Miljöbokslut i Landskrona kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbokslut i Landskrona kommun"

Transkript

1 Miljöbokslut i Landskrona kommun 1

2 Landskrona och Miljön 2 Ofta får man rapporter om miljön i tidningar, radio och TV, och det är mest dåliga nyheter. Djur dör, gifter sprids ut, växthuseffekten ändrar jordens klimat och människor blir allergiska och sjuka. Vad är det egentligen som händer? Å andra sidan finns det goda nyheter också, även om media inte alltid är lika snabba att rapportera om dem. Världens länder enas om gemensamma handlingsprogram för miljön, allt fler företag miljöcertifierar sig, användningen av freoner minskar radikalt och miljömärkta produkter tar större och större del av marknaden. För att få klarhet i hur miljösituationen ser ut i Landskrona kommun och för att visa hur man inom kommunen och företagen arbetar med miljöfrågor har vi tagit fram den här miljöredovisningen. Här går vi igenom Landskronas miljösituation utifrån de mål som Riksdagen och Länsstyrelsen i Skåne satt upp. Vi har också räknat fram kostnader och tillgångar som hör ihop med miljön och miljöarbetet i kommunen. På så sätt hoppas vi att det ska bli lättare att se hur miljön och ekonomin hänger ihop, både här i Landskrona och i världen omkring. För dem av oss som inte är så bevandrade i den naturvetenskapliga världen kan de ekonomiska siffrorna ofta vara lättare att förstå än de mer tekniska termer som annars ofta används för att beskriva miljöförändringar. På så sätt tjänar denna redovisning ett demokratiskt syfte. Detta miljöbokslut med miljöskulds- och miljökapitalberäkningar är det första i sitt slag i Landskrona. Därmed är det en första inventering av situationen. De summor som presenterats bygger till stor del på officiell statistik och antaganden som, även om de är väl grundade, ska tas som en storleksuppskattning snarare än en exakt summa. För att få fram den exakta återställandekostnaden krävs inventeringar och undersökningar som inte rymts inom det här arbetet. Ekonomi och ekologi härstammar från samma ord. De handlar om att se om sitt hus och vårda sina resurser. På det sätt våra traditionella redovisningar är utformade kan man ibland glömma att även naturen är en resurs som måste vårdas. Det är vår förhoppning att ni som läser detta ska se hur vårt beteende påverkar miljön, och inspireras till saker som ni själva kan göra för att påverka situationen. Inte minst hoppas vi att ni ska hitta argument för att påverka beslutsfattare i och utanför Landskrona kommun så att de fattar kloka beslut. Landskrona i December Lars Wallstén Kommunstyrelsens Ordförande

3 Ta bort årtal etc... 3

4 I detta avsnitt presenteras de miljökvalitetsmål som regeringen ser som rimliga att klara av inom en generation. Ambitionen med målet Begränsad klimatpåverkan är att det ska nås inom två generationer. Här presenteras också de anknytande regionala målen och hur Landskrona kommun arbetat för att uppfylla dessa. Kostnaden för att leva upp till målet för att uppnå Frisk luft är minst 4 miljoner kronor för att minska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) från småskalig vedeldning, genom att förbättra förbränningen. Att verka för mindre utsläpp av VOC, framförallt bensen, från trafiken har inte kostnadsberäknats eftersom det saknas juridiskt bindande regler. 4 Frisk luft De skadligaste luftföroreningarna är kvävedioxid, marknära ozon, partiklar och cancerframkallande ämnen. Miljökvalitetsmålet som regeringen satt upp för Frisk luft är att luften ska vara så ren att människors hälsa inte skadas. Djur, växter och kulturvärden ska heller inte skadas. Skånemålen är desamma som miljökvalitetsmålen, med tilläggen att halterna ska ligga under föreslagna riktvärden och gränsvärden. Trafikens utsläpp av VOC ska minska med 70 procent mellan 1990 och 2000 och industrins utsläpp med 50 procent. VOC är en förkortning av Volatile Organic Compounds vilket på svenska blir flyktiga organiska ämnen. Hit hör organiska lösningsmedel som avgår till luft i gasform. VOC kan bland annat påverka människors hälsa och medverkar också till att det bildas ozon och andra så kallade fotokemiska oxidanter. Situationen i Landskrona De genomsnittliga halterna av både marknära ozon och bensen överskred Institutet för miljömedicins lågrisknivåer i Landskrona under året. Övriga luftutsläpp låg under de nationella miljökvalitetsnormerna. Den största anledningen till att målen inte uppfylldes under 1998 var de stora utsläppen från trafiken. I Landskrona finns även en annan, men mindre betydande källa. Där har cirka 700 hushåll möjlighet till vedeldning. Få av dessa hushållspannor är miljögodkända. lar till sitt arbete får en löneförhöjning på 250 kr per månad. Projektet kommer att utvärderas år En cykelplan som omfattar bland annat huvudnätets felande länkar har tagits fram. Dessa felande länkar skall överbryggas. Investeringar kommer att göras bland annat i nya cykelbanor och planfria korsningar. Projektet ingår i arbetet med Miljöanpassat transportnät i Landskrona. Kommunen har sedan flera år arbetat med satsningen Cykla eller gå till jobbet tillsammans med Korpen. Redan idag finns en hög andel cyklister och det cyklas ca km/dag. Grundvatten av god kvalitet Hälften av all vattenförsörjning i Sverige baseras på grundvatten, resten kommer från ytvattentäkter. Miljökvalitetsmålet är att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt att bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljöarbetet i Landskrona Flera förvaltningar har i sina planer fört in en egen resepolicy. Som exempel kan nämnas att på kulturförvaltningen utgår ingen reseersättning för tjänsteresor med bil inom staden Landskrona. Kulturförvaltningen driver tillsammans med länstrafiken ett för landet unikt projekt. Ett 50-tal anställda erbjuds rabattkort på länstrafikens bussar eller tåg. De anställda som går eller cyk-

5 Skånemålet syftar på ett indirekt sätt till att säkra grundvattnet. Det regionala målet är att: Tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en anrikning som är skadlig för hälsa och miljö. Situationen i Landskrona Grundvattentillgångarna är goda i stora delar av kommunen. I allmänhet kan 2 5 liter per sekund utvinnas. I Landskronas grundvatten har man dock hittat spår av bekämpningsmedelsrester. Enligt Livsmedelsverket ligger halterna under en hälsofarlig nivå men överstiger EUs gränsvärden. Kommunen är en utpräglad jordbruksbygd som dessutom har relativt lättgenomsläppliga jordar, vilket ger höga nitratkvävehalter (nära eller högre än den föreslagna miljökvalitetsnormen) i dricksvattnet i enskilda brunnar. Regniga år, som sommaren 1998, tränger ytvatten lätt ner i brunnar, vilket orsakar problem med bakterier i dricksvattnet. Miljöarbetet i Landskrona Kommunen har ett grundvattenkontrollprogram för spår av bekämpningsmedel som är rätt unikt i landet. Ett förberedande arbete för vattenskyddsområden kring kommunens två reservvattentäkter har inletts. Det vatten som så att säga finns i reserv är en tillgång som skulle kunna värderas i pengar om denna mängd vore känd. Kostnaden för att leva upp till målet för att uppnå Grundvatten av god kvalitet är åtminstone 16 miljoner kronor för att med hjälp av omvänd osmos rena det vatten som blivit förorenat av bekämpningsmedelsrester. Det finns 1100 enskilda avloppsanläggningar. 60 procent har längre gående rening än lagkravet med trekammarbrunn. Resten har sämre anläggningar eller okänd status. Att åtgärda dessa så att de lever upp till lagkravet skulle kosta minst 18 miljoner kronor. Levande sjöar och vattendrag Vi bor i ett av världens sjörikaste länder, med många typer av sjöar. Detta medför en stor variation av livsmiljöer och biologisk mångfald. Miljökvalitetsmålet är att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och att variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Skånemålen syftar indirekt till att säkra den biologiska mångfalden kring sjöar och vattendrag. Två av de samverkande regionala målen är att: Markläckaget av kväve och fosfor från åkermark bör halveras med utgångspunkt från 1985 års nivå. Bland annat bör skyddszoner inrättas längs vattendragen. Tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en anrikning som är skadlig för hälsa och miljö. Detta gäller även slam från reningsverk och från livsmedelsindustrin och liknande. Innehållet av stabila och svårnedbrytbara organiska ämnen ska begränsas så långt som möjligt. Slammet ska användas inom jordbruket eller annan markanvändning. Situationen i Landskrona Jordbruken följer de lagar och föreskrifter som finns inom området. Trots detta sker ett stort kväveläckage från åkermark. Det så kallade halveringsmålet av kväveutsläppen har inte nåtts. Minskningen av kväveutsläppen från åkermarken har endast varit 10 procent jämfört med målet på 50 procent. Kadmiumhalterna i matjorden och i höstvetekärnorna ligger i dagsläget under gränsvärdena. Kadmiumhalterna är lägre än genomsnittet för Skåne men högre än Sverigegenomsnittet. Miljöarbetet i Landskrona Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté har tagit fram ett handlingsprogram som syftar till att uppnå en halvering av kvävetransporten till Öresund. Miljöförvaltningen har i brev rekommenderat alla jordbrukare att undvika rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt. På reningsverket har en databas för kontroll och övervakning av slamspridning införts för att minska risken att farliga ämnen sprids. Kostnaden för att leva upp till målet för Levande sjöar och vattendrag ligger åtminstone på 18,3 miljoner kronor för att halvera kväveläckaget genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner. Att ta bort det kadmium som människan redan tillfört beräknas kosta 30 miljoner kronor. Dagens årliga tillskott av kadmium kostar ca kronor att ta bort. 5

6 En sammanställning av minimikostnaderna för att skydda dessa arter i livskraftiga bestånd i en zoologisk trädgård finns under målet Levande skogar. Miljöarbetet i Landskrona Genom Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté, ett samarbete mellan Eslöv, Kävlinge, Landskrona och Svalövs kommuner, har en plan tagits fram för att halvera näringsläckaget. Som ett led i detta planeras anläggande av dammar och skyddszoner våtmarker längs vattendragen. I dagsläget har inget naturvårdsprogram fastställts. 6 Myllrande våtmarker Våtmarker är mycket viktiga biotoper. De har stor variationsrikedom och vissa våtmarker tillhör de mest produktiva livsmiljöer vi känner till. Biotopskyddet i 7 kapitlet 11 i miljöbalken (1998:808) omfattar vissa typer av våtmarker. Miljökvalitetsmålet är att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Skånemålet syftar indirekt till att bevara våtmarksområden genom målen att: 1. Utsläppen av kväve och fosfor till Skånes kustvatten snarast ska halveras jämfört med 1985 års nivå. 2. Alla kommuner i Skåne bör ha antagit ett naturvårdsprogram senast år Situationen i Landskrona Det finns inga större våtmarker i kommunen och de viktigaste vattendragen Saxån-Braån och Råån har genomgått stora förändringar sedan början av 1800-talet. För att få fram mer odlingsmark han man grävt om åfårorna så att de blivit kortare. Cirka 90 procent av de ursprungliga våtmarkerna har torrlagts under samma tidsperiod. Till följd av att våtmarkerna minskat har arter som vit stork, storspov, rödbena och grönfläckig padda försvunnit eller är akut hotade. Brushane, sydlig kärrsnäppa och småtärna har försvunnit eller är akut hotade på grund av att ökat utnyttjande av strandängar. Kostnaden för att leva upp till målet för Myllrande våtmarker är liksom för målet Levande sjöar och vattendrag kring 18,3 miljoner kronor för att halvera kväveläckaget genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner. Hav i balans & levande kust och skärgård De svenska havs- och insjöskärgårdarna är unika. Bara på några få andra platser på jorden, exempelvis som i Finland, i Kanada och utanför Skottland finns liknande skärgårdar. Dessa skärgårdar innehåller en stor mängd och variation av ekosystem. Miljökvalitetsmålet är att Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Skånemålet lägger betoningen främst på att utsläppen av kväve och fosfor till Skånes kustvatten snarast ska halveras i förhållande till 1985 års nivå. Kostnaden för att leva upp till målet för Hav i balans & levande kust och skärgård är densamma som för målen Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag ligger åtminstone på 18,3 miljoner kronor för att halvera kväveläckaget, genom en ökning av vintergrön mark och anläggning av dammar, våtmarker och skyddszoner

7 Situationen i Landskrona Landskrona har särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport och fritidsfiske. Att stora delar av Öresund är drabbat av övergödning kan dessvärre ställa till problem med den biologiska mångfalden och de upplevelsevärden som finns idag. Se mer under målet Ingen övergödning. Miljöarbetet i Landskrona Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté har tagit fram ett handlingsprogram för att halvera kvävetransporten till Öresund. Genom att arbeta för att minska på utsläppen och på att fånga upp ett eventuellt läckage innan det når Öresund innebär att kommunen samtidigt arbetar för att uppnå flera miljökvalitetsmål. Under 1998 spenderades ungefär 7,7 miljoner fritidstimmar inom kommunen. Om dessa människor istället skulle ha arbetat (exempelvis arbetat övertid) har de åtminstone värderat sin tid för friluftsaktiviteter till 4,6 miljarder kronor. Ingen övergödning Alger och andra växter behöver näringsämnena fosfor och kväve i vissa proportioner. Det näringsämne som först tar slut kommer att vara det som är tillväxtbegränsande. Vid nedbrytning av döda alger förbrukas syre, vilket kan leda till syrebrist vid sjö- och havsbottnar. Miljökvalitetsmålet är att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ska ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Skånemålen överensstämmer med miljökvalitetsmålen och specificerar att utsläppen av kväve och fosfor från åkermarken och till Skånes kustvatten snarast ska halveras i förhållande till 1985 års nivå. Bland annat bör skyddszoner inrättas längs vattendragen. Tillståndspliktiga avloppsreningsverk bör uppnå en rening motsvarande 0,3 mg totalfosfor och 10 mg BOD 7 per liter. Dessutom ska bland annat större kustnära avloppsreningsverk, som det i Landskrona, uppnå en kvävereduktion motsvarande en resthalt på högst 8 mg totalkväve per liter. Situationen i Landskrona I Öresund bedöms kväve vara den tillväxtbegränsande och därmed den styrande faktorn för övergödningen. Utanför vissa punktkällor och vid vissa bottensänkor finns bottnar som är fläckvis helt syrefria, framförallt under höstarna. Kväveutsläppen till vatten härstammar främst från jordbruket, men det finns vissa punktkällor (Reningsverket, Hydro Agri och ScanDust). Kväveutsläppen till luft kommer främst från bil- och färjetrafiken. Medelvärdet på utgående vatten var drygt 17 procent respektive 53 procent över Skånemålen för totalkväve och för totalfosfor. Nederbörden var stor under sommaren 1998, vilket påverkar utlakningen av näringsämnen till bland annat vattendragen. Miljöarbetet i Landskrona Kommunen har under året satsat på sanering/separering av avloppsledningsnätet, omläggning av otäta ledningar och utbyggnad av fördröjningsmagasin för dagvatten. Kväveutsläppen från reningsverket har därmed minskat med 65 procent och kemikalieförbrukningen närapå halverats jämfört med Som nämns under målen Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans & levande kust och skärgård har ett handlingsprogram för Saxån-Braån tagits fram för att halvera kvävetransporten till Öresund. Som tidigare angetts har kväveutsläppen från åkermarken minskat med ca 10% jämfört med målet på 50%. 7 Utsläppen av kväve från Landskrona kommuns yta beräknas till drygt tre procent av de totala utsläppen från Sverige och Danmark. Att återställa de syrefria bottnar i Öresund som Landskrona bidragit med skulle kosta i storleksordningen 18 miljoner kronor.

8 8 Bara naturlig försurning Försurande utsläpp ger idag stora negativa effekter på livet i och kring skogsmark och sjöar och det fräter även på tekniska material och byggnader. Vissa biologiska processer, t ex äldre barrskog, bidrar till en naturlig försurning, men en stor bidragande faktor till försurningen är det sura nedfallet. Det beror till stor grad på utsläpp av svavel och kväve från exempelvis förbränning av fossila bränslen. Miljökvalitetsmålet är att de försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska material. Skånemålet överensstämmer med miljökvalitetsmålet, med förtydligandet att kulturarvet inte heller får förstöras av kemiska angrepp. För Skånes del innebär det att nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar på sikt måste understiga 3 respektive 5 kg per hektar och år. För att uppnå detta måste utsläppen av svaveloxider minska med 80 procent och utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn med 40 procent och med 50 procent från industri- och energisektorn till år 2000 jämfört med 1980-års nivå. Situationen i Landskrona I Landskrona är jorden kalkrik och mycket motståndskraftig mot försurning och det finns idag inga tecken på att varken åkermarken (72% av ytan) eller skogsmarken (2% av ytan) i kommunen är försurad. Tyvärr överskrids Skånemålen för försurande utsläpp på alla mätplatser, bland annat i Allerum i Helsingborg. En viss minskning har skett av utsläpp av svaveloxider och av kväveoxider från industrin och energisektorn, men kväveutsläppen från trafiken har i stort sett varit oförändrade. Miljöarbetet i Landskrona Arbete för att öka kollektivtrafiken och underlätta för cykling kan antas minska belastningen av försurande ämnen. Levande skogar Barrskogarna och deras växt- och djurarter är en lika omistlig del av världens naturarv som regnskogarna i de tropiska områdena. Vad gäller lavar och mossor är artrikedomen lika hög i ett barrskogsområde som inte används till skogsbruk, som vad artrikedomen av växtlighet i tropiska regnskogar. I Sverige används ca 95 procent av skogen till skogsbruk. Miljökvalitetsmålet är att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Skånemålet specificerar ett åtagande som skulle behövas för att uppnå miljökvalitetsmålet. Minst 5 procent av skogsmarken i länet bör ha skyddats som naturreservat eller genom andra skyddsformer. Situationen i Landskrona Endast två procent av ytan är täckt av skog. Saxtorpskogen är det enda större skogsområdet och en mycket viktig biotop för fågellivet. Tre fågelarter är akut hotade eller har helt försvunnit från kommunen till följd av att skogsdungar och gamla och döda träd har tagits bort; lärkfalk, mindre hackspett och göktyta. Miljöarbetet i Landskrona I kommunen har man börjat utarbeta principer för en naturanpassad skötsel av kommunens skogar. Dessutom arbetar man med planteringen av ny skog, i an- I dagsläget finns inga försurningsskador i Landskronas kalkhaltiga marker. Däremot sker ett ständigt surt nedfall som bland annat kan ge korrosionsskador på byggnader. Den största orsaken till det sura regnet är den ökande trafiken.

9 slutning till tätorterna, genom det årligen återkommande Barnens skog arrangemanget. En viktig del i Barnens skog är att det ska gynna den biologiska mångfalden. Femton ryggradsarter och fyra kärlväxter är akut hotade eller har försvunnit från Landskrona kommun till följd av bland annat utdikning av våtmarker, färre naturskogar och ett mer intensivt jordbruk. Minimikostnaderna för att skydda dessa arter i livskraftiga bestånd i en zoologisk trädgård är 63 miljoner kronor, eller ca 3 miljoner kronor om året. Å andra sidan är den absoluta majoriteten av arter varken försvunna eller hotade, inom kommunen finns cirka 1000 kärlväxtarter och 154 arter av ryggradsdjur. Om man skulle jämföra det arbete naturen gör med att hålla dessa arter i livskraftiga bestånd i olika typer av reservat skulle detta kosta åtminstone 843 miljoner kronor. Detta kan istället tillskrivas till en del av kommunens naturliga miljökapital. Miljoner kr Landskronas naturresurser jämfört med andra kommuner i södra Sverige Landskrona Svalöv Eslöv Hörby Helsingborg Halmstad Kalmar Markvärde Biologisk mångfald Naturresurser Rekreation & turism Ett rikt odlingslandskap Modern jordbruksteknik och djurhållning har på kort tid förändrat jordbrukslandskapet på ett drastiskt sätt. Miljökvalitetsmålet är att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Skånemålen pekar särskilt på en utökad användning av ekologiska jordbruksmetoder. Insatser för att nå det nationella målet att 10 procent av åkerarealen bör vara ekologiskt odlad år 2000 ska prioriteras. Olika sätt att ytterligare stimulera ett miljövårdsanpassat jordbruk, bland annat utan kemiska behandlingsmedel, ska stödjas. Användningen av kväve i form av handelsgödsel bör minska med 20 procent mellan år 1986 och Situationen i Landskrona För information om närsaltsläckage från jordbruket se miljömålet Ingen övergödning. Huvuddelen av marken i kommunen är jordbruksmark. Uppskattningsvis ligger 10 procent av jordbruksmarken i träda varje år. Trädan är bland annat bra för att bygga på mullagret, det vill säga det lager matjord som innehåller delvis nedbrutna organiska ämnen. Om ingenting görs kommer mullen att utarmas. Växternas upptag av giftiga ämnen är i regel mycket låg, men ett undantag är kadmium. Grundämnet kadmium har ingen känd positiv biologisk funktion för något levande. Kadmiumhalterna i matjorden och i höstvetekärnorna Att ta bort det kadmium som människan redan tillfört jordbruksmarken beräknas kosta 30 miljoner kronor. Dagens årliga tillskott av kadmium kostar ca kronor att ta bort. Det kommer att kosta åtminstone 1 miljon kronor om året att upprätthålla mullhalten i åkermarken. Det skulle kosta åtminstone 1 miljon årligen att upprätta och hålla ängs- och hagmarker i Landskrona. 9

10 10 ligger i dagsläget under gränsvärdena. Kadmiumhalterna är lägre än genomsnittet för Skåne men högre än Sverigegenomsnittet. Länsstyrelsen i Skåne har genomfört en ängs- och hagmarks inventering och 150,5 hektar klassades som särskilt angelägna att bevara, bland annat vid Saxåns mynning, Flygeltofta ängar och Haken. Miljöarbete i Landskrona Miljöförvaltningen i Landskrona har per brev rekommenderat kommunens jordbrukare att undvika rötslam och handelsgödsel med hög kadmiumhalt. Storslagen fjällmiljö inte ett aktuellt mål för Landskrona God bebyggd miljö Kulturarvet berikar livsmiljön, ger kunskaper om vår kulturs utveckling och stärker ortens och dess invånares identitet. Närheten till parker och naturområden är också av stor betydelse för livskvaliteten i städer och tätorter. Den biologiska mångfalden av såväl växter som djur i tätortsområden är ofta förvånansvärt rik. Miljökvalitetsmålet är att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö, både ur ett regionalt och ett globalt perspektiv. Naturoch kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar bör lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt. En långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser främjas. Skånemålen förtydligar miljökvalitetsmålet på följande punkter: Buller. Åtgärder ska genomföras före år 2003 för fastigheter som är utsatta för högre bullervärden utomhus än 65 db(a). Avfall. Följande prioritetsordning ska gälla för avfallshanteringen: minimering och minskad miljöfarlighet återanvändning av produkter materialåtervinning utvinning av energi deponering Farligt avfall. Farligt avfall ska klassificeras och samlas in, transporteras och omhändertas på ett ur miljösynpunkt säkert sätt. Naturgrus. Andelen bergkross ska öka i förhållande till användningen av naturgrus, för att år 2000 utgöra minst 80 procent av grusproduktionen i Skåne. Situationen i Landskrona Den främsta källan till bullerstörning i kommunen är biltrafiken, där cirka boende är utsatta för bullerstörning över 55 db(a) det vill säga riktvärdet för buller vid planering av nya bostäder och trafikleder. Banverket har konstaterat att ingen fastighet störs av buller över 55 db(a) nattetid. Däremot bor cirka 150 hushåll i riskzonen att bli störda, då de bor närmare än 80 meter från järnvägen. Målet för farligt avfall uppfylldes under Uppgifter saknas dock om målet att minska användningen av naturgrus. En inventering pågår av de 14 kommunala och fem privata nedlagda deponierna och två nedlagda skrotupplag för att se om det finns behov av miljöskyddande åtgärder. Ingen radonförande jord eller berggrund har konstaterats inom kommunen, det finns därmed troligen ingen radon i dricksvattnet. Däremot har människan tillfört radon genom viss typ av byggmaterial (blåbetong och dyl). Tjugo fastigheter har radonhalter över gränsvärdet 200 Bq/m 3. I Landskrona håller minst 20 procent av ventilationssystemen inte samma höga standard som då de installerades. Miljöarbetet i Landskrona Vägverket skickade under hösten 1998 ut en intresseförfrågan om fönsteråtgärder till fastighetsägare som var utsatta för mer än 65 db(a) vid fasaden. Under året har åtgärder genomförts på två fastigheter. Vid Saxtorps motorbana har tidigare en bullervall byggts för att dämpa störningarna. Arbetet med att förbättra avfallshanteringen fortsatte under året. Cirka ton avfall deponerades och ur en del av avfallet utvanns 8,7 miljoner kwh biogas. Kommunen vill tillsammans med den elintensiva industrin och andra storförbrukare dra igång ett program för ett ekologiskt uthålligt energisystem. Programmet innehåller åtgärder för minskad elanvändning, ny elproduktion och ökat utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Fritidsförvaltningen kommer t ex att bygga solfångare på sina utomhusbad som idag värms upp med el. Landskronahem inför ett energiövervakningssystem på drygt m 2 lokal- och bostadsyta. Kommunens största elanvändare, ScanDust AB, vill bygga en kraftvärmeanläggning med en årlig elproduktion på 28 GWh el där bränslet blir processgas - gas som idag facklas, dvs förbränns utan att energin tas tillvara. Det kostar åtminstone kronor att leva upp till Skånemålet för buller. Det skulle kosta minst en miljon kronor att leva upp till gränsvärdet för radon i inomhusluften.

11 Kommunen vill tillsammans med Statens Fastighetsverk sanera den yttre vallgraven kring Landskrona slott. Citadellet räknas som Nordens bäst bevarade fästning från 1500-talet och är en viktig symbol för Landskronaborna. Vallgraven är idag hårt belastad av olika föroreningar och åtgärderna är både sanerande och förebyggande. Giftfri miljö Det moderna samhället är i hög grad beroende av en mängd kemikalier. Idag används globalt över olika kemiska ämnen. Ämnen kan läcka ut vid tillverkning av olika varor, men framförallt vid användningen av dessa eller då de slutligen blir avfall. Många ämnen är långlivade och en del anrikas och sprids i miljön på ett sätt som idag varken kan förutses eller förhindras. Miljökvalitetsmålet är att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Skånemålen överensstämmer med miljökvalitetsmålet och den samordnade kemikalietillsynen i Skåne arbetar bland annat för att: Få bort miljögifter genom att kontrollera att avvecklingsplaner följs. Kretsloppsanpassade kemiska produkter används genom att kontrollera att utbytesregeln följs. Påkalla uppmärksamheten på problemen hos centrala myndigheter. Väcka frågor samt motivera och engagera kommunerna att aktivt arbeta med kemikalietillsyn och projekt inom problemområden. Andra regionala mål anknyter som redan beskrivits till miljökvalitetsmålet genom det övergripande målet att tillförseln av metaller till mark och vatten inte får leda till en uppbyggnad av halter som kan skada människors hälsa eller naturen. Det beräknas kosta minst 8,8 miljarder kronor i att efterbehandla förorenade områden i kommunen. Trots denna höga summa kan man misstänka att en mer detaljerad utredning skulle komma fram till ett ännu högre belopp. Situationen i Landskrona Landskrona har en lång historia som industristad med ett flertal tunga industrier. Nästan alla industriområden i staden finns samlade söder om stadskärnan, på en utfyllnad i havsområdet som har fyllts ut i omgångar sedan 1600-talet och in på 1970-talet. Med stor sannolikhet kan man anta att marken är kraftigt förorenad och minst 85 procent behöver saneras. Att sanera området så att det kan få en alternativ användning beräknas kosta omkring 8,7 miljarder kronor. Svenska PetroleumInstitutets MiljöskadeFond AB (SPIMFAB) har funnit att sex nedlagda bensinstationer i Landskrona behöver saneras. Det är sannolikt att det även finns ett saneringsbehov bland de existerande elva stationerna. I Landskrona finns ett exempel på en endast nioårig bensinstation 11

12 Vad kan Du göra för miljön? Det finns en hel del som Du som bor och vistas i kommunen kan göra för att minska miljöproblemen och därmed också miljöskulden. Spara gärna den här listan. 12 Bli bättre bilist Bilar bidrar till många miljöproblem. Växthuseffekten ökar genom koldioxidutsläppen. Utsläppen av kväve, sot och annat gör luften dålig. Dessutom kan bullret från trafiken vara störande. Men det finns saker man kan göra för att minska miljöproblemen: Undvik kallstarter Att installera en motorvärmare som kan användas innan Du ska använda bilen minskar utsläppen av kväve och andra skadliga ämnen betydligt. Dessutom blir det skönare att sätta sig i bilen. Undvik småkörning Det är när man startar som bilen är värst för miljön. Ju fler gånger man startar, desto mer påverkas miljön. Undvik därför småkörning när Du kan gå eller ta cykel istället. Kör försiktigt Ju mer bensin bilen drar, desto mer koldioxid släpper den ut. Om Du kör försiktigt så spar Du bensin. Då bidrar Du inte lika mycket till växthuseffekten. Dessutom bullrar bilen mindre och det är ju också bra. Byt bil Nya bilar har katalysatorer och är ofta bensinsnåla, vilket är bättre för miljön. Dessutom drivs de med blyfri bensin (eller kanske till och med ickefossila bränslen) vilket ytterligare minskar de skadliga utsläppen. Samåk Köer, trafikstockningar och dålig luft orsakas ofta av ensamma människor i varsin bil. Samåk så ofta ni kan så spar ni bensinpengar och miljön. Akta arterna Nästan alla djur och växter som försvinner från Landskrona gör så för att deras livsmiljöer förändras. Det är huvudsakligen det rationaliserade och ensidiga jordbruket som är orsaken. För att se till att de hotade växterna och djuren åter börjar trivas i Landskrona, måste man alltså bevara deras livsmiljöer. För att artrikedomen ska bevaras är det viktigt att: Ängs- och åkermarker hålls öppna och sammanhängande. De kvarvarande skogarna inte avverkas. Utdikningen av våtmark och sumpmark upphör. Jordbruket bedrivs på ett sätt som främjar artrikedom. Tänk på vad du äter I genomsnitt går det åt kwh energi per person och år för att vi ska få mat på bordet. Det är mer än dubbelt så mycket som går åt för att värma våra bostäder eller för bilkörning. Vad vi äter har med andra ord en stor påverkan på miljön. De stora miljöbovarna visade sig vid en kartläggning av miljöbelastningen vid produktion och distribution av livsmedel vara djupfryst Alaskalax, drickfärdig juice från USA och influgna tomater från Spanien. Att tänka på vad man äter behöver inte vara så svårt. Man kan exempelvis tänka på följande när man handlar: Ät mer vegetariskt Handla lokalt producerade varor och välj mat efter årstiden Handla nära Köp ekologiskt

13 Sortera sopor Allt vi använder kommer så småningom att bli sopor. Några material kan användas många gånger innan det är dags, medan andra måste slängas efter första gången. Det finns några olika metoder att värna om miljön: Sortera soporna Skicka tillbaks det som ska återvinnas, kompostera det som kan bli jord, bränn det som kan bli värme utan att ge farliga utsläpp. Det finns runt 150 återvinningsstationer i kommunen där de sorterade soporna kan lämnas. Handla klokt Tänk på sopsorteringen redan när Du handlar. Köp hellre en produkt utan onödiga förpackningar eller med omslag som är ofarlig att bränna eller kompostera. Undvik sådana förpackningar som måste transporteras långt för att återvinnas. Tänk på vad du tömmer i toan Allt vatten som används i hemmen renas i kommunens reningsverk. För att reningen ska vara effektiv är det viktigt att endast sådana ämnen som reningsverket är avpassat för kommer dit. Några saker är särskilt besvärliga att ta rätt på. Hjälp till att hålla vattnet rent genom att inte spola ned dessa saker i toaletten: Bomullstoppar Cigarettfimpar Strumpbyxor och skurtrasor Aceton, lacknafta och andra farliga vätskor. Lämna dem till kommunens miljöstation istället. Ordna ozonlagret Ozonlagret över jorden har tunnats ut oroväckande de senaste åren. Boven i dramat är de freoner som funnits i bland annat kemtvättar, sprayburkar och frys- och kylskåp. Freoner håller på att förbjudas, men i gamla kylar och frysar finns de kvar. När det är dags att skrota Din gamla kyl eller frys, kontakta då kommunen. De hjälper Dig med skrotningen så att freonerna inte läcker ut. 13

14 där en sanering visade sig nödvändig. På Gråen låg det kring sekelskiftet en konstgödselfabrik. Då stora mängder syra ingick i processen var i stort sett hela processutrustningen utförd i bly. Mätningar har visat på blyhalter på närmare mg bly per kilo jord (genomsnitthalten för bly i åkermark i Sverige är 16 mg/ kg jord) på avfallsupplaget på Gråen. I kommunen finns även en skjutbana och två lerduveskyttebanor, så kallade skeetbanor, som i framtiden sannolikt kommer att behöva saneras. Även havet och sediment har påverkats av utsläpp från industriverksamheten under de senaste seklerna. Säker strålmiljö Cancer och skador på arvsanlagen är ett av de allvarligaste hoten mot människors hälsa. Miljökvalitetsmålet är att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Det finns inga Skånemål specificerade och det finns inga utredningar avseende detta i Landskrona. 14 Miljoner kronor Vad kostar det att återställa miljöskulden? En jämförelse med andra kommuner i södra Sverige. Landskrona Svalöv Eslöv Hörby Helsingborg Halmstad Kalmar Klimat Minskad biologisk mångfald Förorenad mark Övergödning Försurning Miljöarbetet i Landskrona För att förhindra att tungmetaller läcker ut från Gråen och den äldre Gipsön kan dessa områden vallas in. Kostnaden för detta, skulle ligga på åtminstone 23 miljoner kronor. Det kan kosta ungefär 800 till 1000 kronor per kubikmeter att sanera vallen på den vanliga skjutbanan. Genom att schakta bort det översta lagret på skeetbanorna kan en sanering av större delen av blyföroreningarna omhändertas till en kostad på cirka 9 miljoner kronor. Generellt är det mycket svårt att bedöma de insatser som skulle behöva göras på de förorenade markområdena innan undersökningar av situationen gjorts. Skyddande ozonskikt Till följd av utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har den globala ozonmängden i stratosfären, dvs området kring jorden på en höjd mellan km där ozonskiktet finns, minskat med 5 procent sedan 1985 och med cirka 10 procent sedan början av 1970-talet. Miljökvalitetsmålet är att ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Sverige ska verka för att halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i stratosfären inte överstiger naturliga nivåer. Det finns inget specifikt Skånemål för Situationen i Landskrona Ungefär 120 anläggningar med minst 10 kilo freoner (CFC) eller mjuka freoner (HCFC) är registrerade hos miljöförvaltningen. Sammanlagt innehåller dessa anläggningar 447 kilo CFC och 753 kilo HCFC. Det finns dock ett betydande mörkertal, eftersom många anläggningar innehåller mindre än 10 kilo ozonbrytande ämnen, och därmed inte behöver registreras. I kommunen finns ungefär hushåll. Vanligtvis har varje hushåll en frys och ett kylskåp. Av dessa bör cirka 7 procent vara utbytta mot vitvaror med köldämnen som inte bryter ned ozonskiktet. Kostnaden för att byta ut och ta hand om de anläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen, som 1998 fanns i kommunen, beräknas till minst 17 miljoner kronor.

15 Miljöarbetet i Landskrona Under 1998 samlades kylmöbler med ozonnedbrytande ämnen in. Begränsad klimatpåverkan Klimatdelegationen har konstaterat att i dagsläget vet vi med säkerhet att jordens medeltemperatur ökat med cirka 0,5 o C sedan början utav 1900-talet. En ökning av atmosfärens halt av koldioxid och andra växthusgaser leder till en global temperaturökning. Detta antas ge ett ökat antal onormala väderfenomen som orkaner och översvämningar. Miljökvalitetsmålet är att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på sådant sätt och i sådan takt att Koldioxid är en långlivad gas. Att binda den fossila koldioxid som Landskrona bidragit med till atmosfären sedan i början av 1960-talet (då koldioxidutsläppen i atmosfären ser ut att ha börjat att öka) kommer att kosta åtminstone 441 miljoner kronor. I denna beräkning har det antagits att trädplanteringar kan göras på mark som inte har andra användningsområden. den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Skånemålet överensstämmer med miljökvalitetsmålet och specificerar det genom att koldioxidutsläppen från användning av fossila bränslen ska stabiliseras år 2000 till 1990 års nivå för att därefter minska. Situationen i Landskrona Utsläppen 1990 låg på cirka ton koldioxid. Sedan dess har utsläppen minskat och 1997 var utsläppen ton. Enligt Klimatkonventionen måste världens samlade utsläpp år 2050 ha minskats med 60 procent för att den generella temperaturhöjningen ska begränsas till högst 2 grader och den rika världens utsläpp måste minskas med 80 procent. I Landskrona måste med andra ord 1997 års utsläpp på 6 ton per person minskas till drygt 1 ton per person. Miljöarbetet i Landskrona Energin till fjärrvärmenätet är till ca 60% spillvärme och endast en liten del kommer från olja, kol och naturgas (ca 10%). I satsningen för att bli helt fossilfria senast 2008 satsar kommunen bland annat på en biopanna på ön Ven som skall eldas med halm från ön. Målet är att de kommunala verksamheterna inklusive transporterna skall vara fossilfria år Några steg har redan tagits på transportsidan. Tekniska verkens satsning på el och rapsolja är ett av dessa. Det goda exemplet har spridit sig och numera kör även fritidsförvaltningen och Landskrona Taxi på skånsk rapsolja. 15

16 Den kommunala verksamhetens mål fram till år 2008 Kompetens All personal och alla förtroendevalda bör ha grundläggande miljökunskaper, insikt i kretslopp och ekologi samt aktivt arbeta för att minska de kommunala verksamheternas miljöbelastning. Avfall Avfall från kommunal verksamhet som går till deponi bör ha minskat med minst 95% jämfört med Energi Kommunens verksamheter bör vara fossilfria. Det innebär att kol, olja eller naturgas inte används för uppvärmning eller för produktion av den el som används inom kommunens verksamheter. (Spillvärme räknas som fossilfri). Den el och den värme som kommunen producerar i sina egna anläggningar bör vara fossilfri. Elförbrukningen inom den kommu- nala verksamheten bör minska med minst 20%. Värmeförbrukningen bör minska med motsvarande minst 20%. Biologisk mångfald Allemansrättsliga närområden har ökat med minst 20 ha jämfört med Minst 50% av kommunalt ägd jordbruksmark bör odlas ekologiskt. Rödlistade växter och djurs livsmiljöer bör bevaras och vårdas. Inköp av varor och tjänster Alla varor och tjänster bör upphandlas efter gällande miljökriterier. Ekologiskt producerade livsmedel bör volymmässigt utgöra minst 50% av de totala livsmedelsinköpen. Papper Pappersförbrukningen per anställd bör ha minskat med minst 50% jämfört med Transporter Energiförbrukningen i vårt eget transportarbete bör ha minskat med 25% jämfört med Alla kommunalägda fordon eller fordon som kör på entreprenad bör använda el eller biobränsle som drivmedel. Andelen anställda som går, cyklar, åker kollektivt eller samåker till arbetet bör vara minst 80%. Andelen längre tjänsteresor med kollektiva färdmedel (ej flyg) bör vara minst 80% uttryckt i antal km. Vatten och avlopp Vattenförbrukningen i kommunens verksamheter bör minska med minst 20% jämfört med basåret Nedan presenteras de kommunala nämndernas, bolagens och styrelsernas miljöberättelse för Miljöberättelsen utgår från den verksamhet som bedrivs, vilken miljöpåverkan respektive verksamhet har och hur man under 1998 har arbetat för att minska den negativa miljöpåverkan som uppkommer inom verksamheten. De små figurerna i texterna är till för att visa hur de kommunala verksamheterna genom sitt miljöarbete arbetar med de tidigare presenterade miljömålen. 16 Arbets- och Socialnämnden Arbets- och socialnämnden ansvarar för kommunala arbetsmarknadsåtgärder och för den del av socialtjänsten som avser ekonomisk försörjning, barn och ungdomar, missbrukare och andra vuxna i behov av bistånd, familjerätt, brottsförebyggande, alkoholtillstånd, flyktingoch invandrarfrågor och konsumentrådgivning. Antalet anställda inom förvaltningen uppgår till ungefär 150 personer. Förvaltningens främsta miljöpåverkan uppkommer genom resor med bil till och från familjehem samt genom den höga pappersförbrukningen. Ett antal miljömål har satts upp för perioden 1997 till 2000 och som fokuserar kring: el-, värme- och vattenkonsumtion sopsortering och kompostering biltransporter pappersförbrukning att handboken Miljöanpassa kontoret ska efterföljas arbetsmarknadspolitiska projekt Av målen är det bara det som gäller det miljöanpassade kontoret som har uppnåtts än. I Landskrona har sju skolor och förskolor fått Grön Flagg, som är en miljöcertifiering av skolor och förskolor, från stiftelsen Håll Sverige Rent. Arbetsgången följer samma principer som ett miljöledningssystem och tanken är att det ska uppmuntra en pedagogisk process. Genom miljöutbildningen och den timme som varje anställd inom BUN använder till att förkovra sig i miljöfrågor beräknas Barn - och utbildningsförvaltningens humana miljökapital för 1998 till 1,7 miljoner kronor. Barn- och Utbildningsnämnden Barn- och Utbildningsförvaltningens (BUN) verksamhet omfattar att bedriva skola och kunskapscentrum. Förvaltningen har 7500 barn i sin verksamhet och antalet anställda uppgår till cirka 1200 personer. Verksamhetens positiva miljöpåverkan består framför allt i att förskolor och skolor bedriver ett aktivt miljöarbete med källsortering, kompostering mm som gör att miljöanpassning blir en naturlig del i vardagen för barnen. Den negativa miljöpåverkan kommer från transporter, materialförbrukning, energikonsumtion mm. Det miljöarbete som bedrivs handlar i stora drag om att göra miljöanpassade inköp, lära eleverna det naturliga kretsloppet genom t ex kompostering, källsortering, använda miljöanpassade lösningar som t ex snålspolande kranar och successivt installera lågenergilampor. Under året genomfördes en miljöutbildning för personalen inom BUN. Utöver detta bedrivs ett fortlöpande miljöarbete.

17 Fritids- och Turistnämnden Förvaltningens verksamhet omfattar främst idrottsanläggningar, tempererade inom- och utomhusbad samt offentliga badstränder, semesterbyar, campingplatser och lägergård, föreningsverksamhet, motionsspår, turism och marknadsföring. 75 personer är anställda på förvaltningen. Den negativa miljöpåverkan som uppkommer är sammankopplad med konsumtionen av el, bensin, diesel, klor och gödsel. Det är också förbrukning av diesel och bensin som antas ge upphov till störst negativa påverkan från verksamheten. Inom förvaltningen har man påbörjat införandet av ett miljöledningssystem enligt EMAS. Som ett led i införandet av miljöledningssystemet och för att minska den negativa miljöpåverkan har en rad miljömål ställts upp. Dessa miljömål fokuserade 1998 kring: solfångarprojekt ansöka om Blå Flagg vid två stränder inköp av RME-kompatibelt dieselfordon förbrukningen av rengöringsmedel och kemikalier källsortering i Borstahusens stugby möjligheten att återvinna energi ur förbrukat duschvarmvatten vid inomhusbaden flexibla öppnings- och stängningstider vid de tempererade utomhusbaden Samtliga mål, utom det gällande förbrukningen av rengöringsmedel och kemikalier, uppnåddes under året. Det humana miljökapitalet är ett mått på att människor har fått utbildning i miljöfrågor eller har lärt sig utföra något på ett mindre miljöfarligt sätt. Forskning och utveckling (FoU) är ett sätt att skapa förberedelse inför framtidens hårdare miljökrav. Genom att människors kunskap ökar kan många miljöproblem förebyggas utan att det behövs stora investeringar i ny teknik. Genom projektet att ta fram en ny rökgasrening med selen tillskrivs krematoriet/kyrkogårdsförvaltningen ett tekniskt miljökapital om kronor för Genom att delta i kursen Att enas om EMAS tillskrivs Kulturförvaltningen ett humant miljökapital om kronor för Det tekniska miljökapitalet är ett mått på hur långt före regler eller mål en kommun eller ett företag befinner sig på miljöområdet. Ett tekniskt miljökapital visar att en verksamhet har en beredskap inför hårdare miljökrav i framtiden. Det humana miljökapitalet för Landskrona Hamn uppgår för 1998 till kronor, vilket motsvarar de gemensamma genomgångar och utbildning av personal som genomförs på arbetstid Kommunstyrelsen Kommunstyrelsekontoret består av ekonomiavdelning, inköp, IT-avdelning, juridisk avdelning och personalavdelning. Kostverksamheten, arkiv, telefonväxel, tryckeri och vaktmästeri utgör särskilda serviceenheter direkt under kommundirektören och benämns kommunstyrelsens serviceenheter. Antalet anställda är 150. Verksamhetens negativa miljöpåverkan uppkommer från transporter, ozonutsläpp från laserskrivare, dataskrot, kylanläggningar till telefonväxlar, energianvändning, pappersförbrukning, tjänsteresor och arbetspendling med bil. För att komma till rätta med dessa har ett antal miljömål satts upp. Bland annat ska enbart miljöanpassade material användas, energikonsumtionen ska minska med 10 procent fram till år 2000 och konkreta transportmål ska sättas för åren 1998 till Miljökriterier tas alltid med vid central upphandling, dock har man ännu inte kommit så långt att krav ställs på miljöanpassade transporter. De allmänna miljöförbättringar som skett under 1998 avser främst sopsortering samt att tryckeriet har gått över till vegetabiliska färger och tvättvätskor. Krematoriet, Kyrkogårdsförvaltningen Antalet anställda inom kyrkogårdsförvaltningen och krematoriet är 34. Krematoriet, som motsvarar cirka 10 procent av verksamheten bedöms som miljöfarlig och är därmed tillståndspliktig. Den största miljöpåverkan från krematoriet är utsläppen av kvicksilver. För att reducera utsläppen pågår ett arbete i Landskrona med att ta fram en ny sorts rökgasrening, som med hjälp av selen oskadliggör kvicksilvret. I övrigt försöker kyrkogårdsförvaltningen ha ett miljömässigt tänkande vid inköp och drift, bland annat har man för drift av småmotorer övergått till miljöbensin (alkylatbensin), och ogräsbekämpningen sker mekaniskt (utan kemikalier). Kulturnämnden Kulturförvaltningen, som har 56 anställda, arbetar med kommunens museum, bibliotek, konsthall, teater samt stödjer kulturföreningar. Förvaltningens negativa miljöpåverkan uppkommer genom den energi som används för transporter och uppvärmning av lokaler. De miljömålsområden, som förvaltningen har jobbat med internt under året är: transporter energi förbrukningsmaterial/varor avfall miljönyckeltal Vad gäller den utåtriktade verksamheten presenteras aktuell information och litteratur i en agendahörna på biblioteket och i ett miljöfaktarum på museet. Landskrona Hamn AB I Landskrona Hamn arbetar 24 personer som ansvarar för hamnen med insegling, utprickning av farled, lossning och lastning av fartyg, övervakning och planering av båtarnas ankomst och avgång samt att ge service till båtarna t ex genom att ta hand om avfall och slugde, d v s spillvatten med inblandning av olja och smörjmedel. Den främsta negativa miljöpåverkan uppkommer dels vid lastning och lossning av dammande produkter, dels av lastbilstransporter till och från hamnen. Miljöarbetet har under året kretsat kring att fullfölja Agenda 21-programmet från Vidare genomfördes en sanering av kranverkstaden och källsortering infördes. Landskrona Hamn hanterar miljöfrågorna tillsammans med kunderna och tillsammans har man haft 17

18 genomgångar och utbildning av personal. AB Landskronahem Landskronahem är kommunens fastighetsförvaltare som både förvaltar och skapar boende. Bolaget har 80 anställda. Bristande källsorteringsmöjligheter sägs vara verksamhetens främsta negativa miljöpåverkan. I dag omfattas bara lägenheter av ett bra källsorteringssystem. För att förbättra situationen byggdes under 1998 miljöhus i ett antal bostadsområden. Ett stort antal hyresgäster saknar dock möjlighet till källsortering så utbyggnaden av miljöhusen fortsätter under Även energianvändningen och transporter är bidragande till verksamhetens negativa miljöpåverkan. Under 1998 investerades i ett centralt övervakningssystem för energianvändningen. Genom övervakningssystemet har Landskronahem minskat sin energianvändning med 12 procent. Miljöförvaltningen lägger ut kronor på utbildningsinsatser i syfte att höja personalens kompetens i miljöfrågor varje år. Detta ger förvaltningen ett humant miljökapital om samma summa. Genom de investeringar som gjorts i övervakningssystemet för energianvändningen och miljöhusen tillskrivs Landskronahem ett tekniskt miljökapital motsvarande 11,5 miljoner kronor. Verksamhetens negativa miljöpåverkan uppstår genom transporter och förbrukning av kontorsmaterial. Dessa hanteras genom att minimera transporterna och försöka välja miljöanpassade sådana samt att vid inköp beakta miljöaspekten. Den största påverkan på miljön har dock myndighetsutövningen. Miljöfrågorna behandlas regelbundet inom förvaltningen och planer finns att påbörja arbetet med ett miljöledningssystem enligt ISO under år Räddningsnämnden Räddningsnämnden har 59 anställda som arbetar enligt Räddningstjänstlagen med att hindra och begränsa olyckor. Verksamheten omfattar även sotning och färdtjänst på Ven. Verksamhetens största miljöpåverkan uppkommer av bilkörning och släckvatten. Räddningsnämnden arbetar med att miljöanpassa verksamheten. Under 1998 har det främst handlat om att undvika användning av engångsartiklar av plast och papper samt att sopsortera. 18 Landskrona Svalövs Renhållnings AB (LSR) LSR är kommunens bolag för insamling och behandling av hushålls- och verksamhetsavfall samt återvinningsmaterial. LSR driver den i Landskrona pågående deponin och har ett femtiotal anställda. Verksamhetens negativa miljöpåverkan uppkommer vid transport av avfallet samt genom den höga konsumtionen av el som verksamheten kräver. LSR bidrar genom sin verksamhet till att avfallsmängden till deponi minskar och det utsorterade brännbara materialet bidrar till energi som levereras via fjärrvärmeverket. LSR har planer på att införa miljöledningssystem både enligt ISO och EMAS. Då det fortfarande ligger på planeringsstadiet har inga miljömål, miljöprogram eller dylikt utformats. Det främsta miljörelaterade projekt som LSR har genomfört under 1998 är att medverka till en ny avfallsplan, vars främsta syfte är att minska avfallsmängderna i kommunen. Miljönämnden Miljöförvaltningen ansvarar för tillsynen över lagar på miljö- och hälsoskyddsområdet och naturvård. Förvaltningen, som har 10 anställda, övervakar miljötillståndet i kommunen och föreslår åtgärder till förbättringar. Miljöförvaltningen ska i sin tillsyn ställa de minimikrav som lagen kräver, dessutom ska förvaltningen påverka företag och andra att kretsloppsanpassa sin verksamhet. Agenda 21-arbetet är i dag en integrerad del i miljöförvaltningens arbete. Agenda 21 arbetet bedrivs på tre arenor 1. Inom förvaltningen 2. Inom kommunens övriga organisationer 3. Utåt gentemot företag, föreningar och allmänheten Byggnadsnämnden Stadsbyggnadskontoret har för närvarande 33 anställda. Verksamheten innehåller hela stadsbyggnadsprocessen från mätning och kartframställning, markförsörjning och exploateringsavtal, fysisk planering, bygglov och kontroll av byggande, fastighetsbildning och tomtförsäljning, utarrendering av kolonilotter samt bostadsinformation. Stadsbyggnadskontorets främsta miljöpåverkan är indirekt genom de beslutsunderlag som tas fram för beredandet av mark. Den administrativa delen kring förberedelserna anses ha en negligerbar påverkan, medan de beslut som tas utifrån underlagen kan ha stora konsekvenser på miljön. Planverksamheten ger således upphov till förvaltningens största miljöpåverkan, som kan vara både positiv och negativ. Stadsbyggnadskontoret hade inga interna miljömål för 1998 och inga allmänna miljöförbättringar kan heller påvisas. Hanteringen av miljöfrågor sker i enlighet med gällande lag och reglementen. Av detta följer ett aktivt arbete att få in miljöaspekterna i planverksamheten. Tekniska nämnden I Landskrona har de kommunaltekniska verksamheterna sammanförts i en gemensam organisation, Tekniska verken, med cirka 200 anställda. Tekniska verken är organiserade i sex avdelningar: administration, utredningsavdelningen, arbets- och parkavdelningen, fastig-

19 hetsavdelningen, elverket och produktionsavdelningen. Huvudsyftet med verksamheten är att förbättra miljön för kommuninvånarna, t ex genom att rena avloppsvattnet så långt som möjligt med dagens teknik, leverera fjärrvärme som alternativ till olje- och eluppvärmning, tillhandahålla grönområden. Hela verksamheten medför dock en miljöpåverkan och för att reducera denna införs ett miljöledningssystem enligt ISO i verksamheten. De olika avdelningarna bedriver även själva miljöarbete: Avloppsreningsverket släpper ut stora mängder kväve och fosfor i Öresund samt har en negativ miljöpåverkan vid ledningsläckage. Under året har därför sanering/separering av avloppsledningsnätet, omläggning av otäta ledningar och utbyggnad av fördröjningsmagasin för dagvatten genomförts. Därmed har inläckage av ovidkommande vatten minskat, belastningen av vatten och föroreningar vid avloppsreningsverket reducerats samt bräddning till recipienten minskat. Som en följd av detta har reningen av vattnet förbättrats, kemikalieförbrukningen minskat och slamkvaliteten förbättrats. Konkret har kväveutsläppet minskat med cirka 65 procent och kemikalieförbrukningen i det närmaste halverats 1998 jämfört med föregående år. För att reducera riskerna att farliga ämnen sprids från reningsverket har det införts ett system för kontroll och övervakning av slamspridning, vilket gör att man får en god kontroll på slamkvaliteten och att miljöfarliga ämnen inte sprids med slammet. Fjärrvärmeverket släpper ut koldioxoid, svaveldioxid och kväveoxider till luften. Under 1998 har driften optimerats och spillvärme samordnats i syfte att minska onödiga pannstarter. Kväveoxidutsläppen har därmed minskat med 10 till 15 procent. Elverket distribuerar el med utrustning som består av metall, t ex transformatorer (kan innehålla PCB), ställverk och kablar (äldre kabeltyper innehåller ofta bly och impregnerat papper). För att minska sin negativa miljöpåverkan har elverket slutat köpa in blymantlade kablar och övergår successivt från PVC till polyetenisolerade kablar. Dessutom byts ljuskällor i gatubelysningsarmaturer, vilket medför minskad energianvändningen och mindre mängd kvicksilver i anläggningen. Fastighetsavdelningen är en stor användare av energi för uppvärmning samt är en stor inköpare. För att minska användarnas förbrukning av el, vatten och värme faktureras detta separat. Vidare Tekniska verken investerade kronor under 1998 för införande av ett miljöledningssystem. Denna summa tillskrivs TV som humant miljökapital Genom att investera i systemet som ger en bättre kontroll över slamkvaliteten tillskrivs avloppsreningsverket ett tekniskt miljökapital om kronor. Under året har även miljörelaterad utbildning skett vilket ger avloppsreningsverket ett humant miljökapital om kronor. Utvecklingsstiftelsen har under 1998 bland annat deltagit i konferenser rörande miljövård, genomgått utbildning rörande miljöledningssystem och har haft en projektinitiering av miljöledningssystem. Detta ger stiftelsen ett humant miljökapital om kronor. Genom att konvertera Bronsängens panncentral från eldning med wrd-olja, som är en typ av tjockolja, till naturgas erhåller fjärrvärmeverket ett teniskt miljökapital om kronor Elverket har konverterat belysningskällor i 306 gatubelysningsarmaturer från kvicksilverlampor till högtrycksnatriumlampor. Miljöanpassningen beräknas ge en merkostnad av kronor under 1998, vilket tillskrivs elverket som tekniskt miljökapital väljs kretsloppsanpassade material vid byggnationer. Vid rivning av byggnader genomförs miljöbesiktningar och avdelningen medverkar i ett uppbyggande av ett återvinnings- och återbrukssystem för rivningsavfall. Arbets- och parkavdelningen använder stora mängder material för drift och underhåll av gator, parker och fjärrvärme-, vatten- och avloppsnät. Avdelningen återvinner och återanvänder så mycket som möjligt. Under 1998 genomfördes en rad åtgärder för att minska avdelningens miljöpåverkan, bland annat används befuktat vägsalt, gång-, cykel- och mopedvägar grusas utan saltinblandning och småmaskiner byts ut till nya som drivs med alkylatbensin. Utvecklingsstiftelsen Utvecklingsstiftelsen är kommunens näringslivsorgan och har som främsta syfte att bistå näringslivet i Landskrona med näringslivsinformation, etableringsrådgivning, mark- och lokalförmedling samt hjälpa till med kontakter med myndigheter. Stiftelsen har sex anställda. Stiftelsens har en positiv miljöpåverkan genom information till företagen. För att förstärka denna ytterligare bedrivs ett projekt att initiera miljöledningssystem hos småföretagare. Negativ miljöpåverkan uppkommer vid försäljning av mark för miljöbelastande industriändamål och genom transporter. Stiftelsen försöker att så långt som möjligt ta hänsyn till miljön vid inköp, att välja miljömärkta produkter och köpa in energisnåla maskiner. Ven-Trafiken AB Ven-Trafiken AB bedriver bilfärje- och passagerartrafik mellan Landskrona och Bäckviken på Ven. Bolaget har 15 helårsanställda och har under högsäsong en personalstyrka på upp till 35 personer. Verksamhetens främsta miljöpåverkan uppkommer av sjöfartens utsläpp till luft. För att reducera sjöfartens miljöpåverkan körs fartygen med lågsvavlig olja och framförs med reducerad fart vilket minskar utsläppen. Vid underhåll av fartygen används miljöanpassade färger. Även kontorsverksamheten ger upphov till viss miljöpåverkan. Rederiets miljömål för 1998 gällde främst att fortsätta med miljöutbildning av personalen inför en eventuell certifiering enligt EMAS eller ISO I led med miljöledningsarbetet har en miljöpolicy antagits under året. 19

20 Vård-, Äldreoch Omsorgsnämnden Förvaltningen har cirka 980 anställda som arbetar med att ge hjälp i hemmet till personer i alla åldrar med olika funktionshinder. Verksamhetens negativa miljöpåverkan kommer från biltransporter, utsläpp av tvätt- och rengöringsmedel, från de sopor som går till deponi och förbrukning av kontorsmaterial. Under 1998 arbetade man med en rad miljömål. Miljömålen fokuserade kring tjänsteresor källsortering fastställda mätmetoder för användning av energi, vatten och avlopp ta in miljöaspekten vid upphandling Vård-, Äldre- och Omsorgsenheten har under 1998 satsat drygt kronor på utbildningsinsatser i syfte att höja miljökompetensen inom enheten. Detta ger ett humant miljökapital för 1998 om samma summa. att vid om- och nybyggnation använda återvinningsbara och miljömärkta produkter I samarbete med Länstrafiken har inom det lokala kollektivtrafiknätet genomförts åtgärder som möjliggör att fler funktionshindrade kan använda kollektiva färdmedel istället för färdtjänst med bil. Förvaltningen har under året även satsat på utbildningsinsatser för den tillsvidareanställda personalen i syfte att höja miljökompetensen. Inom förvaltningen pågår en ständig miljödiskussion med vårdtagarna, t ex information om vilka miljöåtgärder som kan vidtas vid inhandling och hur källsortering går till. Företagen i Landskrona har stor del i den miljöpåverkan finns i kommunen. Man bedriver också ett aktivt miljöarbete i många företag. Här presenteras de olika företagens miljöberättelse för Svaren baseras på en enkät som skickades till alla tillståndspliktiga företag i kommunen. Nedanstående företag är de som besvarade enkäten. Presentationen utgår från en beskrivning av verksamheten och vilken miljöpåverkan den har för att sedan visa vilket miljöarbete respektive företag har bedrivit under året. 20 Alfahills gård Alfahills gård bedriver jordbruk med inriktning mot utsädesproduktion, sockerbetor samt slaktsvinsproduktion. Negativ miljöpåverkan som uppkommer av verksamheten är bland annat: näringsämnesläckage p g a brukande av marken luftföroreningar orsakad av förbränningsanläggningar i traktorer, tröska, pannor samt från djur och åkermark användning av kemiska bekämpningsmedel För att minska den negativa miljöpåverkan har Alfahills Gård bland annat ökat inslag av höstgrödor, anlagt sprutfria kantzoner, upprättat växtnäringsbalanser samt arbetat med ökad källsortering. Gården deltar även i ett miljöprogram för jordbruket, det så kallade REKO-stödet som ställer högre krav än vad lagstiftningen kräver. Genom att förbättra haneringen och användningen av växtskyddsmedel samt investera i energibesparande åtgärder ligger Alfahills gård före aktuella lag- och tillståndskrav. Därmed tillgodoräknas gården ett tekniskt miljökapital om kronor. Utbildningsinsatser under året ger gården ett humant miljökapital om kronor. Boliden Bergsöe har genom investeringar i teknisk utrustning och i utbildningar ökat sin marginal mot gällande lag- och tillståndskrav. Företaget har därmed ett tekniskt miljökapital motsvarande 1,8 miljoner kronor och ett humant miljökapital om kronor för Boliden Bergsöe AB Boliden Bergsöe, som ingår i Bolidenkoncernen, har ett sekundärsmältverk för återvinning av begagnade bilbatterier. Smältverket sägs vara ett av de mest miljöanpassade i världen. Företaget återvinner farligt avfall från hela Sverige. Processerna för att återvinna materialet är i sig miljöbelastande, och den huvudsakliga miljöpåverkan består av utsläpp till luft och vatten. För att reducera den negativa miljöpåverkan som uppkommer av utsläppen till luft och vatten har företaget under 1998 investerat i vattenrening, miljöövervakningssystem, rökgasrening och utbildning av personalen. Företaget bedriver miljöledningsarbete och har som ambition att vara certifierat inom två år. Bruces Shipyard AB Bruces Shipyard är i dag Sveriges enda återstående nybyggnadsvarv för kommersiella fartyg. Företaget är specialiserat på tillverkning av skrov upp till 250 meter i längd och 40 meter i bredd. Det tillverkar även tunga konstruktioner som cisterner, stora maskiner och brodelar. Den negativa miljöpåverkan uppkommer främst genom: utsläpp av stoft från svetsning och lösningsmedel från färg emissioner av koldioxid och kväveoxider från gaseldade värmestrålar i produktionshallarna transporter från företaget till havs och transporter till företaget med lastbil, järnväg och fartyg Företaget bedriver inget aktivt miljöledningsarbete, däremot finns ett miljöarbete integrerat i organisationen. Under 1998 genomfördes inga specifika insatser för att minska miljöpåverkan. På sikt planeras en målningshall för målning av skrovsektioner och arbetet med att övergå till lösningsmedelsfri färg fortskrider långsamt.

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3

Bilaga 3 - Miljömål. 1. Begränsad klimatpåverkan. 2. Frisk luft 3:1. Översiktsplan 2006 Österåkers kommun Bilaga 3 - Miljömål Riksdagen antog i april 1999, 15 nationella miljökvalitetsmål som är formulerade utifrån den miljöpåverkan naturen tål och syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Ett 16:e

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Svalövs miljömål 2009-2015

Svalövs miljömål 2009-2015 Datum 2009-03-12 Diarienummer 264-2002 Svalövs miljömål 2009-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-27, 54 Handläggare: Tommy Samuelsson, miljö- och byggchef, tel: 0418-475091, 0709-475091 tommy.samuelsson@svalov.se

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Miljöbokslut. Miljöskuld och Miljökapital. för. Landskrona kommun

Miljöbokslut. Miljöskuld och Miljökapital. för. Landskrona kommun Miljöbokslut Miljöskuld och Miljökapital för Landskrona kommun december 1999 FÖRORD Framför er ligger Landskronas miljöbokslut för 1998. Miljöbokslutet innehåller dels en beskrivning av den kommunala verksamhetens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN

MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN MILJÖPROGRAM FÖR SIGTUNA KOMMUN Antaget i kommunfullmäktige den 25 mars 2010 Sigtuna kommun Miljöprogram för Sigtuna kommun En god miljö är en förutsättning för människors och andra organismers liv på

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser.

Klimatpåverkan, försurning, övergödning, luftförorening, förbrukning av icke förnybara naturresurser. Direkt = mycket stor = stor = medelstor Lätta vägtransporter (typ personbilstransport eller liknande inom arbetet) Utsläpp till luft av CO, NO x, SO x, CO, Partiklar, förnybara naturresurser. Miljöpåverkan

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Gemensamma mål för en gemensam framtid

Gemensamma mål för en gemensam framtid Varbergs miljömål Foto: Johnér Gemensamma mål för en gemensam framtid Vilken värld vill vi leva i? Vilken typ av miljö vill vi ge i arv till våra barn och barnbarn? Allt vi gör lämnar avtryck i miljön

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta

Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta Tömning av enskilt avlopp - det här behöver du veta En informationsfolder till dig som har tömning av enskilt avlopp i Gnesta kommun Din avloppsanläggning ska skydda miljön Anledningen till att vi har

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31

Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål. Innehåll. Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål 2014-01-31 Mälarprojektet - Miljökvalitetsmål Innehåll Miljökvalitetsmål på nationell, regional och lokal nivå... 2 1 Risk och säkerhet... 4 2 Sjöfart och hamnar... 4

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund

Fördjupningsprojekt inom TRAST. Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Fördjupningsprojekt inom TRAST Ekologisk hållbarhet 2006-01-04 Thomas Hammarlund Innehållsförteckning Inledning... 2 Definition... 3 Mål... 6 Åtgärder... 9 Uppföljning... 10 Ekologiska fotavtryck... 11

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer