7 Verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 (RF)

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR REGIONFÖRBUNDETS STYRELSE Verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 (RF) Arbetsutskottet har behandlat ärendet vid sammanträde , 1, enligt nedan: Kommentar Bakgrund Regionförbundet Sörmlands verksamhetsberättelse och bokslut redovisar utfallet av förbundets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid utgången av Regionförbundet redovisar ett resultat för 2005 på +3,9 mkr. Arbetsutskottet beslutade föreslå styrelsen besluta - att föreslå regionfullmäktige att verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 godkännes. Styrelsen ansåg att en viss justering av texten under avsnitt Lissabonstrategin ska göras till fullmäktige. Styrelsen beslutade - att föreslå regionfullmäktige att verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 godkännes. Bilaga 1. Verksamhetsberättelse och bokslut för 2005 Protokollsutdrag - Akten - Fullmäktige 27/4-06 Justeras: Rätt utdraget ur protokollet intygar: D:\2_RF\Politik\Styrelse\Styrelsen 2006\2_Styrelse , Park hot S-tälje\ 7 Verksamhetsberättelse_Bokslut 2005\ 7 V k h t b ätt l b k l t2005 PROTd (1)

2 Version till fullmäktige DATUM DIARIENR Verksamhetsberättelse och bokslut Inledning 1.1 Återblick på året som gått 1.2 Uppdragen 1.3 Den politiska styrningen 1.4 Planeringsprocessen 1.5 Det regionala utvecklingsprogrammet 1.6 Arbetssätt och metoder 2 Perspektiv och rapportörskap 3 Fokusområden 3.1 Infrastruktur/kommunikationer 3.2 Näringslivsutveckling 3.3 Kompetensutveckling/Arbetskraftsförsörjning 3.4 Internationellt arbete 3.5 Media/Opinionsbildning 3.6 Dialogen och mötesplatserna 4 Förvaltningsberättelse 4.1 Förbundets resultat 4.2 Den samlade huvudverksamheten 4.3 Regionförbundets kansli 4.4 Politisk styrning 4.5 Årsredovisning Box 325, Nyköping besök Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 tel fax e-post info@region.sormland.se hemsida ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 1(2

3 1 Inledning 1.1 Återblick på året som gått Under 2005 tog Regionförbundet Sörmland ytterligare ett steg på vägen mot att bli den drivkraft för regionens utveckling som medlemmarna och andra partners har rätt att förvänta sig. Det tar lång tid att påverka frågor inom de områden som regionförbundet verkar i. Processerna kring ny infrastruktur spänner över perioder uppemot 20 år. Och att förändra attityder till entreprenörskap bland presumtiva nya företagare tar sannolikt lika lång tid, liksom att locka människor att lära nytt. För regionförbundet är det nödvändigt att delta i dessa långa processer om målet om en hållbar utveckling för Sörmland ska nås. Förutsättningarna finns genom tillgången till landets enda storstadsregion som samtidigt är landets främsta tillväxtmotor. En tillbakablick på året som gått ger tydliga tecken på att regionförbundet börjar få en roll i den regionala utvecklingen. Det märks främst i det genomslag förbundet fick i sina opinionsbildande insatser, särskilt när det gäller järnvägsinvesteringar, tågtrafik, hamnkapacitet och vägtillgänglighet i Stockholm. I övrigt ger några axplock från 2005 års verksamhet en bild av hur regionförbundet bidrar till utvecklingen i länet. - En stor undersökning av kollektivresandet i länet presenterades - Arbetet med en storregional infrastrukturplanering startade - Överenskommelser om tågtrafik på viktiga relationer i och utanför länet träffades - Ett europeiskt nätverk av tillväxtregioner med regionala flygplatser bildades - Strategiskt viktiga relationer utvecklades med Östsvenska Handelskammaren, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Länsarbetsnämnden, Mälardalens Högskola, Mälardalsrådet, Regionplane- och Trafiknämnden i Stockholm, Regionförbundet Östsam, Södertälje och Nykvarns kommuner. - Arbetet med att förbättra innovationsverksamheten i länet inleddes - Ekonomiskt stöd lämnades till utvecklingsarbetet i Strängnäs efter nedläggningen av P 10 - En öppen dialog kring visionen av Det nya Sörmland startade - En genomlysning gjordes av samarbetet med staten, d v s länsstyrelsen Dessa exempel, som kommenteras längre fram i texten, visar bredden i regionförbundets verksamhet. Styrelsen konstaterade vid ett planeringsseminarium i augusti 2005 att regionförbundet är på rätt väg och att det politiska inflytandet på regional nivå har stärkts genom regionförbundets tillkomst. Samtidigt konstaterade styrelsen att verksamheten snarare bör fokuseras än utvidgas och att regionförbundets information till medlemmarna och omvärlden i övrigt behöver förbättras. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 2(2

4 1.2 Uppdragen Regionförbundets medlemmar anser att förbundet ska ha fokus på Stockholm-Mälarregionen även om funktionellt samarbete med andra angränsande regioner och kommuner också ska uppmuntras. Medlemmarnas uppdrag till regionförbundet innefattar följande fokusområden och perspektiv. Fokusområden Infrastruktur/Kommunikationer Näringslivsutveckling Kompetensutveckling/Arbetskraftsförsörjning Perspektiv Internationellt perspektiv Hållbar utveckling Framtidsfrågor/unga vuxnas värderingar Sedan den 1 januari 2004 är Regionförbundet Sörmland ett regionalt samverkansorgan enligt den särskilda lagstiftning som riksdagen antog Av detta följer att förbundet har fått följande uppdrag av regeringen: Utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram (RUP) Genomföra och följa upp det regionala tillväxtprogrammet (RTP) Ansvara för infrastrukturplaneringen, Länstransportplanen (LTP) Fördela del av de regionala utvecklingsmedel som staten anvisar länet Regionförbundet och länsstyrelsen har ett delat uppdrag från regeringen när det gäller regional utveckling. Ansvarsfördelningen är oklar men det finns en klar ambition från båda parter att genomföra sina respektive uppdrag i god samarbetsanda och att undvika dubbelarbete 1.3 Den politiska styrningen Regionförbundet Sörmland är en politiskt styrd organisation med stor tyngd. Ett av de främsta motiven för bildandet av regionförbundet var just att stärka det politiska inflytandet på regional nivå. Samtliga kommuners och landstingets politiska ledningar ingår i regionförbundets styrelse. Det gör att förbundets legitimitet och inflytande är betydande. Detta har en rad myndigheter, organisationer och andra samarbetspartners insett. Förbundets medlemmar har därmed möjlighet att driva gemensamma utvecklingsfrågor på ett effektivt sätt. Alla strategiska beslut om insatser eller förhållningssätt förankras politiskt. Det största ansvaret för detta ligger på styrelsens presidium men även arbetsutskottet tar på sig rollen att vara ledningsorgan för olika insatser, t ex arbetet med kollektivtrafikutvecklingen i länet. Styrelsen fungerar som förankringsplattform för de processer som förbundet deltar i. En särskild beredningsgrupp för infrastruktur- och trafikfrågor är knuten till styrelsen. Det breda förankringsarbetet sker i fullmäktige som fattar beslut om alla styrdokument och följer upp verksamheten. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 3(2

5 Styrelsen antog under året ett antal kriterier i syfte att styra upp och prioritera olika projektbidrag. Kriterierna är framförallt kopplade till fokusområdena och det regionala tillväxtprogrammet. Styrelsen tar ställning till denna typ av ärenden vid två tillfällen per år, inför sommaren och vid årsskiftet. 1.4 Planeringsprocessen Under 2005 förändrades regionförbundets planeringsprocess enligt de synpunkter som bl.a. fullmäktige framförde under året. Fullmäktige ansåg att planeringsprocessen och uppföljningen av verksamheten skedde för snabbt. Därmed minskade fullmäktiges möjligheter att diskutera och påverka. Med anledning av synpunkterna genomförde styrelsen under året två seminarier, i januari och augusti, i syfte att inrikta och följa upp innevarande års verksamhet och att ge direktiv för arbetet Därmed fick fullmäktige under hösten tillfälle till en fördjupad redovisning och diskussion kring verksamheten och blev på detta sätt mer delaktig i planeringsprocessen. Detta ökade förutsättningarna för ett bredare politiskt förankringsarbete. Fullmäktige antog verksamhetsplan och budget vid mötet i slutet av november Det regionala utvecklingsprogrammet Styrelsen beslutade i maj 2005 om riktlinjer för arbetet med ett regionalt utvecklingsprogram. Arbetet ska bygga på de tre grundstenarna Sörmland som en attraktiv del av Stockholm-Mälarregionen, hållbar tillväxt samt delaktighet och engagemang i processen. Styrelsen var också enig om att nuvarande fullmäktige ska besluta om en vision för Sörmland som ett första steg i utvecklingsprogrammet. Visionsarbetet startade under hösten med diskussionsmaterialet På väg mot det nya Sörmland och en inspirationsdag på Hedenlunda konferenscenter som utgångspunkt. 1.6 Arbetssätt och metoder Regionförbundet tillämpar flexibla, okonventionella arbetssätt och metoder med öppenhet, delaktighet, nytänkande och ödmjukhet som ledstjärnor. Under 2005 var följande arbetssätt/metoder aktuella. Arbetet med kunskapsuppbyggnad fortsatte, dvs att hämta kunskap hos ett antal källor i syfte att utveckla en faktabank fortsatte. Ambitionen är att samla, bearbeta och föra kunskapen vidare. Projektet Styrning av offentliga ledningsnätverk är en del av kunskapsupp-byggnaden. Projektet gick in på sitt sista år och avslutades i januari Syftet var att utveckla nya arbetsformer för politiker och tjänstemän som arbetar med regional utveckling och att finna ut hur det offentliga ledningsnätverket, d v s samspelet mellan länsstyrelsen och regionförbundet fungerar och kan utvecklas. En annan metod för att utveckla kunskap är rapportörskap som infördes under året. Se sid 5. Nätverk och kreativa mötesplatser: Regionförbundets engagemang i olika nätverk var aktivt under året liksom medverkan i möten med de svenska regionala samverkansorganen och i Mälardalsrådet. Att ta initiativ till och arrangera inspirerande mötesplatser ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 4(2

6 är en av förbundets viktiga uppgifter. Under året genomfördes flera seminarier, workshops och informella möten. Arbete i processer, program och projekt är också vanliga arbetsmetoder. Exempel på övergripande programarbete är det regionala tillväxtprogrammet och det regionala utvecklingsprogrammet. Ett annat redskap är opinionsbildning (se sid 12). 2 Perspektiv och rapportörskap De tre perspektiven framtidsfrågor/unga vuxnas värderingar, hållbar utveckling och internationalisering ska genomsyra regionförbundets fokusområden. Till arbetet med hållbar utveckling kopplades ett rapportörskap. En rapportör följer en fråga från början till slut och har möjlighet att lägga politiska synpunkter på frågan under hand. Styrelsen utsåg under året fem rapportörer, två för att tydliggöra Lissabonstrategin, två för regionförbundets förhållningssätt till hållbar utveckling samt en för arbetet med innovationer. Hållbar utveckling: Rapportörer är Birgitta Eriksson (mp), Eskilstuna kommun och Lars G Linder (s), Landstinget Sörmland. Rapportörernas uppdrag är att i samverkan med medlemmarna tydliggöra perspektivet i regionförbundets utvecklingsarbete. Direktiv för en strategi beslutades av fullmäktige i november. Vid samma tillfälle presenterades en skriftlig rapport över årets arbete. Rapportörerna medverkade i seminariet Mer eller smartare. Man byggde upp nätverk och kontakter med tjänstemän, det statliga Hållbarhetsrådet, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Västra-Göta-landsregionen samt STFI Packforsk AB. Rapportörerna hade sju planeringsmöten och deltog i tre seminarier. Lissabonstrategin: Rapportörer är Benita Vikström (s), Oxelösund och Lotta Finstorp (m), Flen. Deras uppdrag är att knyta ihop den regionala, lokala och den nationella nivån med EU-nivån. Under året tog man fram en arbetsmodell för Bottom-Up-Principen. Modellen ska öka förståelsen av hur olika verksamheter och initiativ på lokal och regional nivå hänger ihop med strategier och beslut på nationell respektive EU-nivå. På kort sikt, t o m år 2006, är ambitionen att arbetet ska ha lett fram till att alla länets kommuner har börjat sortera frågorna enligt ovannämnda modell. Man ska ha arbetat fram mål och indikatorer som kan kopplas till det nationella handlingsprogrammet för tillväxt och sysselsättning. Rapportörerna enades om fem mätbara indikatorer och förhoppningen är att övriga kommuner ska ställa sig bakom dessa. År 2010 är tanken att det ska pågå ett ökat samspel och en ömsesidig dialog mellan alla nivåer. Rapportörerna har kontinuerlig kontakt med regeringskansliet. I flera dokument nämns Sörmland som ett gott exempel när det gäller Lissabonprocessen. Här kan nämnas det nationella handlingsprogrammet, Regionkommitténs rapport Regions and Cities in the National Reform Programmes (om EU-ländernas implementering av Lissabonstrategin) samt EU-kommissionens översyn av Lissabonprocessen inför ett av förra årets toppmöten. På fullmäktiges möte i november presenterade rapportörerna en skriftlig rapport över sitt arbete. Innovationsmotorn: Rapportör är Martin Larsson (VTL), Vingåker. Uppdraget är att undersöka förutsättningarna för att skapa ett system som främjar innovationer i Sörmland, d v s en sörmländsk innovationsmotor. Under hösten drogs riktlinjer upp och några frågor ställdes: Hur många idéer finns i Sörmland? Vem ska ta hand om dessa? Vilka ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 5(2

7 idéer ska satsas på? Vilken är ambitionsnivån? Vid den första workshopen, som samlade de viktigaste aktörerna inom länet samt aktörer i Mälardalen, enades man om vad som ska åstadkommas med Sörmlandsmotorn. Målet är att få fler innovationer ut på marknaden genom att stimulera och stödja fler idéer och framför allt att lyfta fram idébärarna. Kommunerna blir viktiga noder i Sörmlandsmotorn. Framtidsfrågor/Unga vuxnas värderingar: Styrelsen har tidigare betonat att arbetet med framtidsfrågorna, med fokus på unga vuxnas attityder och värderingar, är viktigt för att Sörmland ska bli attraktivt att bo, leva, arbeta och studera i. Perspektivet ska i första hand vara kopplat till förbundets fokusområden och ingå i det regionala utvecklingsprogrammet. Flera kartläggningar har gjorts som gäller ungdomars attityder och värderingar. Under året presenterades ett förslag på arbetets upplägg för styrelsen. Arbetet sker i samverkan med kommunernas ungdomssekreterare och i samråd med dessa planeras ett evenemang Under året kontaktades flera av ungdomssekreterarna och ett länsmöte planeras i juni Regionförbundets dialogmaterial På väg mot det nya Sörmland presenterades på ett ungdomsfullmäktige i Nyköping. Internationellt perspektiv: Se internationellt arbete, sid Fokusområden 3.1 Infrastruktur och kommunikationer Fokus på regionförstoring Begreppet regionförstoring är i många avseenden ett samlande begrepp för insatserna inom infrastruktur och kommunikationer. Ett av syftena med regionförstoring är att göra det möjligt för människor att agera över större regioner. För kommuner och orter innebär detta att förutsättningarna för t ex planering och service successivt förändras när medborgarna och företagen agerar på en allt större arena. Det finns ett behov från kommunerna att öka förståelsen av regionförstoringens effekter för att aktivt kunna möta de krav denna ställer. Partnerskapet för regionförstoring, vilket kom till för genomförandet av RTP, initierade under 2005 ett samarbete med en forskargrupp från KTH. I ett delprojekt studeras regionförstoring ur olika aspekter. Fyra orter i Södermanland tjänar som illustrationsexempel (motsvarande studie genomförs även för ett antal orter i Uppsala län). Ambitionen är att generellt diskutera under vilka förutsättningar regionförstoring skapar utvecklingsmöjligheter och hur strategier kan utvecklas för att realisera dessa. I uppdraget för nämnda partnerskap ingår också att hantera frågan om hur bostadsbyggandet främjas i länet. Institutionen för Bygg- och fastighetsekonomi vid KTH har visat intresse för att på något sätt medverka i arbetet. Partnerskapet kommer att ta ställning till hanteringen av frågan under ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 6(2

8 Storregional samverkan - En bättre sits Det gemensamma arbetet i Stockholm-Mälarregionen med infrastruktur och trafikfrågor förankrades och tog form under året. Det skedde genom två seminarier i länet i april och maj. Regionförbundets kansli medverkade aktivt i planering och genomförande av seminarierna. Som underlag för arbetet togs ett kunskapsunderlag fram för internationell tillgänglighet, gods och logistik, persontrafik och transportpolitik. I övriga Mälarlän genomfördes motsvarande förankringsseminarier. För den politiska beredningen av arbetet utsågs 47 politiker från 5 län. Politikerna representerar samtliga sju riksdagspartier och ingår i fyra stråk- eller sektorsgrupper. Sörmland har representanter i två av dessa grupper, den södra och sydvästra. Arbetet kom igång successivt under hösten och diskuterades också löpande i styrelsen. Infrastruktur Under 2005 fortsatte genomförandet av de båda nationella infrastrukturplanerna och den regionala länstransportplanen. Anslagna medel för åren 2004 och 2005 motsvarade inte fullt ut ramnivåerna i planerna. Det innebär att genomförandet av planerna redan år två är betydligt försenat. Genomförandet av de olika åtgärderna inom länstransportplanen fungerade ändå relativt väl. I samverkan med berörda kommuner agerade regionförbundet för en byggstart av regionaltågstationen i Gnesta under 2006 samt för att byggstarten av Östra förbifarten i Katrineholm inte ska försenas ytterligare. Kollektivtrafik Arbetsutskottet fortsatte arbetet med konsortialavtalet och med att ta fram en vision för kollektivtrafiken i Sörmland. Resandeundersökningen (beställd 2004) blev ett stort steg i den processen och fungerar nu som kunskapsbas i det fortsatta arbetet. I samverkan med länstrafiken, banverket och berörda kommuner deltog regionförbundet i arbetet med att ta fram underlag för den framtida trafikeringen av Ostlänken men också för stråket Oxelösund-Västerås. Detta som en del av arbetet med målbilden för kollektivtrafiken och även med stark koppling till planeringen för Ostlänken. Stråkarbete Regionförbundet är tillsammans med länets kommuner och grannlänen engagerade i flera stråkarbeten Inom ABD-stråket 1 genomfördes ett antal aktiviteter. De grupper som redan arbetar med utbildning och bostäder tog fram kunskapsunderlag för respektive område. En tredje grupp startades med fokus på trafik- och tillgänglighetsfrågor över länsgräns. En genomgång av kommunala strategidokument genomfördes. Resultatet av arbetet så långt presenterades vid ett första politikermöte i Södertälje i oktober. Mötet tog ställning för fortsatt samarbete i nätverksform. 1 Samverkan mellan kommunerna i Sörmland och på Södertörn inklusive Stockholm stad samt Stockholms läns landsting (RTK) och Regionförbun-det. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 7(2

9 Som en av delägarna i bolaget Nyköping-Östgötalänken AB deltog regionförbundet i arbetet med Ostlänken. Den så kallade Mälardiagonalen (stråket Norrköping-Strängnäs-Uppsala) startade ett utvecklingsprojekt med regionförbundet som en av projektägarna. Syftet är dels lärande om stråkplanering (denna del stöttas även av NUTEK), dels att få till stånd en dialog kring betydelsen av utökad samverkan längs stråket. Regionförbundet är intressent i det pågående samarbetet för Räta linjen (stråket Norrköping-Eskilstuna-Gävle). Genom nyhetsblad och seminarier förs i det arbetet en dialog om vägens betydelse Regionförbundet deltog också under året i verksamheten kring E20- gruppen och Svealandsbanegruppen samt i kommunernas mobilisering för den s.k. UVEN-trafiken (sträckan Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping). Utvecklingen inom transportområdet I mars deltog regionförbundet i en hearing inför den transportpolitiska propositionen och överlämnade samtidigt en skrivelse till infrastrukturministern. I avvaktan på propositionen riktades fokus mot den framtida organisationen av den länsöverskridande kollektivtrafiken och mot hamnstrukturen. Regionförbundet följer noga dessa frågor och deltog i debatten kring den eventuella framtida storhamnen vid Norvik (Nynäshamn). Regionförbundet samarbetar med Oxelösunds hamn och kommun i syfte att aktivera Banverket, Vägverket och Sjöfartsverket i planeringen för åtgärder som motiveras av en kraftig volymtillväxt i hamnen. Bredband Under våren avslutades projektet Bredband Sörmland, som hade pågått sedan Målet att konkurrensutsätta de statliga bidragen var nått och i och med utbyggnaden har 85 % av Sörmlänningarna tillgång till bredband. Under hösten samordnade regionförbundet en ny upphandling i projektet Bredband 15. Syftet är att se till att de som bor och verkar i områden som hittills saknar bredband (dvs resterande 15 % av befolkningen) ska få samma möjlighet som övriga. Ett avtal tecknades mellan kommunerna och SB Broadband AB som under 2006 kommer att bygga ett radiobaserat bredbandsnät för att täcka outbyggda områden. 3.2 Näringslivsutveckling Regionförbundets insatser under området näringslivsutveckling syftar till att skapa tillväxt. En viktig del i arbetet är att förverkliga tillväxtprogrammet. Stöd till medlemmarna Under året fortsatte arbetet med att stödja kommunerna i utvecklingen av det lokala näringslivet. Här är näringslivscheferna ett viktigt nätverk. På nätverksträffarna diskuterads frågor kring innovationer, attityder till entreprenörskap, strategiarbete, etableringar och lokalt näringslivsklimat. Tillsammans planerade man en längre kompetensutvecklingsinsats för den personal inom kommunerna som arbetar med näringslivsfrågor. Regionförbundet besökte kommunernas mötesplatser med näringslivet, genomförde ett antal företagsbesök och bjöd dessutom in företagare till de olika mötesplatserna i syfte att fördjupa dialogen med näringslivet. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 8(2

10 Samarbetspartners och utvecklingsprojekt Ett av regionförbundets viktigaste samarbeten på näringslivsområdet är de överenskommelser om samverkan som träffades med ALMI och Östsvenska Handelskammaren. Dessa aktörer besitter kompetens och kontaktnät som regionförbundet saknar och samarbetet ger därför möjligheter till flera olika utvecklingsinsatser. ALMI genomförde - tillsammans med Innovationsbron - ett intressant arbete med produktutveckling i befintliga företag. ALMI arbetade också med aktörssamverkan, attityder till entreprenörskap, organiserad kunskapsspridning och ökad effektivisering som alternativ till utflyttning av produktion. Handelskammaren medverkade till tillväxt under rubrikerna integration, styrelseakademi för kvinnor, marknadsföring och nätverksbyggande samt internationell företagsutveckling. En annan viktig samverkanspart för regionförbundet är IFS, Internationella företagarföreningen och under slutet av året drogs riktlinjer upp för ett samarbete med Ung Företagsamhet i Sörmland. Utifrån den geografiska dimensionen i det regionala tillväxtprogrammet beslutade styrelsen under hösten 2004 att medfinansiera de sörmländska kommunernas viktigaste tillväxtprojekt. Under 2005 fortsatte projektarbetet i varierande omfattning. Som särskilt intressanta utvecklingsprojekt kan nämnas satsningen på byggtekniskt forskningscentrum i Katrineholm, Robotdalen och regionförbundets engagemang i TOWER som är ett transregionalt samarbetsprojekt för att stimulera hållbar tillväxt i små- och medelstora företag. Insatser inom det regionala tillväxtprogrammet (RTP) Förankringsarbetet i RTP fortsatte, vilket innebär att samordna och driva på arbetet i de funktionella partnerskapen arbetskraftsförsörjning, regionförstoring, entreprenörskap och innovationssystem/kluster. I partnerskapen bedrivs det huvudsakliga arbetet genom en mängd insatser. I RTP- arbetsgruppen träffas partnerskapen och diskuterar gränsöverskridande insatser och hållbar tillväxt. Man följer upp, utvärderar, rapporterar och sprider resultat genom mötesplatserna Tillväxtforum, Projektdagen, Initiativ Framtid samt regelbundna rapporter till styrelsen, fullmäktige, Nutek och regeringen. Under året startade ett samarbete med ett konsultföretag om processutvärdering under programperioden. Slutsatserna ska beaktas i revideringen av tillväxtprogrammet Arbetet följs dessutom av en doktorand vid Mälardalens Högskola. Målet för det funktionella partnerskapet Entreprenörskap är att öka nyföretagandet, stödja befintliga företag och förbättra attityderna till entreprenörskap. Regionförbundet leder arbetet inom partnerskapet och fokuserar på två områden, innovationsklimat och attityder. Under året startade därför två långsiktiga projekt Innovationsmotorn och Attityder till entreprenörskap. Innovationsmotorn syftar till att öka antalet innovationer som når en marknad genom att fler idéer bearbetas och fler idébärare får stimulans och stöd. Motorn är en struktur för att aktörer ska samverka och ha samma mål. Attityder till entreprenörskap syftar till att se hur man kan påverka attityderna och att samla aktörer för att lägga en plattform för fortsatt arbete. Inom ett område, grundskola/gymnasium gjordes en kartläggning. Materialet diskuterades och man enades om ett antal insatser. Aktörsnätverk kring nyföretagande i Sörmland syftar till att kraftsamla för ett ökat företa- ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 9(2

11 gande och förbättrade attityder till företagande. Man vill skapa ett mer gynnsamt klimatet för entreprenörer och få fler entreprenörer. Målet är att bilda ett stabilt nätverk av aktörer som arbetar med nyföretagande. Landsbygdsdimensionen Arbetet med att utreda landsbygdens betydelse för tillväxten i Sörmland inleddes under året med projektet Storstadsnära landsbygd. Projektet är ett samarbete mellan regionförbundet, Stockholms läns landstings Region- och Trafikplanekontor (RTK) och Regionförbundet i Uppsala län. Det syftar till att kartlägga interaktionen/utbytet mellan regionens större städer och omgivande landsbygd och studera vilken betydelse dessa flöden har för utvecklingen på landsbygden. Projektet kommer att ta fart under våren Under året medfinansierade regionförbundet dessutom projekten Leader+, Våg 21 och Sörmlandsleden samt hanterat det statliga bidraget till hemsändning av dagligvaror. 3.3 Kompetensutveckling/Arbetskraftsförsörjning Regionförbundets insatser inom området Kompetensutveckling/Arbetskraftsförsörjning utfördes under 2005 huvudsakligen inom ramen för det funktionella partnerskap som bildats för genomförande av regionala tillväxtprogrammet. Förbundet har anlitat en särskild samordnare för partnerskapets arbete. Partnerskapet träffades vid två tillfällen. En av frågorna som diskuterades var validering och man tvingades konstatera att finansieringen av ett valideringscentrum i Sörmland inte klarades ut. Trots stöd från Valideringsdelegationen, en grundligt genomförd förstudie och kartläggning, ett stort intresse från länets vuxenutbildningar och arbetsmarknadens parter, lyckades länets aktörer inte skapa en finansiering för valideringscentrets inledande två år. Eftersom det funktionella partnerskapet anser att valideringsfrågan är central för en fungerande arbetsmarknad kommer frågan att hanteras på nytt under Frågan om infrastruktur för vuxnas lärande behandlades också av partnerskapet. Efter samråd med de ansvariga för vuxenutbildningen i länet tog man initiativ till en förstudie. I denna redovisas en enkät som ställer frågor till länets kommunala vuxenutbildningar kring tre områden: beskrivning av verksamheten, organisering och finansiering samt vuxnas lärande i förhållande till tillväxtarbetet. Förstudien redovisades vid ett seminarium där representanter från samtliga vuxenutbildningar, länsarbetsnämnden, arbetsmarknadens parter, regionförbundet och Mälardalens högskola deltog. Det fortsatta arbetet ska diskuteras tillsammans med kommunerna. Samordnaren i partnerskapet medverkade under året dels vid Eskilstuna Kommuns näringslivsprojekt 1000 företag, dels vid ett antal olika konferenser i länet för att presentera arbetet med tillväxtprogrammet och de initiativ/aktiviteter som påbörjats inom insatsområdet. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 10(

12 3.4 Internationellt arbete Fullmäktiges uppdrag för 2005 innebar fortsatt arbete med uppbyggnad och utveckling av nätverket Edge Counties Network, fortsatt utveckling av samarbetet med Lenin-grads län i Ryssland, bevakning av Östersjöfrågorna samt strukturering av regionförbundets medlemskap i AER. I mars 2005 genomförde regionförbundet ett seminarium under rubriken Regional Airport Seminar. Det blev starten på Edge Counties Network (ECN) ett samarbetet mellan Sörmland och de fem storstadsnära regionerna Bergamo/Italien, Girona/Spanien, Rhein- Hunsrück (inkl Birkenfeld och Bernkastel-Wittlich)/Tyskland samt Vestfold/ Norge. Under våren undertecknades en överenskommelse om samverkan mellan regionerna inriktad på gemensamma frågor. Styrgruppen beslutade att som ett första steg prioritera samarbetet inom besöksnäringen. I samband med Bergamo Trade Fair i oktober genomfördes ett seminarium om att utveckla turismen mellan regionerna, ett arbete som nu pågår. Utvecklingen av östersjöfrågorna är strategiskt viktig för Sörmland liksom för hela Stockholm-Mälarregionen. Inför EU:s nya budgetperiod pågår förberedelser av olika slag bl a på nationell nivå. Regionförbundet deltog i de möten som Näringsdepartementet inbjöd till för att diskutera geografi och innehåll i kommande gränsregionala samarbete. Detta ingår i nya mål 3, Europeiskt territoriellt samarbete och motsvarar dagens Interreg-program, som bl a är inriktat på Östersjöregionen. Under året fortsatte samarbetet med Leningrads län. De fyra projekten inom området hälsa/sociala omsorger avslutades. Ur dessa har behovet uppstått av en fortsättning med projektet Utbildningsprogram för baspersonal som arbetar med funktionshindrade i Leningrads län. Ansökan lämnades under hösten till Östeuropakommittén. Projekten drivs av en extern projektledare med medverkan av några av regionförbundets medlemmar. Regionförbundet hade planerat att, tillsammans med Leningrads län, genomföra ett seminarium i Bryssel för att sprida erfarenheterna från det sjuåriga samarbetet. Av olika skäl på den ryska sidan fick seminariet skjutas framåt i tiden. Som en inledning på förbundets medverkan i projektet Weran Northwest Russia besökte förbundsledningen i augusti S:t Petersburgs Sociala och Ekonomiska Institut för att informera sig om verksamheten och utvecklingen av de kvinnliga resurscentra i Leningrads län. Dessa är basen i projektet som handlar om affärsutveckling/affärsutbyte mellan kvinnliga småföretagare i de båda länen. Förbundet medverkar med politikerstöd och för detta utsåg styrelsen fem förtroendevalda. Vidare inventerades, på uppdrag av styrelsen, kommunernas medlemskap i de internationella östersjöorganisationerna och en rapport avlämnades till styrelsen i slutet av året. Styrelsen beslutade att förbundet skulle engagera sig i projektet Östersjöpaletten III som emellertid vilar tillsvidare på grund av att sökta medel uteblev. Vidare resulterade kontakterna mellan Leningrads län och Sörmland i ett ökat engagemang i Nordvästra Ryssland från Östsvenska Handelskammaren, se sid 9. Samarbetsavtalet med Stockholmsregionens Europakommitté (SEU) gäller och samordnas numera med motsvarande avtal för Västmanland och Uppsala. Under året ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 11(

13 beslutade SEU:s styrelse att utse regionförbundets styrelseordförande till adjungerad ledamot. Regionförbundet deltog i SEU-styrelsens möten under året och anlitade kontoren i Bryssel och S:t Petersburg för att förbereda besök av olika slag. Regionförbundet ansökt under året om medlemskap i den europeiska regionala intresseorganisationen Assembly of European Regions (AER). En inriktning på regionförbundets AER-arbete utarbetades att gälla från 2006 då medlemskapet träder ikraft. Två rapportörer utsågs i slutet av året för att utarbeta ett förslag på hur engagemanget i organisationen ska utformas. Regionförbundets inriktning är att EU-frågorna ska bli en punkt på dagordningen både för de egna politiska organen men också för medlemmarnas. Ett verktyg för detta är det kommunala nätverket av EU-samordnare. Under året initierade regionförbundet en omstart för nätverket och tre möten ägde rum. Ett annat verktyg är Europa direkt, EUkommissionens informationskontor runt om i Europa. Regionförbundet stöder ekonomiskt det svenska kontor som är placerat i Eskilstuna. Kontoret deltar i möten med EUsamordnarna. Under 2005 medverkade kontoret till genomförandet av regionförbundets seminarium Mer eller smartare. 3.5 Media/opinionsbildning Under året som gått blev Regionförbundet Sörmlands arbete alltmer uppmärksammat i media, men också bland förbundets medlemmar och bland regionala aktörer i Sörmland och Mälardalen. Arbetet med opinionsbildning och informationsspridning är en viktig del i regionförbundets uppdrag. Genom att sprida kunskap och diskussion om de regionala frågorna blir fler engagerade och delaktiga i arbetet. Genom att fler vet mer om regionförbundets arbete har nyfikenheten ökat på vad regionförbundet arbetar med. Uppmärksamheten i media ökade påtagligt. Alltfler artiklar om regionförbundets arbete kunde noteras. Konkreta informationsinsatser Följande konkreta informationsinsatser genomfördes under året: 17 pressmeddelanden och två nyhetsbrev gavs ut. Fem debattartiklar publicerades, varav två i riksmedia.en aktuell presentationsfolder producerades, på svenska och engelska. En lättillgänglig sammanställning av tillväxtdata om Sörmland och Mälardalsområdet producerades, Från en dagsresa till en timme. Samordnade informationsinsatser I anslutning till processen med att ta fram en vision för Sörmland (som ett första steg i arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet) producerades ett bildspel med tillhörande häfte i syfte att stimulera och bredda debatten om Sörmlands framtid. Inför Vägverkets beslut om bl a förbifart Katrineholm samordnades informationsinsatser tillsammans med Regionförbundet och Katrineholms kommun. Med anledning av diskussionen om den framtida regionala indelningen samordnades en debattartikel med företrädare för Västmanland och Uppland. Vid diskussionen om det statliga stödet till järnvägs- ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 12(

14 linjen Uven (Uppsala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping) samordnades en debattartikel med kommunalråden i respektive kommuner. 3.6 Dialogen och mötesplatserna Dialogen med medlemmarna fortsatte under året i form av olika aktiviteter. Ett antal sammankomster genomfördes med de olika tjänstemannanätverken, d.v.s. nätverk för näringslivschefer, kommunchefer, EU-samordnare, planeringschefer, informationsansvariga, ungdomssekreterare och IT-ansvariga. Dialogen fortsätter. Presidiekonferensen ägde rum den 3-5 april. Den genomfördes som en kunskapshöjande och kontaktskapande resa till spanska Gironaprovinsen och Barcelona. Ett annat syfte med konferensen är att stärka relationerna och samarbetet inom länet. Styrelsepresidier och kommunchefer/motsvarande deltog (40 personer). Programmet hade tyngdpunkt på områden som berör regional utveckling och särskilt utvecklingen kring Gironas flygplats med Ryan Air som största operatör. I programmet ingick bl a möten med ledande representanter för provinsen samt företagsbesök i Girona. Handelskammaren i Girona, universitetet samt turistadministrationen i Girona informerade om sina verksamheter. Den oktober deltog arbetsutskottet i Regionkommitténs Open Days i Bryssel som genomfördes i samverkan med EU-kommissionens direktorat för regional utveckling. Temat var Working together for Regional Growth and Jobs. Ca 2000 aktörer från 110 regioner i 25 länder deltog. Arbetsutskottet besökte dessutom direktoratet för Press & Kommunikation, representationskontoret för den italienska regionen Friuli Venezia Giulia, AER:s Brysselkontor samt SEU-kontoret. Följande mötesplatser arrangerades i syfte att fördjupa samarbetet mellan olika aktörer i länet. Projektdagen genomfördes den 13 april. Den syftar till att sprida erfarenhet av tillväxtfrämjande insatser och projekt som pågår eller har genomförts i länet sedan det regionala tillväxtprogrammet startade. Att sprida erfarenheterna från och mellan projekten ger ett viktigt lärande. Mälartinget genomfördes detta år maj i Nyköping. Det blev en mötesplats med internationella utblickar, intressanta seminarier och samtal mellan politiker, företagare och externa debattörer. Några teman var "Global företagsamhet i ett regionalt perspektiv", "Kunskapens nya stormakter - Indien och Kina" och Dagisplatser eller regionförstoring - ett samtal om politiskt ledarskap i en informell storregion. Regionförbundet medverkade i viss administration kring tinget. Den 16 augusti genomfördes för andra året i följd Regionförbundet mötesplats, denna gång på Grafikens Hus i Mariefred. Arrangemanget lockade 125 deltagare från offentliga aktörer, näringsliv och högskola. Vice ordföranden för Svenskt Näringsliv Signhild Arnegård Hansen och SACO:s ordförande Anna Ekström reflekterade över temat tillväxt, vilket avslutades med en konsert med Göran Söllscher, gitarr och Dan Laurin, blockflöjt. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 13(

15 Den 6 oktober arrangerade Stockholm-Mälarregionen genom Miljöutskottet, regionförbundet samt Europa Direkt seminariet Mer eller smartare. Det handlade om miljödriven teknikutveckling, EU:s tillväxtstrategi och regionens möjligheter. Vilken roll spelar politiken och hur ökar vi samverkan mellan akademi - näringsliv och samhälle? Medverkade gjorde bl a EU-parlamentariker Åsa Westlund, Johannes Wikman, ESF-rådet, KSordföranden från Flen och Oxelösund samt representanter från Mälardalens högskola och forskare för förpackningsindustrin. Seminariet lockade 90 deltagare från hela Mälardalen. Den 27 oktober anordnade det funktionella partnerskapet Entreprenörskap för andra gången (genom Idélab vid Mälardalens högskola) seminariet Initiativ Framtid. Det riktar sig till företagare inom upplevelsenäringen och matbranschen. Mötesplatsen kom till för att unga företagare ska ha möjlighet att under sina premisser diskutera de mest prioriterade frågorna med länets företagsfrämjare. Efter inspirerande föreläsningar från flera företag enades man om ett antal förslag på aktiviteter som skulle kunna genomföras i Sörmland. Förslaget bearbetas av en arbetsgrupp och en aktivitet kommer att genomföras Den 16 november genomfördes Tillväxtforum 2005 på Mälardalens Högskola som ett led i uppföljningen av det regionala tillväxtprogrammet. Deltog gjorde 97 tjänstemän, politiker och företagsfrämjare från hela länet. Könsfördelningen var 52 % kvinnor och 48 % män. Syftet med Tillväxtforum är att rapportera och sprida resultatet av det arbete som gjorts under året, att få en indikation på hur arbetet ska drivas vidare samt att inspirera till fortsatt arbete. Tre sörmländska projekt presenterades i vilka samarbete skapat framgång för de inblandade och bidragit till länets tillväxt. Det var Brains & Bricks, byggforskningscentrum i Katrineholm, Food Experience, matklustret i Flens kommun samt BiotechValley.nu i Strängnäs. 4 Förvaltningsberättelse 4.1 Förbundets resultat Regionförbundet visar ett positivt resultat för verksamhetsåret 2005 med 3,9 mkr, vilket är 1,8 mkr lägre än föregående år. Resultatet enligt den fastställda budgeten för 2005 skulle vara noll. Som framgår av sammanställningen nedan finns de huvudsakliga avvikelserna mot budget inom Huvudverksamheten som visar det största överskottet, 4,3 mkr, samt Kansli och Politisk styrning som visar mindre överskott. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 14(

16 Budgetavstämning Budget Resultat Utfall 2005 Utfall 2004 Intäkt Kostn (-) Netto Intäkt Kostn (-) Netto Budg- Resultat Budg- Resultat Politisk styrning -1,5-1,5-1,2-1,2 0,3 0,2 Kansli -10,0-10,0-9,8-9,8 0,2 2,0 Huvudverksamhet -10,0-10,0 6,8-12,5-5,7 4,3 4,5 Sidoordnad verksamh 3,3-3,3 0,0 2,5-2,4 0,1 0,1-0,1 FoU Äldre och RAR Övrigt verks.övergrip 1/ 0,0 0,0 0,0 0,5-1,1-0,6-0,6 Leningradprojekt 0,0 0,0 0,0 1,7-1,3 0,4 0,4 Övrigt 2/ 0,0 0,0 0,0 0,5-0,4 0,1 0,1-0,2 Avskr finans. Kstn -0,2-0,2-0,2 Medlemintäkter 19,2 19,2 19,0 19,0-0,2 0,0 Statl medel personal 1,8 1,8 1,8 1,8 0,0-0,2 (Länsstyrelsen) Övrigt 0,5 0,5-0,5-0,5 Summa 24,8-24,8 0,0 32,8-28,9 3,9 3,9 5,7 1/ Offentliga ledningsnätverk, Mötesplats Sörmland, Medl.avg Mälardalsrådet 2/ Presidie- och skolchefsresor mm 4.2 Den samlade huvudverksamheten För 2005 budgeterade regionförbundet 10,0 mkr för den samlade huvudverksamheten. Till detta kom 6,2 mkr av statliga regionala utvecklingsmedel via NUTEK. Dessa medel fanns inte upptagna i den fastställda budgeten. Sammanställningen nedan visar budget och förbrukning under det gångna året för den samlade huvudverksamheten. Där framgår att förbundets redovisade kostnader uppgår till 12,5 mkr. I första hand finansierades dessa med NUTEK-medel och i andra hand med förbundets egna budgeterade medel för huvudverksamheten. Därutöver betalades 0,8 mkr direkt från NUTEK till projektansvariga organisationer. Därmed passerade dessa medel inte förbundets bokföring. Budget för huvudverksamheten Redovisad förbrukn för huvudverksamheten Förbundets budget 10,0 mkr Utbetalat av förbundet 12,5 mkr (varav statlig finansiering med 5,4 mkr) Statliga medel (NUTEK) 6,2 mkr Utbetalat direkt från NUTEK 0,8 mkr Summa 16,2 mkr Summa 13,3 mkr En anledning till att de budgeterade medlen inte förbrukades helt är att förbundets verksamhet även under 2005 varit under uppbyggnad. Dessutom gör styrelsen en noggrann prövning av alla förslag till nya satsningar. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 15(

17 4.3 Regionförbundets kansli Personal I budgeten för kansliet fanns 6,9 mkr för personalkostnader. Utfallet blev 7,2 mkr. Vid årsslutet var totalt 17 (2004: 15) personer anställda vid regionförbundets kansli. Av dessa arbetade 13 med huvudverksamheten och 3 med administrationen vid kansliet. En person var knuten till sidoverksamheten FoU Äldre. Tjänstgöringsgraden varierar, endast 8 personer arbetade heltid medan övriga av olika orsaker inte hade heltidsförordnande eller var partiellt tjänstlediga. Ytterligare 1,0 handläggartjänst inrättades för kollektivtrafikfrågorna och en handläggare anställdes under första halvåret. Inom de sidoordnade verksamheterna upphörde regionförbundets engagemang i RARprojektet och handläggaren, 1,0 tjänst, överfördes till huvudverksamheten. Verksamheten inom FoU Äldre förändrades och 1,0 handläggare minskade till 0,6 i samband med att tidigare befattningshavare slutade sin anställning. Antalet årsarbetare under året uppgick till 14,5 (2004: 10,0) varav 13,3 för den egentliga huvudverksamheten inklusive administrationen och 1,2 för sidoverksamheten. Fördelningen vid årets slut mellan män och kvinnor var 6,4 män och 8,1 kvinnor. Antalet sjukdagar under året var lågt, totalt 47 dagar. Statlig ersättning för personal Länsstyrelsen överförde statliga medel till förbundet på 1,8 mkr, vilket är beräknat utifrån kostnaden för 3,0 heltidstjänster. Pensionsskulden Till Kommunförbundens pensionsstiftelse betalades 540 tkr i syfte att stärka tillgångarna i stiftelsen inför de ökande utbetalningarna under de kommande fem åren. Förbundets behållning per i pensionsstiftelsen var 3,4 mkr. Lokaler Regionförbundet hyr lokaler i Storhusqvarn Fastighets AB. Vid årets utgång uppgick lokalytan till 433 m 2. Hyreskostnaden uppgår till 397 tkr per helår. Förbundet köper administrativa tjänster av Storhusqvarn Fastighets AB i form av bl.a. telefonväxel, postservice och kopieringsservice. Investeringar Investeringarna 2005 avser kompletterande möbelinköp i samband med nyanställning av personal och iordningställande av projektarbetsplats. Befintlig inventariestock skrevs av enligt redovisningsmässiga grunder. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 16(

18 4.4 Politisk styrning För politisk styrning fanns 1,5 mkr i budgeten för året. Utfallet blev 1,2 mkr (2004: 1,3). Antalet förtroendevalda med fast deltidsarvode uppgick till 13, jämte 3 revisorer, med varierande tjänstgöringsgrad. Dessutom fanns vid årets slut 5 rapportörer med deltidsarvode. Det fasta arvodet följer riksdagsmannaarvodet och räknas upp enligt detta. Utöver fasta arvoden betalar regionförbundet sammanträdesarvoden till ledamöter och ersättare i arbetsutskott och styrelse. Vid fullmäktiges sammanträden betalas sammanträdesarvoden av respektive medlem. 4.5 Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagens nya lydelse ska kommuner och kommunalförbund i förvaltningsberättelsen följa upp mål avseende god ekonomisk hushållning i delårsrapport och årsredovisning. Då lagstiftningen trädde i kraft efter det att budget fastställts för verksamhetsåret 2005 kan inte denna uppföljning genomföras fullt ut under 2005 eftersom specifika mål avseende en god ekonomisk hushållning inte fastställts. I föreliggande årsredovisning kan således ingen systematisk uppföljning genomföras avseende mål för god ekonomisk hushållning. Sådant mål är dock fastställt i budget 2006 och kommer där att följas upp. ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 17(

19 4.6 Årsredovisning RESULTATRÄKNING Not (tkr) (tkr) Rörelsens intäkter mm Nettointäkter Övriga rörelseintäkter Summa intäkter mm Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Periodens resultat Balanskravsutredning Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster, mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 18(

20 BALANSRÄKNING Not (tkr) (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav årets resultat Avsättningar 0 0 Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser inklusive särskild löneskatt Tillgångar i pensionsstiftelse ORG NR d:\2_rf\politik\styrelse\styrelsen 2006\2_styrelse , park hot s-tälje\ 1 verksamhetsberättelse_bokslut 2005\1047m30_verksamhetsberätt o bokslut_ver5 t fullm (kh)_ doc Utskriftsdatum: :57SID 19(