GULDLINJEN företag och kommun i samverkan III

Transkript

1 Slutrapport (20 maj 2011) GULDLINJEN företag och kommun i samverkan III Demokratikonsult & Samarbetspartner Norr Mälarstrand Stockholm 1

2 Sammanfattning Projektet Guldlinjen är ett kompetensprojekt som bygger på samverkan. Två grannkommuner och fyrtiofem företag har gemensamt bedrivit projektet och delgett varandra erfarenheter i den gemensamma styrgruppen. Man vill att resultatet av projektet stärka samverkan mellan näringslivet och offentlig sektor, mellan grannkommunerna och mellan företagen. Projektet är inriktat på lärande miljöer, strategiskt påverkansarbete, innovativ verksamhet samt samverkan. Idén bakom Guldlinjen var att privat och offentlig verksamhet tillsammans skulle ta reda på sina framtida kompetensbehov på kort och lång sikt samt att förbereda sig för framtida utmaningar. Nödvändheten i detta blev ännu tydligare när konjunkturen svängde under tiden mellan förprojekteringen och själva genomförandet av projektet. Projektets syfte har varit att genomföra kompetensinsatser utifrån resultatet av genomförd förprojektering samt skapa effektivitet genom samverkan och resursutnyttjande. Vidare var syftet att skapa lärande miljöer inom offentlig och privat verksamhet samt att motverka de negativa effekter på sysselsättningen som lågkonjunkturen medfört. Målet med projektet var att samtliga företag skulle få del av kompetensutvecklingsinsatserna, att insatserna skulle ske så nära målgruppen som möjligt samt att insatserna skall präglas av samverkan. Målgrupper för projektet Guldlinjen var anställda i samtliga privata företag som deltagit i förprojekteringen samt anställda inom Lycksele och Storumans kommun. Kompetensinsatserna i Guldlinjen har varit en investering med sikte på framtiden. Genom att projektet erbjuder företag och kommunerna utbildningar som fyller deras behov torde Guldlinjen ha ökat anställbarheten. En verklig styrka i projektet har varit samverkan mellan projektets aktörer som under genomförandet har intensifierats. Samverkan har stärkt relationerna mellan projektets aktörer, vilket torde skapa förutsättningar för långsiktiga och relevanta resultat i linje med projektet Guldlinjens målsättning. Förutom utbyte av kunskaper och erfarenheter kan samarbete och nätverk på sikt ge nya samverkansområden och synergieffekter. För att projektet på lång sikt ska bli framgångsrikt krävs att alla i projektet och dess samverkande aktörer har en förståelse för och arbetar efter de principer som en lärande organisation står för. Lärandet i projektet har varit beroende av en systematisk återkoppling av erfarenheter, något som har skett genom styrgruppsmöten, avstämningsmöten, samverkans- och nätverksmöten, lärkonferenser, studieresor och utbildningar. Projektet har en engagerad projektledare och projektledarassistent som rapporterat till båda kommunstyrelsernas ordförande hur projektet fortskrider och kontinuerligt rapporterat till kommunernas ledningsgrupper på tjänstemannanivå. Projektet föredras även i LYST som är en samverkansnämnd mellan Lycksele och Storumans kommuner där Lycksele är värdkommun. Kontinuerliga möten med kommunens ekonomiansvarig har under projekttiden också hållits. Guldlinjen kan därför sägas vara strategiskt förankrad samt en lärande (ad-hoc) organisation som skapat många lärande miljöer under projektiden. Fördelningen av deltagare från den offentliga respektive privata sektorn i båda kommunerna hade skapat större effekter och fler lärande miljöer. De erfarenheter vi har gjort av Guldlinjen stämmer i vissa avseenden överens med tidigare erfarenheter man gjort av liknande kompetensprojekt. Anställdas villkor i form av rätten till kompetensplaner, kontinuerlig vidareutbildning och högre lön kan av förklarliga skäl inte alltid 2

3 förverkligas av företagen själva. Vår utvärdering visar att framgång i projekt oftast beror på många olika faktorer som tillsammans skapar ett lyckat projektresultat. God planering med en tydlig målsättning som står fast under hela genomförandet är en bra grund att stå på. Projektets resultat vill respondenterna använda som en kvalitetssäkring till kommande projekt och sprida till andra som är intresserade av liknande initiativ. Vidare vill man utveckla kunskapen man har fått och titta på andra samarbeten än de som gäller utbildning/kompetenshöjande insatser. Man vill också använda projektets resultat för att stärka betydelsen av kompetensinsatser på liknande sätt som ekonomiskt styrning används. Projektet Guldlinjen har varit möjligt tack vare intresserade och motiverade företag, samarbete, ESF-rådet och dess handläggare. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Projektet Guldlinjen 5 - Projektets målgrupp, mål och syfte 5 3. Utvärderingsuppdrag 6 - Demokratikonsults uppdrag 6 - Tidsplan 6 - Genomförandeanalys 7 - Effektstudie 7 - Metod 7 4. Effektstudie 8 - Resultat av Guldlinjens kompetensinsatser 8 - Om-inte-scenariot 9 - Storumans och Lycksele kommuner 10 - Guldlinjens kostnader Intervjuer 13 - Telefonintervjuer med utbildningsdeltagarna 13 - Halvstrukturerade intervjuer med styrgruppen 16 - Djupintervjuer med projektledning 21 - Sammanfattning av alla intervjuer Enkäter Projektdokument Måluppfyllelse, effekter och lärdomar av projektet 37 - Projektets målsättning och måluppfyllelse 37 - Effekten av projektet 42 - Främjande och hindrande faktorer 43 - Kortsiktiga och långsiktiga effekter 44 - Lärdomar av projektet Övriga slutsatser och rekommendationer Förslag till spridning av projektet Guldlinjens resultat 50 Litteraturförteckning 51 Bilaga 1 Enkätunderlag för utbildningsdeltagarna Bilaga 2 Intervjuunderlag utbildningsdeltagare Bilaga 3 Intervjuunderlag projektledning Bilaga 4 Intervjuunderlag projektets styrgrupp 4

5 1. Inledning Detta är slutrapporten av ESF-projektet Guldlinjen företag och kommuner i samverkan III. Projektet ägs av Lycksele kommun och pågår Fyrtiofem företag i Lycksele kommun samt Lyckseles och Storumans kommunförvaltningar har tillsammans beviljats kr från Europeiska socialfonden. Huvudsyftet med projektet är att genomföra kompetensinsatser utifrån resultatet av genomförd förprojektering samt skapa effektivitet genom samverkan och resultatutnyttjande. Målet med projektet är att låta samtliga företag och kommuner som deltagit i förprojekteringen ta del av kompetensinsatser utifrån en egen upprättad prioritering av önskad kompetensutveckling. Denna rapport är skriven med utgångspunkt från fyrtiotvå (42) intervjuer utförda under april och maj Parallellt med intervjuerna har vi sammanställt enkäter från utbildningsdeltagarna och analyserat dessa, samt läst igenom allt material som hör till projektet mötesanteckningar, protokoll, projektplan etc. Rapporten är en sammanfattning av de intryck vi har fått under genomförandet av projektet från februari 2010 t.o.m. maj Våra reflektioner ska framför allt ses som ett underlag för lärande samtal, som i sig är beroende av en systematisk återkoppling av erfarenhet, vilket kan ske genom utvärdering. Slutrapporten har sin tonvikt på resultatet av genomförandet. Syftet med rapporten är att undersöka hur genomförandet har gått till och studera i vilken utsträckning utbildningsinsatsen har genomförts, hur väl den har genomförts, vilket mottagande den har fått, om det har funnits faktorer som underlättat eller hindrat genomförandet m.m. Detta görs genom att mäta upplevelserna av hur projektet fortskrider hos utbildningsdeltagarna i projektet genom såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Utvärderingen omfattar: En övergripande bedömning av projektets resultat, det vill säga av projektets långsiktiga och kortsiktiga effekter för de parter som deltagit. Förutom fokus på mål och resultatuppföljning ska utvärderingen bidra till att underbygga projektets arbetssätt och att sprida resultaten, för att optimera möjligheterna att ge regionala effekter. 2. Projektet Guldlinjen Projektets målgrupp, mål och syfte Guldlinjen företag och kommun i samverkan III är ett ESF-projekt som ägs av Lycksele kommun. Formellt innebär det att Lycksele kommun ansvarar för att gällande regelverk följs. Valet av insatsområde grundas på att den allt snabbare förändringstakten i omvärlden skapar behov av kontinuerligt kompetensutveckling i företag och kommun. Man vill även öka kunskapen om hur man i framtiden på bästa sätt tillvaratar resurserna hos nästa generation inom respektive företag. Projektet syftar till att genomföra kompetensinsatser utifrån resultatet av genomförd förprojektering samt skapa effektivitet genom samverkan och resultatutnyttjande. Målet med projektet är att samtliga företag/kommuner som deltagit i förprojekteringen ska få ta del av kompetensinsatser utifrån en egen upprättad prioritering av önskad kompetensutveckling där kompetensinsatserna ska förläggas så nära målgruppen som möjligt. Projektet utgår från 5

6 etablerade nätverk, men genom projektets inriktning kommer även nya strukturer att uppstå. Denna successivt utvecklade samverkan mellan företag och den offentliga sektorn tror man kommer att stärka regionen. 1 Projektets målgrupp är samtliga anställda i privata företag som deltagit i förprojekteringen samt anställda inom Lycksele (kommunstyrelsens förvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen) och Storumans kommun. Målsättningen, som är kopplad till projektets syfte, är enligt projektbeskrivningen följande: Målet med projektet är att låta samtliga företag/kommuner som deltagit i förprojekteringen ta del av kompetensinsatser utifrån en egen upprättad prioritering av önskad kompetensutveckling. Kompetensinsatserna ska förläggas så nära målgruppen som möjligt d.v.s. i Lycksele och Storumans kommun. Projektet ska även präglas av samverkan mellan privat och offentlig sektor och därmed skapa en lärande miljö Utvärderingsuppdrag Demokratikonsults uppdrag Uppdraget omfattar utvärdering och återrapportering av projektet Guldlinjen företag och kommun i samverkan III. Projektet vill man ska i första hand utvärderas utifrån fyra perspektiv: Måluppfyllnad med hänsyn till projektansökan Deltagande företags uppfattning om projektets resultat Könsfördelning av projektets resurser Resursfördelning mellan offentlig och privat sektor. Syftet med utvärderingen är att få en helhetsbild av projektets långsiktiga och kortsiktiga effekter för de parter som deltagit. Förutom fokus på mål och resultatuppföljning ska utvärderingen bidra till att underbygga projektets arbetssätt och att sprida resultaten för att optimera möjligheterna att ge regionala effekter. Utvärderingen sker genom intervjuer, enkäter och analys av tillhörande projektdokument. Dessa bildar underlag för konkretisering av projektets olika områden och aktiviteter. Slutrapporten är en sammanfattning av dessa aktiviteter. Tidplan Enligt avtalet skatvärderingsuppdraget påbörjas under april 2011 och vara klart och inrapporterat senast den 20 maj På grund av att projektledaren bröt benet och projektassistenten gick på mammaledighet har utvärderingen försenats. Slutrapporten beräknas därför vara klar först den 9 juni Ansökan till ESF, om projektmedel för PO 1 med dnr: Ansökan till ESF, om projektmedel för PO 1 med dnr: Förfrågningsunderlag Utvärdering av projektet Guldlinjen, daterat

7 Genomförandeanalys En central del av utvärderingen är en analys av genomförandet. I en genomförandeanalys studeras i vilken utsträckning utbildningen/insatsen/aktiviteten har genomförts, hur väl den har genomförts, vilket mottagande den har fått, om det har funnits faktorer som underlättat eller hindrat genomförandet m.m. En del i en genomförandeanalys kan alltså vara att avgöra i vilken utsträckning den planerade utbildningen/insatsen/aktiviteten verkligen har genomförts, till exempel hur många undervisningstillfällen som gavs inom ramen för en kompetenshöjande insats. Genomförandeanalysen kräver relativt omfattande insamling och bearbetning av data, bland annat i form av enkätundersökningar samt strukturerade, halvstrukturerade och öppna intervjufrågor. 4 Effektstudie Ett annat steg i utvärderingen är att göra en effektstudie. Vår definition av en effekt är en förändring som har inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. För att kunna tala om effekt av en insats måste det finnas ett orsak-verkan-samband mellan insatsen och det förändrade tillståndet. I ett vidare utvärderingsperspektiv hör effektstudien hemma i kategorin summativ utvärdering, eftersom den inriktar sig på att belysa resultaten och några av effekterna av den utbildningssatsning som projektet utgör. Med effektstudie avses i det här fallet en mållös eller målfri utvärdering där utvärderingens fokus ligger på resultat och effekter av projektet utifrån företagens, den individuella arbetstagarens och samhällets perspektiv. Effektstudiens övergripande syfte är att lyfta fram och belysa de resultat som har uppnåtts genom de önskade, planerade och genomförda utbildningarna/insatserna, det vill säga analysera vad som verkar, för vem och i vilket sammanhang. Den centrala frågeställningen för utvärderingen blir därmed vilken eller vilka faktorer som kan förklara utbildningens/insatsens resultat. Effektstudien syftar till att utifrån det ovan nämnda perspektivet belysa hur projektet har påverkat företagen, individuella anställda och Storumans och Lycksele kommun. 5 Enligt ett programteoretiskt synsätt syftar effektstudien till att försöka fånga upp och illustrera sambandet mellan utbildningarna och utfallet/resultatet för projektet. Underlag för effektstudien utgörs av intervjuer. Vidare kommer vi att använda projektbeskrivningen, protokoll, enkätsvar och andra tillhörande projektdokument. Metod Rätt val av metod är ett sätt att få ökad förståelse för projektet, och valet av metod kvantitativ, kvalitativ eller en kombination bör utgå från problemformuleringen. En kvantitativ metod omfattar mätningar eller numeriska studier, t.ex. en enkätundersökning. 6 Motsatsen finns i den kvalitativa metoden som genom intervjuer och observationer ger nyanserade data och därmed kan gå på djupet. Underlag för utvärderingen utgörs av trettio (30) telefonintervjuer med projektets deltagare, nio (9) halvstrukturerade telefonintervjuer med projektets styrgrupp samt tre (3) djupintervjuer med projektets projektledning samt 161 utbildningsenkäter som deltagarna har 4 Sandberg Bo, Faugert Sven (2007): Perspektiv på utvärdering: Studentlitteratur 5 Vedung, Evert (1998): Utvärdering i politik och förvaltning: Studentlitteratur 6 Ejlertsson Göran (2005)Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik 7

8 fyllt i efter avslutad utbildning. Vi har också haft tillgång till sedvanliga projektbeskrivningar och uppdragshandlingar samt till förstudien, andra underlag och utvärderingar. Intervjuerna är riktade till styrgruppen, projektledningen och deltagarna i projektet. Intervjusvaren redovisas inte i sin helhet utan är sammanfattade i en kortfattad kvantifierad form. Vi menar att det är den sammantagna bilden som är viktig. När det gäller val av intervjukandidater har vi fått kontaktuppgifter till hela projektets styrgrupp, projektledningen samt listor på företag och deras utbildningsdeltagare. Vidare har vi ringt upp de tilltänkta respondenterna, utan inbördes ordning, och frågat om de har en stund över så att vi kunde göra en intervju, eller så har vi avtalat om en senare tid för att genomföra intervjun. Därefter har telefonintervjun genomförts alternativt har vi ringt upp dem på avtalad tid. Det har ibland varit svårt att nå respondenter. Några av dem har inte haft tid att avsätta för en intervju inom en rimlig tidsrymd; vi har då valt att gå vidare med andra utbildningsdeltagare på listorna. Även då vi bestämt tid för en intervju, har i flera fall respondenten inte kunnat gå ifrån sina arbetsuppgifter för att ställa upp på intervjun. De citat som återges är hämtade ur intervjuutskrifterna. Alla respondenter i utvärderingen har garanterats anonymitet. 7 Den övergripande utvärderingsfrågan är: leder projektets insatser och aktiviteter till avsedda effekter, det vill säga kommer projektet att tillgodose att samtliga företag/kommuner som deltagit i förprojekteringen får ta del av kompetensinsatser utifrån en egen upprättad prioritering av önskad kompetensutveckling där kompetensinsatserna förläggs så nära målgruppen som möjligt? Samt: präglas kompetensinsatserna av samverkan mellan privat och offentlig sektor? All redovisning och utvärdering av projektet har ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär bland annat att vi i utvärderingen har beaktat den rådande obalansen mellan könen samt att variabler och/eller indikatorer så långt det är möjligt kommer att vara könsuppdelade Effektstudie Resultat av Guldlinjens kompetensinsatser Syftet med en effektstudie är att mäta vilken effekt som insatser i ett projekt ger. Vår definition av en effekt är samma som ESV Ekonomistyrningsverkets: en förändring som har inträffat som en följd av en vidtagen åtgärd och som annars inte skulle ha inträffat. I ett konkret fall kan insatsen bestå i att projektet ökar antalet utbildningstillfällen. Om antalet anmälningar till utbildningarna därmed ökar och deltagare som en följd av detta får nytt arbete, mer kvalificerade arbetsuppgifter och/eller kan stanna kvar på den gamla arbetsplatsen utgör ökningen ett förändrat tillstånd. Därmed inte sagt att ett förändrat tillstånd är detsamma som att en effekt uppstått. För att kunna tala om effekt av en insats måste det finnas ett orsak-verkan-samband mellan insatsen och det förändrade tillståndet. I det här fallet måste man kunna påvisa att det är utbildningen som har ökat anställbarheten, vilket alltså är en följd av att projektet har utökat utbildningsutbudet eller kunnat erbjuda företagen utbildningar som fyller deras behov. 7 Jerkedal Åke (2005): Utvärdering steg för steg: Nordstedts Juridik 8 SCB:s publikation Könsuppdelad statistik. Ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys 8

9 Effekten av Guldlinjen illustreras genom en jämförelse med vad som hypotetiskt kunde ha inträffat utan projektets insatser, det vill säga kontrafaktiskt (om-inte-problematiken). I det här fallet beräknas effekten som skillnaden mellan antalet deltagare som till följd av utbildningsinsatserna har fått ett nytt arbete, fått stanna kvar på sin arbetsplats eller fått mer kvalificerade arbetsuppgifter jämfört med hur det skulle ha sett ut om insatsen inte hade genomförts. Ibland är det, som i fallet med de ökade utbildningstillfällena, relativt enkelt att förstå vad det kontrafaktiska resonemanget innebär. I andra fall kan det vara betydligt svårare och kräva stor fantasi och analytisk förmåga. Det är lätt att förväxla effekt och förändrat tillstånd, vilket kan leda till att effektstudien i själva verket enbart består av en beskrivning av hur tillståndet har förändrats. 9 Om-inte-scenariot Kunskap och kompetens är en förutsättning för företagens konkurrenskraft och långsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom många branscher, det minskade intresset för många utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förväntade stora pensionsavgångarna sätter frågan om kompetensförsörjning i fokus. Utvecklingen mot en kunskapsbaserad ekonomi kan bara ske om arbetskraften har färdigheter som tillåter denna förändring och som tryggar fortsatt anställbarhet och därmed öppnar för en bättre avvägning mellan anställningsskydd och flexibla anställningsformer (t.ex. deltid, distansarbete). Då blir det vidare lättare för arbetstagarna att röra sig på arbetsmarknaden och man kan hantera kompetensrelaterad obalans bättre, särskilt inom IT och kunskapsintensiva tjänster. Genom bland annat kompetensutveckling av arbetskraften undviker man att arbeten i tillverkningssektorn fortsätter att utlokaliseras, vilket redan till stor del har skett. Ett tydligt inslag på dagens arbetsmarknad är att arbetsformerna och därmed kraven på de anställda har förändrats, på arbetsgolvet såväl som inom skilda tjänstemannaskikt. Enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv upplevde en stor andel av de tillfrågade företagen att de inte hade kunnat rekrytera den personal de behöver och därmed har tvingats tacka nej till order. Tillgången på arbetskraft matchar helt enkelt inte företagens behov med avseende på utbildning och yrkeserfarenhet, vilket uppges vara ett av huvudproblemen när det gäller rekrytering av personal. Bristen på arbetskraft leder till att vakanstiden förlängs, att rekryteringskraven sänks eller att personal hyrs in. Även inom de yrkesområden där tillgången på utbildad arbetskraft är god skärps kraven på de sökande. 10 Valet av insatsområde för projektet grundas på att regionen domineras av fordons- och teknikindustri och således är hårt drabbad av varsel. Regionen är beroende av några storföretag inom tillverkningsindustrin. Utbildningsnivån är dessutom lägre i regionen Fyrbodal än i riket i övrigt och svarar inte upp mot kommande behov, omställningar och utmaningar. Industriföretagen i Västsverige ser således kompetensutveckling som en avgörande aktivitet för att stärka både sin position på marknaden och att utveckla såväl organisation som produktion. Ett möjligt scenario utan projektet Guldlinjens insatser är att kompetensen hos de anställda på företagen i Storuman och Lycksele kommuner blir utan kvalificerad arbetskraft. Företagen i 9 Vedung, Evert (1998): Utvärdering i politik och förvaltning: Studentlitteratur 10 Gustavsson, B. & Tydén, H Var finns jobben år 2004? Ura 2004:1. Arbetsmarknadsstyrelsen. 9

10 regionen torde då få en allt sämre utveckling och en allt svagare position på den nationella såväl som den globala marknaden. Då är risken att företagen inte kan ta emot nya order p.g.a. att medarbetarna saknar kunskap om den nya tekniken eller datorsystemen som effektiviserar arbetsgången och således inte kan utföra arbetet på ett korrekt sätt, vilket leder till att orderingången, produktionen och därmed sysselsättningen minskar. Storumans och Lycksele kommuner Kommunerna Lycksele och Storuman är en del av Västerbottens län och landskapet Lappland. Det bor invånare i Lycksele och invånare i Storuman. Förutom Storumans och Lycksele kommuner har 45 företag deltagit i projektet Guldlinjen. När det gäller utbildningar vill vi här nämna att det kan finnas ett antal utbildningar där både offentlig och privat sektor deltagit där det ibland har varit svårt för utbildningsleverantörerna och projektledningen att särredovisa de båda sektorerna. Vi kan således inte garantera att alla utbildningar och deltagare är med i redovisningen. Vår analys och granskning av de dokument vi har haft till vårt förfogande visar att t.o.m. maj 2011 har det funnits 1309 deltagarplatser, varav 53 deltagarplatser i lärkonferenser och studiebesök. Könsfördelning av projektets resurser var: 43 procent (569 deltagarplatser) av projektets resurser hade gått till kvinnor och 57 procent (740 deltagarplatser) av resurserna hade gått till män. Privat sektor nyttjade 63 procent (826 deltagarplatser) av projektets resurser, fördelat på 57 procent (467) kvinnor och 43 procent (359) män. Anställda inom näringslivet nyttjade 37 procent (483 deltagarplatser) av projektets resurser, fördelat på 21 procent (100) kvinnor och 79 procent (383) män. Utbildningsplatser som har funnits inom exempelvis: - ADR repetition + tank - Affärsprogram Entré - AMA EL 09 - Anticimex - Att leda på distans - Att leda som man - Att åldras som utvecklingsstörd - Besched - Bokslutsdagen - Byggmiljösamordnare - Datautbildning Kobra - Diplomerad färgsättare - Ekonomichefsdagar - Ekonomisk körning - Engelska - Engelska konversation - Entreprenadbesiktning, juridik - Entreprenadbesiktning, metodik - Flyktingmottagning steg I - Flyktingmottagning steg II - Framtidens kontor - Från arbetsorder till faktura - Heta arbeten I - Heta arbeten II 10

11 - ISO Kvalitet i kommunen - Ledarutveckling - Ledarutveckling Zert - LEAN - Lärkonferens i Skellefteå - Ledarutveckling - Ledarutveckling personalarbete - Ljussättning - Lönesamtal - Maskinförarutbildning - Palliativ vård (webbkurs) - Partnering - Programmering PUNSCH - Rätt till heltid - Röjsågsutbildning - Rätt fokus i styrelsearbetet - SA:s professionaliseringsprogram - Saxlift - SCRUM för projektägare - Sociala medier - Support Center Analyst - Säkerhet på väg - Teambuilding - Telefonkultur - Tillgänglighet baskurs - Truckförarutbildning - Utbildning i handdatorer - Utbildning i Movex - Utbildning i Tidomat - Yrkesförarutbildning. Följande företag och två kommuner har tagit del av Guldlinjens kompetensinsatser: - 3D Foto - AC Elinstallationer AB - Ansia Camping AB - Auto Blå AB - Bergföretagen - Bravida AB - BT Bygg AB - Café Indonesia AB - Franklin Fastigheter AB - Fönsterteknik AB - Golvkungen AB - Hedlunda Industri AB 11

12 - Hotell Lappland Spa - Hund & Kattshopen - Lappland Eltjänst AB - Lappland Goldminers AB - Lse Telecom AB - Lycksele Djurpark - Lycksele kommun - Lycksele Plåtprodukter AB - Lycksele Smidesverkstad AB - Lycksele Transport AB - Lycksele Vain Hudvård AB - M Massagekonsulten - Maxmoduler AB - Mixup Bodycenter - Naturkliniken - Nya Tryckeriet AB - Plymovent AB - PULS Återvinning - Qtent Konsult AB - Sandbergs Tyger & Garner - Storumans kommun - Svansele Produktion AB - Texor AB - TM Konsult AB - Umgransele Transport AB - Vattenfall AB - Vatten och Värme AB - Vindelåns Snickeri AB - YIT AB - Xit AB - Zert AB - Åskilje Bygg & Däckservicce - Öhmans Kläder AB. Guldlinjens kostnader Totalt har Guldlinjen sedan projektstarten använt kr (9 juni 2011) av en totalbudget på kr. Beslutat stöd är kr kronor, varav kronor avser stöd från Europeiska socialfonden och kronor avser direkt nationell offentlig medfinansiering. Om man fördelar kostnaderna på 1309 deltagarplatsers, ger detta ett genomsnittligt pris på 3436 kr per utbildningsplats eller deltagare i lärresa. Utfallet t.o.m. den 9 juni 2011 blev 76 procent av budgeterade kostnader. Könsfördelningen av projektets resurser blir 43 procent till projektdeltagare med kvinnligt kön och 57 procent till projektdeltagare av manligt kön. 37 procent av budgeten har gått till näringslivet och 63 procent har gått till offentlig sektor. Till detta kommer eventuellt administrativa kostnader under juni och juli månad. Medel kommer från ESFrådets Socialfondsprogram programområde 1. 12

13 5. Intervjuer Telefonintervjuer med utbildningsdeltagarna De deltagare i projektet Guldlinjens utbildningar vi har intervjuat är till antalet trettio (30) varav sexton (16) kvinnor och fjorton (14) män. Intervjuerna genomfördes som strukturerade samtal vi följde ett och samma frågeformulär vid varje intervju. Målet med samtalen var att fånga in utbildningsdeltagarnas tankar om och erfarenheter av utbildningen samt deras förväntningar på densamme. En del citat har tagits med. Vi kan inte garantera att de är exakt ordagranna, men är säkra på att andemeningen är korrekt. På frågan vad utbildningarna har resulterat i svarade tjugotre (77 procent) respondenter att deras förutsättningar att klara sitt nuvarande arbete har stärkts genom utbildningen. Två (7 procent) har fått mer kvalificerande arbetsuppgifter. Tre (10 procent) svarade att de har fått vara med och utveckla arbetsplatsen och företaget; en av respondenterna tillade att det skett ett generationsskifte i samband med utbildningen, som varit mycket givande tack vare konkreta exempel och cases att arbeta med. Två (7 procent) respondenter svarade att de inte har märkt av någon skillnad i sin arbetssituation. Det var här möjligt att ange mer än ett svarsalternativ. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 77% 7% 10% 7% 0% Fråga 1/7 Bättre förutsättningar Behålla arbetet Mer kvalificerande uppgifter Utveckling av företaget Annat På frågan hur respondenternas arbetssituation ser ut vid intervjutillfället svarade tjugoåtta (93 procent) av respondenterna att de arbetar på samma arbetsplats med samma arbetsuppgifter. Två (7 procent) har fått mer kvalificerade arbetsuppgifter. Tjugofem (83 procent) av respondenterna uppger att de har fått ny kunskap på utbildningarna medan resterande fem (17 procent) inte tycker att de har fått några nya kunskaper, delvis eftersom de ansåg att utbildningen var mer allmän. 13

14 På frågan om respondenterna har haft användning för de nya kunskaperna i sitt arbete svarade sjutton (57 procent) respondenter att de har kunnat använda de nya kunskaperna helt eller delvis sitt arbete medan tretton (43 procent) inte tycker de har haft användning för de nya kunskaperna, att de inte tycker de fått en ny kunskap, att de från början hade goda förkunskaper eller att det inte funnits tid till användning. 60% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nya kunskaper Fråga 3:1/7 83% Inga nya kunskaper 17% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Anv. kunskapen i utb. Ej anv. nya kunskaper Fråga 3:2/7 57,00% 43,00% På frågan om respondenterna tror att de kommer att ha nytta av utbildningen i mer än tre år svarade nitton (63 procent) av respondenterna ja, medan sju (23 procent) inte tror att utbildningen är till nytta i mer än tre år. Fyra (13 procent) svarade att de inte vet, med tanke på att de arbetar inom områden som förändrar sig snabbt. Nitton (63 procent) av respondenterna känner sig mer motiverade i sitt arbete efter att de har gått utbildningen/utbildningarna eftersom den/de underlättat och varierat arbetet. Elva (37 procent) respondenter tycker inte att de har blivit mer motiverade i sitt arbete. Orsaker till att man inte upplever större motivation är att man var lika motiverad före utbildningen eller alltid varit högt motiverad. En respondent svarade att han/hon saknar en tillfredsställande löneutveckling som går ihop med ansvaret. Men vill inte få högre lön till vilket pris som helst; om någon ska iväg och göra viktiga saker så får de som blir kvar göra skitgörat, och vad är mer värt i pengar då? 37% 63.00% Mer motiverande Inte mer motiverad 14

15 På frågan hur stor betydelse projektet har för respondenterna, på en skala från 1 till 10 där 10 är störst, svarade respondenterna följande: En (3 procent) respondent gav 10 poäng Fyra (13 procent) respondenter gav 9 poäng En (3 procent) respondent gav 8-9 poäng Sju (23 procent) respondent gav 8 poäng En (3 procent) respondent gav 7-8 poäng Fem (17 procent) respondenter gav 7 poäng Fyra (13 procent) respondenter gav 6 poäng Tre (10 procent) respondenter gav 5 poäng Två (7 procent) respondenter gav 3 poäng Två (7 procent) respondenter gav 1 poäng Vilket ger ett medelvärde på 6,7 poäng. På frågan hur stor betydelse projektet har för företaget, på en skala från 1 till 10 där 10 är störst, svarade respondenterna följande: En (3 procent) respondent gav 10 poäng En (3 procent) respondent gav 9 poäng En (3 procent) respondent gav 8-9 poäng Fem (17 procent) respondenter gav 8 poäng Nio (30 procent) respondenter gav 7 poäng Två (7 procent) respondenter gav 6-7 poäng Fyra (13 procent) respondenter gav 6 poäng Tre (10 procent) respondenter gav 5 poäng En (3 procent) respondent gav 4 poäng En (3 procent) respondent gav 3 poäng Två (7 procent) respondenter gav 1 poäng Vilket ger ett medelvärde på 6,4 poäng. Han som höll i löneutbildningen var väldigt bra och kunde enkelt förklara. På Röda korset-utbildningen fick vi veta en del fakta om U-länder, inget konkret hur vi kan hjälpa till. Det är väl status just nu men fortsättning kommer förhoppningsvis snart. Man har fått vänner för livet, systemet har underlättat kommunikationen och stannar inom gruppen. Jonte har varit duktig på att planera och engagera samtidigt som vi haft kul och lärt av varandra. För mig har det varit väldigt givande! Otroligt praktiskt! Tidseffektivt. Projektledaren måste kunna planera och sätta ihop en bra 15

16 grupp från olika branscher och kommuner. Skjuttianska var ett utbildningsföretag ägt av kommunen som gjorde samma sak men lades ner efter politiskt beslut. Jag hade gärna sett att detta kunde fortsätta. Projektet har varit bra och har underlättat mycket. Det var väldigt intensivt, lite korvstoppning. Det skulle vara bättre med några dagar till. Fick lite dåligt grepp tycker jag. (byggarbetsplats/miljösamordningsutbildningen) I tidigt skede valde vi en metod där gemene man skulle kunna förklara verksamhetens sysselsättning och relatera till arbetet. Vissa hade kanske förväntat sig en annan inriktning på utbildningen i engelska. Jag är i och för sig vd men utveckling av min verksamhet är nu möjlig tack vare utbildningen. De utbildningar som jag gått innebär nya kompetensområden. Vissa saker kände jag till men de tål att upprepas, man blir mer medveten. Det är viktigt att alla får gå utbildning om palliativ vård för att minska motståndet mot förändringar. Jag har fått mer kunder som följd, dvs. större kundkrets. Det har gett nya insikter och nätverksbyggande. Mycket händer inom sociala medier så fortutbildning är ett måste. Man vill undvika rullande band-effekt eller snabba lösningar som inte är bäst för de dementa eller de placerade. Man kommer att ha användning av kunskapen i mer än tre år om man arbetar med den. Om tre år har det hänt mycket nytt, visserligen finns ju den gamla kunskapen kvar. Nya föreskrifter och regler samt teknik gör att det är en färskvara. Man får andra verktyg att trycka igenom förändringar. Lev som du vill tills du dör, man ska alltså få igenom egenrätt för de inlagda. Ekonomi förstår de flesta. Det blir mer intressant med varierade arbetsuppgifter. Man hittar nya vägar och uppdrag som man kan jobba med. Jag anser att jag alltid haft hög motivation men är något ivrigare nu. Det var enkelt och okomplicerat. Alternativet att samordna själva innebär ofta resor, t.ex. till Stockholm. 16

17 Halvstrukturerade intervjuer med styrgruppen De vi har intervjuat är till antalet nio (9) fyra (4) kvinnor och fem (5) män och alla ledarmöter i projektet Guldlinjens styrgrupp. Det totala antalet ledamöter i styrgruppen är tio, men en av dem avböjde att medverka i intervjun. Intervjuerna genomfördes som halvstrukturerade samtal, det vill säga vi följde ett och samma frågeformulär vid varje intervju. Målet med samtalen var att fånga styrgruppens tankar om och erfarenheter av projektet samt måluppfyllelsen av densamme. En del citat har tagits med. Vi kan inte garantera att de är exakt ordagranna, men är säkra på att andemeningen är korrekt. På frågan om hur kontakten med projektledningen har fungerat så svarade fem (5) av respondenterna att kontakten fungerat utmärkt medan fyra (4) uppger att den fungerat bra. LYST-samarbetet har underlättat då man träffats och haft som rutin att gå igenom projektfrågorna före ordinarie LYST-frågor. Projektledaren har varit mycket lyhörd och lyckosamt hopsytt dessa utbildningar. Jag har varit med från början så jag tycker att kontakten fungerat väl men många har inte samma perspektiv. I början hade vi avstämningsmöte, senare mer kontakt med ledare och var involverade direkt. På frågan om de anser att projektet riktat sig lika mycket till kvinnor som till män svarade sju (7) av respondenterna ja, medan två (2) respondenter anser att projektet blivit mer riktat mot män eftersom det ser så ut i företagens könsfördelning. Jag tycker det riktat sig mot båda könen lika mycket, vad jag sett, men våra olika kommuner har olika fokus, Storuman med offentlig sektor har fler kvinnor. Jag tror det kanske är 40/60 kvinnor respektive män bland deltagarna. Andemeningen var ju så men verkligheten ser annorlunda ut på företagen. På frågan om respondenterna saknade någon aktivitet/insats i projektet svarade tre (3) ja. Man anser att det hade varit bra om företagen i Storumans kommun också hade varit representerade i projektet och att fördelningen av deltagare från den offentliga respektive privata sektorn i båda kommunerna kunde ha varit bättre. Det framkom också att något företag känt sig föregånget, då de fick vara med i förstudien men glömdes bort eller inte blev kontaktade vid genomförandet. Orsaken till att detta företag inte hade blivit kontaktat inför genomförandet var okänd för den intervjuade. På frågade om det fanns något som kunde underlätta samordningen inom projektet svarade fyra (4) respondenter att det fungerat bra på det sätt man hade arbetat, medan en tycker att detta var 17

18 svårt att bedöma eftersom inte alla respondenterna har varit med i projektledningen under hela projektet. Ofta lever projekten i sin egen värld och sätter inte in det i ett sammanhang som kommunledningen. Möjligen en annan styrgruppsindelning. Då man bestämde att LYST-samarbetet också skulle vara styrgrupp har ordinarie mötesträffar inte varit tillräckligt täta. Efter behovsidentifieringen i början av projektet hade man kunnat utbyta tankar mellan företagen om vad man kommit fram till, så att de som inte hade kommit att tänka på vissa behov men ändå blev intresserade när utbildningarna presenterades hade kunnat hoppa på dessa. Det är tråkigt att företagarna i Storuman inte kunde delta för att de inte hade tid inför ansökan. Utbytet skulle ha blivit bättre. Det hade gett ekonomiska fördelar för regionen. Nu hade vi en man som höll i alltihop, det hade varit bra med en extra projektledarresurs för att bolla med varandra men kanske en till på heltid. Styrgruppsmötena har inte hållits så tätt. Det är bra när man kan dra nytta av liknande projekt som löper parallellt. På frågan om styrgruppens organisationer fått kompetensinsatser utifrån deras behov och önskemål från förstudien svarade alla respondenter att detta mål var uppfyllt. En respondent tillade att kommunledningen tyvärr ofta tar ett steg tillbaka och att tjänstemännen tar emot resultaten. Man sätter upp mål men glömmer ofta att sätta riktlinjer eller detaljer kring målen var, vem, hur många samt var det ska användas i ordinarie verksamhet. Klockrent, det enda var att jag hade anmält mig till en utbildning men jag blev inte kontaktad och uteblev därmed vid tillfället. Alla nio (9) respondenter tycker att utbildningarna skett i organisationernas närområde och att projektet Guldlinjen har uppnått uppsatta mål på ett tillfredställande sätt. Samhället är ju föränderligt och det uppstår hela tiden nya kompetensbehov. Ja, utifrån rapporteringar så ja, vissa delar har varit mer än man trott från början. Det är viktigt vem som är projektledare. Synd att budgeten alltid är begränsad annars ja. Det finns stort intresse för utbildningarna, och målen anser jag vara uppnådda. Mindre eller mer spetsutbildning är svår att förlägga i närort. Alla mål är nådda men i olika hög grad. Lean-utbildningen är ett exempel som fungerar väl i genomförandeprocessen hos företagen och kommunen. 18

19 Det som varit synd är att vissa utbildningar uteblivit på grund av att minimiantalet deltagare ej uppnåtts. På frågan om respondenterna tror att kompetensinsatserna har längre effekt än tre år svarade alla nio (9) respondenterna ja, men man anser att kräver en del för att hålla kunskaperna aktuella, t.ex.: Om man får användning av den regelbundet. Man kan ju inte förutse personalförändringar, nya lagar och ny teknik exempelvis. Detta kan innebära behov av ny utbildning. Utbildningen som man har fått kommer användas och även att läras ut till andra medarbetare. Åtminstone delar av insatserna. Det är svårt att säga hur stora delar. Man måste stå på tå i kompetensinsatser. Här finns hög arbetskraftsförfrågan och kompetensinsatserna innebär en effektivisering med samma resurser, och det innebär överlevnad. På frågan om vilka påståenden som passar bäst in på företagen i projektet Guldlinjen av följande alternativ: - Nyanställt under projekttiden - Bibehållit personalstyrkan under projekttiden - Sagt upp personal p.g.a. arbetsbrist under projekttiden svarade tre (3) av respondenterna att de nyanställt under projekttiden. En svarade att man både nyanställt och bibehållit anställda. Sex (6) av respondenterna svarade att de bibehållit personal under projekttiden. Av dessa svarade en utifrån situationen i Lycksele kommun. På frågan om vilken betydelse projektets insatser har haft för företaget, på en skala från 1 till 10 där 10 är störst, svarade två (2) av respondenterna sex (6), tre (3) svarade sju (7), två (2) svarade åtta (8) och en (1) svarade nio (9), men tillade att det beror på vilken bransch det gäller, och är tack vare samordningen. En (1) respondent svarade tio (10) och tillade att detta annars hade varit omöjligt att genomföra. Det ger ett medelvärde på 7,5 poäng. På frågan om vilken betydelse projektets insatser haft för Storumans och Lycksele kommuner, på en skala från 1 till 10 där 10 är störst, svarade fyra (4) av respondenterna sju (7), två (2) svarade åtta (8), två (2) svarade nio (9) och en (1) svarade tio (10) och tillade att detta annars hade varit omöjligt att genomföra. Det ger ett medelvärde på 8 poäng. På frågan om Guldlinjen har uppfyllt respondenternas förväntningar svarade alla nio (9) respondenter ja. På frågan om respondenterna trodde att företagen/kommunen implementerat eller ändrat något i sitt interna arbete p.g.a. erfarenhetsbyten och lärdomar från projektet svarade sex (6) av respondenter att man i alla fall har påbörjat en förändring med ett nytt tänk. Ingen hade något 19

20 konkret exempel. Två (2) av respondenterna sa att de inte trodde att projektet medfört förändringar och en (1) svarade att denne inte visste. Man måste börja tänka om, hur projekten implementeras i ordinarie verksamhet. Ja, framförallt företagen. Kommunen har också blivit mer effektiv. Tänket har förändrats. Jag har svårt att kommentera företagen, men Leanutbildningen är ett kvalitetsarbete som påbörjats. På frågan om respondenternas medverkan i projektet lett till nya samverkansformer svarade sex (6) ja och två (2) nej, varav en tillade att inga nya samverksansformer bildats men att de redan existerande har fördjupats. En (1) respondent svarade att denne inte vet men hoppas på det. Kvalitetsarbetet över kommungränserna samt gemensamma utbildningar av personal inom kommunerna. Jag försöker idag och har möjlighet att knyta in aktuella kommun frågor med pågående eller framtida projekt. Kanske rättare sagt nyupptagna samverksansformer. Nu finns det kommunerna emellan ett fördjupat samarbete. Fler medarbetare i respektive kommun har börjat prata mer med varandra. Det är ett krav, om vi ska lyckas i en liten kommun, att man måste satsa på kompetens eftersom företagen är små och många inte har de resurser de behöver. Eftersom en del av utbildningarna har varit en ny nisch i min verksamhet, så har det breddat mitt nätverk och min kundkrets. Både inom privat och inom offentlig sektor. Företagen har börjat inse vinster med samverkan. På frågan om samverkan och ifall nätverken som bildats under projekttiden kommer att fortsätta även efter projekttiden svarade alla nio (9) respondenterna att de skulle vilja se en fortsättning, att de tror att de kommer att se en fortsättning eller att de ska se till att det fortsätter. Ja, det måste vi se till att det gör. På frågan om respondenterna tror att projektet påverkat företagets ledningsgrupp kring utbildning, samverkan och/eller jämställdhet svarade sex (6) respondenter ja. Konkret har det öppnat vyerna och man har genom projektet visat att man kan göra annorlunda, så att det leder till förbättringar. Detta hade aldrig upptäckts annars. Ledningsgruppen har deltagit i projektet. Man vi har haft en egen aktivitet som innebär förändring av arbetssätt. 20