SKÖRDETID. Stångmärket TEMA. ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria. Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat. Tuffa villkor förr och nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKÖRDETID. Stångmärket TEMA. ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria. Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat. Tuffa villkor förr och nu"

Transkript

1 Stångmärket #4 / 2011 PRIS 25 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria Ät närodlat och i säsong Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat FISKARBÖNDER I SKÄRGÅRDEN Tuffa villkor förr och nu TEMA SKÖRDETID HÄR ÄR HÖSTEN HÖGSÄSONG

2 Vi vill göra mer än vad vi har råd med Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer. Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård! Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård.

3 #4/2011 Innehåll J ag hoppas att alla Stångmärkets läsare har haft en lika skön skärgårdssommar som jag har haft. Jag har mött många besökare i skärgården som njutit av våra områden och allt som finns där. Många uppskattar stiftelsens bastur, toaletter och sopmajor, byggnader som gör det möjligt att ha ett lite bekvämare liv som båtbesökare. Det är dessutom underbart med en god bit mat, en kall öl eller lite nybakat bröd på semestern. Men det är viktigt att komma ihåg att en del av det som vi besökare kan få uppleva under sommaren finns där tack vare hängivna skärgårdsentusiaster som jobbar mer än någonsin när vi andra varvar ner och lapar sol. De förtjänar stor uppskattning för allt engagerat arbete och jag hoppas att det snart kan bli lite utrymme för återhämtning även för dem. Samtidigt önskar jag att fler skulle välja ett besök i skär gården nu när sensommaren är här och hösten står på lut. Själv tillbringade jag den Internationella fyrdagen, 21 augusti, på Grönskär och njöt av solen. Det är en magisk miljö med fyren, klipporna och havet och det blev inte sämre av att ljungen låg som en lila matta och färgerna i naturen började bli starkare. Men det förvånade mig att inte fler valde att vara ute i skärgården en helg i senare delen av augusti, när det är så vackert och skönt i vattnet. Det finns mycket att njuta av i skärgården så här års också. Våra jordbruksarrendatorer skördar och erbjuder besökare att köpa godsaker men det finns mycket du kan skörda själv på våra marker. Plocka en korg med höstens svampar, plocka lingon eller bind en bukett med vackert gräs som kan påminna om sommaren under hela den långa vintern. Skärgårdsstiftelsens marker finns där för dig, bara med de restriktioner som det finns i naturreservat. I våras invigde vi en spännande fornstig på Gålö. Den kan vara ett trevligt utflyktsmål så här på höstkanten. På Björnö kommer vi snart kunna erbjuda en snorkelled som även ska vara tillgänglig för den som har en funktionsnedsättning. För att visa upp skärgården längre in på hösten väljer Skärgårdsstiftelsen att erbjuda ytterligare vänresor till er som gillar att åka med oss på en båttur i vår övärld. Denna gång går de till Gillinge, dessutom tipsar vi om en höstseglats med Briggen Tre Kronor. Vi hoppas att intresset kommer att vara lika stort som för de resor vi anordnade i augusti. I stiftelsen börjar redan nu arbetet och planeringen inför nästa sommar. Stiftelsen hoppas på att finna samarbetspartners som på olika sätt vill vara med och förädla alla de diamanter som finns i skärgården. En önskan från båtintresserade föräldrar är att hitta fler aktiviteter för de yngsta familjemedlemmarna. Vi hoppas på att, i mindre skala, kunna finna en del naturanpassade upplevelser för barn och unga så att vi kan lägga grunden för en ny generation skärgårdsälskare. Det finns oändligt mycket som skärgården idag kan erbjuda och det finns gott om utvecklingsidéer, men vi vill göra mer än vad vi har råd med, så vi hoppas på att få stöd i vårt arbete. Lena Nyberg VD, Skärgårdsstiftelsen 4 Tema skördetid 18 Slow Food Foto: Bosse Lind (omslag och bild högst upp), På omslaget: Lovisa Fagergren skördar sallad tillsammans med Camilla Strandman på Östanviks gård. 8 Våra jordbruk Gårdar och arrenden hos stiftelsen 10 Hästar och hässjning Höskörd som man gjorde förr 12 Fiskarbönder Karga jordar och strävsamt liv förr 14 Mathias Dahlgren Stjärnkock med fokus på råvaror 16 Tavastboda ö-slakteri Här ligger skärgårdens eget slakteri 19 Paul Auster författarmöte En kort visit som gav mersmak 24 Annie och Bandi Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Adress: Box 7669, Stockholm, tel , fax , redaktion@skargardsstiftelsen.se. Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: kansliet@skargardsstiftelsen.se, Prenumerations pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, Hantverkargatan 38, Stockholm. Tel , sten@hummelgrenmedia.se. Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning & produktion: /11 KOMMER NÄSTA NUMMER 20 Öppen skärgård för alla Ett tillgänglihetsprojekt i flera faser 21 Ny snorkelled på Björnö Tillgänglig för funktionshindrade 22 Gålölägret Konfirmationsläger för alla 26 Nya vänresor i höst Gillinge och Briggen Tre Kronor-segling 28 Smått och gott Notiser och insändare 35 Boktips Höstkura med bra böcker Följ oss gärna även på facebook och webben SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

4 TEMA SKÖRDETID Skördetid i skärgården Sommar i skärgården är mer än svala bad, vita segel och kaffe med dopp i syren bersån. Det är också bråda dagar och en skördetid som sträcker sig från tidig sommar till sen höst. När dagarna är som längst och tiden inte vill räcka till gör vi ett besök på några av Skärgårdsstiftelsens jordbruk. text Mats Wigardt foto Bosse Lind» Fräs nyplockad mangold i olja med färsk lök och vitlök. Gratinera med blåmögelost. Servera med nötkött. Fantastiskt gott, försäkrar Martina «En k o r t p r o m e n a d från brygga, krog och det välbesökta vandrarhemmet på Finnhamn ligger Idholmens gård, mjukt inbäddad i högsommargrönska. Gruset knastrar under skorna och trots det makliga tempot får sommarvärmen svetten att bryta fram i pannan. Vi är på väg att besöka Martina Högberg. Sedan år 1999 arrenderar hon Skärgårdsstiftelsens minsta jordbruk där hon odlar grönsaker och föder upp en mindre besättning med avelsdjur av rasen Aberdeen Angus. Glada KRAV-höns finns också på gården, bosatta i en husvagn som med jämna mellanrum flyttas mellan gröna betesplättar. Två lika glada sommar grisar vältrar sig i en gyttjepöl och grymtar av förtjusning när Martina sköljer av dem med vattenstrålen. Det är jättebra hjälpredor i trädgården, försäkrar Martina och stänger, till unggrisarnas uppenbara besvikelse, av vattnet igen. Det var en livslång dröm om att bli jordbrukare och en längtan till skärgården som för elva år sedan tog henne till Finnhamn och Idholmens gård. Med naturbruksgymnasium och trädgårdsutbildning i bagaget behövde hon ingen lång betänketid när hon av Rolf och Ulla Andersson på Finnhamn Arkipelag AB erbjöds att arrendera det sex hektar stora jordbruket som då hade legat obrukat i 50 år. Det går runt, även om jag egentligen hade tänkt mig betydligt mer mark. Men mycket mer är det inte. m i t t i d e n i n t e n s i v a s k ö r d e t i d e n är arbetsdagarna långa. Visserligen sköter sig djuren i stort sett själva där de går i bete på näraliggande öar. Men djuren måste ändå ha daglig tillsyn och KRAV-märkta vinbär, gurkor, potatis, tomater, lök och sallad kräver mycket arbete. Det ska vattnas, rensas, skördas, tvättas, packas. Varje dag. Och några anställda eller tid att slå sig ner för att prata finns det inte utrymme för. Vi slår istället följe med Martina till trädgårdslanden där hon ska hämta dagens skörd som sedan säljs i den egna gårdsbutiken. Många av de 1500 dagliga besökarna till Finnhamn gör som vi själva har gjort och följer den smala vägen till Idholmen och Martinas butik. Lön för mödan är nyskördade grönsaker att ta med sig hem. Turisterna utgör en viktig förutsättning för gårdens drift, summerar hon. Nästan allt jag odlar säljer jag direkt på gården. Skärflacket Lill- Kastholmarna Stor- Kastholmarna Stor-Kastet Ingmarsö Bockholmen Kålgårdsön Rävsjöfjärden Stora Rävsön Skarp- Idholmen Idholmen Finnhamn Djupfladen Klippingen Knokan Stora Jolpan Bockholmen 0 Fjärdholm Lilla Jolpan Byholmen Söder-Långholm Korsholmen 1 km Ösandholm Särsö Finnhamn är ett semesterparadis på gränsen till ytterskärgården. Med vandrarhem, krog, tältcamping och bondgård finns det mycket att göra för be sökaren. Det är också ett populärt resmål under höst och vinter weekend där det erbjuds lugn och ro och god mat i härlig skärgårdsmiljö. Tillsynsman är Lasse Westling. i d e p r u n k a n d e t r ä d g å r d s l a n d e n växer nu sallad, persilja, dill, morötter, lök, vitlök, sockerärtor, mangold och betor i olika färger. Den magra men bördiga jorden ger goda förutsättningar för rikliga skördar. I växthusen är gurkorna mogna medans tomaterna väntar på sin tur att bli färdiga för skörd. Jag skördar i princip varje dag fram till slutet av september, säger Martina med famnen full av jordiga grönsaker. Och min butik är aldrig låst, är jag inte där får man lägga pengar i en burk. Röda och gula betor läggs upp på en bänk utanför ett av växthusen för att sköljas av. Därefter ska de vällustigt exponeras på hyllorna i den lilla gårdsbutiken. Och Martina är noga med vad som odlas. Bara det bästa är gott nog. Isbergssallad, till exempel, avfärdar hon snabbt som ointressant. Krispig och rödkantad bataviasallad, däremot, finner nåd i hennes butik. Den är snygg, god och håller formen, avgör Martina. Det jag odlar ska smaka bäst, annars är det inte mödan värt. 4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

5 Martina Högberg odlar och säljer KRAV-märkta grönsaker och bär på Idholmens gård. Idholmens gård, Finnhamn Myggskären med sina öppna bodar där man På kan Idholmens övernatta gård odlas ekologiska grönsaker och blommor i trädgårdslanden, och här finns ett hundratal höns som värper KRAV-ägg. På gården finns också Aberdeen Anguskor, som lämpar sig särskilt väl på de lite magrare marker som finns i skärgården. Om sommaren finns här även grisar som arbetar i trädgården. Gårdsbutiken har öppet helgdagar under vår, försommar och höst. I skördetid har gården öppet varje dag mellan kl De som önskar kan boka en visning av gården på idholmen@finnhamn.se Britten har alltid tyckt om att fotografera och även gjort arbete för praktverket Upplands Nya Flora. Här Hönsbär i ytterskärgården. Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk i Stockholms skärgård. Alla arrenderas ut med uppgift att hålla djur och bevara betesmarkerna öppna.

6 TEMA SKÖRDETID På Östanviks gård odlar man KRAV-märkta grönsaker både på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus. l i k a b r å d a s k ö r d e d a g a r är det när vi några dagar senare besöker Nämdö och Camilla Strandman och Albert Mattsson. De arrenderar Östanviks Gård som är ett av Skärgårdsstiftelsens största jordbruk. Hit kom de från Hälsingland efter att ha sett en annons i Land. Trettio år senare är de fortfarande kvar. Vi har blivit experter på logistik och diversifiering. Vi är tusenkonstnärer och kan nästan allt, summerar Albert samtidigt som han justerar den maskin som ska göra balar av det nyslagna höet. På gården, som sedan 1989 är KRAV-certifierad, finns idag får, lamm, köttdjur och höns. Djuren håller betesmarkerna på flera av öarna i närheten öppna och grönsaker odlas på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus. s k ö r d e t i d p å ö s t a n v i k s g å r d innebär, förutom att höet måste bärgas, att färdiga grönsaker ska tas om hand för att säljas i den egna gårdsbutiken. Så småningom ska även lamm och ungdjur slaktas och köttet tas om hand och frysas in. Inte heller Camilla har tid för någon längre pratstund utan att samtidigt ha något att sysselsätta sig med. I hennes kök luktar det tungt av fårfett som blandas med olivolja och bivax efter eget recept. Salvan packas i burkar och förses med handskrivna etiketter. Perfekt för torra fötter, försäkrar Camilla. Det gäller att ta vara på allt som djuren ger för att få det att gå runt. Så har det alltid varit i skärgården. Och så är det än idag. e f t e r s o m a l lt s o m p r o d u c e r a s på gården också säljs i den egna butiken, utan mellanhänder, ger det tillräckliga inkomster för att familjen ska klara sig. I drygt 25 år har Camilla och Albert sålt sina produkter direkt till kund. Från midsommar till slutet av augusti är den populära gårdsbutiken öppen tre dagar i veckan. Här finns sylt, saft, ägg, kött, honung, olja, fårskinn och färska grönsaker, säger Camilla och visar runt i lokalen som för dagen hålls stängd men där köerna dagen efter vårt besök ska ringla sig 6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

7 Sommarjobbande Mikaela Sävström och Lovisa Fagergren hjälper till att skörda allt som säljs i gårdsbutiken. På gården finns 150 frigående värphöns. östanviks gård, Nämdö Nästan allt som produceras här säljs direkt till konsument i gårdsbutiken. En mindre del säljs till utvalda skärgårdshandlare och krogar. Här kan du köpa lamm- och nötkött, grönsaker, ägg och skinnhantverk. På gården tar man emot studiebesök och här kan du även hyra stuga. För mer information se även långt ut på gårdsplanen redan en halvtimme innan dörrarna slås upp. Basen i butikssortimentet är härproducerat, vilket innebär att det är produkter från Alberts och Camillas egen gård: kött, skinn, ägg, grönsaker. Men mycket är också närproducerat av mathantverkare på gårdar i närheten. Här finns även glassdisk och ett café med hembakat bröd. När butiken är stängd hänvisas till självbetjäningen i källaren under boningshuset. Det är både roligt och jobbigt att sälja sina egna produkter, konstaterar Camilla och rör om i grytan där fårfettet kokar. Men det är samtidigt ett villkor för att vi ska kunna leva som vi gör. n u å t e r s t å r a t t s k ö r d a grönsakerna som ska säljas i butiken dagen därpå. Med hjälp av sommarjobbande Lovisa Fagergren och Mikaela Sävström hämtas tomater, gurkor, rädisor, bönor, sallad och lök. Doften av fuktig skärgårdsmylla och solvarma ängar är full av löften. Och vem vet, snart hamnar kanske tomater och rädisor från Nämdö i ett kök nära dig. Rögrund Nämdöfjärden Uvön Sunnansund Mörtö Västra sundet Norrviken Tjusvik Skärfjärden Skärvassa Krokvik Nämdö Pilkobbsfjärden Ekholmen Orröströmmen Solvik Sand Orrön 0 Långvik Nämdö Böte Östanvik Kyrknäset 2 km Nämdö är en av de lite större öarna i Stockholms skärgård med mycket allmänägd mark. Här finns gott om plats för vandringar i skog och mark. Tillsynsman är Albert Mattson som tillsammans med Camilla Strandman driver Östanviks gård. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

8 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK Lill Shierman och hennes familj driver jordbruket på Västergården, Hjälmö SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN PRESENTERAR Våra jordbruk Skärgårdsstiftelsen äger 16 gårdar från norr till söder, flera av arrendatorerna är utöver jordbruket även anställda hos stiftelsen för att sköta naturvård eller tillsyn. Flera sidoarrenden hjälper också till att hålla ett öppet landskap. text Anna Björkman foto Bosse Lind, Anna Björkman De flesta av jordbruken är småskaliga och alla drivs av engagerade och kunniga människor som brinner för det de gör, tio gårdar ligger på öar och sex stycken på fastlandet. Gårdarna har alla köpts in i syfte att rädda de kulturella värden som finns i både mark och byggnader. Arrendatorerna driver egna jordbruksföretag och äger sina djur och maskiner som är nödvändiga i det jord- och skogsbruk som utförs. För stiftelsen är det oerhört värdefullt att jordbrukarna lever och verkar året om i naturreservaten. Förutom utbildning och erfarenhet tillför de den helhetssyn på området som är så viktigt för att allt skall fungera. d e t ä r v i k t i g t a t t v ä r n a om det gamla jordbrukslandskapet på våra marker. Utan jordbrukarna och deras djur skulle marker på exempelvis Lidö och Nämdö vara igenvuxna. Samtliga gårdar är gamla och vittnar om en svunnen tid men visar också att det finns möjlighet att leva så här än i dag. Både växt- och djurliv gynnas av att markerna hålls öppna då vi får en större artrikedom. Vissa arter som orkidéer, ovanliga typer av gräs och fjärilar går att spana på i hagarna. p å v å r e n ä r j o r d b r u k a r n a strängt upptagna i ladugårdarna och i hagarna för att hålla koll på alla nyfödda lamm och kalvar. Det är ett heltidsjobb särskilt då det ibland uppstår problem och djuren måste flaskmatas. Till sommaren släpps de ut på bete och sedan ska höet in i juliaugusti. I september drar slakten i gång. Då finns det möjlighet att köpa ekologiskt kött och fina fällar på våra gårdar. Under vintern när djuren vilar tryggt i höfyllda spiltor är utfodring, mockning, fårklippning, vaccinering, EU-stödsansökningar, kurser i livsmedelshantering, bokslut och övrig administration det som fyller jordbrukarnas vardag. l i l l s c h i e r m a n som tillsammans med sin familj driver jordbruk på Västergården på Hjälmö berättar: Besökarna, så länge de håller sina hundar kopplade, är ofta en ovärderlig hjälp då de ibland upptäcker skadade bo 8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

9 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK skap innan vi gör det. Jag har många berättelser om båtfolk som dragit upp tackor ur sjön eller dagsbesökare som ringt och rapporterat då ett djur är skadat. Eftersom våra djur går på bete på öarna runt omkring är det omöjligt att ha ständig uppsyn och vi är alltid tacksamma när besökare engagerar sig och hjälper till. f a m i l j e n s j ö b l o m Karin, Krister, Kerstin och Villiam bor på Oppgården på Lådna. Karin och Krister flyttade in redan 2007 med ambitionen att starta en egen gård. Markerna på Lådna används för att odla vinterfoder till korna på och idag har de tio kor som kalvar i mars och under sommaren har de ett 30-tal djur som betar på Lådna och Lådnaön. Karin berättar att det är riktiga skärgårdskor som är köpta på olika håll i trakten. Rasen är en Anguskorsning och passar utmärkt på skären. Man vet att kor i vuxen ålder kan bli sjuka av smitta från fästingar men kalvar klarar sjukdomen och blir immuna resten av livet. Därför kan det vara en fördel att köpa djur som gått ute redan från början. i b l a n d r å m a s d e t ö v e r s u n d e t, korna pratar en del med varandra från olika öar men än så länge är det ingen som simmat över. De verkar nöjda med tillvaron helt enkelt, berättar Karin. Båtfolk och tältare rör sig alldeles i närheten och för det mesta går det bra. Det verkar finnas en ömsesidig respekt och dessutom skulle vi inte ha djuren så om vi inte visste att de höll sig lugna, fortsätter hon. Ibland tycker dock Karin att en del besökare går för nära. Titta gärna men klappa och mata skulle jag avråda ifrån, menar Karin. I somras var det några tältare som ringde och bad om hjälp då korna ställt sig mitt bland tälten. Då fick vi åka dit och mota iväg dem en bit. Det finns alltid en oro för konflikter mellan besökare och djur, åt båda hållen! En liten hund som är lös kan göra stor skada. Och kor är stora djur som kan vara både busiga och nyfikna eller irriterade av bromsar och insekter. p å g å r d e n f i n n s också 40 värphöns och katten Totte. Ägg säljs i ett av husen på gården. Vanligtvis går det även att köpa grön saker och potatis, men just i år med anledning av föräldraledighet låter man köksträdgården vila. För övrigt blir det jobb med allt från diverse motormek, dataprogrammering, trädgårdsjobb och Kristers halvtidstjänst som naturvårdare åt stiftelsen. Vi får mycket uppskattning av be sökare för det jobb vi gör. Och miljön är otroligt vacker, man blir lätt lyrisk till och med när man sprider dynga, våra fält har ju havsutsikt, ler Karin när jag frågar henne vad som är bäst med att vara jordbrukare på Lådna. Skärgårdsstiftelsens jordbruk håller markerna öppna När de traditionella näringarna i skärgården mer eller mindre försvann så hotades kulturlandskapet av igenväxning och det var ett av skälen till att stiftelsen bildades. De senaste fyrtio åren har stiftelsen lagt ner omfattande resurser på att bevara jordbruken på sina områden. I gamla tider hölls landskapet öppet av betesdjuren. Då fanns jordbruk eller betesmark på i stort sett varje ö med växtlighet. Nu får man hjälpa de öppna markerna på traven. På stiftelsens områden finns totalt 16 jordbruk som arren deras av skärgårdsbor, tio av dem ligger på öar och sex på fastlandet. Det är små och ofta ganska pittoreska jordbruk fjärran från kostnadseffektivt stordriftstänkande. Många av stiftelsens jordbrukare har också en deltidstjänst som natur vårdare. Det är denna typ av kombinationsarbete som gör det möjligt att ekonomiskt klara av att driva ett småskaligt skärgårdsjordbruk med betesdjur. Karin, Krister, Kerstin och Villiam Sjöblom har jordbruket på Oppgården, Lådna. Korna råmar och pratar mellan öarna, men håller sig på sin egen strand. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

10 » Många kommer fram till oss under höbärgningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet «I jämförelse med torkning på slag (liggande på marken) är torkning på hässja mindre känsligt för regn, då det yttersta hölagret fungerar ungefär som ett paraply för det underliggande höet.

11 TEMA SKÖRDETID Med hästar och hässjor i blodet Karen Andersson har arbetat på Skärgårdsstiftelsen i många år och till vardags är hon natur vårdsassistent med sin huvudsakliga arbetsplats inne på Skeppsholmen. Men så fort hon kommer hem väntar en annan roll som funnits med henne och familjen i generationer, då blir hon bonde vid gården Nystugan på Ingarö. text Ulrika Palmblad foto Ulrika Aronsson På g å r d e n f i n n s två norska fjordhästar som är Karens egna och en inackordering i stallet. Jag har alltid varit intresserad av jordbruket, säger Karen som också har ett stort hästintresse. Det är framförallt hästarna som gjort att Karen och hennes familj fortfarande brukar marken runt gården. För att få foder till hästarna slår och hässjar de hö på gammalt sätt vilket ger mycket god kvalitet på höet. Att det är hästarna som på det sättet håller landskapet öppet tänker inte så många på säger Karen som gärna skulle ha fler djur om tiden räckte till. Många kommer fram till oss under höbärgningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet, säger Karen. För henne är höbärgningen också en social tilldragelse då alla runtom gården måste hjälpa till. Flera moment i höbärgningen är riktigt tunga och då är alla stora och starka grannar en verklig tillgång. Även barnen är välkomna, och att åka hölass är populärt. I fjol så vägrade en av småkillarna att kliva av lasset när hans pappa kom och hämtade honom, skrattar Karen. h ö s k ö r d e n ä r ä v e n e n b e g i v e n h e t för dem som tittar på och Karen berättar att många tar med sig kaffekorgen till åkern och fikar eller hjälper till på ett hörn. Det är roligt att jobba tillsammans även om jobbet är tungt, vi märker också att vi får så mycket uppskattning vilket ger oss lite extra ork. Det är många moment som ska klaras av innan höet är bärgat på skullen, uppskattningsvis tror Karen att de lägger ned tre arbetsveckor på höskörden. Ungefär 15 hässjor brukar de få ihop vilket ett bra år ger ungefär sju ton hö. Karens egna hästar är små i maten och äter ungefär 2,5 ton tillsammans på ett år. Överskottet säljer hon och sparar lite till nästkommande år ifall det blir dålig skörd, men timpenningen blir mycket låg. Hade jag inte haft hästarna och vetskapen om att de på det här sättet kan få både bra och billigt foder hade jag nog inte fortsatt, avslutar Karen. Många steg i höskörden 1: Slår höet med slåtteraggregat bakom traktor. En person går alltid före traktorn och ser till att inga smådjur eller rådjurskid hamnar i vägen för traktorn. (Ganska vanligt i stordrift då det inte finns resurser att jobba så.) 2: Höet ligger på backen och vänds maskinellt med en hövändare ett par gånger för att luftas. 3: Spettar störhål med jordspett för att få upp störarna som hässjorna ska byggas runt. Nio störar går det åt till varje hässja, ett tungt jobb. 4: Tråda första varvet på hässjan med ståltråd som höet sedan ska vila på. 5: Drar ihop höet på backen med traktor och släpräfsa. 6: Hässja allt hö för hand, totalt brukar det bli fyra varv med tråd för att få upp allt hö. På hässjan ska det sedan stå och torka i cirka 3-4 veckor, ibland mer om det regnar. Sedan petas höet av för hand skickas vidare in i höpressen som gör balar. Balarna lyfts sedan in och travas på höskullen manuellt. Det kan man kalla sommarjobb! Gården Nystugan ligger ute på Ingarö i Skälsmara. Gården består av 22 hektar och har cirka 4 hektar åkermark fördelade på sjutton skiften. Karen Andersson är uppvuxen på gården som funnits i familjens ägo i generationer. Nedtecknat finns att familjen bott i Skäls mara sedan mitten av 1600-talet. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

12 Fiskarbönderna jordlotter var små och karga, att odla jorden var ett strävsamt jobb. Fiskarbönderna i skärgården Att bedriva jordbruk i skärgården har alltid varit tufft och är det än idag. Stiftelsens små skärgårdsjordbruk är både lika och väldigt annorlunda mot äldre tiders fiskarbönders gårdar. text Misse Ljungström foto Skärgårdsstiftelsens bildarkiv Ma n b e h öv e r i n t e f ö r f ly t t a sig särskilt långt tillbaka i tiden för att hitta en helt annan skärgård än den vi ser idag. Det är inte mer än omkring femtio sextio år sedan det kom elektricitet ut till öarna. Och för hundra år sedan fanns det ingen möjlighet att ringa till mer än de allra största öarna, där det fanns telefonväxlar, som sköttes av någon öbo. Att tänka sig att ringa i ytterskärgården var omöjligt, först under efterkrigstiden kom möjligheten för dem som hade VHF och då ringde man över Stockholm Radio. Det här är svårt att föreställa sig idag, när mobiler och internet gjort det möjligt för människor att sitta på någon enslig kobbe och ändå inte missa ett dugg av de pågående kommunika tionerna i samhället; vänner, nyheter, väderrapporter och nättidningar finns alltid nära till hands, även långt ut i arkipelagen. f ö r 150 å r s e d a n v a r s k ä r g å r d e n ett rätt okänt begrepp för de flesta stockholmare. Öarna mellan Stockolm och havet var en okänd, enslig och glest befolkad bygd långt borta och inga sommargäster hade ännu hittat hit. Här ute levde de; fiskarbönderna på sina små karga jordlotter, man hade några höns, en gris, några får, en ko eller i alla fall en get men fisket och jakten stod ofta för den viktigaste försörjningen. På så sätt var skärgårdsbönder ofta privilegierade, för även om skördar slog fel behövde de, tack vare fisket inte svälta, som bönder i många andra landsdelar. Skärgården var väldigt mycket kalare förr än nu. Det berodde på att skärgårdsbonden förvånande ofta hade ganska många djur, som betade ute på holmar och kobbar så länge det fanns minsta strå kvar. Och till vinterfoder samlade man in gräs från ängar, vass, mossa och man tog löv från träd och buskar, ja, 12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

13 FISKARBÖNDERNA allt som gick att äta egentligen. Efter som markerna oftast inte var lämpade att odla spannmål var kreaturen viktiga som bytes varor mot mjöl till bröd. n å, h u r f l ö t d å l i v e t i skärgården i gången tid? Många har läst Roland Svenssons fina bok Skärgårdsliv i gången tid och kunnat följa skärgårdsbornas liv årstid för årstid. Självhushåll rådde genom århundradena och byteshandel idkades med befolkningen på fastlandet, dit man fraktade sin salta strömming, sina ägg, ejderdun, sälskinn, ved och andra produkter från öarna. Den långa mörka vintern ägnades åt vård av nät, reparationer, not- och saxfiske och förberedelser för säl- och fågeljakten, då männen under långa perioder gav sig ut i ytterskärgården för att fiska och jaga sjöfågel. Uttrycket fiskarbönder säger i sig att fisket spelat oerhört stor ekonomisk roll och jordbruk mer kommit i andra hand. s å h ä r s å g s k ä r g å r d e n u t från medeltiden fram till förra sekelskiftet, med avbrott för reformationen, kungliga förläningar till adeln, ovälkomna intrång av ryska och danska krigsflottor och sjukdomsepidemier. Många skärgårdsbor ägnade sig förstås åt sjöfart på något sätt. Antingen gick de ut på sjön, blev lotsar eller fyrvaktare eller skaffade sig egna skutor för att försörja sig på frakter. Ångbåtarna gjorde skärgården tillgänglig för de första sommargästerna. De kom ut, kanske lockade av någon skärgårdskvinna, som sålde sin strömming och sina jordgubbar på torget. Även chansen att få se skärgårdsbornas berömda jordgubbs odlingar på riktigt och se konstnärernas skärgård lockade. Vartefter tiden gick ökade trycket från stadsborna på öarna. d e t v a r m e l l a n f ö r s t a o c h a n d r a v ä r l d s k r i g e t, i och med att skärgårdslivet förändrades, som tankarna på att skydda och bevara den skärgård som fanns förr växte fram. Många unga skärgårdsbor hade flyttat från öarna. De ville inte ta över jordbruken, som istället lades ner. Sommar gäster köpte eller hyrde hus och gårdar och alltfler människor upptäckte skärgården som rekreationsplats bildades Stiftelsen Stockholms Skärgård med ett syfte att köpa, bevara och hålla vackra kulturmarker öppna så att öarna skulle vara tillgäng liga för det ökande antalet besökare från tätorterna. Meningen var också att stiftelsen skulle kunna ge unga skärgårdsbor jobb, så att de stannade kvar och skärgården kunde fortsätta att vara en levande bygd. När stiftelsen i början av 1960-talet köpte delar av Arholma och dess övärld fick de tre nedlagda jordbruk att ta hand om. Bull-Augusts gård nära Arholma by, som nu är populärt vandrarhem, Godthem, som fungerar som bostad för tillsynsmannen samt Simesgården, där jordbruksarrendatorn Jonny Nord, nu bor med sin familj. a r h o l m a k o m a l lt s å a t t b l i stiftelsens första jordbruk och de första åren drevs det, baserat på fårskötsel, tillsammans med Stockholms läns hushållningssällskap och med anställd personal. Det var Hasse Lundin och Lasse Karlsson, som också funge rade som stiftelsens tillsynsmän för markerna, som också blev naturreservat. Fåren höll markerna öppna och anställningsförhållandet gjorde det möjligt för Hasse och Lasse att försörja sig och sina familjer trots att det vid den här tiden blivit i det närmaste omöjligt att försörja sig på småjordbruk i Sverige. I flera år planerades för att lägga om jordbruksdriften från anställning till arrende och från djurhållning med endast får till en kombination av får och nötdjur, vilket skulle ge bättre ekonomi. I början av 1980-talet hade man funnit en lösning och Hasse blev jordbruksarrendator och Lasse fick ansvaret för skogsbruket. Numera är Hasse pensionär sedan många år och bor i Gyttorp, medan Lasse fortfarande arbetar som tillsynsman. n ä s t a j o r d b r u k som kom i stiftelsens ägo var det lilla nedlagda jordbruket Västergården på Hjälmö som inköptes Här blev Sven Öberg arrendator. Hans pappa hade arrenderat Västergården i ett par decennier och Sven arbetade redan då på gården och var övertygad om att det nu skulle gå att få dess marker i ordning igen. Efter mycket röjnings arbete, dikning och stängsling fick gården sitt liv tillbaka, Sven skaffade både nötkreatur och får, som hjälp att hålla markerna inom reservatet öppna och han plöjde åkrar för fodersäd och klöver fick han ut systersonen Raymond Ringquist, som delade på arrendet. Båda är nu pensionärer och idag är det Raymonds yngsta dotter Lill och hennes man som är arrendatorer. efter hand införlivades många fler jordbruk i stiftelsens vård. De utgör små pärlor av påminnelser om skärgården förr och många av dem är populära utflyktsmål. Djuren flyttades mellan öar, kobbar och skär för att beta. Eftersom markerna oftast inte var lämpade för att odla spannmål var kreaturen viktiga som bytesvaror mot mjöl till bröd. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

14 » Det går en tydlig trend över hela västvärlden där det närproducerade och ekologiska slår igenom även i den hårt urbaniserade staden «Hos Mathias Dahlgren är det alltid skördetid Det här numret har vi dedikerat till skördetiden, men skörden i sig blir ganska ointressant om ingen finns på andra sidan och tar hand om den på ett bra sätt. För att ta reda på vad som händer med fina närproducerade råvaror när de når staden och restaurangborden kontaktade vi råvarans främste kvalitetsförkunnare, stjärnkocken Mathias Dahlgren, och fick en exklusiv intervju med en ödmjuk kreatör som alltid är på jakt efter nya sätt att utveckla smaker och förädla fina råvaror. text Ulrika Palmblad foto Grand Hôtel/press 14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

15 TEMA SKÖRDETID Mathias Dahlgren Bredvid Grand Hôtel på Blasieholmen har han etablerat sin stjärnkrog som har samma namn som kocken själv, Mathias Dahlgren. Här samlar han intryck från hela världen samtidigt som han arbetar mycket med närproducerat. Omkring Mathias möts det globala och lokala varje dag. Meritlistan är lång 1997 vann han kock-vm, Bocuse d Or och under åren drev han restaurang Bon Lloc som hade en stjärna i den prestigefyllda Guide Michelin öppnade han restaurangen vid Grand Hôtel som 2008 också fick en stjärna i Guide Michelin, 2009 uppgraderades den till två stjärnor samtidigt som sidorestaurangen Matbaren fick en stjärna. Sedan 2008 är Mathias Dahlgren också adjungerad professor vid Restauranghögskolan, Umeå universitet. Vid e n r e s a t i l l u s a under våren besökte Mathias bland annat Brooklyn i New York där många privatpersoner men även restaurangägare odlar sina egna grön saker och örter på tak, terrasser och balkonger. Min personal, speciellt de lite yngre i 25 årsåldern odlar på kolonilotter och balkonger, för dem är allt som har med växtkraft och även jordbruk lite spännande. För Mathias själv är jordbruk inget exotiskt eller trendigt, uppväxt på en gård utanför Umeå verkar han stå med båda fötterna i myllan. Det jag kan tycka är intressant är ändå hur den här typen av trender uppstår samtidigt på så många olika platser över världen. Kanske är det så enkelt som att man delar samma tid, samma värderingar och samma drömmar, reflekterar han och fortsätter. De som är födda någon gång på tidigt nittiotal i städerna är kanske tredje och även fjärde generationens stadsbo. De hade inte ens far- eller morföräldrar som kom från landsbygden, för dem är det här en helt ny värld. f ö r m a t h i a s s o m ä r u p p v u x e n i Västerbotten är jordbruk och odling inget nytt, däremot är skärgården en ganska ny upptäckt. För ett år sedan köpte han och hans fru ett fritidshus på Vindö. Jag gillar att vara ute i naturen och att gå längs havet tycker jag mycket om. Det är en härlig kontrast till stan och jag kan hämta kraft där. Men det är inte bara sommaren som lockar Mathias till skärgården. Jag gillar alla årstider där ute, att fira jul och att vara ute när det är lugnt och tyst. r e s t a u r a n g e n a n vä n d e r o c k s å gärna råvaror från skärgården, från S:t Annas skärgård köper de in abborre och även skärgårdsbäret havtorn är en favorit. Syran i havtorn gör att den går att använda till alla typer av maträtter, förrätter, desserter, allt. När jag ber honom att lista favoritfiskarna hamnar abborren överst men även gös och sik går bra. Vi pratar lite om de projekt som nu startas med att odla våra inhemska fiskarter och här ser Mathias en lysande framtid för dem som lyckas. Det krävs säkert stora investeringar för att få det att fungera, men här finns en jätte marknad. m a t h i a s d a h l g r e n a r b e ta r med begreppet det natur liga köket som matfilosofi och där ingår mycket närodlat, men fram förallt vill han arbeta med råvaror i säsong. En råvara i säsong är alltid som bäst, dessutom är den alltid billigare. Att arbeta med det är nästan viktigare än att det är närproducerat. Är råvaran i säsong är den alltid godast och nyttigast just då, säger Mathias. Han återkommer flera gånger under vårt samtal till både det närproducerade och till råvarans säsonger, att detta ligger honom nära framgår tydligt. Men han poängterar också med eftertryck att han alltid har ett öppet sinne. Jag värnar alltid om närproducerat och rå varor i säsong i första hand, men jag är ingen fundamentalist kring detta. För mig är det viktigt med ett öppet förhållningssätt och jag är alltid öppen för nya idéer, vilket är mitt sätt att se på livet i stort. a t t d e t h ä r ä r e n a v v ä r l d e n s kanske främsta matkreatörer finns det många som vittnar om och kanske ligger hemligheten i hans framgång i just öppenheten. Jag kan få inspiration från allt och miljön här på restaurangen är spännande hela tiden. Det här är ingen färdig målad tavla, det händer nya saker här varje dag, säger Mathias. På frågan om han inte känner sig pressad av prestationskrav utifrån svarar han att den pressen kan han helt bortse ifrån, då har han en mycket högre press på sig själv. Jag vill alltid göra saker bättre, det finns en stark drivkraft hos mig att lära mig mer. Jag ställer mig alltid frågan, varför tycker jag så? Inspiration är för mig något som händer inne mig, inte något som sätts igång av yttre stimuli, däremot har jag svårt att bli inspirerad om jag är stressad och oharmo nisk. f ö r m a t h i a s ä r a l l a d e l a r i processen fram till att rätten serveras på matbordet viktiga och inget som kan stressas fram. Då blir också matproducenterna en förutsättning för matupplevelsen. Han har genom åren byggt upp ett stort kontaktnät med duktiga producenter och gett ut två böcker om det naturliga köket och kopplingen till dem som producerar maten. I en nära dialog med producenten får maten en annan identitet. Helt plötsligt kan jag påverka både utveckling och kvali tet, helt enkelt få bättre mat, säger Mathias. u n d e r s a mta l e t s k e n a r f a n t a s i n iväg och innan vi skiljs åt undrar jag om stiftelsen kan locka Mathias Dahlgren att öppna krog i skärgården? Jag är full av beundran för dem som driver krog både i skärgården och på Gotland med så kort säsong. Vi har en krog ute på Vindö och jag förstår inte hur de får ihop det. Men mitt mål har egent ligen aldrig varit att ha många restauranger, svarar han. Men det är klart om rätt erbjudande dyker upp så SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

16 Djuren håller markerna öppna i skärgården. När det sen är dags för slakt slipper de långa stressande transporter tack vara ö-slakteriet. Tavastboda Ö-slakteri Kött från djur som sluppit långa transporter Det finns undersökningar som visar att så många som 86 procent av alla konsumenter säger att de vill ha närproducerat kött. På slakteriet Ö-märkt på Värmdö har man hittat nya möjligheter för djurhållare att sälja sitt kött hemma på gården text Misse Ljungström foto Misse Ljungström, Kajsa Markne, Lena Bergström De t m o d e r n a s l a k t e r i e t vid stranden i Tavast boda på Värmdö invigdes i augusti Landshövding Mats Hellström invigde och önskade det lilla kvalitetsslakteriet lycka till. Under de år som gått har slakteriet blivit speciellt skärgårdens slakteri, men Henri Tengvall, som är både VD och initiativtagare till slakteriet betonar att upptagningsområdet sträcker sig mellan, Upplands Väsby, Vallentuna och Österåker i norr till Nynäshamn och Södertälje i söder och Upplands- Bro, Nykvarn och Ekerö i väster, även om beteckningen Skärgårdskött är det som fastnat i allmänhetens medvetande. d e t v a r o c k s å i skärgården som tanken på ett slakteri växte fram. Öarna behövde djur som höll markerna öppna, men eftersom kommersiell slakt hemma inte längre förekommer, tvingades djuren till långa, stressande transporter till slakterier i Uppsala trakten eller i Sörmland. I kretsen kring möjabon Henri Tengvall växte intresset för att samordna betesmarker på Möja. Med i tankarna när ett stort fårhus byggdes på ön fanns behovet av att kunna slakta djuren på ett humant och rimligt sätt utan långa landsvägstransporter. Tavastboda vid Stavsnäs hade ett nära nog idealiskt läge för djurägare på öarna. 16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

17 TAVASTBODA Ö-SLAKTERI Slakteriet och gårdsbutiken ligger längst ut på Värmdö. Djuren tas in i slakteriet en åt gången, i en stressfri miljö. Henri Tengvall, VD och en av slakteriets initiativtagare. i d e t m o d e r n a slakteriet, som förmodligen har den vackraste utsikten ett slakteri kan ha, tas djuren in ett och ett. Inget stress ska kännas för djuren utan allt går till så lugnt som möjligt. Här slaktas 250 nötdjur och 1500 lamm per år, nötköttet utgör 67 procent av produktionen räknat i kilo. Nötkött är också det som lönar sig bäst och som Henri Tengvall säger: Utan nötkött skulle slakteriet inte finnas. Lamm betingar högre omkostnad eftersom de tar tre gånger längre tid än nöt i produktionen. m å n g a a v s k ä r g å r d s b ö n d e r n a håller får, framförallt för att hålla markerna öppna. På grund av skärgårdsöarnas beskaffenhet är betet magrare än exempel vis i Mälaren där djuren snabbare bygger på sina fettlager. Ö-fåren är magrare och det finns motsägelser mellan EU-krav på djuren och betnings kraven. Men det här är fakta och borde inte innebära några egentliga problem. Många av öarnas djurägare anlitar Svenska Djurhälsovården, där man får både rådgivning och förebyggande hälso vård av veterinärer, som är specialiserade på får och nötdjur och gärna vill jobba med det som kan vara problem på öarna. De konstaterar också att skärgårdsdjuren är lika friska som fetare djur. Det är bra med Fårhälsovården, för man kan ringa veterinären varje dag om man vill när det gäller problem i besättningen, dessutom får man analys av parasitprov, säger Camilla Strandman från Östanvik på Nämdö. m i l j ö t ä n k a n d e f i n n s m e d i slakteriets hela koncept från första början. Både byggnaden och utrustningen är väl genomtänkta och nyligen köptes en gas driven transportbil in. Däremot är slakteriet en stor elkonsument eftersom det går åt mycket el till kylarna. Överskottsvärmen från dem används för att värma vattnet i slakteriet och man funderar över andra lösningar för att försöka få ner elförbrukningen. n u p r o f i l e r a r s i g slakteriet hårdare, dels på hemsidan dels med pluggannonser och både skyltar, kylskåpsmagneter, kockmössor och förkläden har tagits fram för att finnas med i ett nytt koncept. Det innebär att kunder ska kunna köpa lådor på kilo hängmörat kvalitetskött, ofta med nya styckningar och produktutvecklingar av kött som annars bara skulle malts till färs. Gården som haft djuret står i centrum och det ska vara nära mellan slutkund och djuruppfödare. Beskrivningar av gården, liksom tips och recept samt någon skylt eller kockmössa följer med i lådan, som kan avhämtas på gården, dit en obruten kylkedja fört tillbaka köttet. Personal på många skolor och restauranger, som redan är kunder, kommer antagligen gärna också att använda de klädsamma förklädena och kockmössorna, vilket ytter ligare sprider medvetenheten om var köttet kommer ifrån. Gårdar med gårdsbutik säljer ju redan allt sitt eget kött hemma men det här är ett koncept som borde passa utmärkt för de gårdar som inte har egen gårdsförsäljning utan bara skickat iväg sina djur till slakteri. Det ligger i tiden att ha koll på var maten och dryckerna kommer ifrån. Och nog är det lätt att tänka sig att man får en speciell respekt och känsla för kött från exempelvis Stegsholm på Gålö om man dessförinnan varit där och tittat på kalvsläppet! Den som är nyfiken på att se när de ystra kalvarna släpps ut på grönbete, kan åka till exempelvis Stegsholm. Den 15 maj har de och fler gårdar i skärgården släpp samtidigt. ö-m ä r k t h a r s o m m å l att vara ett självbärande slakteri i samarbete med djurhållare och kunder, men för det krävs en verksamhet som rullar hela året, därför uppmuntras djurägarna att slakta även på våren. Vi måste också jobba gemensamt för att få bättre betalt för köttet genom att vi levererar bra kött till kunderna från gårdar de känner och betona att det kommer från ett kvalitetsslakteri, att transporterna är korta och att djuren bidragit till att hålla skärgårdsmarkerna öppna, säger Henri Tengvall TAVASTBODA Ö-SLAKTERI Köper in både nöt och lamm från gårdar där djuren rör sig fritt på ett naturligt bete och tas väl omhand. Lugna transporter, ofta med båt och lokalt i skärgården. Gårdsbutiken Tavastboda: Beställning via hemsidan, varorna hämtas på gårdsbutiken. Öppet lördagar SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

18 TEMA SKÖRDETID Slow Food Gott, rent och rättvist Fem långsamma matfrågor till Marqus Östin Marqus är kock och bagare samt styrelsemedlem i Slow Food. Vi är beroende av mat från utlan - det, hur kan vi handla medvetet? Att följa säsongerna och leta i sitt när - område är en bra start för att minska sitt beroende av utländsk mat. Ju längre hemifrån råvarorna kommer, desto viktigare att försäkra sig om att de produceras på ett hållbart sätt. Var hittar jag information om bra matbutiker? Ytterst få matbutiker är helt igenom bra men de flesta har sina styrkor, och har möjlighet att ta hem bra matvaror, bara de vet att de är efterfrågade, satsa på att göra din matbutik bättre genom att ställa krav! Har alla råd att tänka så här? Alla har råd att planera sin meny och att handla efter säsongerna. Mycket sparande ligger också i att inte slänga mat. Tycker barn att det är kul med mat? Barn som slipper stress, tvång och pekpinnar kopplat till mat har alla möjligheter att utveckla ett roligt förhållande till mat och smaker. Skillnad på Slow Food Stockholm Haga och Slow Food Stockholm? Slow Food Haga och Slow Food Stockholm är två olika lokalföreningar, båda med Stockholm som bas. Föreningarnas aktiviteter skiftar men man delar samma gemensamma vision, om god ren och rättvis mat. Slow Food har idag över medlemmar i 132 länder. Läs mer om Slow Food på: Tä n k e r d u e f t e r innan du lägger ner matvarorna i korgen? Tittar du på annat än prislappen? Slow Food Stockholm Haga vill inspirera oss till att tänka på just detta innan vi handlar maten och drycken. Varje gång du handlar gör du ett aktivt val om vad du vill stoppa i dig. Det ska vara gott, lustfyllt och roligt med mat, särskilt i vardagen, säger Ulla Tillgren, ordförande för Slow Food Stockholm Haga, en av Sveriges 21 Slow Food-föreningar. Slow Food är en ideell internationell organisation som slår vakt om en mångfald av smaker och biologisk mångfald. a l lt b ö r j a d e i italien 1987 då föreningen Slow Food grundades av en grupp matintres serade intellektuella som en motreaktion på att Mc Donalds skulle öppna sin första restaurang i Italien, vid Spanska trappan i Rom. Vi sysslar inte med pekpinnar utan vill väcka folks nyfikenhet. Sverige har fantastiskt fina råvaror och vi vill visa på alternativ till den enkelspåriga fastfoodkulturen där en hamburgare kan smaka likadant vart du än kommer. Det tar faktiskt kortare tid och är billigare att laga till en pasta med hemlagad tomatsås än att köpa och värma en fryst, färdiglagad rätt i ugnen, säger Ulla. I skärgården kan du hitta så mycket bra råvaror. Den som äter grönsaker när det är säsong märker ju också skillnad i smaken. En tomat som fått växa och mogna i juli smakar ju sött och fruktigt, medan tomaterna som finns att köpa mitt i vintern inte smakar ett dugg, fortsätter hon. a t t h i t t a d e r å v a r o r som finns för säsongen behöver inte vara svårt. Så här i skördetider är det extra roligt att pröva på allt som finns i välsorterade grönsaks diskar, på torget eller direkt från en odlare. På vintern däremot krävs det lite extra efter tanke, det är en sport att försöka hitta schysst och god mat. Många vet inte om de kan lita på märkningen av maten i butikerna men de etablerade märkningarna, Krav, Rätt visemärkt och text Anna Björkman, Ulla Tillgren foto Karin Romdahl Demeter är bra vägledning och har förenklat livet för alla konsumenter som kämpar med att finna det bästa alternativet. genom debatter, surdegsbakning, seminarier, filmvisningar och utflykter vill Slow Food föreningar runt om i världen få igång ett intresse kring matfrågor. I Stockholm ordnas så kallade taste workshops för barn, ungdomar och vuxna. Vi äter lokalt men tänker globalt, säger Ulla Tillgren och berättar om den lyckade kampanjen Saffran vinner över opium som föreningen genomförde under vintern. Föreningen köpte in ekologisk saffran från ett kvinnokooperativ i Afghanistan och sålde det i Sverige. De bakade saff rans bullar, bland annat i form av saffrans soldater, tillsammans i föreningen och sålde dem inför Lucia. Dessutom såldes den rena saffranen i en rad butiker i Sverige och köptes in av många kända restauranger i Stockholmsområdet. Saffransförtjänsten har oavkortat gått till kvinnokooperativet som gått över från att odla opium till saffran. i s l u t e t a v m a j arrangerade Birgitta Modigh, en av medlemmarna i Slow Food Haga, förenin gens skärgårdsresa i matens tecken. Först besöktes Ö-slakt i Tavastboda på Värmdö. Hos Tavastboda ägnar man stor omsorg åt djuren när de ska till slakt. De djur som kommer dit från skärgården utsätts inte för stress eller långa transporter. Innan nötköttet ska malas till färs hängs köttet så att det blir riktigt mört. Det är den godaste nötfärs jag ätit, utbrister Ulla. s k ä r g å r d s r e s a n fo r t s at t e t i l l g ä l l n ö där det åts smörrebröd med lokala råvaror på Gällnö café. Hemgjord syrensaft och kaffe rostat på Waxholms kafferosteri ställdes också fram på borden. Därefter promenerades det genom orkidétäta lundar och fält till familjen Rörbys sparrisodling med smakprovning och ett intressant föredrag om hur odlingen blivit till. Avslutningsvis besöktes Skärgårdsstiftelsens arrendegård på Hjälmö, där familjen Schierman tog emot och visade runt på gården. 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

19 PAUL AUSTER FÖRFATTARMÖTE Paul Austers korta besök på Grinda gav mersmak. Han vill gärna återvända för att åka längre ut i ytterskärgården, se den obrutna horisontlinjen och uppleva midnattsolen. Prata med infödingarna! Den kände New York-författaren Paul Auster åkte till Grinda på upptäcktsresa. text Jonas Axelsson foto Ulrika Palmblad På tillbakavägen in till stockholm med skärgårdsbåten, efter en försommarlunch ute på Grinda Wärdshus, får Paul Auster svara på frågor om sina intryck av skärgården. Bedövande vackert. Vilka färger och vilket skirt ljus. Jag ser en natur som inte verkar sönderexploaterad utan här har svenskarna tydligen över lång tid hittat platser som harmonierar påtagligt med naturens förutsättningar. Det var en ren njutning att färdas ut med båten och att sedan komma till Grinda. Där åt vi en sällsynt god måltid med sill och färskpotatis. Snapsen kändes förrädisk i solen, man behövde inte mycket för att dåsa till. Sedan tog utsikten över och det stilla livet bland båthusen. Jag uppskattade dessutom historien om ön och värdshuset. k a n d u t ä n k a d i g a t t å t e r v ä n d a h i t? Absolut. Men då åker jag gärna ännu längre ut. Jag längtar efter den obrutna horisontlinjen. Vill gärna jämföra den med Atlantens, som jag och Siri, min fru, följer med blicken varje sommar när vi åker till Nantucket för en veckas sommarferie. Jag har förstått att Strindberg hade ett starkt förhållande till vissa öar i denna skärgård. Jag går gärna i hans fotspår och ser om jag kan hitta inspiration att plocka med mig hem till Brooklyn. Dessutom vill jag gärna uppleva den ljusa midsommarnatten härute. Det hinns tyvärr inte med nu. o m d u s k u l l e r e k o m m e n d e r a dina amerikanska vänner till ett skärgårdsbesök, vad får de inte missa då? Ta skärgårdsbåten från Nybrokajen (färden ut genom stan är mäktig), sill och snaps är ett måste men också jordgubbar, och prata med infödingarna. Deras berättelser om den ö du befinner dig på är garanterat minnesvärda. Foto: Jerry Bauer Paul Auster Född 1947 i New Jersey och sedan länge bosatt i Brooklyn, New York, tillsammans med sin fru Siri Hustvedt, även hon framgångsrik författare. Auster påbörjade sin litterära verksamhet som översättare av fransk lyrik och debuterade som författare på 1970-talet. Han fick sitt stora publika genombrott med romansviten New York-trilogin i slutet av 1980-talet, och har sedan dess befäst sin plats i litteraturhistorien genom romaner, poesi, essäsamlingar och filmmanus. Ett genom gående tema i hans berättelser är att allt hänger ihop; i slutet av romanerna knyts de mest osan no lika sammanträffanden ihop. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

20 TILLGÄNGLIGHET I SKÄRGÅRDEN Öppen skärgård för alla text Ulrika Palmblad foto Bosse Lind If e b r u a r i i å r startade ett stort tillgänglighetsprojekt i Stockholms skärgård. Öppen skärgård för alla som är finansierat av Europeiska Socialfonden i syfte att kompetensutveckla besöks näringen vad det gäller tillgänglighetsfrågor. Hu v u d m a n f ö r p r o j e k t e t är den ekonomiska föreningen Öppen Skärgård men även Skärgårdsstiftelsen kommer att få utbildning genom projektet. Projektet har två målgrupper, säger Kersti Wiberg, projektledare med lång erfaren het från arbete med tillgänglighetsfrågor både hos Skärgårdsstiftelsen och Vaxholmsbolaget. Främst vänder vi oss självklart till projektdeltagarna, vilka är verksamma inom besöksnäringen i Stockholms skärgård, och som ska få utbildning i frågor kring tillgänglighet, men vi kommer även ha en nära kontakt med det som kallas effektmålgruppen. Nämligen dem som idag många gånger har mindre möjligheter att besöka vår vackra skärgård, personer med funktionsnedsättningar av olika slag, barnfamiljer och äldre som kan ha svårt att ta sig fram med barnvagnar eller har svårt att gå. Här ingår även dem som har låg kunskap om skärgården, till exempel svenskar med invandrarbakgrund. k e r s t i b e r ä t t a r o m e n u n d e r s ö k n i n g som gjorts för att ta reda på vad svenskar med invandrarbakgrund egentligen vet om övärlden utanför Stockholm. På frågan om hur många öar man tror finns därute svarade majoriteten mellan stycken, ingen gissade över f ö r u t o m f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t så handlar effektmålgruppens frågeställningar ofta om samma saker, vad väntar därute? Fungerar båten även för mig? Är båtarna säkra? Vad är egentligen allemansrätten vad får man besöka och vad får man göra? Kunskapen om skärgården hos effektmålgruppen är ofta låg, säger Kersti. Men även besöksnäringens kunskap om effektmålgruppens behov är låg och de möjlig heter en tillgängligare skärgård skapar genom att locka nya köpstarka kundgrupper. p r o j e k t e t ä r u p p d e l a t i t v å f a s e r och när jag träffar Kersti under sommaren har de precis avslutat den så kallade mobiliseringsfasen då man genomfört ett antal enkäter och sammanställt resultaten för att veta åt vilken håll man ska gå vidare med projektet. Gentemot näringen har man undersökt vad det finns för kunskaper kring de här frågorna och från effektmålgruppen har man tagit fram synpunkter på vilka svårigheter de upplever och vad deras önskemål om de starkaste utvecklingsbehoven är. För många av de vi frågat är detta totalt okänt land, det kan gälla både näringen och de som vill till skärgården, säger Kersti. f r å n u n d e r l a g e t ska projektgruppen nu titta på vilken typ av utbildning som de olika grupperna behöver och hur de kan matchas med förkunskaperna man har. För Kersti och projektgruppen känns be mötandefrågan som den allra mest centrala för den vidare utvecklingen av frågan. Vi kommer självklart att ta upp frågor och ge råd om hur man bäst anpassar sin anläggning för att tillgängliggöra den för alla som vill dit, men viktigast av allt är ändå hur vi möts och hur vi blir bemötta. Från båda håll, säger Kersti som är mycket glad över att projektet blivit av. Jag har arbetat med de här frågorna under många år och sett att behovet av mötes platser är stort, säger Kersti. Hon betonar att om frågorna tas på allvar så finns det mycket att tjäna både i pengar för näringen och nya upplevelser för målgruppen som bara blir större och större i takt med att befolkningen i Sverige blir allt äldre. De som varit aktiva i skärgården och kanske haft egen båt vill inte tappa sin skärgård bara för att de blir äldre. För småföretagen i skärgården finns här en mycket stor utvecklingspotential som kan ge god lönsamhet framöver. Många av de som tillhör de här målgrupperna vill kanske också kunna komma ut i skärgården under andra årstider när det är lite svalare och lugnare vilket också kan förlänga säsongen för många företagare en tydlig koppling till det som Öppen skärgård verkar för. p r o j e k t p e r i o d e n t a r s l u t i a u g u s t i 2013 och då är förhoppningen att Öppen skärgård för alla ska var en kvalitetssäkring för framtiden. Projektets samarbetar bl a med, Handisam, Stockholms läns landsting, Naturvårdsverket, HSO och självklart finansiären Europeiska Socialfonden vilket är tunga aktörer som borgar för att resultaten kan tas om hand. Vi vill inte att det här bara ska bli ett tomtebloss just nu utan vi vill få en långsiktighet i det här. Vi ska skapa en bestående förändring och en acceptans för de här frågorna i Stockholms skärgård, vilket förhoppningsvis kan visa vägen även för andra regioner, avslutar Kersti Wiberg. Projekt Öppen Skärgård för alla sträcker sig mellan februari 2011 och augusti Projektet finansieras av EUmedel genom Euro- Kersti Wiberg peiska Socialfonden. Huvudman för projektet är ekonomiska föreningen Öppen Skärgård som skapades i syfte att marknadsföra alla aktörer i Stockholms skärgård, där även stiftelsen ingår. Uppdraget för projekt Öppen Skärgård för alla är: Värdskap, tillgänglighet, kommunikation och information. 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Välkommen till Västergården på Hjälmö Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla!

Välkommen. Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Välkommen Till din nya favoritbutik i Uddevalla! Varmt välkomna till oss! /Kenneth och Daniel Med maten och kunden i fokus! Nu har vi öppnat! Välkommen till Uddevallas nya matbutik där färska och fina

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Den som har egen täppa är lyckligt lottad

Den som har egen täppa är lyckligt lottad Den som har egen täppa är lyckligt lottad Varje vår flyttar Mait och Tord Hallin från Bosvedjan ut till kolonistugan i Sidsjöområdet. "Det är så skönt, och har vi ett underbart läge", säger Mait. Frihet!

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Möten. myllan i. TEXT Mia Fernlund, chefredaktör BILD Melker Dahlstrand

Möten. myllan i. TEXT Mia Fernlund, chefredaktör BILD Melker Dahlstrand Kronobergs kungsgård strax utanför Växjö är ett bra exempel på hur det kan gå till att levandegöra livet på en kungsgård för allmänheten. Viveca Fransson, gårdens arrendator, är köttbonde, hyr ut stallplatser

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund

UTMANING SOM METOD. En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun. Motala Vadstena Samordningsförbund UTMANING SOM METOD En del av arbetet i ESF-projektet MODD i Motala kommun Motala Vadstena Samordningsförbund Vad är MODD? MODD är ett projekt som med stöd av medel från Europeiska Socialfonden (ESF) drivs

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Smaka på Värmdö. En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun

Smaka på Värmdö. En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun Smaka på Värmdö En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun 23 19 MÖJA 12 18 GÄLLNÖ HJÄLMÖ 21 7 6 1 11 10 8 1 Långsunda gård, Ewa och Bengt Romare 2 GUSTAVSBERG 5 HEMMESTA 4 DJURÖ 2

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige? Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN En bit utanför Södertälje, i den sörmländska myllan och i det antroposofiska Järna, ligger Norrbyvälle. Här tar man emot ungdomar och vuxna med rätt till LSS och erbjuder dem aktiviteter nära naturen och

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis

Cafemysteriet. Martin Widmark Helena Willis Cafemysteriet Martin Widmark Helena Willis Böckerna utspelar sig i och omkring den lilla staden Valleby, där de flesta känner varandra och kyrkan står mitt i byn. Huvudpersonerna Lasse och Maja är klasskompisar

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall

Läs mer

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år. Artikel av Tuva Klinthäll Publicerad i Smålandsposten den 18 september 2010 Kl 07.00 Klockan har precis slagit sju och det är i mitten av augusti. De allra flesta ligger och sover men inte Håkan Håkansson.

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1

Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1 Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1 Detta är förslag på en matresa i norra delen av Falkenbergs kommun. Nedan är färden beskriven i text och även en karta är bifogad, avståndet för hela resan, med

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än

Läs mer

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt

Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt Sagt och skrivet om boken Glutenfritt gott och enkelt 1000 varma tack för den informativa, kunskapsfyllda, lättillgängliga boken Glutenfritt gott och enkelt! Alla lättbakade, goda och säkra recept kommer

Läs mer

Årets godaste matgåvor. kylvaror!

Årets godaste matgåvor. kylvaror! K A R I N S M A T G Å V O R 2015 Årets godaste matgåvor Ej 1 Låt oss hjälpa er till en smakfull lösning! För 25:e året i rad har vi glädjen att presentera ett nytt fräscht sortiment av Matgåvor att glädja

Läs mer

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket

Läs mer

Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre?

Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre? Att ha semester är underbart, men kan den bli ännu bättre? Vi vet hur du kan skruva upp njutningsfaktorn - och varför du borde göra det! 13 OKTOBER 2017 Här är de 9 strategierna som hjälper dig att få

Läs mer

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

djurhållning Med KRAV på grönbete tema: tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.

Läs mer

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Du kan göra skillnad - bli en av oss. Du kan göra skillnad - bli en av oss. Vi värnar om den svenska ängen Naturbeteskött i Sverige är en ideell förening som arbetar för att fler bönder ska producera och fler konsumenter ska köpa, certifierat

Läs mer

10 mattrender under 2017

10 mattrender under 2017 16 feb 2017 10 mattrender under 2017 Skribent: Vin & Matguiden Har du koll på årets största trender? 1. Ta vara på maten Intresset att välja mat som har mindre miljöpåverkan är något som har ökat under

Läs mer

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist

Kalle med klänning och Kalle som Lucia (Hcf bilderbok) Författare: Anette Skåhlberg Illustratör: Katarina Dahlquist Nytt år och nya boktips från Martina och Petra! Skriv gärna till oss och lämna förslag eller kommentarer genom att skicka ett mail till petra.ljungberg@laholm.se Kalle med klänning och Kalle som Lucia

Läs mer

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG

bonden på Tämmesboda GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste GULLERS LARS-OLOF HALLBERG bonden siste Lars-Olof Hallberg Gullers INNEHÅLL Till Tämmesboda 7 Jaså, du har pengajobb? 9 Där tiden har stått stilla 13 Hus och häst 25 Kyla och värme 41 Våren

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Krögaren Paul Svensson ger sin syn på matsvinnet.

Krögaren Paul Svensson ger sin syn på matsvinnet. Krögaren Paul Svensson ger sin syn på matsvinnet. Paul Svensson, aktuell med sin nya pop up-krog ReTaste, berättar om matsvinnet och tanken bakom nya krogen. Tv-kocken och krögaren Paul Svensson har alltid

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Ängens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack till alla ängar och hagar som ständigt välkomnade oss med sin blomsterprakt. Tack till kossan Rosa och alla

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Lastbilen stannar, kapellet där bak öppnas. Kunden sträcker fram pengar till säljaren/chauffören och får sin säck potatis. Bra att potatisbilen finns, tycker

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 12/2014: 15 augusti. Från Mops till Skata. 31 deltagare. 15 km. Årets långa sommarvandring med gästvandrare av båda könen gick från Simremarken till Skateholm. Vi började med att parkera de 8 bilarna vid Skateholms camping, hållplats Cedervägen. Vi var i väldigt god

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Odla grödor och relationer på 250 kvm

Odla grödor och relationer på 250 kvm UMEÅ Växthuset 2 3 Ditt nya vardagsrum utanför lägenheten. Odla grödor och relationer på 250 kvm I Brf Växthuset bygger vi moderna lägenheter där vardagen blir både trivsam och smidig. Trevliga lägen heter

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror!

Ingredienser v.45. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.45. Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.45 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram minutfilé förp rökt makrill Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök 500 gram vitkål ask cocktailtomater

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

ICA-kundernas syn på hållbarhet

ICA-kundernas syn på hållbarhet ICA-kundernas syn på hållbarhet Om ICAs kundpanel ICAs Kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället cirka 2300 kunder. Kunderna rekryteras slumpmässigt via telefon.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Upphandling 1 (6) Datum 2015-09-10 Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk som arrenderas ut. Ett tiotal av dessa är små jordbruk på öar i skärgården. Jordbrukens

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Johan Jureskog: "Jag äter mat för att det är gott och inte för att det är intressant"

Johan Jureskog: Jag äter mat för att det är gott och inte för att det är intressant 20 jan 2016 Johan Jureskog: "Jag äter mat för att det är gott och inte för att det är intressant" Skribent: Vin & Matguiden Vi fångar Johan Jureskog en tidig måndagsmorgon när han är på väg till jobbet.

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte.

...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. ...du är lite bättre än jag trodde i detta eminenta hjärnspel, så helt tom i bollen är du nog inte. Kapitel 2: Den i schack satte mannen flyttade sin ende kvarvarande löpare till F6 för att försvara sin

Läs mer

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer