldun. Han behandlar på ett klart och grundläggande sätt såväl arbetsdelning (en förutsättning för utbyte och värderingar) som arbetsvärde, och vinsten av att samla mycket arbete på ett ställe: "När människan har vunnit full kontroll över sig själv och lämnat sin ursprungliga svaghet, strävar hon efter att göra en vinst [alltså att producera ett överskott över egna behov], så att hon kan erhålla vad hon behöver genom utbyte. Människan kan nå dithän utan någon egen ansträngning såsom t ex genom regn, som får fälten att grönska. Men detta är bara bidragande faktorer, som hon måste kombinera med sitt eget arbete. mänskligt arbete är nödvändigt för varje vinning och kapitalansamling. När källan till vinsten är arbete som sådant, såsom t ex utövandet av ett hantverk, är detta uppenbart. Utan [mänskligt arbetet] kommer ingen vinning till stånd och inget nyttigt resultat. Några hantverk är delvis förbundna med andra. Snickaren och vävaren t ex behöver trä och garn. Deras båda hantverk kräver dock mycket arbete men inbringar också mer (än många andra). Det står sålunda klart att profiter och vinster i sin helhet eller till största delen är ett värde som åstadkommits genom mänskligt arbete. Småstäder kan observeras erbjuda föga uppehälle och vinster eller inga alls, eftersom bara lite mänskligt arbete är tillgängligt. Å andra sidan åtnjuter invånarna i städer med ett stort utbud på arbetskraft gynnsammare villkor och har mer lyx."50 48 Luk. 10:9, 1 Tim. 5:18 Sökning på www bibeln. se ger följande antal träffar: lön 94, arbete 103, arbetare 9. efter orden wage ger 0 träffar (i betydelsen "lön"), labor/labour 2, worker/workers 4, workman/workmen ibn Khaldun Prolegomena, sid 370ff. 49

20 20 Det tycks dock som om ibn Khaldun var en ensam ropande röst i öknen. Han omtalas inte ens i en modern översikt över islamskt ekonomiskt tänkande.51 Författarna nämner visserligen arbetsvärdeläran, men tycks uppfatta denna som en teori som ger arbetaren ensam äganderätt till produkten..52 Teorier från europeisk senmedeltid och nyare tiden Det fanns länge inte mycket självständigt ekonomiskt tänkande. Ofta ingick tänkandet i större utredningar i filosofi, juridik och teologi, eller som inslag i handböcker i lantbruk. Man kan nog säga att de äldre skribenterna hade en sak gemensamt: de försökte inte lösa andra problem än vad de hade för handen. Hur skall man bäst sköta hushåll och handel, vad är pengar och varför ändras penningvärdet, hur definieras ocker, vad är ett rättvist pris, hur skall man driva sin handel på rätt sätt för att inte hamna i helvetet? Fram till 1200-talet sköttes, som O'Brien skriver, de flesta transaktioner som byteshandel, lite pengar cirkulerade, och i det läget var det knappast möjligt att ens utveckla några djupare tankar om penningteorier.53 Att bygga teorier som förutsatte ett samhälle med långt driven arbetsdelning och varuförsäljning i stor skala var än mindre sannolikt. Det finns olika uppfattningar om hur långt tillbaka AVT kan urskiljas. GriceHutchinson skriver att man kan se såväl arbetsvärdelära som nyttoteorier hos Albertus Magnus ( ) och hans lärjungar. Bland dessa fanns Tomas av Aquino ( ) som skrev att en mans arbete måste bli jämfört med en annan om utbytet skall vara rättvist och att utbytet måste vara lika i kvalitet och kvantitet.54 Det "rättvisa priset" var ett problem som sysselsatte de medeltida teologer som skrev om ekonomiska angelägenheter. Hur detta begrepp verkligen skall tolkas är omstritt. Det kan i stort sett ha setts som en funktion av marknadsförhållanden. Alternativt är det "rättvisa priset" i själva verket bestämt av olika samhälleliga auktoriteter, som stadsmyndigheter, furstar och skrån.55 Ett problem för teologernas var att skydda fattigt folk från utplundring av handelsmän som gjorde orimligt stora påslag på sina priser. Man räknade de fattiga som konsumerande snarare än producerande.56 Medeltida och senare katolska tänkare uppmärksamma51 Nomani & Rahnema Islamic Economic Systems kap 1-4 innehåller en översikt över islamska ekonomiska idéer från Muhammeds dagar till nutiden, alltså under 1400 år. 52 a.a. sid 71, O'Brien An Essay on Medieval Economic Teaching, sid Grice-Hutchinson. Early Economic Thought in Spain , sid 84f. Hon citerar Tomas In X libros Ethicorum vol. 25 kap. 5, föreläsning 7 och 8 55 Se exempelvis de Roover "The Concept of the Just Price: Theory and Economic Policy" Journal of Economic History vol 18, 1958, sid de Roover medger dock prisreglering av myndigheter vid nödsitutationer som ett viktigt undantag från marknadsprincipen. O'Brien behandlar teorier om "the just price" på flera ställen, bland annat i kapitel III av An Essay on Medieval Teaching.. 56 Grice-Hutchinson The School of Salamanca, sid. 27

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet.

Filosofi 26.3.2010. Fråga 2. Det sägs att ändamålen för och konsekvenserna av en handling helgar medlen. Diskutera giltigheten i påståendet. Filosofi 26.3.2010 Fråga 1. Vad grundar sig sanningen i vart och ett av följande påståenden på? a) En triangel har tre hörn. b) I Finland bor det fler än tio människor. c) Rökare dör vid yngre år än icke-rökare.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori 1 Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva några moderna missuppfattningar rörande växelkurser och prisförändringar. Vederläggningarna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Inledning. Varför en makrobok på svenska?

Inledning. Varför en makrobok på svenska? Inledning Varför en makrobok på svenska? En makrolärobok på svenska Varför skriva en lärobok i makroekonomi på svenska när det redan finns så många förträffliga introduktionsböcker på engelska? Det är

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Leonardo da Vinci och människokroppen

Leonardo da Vinci och människokroppen Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN. Metod för individuell lön

JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN. Metod för individuell lön JÄMSTÄLLDHETSOMBUDSMANNEN Metod för individuell lön JämO, november 1999 Metod för individuell lön Praktiskt taget hela arbetsmarknaden har idag individuell lönesättning. De centrala kollektivavtalen innebär

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer