Statens bokslutsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens bokslutsberättelse"

Transkript

1 Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet

2

3 B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet

4 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Loyout: Pirkko Ala-Marttila/FM, informationen ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (PDF) ISSN (PDF) Edita Prima Ab Helsingfors 2009

5 Till riksdagen överlämnas statens bokslutsberättelse för 2008 såsom den berättelse om skötseln av statsfinanserna och iakttagandet av budgeten som föreskrivs i 46 i grundlagen. Enligt 17 i lag om statsbudgeten (423/1988) innefattar bokslutsberättelsen statsbokslutet och andra nödvändiga uppgifter om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på utvecklingen av de samhälleliga verkningarna av statens verksamhet och resultatet av verksamheten, liksom även de viktigaste uppgifterna om utvecklingen av de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten inom ministeriernas ansvarsområden.bokslutsberättelsen innefattar dessutom resultat- och balansräkningarna för statliga affärsverk samt intäkts- och kostnadskalkylerna eller resultat- och balansräkningarna för statliga fonder utanför budgeten, liksom även uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på affärsverkens och fondernas verksamhet, ekonomi och resultat samt utvecklingen av dessa. Helsingfors den 15 maj 2009 Republikens President TARJA HALONEN Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi

6

7 Innehåll Band I DEL I 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken Inledning Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Finanspolitiken Det statsfinansiella läget Skatteinkomster och en analys av dem Avgiftsinkomsterna och utvecklingen av den avgiftsbelagda verksamheten Övriga inkomster och en analys av dem Statens budgetutgifter och kostnader Statens ekonomiska ställning, statsskulden och statens ansvarsförbindelser Finansieringsanalys Statsfinansiella risker Utvecklingen med avseende på de statliga fonderna utanför budgeten Statens affärsverk och deras utveckling Penningflödet mellan statsekonomin och EU Regeringens politikprogram och vissa politikkomplex som överskrider förvaltningsområdesgränserna Översikt över verkningarna av politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv Översikt för bokslutsberättelsen för 2008 när det gäller verkningarna av, kostnaderna för och användningen av medel inom politikprogrammet för hälsofrämjande Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Statens strategiska personalledning Bekämpning av svart ekonomi Översikt över EU:s strukturfonders effektivitet...66

8 4 Regeringens svar med anledning av riksdagens budgetuttalanden Revisionsanmärkningsberättelse Utlåtande av controllern vid statsrådet om huruvida uppgifterna i bokslutsberättelsen är riktiga och tillräckliga DEL II 7 Statsrådets kansli Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisningsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Band II DEL III Bokslutskalkylerna

9 DEL I Regeringens redogörelse för verkningarna De samhälleliga verkningarna av statsfinanserna och regeringens verksamhet

10

11 11 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken 1.1 Inledning Den internationella finansiella krisen som fick sin början under senare hälften av 2007 på bolånemarknaden i Förenta Staterna och sedan spred sig till banksektorn svällde ut och fördjupades och började småningom anta formen av en fullskalig ekonomisk kris. En avgörande vändning skedde hösten 2008 när svårigheterna på den finansiella sektorn började komma allt tydligare till synes också i realekonomin, vilket i sin tur också ökade den finansiella sektorns trångmål. Det handlar om en global störning, vilket märks i att världshandeln som länge hade varit i stark tillväxt vände nedåt, och den nedåtgående kurvan blev markant brantare under årets sista månader. Arvet från 2008 till 2009 är alltså mycket dåligt. Det låga utgångsläget torde innebära att tillväxttalen kommer att förbli negativa, även om det sker ett uppsving under den senare hälften av året. Det är värt att notera att krisen består av många delfaktorer, vilket gör att verkningarna av recessionen påverkar olika länder på olika sätt och det kan därför också variera hur långvarig krisen blir. En annan slutsats är att de ekonomiska tillväxtutsikterna under de kommande åren av nödtvång blir svaga, eftersom mycket ny barlast ackumuleras i samband med kriser. Den ekonomiska utvecklingen i Finland kan inte i dess högre grad avvika från utvecklingen i den ekonomiska omvärlden. Även om utgångspunkten och de grundläggande faktorerna i många hänseenden är positiva och hindrar ekonomin från att dyka alltför djupt, visade utvecklingen senaste höst också hur sårbar och beroende av utrikeshandeln och industrin inte endast av närmiljön utan av hela den världsekonomiska utvecklingen nationalekonomin i Finland är.

12 Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Den internationella ekonomin Utvecklingen inom världsekonomin var förra året mycket tudelad. Efterfrågan fortsatte öka och produktionen växa starkt ända till slutet av sommaren. Priserna på råämnen steg snabbt. Priset på råolja nådde sin kulmen i juli, då den som mest kostade 147 dollar per fat. Därifrån framåt började emellertid de ekonomiska utsikterna bli allt dystrare. Förtroendet för finansmarknaden hade sedan slutet av 2007 upprepade gånger backats upp. Det oaktat tillspetsade sig problemen som hade börjat på bolånemarknaden i Förenta Staterna i september till en kris som riskerade att fälla hela det globala finanssystemet. Med centralbankernas och regeringarnas hjälp kunde det allra värsta förhindras, men förtroendet på marknaden har inte återställts och utlåningen har inte heller normaliserats. När tillgången till finansiering temporärt stannade av nästan helt började krisens konsekvenser i slutet av året synas allt tydligare också i realekonomin. I november december avtog industriproduktionen och exportkvantiteterna drastiskt. Under årets sista kvartal gick produktionstillväxten tillbaka och allt flere länder gick in i en recession. Också läget för utvecklingsekonomierna försämrades markant. En ond cirkel, där utvecklingen inom realekonomin började begränsa bankernas kreditgivning, hade tagit sin början. I Förenta Staterna blev omsvängningen mycket häftig. Även om produktionen på årsnivå ökade med 1,1 %, avtog tillväxten under det fjärde kvartalet redan med över 6 procent på årsnivå. Utsikterna för 2009 är inte bra och bedömningen är att produktionen kommer att avta med ett par procent, även om ekonomin har backats upp genom att styrräntan sänkts till närmare noll, genom att penningemissionen ökats, bankernas och andra finansinstituts balans har stärkts och genom att omfattande stimulansåtgärder inom den offentliga sektorn har initierats. Arbetslösheten kan detta år överskrida 10 % och underskottet i den offentliga ekonomin torde stiga till 14 procent. Under hösten blev det också i Europa uppenbart att en recession inte går att undvika. I december antog europeiska rådet en ekonomisk stimulansplan som ska stimulera unionens ekonomi med 200 miljarder euro, vilket motsvarar 1,5 % av bruttonationalprodukten. En procentenhet ska verkställas 2009 och resten senare. När prisstegringen har underskridit centralbankens mål tros styrräntan sjunka ytterligare. Produktionen i Europeiska unionen avtog under det sista kvartalet 2008 i samma takt som i Förenta Staterna och ökade också på årsnivå i det stora hela lika mycket, med 0,9 %. Det här året uppskattas produktionen gå ner med knappa 3 %. Recessionen slår till värst hos en del av de nya medlemsländerna, där några har varit tvungna att ty sig till valutafondens och kommissionens hjälp. Arbetslösheten har snabbt börjat öka och den offentliga ekonomin försämras. Den internationella ekonomin har gått in i en djup global recession. För att recessionen ska lossa sitt grepp måste förtroendet på finansmarknaden återställas. Lyckas det, förväntas produktionen börja repa sig mot slutet av pågående år eller i början av nästa år.

13 13 Den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen och inom euroområdet och riskerna den medför Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen och inom euroområdet blir klarare när vi vet hur mycket tillväxten avtog under årets sista månader av konjunkturnedgång. Det är uppenbart att förra årets ekonomiska tillväxt i slutändan kommer att visa sig vara svagare än den ökning på en procent som prognosen i januari 2009 visade. När bruttonationalproduktens tillväxt flackades ut saktade också inflationen av. Under året hade inflationen på grund av förhöjda priser på energi och livsmedel hållits på toppnivå och tärt ansenligt på konsumenternas köpkraft och företagens lönsamhet. Som helhet var utgångspunkten inte nödvändigtvis särskilt dålig när EU gled in i recessionen, eftersom den offentliga ekonomin i många länder hade tagit sig under högkonjunkturen, helt förenligt med rådets rekommendationer till medlemsstaterna. Det är dock problematiskt att mycket få länder fattade beslut om att målmedvetet utnyttja de gynnsamma konjunkturerna till att stärka den offentliga ekonomin. I stället förbättrades den offentliga ekonomin till följd av automatiska stabilisatorer och delvis också till följd av förhöjda skatteintäkter av engångsnatur, vilket dock inte ledde till strukturella förbättringar. En motsvarande, men omvänd, utveckling kan skönjas under 2008 och särskilt 2009, när skatteintäkterna snabbt minskar och den offentliga ekonomins konjunkturautomatik börjar försvaga balansen. Stödåtgärderna för bankerna som har vidtagits i många länder har klart ökat utgiftstrycket inom den offentliga ekonomin, även om man inte räknar med de villkorliga stödåtgärder som inte med säkerhet kommer att realiseras. Följaktligen började en del länders offentliga skuldsättning öka märkbart och samma utvecklingstrend kommer att fortsätta under Det finns ingen klar föreställning om att den ekonomiska utvecklingen skulle vända. Kommissionens prognos från januari säger att vändpunkten infaller i slutet av Följande år ska man således kunna se positiva, om än låga tillväxtsiffror. Sedan dess har dock riskerna svängt mot scenarier med svagare utveckling. Till stor del beror det på att den svaga utvecklingen inom realekonomin i sin tur har börjat påverka den finansiella marknaden, vilket leder till en fördjupad kris. De många åtgärderna till trots är det fortfarande tydligt att de normala finansiella kanalerna inte fungerar och att det bristande inbördes förtroendet inom banksektorn utgör ett dominerande hinder för en positiv utveckling. Om kreditkanalerna inte öppnas, finns det inga förutsättningar för en återhämtning av företagsverksamheten eller investeringarna. Med tanke på återhämtningen inom den globala ekonomin har man också med oro kunnat konstatera att finansieringen för den internationella handeln inte heller fungerar. Detta torde ha varit den viktigaste bakgrundsfaktorn till kraschen inom världshandeln som vi fick bevittna vid årsskiftet. En spridning av arbetslösheten kan utgöra en ny risk för den fortsatta utvecklingen, eftersom det påverkar den privata konsumtionen och tilltron, som visserligen redan en längre tid har legat nere både inom industrin och bland konsumenterna.

14 14 Samordningen av den ekonomiska politiken inom EU och euroområdet Medan den ekonomiska och finansiella krisen har fördjupats har samordningen av den ekonomiska politiken inom EU och euroområdet också gett viktiga erfarenheter. En betydelsefull iakttagelse är att stabiliserings- och tillväxtpaktens betydelse för att upprätthålla förtroendet för den ekonomiska politiken har ökat. Samtidigt har en del nya medlemsstater, som är utsatta för ett starkt tryck utifrån, satt fart på sina strävanden efter medlemskap i euroområdet. I princip borde penningpolitiken stå i fokus när det ekonomiska området utsätts för en s.k. symmetrisk störning. Det har visserligen skett en uppluckring i penningpolitiken samtidigt som trycket mot prisstabiliteten har gett vika. Särdeles stark stimulanseffekt torde detta knappast ha haft, eftersom förtroendet är svagt. Satsningarna inom penningpolitiken och på finansmarknaden har därför koncentrerats till förtroendeskapande åtgärder och kapitalökningen till bankerna har gett resultat. Däremot har effekten av olika slags garantiinstrument varit sämre. För att lösa situationen förbereds som följande åtgärd ingrepp för att isolera bankernas värdeminskade tillgångar. Inom alla dessa åtgärdssektorer har samarbetet och samordningen på EU-nivå spelat en central roll. I bästa fall har man på det här sättet lyckats begränsa de gränsöverskridande skadorna som räddningsoperationerna förorsakar. I slutet av november publicerade kommissionen en stimulansplan som Europeiska rådets inofficiella möte hade bett om. Det hopräknade målet för stimulansåtgärderna uppställdes till 1,5 % av BNP i unionsområdet och tyngdpunkten ska ligga vid nationella åtgärder som kanaliseras rätt, sker i rätt tid och är temporära. De nationella stimulansåtgärdernas andel ska uppgå till 1,2 % av bruttonationalprodukten och den kompletteras av en unionsandel (0,3 % av BNP) som delas upp mellan gemenskapens budget och EIB. Med beaktande av att de automatiska stabilisatorerna spelar en central roll i den europeiska konjunkturpolitiken, i motsats till Förenta Staterna, har man kommit till en siffra som ger finanspolitiken en stimulerande effekt på sammanlagt 3,3 % av BNP. Denna siffra ligger förhållandevis nära de uppskattningar som har framförts om Förenta Staternas stimulansåtgärder. Avigsidan är att underskottet i den offentliga ekonomin inom unionsområdet i sin helhet kommer att stiga till 4 5 % av BNP det här året och nästa år, medan skuldsättningsgraden samtidigt märkbart stiger. Eftersom många länder dessutom har ett behov av att förnya sin lånestock, föreligger det en risk för att den offentliga skulden, förutom att den växer och ökar trycket på långsiktig hållbarhet, i allt högre grad börjar åsidosätta privata behov av investeringar och i sig börjar utgöra ett hinder för återhämtning och tillväxt. Av denna orsak är många medlemsstater försiktiga med att öka sin skuldsättning och har börjat skära ner de offentliga utgifterna. Det här gäller särskilt många nya medlemsstater där den finansiella krisen blir allt svårare. Resultatet av allt detta är att behovet av en bättre samordning i medlemsstaternas finanspolitik har ökat. Det är uppenbart att det långsiktiga hållbarhetsdeficitet ökar och att det därför behövs ett allt tydligare engagemang på mellanlång och lång sikt. I många länder har man redan antagit eller håller på att anta nya budgetregler, såsom till exempel i Tyskland, där man genomför en ny ram på författningsnivå.

15 15 Samhällsekonomin i Finland Den ekonomiska tillväxten rasade till 0,9 procent Tillväxten inom den totala produktionen underskred med nästan två och en halv procentenhet den totalekonomiska prognos som utgjort underlag för budgetpropositionen. Bakgrunden till den exceptionellt stora skillnaden kan ses i att den globala finanskrisen utvecklades till en realekonomisk recession i alla utvecklade nationalekonomier, vilket ännu inte kunde förutses till fullo i slutet av sommaren Också utvecklingsekonomiernas aktiviteter stagnerade kraftigt. Det snabba och häftiga fallet i den internationella efterfrågan stärkte den avmattning i den finländska ekonomin som redan tidigare hade börjat skönjas inom bostadsbyggandet. Under förra årets första hälft minskade den inhemska efterfrågan, medan exportföretagens efterfrågan avtog under årets andra hälft. Följden var ett ras i industriproduktionen samt en anpassning i företagens lager. På grund av detta ökade den totala produktionen inte alls förra året, men tack vare det starka läget vid utgången av föregående år var årsmedeltalet för produktionen fortfarande större än året innan Figur 1. BNP, förändring i kvantitet, % BNP Export Import Investeringar Konsumtion Källa: Statistikcentralen Både den inhemska och den utländska efterfrågan utvecklades förra året klart sämre än det hade uppskattats i slutet av sommaren De största skillnaderna kom till uttryck i utrikeshandeln och i hushållens efterfrågan. Att utrikeshandeln utvecklades sämre än beräknat kan hänföras till nedgången i den internationella ekonomin och den internationella handeln i slutet av året. Hushållens svaga konsumtion berodde främst på förändrade sysselsättningsförväntningar och därmed relaterat ras i konsumenternas förtroende från mitten av året, eftersom hushållens inkomstutveckling hade kunnat

16 16 förutses mycket bra. Inte heller investeringsverksamheten uppfyllde förväntningarna, eftersom företagens efterfrågeutsikter försvagades och kapacitetens användningsgrad snabbt sjönk under året. Skillnaden var särskilt stor i de offentliga investeringarna, för ännu 2007 antogs de offentliga investeringarna öka med ungefär sex procent, i stället krympte de med en dryg procent. Trycket på priserna hade kunnat förutses bra, eftersom prisändringen i bruttonationalprodukten motsvarade det som prognostiserats Den totala produktionens värde avvek alltså från det förväntade endast i den mån kvantiteten hade ändrats. BNPnivån blev därmed drygt två procent lägre än förväntat enligt budgetpropositionen. Inflationen accelererade 2008 och såväl pris- som lönestegringen blev högre än någonsin sedan Det uppdämda pristrycket på livsmedel slog ut på konsumentpriserna till största delen i januari och världsmarknadspriset på råolja fortsatte sin branta stegring under årets första hälft. Också arbetskostnaderna började stiga i snabbare takt och dessutom ökades inflationen av accisförhöjningarna och av de höjda klientpriserna inom hälsovården. Även om inflationstrycket i slutet av året märkbart började lättas upp på grund av den globala recessionen och dykningen i världsmarknadspriset på råolja, steg konsumentprisindex 2008 i genomsnitt till 4,1 %. Löntagarnas inkomstnivå steg nominellt med 5,2 %, reellt dock endast med ca en procent. Inkomstnivån motsvarade den bedömning som gjorts upp i september 2007, men prisstegringen blev 1,5 % högre. Antalet sysselsatta ökade under hela året, även om den totala produktionen redan började minska under årets sista kvartal. I genomsnitt fanns det fler arbetsplatser än året innan och en större del av dem var också heltidsanställningar. Efterfrågan på arbetskraft var livlig i synnerhet inom byggsektorn och i servicenäringarna, medan arbetsplatserna inom industrin minskade något. Sysselsättningsgraden steg till 70,6 procent, utan säsongfluktuationer till en nivå den varit på senast sommaren Arbetslöshetsgraden sjönk till 6,4 procent, dvs. ungefär till den nivå som beräknats i september Enligt statistikcentralens arbetskraftsenkät fanns det i genomsnitt arbetslösa I slutet av året började antalet lediga arbetsplatser minska och tillgången på arbetskraft underlättas. Arbetsplatsbyråerna hade i genomsnitt ca lediga arbetsplatser 2008, dvs. ca färre än året innan. Den sjunkande trenden började redan under vintersäsongen. Företagens tillgång till yrkeskunnig arbetskraft blev märkbart bättre under årets lopp. Den offentliga ekonomin i Finland I internationell jämförelse är den offentliga ekonomin i Finland i proportion större i genomsnitt än i andra utvecklade marknadsekonomier. Den offentliga ekonomin spelar således en betydande roll i samhällsekonomin både för sysselsättningen och som tjänsteproducent, men också som en faktor som inverkar på inkomstfördelningen. Det är den offentliga maktens uppgift att främja välfärden genom att skapa så bra förutsättningar som möjligt för den ekonomiska verksamheten. Den relativt omfat-

17 tande offentliga ekonomin kommer sedan till synes i en skattebörda som är tyngre än genomsnittet. Den offentliga ekonomins storlek i kombination med den demografiska förändring som redan kan skönjas utgör en krävande konstellation för den ekonomiska politiken. När befolkningens åldersstruktur förändras minskar utbudet på arbetskraft. Samtidigt som den för ekonomin tillgängliga arbetskraftsinsatsen minskar, stiger de åldersrelaterade offentliga utgifterna. Den ekonomiska tillväxten blir med nödtvång långsammare, vilket tvingar den offentliga ekonomin att satsa på höjd produktivitet. Det här eftersträvas i synnerhet genom produktivitetsprogrammet och kommun- och servicestrukturreformen som initierats av regeringen. För att basservicen ska kunna tryggas krävs beredskap för strukturella reformer genom vilka lönsamheten och effektiviteten kan höjas betydligt och därmed en hållbar finansiering säkerställas. Den förestående snabba pensioneringen gör det möjligt att rationalisera verksamheten och allokera resurserna till kärnfunktionerna. Nästan hälften av dem som arbetar inom den offentliga sektorn avgår med pension före mitten av nästa decennium. Högkonjunkturen började brytas som en följd av den internationella finanskrisen 2008, vilket snabbt återspeglade sig också i den offentliga ekonomin. De konjunkturkänsliga skatteintäkterna, såsom samfundsskatten och skatten på överlåtelsevinster, vände nedåt i slutet av året. Statens kapitalinkomster hölls ännu 2008 på mycket hög nivå, men den ekonomiska krisen kommer de närmaste åren att försvaga den offentliga ekonomins finansieringsställning kraftigt. De försvagade ekonomiska utsikterna i den internationella omvärlden blev allt sämre mot slutet av året. Verkningarna på den offentliga ekonomin märks emellertid först med en viss fördröjning. Den offentliga ekonomins intäktsökning flackades ut till 3,5 procent, medan utgiftsökningen stegrades till 6 procent. Den offentliga ekonomins finansieringsställning uppvisade ett överskott på 4,3 % i relation till totalproduktionen. Den offentliga ekonomins finansieringsställning var något starkare än vad som hade beräknats när budgeten för 2008 gjordes upp. Trots den mot slutet av året försämrade ekonomiska utvecklingen fortsatte hela den offentliga sektorns skuldsättning att minska Vid utgången av året var EMUskulden i förhållande till totalproduktionen 33,4 %, dvs. ca 1,5 procentenheter mindre än året innan. Den kommunala ekonomin uppvisade alltjämt ett smärre underskott 2008 (-0,1 % av BNP), trots den ytterst snabba ökningen i skatteintäkter och statsandelar på inalles nästan 8 procent. I och med ökade intäkter kommunernas konsumtionsutgifter nominellt med 7 procent och investeringarna med nästan 8 procent, med resultatet att kommunernas lånestock snabbt fortsatte att växa. Även om kommunernas finansieringsställning de senaste åren har blivit starkare, tack vare de snabbt ökande skatteintäkterna, och den kommunala ekonomin 2008 trots den snabba avmattningen i den ekonomiska tillväxten ännu var relativt bra, försämrades kommunernas ekonomiska utsikter snabbt av den ekonomiska krisen. Den kommunala ekonomin kommer att stramas åt märkbart under pågående år, eftersom skatteintäkterna krymper jämfört med nivån för De reducerade intäkterna kommer att förorsaka den kommunala 17

18 18 ekonomin ett stort underskott, om utgiftsökningen det här och nästa år fortsätter i nuvarande snabba takt. Det här kommer att påverka kommunerna ännu i flera år, även om det allmänna ekonomiska läget nästa år småningom skulle bli bättre. Den ekonomiska krisen kommer mycket olägligt för kommunerna, eftersom de borde börja förbereda sig för en tid då den åldrande befolkningen höjer efterfrågan på tjänster och ökar utgifterna samtidigt som den ekonomiska tillväxten avtar. Utgifterna inom driftsekonomin har ökat snabbt samtidigt som kommunernas investeringar under det senaste året kraftigt har ökat. Följden är att kommunernas lånestock har vuxit snabbt och att den kommunala ekonomins buffertar mot ekonomisk recession och den åldrande befolkningens utmaningar trots den långa högkonjunkturen är svaga. Då den kommunala ekonomin under pågående år verkar sjunka ner i ett djupt underskott och hållas stram de närmaste åren, är trycket starkt på skärpt kommunalbeskattning och kraftigt ökad belåning. I kommunerna krävs det nu anpassningsåtgärder samtidigt både för konjunkturnedgången och för att rätta till den strukturella obalansen på lång sikt. Därmed accentueras betydelsen av produktivitetshöjande reformer och moderata löneavtal ytterligare. Socialskyddsfondernas starka överskott kvarstod under året, 3,2 procent i förhållande till totalproduktionen. Merparten av socialskyddsfondernas överskott härrörde från arbetspensionsfonderna. Framtida pensionsutgifter förbereds genom partiell fondering av arbetspensionerna. Också arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisade ett överskott, med vilket den utökade sin konjunkturbuffert. Krisen på den internationella finansmarknaden försämrade dock arbetspensionsfondernas marknadsvärde kraftigt, särskilt under årets senare hälft. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av året till 105,1 miljarder euro, dvs. 5,9 % i förhållande till totalproduktionen. Jämfört med läget vid utgången av föregående år sjönk marknadsvärdet med ca 17 miljarder euro, dvs. med 14 procent. I slutet av året godkände riksdagen en temporär lindring i kraven på arbetspensionsanstalternas soliditet för att undvika en situation där de blir tvungna att sälja ut aktier i ett ofördelaktigt marknadsläge. Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen Den försämrade ekonomiska utvecklingen och därmed sammanhängande anpassningsbehov har varit aktuella såväl i halvtidsuppföljningen av regeringsprogrammet som i ramverksbeslutet. Den snabba förändringen i den ekonomiska omvärlden har också tvingat fram en ekonomipolitisk anpassning. Besluten är i det stora hela förenliga med vad som rekommenderats också av utomstående bedömare, internationella ekonomiska organisationer och Europeiska unionen. Den färskaste bedömningen, som beaktar de allra senaste åtgärderna såsom den första tilläggsbudgeten för 2009, är ett utlåtande som grundar sig på kommissionens rekommendation antagen av Europeiska unionens råd i mars Läget inom den offentliga ekonomin i Finland bedöms som positivt, även om överskotten uppskattas minska märkbart. Stimulansåtgärderna anses motiverade och motsvara principerna i stimulansplanen för Europa jämförelsevis bra. Utvecklingen i den

19 19 offentliga ekonomin är förenad med nedåtgående risker och åtgärder åberopas för säkerställande av hållbarheten på lång sikt. I enlighet med detta uppmanas Finland att (i) planenligt genomföra finanspolitiken för 2009 i enlighet med stimulansplanen för Europa och inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten (ii) därefter upphäva de finanspolitiska stimulansåtgärdernas negativa effekt på budgeten och återgå till målet på mellanlång sikt samt att verkställa lämpliga strukturella reformer för att säkerställa den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Vissa stimulansåtgärder som den finska regeringen har beslutat om, såsom skattesänkningarna, är avsedda att vara av bestående karaktär och avviker såtillvida från den plan kommissionen har lagt fram. Liknande kritik har kommissionen fört fram också i många andra länder (t.ex. Sverige) som i likhet med Finland dels av strukturella skäl har beslutat att lindra beskattningen. För att kompensera de negativa verkningarna av stimulansåtgärderna på den offentliga ekonomin och för att stärka hållbarheten har det därför ansetts befogat att också ta i bruk andra åtgärder, såsom de strukturella reformer däribland beslutet om pensionsåldern som det hänvisas till i rekommendationen ovan. 1.3 Finanspolitiken Utfallet av den finanspolitiska linjen och ramarna för statsfinanserna samt den offentliga ekonomins hållbarhet Utgiftsramen för 2008 höll I rambeslutet i maj 2007 fastställdes utgiftsramen för berättelseåret 2008 till miljoner euro enligt prisnivån för år I enlighet med rambeslutet har utgiftsramen korrigerats tekniskt med pris- och strukturändringar, varefter utgiftsramarna preciserades till miljoner euro enligt prisnivån för år Det totala beloppet av ramutgifterna i regeringens budgetproposition uppgick till miljoner euro, vilket lämnade en ofördelad reserv på 46 miljoner euro. I den ordinarie budgeten utökade riksdagen de utgifter som ska hänföras till ramen med 44 miljoner euro. Utöver den ordinarie budgetpropositionen överlämnade regeringen under berättelseåret tre tilläggsbudgetpropositioner till riksdagen. I tilläggsbudgetarna höjdes anslagen med sammanlagt 714 miljoner euro I regeringsprogrammet sägs att om de årliga inkomsterna från försäljningen av aktier överstiger 400 miljoner euro kan högst 25 procent av den överskjutande delen, dock högst 150 miljoner euro, utan hinder av ramen, användas för investeringar av engångsnatur avsedda för att främja kompetens, innovationer och ekonomisk tillväxt.

20 20 Inkomsterna av försäljningen av egendom uppgick till 60,8 miljoner euro, så tilläggspengar som kunde användas till engångsprojekt som överstiger ramen fanns inte. Statsfinanserna uppvisade ett överskott och statsskulden minskade De budgetutgifter som regeringen föreslog för 2008 uppgick till sammanlagt miljoner euro, som vid behandlingen i riksdagen steg med 44 miljoner euro. I den ordinarie budgeten uppskattades att budgetekonomin kommer att uppvisa ett överskott på miljoner euro. Enligt den utfallskalkyl som ingår i bokslutet uppgick inkomsterna inom budgetekonomin till miljoner euro och utgifterna utan minskning av statskulden till miljoner euro. Av de budgeterade utgifterna blev 960 miljoner euro oanvända, vilket var 335 miljoner euro mera än år Inkomsterna inom budgetekonomin var 763 miljoner euro större än de faktiska utgifterna. Skulden inom budgetekonomin amorterades med miljoner euro, varav 630 miljoner euro täcktes med överskott från tidigare räkenskapsperioder. För kommande år kvarstår 454 miljoner euro i överskott från tidigare räkenskapsperioder som inom ramen för lagen om statsbudgeten får användas för täckning av budgeten. Statsskuldens nominella värde vid utgången av år 2008 uppgick till 54 miljarder euro. Statsskulden minskade till 29,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Skuldförhållandet beräknas öka i fortsättningen. Statsskulden behandlas närmare i kapitel 2.5. År 2008 uppvisade statsfinanserna som helhet ett överskott på 0,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, mätt med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Under nuvarande premisser beräknas överskottet mot slutet av valperioden övergå till ett underskott på 4,3 procent år Tabell 1. Balansen inom budgetekonomin och statsfinanserna, , mn euro Förändring , % Budgetekonomin Inkomsterna inom budgetekonomin Utgifterna inom budgetekonomin Egentligt underskott Utgifter för skuldhantering Nettofinansieringsbehov Återstoden av statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna ,5 7,9-73,6-150,0-73, Den offentliga ekonomins hållbarhet Under berättelseåret minskade överskottet i den offentliga ekonomin till 4,1 procent i förhållande till totalproduktionen från 5,2 procent året innan. Till största delen berodde nedgången i överskottet på att överskottet i statsfinanserna drastiskt mins-

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2007 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2005 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010

Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår 2010 Statskontorets förslag till statsbokslut för finansår STATSKONTORET Layout: Pirkko Ala-Marttila /FM, informationen Helsingfors 2011 Till finansministeriet Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 132/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att fullmakten för statsrådet att

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008

STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR 2008 STATSKONTORETS FÖRSLAG TILL STATSBOKSLUT FÖR FINANSÅR STATSKONTORET 2 TILL FINANSMINISTERIET Enligt förordningen om statsbudgeten 67 b utarbetar Statskontoret förslaget till statsbokslut jämte bilagor.

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skatt Lagen

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 63/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn %

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn % 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

RP 365/2014 rd 2016.

RP 365/2014 rd 2016. RP 365/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 6 och 56 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, 10 f i inkomstskattelagen för gårdsbruk och 15

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Nationalräkenskaper 2010

Nationalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2011 Nationalräkenskaper 2010 Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol, hushållens inkomster med 1,9 procent Enligt Statistikcentralens reviderade preliminära uppgifter

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II 17b/2012 Styrning och redovisningsskyldighet B 10/2012 rd Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II Finansministeriets publikationer 17b/2012 Styrning

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Statsekonomins finansieringsanalys

Statsekonomins finansieringsanalys Statskontoret Förvaltningens styrning 02.04.2007 Statsekonomins finansieringsanalys 31.12.2006 Budgetens utfallskalkyl Skatter och inkomster av skattenatur från budgetbokföringen (specifikation) Statens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer