Statens bokslutsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statens bokslutsberättelse"

Transkript

1 Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet

2

3 B 11/2009 rd Statens bokslutsberättelse för 2008 Del I och II Finansministeriets publikationer 23b/2009 Styrning och redovisningsskyldighet

4 FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) STATSRÅDET Telefon (växeln) Internet: Loyout: Pirkko Ala-Marttila/FM, informationen ISBN (hft.) ISSN (hft.) ISBN (PDF) ISSN (PDF) Edita Prima Ab Helsingfors 2009

5 Till riksdagen överlämnas statens bokslutsberättelse för 2008 såsom den berättelse om skötseln av statsfinanserna och iakttagandet av budgeten som föreskrivs i 46 i grundlagen. Enligt 17 i lag om statsbudgeten (423/1988) innefattar bokslutsberättelsen statsbokslutet och andra nödvändiga uppgifter om skötseln av statsfinanserna och om hur budgeten har följts samt uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på utvecklingen av de samhälleliga verkningarna av statens verksamhet och resultatet av verksamheten, liksom även de viktigaste uppgifterna om utvecklingen av de samhälleliga verkningarna och resultatet av verksamheten inom ministeriernas ansvarsområden.bokslutsberättelsen innefattar dessutom resultat- och balansräkningarna för statliga affärsverk samt intäkts- och kostnadskalkylerna eller resultat- och balansräkningarna för statliga fonder utanför budgeten, liksom även uppgifter om de viktigaste omständigheterna med tanke på affärsverkens och fondernas verksamhet, ekonomi och resultat samt utvecklingen av dessa. Helsingfors den 15 maj 2009 Republikens President TARJA HALONEN Förvaltnings- och kommunminister Mari Kiviniemi

6

7 Innehåll Band I DEL I 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken Inledning Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Finanspolitiken Det statsfinansiella läget Skatteinkomster och en analys av dem Avgiftsinkomsterna och utvecklingen av den avgiftsbelagda verksamheten Övriga inkomster och en analys av dem Statens budgetutgifter och kostnader Statens ekonomiska ställning, statsskulden och statens ansvarsförbindelser Finansieringsanalys Statsfinansiella risker Utvecklingen med avseende på de statliga fonderna utanför budgeten Statens affärsverk och deras utveckling Penningflödet mellan statsekonomin och EU Regeringens politikprogram och vissa politikkomplex som överskrider förvaltningsområdesgränserna Översikt över verkningarna av politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv Översikt för bokslutsberättelsen för 2008 när det gäller verkningarna av, kostnaderna för och användningen av medel inom politikprogrammet för hälsofrämjande Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd Basserviceprogrammet och basservicebudgeten Statens strategiska personalledning Bekämpning av svart ekonomi Översikt över EU:s strukturfonders effektivitet...66

8 4 Regeringens svar med anledning av riksdagens budgetuttalanden Revisionsanmärkningsberättelse Utlåtande av controllern vid statsrådet om huruvida uppgifterna i bokslutsberättelsen är riktiga och tillräckliga DEL II 7 Statsrådets kansli Utrikesministeriet Justitieministeriet Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisningsministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Band II DEL III Bokslutskalkylerna

9 DEL I Regeringens redogörelse för verkningarna De samhälleliga verkningarna av statsfinanserna och regeringens verksamhet

10

11 11 1 Den ekonomiska utvecklingen samt den ekonomiska politiken och finanspolitiken 1.1 Inledning Den internationella finansiella krisen som fick sin början under senare hälften av 2007 på bolånemarknaden i Förenta Staterna och sedan spred sig till banksektorn svällde ut och fördjupades och började småningom anta formen av en fullskalig ekonomisk kris. En avgörande vändning skedde hösten 2008 när svårigheterna på den finansiella sektorn började komma allt tydligare till synes också i realekonomin, vilket i sin tur också ökade den finansiella sektorns trångmål. Det handlar om en global störning, vilket märks i att världshandeln som länge hade varit i stark tillväxt vände nedåt, och den nedåtgående kurvan blev markant brantare under årets sista månader. Arvet från 2008 till 2009 är alltså mycket dåligt. Det låga utgångsläget torde innebära att tillväxttalen kommer att förbli negativa, även om det sker ett uppsving under den senare hälften av året. Det är värt att notera att krisen består av många delfaktorer, vilket gör att verkningarna av recessionen påverkar olika länder på olika sätt och det kan därför också variera hur långvarig krisen blir. En annan slutsats är att de ekonomiska tillväxtutsikterna under de kommande åren av nödtvång blir svaga, eftersom mycket ny barlast ackumuleras i samband med kriser. Den ekonomiska utvecklingen i Finland kan inte i dess högre grad avvika från utvecklingen i den ekonomiska omvärlden. Även om utgångspunkten och de grundläggande faktorerna i många hänseenden är positiva och hindrar ekonomin från att dyka alltför djupt, visade utvecklingen senaste höst också hur sårbar och beroende av utrikeshandeln och industrin inte endast av närmiljön utan av hela den världsekonomiska utvecklingen nationalekonomin i Finland är.

12 Den ekonomiska utvecklingen och de ekonomiska utsikterna Den internationella ekonomin Utvecklingen inom världsekonomin var förra året mycket tudelad. Efterfrågan fortsatte öka och produktionen växa starkt ända till slutet av sommaren. Priserna på råämnen steg snabbt. Priset på råolja nådde sin kulmen i juli, då den som mest kostade 147 dollar per fat. Därifrån framåt började emellertid de ekonomiska utsikterna bli allt dystrare. Förtroendet för finansmarknaden hade sedan slutet av 2007 upprepade gånger backats upp. Det oaktat tillspetsade sig problemen som hade börjat på bolånemarknaden i Förenta Staterna i september till en kris som riskerade att fälla hela det globala finanssystemet. Med centralbankernas och regeringarnas hjälp kunde det allra värsta förhindras, men förtroendet på marknaden har inte återställts och utlåningen har inte heller normaliserats. När tillgången till finansiering temporärt stannade av nästan helt började krisens konsekvenser i slutet av året synas allt tydligare också i realekonomin. I november december avtog industriproduktionen och exportkvantiteterna drastiskt. Under årets sista kvartal gick produktionstillväxten tillbaka och allt flere länder gick in i en recession. Också läget för utvecklingsekonomierna försämrades markant. En ond cirkel, där utvecklingen inom realekonomin började begränsa bankernas kreditgivning, hade tagit sin början. I Förenta Staterna blev omsvängningen mycket häftig. Även om produktionen på årsnivå ökade med 1,1 %, avtog tillväxten under det fjärde kvartalet redan med över 6 procent på årsnivå. Utsikterna för 2009 är inte bra och bedömningen är att produktionen kommer att avta med ett par procent, även om ekonomin har backats upp genom att styrräntan sänkts till närmare noll, genom att penningemissionen ökats, bankernas och andra finansinstituts balans har stärkts och genom att omfattande stimulansåtgärder inom den offentliga sektorn har initierats. Arbetslösheten kan detta år överskrida 10 % och underskottet i den offentliga ekonomin torde stiga till 14 procent. Under hösten blev det också i Europa uppenbart att en recession inte går att undvika. I december antog europeiska rådet en ekonomisk stimulansplan som ska stimulera unionens ekonomi med 200 miljarder euro, vilket motsvarar 1,5 % av bruttonationalprodukten. En procentenhet ska verkställas 2009 och resten senare. När prisstegringen har underskridit centralbankens mål tros styrräntan sjunka ytterligare. Produktionen i Europeiska unionen avtog under det sista kvartalet 2008 i samma takt som i Förenta Staterna och ökade också på årsnivå i det stora hela lika mycket, med 0,9 %. Det här året uppskattas produktionen gå ner med knappa 3 %. Recessionen slår till värst hos en del av de nya medlemsländerna, där några har varit tvungna att ty sig till valutafondens och kommissionens hjälp. Arbetslösheten har snabbt börjat öka och den offentliga ekonomin försämras. Den internationella ekonomin har gått in i en djup global recession. För att recessionen ska lossa sitt grepp måste förtroendet på finansmarknaden återställas. Lyckas det, förväntas produktionen börja repa sig mot slutet av pågående år eller i början av nästa år.

13 13 Den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen och inom euroområdet och riskerna den medför Bilden av den ekonomiska utvecklingen i Europeiska unionen och inom euroområdet blir klarare när vi vet hur mycket tillväxten avtog under årets sista månader av konjunkturnedgång. Det är uppenbart att förra årets ekonomiska tillväxt i slutändan kommer att visa sig vara svagare än den ökning på en procent som prognosen i januari 2009 visade. När bruttonationalproduktens tillväxt flackades ut saktade också inflationen av. Under året hade inflationen på grund av förhöjda priser på energi och livsmedel hållits på toppnivå och tärt ansenligt på konsumenternas köpkraft och företagens lönsamhet. Som helhet var utgångspunkten inte nödvändigtvis särskilt dålig när EU gled in i recessionen, eftersom den offentliga ekonomin i många länder hade tagit sig under högkonjunkturen, helt förenligt med rådets rekommendationer till medlemsstaterna. Det är dock problematiskt att mycket få länder fattade beslut om att målmedvetet utnyttja de gynnsamma konjunkturerna till att stärka den offentliga ekonomin. I stället förbättrades den offentliga ekonomin till följd av automatiska stabilisatorer och delvis också till följd av förhöjda skatteintäkter av engångsnatur, vilket dock inte ledde till strukturella förbättringar. En motsvarande, men omvänd, utveckling kan skönjas under 2008 och särskilt 2009, när skatteintäkterna snabbt minskar och den offentliga ekonomins konjunkturautomatik börjar försvaga balansen. Stödåtgärderna för bankerna som har vidtagits i många länder har klart ökat utgiftstrycket inom den offentliga ekonomin, även om man inte räknar med de villkorliga stödåtgärder som inte med säkerhet kommer att realiseras. Följaktligen började en del länders offentliga skuldsättning öka märkbart och samma utvecklingstrend kommer att fortsätta under Det finns ingen klar föreställning om att den ekonomiska utvecklingen skulle vända. Kommissionens prognos från januari säger att vändpunkten infaller i slutet av Följande år ska man således kunna se positiva, om än låga tillväxtsiffror. Sedan dess har dock riskerna svängt mot scenarier med svagare utveckling. Till stor del beror det på att den svaga utvecklingen inom realekonomin i sin tur har börjat påverka den finansiella marknaden, vilket leder till en fördjupad kris. De många åtgärderna till trots är det fortfarande tydligt att de normala finansiella kanalerna inte fungerar och att det bristande inbördes förtroendet inom banksektorn utgör ett dominerande hinder för en positiv utveckling. Om kreditkanalerna inte öppnas, finns det inga förutsättningar för en återhämtning av företagsverksamheten eller investeringarna. Med tanke på återhämtningen inom den globala ekonomin har man också med oro kunnat konstatera att finansieringen för den internationella handeln inte heller fungerar. Detta torde ha varit den viktigaste bakgrundsfaktorn till kraschen inom världshandeln som vi fick bevittna vid årsskiftet. En spridning av arbetslösheten kan utgöra en ny risk för den fortsatta utvecklingen, eftersom det påverkar den privata konsumtionen och tilltron, som visserligen redan en längre tid har legat nere både inom industrin och bland konsumenterna.

14 14 Samordningen av den ekonomiska politiken inom EU och euroområdet Medan den ekonomiska och finansiella krisen har fördjupats har samordningen av den ekonomiska politiken inom EU och euroområdet också gett viktiga erfarenheter. En betydelsefull iakttagelse är att stabiliserings- och tillväxtpaktens betydelse för att upprätthålla förtroendet för den ekonomiska politiken har ökat. Samtidigt har en del nya medlemsstater, som är utsatta för ett starkt tryck utifrån, satt fart på sina strävanden efter medlemskap i euroområdet. I princip borde penningpolitiken stå i fokus när det ekonomiska området utsätts för en s.k. symmetrisk störning. Det har visserligen skett en uppluckring i penningpolitiken samtidigt som trycket mot prisstabiliteten har gett vika. Särdeles stark stimulanseffekt torde detta knappast ha haft, eftersom förtroendet är svagt. Satsningarna inom penningpolitiken och på finansmarknaden har därför koncentrerats till förtroendeskapande åtgärder och kapitalökningen till bankerna har gett resultat. Däremot har effekten av olika slags garantiinstrument varit sämre. För att lösa situationen förbereds som följande åtgärd ingrepp för att isolera bankernas värdeminskade tillgångar. Inom alla dessa åtgärdssektorer har samarbetet och samordningen på EU-nivå spelat en central roll. I bästa fall har man på det här sättet lyckats begränsa de gränsöverskridande skadorna som räddningsoperationerna förorsakar. I slutet av november publicerade kommissionen en stimulansplan som Europeiska rådets inofficiella möte hade bett om. Det hopräknade målet för stimulansåtgärderna uppställdes till 1,5 % av BNP i unionsområdet och tyngdpunkten ska ligga vid nationella åtgärder som kanaliseras rätt, sker i rätt tid och är temporära. De nationella stimulansåtgärdernas andel ska uppgå till 1,2 % av bruttonationalprodukten och den kompletteras av en unionsandel (0,3 % av BNP) som delas upp mellan gemenskapens budget och EIB. Med beaktande av att de automatiska stabilisatorerna spelar en central roll i den europeiska konjunkturpolitiken, i motsats till Förenta Staterna, har man kommit till en siffra som ger finanspolitiken en stimulerande effekt på sammanlagt 3,3 % av BNP. Denna siffra ligger förhållandevis nära de uppskattningar som har framförts om Förenta Staternas stimulansåtgärder. Avigsidan är att underskottet i den offentliga ekonomin inom unionsområdet i sin helhet kommer att stiga till 4 5 % av BNP det här året och nästa år, medan skuldsättningsgraden samtidigt märkbart stiger. Eftersom många länder dessutom har ett behov av att förnya sin lånestock, föreligger det en risk för att den offentliga skulden, förutom att den växer och ökar trycket på långsiktig hållbarhet, i allt högre grad börjar åsidosätta privata behov av investeringar och i sig börjar utgöra ett hinder för återhämtning och tillväxt. Av denna orsak är många medlemsstater försiktiga med att öka sin skuldsättning och har börjat skära ner de offentliga utgifterna. Det här gäller särskilt många nya medlemsstater där den finansiella krisen blir allt svårare. Resultatet av allt detta är att behovet av en bättre samordning i medlemsstaternas finanspolitik har ökat. Det är uppenbart att det långsiktiga hållbarhetsdeficitet ökar och att det därför behövs ett allt tydligare engagemang på mellanlång och lång sikt. I många länder har man redan antagit eller håller på att anta nya budgetregler, såsom till exempel i Tyskland, där man genomför en ny ram på författningsnivå.

15 15 Samhällsekonomin i Finland Den ekonomiska tillväxten rasade till 0,9 procent Tillväxten inom den totala produktionen underskred med nästan två och en halv procentenhet den totalekonomiska prognos som utgjort underlag för budgetpropositionen. Bakgrunden till den exceptionellt stora skillnaden kan ses i att den globala finanskrisen utvecklades till en realekonomisk recession i alla utvecklade nationalekonomier, vilket ännu inte kunde förutses till fullo i slutet av sommaren Också utvecklingsekonomiernas aktiviteter stagnerade kraftigt. Det snabba och häftiga fallet i den internationella efterfrågan stärkte den avmattning i den finländska ekonomin som redan tidigare hade börjat skönjas inom bostadsbyggandet. Under förra årets första hälft minskade den inhemska efterfrågan, medan exportföretagens efterfrågan avtog under årets andra hälft. Följden var ett ras i industriproduktionen samt en anpassning i företagens lager. På grund av detta ökade den totala produktionen inte alls förra året, men tack vare det starka läget vid utgången av föregående år var årsmedeltalet för produktionen fortfarande större än året innan Figur 1. BNP, förändring i kvantitet, % BNP Export Import Investeringar Konsumtion Källa: Statistikcentralen Både den inhemska och den utländska efterfrågan utvecklades förra året klart sämre än det hade uppskattats i slutet av sommaren De största skillnaderna kom till uttryck i utrikeshandeln och i hushållens efterfrågan. Att utrikeshandeln utvecklades sämre än beräknat kan hänföras till nedgången i den internationella ekonomin och den internationella handeln i slutet av året. Hushållens svaga konsumtion berodde främst på förändrade sysselsättningsförväntningar och därmed relaterat ras i konsumenternas förtroende från mitten av året, eftersom hushållens inkomstutveckling hade kunnat

16 16 förutses mycket bra. Inte heller investeringsverksamheten uppfyllde förväntningarna, eftersom företagens efterfrågeutsikter försvagades och kapacitetens användningsgrad snabbt sjönk under året. Skillnaden var särskilt stor i de offentliga investeringarna, för ännu 2007 antogs de offentliga investeringarna öka med ungefär sex procent, i stället krympte de med en dryg procent. Trycket på priserna hade kunnat förutses bra, eftersom prisändringen i bruttonationalprodukten motsvarade det som prognostiserats Den totala produktionens värde avvek alltså från det förväntade endast i den mån kvantiteten hade ändrats. BNPnivån blev därmed drygt två procent lägre än förväntat enligt budgetpropositionen. Inflationen accelererade 2008 och såväl pris- som lönestegringen blev högre än någonsin sedan Det uppdämda pristrycket på livsmedel slog ut på konsumentpriserna till största delen i januari och världsmarknadspriset på råolja fortsatte sin branta stegring under årets första hälft. Också arbetskostnaderna började stiga i snabbare takt och dessutom ökades inflationen av accisförhöjningarna och av de höjda klientpriserna inom hälsovården. Även om inflationstrycket i slutet av året märkbart började lättas upp på grund av den globala recessionen och dykningen i världsmarknadspriset på råolja, steg konsumentprisindex 2008 i genomsnitt till 4,1 %. Löntagarnas inkomstnivå steg nominellt med 5,2 %, reellt dock endast med ca en procent. Inkomstnivån motsvarade den bedömning som gjorts upp i september 2007, men prisstegringen blev 1,5 % högre. Antalet sysselsatta ökade under hela året, även om den totala produktionen redan började minska under årets sista kvartal. I genomsnitt fanns det fler arbetsplatser än året innan och en större del av dem var också heltidsanställningar. Efterfrågan på arbetskraft var livlig i synnerhet inom byggsektorn och i servicenäringarna, medan arbetsplatserna inom industrin minskade något. Sysselsättningsgraden steg till 70,6 procent, utan säsongfluktuationer till en nivå den varit på senast sommaren Arbetslöshetsgraden sjönk till 6,4 procent, dvs. ungefär till den nivå som beräknats i september Enligt statistikcentralens arbetskraftsenkät fanns det i genomsnitt arbetslösa I slutet av året började antalet lediga arbetsplatser minska och tillgången på arbetskraft underlättas. Arbetsplatsbyråerna hade i genomsnitt ca lediga arbetsplatser 2008, dvs. ca färre än året innan. Den sjunkande trenden började redan under vintersäsongen. Företagens tillgång till yrkeskunnig arbetskraft blev märkbart bättre under årets lopp. Den offentliga ekonomin i Finland I internationell jämförelse är den offentliga ekonomin i Finland i proportion större i genomsnitt än i andra utvecklade marknadsekonomier. Den offentliga ekonomin spelar således en betydande roll i samhällsekonomin både för sysselsättningen och som tjänsteproducent, men också som en faktor som inverkar på inkomstfördelningen. Det är den offentliga maktens uppgift att främja välfärden genom att skapa så bra förutsättningar som möjligt för den ekonomiska verksamheten. Den relativt omfat-

17 tande offentliga ekonomin kommer sedan till synes i en skattebörda som är tyngre än genomsnittet. Den offentliga ekonomins storlek i kombination med den demografiska förändring som redan kan skönjas utgör en krävande konstellation för den ekonomiska politiken. När befolkningens åldersstruktur förändras minskar utbudet på arbetskraft. Samtidigt som den för ekonomin tillgängliga arbetskraftsinsatsen minskar, stiger de åldersrelaterade offentliga utgifterna. Den ekonomiska tillväxten blir med nödtvång långsammare, vilket tvingar den offentliga ekonomin att satsa på höjd produktivitet. Det här eftersträvas i synnerhet genom produktivitetsprogrammet och kommun- och servicestrukturreformen som initierats av regeringen. För att basservicen ska kunna tryggas krävs beredskap för strukturella reformer genom vilka lönsamheten och effektiviteten kan höjas betydligt och därmed en hållbar finansiering säkerställas. Den förestående snabba pensioneringen gör det möjligt att rationalisera verksamheten och allokera resurserna till kärnfunktionerna. Nästan hälften av dem som arbetar inom den offentliga sektorn avgår med pension före mitten av nästa decennium. Högkonjunkturen började brytas som en följd av den internationella finanskrisen 2008, vilket snabbt återspeglade sig också i den offentliga ekonomin. De konjunkturkänsliga skatteintäkterna, såsom samfundsskatten och skatten på överlåtelsevinster, vände nedåt i slutet av året. Statens kapitalinkomster hölls ännu 2008 på mycket hög nivå, men den ekonomiska krisen kommer de närmaste åren att försvaga den offentliga ekonomins finansieringsställning kraftigt. De försvagade ekonomiska utsikterna i den internationella omvärlden blev allt sämre mot slutet av året. Verkningarna på den offentliga ekonomin märks emellertid först med en viss fördröjning. Den offentliga ekonomins intäktsökning flackades ut till 3,5 procent, medan utgiftsökningen stegrades till 6 procent. Den offentliga ekonomins finansieringsställning uppvisade ett överskott på 4,3 % i relation till totalproduktionen. Den offentliga ekonomins finansieringsställning var något starkare än vad som hade beräknats när budgeten för 2008 gjordes upp. Trots den mot slutet av året försämrade ekonomiska utvecklingen fortsatte hela den offentliga sektorns skuldsättning att minska Vid utgången av året var EMUskulden i förhållande till totalproduktionen 33,4 %, dvs. ca 1,5 procentenheter mindre än året innan. Den kommunala ekonomin uppvisade alltjämt ett smärre underskott 2008 (-0,1 % av BNP), trots den ytterst snabba ökningen i skatteintäkter och statsandelar på inalles nästan 8 procent. I och med ökade intäkter kommunernas konsumtionsutgifter nominellt med 7 procent och investeringarna med nästan 8 procent, med resultatet att kommunernas lånestock snabbt fortsatte att växa. Även om kommunernas finansieringsställning de senaste åren har blivit starkare, tack vare de snabbt ökande skatteintäkterna, och den kommunala ekonomin 2008 trots den snabba avmattningen i den ekonomiska tillväxten ännu var relativt bra, försämrades kommunernas ekonomiska utsikter snabbt av den ekonomiska krisen. Den kommunala ekonomin kommer att stramas åt märkbart under pågående år, eftersom skatteintäkterna krymper jämfört med nivån för De reducerade intäkterna kommer att förorsaka den kommunala 17

18 18 ekonomin ett stort underskott, om utgiftsökningen det här och nästa år fortsätter i nuvarande snabba takt. Det här kommer att påverka kommunerna ännu i flera år, även om det allmänna ekonomiska läget nästa år småningom skulle bli bättre. Den ekonomiska krisen kommer mycket olägligt för kommunerna, eftersom de borde börja förbereda sig för en tid då den åldrande befolkningen höjer efterfrågan på tjänster och ökar utgifterna samtidigt som den ekonomiska tillväxten avtar. Utgifterna inom driftsekonomin har ökat snabbt samtidigt som kommunernas investeringar under det senaste året kraftigt har ökat. Följden är att kommunernas lånestock har vuxit snabbt och att den kommunala ekonomins buffertar mot ekonomisk recession och den åldrande befolkningens utmaningar trots den långa högkonjunkturen är svaga. Då den kommunala ekonomin under pågående år verkar sjunka ner i ett djupt underskott och hållas stram de närmaste åren, är trycket starkt på skärpt kommunalbeskattning och kraftigt ökad belåning. I kommunerna krävs det nu anpassningsåtgärder samtidigt både för konjunkturnedgången och för att rätta till den strukturella obalansen på lång sikt. Därmed accentueras betydelsen av produktivitetshöjande reformer och moderata löneavtal ytterligare. Socialskyddsfondernas starka överskott kvarstod under året, 3,2 procent i förhållande till totalproduktionen. Merparten av socialskyddsfondernas överskott härrörde från arbetspensionsfonderna. Framtida pensionsutgifter förbereds genom partiell fondering av arbetspensionerna. Också arbetslöshetsförsäkringsfonden uppvisade ett överskott, med vilket den utökade sin konjunkturbuffert. Krisen på den internationella finansmarknaden försämrade dock arbetspensionsfondernas marknadsvärde kraftigt, särskilt under årets senare hälft. Marknadsvärdet uppgick vid utgången av året till 105,1 miljarder euro, dvs. 5,9 % i förhållande till totalproduktionen. Jämfört med läget vid utgången av föregående år sjönk marknadsvärdet med ca 17 miljarder euro, dvs. med 14 procent. I slutet av året godkände riksdagen en temporär lindring i kraven på arbetspensionsanstalternas soliditet för att undvika en situation där de blir tvungna att sälja ut aktier i ett ofördelaktigt marknadsläge. Regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen Den försämrade ekonomiska utvecklingen och därmed sammanhängande anpassningsbehov har varit aktuella såväl i halvtidsuppföljningen av regeringsprogrammet som i ramverksbeslutet. Den snabba förändringen i den ekonomiska omvärlden har också tvingat fram en ekonomipolitisk anpassning. Besluten är i det stora hela förenliga med vad som rekommenderats också av utomstående bedömare, internationella ekonomiska organisationer och Europeiska unionen. Den färskaste bedömningen, som beaktar de allra senaste åtgärderna såsom den första tilläggsbudgeten för 2009, är ett utlåtande som grundar sig på kommissionens rekommendation antagen av Europeiska unionens råd i mars Läget inom den offentliga ekonomin i Finland bedöms som positivt, även om överskotten uppskattas minska märkbart. Stimulansåtgärderna anses motiverade och motsvara principerna i stimulansplanen för Europa jämförelsevis bra. Utvecklingen i den

19 19 offentliga ekonomin är förenad med nedåtgående risker och åtgärder åberopas för säkerställande av hållbarheten på lång sikt. I enlighet med detta uppmanas Finland att (i) planenligt genomföra finanspolitiken för 2009 i enlighet med stimulansplanen för Europa och inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten (ii) därefter upphäva de finanspolitiska stimulansåtgärdernas negativa effekt på budgeten och återgå till målet på mellanlång sikt samt att verkställa lämpliga strukturella reformer för att säkerställa den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Vissa stimulansåtgärder som den finska regeringen har beslutat om, såsom skattesänkningarna, är avsedda att vara av bestående karaktär och avviker såtillvida från den plan kommissionen har lagt fram. Liknande kritik har kommissionen fört fram också i många andra länder (t.ex. Sverige) som i likhet med Finland dels av strukturella skäl har beslutat att lindra beskattningen. För att kompensera de negativa verkningarna av stimulansåtgärderna på den offentliga ekonomin och för att stärka hållbarheten har det därför ansetts befogat att också ta i bruk andra åtgärder, såsom de strukturella reformer däribland beslutet om pensionsåldern som det hänvisas till i rekommendationen ovan. 1.3 Finanspolitiken Utfallet av den finanspolitiska linjen och ramarna för statsfinanserna samt den offentliga ekonomins hållbarhet Utgiftsramen för 2008 höll I rambeslutet i maj 2007 fastställdes utgiftsramen för berättelseåret 2008 till miljoner euro enligt prisnivån för år I enlighet med rambeslutet har utgiftsramen korrigerats tekniskt med pris- och strukturändringar, varefter utgiftsramarna preciserades till miljoner euro enligt prisnivån för år Det totala beloppet av ramutgifterna i regeringens budgetproposition uppgick till miljoner euro, vilket lämnade en ofördelad reserv på 46 miljoner euro. I den ordinarie budgeten utökade riksdagen de utgifter som ska hänföras till ramen med 44 miljoner euro. Utöver den ordinarie budgetpropositionen överlämnade regeringen under berättelseåret tre tilläggsbudgetpropositioner till riksdagen. I tilläggsbudgetarna höjdes anslagen med sammanlagt 714 miljoner euro I regeringsprogrammet sägs att om de årliga inkomsterna från försäljningen av aktier överstiger 400 miljoner euro kan högst 25 procent av den överskjutande delen, dock högst 150 miljoner euro, utan hinder av ramen, användas för investeringar av engångsnatur avsedda för att främja kompetens, innovationer och ekonomisk tillväxt.

20 20 Inkomsterna av försäljningen av egendom uppgick till 60,8 miljoner euro, så tilläggspengar som kunde användas till engångsprojekt som överstiger ramen fanns inte. Statsfinanserna uppvisade ett överskott och statsskulden minskade De budgetutgifter som regeringen föreslog för 2008 uppgick till sammanlagt miljoner euro, som vid behandlingen i riksdagen steg med 44 miljoner euro. I den ordinarie budgeten uppskattades att budgetekonomin kommer att uppvisa ett överskott på miljoner euro. Enligt den utfallskalkyl som ingår i bokslutet uppgick inkomsterna inom budgetekonomin till miljoner euro och utgifterna utan minskning av statskulden till miljoner euro. Av de budgeterade utgifterna blev 960 miljoner euro oanvända, vilket var 335 miljoner euro mera än år Inkomsterna inom budgetekonomin var 763 miljoner euro större än de faktiska utgifterna. Skulden inom budgetekonomin amorterades med miljoner euro, varav 630 miljoner euro täcktes med överskott från tidigare räkenskapsperioder. För kommande år kvarstår 454 miljoner euro i överskott från tidigare räkenskapsperioder som inom ramen för lagen om statsbudgeten får användas för täckning av budgeten. Statsskuldens nominella värde vid utgången av år 2008 uppgick till 54 miljarder euro. Statsskulden minskade till 29,2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med föregående år. Skuldförhållandet beräknas öka i fortsättningen. Statsskulden behandlas närmare i kapitel 2.5. År 2008 uppvisade statsfinanserna som helhet ett överskott på 0,8 procent i förhållande till bruttonationalprodukten, mätt med de begrepp som används i nationalräkenskaperna. Under nuvarande premisser beräknas överskottet mot slutet av valperioden övergå till ett underskott på 4,3 procent år Tabell 1. Balansen inom budgetekonomin och statsfinanserna, , mn euro Förändring , % Budgetekonomin Inkomsterna inom budgetekonomin Utgifterna inom budgetekonomin Egentligt underskott Utgifter för skuldhantering Nettofinansieringsbehov Återstoden av statsfinanserna enligt nationalräkenskaperna ,5 7,9-73,6-150,0-73, Den offentliga ekonomins hållbarhet Under berättelseåret minskade överskottet i den offentliga ekonomin till 4,1 procent i förhållande till totalproduktionen från 5,2 procent året innan. Till största delen berodde nedgången i överskottet på att överskottet i statsfinanserna drastiskt mins-

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II 24b/2010 Styrning och redovisningsskyldighet B 11/2010 rd Statens bokslutsberättelse för 2009 Del I och II Finansministeriets publikationer 24b/2010 Styrning

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Statens bokslutsberättelse

Statens bokslutsberättelse Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II 17b/2012 Styrning och redovisningsskyldighet B 10/2012 rd Statens bokslutsberättelse för 2011 Del I och II Finansministeriets publikationer 17b/2012 Styrning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN

FINANSMINISTERIET BUDGETEN 2004 3/2004 BUDGETEN FINANSMINISTERIET 3/2004 BUDGETEN 19.12.2003 INNEHÅLL BUDGETEN FÖR ÅR 2004 DEN FINANSPOLITISKA LINJEN... 3 Tabell Den offentliga ekonomin... 3 Tabell Samhällsekonomins utveckling... 4 REGERINGSPROGRAMMETS

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter

Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram. Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 16b/2011 Ekonomiska och finanspolitiska översikter Uppdatering av Finlands stabilitetsprogram 2011 Finansministeriets publikationer 16b/2011 Ekonomiska

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål

Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål Offentlig ekonomi 2013 Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten sjönk år (översikten har lagts till 20.3.2013) År var den offentliga

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten.

RP 158/2010 rd. vilket en tilläggsbudgetproposition ska överlämnas till riksdagen, om det finns motiverat behov att ändra statsbudgeten. RP 158/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 84 i Finlands grundlag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av de bestämmelser

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Konsumenterna mycket optimistiska i februari

Konsumenterna mycket optimistiska i februari Inkomst och konsumtion 2011 Konsumentbarometern 2011, februari Konsumenterna mycket optimistiska i februari Konsumenternas förtroende för ekonomin steg i februari tillbaka till samma höga nivå som förra

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, december Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades i december till ungefär samma

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 207/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om finansiering av landsbygdsnäringar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet

Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Finansiering och försäkring 2014 Kreditbeståndet 2014, 3:e kvartalet Övriga finansiella företag, försäkringsföretag och offentlig sektor Kreditbeståndet 92 miljarder euro i slutet av september 2014 Det

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid RP 364/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 56 i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011

Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Nationalräkenskaper 2011 Finansräkenskaper 2011, 2:a kvartalet Hushållens finansiella nettotillgångar fortsatte att minska under andra kvartalet 2011 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade under

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt

Försäkringsmarknaden 2011 Preliminär översikt FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2011...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...6

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen

Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Resumé 14 /54/05 Upphandlingen av experttjänster på finansbranschen Statens ägande av bolag har administrerats av olika ministerier. De flesta bolag har hört till handels- och industriministeriets, kommunikationsministeriets

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer