André Jansson. Integritetsrisker och nya medier

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "André Jansson. Integritetsrisker och nya medier"

Transkript

1 Integritetsrisker och nya medier Integritetsrisker och nya medier André Jansson Ö vervakningssystem av olika slag är en alltmer integrerad del av det moderna samhället. De förekommer i olika skepnader, i olika sammanhang och fyller olika funktioner. Men ofta ligger det en negativ klang i att vara övervakad. Sinnebilden är kanske 1700-tals-filosofen Jeremy Benthams panoptiska fängelsemodell för total överblick (jfr det franska ordet surveillance) av interner eller George Orwells skönlitterära dystopi om ett Big Brother-samhälle (se t ex Lyon, 2007). Dessa totalitära tankefigurer återspeglar emellertid blott en sida av vad övervakning handlar om. Övervakning kan också handla om tekniska och administrativa processer som underlättar och skapar trygghet i människors vardag. Att vaka över någon eller något är ett sätt att visa omsorg och ansvarstagande. Av den anledningen legitimeras övervakningssystem ofta med argument som tar fasta på människors behov av trygghet och säkerhet. Således kan (och måste) allt utövande av övervakning göras till föremål för moraliska överväganden där risken för till exempel integritetsintrång ställs emot de trygghetsbehov som finns i olika grupper och miljöer. I takt med den tekniska utvecklingen har dessutom frågan om vad som egentligen är övervakning kommit att bli mer komplex. Inte minst genomsyras den moderna människans vardag av privata kommunikationstekniker som kan användas för övervakning, eller vad som i vissa fall skulle kunna kallas för undervakning (sousveillance; när människor bevakar makthavare) eller mellanvakning (inter-veillance; ett ömsesidigt mellanmänskligt bevakande på och mellan olika samhällsnivåer) (se Jansson, kommande 2010a). Telefoner, kameror och datorer integreras i nätverk där bilder och annat material kan lagras och spridas av enskilda användare på ett sätt som är mer eller mindre oöverblickbart och oförutsägbart. Vidare inbegriper den teknologiserade konsumtionskulturen nya former av personlig service som i grunden förutsätter automatiserad eller interaktiv övervakning. När konsumenter till exempel använder kundkort eller handlar online genereras information som i aggregerad form bidrar till att producera förfinade instrument för till exempel marknadsföring. Det skapas ett slags rundgång av information som ackumuleras i oöverblickbara och anonyma reservoarer. Många kritiska tänkare har således kommit att karakterisera det nutida samhället som ett övervakningssamhälle eller ett kontrollsamhälle (Deleuze, 1992) där människor i sin vardag är med och producerar sin egen disciplinerande inhägnad (Andrejevic, 2007). Empiriska resultat, som ligger i linje med det kritiska perspektivet, visar också att många människor upplever att övervakningssystemen är så allomfattande och oundvikliga att det inte är någon idé att försöka förstå sig på, än mindre Jansson, A (2010) Integritetsrisker och nya medier i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 261

2 André Jansson motarbeta dem (Best, 2010). Å andra sidan finns det forskning som visar att enskilda individer ofta är beredda att betala övervakningens pris (i form av ökad exponering och registrering) för att komma i åtnjutande av konsumtionssamhällets glädjeämnen (ibid), och ibland till och med bejakar den sociala kontroll och exponering som följer av till exempel sociala medier (se t ex McGrath, 2004; Albrechtslund, 2008). Attityderna till övervakning skiftar kort sagt beroende på vilken typ av övervakning det rör sig om och vilka människor man frågar. De förändras också över tid, som en följd av att nya tekniker, vanor och maktförhållanden naturaliseras i samhället. Syftet med det här kapitlet är att ge en nutida belysning av vilka attityder som finns till övervakning bland Sveriges invånare. 1 Mer specifikt fokuseras den negativa sidan av övervakning; de sammanhang i vilka övervakning riskerar att hota människors personliga integritet. Vilka typer av övervakning upplevs ur det perspektivet som problematiska? Och vilka bakgrundsfaktorer förklarar människors inställning till övervakning? Flyktiga informationsflöden I den nationella SOM-studien 2010 (enkät 3) ställdes följande fråga: I vilken grad anser du att följande företeelser riskerar att inkräkta på människors personliga integritet? Frågan åsyftade alltså integritetsproblem på ett övergripande plan, snarare än på ett strikt individuellt plan, och angav tolv företeelser vars karaktär potentiellt skulle kunna inbegripa integritetsrisker: transaktioner via internet; konto- och kundkort; e-post; mobiltelefon; samkörning av offentliga personregister; polissamarbete över nationsgränserna; opinionsundersökningar; kameraövervakning av offentliga platser; spridning av privata bilder via Internet; kameraanvändning via internet (webbkamera); sociala medier på Internet, samt fotografering via mobil. Frågan kunde besvaras längs en fyrgradig skala från mycket hög grad till mycket liten grad. Därtill fanns alternativet kan ej bedöma. Det övergripande svarsmönstret framgår av Tabell 1. Tre risknivåer kan urskiljas bland de uppställda företeelserna. Störst integritetsrisk förknippas med nya medier och den cirkulering av privat information som äger rum via dem. Det handlar framför allt om spridning av privata bilder på internet, men också om associerade företeelser som sociala medier, foto via mobil och webbkamera. Just spridningen av privata bilder på internet kan här ses som ett sammantaget uttryck för mediernas ökade konvergens. Den andra nivån innehåller företeelser som är mer institutionellt sanktionerade och kontrollerade; offentlig kameraövervakning, samkörning av register och transaktioner med konto- eller kundkort och via Internet. På den tredje nivån återfinns företeelser som i relativt ringa grad anses utgöra integritetsrisker; e-post, mobiltelefoni, internationellt polissamarbete och opinionsundersökningar. 262

3 Integritetsrisker och nya medier Tabell 1 Integritetsrisker förknippade med olika företeelser 2009 (procent) Bet/ Off Priv Sam- Inter- Konto trans kamera- Foto bilder Op- körn net /kund- inter- över- via Webb- inter- Soc Mobil- under- off polis kort net vakn mobil kamera net medier E-post telefon sökn reg smrb Mkt hög grad Ganska hög grad Ganska liten grad Mycket liten grad Kan ej bedöma Antal svar Om man ska anföra en mer generell tolkning av vad som anses betinga en ökad respektive minskad integritetsrisk kan tre centrala faktorer lyftas fram. För det första tycks nya och ännu inte naturaliserade teknologier i högre grad ses som riskabla. Det behöver inte nödvändigtvis hänga samman med integritetsfrågor, utan samverkar också med en inom många samhällsgrupper mer allmän skepsis inför det nya och oprövade. I takt med att nya tekniker införlivas i vardagslivet och görs oumbärliga, som till exempel mobiltelefoner uppfattas de generellt även som mindre problematiska. För det andra antyder resultaten att visuell exponering uppfattas som en integritetsrisk framför allt via nya medier, men även via kameraövervakning, som är en mycket kontroversiell företeelse (vilket vi kommer att se längre fram i analysen). Här är det inte nödvändigtvis graden av risk som åsyftas, utan kanske snarare riskens karaktär. Att bli visuellt exponerad och eventuellt identifierad i sammanhang man inte själv valt skapar en konflikt där självets mest privata dimensioner står på spel. Risken att komma med på andra människors privata fotografier är inte ny. Men idag finns fotoalbum inte bara i bokhyllor och byrålådor, utan cirkulerar tämligen fritt via sociala nätverk som Facebook och Flickr och riskerar således att hamna i orätta händer. För det tredje, som redan antytts, anses integritetsriskerna vara högre när det gäller icke institutionellt sanktionerade företeelser. Även om institutionaliserade övervakningssystem som offentliga kameror och integrerade system för e-handel kan uppfattas som oöverskådliga och påträngande, är deras användning inte avhängig av enskilda privatpersoners (dåliga) omdöme, som i fallet med mobilfoto, utan följer vissa givna regelverk och beslutsformer. Den sammantagna slutsatsen så långt är alltså att en majoritet av befolkningen anser att den framväxande digitala mediekulturen medför påtagliga integritetsrisker, som särskilt kan knytas till informationsflödenas flyktighet och privata natur. Genom faktoranalys kan vi också konstatera att risker förknippade med sociala medier definierar en av tre separata integritetsdimensioner i riskhänseende (Tabell 263

4 André Jansson 2). Faktoranalysen visar tre olika svarsmönster där olika riskupplevelser kopplas samman. Vi kan kalla dimensionerna för elektroniska transaktioner, statsövervakning respektive sociala medier. Dessa dimensioner kommer att ligga till grund för delar av den fortsatta analysen. Tabell 2 Faktoranalys av integritetsrisker 2009 (faktorladdningar) Dimension Elektroniska Stats- Sociala transaktioner övervakning medier Transaktioner via internet,843,143,232 Konto- och kundkort,840,128,196 E-post,690,386,159 Mobiltelefon,652,465,126 Samkörning av offentliga personregister,088,809,185 Polissamarbete över nationsgränserna,217,813,196 Opinionsundersökningar,329,663,053 Kameraövervakning av offentliga platser,176,595,226 Spridning av privata bilder via internet,047,105,823 Kamera via internet (webbkamera),220,204,785 Sociala medier på internet,228,164,694 Fotografering via mobil,156,170,753 Förklarad varians 22 % 22 % 22 % Kommentar: Respondenter som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. Analysen genomförd som principalkomponentanalys, Varimax-rotering enligt Kaisers kriterium. Upplevda integritetsrisker i olika samhällsgrupper Människors riskupplevelse följer ett relativt generellt demografiskt mönster. Kvinnor anser att medietekniker är en integritetsrisk i högre grad än män (Tabell 3). Likaså är äldre personer mer oroade/kritiska än yngre. Här ska dock noteras att den allra yngsta åldersgruppen, åringar, avviker från trenden genom att generellt göra en högre riskbedömning än personer mellan 20 och 50 år (vilket ej kan utläsas av Tabell 3). Skillnaden mellan könen framträder särskilt tydligt när det gäller digital fotografering (svarsalternativen fotografering via mobil, webbkamera och spridning av privata bilder via Internet ). Resultatet torde hänga samman med att kvinnor i högre grad riskerar att bli utsatta för oönskad exponering än män något 264

5 Integritetsrisker och nya medier som den digitala tekniken, och vissa därigenom framväxande kulturformer, såsom bildsajter, ytterligare bidrar till. Mönstret framgår av Tabell 3, där medelvärden har beräknats på en skala från 0 (låg riskupplevelse = instämmer i mycket liten grad ) till 3 (hög riskupplevelse = instämmer i mycket hög grad ). Skillnaden mellan män och kvinnor åskådliggörs också i Figur 1, där de ovan utkristalliserade faktorerna, integritetsdimensionerna, har omvandlats till tre beroende variabler genom den så kallade regressionsmetoden (för en närmare beskrivning av denna metod, se t ex DiStefano et al, 2009). Värdet på den nya faktorvariabeln anger utifrån den enskilda svarspersonens svarsmönster var på faktorn han eller hon är placerad. För hela urvalet är medelvärdet för respektive faktorvariabel 0, men det kan variera mellan olika grupper i urvalet. I vår studie indikerar positiva medelvärden att en viss grupp bedömer risken för integritetsinskränkningar som större än populationen som helhet, och omvänt för negativa värden. Staplarna i Figur 1 visar således i vilken grad svaren bland män respektive kvinnor avviker från det generella svarsmönstret för de olika dimensionerna. Skillnaden mellan män och kvinnor är obetydlig när det gäller Elektroniska transaktioner och Statsövervakning, men betydande för Sociala medier. Här föreligger alltså en viktig demografisk skillnad. Tabell 3 Bedömning av integritetsrisker efter kön och ålder 2009 (medelvärden på en skala från 0 (låg riskupplevelse) till 3 (hög riskupplevelse)) Konto-/ Betaln/ Off Foto Privata kund- trans kamera- via Webb- bilder Soc Mobilkort internet övervakn mobil kamera internet medier E-post tele Totalt medelvärde 1,23 1,21 1,06 1,46 1,41 2,24 1,88 0,81 0,78 Kön Män 1,20 1,17 1,10 1,30 1,20 2,07 1,80 0,77 0,76 Kvinnor 1,26 1,24 1,02 1,61 1,60 2,39 1,94 0,85 0,80 Ålder år 1,17 1,19 1,41 1,51 1,35 2,14 1,70 0,72 0, år 1,10 1,08 1,08 1,44 1,32 2,13 1,80 0,77 0, år 1,29 1,24 1,01 1,52 1,49 2,38 1,98 0,90 0, år 1,40 1,41 0,84 1,39 1,56 2,31 2,14 0,86 0,77 Kommentar: Respondenter som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. 265

6 André Jansson Figur 1 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och kön 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0, , , , ,10000 Kvinnor Medelvärde -0, , , , , ,00000 Män -0, , ,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" I Tabell 3 finns också ett tydligt undantag från det övergripande mönstret. Det gäller offentlig kameraövervakning, som uppfattas som en klart större risk bland män och bland yngre personer. Bland de yngsta anses offentlig kameraövervakning vara en integritetsrisk i paritet med informationsflödena i sociala medier. En tänkbar förklaring till detta är att unga personer upplever att de har kontroll över sin egen användning av sociala medier, genom att ha naturaliserat olika sätt att hantera de integritetsrisker som ändå föreligger. Offentlig kameraövervakning, som bland annat inbegriper övervakning av skolor, utgör däremot ett allestädes närvarande och opåverkbart element i vardagslivet. Denna tolkning ges stöd av resultat från särskilda ungdomsstudier (Datainspektionen, 2008). Det är samtidigt noterbart att samma studier visar att ungdomars acceptans av kameraövervakade skolmiljöer har ökat under de senaste åren. Inställningen till kameraövervakning intar en säregen position också när vi studerar betydelsen av social position. Det generella mönstret är att lågutbildade personer i högre grad förknippar medietekniker med integritetsrisker. Men för offentlig kameraövervakning gäller det omvända, vilket dock kan förklaras av att det är äldre personer 266

7 Integritetsrisker och nya medier som generellt sett har den lägsta utbildningen. Om man ser till klasstillhörighet är det i tjänstemannahem som offentlig kameraövervakning är mest accepterad. Det gäller särskilt bland personer med utbildning inom ekonomi/handel/administration, hotell/restaurang/service/skönhet och pedagogik alltså i grupper som troligtvis själva arbetar inom näringar som finns i offentliga eller halvoffentliga miljöer. Det ska även noteras att personer med pedagogisk utbildning, liksom personer med utbildning inom socialt arbete/omsorg/psykologi respektive annan utbildning (som inbegriper bland annat militära och polisiära utbildningar), tillhör de mest oroade/riskmedvetna när det gäller cirkuleringen av digitala bilder. Denna skepsis ska ses i ljuset av tidigare historiska erfarenheter av vilka samhällsgrupper som i högst grad brukar proklamera nya medieteknikers potentiellt skadliga inflytande på befolkningen i allmänhet och den unga generationen i synnerhet. Tabell 4 Upplevda integritetsrisker efter social position 2009 (medelvärden) Konto-/ Betaln/ Off Foto Privata kund- trans kamera- via Webb- bilder Soc Mobilkort internet övervakn mobil kamera internet medier E-post tele Totalt medelvärde 1,23 1,21 1,06 1,46 1,41 2,24 1,88 0,81 0,78 Utbildningsnivå Låg utbildning 1,63 1,63 0,92 1,50 1,65 2,38 2,09 1,04 0,89 Medellåg utb 1,35 1,35 1,14 1,44 1,46 2,22 1,85 0,87 0,87 Medelhög utb 1,05 1,03 1,10 1,42 1,30 2,25 1,83 0,73 0,72 Hög utbildning 0,92 0,91 1,01 1,51 1,30 2,15 1,84 0,69 0,64 Utbildningsinriktning Ekonomi/handel/adm 1,22 1,21 0,99 1,42 1,43 2,25 1,88 0,81 0,75 Est/des/hantv/konst 1,37 1,51 1,22 1,56 1,37 2,23 1,72 0,74 0,82 Hotell/rest/service/skönhet 1,62 1,68 0,80 1,32 1,31 2,24 1,74 0,81 0,90 Hälso-/sjukvård 1,18 1,16 1,10 1,56 1,50 2,23 1,99 0,90 0,85 Humaniora/kultur 1,09 1,19 1,27 1,63 1,44 2,28 2,07 0,79 0,75 Jordbruk/skog/miljö 1,27 1,31 1,09 1,65 1,27 2,26 1,64 0,96 1,09 Teknik/bygg/industri/trp 1,12 1,08 1,05 1,27 1,21 2,07 1,84 0,70 0,72 Media/journalistik/reklam 1,32 1,18 1,22 1,59 1,37 2,03 1,57 0,61 0,57 Naturvet/matematik/data 1,07 0,98 1,06 1,35 1,18 2,21 1,77 0,52 0,52 Pedagogik 0,87 0,93 0,93 1,73 1,66 2,34 1,89 0,79 0,70 Samhällsvetenskap/juridik 0,88 0,89 1,09 1,39 1,13 2,03 1,80 0,83 0,79 Soc arb/omsorg/psykologi 1,45 1,54 1,23 1,69 1,63 2,35 2,04 1,03 0,92 Annan 1,64 1,51 1,10 1,50 1,81 2,50 2,09 1,24 0,88 Familjeklass Arbetarhem 1,40 1,41 1,14 1,53 1,42 2,25 1,82 0,91 0,88 Jordbrukarhem 1,18 1,15 1,19 1,62 1,33 2,22 1,78 0,91 0,95 Tjänstemannahem 1,09 1,04 0,93 1,41 1,39 2,22 1,90 0,74 0,68 Högre tjänstemannahem 0,99 0,96 0,95 1,26 1,28 2,24 1,93 0,68 0,68 Företagarhem 1,18 1,25 1,12 1,52 1,48 2,30 1,98 0,77 0,75 Kommentar: De som svarat kan inte bedöma har exkluderats från urvalet. Antalet svarande är lågt i vissa utbildningskategorier, lägst inom media/journalistik/reklam, där antalet svarande är ca

8 André Jansson Utbildning och subjektiv klassposition har störst inverkan på inställningen till elektroniska transaktioner, vilka uppfattas som klart mindre riskabla inom tjänstemannagrupper. Det kan till stor del bero på en längre tids naturalisering av detta slags tekniker i vardagen. Skillnaderna är däremot relativt små när det gäller nya privata medietekniker, som till exempel webbkamera och sociala medier, och när det gäller spridningen av privata bilder på Internet föreligger ingen betydande skillnad mellan till exempel arbetar- och tjänstemannahem. Inom arbetargruppen finns det således en mer generell skepsis, medan personer inom tjänstemannasfären i högre grad gör åtskillnad mellan olika tekniker och företeelser. Detta kan tolkas som att det inom den senare gruppen finns en större förtrogenhet med såväl ny teknik som offentlig debatt, vilket i sin tur omsätts i en högre grad av reflexivitet. Det skulle i så fall vara ett resultat som stämmer väl överens med vad som framkommit i kvalitativa studier (se t ex Jansson, kommande 2010b). Vi finner fler intressanta distinktioner om vi även tar hänsyn till utbildningsinriktning. En sådan distinktion är att de med utbildning inom humaniora/kultur är kritiska till såväl kameraövervakning som sociala medier, medan de med utbildning inom reklam/journalistik/medier förknippar integritetsrisker i hög grad med kameraövervakning, men i låg grad med sociala medier. Det ska här hållas i minnet att antalet svarande är mycket lågt (kring 30) i dessa kategorier, varför man ska vara försiktig med generella slutsatser. Likväl antyds att inställningen till övervakning är nära kopplad till dels ideologiska och värderingsmässiga bedömningar, dels praktiska erfarenheter, vilka i sin tur bottnar i strukturella bakgrundsfaktorer som utbildning. Ett bra sätt att nå djupare förståelse för dessa mönster är att vaska fram mellanliggande faktorer. Ideologi, tillit och intresse I det följande ska vi att abstrahera analysen en aning genom att enbart studera sambandet mellan de tre integritetsdimensionerna och människors sociala och värderingsmässiga orienteringar. Det utkristalliseras här tre intressanta faktorer som kompletterar den sociala kartan ovan. Den första faktorn har att göra med politisk-ideologisk orientering (Figur 2), där det framgår att graden av riskupplevelse minskar ju längre högerut människor är benägna att positionera sig på en skala. Det är framförallt inställningen till elektroniska transaktioner och statsövervakning som påverkas av politisk-ideologisk orientering (de brantaste kurvorna) något som stämmer överens med tidigare analyser av befolkningens inställning till FRA-lagen (se Bjereld och Oscarsson, 2009) medan inställningen till sociala medier påverkas i lägre grad. Mönstret förstärks ytterligare om vi studerar den samlade effekten av utbildning och politisk-ideologisk orientering, eftersom båda variablerna verkar i samma riktning (ej tabellredovisat). Lågutbildade till vänster på den politiska skalan uttrycker i högst grad en oro inför ökade integritetsintrång, medan det omvända gäller för högutbildade med högerorientering. Dessa två faktorer tillsammans 268

9 Integritetsrisker och nya medier inskärper således bilden av att inställningen till sociala medier påverkas i lägre grad än de övriga två dimensionerna av social klasstillhörighet, vilket diskuterades ovan. Figur 2 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och politiskideologisk orientering 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,40000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0,20000 Medelvärde 0, , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Politisk-ideologisk orientering (1 = klart vänster, 5 = klart höger) Den andra faktorn handlar om mellanmänsklig tillit. I SOM-undersökningen har de intervjuade fått ange på en elvagradig skala (0-10) i vilken grad de anser att det går att lita på människor i allmänhet (jfr Bo Rothsteins kapitel i denna volym). Svarsmönstret är i stort sett oberoende av politisk-ideologisk orientering, det vill säga den mellanmänskliga tilliten är ungefär densamma bland höger- och vänsterorienterade personer. Enda undantaget är att graden av tillit är något lägre bland dem som vill placera sig varken till vänster eller till höger, vilket beror på att det inom denna grupp återfinns inte bara mittenväljare utan även politiskt ointresserade grupper där graden av socialt kapital är lägre (se Rothstein, 2003, för en ingående diskussion kring relationen mellan tillit och socialt kapital). Figur 3 visar att tillit har betydelse för i vilken grad människor anser att det finns risker inom dimensionerna statsövervakning och elektroniska transaktioner. Ju högre tilliten till andra människor är, desto lägre bedömer man att risken för 269

10 André Jansson inskränkt integritet är på dessa områden. Ökad tillit har således samma effekt som ökad utbildning och politisk-ideologisk högerorientering. Men det mönstret gäller inte för dimensionen sociala medier, som inte tycks påverkas alls av graden av tillit. En förklaring kan vara att både elektroniska transaktioner och statsövervakning bygger på vad Anthony Giddens (1991) kallar abstrakta system, som i princip ska fungera likadant oberoende av sociala sammanhang och moraliska överväganden (om man bortser från själva införandet av systemen). Stora delar av det moderna livet bygger på att människor känner en grundläggande tillit till att detta slags system fungerar som de ska och inte missbrukas. Även sociala medier fungerar i hög grad som abstrakta system, där övervakning är en integrerad del av den tekniska logiken (Abe, 2009). Men integritetsriskerna är i det sammanhanget också knutna till enskilda individers överväganden och eventuella godtycke. Figur 3 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och mellanmänsklig tillit 2009 (medelvärden på faktorvariabler) "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0,40000 Medelvärde 0, , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Tillit (1 = mycket låg, 5 = mycket hög) Svarsmönstret i Figur 3 återspeglar således inte bara en grundläggande, för-reflexiv tillit, utan också en socialt anpassad kalkyl. Den något paradoxala slutsatsen är således att frågan om mellanmänsklig tillit i detta fall fungerar som en indikator 270

11 Integritetsrisker och nya medier på människors tillit till system snarare än till socialt handlande. Det ska även tillläggas att inflytandet av tillit ser olika ut i olika sociala grupper. Bland lågutbildade (oberoende av ålder) finns ett starkt linjärt samband mellan ökad mellanmänsklig tillit och minskad riskbedömning, medan ett svagt samband i omvänd riktning föreligger inom övriga utbildningskategorier (ej redovisat i figur). Tillitsvariabeln har på det hela taget lägst effekt bland högutbildade. Detta mönster kan troligtvis tolkas i termer av olika grader av förtrogenhet med företeelsen som sådan (tekniskt och socialt) och därmed olika grader av erfarenhetsbaserad, praktisk reflexivitet. Vi återkommer till detta i nästa avsnitt. Den tredje och sista faktorn handlar om intresseorientering, där en tydlig distinktion framträder mellan teknikintresse och kulturintresse. Teknikintresserade personer är avsevärt mindre oroade för integritetsrisker inom dimensionerna sociala medier och elektroniska transaktioner än de som är ointresserade av teknik (Figur 4). Figur 4 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och teknikintresse 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Medelvärde 0, , , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Teknikintresse (1 = inte alls intresserad, 5 = mycket intresserad) 271

12 André Jansson Däremot intar teknikintresserade en mer skeptisk attityd när det gäller statsövervakning. Ökat kulturintresse hänger däremot samman med en kritisk hållning när det gäller sociala medier och statsövervakning (Figur 5) en kritik som förstärks ytterligare bland personer som samtidigt är mycket politiskt intresserade (ej redovisat i tabell). Resultatet kan delvis förklaras av intresseskillnader mellan män och kvinnor, men understryker också att bedömningen av integritetsrisker tar form i spänningsfältet mellan ideologiska och erfarenhetsgrundade värderingar. Medan kulturellt och politiskt intresse indikerar ett samhälleligt engagemang där personlig integritet är ett överordnat värde, korresponderar teknikintresse med den pragmatiska (och troligen mer erfarenhetsbaserade) synen på vardagliga övervakningsmedier som Best (2010) fann i sin kvalitativa studie. Figur 5 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och kulturintresse 2009 (medelvärden på faktorvariabler) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Mean 0, , , , ,00 2,00 3,00 4,00 5,00 Kulturintresse (1 = inte alls intresserad, 5 = mycket intresserad) 272

13 Integritetsrisker och nya medier En erfarenhetsbaserad digital reflexivitet I resonemangen ovan har vi redan snuddat vid frågan om vad direkt erfarenhet och kunskap om nya sociala medier betyder för människors syn på potentiella integritetsrisker. Utifrån de sociala och värderingsmässiga variablerna har vi bland annat kunnat dra slutsatsen att personer med högre utbildning gör mer differentierade bedömningar och att olika intresseorienteringar leder i olika riktningar. Det är således intressant att se närmare på vad själva användningen av sociala medier betyder, samt hur olika typer av online-aktiviteter inverkar på riskbedömningen. Föga förvånande föreligger ett tydligt samband mellan ökad användning av sociala medier och en minskad riskbedömning vad gäller just sociala medier (se Figur 6). Även för dimensionen elektroniska transaktioner finns ett liknande samband. Figur 6 Samband mellan faktoranalysens integritetsdimensioner och användning av sociala medier 2009 (medelvärden på faktorvariabeln) 0,30000 "Elektroniska transaktioner" "Statsövervakning" "Sociala medier" 0, ,10000 Mean 0, , ,20000 Ingen gång Någon gång per Någon gång per Flera gånger i år/halvår månad/vecka veckan/dagligen Använt sociala medier Kommentar: Urvalet är begränsat till dem som säger sig ha använt Internet under det senaste året. 273

14 André Jansson Vad som emellertid måste understrykas är att kurvan för sociala medier planar ut och till och med vänder uppåt bland de som använder sociala medier flera gånger i veckan eller dagligen. Sambandet är alltså inte helt linjärt. En tolkning skulle här kunna vara att det är den stora andelen ungdomar bland de mest regelbundna användarna (vilka också uppfattar integritetsrisker i hög grad) som förklarar denna kurva. Om man filtrerar bort personer under 30 år förstärks emellertid det kurvlinjära mönstret (ej redovisat i figur), vilket då snarare talar för att ökad förtrogenhet med medieformen bidrar till en ökad medvetenhet om, eller oro för, potentiella integritetshot. Resultatet belyser således ytterligare de variationer ifråga om reflexivitet som finns mellan olika sociala grupper, och kan eventuellt beskrivas i termer av digital reflexivitet. Tabell 5 Upplevda mediala integritetsrisker efter användning av sociala medier 2009 (medelvärden) Foto via Webb- Privata bilder Sociala mobil kamera på internet medier Totalt medelvärde (inklusive icke-användare) 1,46 1,41 2,24 1,88 Skrivit om mig själv/vad jag gör Ingen gång 1,46 1,38 2,24 1,88 Någon gång senaste året 1,72 1,42 2,19 1,79 Någon gång i månaden 1,41 1,19 2,10 1,70 Någon gång i veckan eller oftare 1,46 1,27 2,07 1,52 Skrivit om aktuella händelser/samhällsfrågor Ingen gång 1,47 1,31 2,19 1,78 Någon gång senaste året 1,54 1,34 2,15 1,59 Någon gång i månaden 1,46 1,21 1,97 1,46 Någon gång i veckan eller oftare 1,54 1,35 2,07 1,62 Lagt ut foton på mig själv/familjen Ingen gång 1,50 1,44 2,29 1,83 Någon gång senaste året 1,49 1,21 2,10 1,65 Någon gång i månaden 1,43 1,21 1,93 1,54 Någon gång i veckan eller oftare 1,53 1,32 2,04 1,67 Chattat Ingen gång 1,39 1,40 2,24 1,87 Någon gång senaste året 1,60 1,25 1,97 1,61 Någon gång i månaden 1,35 1,17 2,02 1,55 Någon gång i veckan eller oftare 1,57 1,31 2,17 1,68 Kontaktat personer jag inte kände Ingen gång 1,51 1,39 2,19 1,80 Någon gång senaste året 1,38 1,12 2,08 1,60 Någon gång i månaden 1,45 1,24 2,07 1,45 Någon gång i veckan eller oftare 1,60 1,27 2,00 1,42 Kommentar: Urvalet är begränsat till dem som säger sig ha använt sociala medier under det senaste året. 274

15 Integritetsrisker och nya medier En närmare analys av hur olika användningsområden inom sociala medier påverkar de variabler som konstituerar integritetsdimensionen sociala medier nyanserar mönstret. I Tabell 5 bekräftas dels att regelbundna användare generellt sett förknippar sociala medier med integritetsrisker i lägre grad än de som inte är regelbundna användare, dels att de som är mest aktiva, genom att till exempel chatta, blogga eller publicera bilder, uttrycker en betydande riskmedvetenhet. Det kurvlinjära mönstret går igen inom flertalet riskkategorier. Den minsta skillnaden mellan användarna av sociala medier och befolkningen i stort återfinns för kategorin fotografering via mobil, där riskmedvetenheten i vissa fall till och med är något högre än genomsnittet. Talande nog är detta också den enda kategori inom dimensionen som inte explicit berör sociala medier. Sammanfattning Vi har i det här kapitlet kunnat konstatera att nya medier i allmänhet och sociala medier i synnerhet uppfattas som en betydande integritetsrisk. Uppfattningen är särskilt utbredd bland kvinnor, bland äldre personer och bland lågutbildade. Vi har även kunnat konstatera att en klart mindre andel av befolkningen förknippar integritetsrisker med olika former av statsövervakning respektive elektroniska transaktioner via kort eller Internet. Till viss del torde detta kunna förklaras av att sociala medier alltjämt är en relativt ny och för många oprövad företeelse. En kompletterande förklaring har att göra med de nya informationsflödenas på samma gång flyktiga och privata natur. De resultat som framkommit antyder att det interaktiva medielandskapet frammanar en ny typ av digital reflexivitet, som formas i samspelet mellan kunskap och förtrogenhet med olika slags tekniker. Indikationer på detta är att högutbildade personer gör mer differentierade riskbedömningar än lågutbildade, samt att regelbunden och aktiv användning av sociala medier också inbegriper en betydande riskmedvetenhet. Med andra ord pekar resultaten på att människor successivt utvecklar olika strategier eller rutiner för att hantera eventuella risker. Det vore således mycket värdefullt att dels följa upp dessa resultat på några års sikt för att se hur riskbedömningen utvecklas på just det här området, dels genomföra kvalitativa studier som kan ge en mer nyanserad bild av hur olika riskbedömningar tar form i den vardagliga användningen av sociala medier. 275

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften

ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften Vindkraft i medvind VINDKRAFT I MEDVIND PER HEDBERG ISverige byggs vindkraften ut. I Vindkraftsutredningen slås fast att vindkraften utgör en viktig energikälla i en utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

ENERGISPARANDE PER HEDBERG OCH SÖREN HOLMBERG

ENERGISPARANDE PER HEDBERG OCH SÖREN HOLMBERG Energisparande ENERGISPARANDE PER HEDBERG OCH SÖREN HOLMBERG E tablerade politiker säger det, myndigheter säger det, och inte minst miljörörelsen säger det vi måste minska energianvändandet. Skälen kan

Läs mer

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25

Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning. Den Nya Välfärden 2015-05-25 Allmänhetens uppfattning om invandringens omfattning Den Nya Välfärden 15-05-25 Om undersökningen Målgrupp: Allmänheten, 18 89 år. Metod: Kombination av webb- och postal enkät i slumpmässigt telefonrekryterad

Läs mer

Bredband viktigt för internetanvändningen

Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger

Läs mer

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor

Per Hedberg. Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Svenska folkets val av energikällor Per Hedberg I propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik redovisar regeringen sin syn på hur den svenska energiförsörjningen

Läs mer

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN

AVVECKLA KÄRNKRAFTEN Avveckla kärnkraften AVVECKLA KÄRNKRAFTEN SÖREN HOLMBERG E fter folkomröstningen 1980 bestämde riksdagen att kärnkraften i Sverige skulle vara avvecklad till 2010. Så blev det inte. Tvärtom bestämde riksdagen

Läs mer

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast

Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast Ökande mobilkommunikation Ökande mobilkommunikation Göran Bolin Mobiltelefonen är tillsammans med tv det medium som är i särklass vanligast att ha tillgång till i Sverige. Hela 95 procent av svenskarna

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Vindkraft på frammarsch

Vindkraft på frammarsch Vindkraft på frammarsch Vindkraft på frammarsch Per Hedberg Runt om i världen sker omfattande satsningar för att minska utsläppen av växthusgaser i syfte att förhindra dramatiska klimatförändringar. Exempelvis

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg April 2014 Preliminära resultat från SOM-undersökn 2013 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning

Läs mer

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken

Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Programpreferenser och den svenska tv-nyhetspubliken Adam Shehata D e senaste decennierna har omfattande förändringar skett på den svenska mediemarknaden.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och

Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och Fortsatt stöd för mer vindkraft Fortsatt stöd för mer vindkraft Per Hedberg Sveriges el-försörjning ombesörjes av i huvudsak två energikällor, vattenkraft och kärnkraft. I det här sammanhanget spelar fortfarande

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 50 ATTITYDER TILL REKLAM OCH ANNONSER I OLIKA MEDIER Josefine Sternvik 2003 Allmänheten och reklamen

Läs mer

Skilda digitala världar

Skilda digitala världar Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.

Läs mer

Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014

Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014 Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2013 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand?

Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Världen är så stor så stor Världen är så stor så stor Lennart Weibull Varför inte en åretruntbostad på den spanska solkusten eller eget hus i Thailand? Annonser på resesidorna lockar fram drömmar men pekar

Läs mer

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION

UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION Uppfattningar om infrastruktur i Sveriges bilregion UPPFATTNINGAR OM INFRASTRUKTUR I SVERIGES BILREGION TOBIAS ELMQUIST I nfrastrukturen berör de flesta och många har uppfattningar i frågor som berör infrastruktur.

Läs mer

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Stödet för mer vindkraft försvagas Stödet för mer vindkraft försvagas Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen ökar.

Läs mer

Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions

Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions Assessing public acceptance of privacy invasive ICT solutions Misse Wester Avdelningen för filosofi Kungliga Tekniska Högskolan Misse.Wester@abe.kth.se Projektet i perspektiv Finns idag stort intresse

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

DigiTrust i ett nötskal

DigiTrust i ett nötskal Vad skapar trygghet och tillit på nätet? PERSPEKTIV FRÅN ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT Professor Per Runeson, inst f Datavetenskap, LTH, http://cs.lth.se/per_runeson DigiTrust i ett nötskal 10

Läs mer

Åsa Nilsson. Förnyelse på olika områden

Åsa Nilsson. Förnyelse på olika områden Svensk förnyelse Svensk förnyelse Åsa Nilsson Allt är förgängligt. Det menade redan Buddha. Ironiskt nog vilar konsumtionssamhället på lite av samma maxim. Den som är trendkänslig, frisinnad, fåfäng och

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola

Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola Ekerö kommun Förskolan Ångbåten AB Centrum - Föräldrar Förskola 50 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola

Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola Nacka kommun Kubens föräldrakooperativ - Föräldrar Förskola 28 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 2014 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Vad betyder Radio? Jan Strid

Vad betyder Radio? Jan Strid Vad betyder Radio? Vad betyder Radio? Jan Strid R adio är kanske det medium som förändrats mest under de senaste 30 åren. I slutet av 1970-talet fick vi närradio som gav möjligheter för vissa sammanslutningar,

Läs mer

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola

Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola Täby kommun Lovis Förskola - Föräldrar Förskola 44 respondenter Kundundersökning Pilen Marknadsundersökningar Mars 214 Om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Ungdomar och integritet 2011. Kairos Future / Datainspektionen. Datainspektionens rapport 2011:1

Ungdomar och integritet 2011. Kairos Future / Datainspektionen. Datainspektionens rapport 2011:1 Ungdomar och integritet 2011 Kairos Future / Datainspektionen Datainspektionens rapport 2011:1 Ungdomar och integritet 2011 Datainspektionens rapport 2011:1 Skriven av Kairos Future för Datainspektionen

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING SÖDERTÄLJE OKTOBER 2014

ATTITYDUNDERSÖKNING SÖDERTÄLJE OKTOBER 2014 ATTITYDUNDERSÖKNING SÖDERTÄLJE OKTOBER 2014 Om undersökningen Under oktober 2014 fick 700 personer via en webbpanel svara på vad de förknippar med platsen Södertälje. Respondenterna var mellan 18 och 65

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Göran Bolin. Mobilanvändning och nya medier

Göran Bolin. Mobilanvändning och nya medier Mobilanvändning och nya medier Mobilanvändning och nya medier Göran Bolin U nder 2000-talet har diskussionen kring nya medier varit omfattande och brokig. Några entydiga definitioner har knappats vunnit

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg

Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Mobiltelefonen som interpersonellt medium och multimedialt sökverktyg Göran Bolin I dagens Sverige har i stort sett alla människor

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola

Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola Sollentuna kommun Kokalite förskola Grindstugan - Föräldrar Förskola 41 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning

En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

Hög avkastning viktigare än låg risk SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE Hög avkastning viktigare än låg risk Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord av Silentium under perioden 2012-11-27

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete Helena Eriksson och Anna Isaksson För utveckling av verksamhet, produkter

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012

Ekonomiskt Bistånd. Norrköping. Brukarundersökning 2012 Ekonomiskt Bistånd Norrköping Brukarundersökning 2012 November 2012 Inledning Bakgrund Under våren 2012 har det genomförts en brukarundersökning i syfte att mäta hur medborgare (brukare) som söker försörjningsstöd

Läs mer

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 1 Mål och syfte Syftet och målet med undersökningen är att förstå allmänhetens inställning till golfen samt förstå vilket potential som golfen har mot allmänhet.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR

SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR Svarsformuleringens betydelse i frågeundersökningar SVARSFORMULERINGENS BETYDELSE I FRÅGEUNDERSÖKNINGAR MAGNUS HAGEVI S om man frågar får man svar. Trots denna välkända fras refereras ofta enstaka opinionsmätningar

Läs mer

Samlare i konsumtionskultur. Karin M. Ekström

Samlare i konsumtionskultur. Karin M. Ekström Samlare i konsumtionskultur Samlare i konsumtionskultur Karin M. Ekström D e flesta människor har nog träffat på en samlare någon gång i livet. Det kan vara en bekant, familjemedlem eller någon man sett,

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och

Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och Kärnkraftsopinionen pre-fukushima Kärnkraftsopinionen pre-fukushima Sören Holmberg Den japanska jordbävningen i mitten av mars 2011 följd av en tsunami och kärnkraftsolyckan i Fukushima fick en omedelbar

Läs mer

Den goda kundtjänsten - 2012

Den goda kundtjänsten - 2012 Den goda kundtjänsten - 2012 Undersökning om svenskarnas attityd till kundtjänsten i privata organisationer Hösten 2012 Interactive Intelligence www.inin.com 1 Innehållsförteckning Inledning. Sammanfattning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009

Reklam funkar inte på mig. Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Reklam funkar inte på mig Unga, marknadsföring och internet Seminarium 8 oktober 2009 Detta ville vi undersöka: Var tonåringar surfar Hur mycket reklam de exponeras för Hur stor andel reklam är för mat

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com

FeelMap. zecobyte. Put your brand on a map. www.zecobyte.com FeelMap Put your brand on a map zecobyte www.zecobyte.com The Consumer does not behave as he says, he does not say what he thinks and does not think what he feels. David Ogilvy Ett framgångsrikt och lönsamt

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer