PROTOKOLL Handläggning i Stockholm

Transkript

1 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 5 PROTOKOLL Handläggning i Stockholm Aktbilaga 922 (T ) Aktbilaga 964 (T ) Dok.Id Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Rådmannen Axel Peterson PROTOKOLLFÖRARE Beredningsjuristen Veronika Lundström PARTER KÄRANDE HQ AB (publ), Box 7738, Stockholm Ombud: Advokaterna Helena Dandenell och Marcus Axelryd Frank Advokatbyrå AB Box 7099, Stockholm SVARANDE 1. Mats Qviberg, Kyrkallén 5, Lidingö Ombud: Advokaten Ulf Stigare Advokatfirman Ulf Stigare AB Box 7197, Stockholm 2. Stefan Dahlbo, Sveavägen 11, Djursholm Ombud: Advokaterna Hans Forssell och Jonas Löttiger Eversheds Advokatbyrå AB P.O. Box 14055, Stockholm 3. Carolina Dybeck Happe, The Helix, 20 Queensmere Rd, Sw19 5pb, London, Storbritannien 4. Pernilla Ström Eklund, Tygelsjögården 291, Södra Sandby Ombud för 3 och 4: Advokaterna Jonas Benedictsson och Carl Svernlöv Baker & McKenzie Advokatbyrå KB Box 180, Stockholm Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Scheelegatan måndag fredag Stockholm E-post: 08:00-16:00 stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se

2 2 5. Johan Dyrefors, c/o KPMG AB, Tegelbacken 4a, Stockholm Ombud: Advokaten Olof Nilsson Hamilton Advokatbyrå KB Box 715, Stockholm 6. Thomas Erséus, Bratteråsbacken 39 Lgh 1701, Göteborg 7. Kurt Lönnström, Gavelvägen 14, Lidingö Ombud för 6-7: Advokat Peter Danowsky Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box 16097, Stockholm 8. Mikael König, , medborgare i Österrike Karlsuddsvägen 42, Vaxholm Ombud: Advokat Lars Zacharoff Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå AB Box 7701, Stockholm 9. Johan Piehl, Villagatan 13 B Lgh 1501, Stockholm Ombud: Advokaterna Harry Bergman och Andreas Rönnheden Wistrand Advokatbyrå Box 7543, Stockholm 10. Anne-Marie Pålsson, Merkuriusgatan 26, Lund Ombud: Advokaterna Emma Didrikson och Bo Sääf Celsus Advokatbyrå HB Box 7100, Stockholm 11. KPMG AB, (svarande i mål T och T ) c/o Sofie Fallqvist, Accounting Services, Box 16106, Stockholm Ombud: Advokaterna Torgny Wetterberg och Thomas Tendorf A1 Advokater KB Riddargatan 13 A, Stockholm

3 3 12. Investment AB Öresund, (svarande i mål T ) Box 7621, Stockholm Ombud: Advokaterna Mikael Broomé och Jonas Eklund Advokatfirman Vinge KB Box 1703, Stockholm EDITIONSSVARANDE (såvitt nu är i fråga) Carnegie Investment Bank AB, Stockholm Ombud: Advokaterna Marcus Johansson och Gunnar Strömmer Gernandt & Danielsson Advokatbyrå KB Box 5747, Stockholm SAKEN Skadestånd (T [omfattar även T och T ]), ersättningsansvar på grund av olaglig vinstutdelning (T ); nu fråga om edition Efter genomgång av handlingarna i målen antecknas följande. BAKGRUND T HQ AB (HQ) har i målet yrkat att tingsrätten ska förplikta svarandena att solidariskt till HQ utge vissa belopp jämte ränta. Till grund för käromålet har HQ åberopat i huvudsak följande. HQ Bank AB (banken) var ett av HQ helägt dotterbolag. Den 28 augusti 2010 meddelade Finansinspektionen (FI) beslut om att återkalla bankens tillstånd att driva bank och värdepappersrörelse och att registreras som förvaltare av fondandelar. Beslutet grundades på flera samverkande omständigheter, bl.a. att bankens tradingportfölj hade varit kraftigt övervärderad under en längre tid varför bankens finansiella ställning redovisats felaktigt i den information som banken hade offentliggjort samt att banken vid en korrekt portföljvärdering hade varit underkapitaliserad sedan i vart fall december 2008, innebärande att banken brutit mot såväl redovisningssom kapitaltäckningsregler. Dessa förhållanden innebar enligt FI att banken saknade

4 4 kontroll över verksamheten och därmed förknippade risker samt att bankens styrelse och VD inte uppfyllt de krav på insikt, erfarenhet och lämplighet som fordras enligt lag. Den omedelbara konsekvensen av beslutet blev att banken försattes i likvidation. För att rädda någon del av bankens värde tvingades HQ att snabbt avyttra sitt aktieinnehav i banken. Carnegie Investment Bank AB (Carnegie) övertog aktieinnehavet den 2 september 2010 för en köpeskilling om kr genom att Carnegie övertog skulder av HQ uppgående till köpeskillingen. Härigenom realiserades en avsevärd förlust för HQ. Skadan är orsakad av att svarandena, dvs. dåvarande styrelseledamöter i HQ och/eller banken, VD i HQ och banken samt HQ:s, bankens och HQ-koncernens revisionsbolag KPMG och dess huvudansvarige revisor, som vid fullgörandet av sina respektive uppdrag under åren 2008, 2009 och 2010 förfarit oaktsamt. Bl.a. har styrelsen i HQ och banken samt VD under flera år ägt insikt om den underkapitalisering som förelåg i banken, men dolt denna genom att använda en felaktig och regelstridig modell vid värderingen av tradingportföljen och lagt denna värdering till grund för den externa redovisningen. Därtill har styrelsen i HQ, styrelsen i banken och VD lämnat missvisande information om bankens och HQ-koncernens kapitalsituation till ansvariga myndigheter. Vidare har KPMG, som har haft insikt om de allvarliga problem som förelåg i banken och varit skyldigt att granska HQ-koncernens verksamhet och redovisning, bl.a. avseende åren 2008 och 2009, inte vidtagit nödvändiga åtgärder. Skadorna består av ett minskat koncernrörelsevärde för HQ om kr. Den skada som orsakats banken består av ett minskat rörelsevärde om kr. Vidare består skadan av de viten som HQ ålagts av NASDAQ OMX för felaktig redovisning i årsredovisningen för år 2009 ( kr) samt för bristande informationsgivning ( kr, omfattar inte König och Pålsson). Skadan på grund av den vårdslösa egenhandeln har träffat såväl HQ som banken. Banken har överlåtit sitt anspråk på ersättning till HQ.

5 5 Svarandena har bestritt käromålet. T HQ har i målen yrkat att tingsrätten ska förplikta svarandena att solidariskt till HQ utge vissa belopp jämte ränta. Som grund för käromålen har HQ åberopat i huvudsak följande. Årsstämman i HQ fattade under åren 2008, 2009 och 2010 beslut om vinstutdelningar för åren 2007, 2008 och Vinstutdelningarna för dessa år var olagliga, dels då de inte var försvarliga med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställde på det egna kapitalet i HQ och HQ-koncernen och med hänsyn till HQ:s och HQkoncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt och därmed skedde i strid med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 andra och tredje styckena aktiebolagslagen (ABL), dels då de skedde i strid med 17 och 18 kap. ABL på grund av väsentliga brister i beslutsunderlaget. Svarandena, dvs. dåvarande styrelseledamöter i HQ/och eller banken, VD i banken samt HQ:s, bankens och HQ-koncernens revisionsbolag KPMG, har medverkat till de olagliga vinstutdelningarna och därigenom agerat grovt oaktsamt eller i vart fall oaktsamt. KPMG och revisorn Johan Dyrefors har medverkat till vinstutdelningarna genom att (i) lämna rena revisionsberättelser, (ii) tillstyrka oriktiga balans- och resultaträkningar och (iii) tillstyrka vinstutdelningarna. Medverkan har varit oaktsam då KPMG och Johan Dyrefors varit i ond tro om de omständigheter som gör vinstutdelningarna olagliga. Aktieägaren Investment AB Öresund (Öresund) har medverkat till vinstutdelningarna genom att rösta för desamma. Medverkan har varit grovt oaktsam då Öresund var i ond tro om de omständigheter som gör vinstutdelningarna olagliga. Mats Qvibergs och Stefan Dahlbos onda tro ska tillräknas Öresund. Övriga svarande, dvs. dåvarande styrelseledamöter och VD i HQ, har medverkat till vinstutdelningarna genom att (i) föreslå för årsstämmorna att fatta beslut om vinstutdelning-

6 6 arna, (ii) upprätta bristfälliga motiverade yttranden enligt 18 kap. 4 ABL, och (iii) underteckna årsredovisningarna för respektive år och på så vis medverka till att fastställa felaktiga balans- och resultaträkningar och bekräfta de felaktiga kapitalkraven som angavs i årsredovisningarna. Medverkan har varit oaktsam då svarandena varit i ond tro om de omständigheter som gör vinstutdelningarna olagliga. Svarandena är därmed solidariskt ansvariga för att täcka den brist som kan komma att uppstå vid återbäring av de olagliga vinstutdelningarna. Svarandena har i samtliga fall bestritt käromålen. Det antecknas att tingsrätten har bokat tid för huvudförhandling i målen med början i november FRÅGAN OM EDITION Hänvisningar till aktbilagor avser om inget annat anges mål T Yrkanden m.m. HQ har, såsom dess editionstalan slutligen bestämts, yrkat att Carnegie ska föreläggas att förete a) i Appendix 2, bilaga 1 (aktbil. 293) angivet utdrag ur bankens handlarsystem ORC för samtliga positioner (derivat och aktier) för varje handelsdag under perioden från och med den 19 till och med den 31 december 2007 samt för den 4 april 2008, b) samtliga interna underlag för HQ:s beräkningar som ligger till grund för det kapitalkrav för marknadsrisk som uppgetts i årsredovisningarna avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009, c) anteckningar och andra handlingar avseende möte den 18 december 2008 med HQ-anställda, däribland Fredrik Crafoord, Nina Hernberg och Agneta Norgren, vid vilket Johan Dyrefors och/eller Anders Torgander och/eller annan medlem

7 7 av KPMG:s revisionsteam redovisade sin bedömning av tradingsportföljens värde, i den utsträckning Carnegie innehar sådana handlingar, samt d) uppgift om hur stora exponeringar banken hade mot var och en av de kunder och kundsfärer som anges enligt tabell, bilaga 2, vid i den vänstra kolumnen i tabellen angivna datum. Grunder HQ Till grund för editionsyrkandet har HQ anfört i huvudsak följande. HQ har under p. a) (p. 20 i aktbil. 291) yrkat att tingsrätten ska förelägga Carnegie att förete i Appendix 2, bilaga 1, angivet utdrag ur ORC för ovan angivna handelsdagar. Handlingarna innehåller information vad gäller bankens samtliga positioner (derivat och aktier) vid angivna datum. Handlingarna kan antas få betydelse för styrkande av felvärderingen av tradingportföljen från utgången av år 2007 fram till dess att utdelningen för det året verkställdes. Därtill kan handlingarna antas få betydelse för styrkande av att det minimikapitalkrav som gällde för bankens risker var avsevärt högre än vad som uppgetts i årsredovisningarna för HQ-koncernen. HQ har under p. b) (p. 21 i aktbil. 291) yrkat att tingsrätten ska förelägga Carnegie att förete bankens samtliga interna underlag för HQ:s beräkningar som ligger till grund för det kapitalkrav för marknadsrisk som uppgetts i årsredovisningarna avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och Handlingarna kan antas få betydelse för styrkande av att det minimikapitalkrav som gällde för bankens risker var avsevärt högre än vad som uppgetts i årsredovisningarna för HQ-koncernen, samt att svarandena insett eller bort inse att så var fallet.

8 8 Samtliga omständigheter är bestridna. Efterfrågade dokument under a) och b) utgör bevis såväl i mål om olaglig vinstutdelning (T ) som i skadeståndsmålet (mål T ). Felvärderingen av tradingportföljen och minimikapitalkravet har betydelse för såväl HQ:s påstående om underkapitalisering, och därmed att vinstutdelning skett i strid med försiktighetsregeln i 17 kap. ABL, som dess påståenden att beslut om vinstdelningar fattats baserat på väsentligt felaktiga beslutsunderlag och därför skett i strid med 17 och 18 kap. ABL. De av HQ anlitade experterna Navigant och FCG har analyserat och beräknat felvärderingen av tradingportföljen vid ett antal tidpunkter under åren (Navigant), och kapitalkravet för marknadsrisken i tradingportföljen i samband med utgången av räkenskapsåren 2007 och 2009 samt kapitaltäckningen i HQ-koncernen respektive banken med utgången av räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009 (FCG). Navigants kvantifiering av felvärderingen av tradingportföljen har baserats på månatliga volatilitetsavstämningar vilka HQ har haft tillgång till. Dessa avstämningar har bl.a. avsett datum som ligger nära sista handelsdagen för år HQ har begärt ut nu aktuella handlingar för att kunna bekräfta felvärderingens storlek per den sista handelsdagen år Härmed avses samtliga positioner under perioden, såväl optionspositioner som aktiepositioner. Informationen behövs också för att kunna beräkna kapitalkravet för marknadsrisken i tradingportföljen vid utgången av år Den behövs även för att kunna beräkna kapitalkravet för marknadsrisken i tradingportföljen vid tidpunkten för vinstutdelning, dvs. den 4 april Vidare gäller att HQ:s årsredovisningar endast anger det totala kapitalkravet för marknadsrisker för hela verksamheten. HQ har inte tillgång till de underliggande beräkningarna avseende dessa kapitalkrav. För att kunna bedöma i vilken utsträckning (om

9 9 någon) i årsredovisningarna angivet kapitalkrav avsåg marknadsrisken i tradingportföljen, behöver HQ få tillgång till bankens interna beräkningar som gjordes för det kapitalkrav som anges i årsredovisningarna för 2007, 2008 och Vid framtagandet av underlaget under p. b) noteras särskilt följande. Vad gäller 2007 måste det efterfrågade underlaget ha använts för att beräkna kapitalkravet som uppgavs under avsnitt N och avsnitt O i kapitaltäckningsrapporten för HQ-koncernen avseende 2007 ( Kapitaltäckningsrapport Hagströmer&Qviberg AB - gruppen , aktbil. 302). Vad vidare gäller 2008 måste det efterfrågade underlaget ha använts för att beräkna kapitalkravet som uppgavs under avsnitt H och avsnitt I i kapitaltäckningsrapporten för HQ-koncernen avseende 2008 ( Kapitaltäckning och stora exponeringar, Hagströmer&Qviberg AB - gruppen , aktbil. 303). Vad slutligen gäller 2009 måste det efterfrågade underlaget ha använts för att beräkna kapitalkravet som uppgavs under avsnitt H och avsnitt I i kapitaltäckningsrapporten för HQ-koncernen avseende 2009 ( Kapitaltäckning och stora exponeringar, Hagströmer&Qviberg AB - gruppen , aktbil. 304). Det kan noteras att kapitalkravet för marknadsrisk enligt dessa rapporter överensstämmer med det kapitalkrav som angavs i årsredovisningarna. HQ har under p. c) (p. 38 i aktbil. 291) yrkat att tingsrätten ska förelägga Carnegie att förete anteckningar och andra handlingar avseende möte den 18 december 2008 med HQ-anställda, däribland Fredrik Crafoord, Nina Hernberg och Agneta Norgren, vid vilket Johan Dyrefors och/eller Anders Torgander och/eller annan medlem av KPMG:s revisionsteam redovisade sin bedömning av tradingsportföljens värde. Det var vid det mötet som KPMG avrapporterade sin kontrollvärdering av tradingsportföljen per den sista november Handlingarna kan antas få betydelse för styrkande av att svarandena insett eller bort inse felvärderingen av tradingportföljen, vilket har bestritts. HQ har under p. d) (p. 65 i aktbil. 291) yrkat att tingsrätten ska förelägga Carnegie att förete uppgift om hur stora exponeringar banken hade mot var och en av de kunder och kundsfärer som anges enligt tabell, bilaga 2, vid i den vänstra kolumnen i tabellen angivna datum. Aktuella datum avser dag för beslut om utdelning i HQ AB för

10 10 respektive år. I kapitaltäckningslagen (2006:1371) fanns regler beträffande bankers exponering mot en enskild kund eller en grupp av kunder med inbördes anknytning; sådan exponering får inte överstiga 25 procent av kapitalbasen. HQ-koncernen omfattades av samma krav. HQ-koncernen, innefattande banken, överskred denna gräns vid respektive vinstutdelningstillfälle och en lång tid dessförinnan, vilket medförde att utdelningarna var olagliga. Dessa omständigheter är tvistiga i målet. För att styrka påståendet måste HQ, utöver bevisning om kapitalbasens verkliga storlek, också visa storleken på de exponeringar som HQ-koncernen/banken hade. Den avdelning inom banken som ansvarade för riskhantering tog regelmässigt fram en tabell över alla exponeringar över viss nivå till styrelsemötena i banken. Av protokoll från dessa möten framgår att Agneta Norgren redogjorde för tabellen, i vilken varje kundsfär anges för sig med uppgifter om bl.a. Beviljad limit och den i sammanhanget relevanta kolumnen Kredit inkl säkerhetskrav. Av underlaget framgår att uppgifterna har kunnat sammanställas från bankens system. Handlingarna kan antas få betydelse i denna del, samt för att visa att svarandena insett eller bort inse att så var fallet. HQ har vidare anfört att Carnegie bör föreläggas att inom viss tid förete handlingarna enligt ovan och yrkat att tingsrätten jämlikt 17 kap. 14 rättegångsbalken (RB) förordnar att beslutet i editionsfrågan får verkställas utan hinder av att beslutet inte vunnit laga kraft. Carnegie Carnegie har bestritt HQ:s yrkande om edition, såsom det slutligen bestämts, samt anfört att bedömningen huruvida förutsättningarna för att Carnegie ska kunna åläggas att lämna ut handlingarna till HQ är uppfyllda överlämnas till tingsrätten. Carnegie har som tingsrätten uppfattat det vidhållit tidigare anförda grunder för bestridandet, dvs. invändningar om bristande identifikation, bevisrelevans, proportionalitet, verkställighetsprecision m.m. samt utförligt utvecklat sina invändningar. Härvid har Carnegie

11 11 invänt att yrkandet under p. b) är oklart på ett sådant sätt att det inte är verkställbart. Det noteras även att Carnegie såvitt avser c) har invänt att bolaget med all sannolikhet inte innehar personliga minnesanteckningar. Carnegie har dock numera, såvitt avser den tidigare framförda invändningen om att handlingarna innehåller företagshemligheter, hänvisat till att parterna har träffat en frivillig överenskommelse för hantering av dessa. Carnegie har motsatt sig att ett eventuellt editionsföreläggande mot banken ska få verkställas trots att beslutet inte vunnit laga kraft. Carnegie har vidare begärt att ett eventuellt editionsföreläggande mot bolaget ska innehålla en anvisning om att Carnegie ska efterkomma editionsföreläggandet genom att lämna över de aktuella handlingarna till rätten samt att en anvisning om att så ska ske inom en tidsperiod som rätten finner skälig och vid en tidpunkt som infaller i nära samband med huvudförhandling. Carnegie har i kostnadsdelen anfört i huvudsak följande. I nu aktuella mål har HQ i allt väsentligt återkallat sina editionsyrkanden mot Carnegie. Detta har skett cirka två år efter att det att Carnegie i svaromål bestritt samtliga yrkanden. HQ har med början hösten 2010 vid flera tillfällen begärt att få ut mycket omfattande dokumentation från Carnegie. Carnegie har tvingats att lägga ner omfattande tid, energi och kostnader för att besvara HQ:s krav. Den ursprungliga editionsansökan som inkom till tingsrätten den 10 juli 2012 (aktbil. 127) bestod av 77 sidor och yrkandena omfattande bl.a. många tusentals som uppskattningsvis skulle ha kostat Carnegie mångmiljonbelopp att ta fram. Den 14 mars 2013 inkom HQ med en ny editionsansökan (aktbil. 291) varvid HQ återkallade en stor del av de tidigare framställda yrkandena. Av HQ:s yttrande den 26 augusti 2014 (aktbil. 560) framgår att av den ursprungliga editionsansökan återstår endast en halv sida. HQ:s frånfallande av tidigare framställda editionsyrkanden är att betrakta som en återkallelse. Reglerna i 18 kap. RB är analogt tillämpliga och HQ ska således enligt huvudregeln i 18 kap. 5 andra stycket RB anses som tappande part och ersätta

12 12 Carnegie dess rättegångskostnad. Carnegie har enligt 18 kap. 8 RB rätt till ersättning för de kostnader som banken drabbats av såväl inför som under rättegången, innefattande kostnader för eget arbete och tidsspillan. HQ har saknat fog för att driva editionsprocessen mot Carnegie eftersom HQ framställt samma editionsyrkande mot bland andra FI och Ekobrottsmyndigheten (EBM). Genom tingsrättens editionsbeslut har HQ fått ut samma handlingar som de begärt att också Carnegie ska lämna ut. Vid bedömningen måste beaktas den stora betydelse som målet haft för Carnegie i dess egenskap av bank och företrädare för sina kunders integritetsintressen beaktas. Carnegie har i stor utsträckning varit förhindrat att frivilligt lämna ut begärda handlingar då HQ:s begäran avser handlingar som Carnegie varit skyldigt att skydda enligt reglerna om banksekretess och skydd för personuppgifter. Det skulle ha varit förknippat med betydande svårigheter, och krävt en enorm arbetsinsats från Carnegies sida, för att lokalisera och sammanställa de av HQ begärda handlingarna. De störningar som detta skulle medfört i Carnegies ordinarie verksamhet skulle ha varit avsevärda. De handlingar som HQ begärt utfående av innehåller i stor utsträckning uppgifter som rör Carnegies och andras företagshemligheter. Redan i de diskussioner som föregick editionsansökan tydliggjorde Carnegie för HQ att så var fallet samt i svaromålet. HQ och Carnegie har i juni 2013 träffat en överenskommelse som ger Carnegie rätt att undanta uppgifter som rör företagshemligheter i de handlingar som tingsrätten eventuellt beslutar att Carnegie ska lämna ut till HQ. Genom uppgörelsen uppnådde Carnegie det man eftersträvat i editionsprocessen. Följaktligen är Carnegie vinnande part i den del av målet som rör företagshemligheter och ska ha full ersättning för sina kostnader förenade härmed.

13 13 HQ HQ har bestritt Carnegies yrkande om ersättning för rättegångskostnader. HQ har anfört att för det fall tingsrätten skulle anse att Carnegie har rätt till sådan ersättning är yrkat belopp oskäligt högt. HQ har vidare anfört i huvudsak följande. Enligt 18 kap. 5 RB ska part som återkallat sin talan ersätta motparten för dennes kostnader om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt. Det är i förevarande fall inte fråga om avskrivning efter återkallelse; begäran om edition kvarstår. Däremot har editionsbegäran kunnat begränsas avsevärt i och med att handlingarna erhållits på grundval av editionsbeslut mot bland andra EBM, SEB och OMX. Utfallet av det editionsbeslutet måste beaktas vid beslut i kostnadsfrågan. Carnegie har inte haft fog för sina invändningar. HQ har riktat yrkande mot två tredje män EBM och Carnegie som HQ har haft anledning att tro innehade handlingar som kunde antas ha betydelse som bevis. Båda parter har varit skyldiga att utge handlingarna och förutsättningar för beviljande av edition har förelegat. Undantagsregeln i 18 kap. 5 andra stycket RB är tillämplig när sökanden återkallat sin talan efter att ha uppnått sitt syfte med processen genom ingripande av utomstående antingen genom att sådant ingripande tvingar svaranden till visst agerande, eller genom att den utomstående på annat sätt uppfyller kärandens syfte. Såväl den förväntade utgången i sakfrågan som orsaken till HQ:s begränsningar till några enstaka grupper av handlingar ger stöd för att tillerkänna HQ ersättning för dess rättegångskostnader. HQ har i fråga om de handlingar som inte längre begärs från Carnegie erhållit handlingarna från annan tredje man. Så har skett genom editionsbeslutet mot EBM och verkställighet av beslutet i huvudsak genom Kronofogdemyndighetens försorg. Det förhållandet att HQ har drivit parallella editionsprocesser har varit uppenbart

14 14 befogat för tids vinnande men också med hänsyn till att HQ inte vetat i vilken utsträckning de olika parterna innehaft efterfrågade handlingar. I fråga om editionsansökan mot EBM har HQ också bedömt möjligheten att få ut handlingarna som osäker med hänsyn till förundersökningssekretessen. Tingsrätten meddelar följande BESLUT Slut 1. Carnegie föreläggs att senast fyra veckor efter att detta beslut vunnit laga kraft till tingsrätten ge in: a) i Appendix 2, bilaga 1, angivet utdrag ur bankens handlarsystem ORC för samtliga positioner (derivat och aktier) för varje handelsdag under perioden från och med den 19 till och med den 31 december 2007 samt för den 4 april 2008, b) samtliga bankens interna underlag för HQ:s beräkningar som ligger till grund för det kapitalkrav för marknadsrisk som uppgetts i årsredovisningar avseende räkenskapsåren 2007, 2008 och 2009, c) anteckningar och andra handlingar avseende möte den 18 december 2008 med HQ-anställda, däribland Fredrik Crafoord, Nina Hernberg och Agneta Norgren, vid vilket Johan Dyrefors och/eller Anders Torgander och/eller annan medlem av KPMG:s revisionsteam redovisade sin bedömning av tradingsportföljens värde, i den utsträckning Carnegie innehar sådana handlingar, samt d) uppgift om hur stora exponeringar banken hade mot var och en av de kunder och kundsfärer som anges enligt tabell, bilaga 2, vid i den vänstra kolumnen i tabellen angivna datum. Carnegie ska ha rätt att i de handlingar som lämnas ut undanta uppgifter, såvitt avser handlingarna under p. b) (p. 21 i aktbil. 291), som inte helt eller delvis rör kapitalkrav

15 15 för marknadsrisk eller i övrigt uteslutande rör tradingportföljen, samt såvitt avser handlingarna under p. d) (p. 65 i aktbil. 291), rätt att undanta namnen på de enskilda kunderna, dock att enskilda kunder som tillhör en kundsfär ska anges under en anonymiserad kundsfärsbeteckning. Såvitt avser editionsyrkandet i övrigt ska Carnegie äga rätt att undanta de eventuella uppgifter som inte, helt eller delvis, rör tradingportföljen. 2. HQ ska ersätta Carnegie för dess kostnader i mål T med kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för detta beslut till dess betalning sker. 3. HQ ska ersätta Carnegie för dess kostnader i mål T med kr, varav kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 räntelagen från dagen för detta beslut till dess betalning sker. Skäl HQ har framställt yrkande om edition i flera mål. Tingsrätten prövar nu editionsfrågan i ett sammanhang och har inte uppfattat att någon uppdelning av frågan med avseende för de olika målen är motiverad. Tingsrätten prövar först HQ:s editionsyrkande och därefter frågan om ersättning för kostnader. Yrkandet om edition Den som innehar en skriftlig handling som kan antas ha betydelse som bevis är enligt 38 kap. 2 första stycket RB skyldig att förete den. Bestämmelsen är inte begränsad till att avse parterna i ett mål utan kan även avse tredje man. Det krävs inte att handlingen har ett högt bevisvärde utan den som innehar handlingen kan bli skyldig att lämna ut den så snart omständigheterna talar för att handlingen i vart fall får ett visst mindre värde vid prövningen av den materiella frågan (se t.ex. NJA 1998 s 590 (I)).

16 16 I bestämmelsen anges vissa undantag från skyldigheten att utge handlingar som har bevisrelevans. Bland annat gäller att om en handlings innehåll är sådant att dess yppande skulle innebära uppenbarande av en yrkeshemlighet är den som innehar handlingen skyldig att förete den endast om det finns synnerliga skäl. Tingsrätten konstaterar härvid att parterna har enats om att Carnegie ska ha rätt att undanta känsliga uppgifter, se vidare nedan. HQ har väckt talan om skadeståndsskyldighet mot svarandena bl.a. på grunden att svarandena förfarit oaktsamt vid fullgörandet av sina respektive uppdrag genom att de under flera år insett eller borde ha insett att underkapitalisering förelåg i banken, men dolt denna genom att använda en felaktig och regelstridig modell vid värderingen av tradingportföljen och lagt denna värdering till grund för den externa redovisningen. Svarandena har i samtliga fall bestritt såväl förekomsten av de omständigheter och förhållanden i banken som föranlett FI att återkalla bankens verksamhetstillstånd som att de har eller borde ha ägt kännedom om omständigheterna. Mot bakgrund av svarandenas invändningar mot HQ:s påståenden samt den omfattande bevisbörda som åvilar HQ finner tingsrätten att de av HQ begärda handlingarna kan antas äga betydelse som bevis i målet. Tingsrätten finner vidare att yrkandet om utfående av handlingarna är tillräckligt preciserat och utformat på ett sådant sätt att ett utlämnande är praktiskt möjligt. Det har inte framgått att de av HQ efterfrågade anteckningarna under p. c) utgör sådana minnesanteckningar som inte omfattas av editionsplikt, varför föreläggandet även ska innefatta dessa om och i den utsträckning sådana anteckningar innehas av Carnegie. Det noteras att tingsrätten, även för det fall att handlingarna skulle anses utgöra minnesanteckningar i den mening som avses enligt den aktuella bestämmelsen, är av uppfattningen att det med hänsyn till handlingarnas betydelse som bevisning föreligger synnerlig anledning att förplikta Carnegie att lämna ut handlingarna. Inte heller i övrigt finner tingsrätten att de invändningar som Carnegie anfört utgör hinder mot bifall.

17 17 Förutsättningar föreligger således att bifalla talan om edition med stöd av 38 kap. 2 och 4 RB. Tillhandahållandet av handlingarna bör ske genom att de lämnas till rättens kansli (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, april 2015, Zeteo, kommentaren till 38 kap. 5 med hänvisning). Carnegie ska därför föreläggas att lämna in handlingarna till tingsrätten. Skäl saknas att bifalla HQ:s yrkande om att beslutet får verkställas utan hinder av att det inte vunnit laga kraft. Carnegie bör få tid på sig att ta fram handlingarna. Denna tid bestäms till fyra veckor. Carnegies begäran att ett utlämnande ska ske först i nära anslutning till kommande huvudförhandling kan dock inte godtas, inte minst eftersom det skulle äventyra genomförandet av denna. Parterna har enats om att Carnegie, vid ett eventuellt editionsföreläggande mot banken, ska ha rätt att i de handlingar som lämnas ut undanta känsliga uppgifter. Carnegie har i enlighet härmed hemställt att ett eventuellt editionsföreläggande förenas med en rätt för Carnegie att undanta uppgifter i enlighet med parternas överenskommelse. Såvitt tingsrätten uppfattat det är parterna alltså överens i denna del och föreläggandet utformas i enlighet härmed. Ersättning för kostnader HQ har i den nu aktuella delen riktat yrkande om edition mot Carnegie, som inte är part i målen. I fråga om kostnader gäller att 18 kap. RB inte är direkt tillämplig eftersom den aktuella prövningen avser annan än part. Högsta domstolen har dock tillämpat RB:s regler om rättegångskostnader analogt i liknande situationer med motiveringen att det i de fall där editionssvaranden bestrider yrkandet uppkommer en rättegångsliknande situation med två motstående parter (se NJA 2012 s. 289 och NJA 2012 s. 628). I förevarande fall gäller att HQ:s yrkande om edition, så som det slutligen har formulerats, har bifallits. I den delen har HQ således vunnit.

18 18 Det yrkande som slutligen prövats av rätten avser dock endast en mycket begränsad del av det inledningsvis genom skrift den 10 juli 2012 framställda editionsyrkandet, vilket HQ vid två tillfällen har justerat. Detta har skett dels genom HQ:s inlaga den 13 mars 2013 och dels sedan tingsrätten genom beslut den 30 september 2013 prövat och bifallit HQ:s editionsyrkande mot EBM genom inlaga den 26 augusti 2014, då HQ slutligt bestämde sitt yrkande i enlighet med vad tingsrätten nu har prövat. Fråga är vilken betydelse som ska tillmätas HQ:s justeringar. Enligt 18 kap. 5 andra stycket RB ska en part som återkallar sin talan ersätta motpartens rättegångskostnader, om inte särskilda omständigheter föranleder att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt. Enligt tingsrätten får de åtgärder som HQ vidtagit vid en analog prövning i enlighet med den aktuella bestämmelsen betraktas som återkallelse av talan. Huvudregeln föreskriver att en part som återkallar sin talan ska förpliktas att ersätta motpartens rättegångskostnader. Till undantagsfallen hör att käranden återkallar sin talan på grund av att svaranden efter talans väckande har fullgjort det anspråk som har gjorts gällande i rättegången. Såvitt avser HQ:s första justering den 13 mars 2013 har inte framkommit annat än att den gjordes i syfte att undvika att editionsfrågorna blev onödigt tyngande och att prövningen av målet i sak skulle fördröjas. Justeringen innebar enligt HQ en högst påtaglig reducering av begärda handlingar. HQ har även, som tingsrätten uppfattat det, gjort gällande att åtgärden syftade till att tillmötesgå Carnegies invändningar och på så sätt underlätta prövningen. Tingsrätten finner så långt att omständigheterna i det skedet, även med godtagande av vad HQ anfört som syftet med åtgärden, överhuvudtaget inte motiverar en tillämpning av undantagsregeln i 18 kap. 5 andra stycket RB. Tingsrätten konstaterar vidare att HQ:s andra justering av editionsyrkandet den 26

19 19 augusti 2014 var en direkt följd av att tingsrätten bifallit HQ:s yrkande om edition mot EBM. Utgångspunkten är att editionstalan mot Carnegie blev ändamålslös i den utsträckning som HQ fick ut aktuella handlingar från EBM. Enligt HQ är undantagsregeln i 18 kap. 5 andra stycket RB därmed tillämplig. HQ har i denna del anfört att det var befogat att framställa yrkande om edition, förutom mot EBM m.fl., även gentemot Carnegie. HQ anser att det valda tillvägagångssättet var välgrundat eftersom förutsättningarna för edition i förhållande till EBM bedömdes vara mer begränsade samt att det skulle inneburit en påtaglig risk för kraftiga förseningar att avvakta utfallet av en prövning gentemot EBM. Oavsett hur HQ resonerat vid editionstalans väckande gäller enligt tingsrätten att bolaget har haft möjlighet att avvakta utfallet av en prövning gentemot EBM, men har valt att inte göra det. Vid denna bedömning måste beaktas att en editionssökande som en allmän utgångspunkt inte bör tillgripa editionsmöjligheten om det är möjligt att på ett enklare och mindre ingripande sätt erhålla handlingarna (se RH 1996:121; även Peter Westberg, Anskaffning av bevisning i dispositiva tvistemål, Norstedts, 2010, s. 247 ff.). HQ har fullt ut kunnat överblicka tänkbara konsekvenser av att föra talan om edition mot flera motparter samtidigt avseende samma handlingar. I detta ingår att HQ har varit medvetet om risken för att yrkandet mot Carnegie skulle kunna bli ändamålslöst. Å andra sidan gäller att aktuella förhållanden har legat helt utanför Carnegies kontroll. HQ har vidare invänt att Carnegie saknat fog för sina invändningar. Tingsrätten finner dock inte visat annat än att Carnegie har haft skäl att försöka undvika editionsföreläggandet och således fog för att bestrida yrkandet. Yrkandet var inledningsvis mycket omfattande och det hade enligt tingsrätten sannolikt medfört sådana konsekvenser för Carnegie att bolagets ansträngningar för att undvika det måste anses motiverade i och för sig. En annan fråga är huruvida omfattningen av det arbete som nedlagts kan anses fullt ut motiverat, se vidare nedan.

20 20 Enligt tingsrätten gäller så långt att risken för att yrkandet skulle komma att förlora sitt ändamål måste bäras av HQ. Parterna har även uppehållit sig kring frågan vilket utfallet kan antas ha blivit vid en slutlig prövning av editionsyrkandet. Härmed avses en prövning av det yrkande som HQ formulerade enligt skriften den 13 mars Om käranden i ett mål om utfående av en lös sak återkallar sin talan därför att denna har förstörts genom en olyckshändelse under rättegången eller annars sådana omständigheter har inträffat under rättegången att ett vidhållande av talan skulle vara ändamålslöst och det kan antas att kärandens talan skulle ha bifallits, kan enligt förarbetena till rättegångsbalken anledning föreligga att kvitta kostnaderna eller i något fall tillerkänna käranden gottgörelse för sina kostnader (jfr NJA II 1943 s. 231). I doktrinen har olika meningar framförts i vilken utsträckning det finns anledning att bedöma och beakta sakens utgång vid en tänkt slutlig prövning (se Fitger m.fl., Rättegångsbalken, april 2015, Zeteo, kommentaren till 18 kap. 5 samt Peter Westberg, Rättegångskostnadsansvar och riskfördelning, JT 1995/96, s. 381ff.). Enligt tingsrätten får rättsläget anses oklart. De av parterna anvisade avgörandena ger, menar tingsrätten, under alla förhållanden ingen vägledning här (se bl.a. NJA 1975 s. 155, NJA 1980 s. 53 och NJA 1983 s. 576). Även med godtagande av att det finns ett utrymme för att beakta ett tänkt utfall av en sakprövning är förhållandena i förevarande fall av sådan karaktär att det framstår som betänkligt att göra det. HQ har i denna del bl.a. hänvisat till tingsrättens prövning av editionsyrkandet gentemot EBM. Förutsättningarna för editionsprövningen skiljer sig dock eftersom det yrkande som riktades mot EBM prövades enligt 38 kap. 8 RB. Oaktat att den prövningen delvis skulle sammanfalla med en prövning av det aktuella yrkandet t.ex. omfattar även en prövning enligt 38 kap. 2 RB frågan om bevisbetydelse så gäller att denna innefattar ett antal tillkommande frågeställningar. Den aktuella saken avsåg vidare en mycket omfattande, komplex och svårbedömd editions-

21 21 prövning. En välgrundad prognos låter sig i det aktuella fallet inte göras utan en mer ingående sakprövning. Tingsrätten finner sålunda att det inom ramen för prövningen av rättegångskostnadsfrågan saknas tillräckliga förutsättningar för att göra en hållbar förutsägelse om ett slutligt utfall av sakprövningen. Med hänsyn till de övriga skäl som tingsrätten redovisat enligt ovan framstår det inte heller som motiverat för tingsrätten att inlåta sig i en sådan prövning. Sammantaget gäller enligt tingsrätten att det saknas tillräckliga skäl att frångå huvudregeln, dvs. att HQ i den aktuella situationen ska ersätta Carnegie för dess rättegångskostnader såvitt avser återkallade delar. Sammanfattningsvis gäller att parterna ömsom vunnit, ömsom förlorat men Carnegie får, i enlighet med vad tingsrätten redovisat ovan, vid en samlad bedömning anses som vinnande. Carnegie ska därför tillerkännas skälig om än något jämkad ersättning för rättegångskostnader. Skälig ersättning Ersättning för rättegångskostnad ska enligt 18 kap. 8 RB fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud eller biträde, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Det är inte tillräckligt att beloppet inte framstår såsom oskäligt. Ersättning ska bestämmas med hänsyn till bl.a. målets beskaffenhet och omfattning samt till den omsorg och skicklighet med vilken arbetet har utförts. Därvid kan även beaktas sådana omständigheter som tvisteföremålets värde och den betydelse som målets utgång i övrigt haft för parten. Carnegie har yrkat ersättning med kr, varav kr avser ombudsarvode och kr avser eget arbete. HQ har invänt att Carnegies yrkande är oskäligt högt och att begärt belopp inte kan anses skäligen påkallat för att tillvarata Carnegies rätt. HQ har för egen del yrkat ersättning för kostnader som uppkommit i samband med begäran om edition mot Carne-

22 22 gie med kr inklusive mervärdesskatt, varav kr avser ombudsarvode och kr avser kostnad för experten Michael Nylén. I de delar som tingsrätten prövat slutligt har HQ fått fullt bifall. Även med beaktande av att HQ därmed vunnit bifall i tvistiga frågor gäller att tingsrättens prövning endast avsett en helt begränsad del av det ursprungligen framställda yrkandet. Utgångspunkten för bedömningen är i stället att den huvudsakliga editionstvisten har avsett det inledningsvis framställda editionsyrkandet som var mycket omfattande, komplext och svåröverblickbart. Vid tingsrättens övergripande bedömning har Carnegie ansetts som i huvudsak vinnande. Carnegies kostnadsanspråk är oaktat detta mycket högt. Det noteras att Carnegies kostnadsyrkande omfattar en arbetsinsats som vida överstiger vad HQ i egenskap av editionssökande har lagt ned. I Carnegies anspråk ingår ett omfattande arbete med målets förberedande. HQ har invänt att rätten till ersättning endast kan avse editionsprocessens förberedande samt att det överhuvudtaget inte fanns någon process innan HQ hade framställt editionsyrkandet. Enligt tingsrätten finns det, även i en situation såsom den nu aktuella, i och för sig utrymme för ersättningsanspråk som avser tiden före editionstalans väckande. Tingsrätten delar dock HQ:s uppfattning att rätten till ersättning förutsätter en konkret koppling till en förestående tvist. Även med utgångspunkt från den dokumentation som Carnegie ingett, avseende parternas mellanhavanden innan HQ väckte talan, framstår kopplingen till denna tvist som mer perifer och synes endast konkretiserad i Carnegies allmänt utformade hänvisningar till HQ att väcka talan vid tingsrätten. Mot denna bakgrund kan kostnaderna inte anses ha ett tillräckligt samband med förevarande process. Såvitt avser parts eget arbete gäller på motsvarande sätt att detta inte kan anses direkt påkallat av rättegångens förberedande utan snarare förorsakat av mellanhavandet i övrigt mellan parterna.

23 23 Carnegie har som tingsrätten noterat ovan haft fog för att bestrida yrkandet och det förvisso omfattande arbete som bolaget lagt ned inledningsvis under rättegången är enligt tingsrätten i paritet med yrkandets karaktär och omfattning. Kostnader hänförliga till Carnegies svaromål och övrigt nedlagt arbete fram till dess att HQ justerade sitt yrkande, får därför i stor utsträckning anses skäligen påkallat. Editionsyrkandet har väsentligen inskränkts och förenklats genom HQ:s justering av den 13 mars 2013, vilket även enligt Carnegie avsåg merparten av det ursprungliga editionsyrkandet. En ansenlig del av Carnegies kostnader är dock hänförlig till tiden därefter. Tingsrätten noterar att Carnegies efterkommande inlagor innehåller upprepningar och även i övrigt framstår som överlastade. Tingsrätten noterar t.ex. att Carnegie genomgående ägnat stort utrymme åt omfattande redogörelser för gällande rätt samt mycket ingående redogörelser för rättslig argumentation. I omfattning och grundlighet går Carnegies nedlagda arbetsinsats särskilt med avseende för tiden efter HQ:s justering den 13 mars 2013 utöver vad som kan anses skäligen påkallat, även med beaktande av frågans omfattning och komplexitet. Ett talande exempel är Carnegies senaste yttrande av den 12 december 2014; för arbete förenat med upprättandet av denna skrift ensamt har Carnegie begärt ersättning med kr. Det framstår inte heller som motiverat att i den utsträckning som Carnegie redovisat lägga ned omfattande kostnader för arbete hänförligt till att följa andra processer. Det har t.ex. inte framgått att kostnaderna hänförliga till pp. xxii, xxiii, xxiv, xxvii, xxviii och xxix i Carnegies kostnadsräkning har varit skäligen påkallade för tillvaratagande av Carnegies rätt. Såvitt avser kostnader hänförliga till parternas frivilliga överenskommelse om hantering av känslig information gäller enligt tingsrätten följande. Enligt 18 kap. 8 första stycket in fine RB anses förhandling för biläggande av tvistefråga som har omedelbar betydelse för partens talan såsom åtgärd för rättegångens förberedande. I enlighet

24 24 med grunderna för den bestämmelsen finner tingsrätten att Carnegies anspråk, med hänsyn till utgången, får godtas även i den delen eftersom bolaget ansetts i huvudsak ha vunnit. Tingsrätten har ingen erinran mot anspråket avseende ersättning för Carnegies egna arbete för tiden efter talans väckande. Sammanfattning Tingsrätten finner sammantaget att Carnegie ska tillerkännas skälig men jämkad ersättning såsom i huvudsak vinnande. Tingsrätten bestämmer mot bakgrund av vad som anförts ovan skälig ersättning till Carnegie till kr, varav kr avser ombudsarvode och kr avser Carnegies eget arbete. På beloppet utgår ränta. Såvitt avser kostnader fördelas dessa i lika delar mellan å ena sidan mål om olaglig vinstutdelning (T ) samt å andra sidan skadeståndsmålet (T ). HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV436) Den som vill överklaga beslutet ska först anmäla missnöje hos tingsrätten. Anmälan om missnöje ska göras muntligen eller skriftligen inom en vecka från den dag då den som vill överklaga beslutet fick del av det. Den som inte anmäler missnöje har förlorat sin rätt att överklaga. Efter att anmälan om missnöje gjorts ska också ett överklagande ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag då den som vill överklaga beslutet fick del av det. Det måste stå i överklagandet att det riktar sig till Svea hovrätt. Om överklagande görs inom en vecka från det att den som vill överklaga fick del av beslutet behövs inte någon särskild missnöjesanmälan. Prövningstillstånd krävs. Som ovan Veronika Lundström Protokollet uppvisat /

25 Bilaga 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Enhet 52 INKOM: MÅLNR: T AKTBIL: 293

26

27 Bilaga 2 Bilaga 2 Datum för årsstämma i HQ Enskilda kunders exponeringar AB och beslut om vinstutdelning 4 april GTM 2. Douglas-sfären 3. Hans Ståhlgren 4. J Thorell med bolag 3 april GTM 2. Rutger Arnhult med bolag 3. Douglas-sfären 4. J Thorell med bolag 5. Sten Mörtstedt-sfären 6. Piehl-sfären 15 april Riccardo Sforzini 2. Alexander Shaps med bolag 3. Johan Markensten och Riccardo Sforzini 4. Rutger Arnhult med bolag 5. GTM 6. Tino Goetze med bolag 7. Piehl-sfären 8. J Thorell med bolag 9. Douglas-sfären 10. Thoms Krishan med bolag 11. Agne Andreasson 12. Pejoni Förvaltning AB 13. Henrik Wiman med bolag 14. Sten Mörtstedt-sfären 15. Hans Ståhlgren 16. Stefan Dahlbo-sfären 17. Andreas Uller 18. Jesper Bülow 19. Anders Böös-sfären 20. Sven Fällman

28 Bilaga 3 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - BESLUT UNDER RÄTTEGÅNG MED MISSNÖJESANMÄLAN (prövningstillstånd krävs) DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens beslut ska anmäla detta muntligen eller skriftligen hos tingsrätten (missnöjesanmälan). Muntlig anmälan måste ha skett inom en vecka från den dag då beslutet delgavs. Skriftlig anmälan ska ha kommit in till tingsrätten inom samma tid. Försummas detta får beslutet inte överklagas. Om den som gjort missnöjesanmälan vill fullfölja överklagandet ska han eller hon göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av beslutet. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. det beslut som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för beslutet, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens beslut som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av beslutet. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.