Vår ordförande om En spännande verksamhetsutveckling är på gång Årets händelser och verksamhet...5

Transkript

1

2 Vår ordförande om En spännande verksamhetsutveckling är på gång... 3 Årets händelser och verksamhet...5 En kort sammanfattning av året... 5 Ökad dialog med våra medlemmar... 6 Samverkan ger resultat... 7 Våra mötesplatser är populära Intressebevakningen varierar för varje år Kurs- och konferensverksamheten under året Våra projekt Övriga verksamheter inom Kommunförbundet Övrigt Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar till balans- och resultaträkning Revisionsberättelse

3 En spännande verksamhetsutveckling är på gång Förstärkt politisk dialog Det som varit mest utmärkande för verksamhetsåret 2005 är den förstärkta politiska dialogen mellan Kommunförbundet och kommunerna. Vid medlemsdialogerna med kommunerna framgick att det finns olika definitioner av vad vi lägger in i begreppet region och regional utvecklingspolitik. En tillväxtregion är ett geografiskt eller funktionellt samverkansområde inom ett län eller mellan flera län. Den regionala tillväxtförmågan kan uttryckas som summan av de lokala nivåernas funktionella samarbete upphöjt i kvadrat eftersom helheten blir större än summan av delarna. Sådant regionalt samarbete växer fram underifrån utifrån kända lokala behov t ex genom samverkansorgan. Den regionala utvecklingspolitiken Den regionala utvecklingspolitiken kommer i framtiden att ägas av den politiska nivån i länen. Ansvarskommittén kommer 2007 att lägga sitt förslag om ändringar i nuvarande ansvarsfördelning mellan statlig, regional och kommunal nivå. Länsgränserna suddas i praktiken ut redan nu och begreppet statlig regionalpolitik har ersatts av begreppet regional utvecklingspolitik. Statens utjämnande åtgärder sker till största delen genom inkomst och kostnadsutjämningen mellan kommuner och landsting i riket. Regional tillväxt däremot sker i högre grad tack vare den sammanlagda lokala nivåns egen växtkraft än tack vare statliga utjämningsbidrag. Ett strategiskt programarbete utifrån en gemensam regional utvecklingspolitik måste därför läggas under ett medborgerligt inflytande som går att identifiera lokalt och regionalt. Hur ska annars kommunmedborgaren- arbetare liksom företagare- kunna utkräva ansvar för hur det skapas arbetstillfällen, kompetensutveckling och ett bra företagsklimat i länet? Ett underifrånperspektiv är viktigt Länsstyrelsens statliga tillsynsroll gentemot kommunerna är svår att kombinera med rollen som samordnare av utvecklingsarbete för regional tillväxt. Med Länsstyrelsen som programskrivare finns alltid en risk för ett uppifrån perspektiv där tillsynsrollen lyser igenom. Det finns större möjligheter att kommunerna känner igen sig i programarbeten, som RTP och RUP, när de har tagits fram i ett underifrånperspektiv till exempel i ett samverkansorgan. 3

4 Förberedelser för ett Regionförbund Västernorrland Kommunförbundets faktasamling och seminarier 2005 om Kommunala Samverkansorgan och erfarenheter från nuvarande regionförbund bidrog till tydliga viljeyttringar från partierna under året. Vid Samverkansforums möte den 18 november hade samtliga partier meddelat en önskan att inleda beslutsförberedelser för ett Regionförbund Västernorrland utifrån direktionsmodellen och en stegvis uppbyggnad av övertagande ansvarsområden. Kansliet har nu uppdraget att inleda processen tillsammans med ledande tjänstemän på Landstinget och Länsstyrelsen. Ett spännande verksamhetsår 2005 har avslutats med en öppning mot ett än mer spännande verksamhetsår Christer Nilsson Styrelseordförande 4

5 En kort sammanfattning av året Året som gått har präglats av dialogen med kommunerna där meningen med Kommunförbundet har diskuterats grundligt och väl. Samtidigt med dialogen har vi målmedvetet fullföljt våra åtaganden enligt verksamhetsplanen och bedömer att vi har uppfyllt de flesta av våra målsättningar. Vi har förstärkt vår omvärldsbevakning av ansvarskommitténs arbete och regionfrågans utveckling genom att skriva ett KSO-studiematerial till de politiska partierna i länet samt anordnat två KSO-seminarier. Vi har genomfört medlemsdialoger i alla kommuner och medlemsenkäter till våra nätverksgrupper och därigenom skaffat oss en bild av kommunernas önskemål i framtiden. Våra EU-projekt med IT inriktning har hämtat hem en hel del pengar till kommunerna för redan planerad verksamhetsutveckling; en gemensam skolportal och ett handläggnings- och dokumentationssystem. Socialpresidiet har skapat ett samverkansforum tillsammans med Landstingets hälso- och sjukvårdsdelegation. Miljöpresidiet har verkat för ett bättre samarbete med Länsstyrelsen och även fortsatt det framgångsrika samarbetsprojektet kring egenkontroll enligt miljöbalken. Kulturforum har krävt och erhållit ett ökat kommunalt inflytande genom förlängning av Landstingets kulturutredning. Kommunförbundets styrelse har initierat ett förslag om förändrat huvudmannaskap för naturbruksgymnasiet där man förordar ett kommunalt övertagande och bildande av kommunalförbund. 5

6 Ökad dialog med våra medlemmar Medlemsdialogen har gett klarare riktlinjer Under året har vi genomfört en medlemsdialog med alla kommunerna i länet där kommunstyrelserna i huvudsak varit målgrupp. Det här har skett på två olika sätt. Dels i form av framtidscaféer med processledare från vårt kansli och dels som mer traditionella möten. I medlemsdialogen framgick att kommunerna har hög medvetenhet om behovet av att samverka över kommun- och länsgränserna. De anser också att det är viktigt att all samverkan är behovsstyrd och utgår från meningsfulla geografiska och innehållsmässiga samarbetsområden. Man diskuterade också det fortsatta behovet av Kommunförbundet Västernorrland och konstaterade att om det bildas ett regionförbund på länsnivå behöver länet sannolikt inget eget kommunförbund. Medlemsdialogen visar också att det finns ett ökande behov av kommunal omvärlds- och intressebevakning och att många har hög tilltro till Sveriges kommuner och Landsting på nationell nivå. Att Kommunförbundet Västernorrland bedriver intressebevakning genom yttranden till statliga utredningar samt utövar påtryckningar på andra huvudmän är däremot inte särskilt välkänt. Kommunerna visar också varierande kunskaper om att Mid Sweden Office utför omvärlds- och intressebevakning på Brysselnivå. Däremot känner de flesta till EuropaForums politiska samarbete i de fyra nordliga länen och att våra politiska rapportörer framgångsrikt har bedrivit intressebevakning om den framtida sammanhållningspolitiken. Medlemsenkät genomförd FoU Västernorrland fick i början av året uppdrag av kansliet att genomföra en enkätundersökning bland länets kommuner kring deras uppfattning om och behov av Kommunförbundet Västernorrland. Enkäten vände sig till befintliga nätverk och samverkansgrupper och totalt besvarade 193 personer enkäten vilket motsvarar en svarsfrekvens på 63 %. Resultatet av enkäten kan sammanfattas i tre punkter. De minsta kommunerna använder sig av Kommunförbundet Västernorrland i högre utsträckning än de stora kommunerna. De är också mest nöjda och anser sig även ha det största behovet av Kommunförbundet i framtiden. Mötesplatser för erfarenhetsutbyte och till gemensamma projekt samt konferens- och seminarieverksamheten är de aktiviteter som används flitigast. Mötesplatserna fungera bra och man önskar behålla tillgången till sina mötesplatser i framtiden. 6

7 Det som efterfrågas och som man inte anser sig få hjälp med idag är omvärldsbevakning och intressebevakning. Man önskar också att Kommunförbundet blir bättre på att hitta finansieringsmöjligheter samt tar på sig rollen som projektledare i kommungemensamma utvecklingsprojekt. Samverkan ger resultat Samverkan sker i både politiskt tillsatta grupper och i gemensamma projekt. Samverkan kan utövas i form av gemensam intressebevakning eller som kvalitetshöjande insatser eller kompetensutveckling. Här följer några exempel på samverkan som kommit igång år Samverkansforum för regional utvecklingspolitik Kommunförbundets styrelse har sedan 2003 tillsammans med Landstingsstyrelsens presidium ett Forum för regional utvecklingspolitik, kallat Samverkansforum. Under våren 2005 tog detta Samverkansforum initiativet att lyfta upp regionfrågan igen och gav Kommunförbundets kansli uppdraget att göra ett studiematerial samt anordna seminarier om erfarenheterna från de KSO som bildats i landet. När detta hade genomförts och de politiska partiernas svar hade inkommit fattade samverkansforum beslutet att inleda ett nytt försök att bilda Regionförbundet Västernorrland. Samverkansforum menar att ett regionförbund kan göra regionala prioriteringar utifrån en lokalt förankrad utvecklingspolitik. Det gäller infrastruktur, kompetensutveckling och ökad sysselsättning. Samverkansforums politiska dialog medverkade också till styrelsens beslut att inleda en utredning om förändrat huvudmannaskap för Naturbruksgymnasiet i Västernorrland. Samverkansråd för socialtjänst, hälso- och sjukvård. Socialpresidiet har utifrån uppdrag i verksamhetsplanen inrättat ett samverkansråd runt gemensamma ansvarsområden. Motivet är att lösa gränsdragningsproblem och uppdatera behov och former för samverkan. Rådet har sammanträtt en gång under detta år och konstaterade då att man behöver samrådsträffar fyra gånger per år. Gemensamma utvärderingsinstrument av sjuksköterskeutbildningen och Hem för vård eller boende Kommunförbundet har i samverkan med kommunerna utvecklat en gemensam struktur dels för utvärdering av den verksamhetsförlagda utbildningen för sjuksköterskor, dels för utvärdering vid placering vid de gemensamt upphandlade HVB-institutionerna. Då alla kommuner använder sig av samma struktur kommer detta att underlätta att sammanställa resultaten för hela länet. Det medför i sin tur att man inför nästkommande gemensamma HVBupphandling har ett bra underlag för bedömning. När det gäller sjuksköterskeutbildningen kommer en sammanställning att utgöra en bra grund för kommande utvärdering av det gemensamma praktikavtalet. 7

8 Kulturforum har tagit fram en gemensam kulturvision Kommunförbundet, kommunerna och Landstingets utbildnings- och kulturförvaltning har bildat ett gemensamt kulturforum. Forumet bildades som ett resultat av ett långvarigt samarbete inom projektet Gemensam regional kulturplanering. Som värdegrund för Kulturforums samarbete har man under 2005 tagit fram ett gemensamt Kulturprogram för Västernorrland med en gemensam vision och gemensamma inriktningsmål. Värdegrunden i den gemensamma visionen är att Kulturen vilar på humanismens grundval och är en rättighet som tillhör alla Förbättrat samarbete mellan kommuner och Länsstyrelse på miljöområdet Samarbetet mellan kommunernas miljökontor och Länsstyrelsens miljöavdelning har gnisslat under ett antal år. Under året har de första stegen tagits för att förbättra samarbetet. Det finns nu en vilja från alla parter att förbättra dialogen. Från och med nu ska vi gemensamt se över hur tillsynen kan förbättras och effektiviseras. Miljöpresidiet och byggpresidiet slås samman Fler och fler kommuner slår samman sina förvaltningar och nämnder för miljö och bygg. Många frågor inom samhällsbyggnadsområdet berör båda verksamhetsområdena och därför har miljöpresidiet och byggpresidiet beslutat att från och med 2006 skapa en gemensam mötesplats för samhällsbyggnadsområdet. Gemensamt IT-stöd för samordnad vårdplanering Kommunerna har tillsammans med Landstinget genomfört en förstudie om förutsättningar för att införa ett gemensamt IT-stöd för vårdplanering. Det nya verktyget kommer bl.a. att öka säkerheten i informationsöverföringen och spara tid för de olika aktörerna. Man har tagit beslut om att fortsätta projektet med att förbereda ett införande av IT-verktyget. Kommunal vuxenutbildning på distans Samverkansprojektet mellan samtliga kommuner för vuxenutbildning på distans (Åskhöst) fick under 2005 en fastare länsstruktur med Timrå kommun som nav. Ambitionen är att utveckla verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningens ram. Skolledare för vuxenutbildning, pedagoger, tekniker och vägledare samverkade under året både om det gemensamma utbildningsutbudet och om produktion av nya utbildningar/kurser. Partnerskapet för Integration i Västernorrland De parter som undertecknat överenskommelsen om arbetsmarknadsintegration för utrikes födda har inlett sitt operativa samarbete genom att bilda ett partnerskap. Syftet är att stärka den praktiska tillämpningen av överenskommelsen. Ambitionen är att var och en av de 15 deltagande parterna skall nyttja sina regelverk på ett sådant sätt att integrationen underlättas. 8

9 Samverkan när det gäller barn i behov av särskilt stöd Under slutet av 2005 enades Kommunförbundet, Landstinget och Specialpedagogiska Institutet om att genom tydligare roll och ansvarsfördelning för barn i behov av särskilt stöd, förbättra verksamhetens kvalitet. Nätverket av kommunala samordnare i elevvårdfrågor kommer att träffa representanter för Landstinget och SIT vid ett första möte på Kommunförbundet i januari Förberedande samverkan inför en reformerad gymnasieskola 2007 Riksdagens beslut om en reformerad gymnasieskola från och med hösten 2007 kommer att få regionalpolitiska effekter och kan därför inte betraktas som endast en skolfråga. För att skapa en beredskap inför de förändrade förutsättningar som uppstår även till följd av det minskande elevunderlaget har kommunerna under året inlett ett förberedelsearbete för ökad planeringssamverkan. 9

10 Våra mötesplatser är populära Vi arrangerar mötesplatser för att skapa möjlighet för kommunens politiker, chefer och handläggare att utbyta erfarenheter kring frågeställningar som är aktuella i det dagliga arbetet. Genom erfarenhetsutbytet blir det också möjligt att kläcka idéer och hitta gemensamma nämnare för samverkan. Vissa grupper träffas under en kortare period med anledning av någon särskild fråga som är aktuell men de flesta träffas mer kontinuerligt. I den enkätundersökning som vi genomfört under året framkommer också att dessa tillfällen till möten är mycket uppskattade och efterfrågade av våra medlemmar. Några aktuella ämnen för mötesplatserna under året De teman och frågor som blir aktuella beror ofta på vad som händer i omvärlden. Det kan vara nya lagar, reformer eller föreskrifter som behöver arbetas med. Men det handlar också om enskilda kommuners egna behov och idéer som ger upphov till diskussioner, samarbeten eller projekt. Nedan ger vi exempel på några frågor som varit aktuella under året. Inköpsområdet Inköpscheferna från alla kommuner har under året arbetat med förberedelserna av ett gemensamt projekt kring miljöanpassad upphandling. Ett aktivt arbete med miljöanpassad upphandling är viktigt för att nå de regionala miljömålen. Det är också ett bra verktyg för att nå miljödriven tillväxt vilket omnämns i det regionala tillväxtprogrammet. Inköpscheferna har svårt att ställa miljökrav liksom att följa upp och utvärdera kraven. Under året har därför en projektbeskrivning utarbetats och arbetet för att hitta finansiering för projektet har påbörjats. Socialtjänsten: IFO-cheferna har valt att fokusera på att utveckla sitt eget arbete och har genom metoden Future café utvecklat en vision för sitt nätverksarbete. Förvaltningsekonomer och verksamhetsansvariga inom omsorg om funktionshindrade har under året gått in i ett projekt som leds av Sveriges kommuner och Landsting. Projektet syftar till att kvalitetssäkra verksamhetsmått och nyckeltal för att möjliggöra jämförelser med andra kommuner i Sverige. Skolan Skolpresidiets mötesplatser har under året behandlat teman, som t ex kvalitet i skolan, skolverkets inspektioner, samverkan mellan skola och arbetsliv, omvärldsorientering genom att belysa aktualiteter från utbildningsutskottet. Mötesplatserna ledde fram till att vi under våren anordnade seminariedagar i skoljuridik för länets skolpolitiker. 10

11 Våra mötesplatser 2005 Vi har arrangerat mötesplatser för följande grupper under året: Övergripande utvecklingsfrågor: kommunchefer ekonomichefer näringslivschefer chefstjänstemän på länsnivå ledande kommunalpolitiker kulturpolitiker kulturchefer Lärande & arbetsmarknad: skol-/utbildningspolitiker skolchefer kvalitetsnätverket/skolans utvecklingsledare kontaktpersoner för elevvården i kommunerna studie- och yrkesvägledare tjänstemän vid kommunernas arbetsmarknadsenheter EU-samordnare i skolan mötesplats för kommunala representanter i ungdomsfrågor mötesplats för personal inom kommunala uppföljningsprogram (KUP) och ungdomsgarantin (KUG). Integration: partnerskap för integration nätverket av kommunala integrationssamordnare Samhällsbyggnad: miljöchefer miljöhandläggare tekniska/statsbyggnads chefer renhållningschefer MBK/GIS-personal politiker och förvaltningschefer inom miljö och bygg räddningschefer IT-strateger Socialtjänst: politiker och förvaltningschefer inom socialtjänstens område Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) äldreomsorgschefer LSS-chefer IFO-chefer chefer inom socialpsykiatri ansvariga för resurscentra för utvecklingsstörda personer med ansvar för utveckling av kvalitetssystem förvaltningsekonomer Övriga inköpschefer 11

12 Intressebevakningen varierar för varje år En av Kommunförbundets fyra hörnpelare är att bedriva kommunal intressebevakning. Det kan innebära att vi utformar styrelsens remissyttranden till statliga utredningar eller att vi företräder kommunkollektivet på länsnivå i samrådsgrupper med till exempel Länsstyrelsen, Landstinget, Llänsarbetsnämnden, Vägverket, andra län eller organisationer. Vår roll att representerar kommunerna på länsnivå Vi representerar kommunerna i olika arbetsgrupper på länsnivå för att föra fram det kommunala perspektivet på den fråga som är aktuell. I vissa av dessa grupper har kommunerna även egna representanter medan vi i några grupper sitter som kommunal representation på styrelsens uppdrag eller via representation i styrgrupper enligt verksamhetsplan. Under 2005 har vi medverkat i nedanstående grupper. Övergripande utvecklingsfrågor: * Europaforum Norr politisk repr * Lilla Partnerskapet politisk repr * RTP sekretariat tjänstemannarepr * Kulturforum samt beredningsgrupp * Lokal Kooperativ Utveckling * MSO ägarråd, politisk repr * MSO ledningsgrupp och hemmaorg Samhällsbyggnad: * NTF * Projekt Miljölänet Västernorrland * Energikontorets styrgrupp * Projekt Hållbara transporter * Vision 2010, handl linje Livsmiljö * Viltvårdnämnden (via NTF) * Regionala rovdjursgruppen * Projekt Hållbara transporter Lärande & arbetsmarknad: * Regionala Kompetensrådet (LAN) * Visionsgrupp Arbetsmarknad och Kompetensförsörjning * Regionalt Utvecklings Nätverk vid Mittuniversitetet * Samverkan för pedagogisk utveckling, SAMPU * Växtkraft, styrgrupp * Entreprenör Västernorrland * Entreprenörskap i skolan * Beredningsgruppen till naturbruksgymnasiets samrådsgrupp * AV-Media, styrgrupp Integration: * Mångfald i Västernorrland Socialtjänst: * Regionala rådet Länsstyrelsen * Ledningsgruppen för FoU- Västernorrland * Samverkansråd hälso- och sjukvård * Hjälpmedelsgruppen 12

13 Några exempel på vår intressebevakning Kommunförbundet har yttrat sig i förlaget till nytt strandskydd I samarbete med Örnsköldsviks kommun har Kommunförbundet antagit ett yttrande som innebär att kommunerna borde ges större inflytande vid planeringen av strändernas utnyttjande. Vi anser att strandskyddet bör hanteras som andra riksintressen där kommunerna kan ge riktlinjer i sina översiktplaner. Nu tillåter inte utredningens direktiv detta varför vi även lämnade ett antal detaljsynpunkter på förslaget. En ny strukturfondsorganisation under utredning Ett delbetänkande av Högdahls utredning om en samlad strukturfondsorganisation presenterades under november Kommunförbundet uttalade tillsammans med Landstinget en stark kritik mot de centraliseringssträvanden som präglar utredningen. I det gemensamma yttrandet påtalas att endast den regionala nivån kan avgöra regionens behov av strukturfondsstöd och att det är olyckligt om strukturfondsutredningen tillåts föregå ansvarskommitténs arbete vad gäller regional indelning och funktion. Landstingets kulturutredning Landstingets kulturutredning avser att få kommunerna och Landstinget att samlas för ett gemensamt ansvar för lokal och regional kulturutveckling. Utredningen har pågått under två år och har efter en snabb avstämning på kommunalrådsnivå föreslagit ett antal regionala resurscentra där kommunerna blir utförare med Landstingets Kultur- och utbildningsdelegation som beställarnämnd. Förslaget kritiserades av Kommunförbundet utifrån bristande helhetssyn och avsaknaden av finansieringsmodell inför kommunernas åtaganden som utförare i regionala resurscentra. Landstinget som huvudman och beställare av kommunala kulturåtaganden är ingen självklarhet om man betänker vad som kan följa av Ansvarskommitténs förslag om förändringar i den regionala strukturen och ansvarsfördelningen. Kommunförbundets kommunala representanter i Kulturforum har därför krävt och beviljats att få ett aktivt remissinflytande på Landstingets kulturutredning fram till Naturbruksutbildningar och Räddningsgymnasiet. Under 2005 har Kommunförbundets styrelse initierat en utredning om behov och möjligheter av ett förändrat huvudmannaskap av naturbruksgymnasiet i Nordvik och Skedom. Tre tänkbara framtidsscenarier har skisserats varav alternativet att uppmana kommunerna att bilda ett kommunalförbund bedömdes som det lämpligaste. Utredningen har kompletterats med en bilaga med omvärldsorientering som beskriver konkurrenskraften hos länets naturbruksutbildning jämfört med de kringliggande länens utbud. 13

14 Utredningen bildar underlag till Kommunförbundets förfrågan om Kommunerna intresse att ingå i ett kommunalförbund för naturbruksutbildningarna där även Räddningsgymnasiet på Sandö kan ingå. Kompetensglappet inom yrkesutbildningarna Kommunförbundet har genomfört en undersökning som visar att betoningen av studieförberedande gymnasieutbildningar riskerar att leda till en bristsituation när det gäller yrkesutbildad personal i länet inom områden som är av betydelse för den lokala och regionala tillväxten. Utredningen har aktualiserats hos Lilla Partnerskapet vid Länsstyrelsen och i det Regionala Kompetensrådet. Den intressebevakning som inletts belyser behovet av en regional utvecklingspolitik som kan styra det samlade utbudet av gymnasieprogram, inriktningen av den kommunala vuxenutbildningen och tillgången till rätt KYutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. 14

15 Kurs- och konferensverksamheten under året Förändring av verksamheten Trots att våra medlemmar i enkätsvaren anger att våra kurser och konferenser är något som de uppskattar mycket så har deltagandet varit väldigt ojämnt de senaste åren. Den här trenden gäller inte bara i Västernorrland utan i hela norra regionen. En av anledningarna är att kommunerna inte har råd att skicka sin personal på utbildningar på samma sätt som tidigare. Under verksamhetsåret har vi haft kurs- och konferensdeltagare vilket är 335 färre än föregående verksamhetsår. Under 2003 hade vi bara 892 kurs- och konferensdeltagare medan vi år 2002 hade deltagare. Vi har blivit alltför sårbara i vår ambition att kunna finansiera en tjänst med intäkterna från kursverksamheten. Vår ambition att hålla låga kursavgifter har givit för låga intäkter och när vi höjt kursavgifterna har vi fått för lågt deltagarantal och underskott på kurserna. Kansliet har därför beslutat att lägga ned den intäktsfinansierade tjänsten som kurs- och konferensansvarig och inlett ett samarbete med Kommunförbundet i Gävleborg som kan erbjuda ett brett kursutbud för båda länen. I övrigt kommer våra respektive handläggare i ökad utsträckning själva arbeta med de kurser och konferenser som efterfrågas. Av årets deltagare deltog i de kurser som vi erbjudit och 135 stycken deltog i Gävleborgs kurser. Kurser och konferenser 2005 Nedanstående lista visar vilka kurser och konferenser vi har genomfört under året och ger en bra bild av den bredd som vi kunnat erbjuda både genom våra handläggares konferensverksamheter och genom det påbörjade samarbetet med Gävleborgs län. Våra egna kurser och konferenser - Partsgemensam lönepolitisk konferens i samarbete med Skl - Samtal som metod vid behovsbedömning - Miljöpresidieträff vår och höst - Samhällsplanering för en hållbar utveckling i hela länet* - Miljöseminarium Green Innovation in Action - Samverkan inom länets avfallsverksamhet - Utbildningar i egenkontroll för företag - Byggpresidieträffar vår och höst - FoU-dagen: Omsorg om funktionshindrade - Familjehemsdag Individuell plan enligt 10 LSS* - Miljöbalksdagar - Är du tagen på sängen? Seminariedag om EU 15

16 - Skolpresidiekonferenser vår och höst - Konferens med inriktning mot omsorg om utvecklingsstörda - Ett seminarium om Kommunala samverkansorgan - Unga utanför - Barns behov i centrum - Läkemedel för äldre - Miljöchefsträff - Skoljuridik - Lösningbyggande metoder i socialtjänsten - Barngruppsledarutbildning - Samverkan inom länets avfallsverksamhet - Ekonomichefsträff med fortbildning om prop. God ekonomisk hushållning - Informationsteknikens betydelse för regional utveckling * dessa kurser har vi erbjudit i samarbete med Länsstyrelsen Kurser och konferenser i samarbete med Gävleborg - Styr och reglering av VA-verk - Kompetensutveckling för administrativ personal - Kommunallagen har ändrats igen! - Allmänna bestämmelser AB 05 Kurs med löneadministrativ inriktning. - Utvecklingsprogram för kommunala nämndsekreterare - Miljöbedömningar av planer och program - Städkurs för badhuspersonal - Temadagar dricksvattenproduktion för driftpersonal - Chefsakademi - EU:s ramdirektiv för vatten hur berörs vi? - Ny lagstiftning om god ekonomisk hushållning - Utbildnings-/diskussionsdag om bostadsanpassningsbidraget - ALEX arbetsledarutbildning - Avloppsteknik för driftpersonal - Temadagar för assistenter/kanslister inom räddningstjänsten - VA-ledningsteknik - Utbildning - kommunala nämndssekreterare* 16

17 Våra projekt 2005 Kommunförbundet har bedrivit fem projekt under året samt medfinansierat ytterligare fem projekt där vi ingår i styrgrupperna. De projekt som vi själva drivit är Egenkontroll för ditt företag 2005, E-faktura, Birra, Picybu samt Understand där de tre sistnämnda är projekt som vi driver tillsammans med europeiska partners. Du kan läsa mer om alla projekt nedan. Egenkontroll för ditt företag 2005 Fler än 60 företag och organisationer från länet har deltagit i ett projekt om egenkontroll enligt miljöbalken. I projektet har det ingått några kursdagar med information och diskussioner men också så kallade miljöråd. Vid dessa tillfällen har deltagarna träffats i mindre grupper för att lösa uppgifter om egenkontroll tillsammans och med stöd från en miljöinspektör och projektledaren. Alla verksamheter som kan ha en påverkan på människors hälsa eller miljön är skyldiga att bedriva egenkontroll enligt miljöbalken. Målet med projektet har därför varit att de deltagande verksamheterna ska bygga upp en fungerande egenkontroll eller komplettera den de redan har. Utvärderingen av projektet visar att deltagarna har haft stor nytta av projektet där de fått möjlighet att höja sin kunskapsnivå om egenkontroll för att uppfylla lagkraven i miljöbalken. Projektet har även medverkat till att deltagarna fått nya kontakter, till företagsutveckling och till att deltagarna inser de ekonomiska fördelarna med att ha ett bra miljöarbete. E-faktura projektet har skapat lärdomar Med det här projektet har vi velat hjälpa företag i regionen att skaffa sig förmågan att använda elektronisk fakturering i samband med leveranser till kommuner och andra företag. Målsättningen har varit att 45 små och medelstora leverantörer till kommunerna i länet ska kunna skicka e-fakturor inom två år från projektets slut. Vi kan redan nu konstatera att denna målsättning mycket sannolikt kommer att uppfyllas eftersom många företag som deltagit har förutsättningar att ta till sig den här nya administrativa hanteringen och också har påbörjat processen med att införa nya rutiner. Nytta även hos kommunerna Enligt utvärderingen har projektet varit bra och gjort nytta hos företagen och kommer att fortsätta att ha effekt på utvecklingen av företagens förmåga att e- fakturera. Det här kommer också i förlängningen kommunerna ha nytta av eftersom de hanterar stora mängder leverantörsfakturor varje år. Birra Broadband In Remote and Rural Area Det här projektet vill vara med och utveckla och realisera e-samhället i de glest befolkade områden som ingår i Norra Periferin, det vill säga norra Sverige, Finland och Norge, Island, Färöarna samt Highlands and Islands i Skottland. I 17

18 projektet jämför vi de bredbands- och servicelösningar som gjorts hos de deltagande regionerna och skapar därigenom ett erfarenhetsutbyte mellan regionerna i projektet. Vi i Västernorrland har dessutom en särskild pilotdel i projektet. Under året har vi påbörjat den särskilda informations- och utbildningsinsats som vi ansvarar för. Den vänder sig till småföretagare i regionen och syftar till att få dem att använda sig av IT-stöd i större utsträckning. Vi har skickat ut en inbjudan till 500 utvalda företag, som erbjuds ett personligt besök med en gratis genomgång av olika IT-verktyg som kan vara användbara för företaget. PICYBU Participation in Community for Young Broadband Users Det här projektets målsättning är att testa om olika media och bredbandslösningar kan bidra till att öka allmänhetens, och då särskilt ungdomars, medverkan i samhället och samhällsdebatten. Det ska också bidra till att upprätthålla och förbättra den offentliga sektorns e-service till allmänheten och det lokala näringslivet. Målet för alla partners är att nå steg tre av de fyra som definierats på utvecklingsstegen för offentlig e-service. Projektet bedrivs inom ramen för Norra Periferiprogrammet tillsammans med partners från Finland, Norge och Färöarna. Här i Västernorrland ligger fokus på två områden. Dessa är: utveckling av skolportaler för ökad tillgänglighet och kommunikation mellan skolan och hemmet moderna elektroniska ärende- och dokumenthanteringssystem som ska underlätta allmänhetens insyn och deltagande i lokalsamhället Effekter: Såväl skolportaler som ärende- och dokumenthanteringen har utvecklats snabbt i de aktiva kommunerna under Systemen kommer att sättas i drift i början av 2006 och några kommuner kommer att presentera ett web-diarium där allmänhet och press kan få information om inkomna ärenden till kommunen. Understand - Regional IT-statistik Understand vill skapa gemensamma indikatorer för att kunna mäta ITutveckling på regional nivå. De här indikatorerna ska göra det lättare för beslutsfattare att jämföra, utvärdera och se effekterna på regional nivå av ITinvesteringar av olika slag och därigenom vara till hjälp i framtida beslut. De områden som projektet fokuserar på är hur medborgarna och näringslivet använder sig av internet, vilken offentlig service som finns på nätet och hur utbyggnaden av bredband ser ut. Projektet leds av den Italienska regionen Emilia-Romagna och har partners från 9 regioner från sju olika länder. Vi är den enda svenska regionen som deltar och vi ansvarar för en enkätundersökning som berör IT-mognaden hos företag och 18

19 hushåll i Jämtland och Västernorrland. Projektet pågår till och med juli 2006 och finansieras bland annat av den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Regional statistik för första gången Vi har genom deltagande i det här projektet för första gången fått en IT-statistik specifik för Västernorrland och som beskriver allmänhetens och företagens ITmognad. En analys av denna statistik är en bra utgångspunkt för framtida ITstrategi för Västernorrland. Vid en större konferens på Regionkommittén i Bryssel i mars, presenterades deltagande regioners resultat. Västernorrlands situation fick vid denna konferens mycket positiv uppmärksamhet. Attraktiva arbetsplatser År 2005 är det sista av projektets aktiva tre år och i projektavslutningen ingick att hitta en arvtagare som kommer att förvalta projektets kunskapsbank av goda idéer och verktyg för arbetsmiljöarbetet. Två konsulter har fått uppdraget att bli projektets arvtagare efter ett noggrant rekryteringsarbete med intervjuer av fem sökande konsultföretag. Projektets arbete med att utveckla aktiva nätverk av privat och offentlig verksamhet har varit mycket lyckosam. Under år 2005 uppnåddes målsättningen att hitta hundra goda exempel på bra arbetsmiljöarbete i privat och offentlig verksamhet i länet. Arbetsplatserna har presenterats i nyhetsbrev och vid konferenser samt tilldelats belöningar och priser. Balans på ledande nivå Kommunförbundet medverkar i styrgruppen i ett tvåårigt jämställdhetsprojekt som initierats av Länsstyrelsen under Projektet genomförs tillsammans med tre av länets kommuner, Västernorrlands läns idrottsförbund, Länspolisen och SIF. Syftet är att genom kunskapshöjande insatser och attitydpåverkan öka andelen kvinnor i ledande ställning inom länets företag, i offentlig verksamhet samt i styrelser och bolag. Formerna för arbetet är att lyfta fram goda exempel och skapa bättre kontaktnät mellan kvinnor och män i ledande position. Mentorsprogram och självutvecklingsprogram, styrelseutbildning och rundabordssamtal är några delar i projektets metodbank. Equalprojektet Mångfald i Västernorrland Projektet som har löpt under tre år har efter projektets slut 2005 medverkat till att fem delprojekt fortsätter sin verksamhet inom reguljär verksamhet. Två utbildningsprodukter har tagits fram, Heja Jobbet, som är ett interaktivt verktyg som kan användas för attitydförändring och organisationsutveckling och Safir, som är en interaktiv utbildningsprodukt för språkinlärning (t ex svenska för invandrare). Utvecklingspartnerskapet för Equal har bestått av bland annat Landstinget, Kommunförbundet, Försäkringskassan, Sundsvalls kommun, 5i12 rörelsen och Svenskt Näringsliv med Länsstyrelsen som koordinator. 19

20 Hållbara transporter Projektet syftar till att arbeta för ett effektivare transportsystem i länet. Arbetet bedrivs inom olika områden, bland annat handlar det om att stimulera användningen av distansoberoende teknik och att effektivisera de transporter som ändå behövs. Projektet arbetar också med utformningen av en regional luftövervaknings- och klimatstrategi. Västernorrlands Energikontor är huvudman för projektet. I styrgruppen för projektet finns Kommunförbundet tillsammans med representanter för Vägverket, Landstinget, kommunerna och Länsstyrelsen. Under 2005 har projektet bland annat arbetat med pendlarparkeringar för att underlätta samåkning. Projektet har också drivit en transportutmaning för företag. Det har handlat om att utveckla en mall för transportutredningar som ett antal pilotföretag har använt med stor framgång. Att stimulera videokonferenser liksom sparsam körning har också varit aktuellt under året. Miljölänet Västernorrland Projektet syftar till att främja miljödriven tillväxt i näringslivet kopplat till livsmiljö- och folkhälsofrågor. Kommunförbundet finns representerade i styrgrupp och referensgrupp tillsammans med företrädare för bland annat Naturvårdverket, Landstinget, kommuner och stora företag. Under 2005 har projektet varit delaktig i en mängd aktiviteter såsom seminarier, exportmässor, miljöpris och dessutom stöttat ett flertal andra projekt inom miljöområdet. Spatial North Projektets syfte är att skapa nätverk för kunskapsutbyte mellan regionerna kring utvecklingsplanering. Inom begreppet utvecklingsplanering ryms regionförstoring, verktyg för lokal fysisk planering mm. Projektet bedrivs inom ramen för Norra Periferiprogrammet med partners från regioner i Skottland, Island, Finland och Sverige. Länsstyrelsen är huvudman för projektet och Kommunförbundet finns representerade i projektets styrgrupp. 20