SKÖRDETID. Stångmärket TEMA. ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria. Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat. Tuffa villkor förr och nu

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKÖRDETID. Stångmärket TEMA. ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria. Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat. Tuffa villkor förr och nu"

Transkript

1 Stångmärket #4 / 2011 PRIS 25 KR SKARGARDSSTIFTELSEN.SE ANNIE OCH BANDI En speciell kärlekshistoria Ät närodlat och i säsong Slow Food, ö-slakteri och gourmetmat FISKARBÖNDER I SKÄRGÅRDEN Tuffa villkor förr och nu TEMA SKÖRDETID HÄR ÄR HÖSTEN HÖGSÄSONG

2 Vi vill göra mer än vad vi har råd med Därför har vi startat ett givarkonto där du kan bidra med pengar. Skärgårdsstiftelsen ser till att jordbrukslandskapet hålls öppet, sköter skog och mark, bevakar djurskyddsområden, vårdar våra kulturhistoriska byggnader, sköter renhållning och skärgårdsmajor på 190 ställen, ser till att det finns service vid naturhamnar, och mycket, mycket mer. Det är också vår uppgift att ge alla människor möjlighet att ta del av detta unika landskaps rika utbud av rekreation och naturupplevelser. Men vi vill göra mer än vi har råd med! Sätt in ditt bidrag idag, så hjälper du oss att bevara och utveckla vår fantastiska skärgård! Sätt in ditt bidrag direkt på bankgiro nr: Märk din gåva med Miljö & naturvård eller Kulturbyggnadsvård.

3 #4/2011 Innehåll J ag hoppas att alla Stångmärkets läsare har haft en lika skön skärgårdssommar som jag har haft. Jag har mött många besökare i skärgården som njutit av våra områden och allt som finns där. Många uppskattar stiftelsens bastur, toaletter och sopmajor, byggnader som gör det möjligt att ha ett lite bekvämare liv som båtbesökare. Det är dessutom underbart med en god bit mat, en kall öl eller lite nybakat bröd på semestern. Men det är viktigt att komma ihåg att en del av det som vi besökare kan få uppleva under sommaren finns där tack vare hängivna skärgårdsentusiaster som jobbar mer än någonsin när vi andra varvar ner och lapar sol. De förtjänar stor uppskattning för allt engagerat arbete och jag hoppas att det snart kan bli lite utrymme för återhämtning även för dem. Samtidigt önskar jag att fler skulle välja ett besök i skär gården nu när sensommaren är här och hösten står på lut. Själv tillbringade jag den Internationella fyrdagen, 21 augusti, på Grönskär och njöt av solen. Det är en magisk miljö med fyren, klipporna och havet och det blev inte sämre av att ljungen låg som en lila matta och färgerna i naturen började bli starkare. Men det förvånade mig att inte fler valde att vara ute i skärgården en helg i senare delen av augusti, när det är så vackert och skönt i vattnet. Det finns mycket att njuta av i skärgården så här års också. Våra jordbruksarrendatorer skördar och erbjuder besökare att köpa godsaker men det finns mycket du kan skörda själv på våra marker. Plocka en korg med höstens svampar, plocka lingon eller bind en bukett med vackert gräs som kan påminna om sommaren under hela den långa vintern. Skärgårdsstiftelsens marker finns där för dig, bara med de restriktioner som det finns i naturreservat. I våras invigde vi en spännande fornstig på Gålö. Den kan vara ett trevligt utflyktsmål så här på höstkanten. På Björnö kommer vi snart kunna erbjuda en snorkelled som även ska vara tillgänglig för den som har en funktionsnedsättning. För att visa upp skärgården längre in på hösten väljer Skärgårdsstiftelsen att erbjuda ytterligare vänresor till er som gillar att åka med oss på en båttur i vår övärld. Denna gång går de till Gillinge, dessutom tipsar vi om en höstseglats med Briggen Tre Kronor. Vi hoppas att intresset kommer att vara lika stort som för de resor vi anordnade i augusti. I stiftelsen börjar redan nu arbetet och planeringen inför nästa sommar. Stiftelsen hoppas på att finna samarbetspartners som på olika sätt vill vara med och förädla alla de diamanter som finns i skärgården. En önskan från båtintresserade föräldrar är att hitta fler aktiviteter för de yngsta familjemedlemmarna. Vi hoppas på att, i mindre skala, kunna finna en del naturanpassade upplevelser för barn och unga så att vi kan lägga grunden för en ny generation skärgårdsälskare. Det finns oändligt mycket som skärgården idag kan erbjuda och det finns gott om utvecklingsidéer, men vi vill göra mer än vad vi har råd med, så vi hoppas på att få stöd i vårt arbete. Lena Nyberg VD, Skärgårdsstiftelsen 4 Tema skördetid 18 Slow Food Foto: Bosse Lind (omslag och bild högst upp), På omslaget: Lovisa Fagergren skördar sallad tillsammans med Camilla Strandman på Östanviks gård. 8 Våra jordbruk Gårdar och arrenden hos stiftelsen 10 Hästar och hässjning Höskörd som man gjorde förr 12 Fiskarbönder Karga jordar och strävsamt liv förr 14 Mathias Dahlgren Stjärnkock med fokus på råvaror 16 Tavastboda ö-slakteri Här ligger skärgårdens eget slakteri 19 Paul Auster författarmöte En kort visit som gav mersmak 24 Annie och Bandi Skärgårdsstiftelsens tidning Stångmärket kommer ut med fem nummer om året och går till alla Skärgårdsstiftelsens vänner och samtliga hushåll på öarna i Stockholms skärgård. Utgivare & ägare: Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län Adress: Box 7669, Stockholm, tel , fax , Ansvarig utgivare: Lena Nyberg. Redaktör: Ulrika Palmblad. I redaktionen: Anna Björkman, Karin Romdahl. Prenumeration och adressändringar: Prenumerations pris 120:-/år, lösnummer 25:-/st. Annonser: (bokning och material) Hummelgren Media, Hantverkargatan 38, Stockholm. Tel , Tryck: Elanders Gummessons, Falköping. Upplaga: ex, tryckt på svanmärkt matt G-print, 100 g. Omslag 170 g, G-print. Formgivning & produktion: 24/11 KOMMER NÄSTA NUMMER 20 Öppen skärgård för alla Ett tillgänglihetsprojekt i flera faser 21 Ny snorkelled på Björnö Tillgänglig för funktionshindrade 22 Gålölägret Konfirmationsläger för alla 26 Nya vänresor i höst Gillinge och Briggen Tre Kronor-segling 28 Smått och gott Notiser och insändare 35 Boktips Höstkura med bra böcker Följ oss gärna även på facebook och webben SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 3

4 TEMA SKÖRDETID Skördetid i skärgården Sommar i skärgården är mer än svala bad, vita segel och kaffe med dopp i syren bersån. Det är också bråda dagar och en skördetid som sträcker sig från tidig sommar till sen höst. När dagarna är som längst och tiden inte vill räcka till gör vi ett besök på några av Skärgårdsstiftelsens jordbruk. text Mats Wigardt foto Bosse Lind» Fräs nyplockad mangold i olja med färsk lök och vitlök. Gratinera med blåmögelost. Servera med nötkött. Fantastiskt gott, försäkrar Martina «En k o r t p r o m e n a d från brygga, krog och det välbesökta vandrarhemmet på Finnhamn ligger Idholmens gård, mjukt inbäddad i högsommargrönska. Gruset knastrar under skorna och trots det makliga tempot får sommarvärmen svetten att bryta fram i pannan. Vi är på väg att besöka Martina Högberg. Sedan år 1999 arrenderar hon Skärgårdsstiftelsens minsta jordbruk där hon odlar grönsaker och föder upp en mindre besättning med avelsdjur av rasen Aberdeen Angus. Glada KRAV-höns finns också på gården, bosatta i en husvagn som med jämna mellanrum flyttas mellan gröna betesplättar. Två lika glada sommar grisar vältrar sig i en gyttjepöl och grymtar av förtjusning när Martina sköljer av dem med vattenstrålen. Det är jättebra hjälpredor i trädgården, försäkrar Martina och stänger, till unggrisarnas uppenbara besvikelse, av vattnet igen. Det var en livslång dröm om att bli jordbrukare och en längtan till skärgården som för elva år sedan tog henne till Finnhamn och Idholmens gård. Med naturbruksgymnasium och trädgårdsutbildning i bagaget behövde hon ingen lång betänketid när hon av Rolf och Ulla Andersson på Finnhamn Arkipelag AB erbjöds att arrendera det sex hektar stora jordbruket som då hade legat obrukat i 50 år. Det går runt, även om jag egentligen hade tänkt mig betydligt mer mark. Men mycket mer är det inte. m i t t i d e n i n t e n s i v a s k ö r d e t i d e n är arbetsdagarna långa. Visserligen sköter sig djuren i stort sett själva där de går i bete på näraliggande öar. Men djuren måste ändå ha daglig tillsyn och KRAV-märkta vinbär, gurkor, potatis, tomater, lök och sallad kräver mycket arbete. Det ska vattnas, rensas, skördas, tvättas, packas. Varje dag. Och några anställda eller tid att slå sig ner för att prata finns det inte utrymme för. Vi slår istället följe med Martina till trädgårdslanden där hon ska hämta dagens skörd som sedan säljs i den egna gårdsbutiken. Många av de 1500 dagliga besökarna till Finnhamn gör som vi själva har gjort och följer den smala vägen till Idholmen och Martinas butik. Lön för mödan är nyskördade grönsaker att ta med sig hem. Turisterna utgör en viktig förutsättning för gårdens drift, summerar hon. Nästan allt jag odlar säljer jag direkt på gården. Skärflacket Lill- Kastholmarna Stor- Kastholmarna Stor-Kastet Ingmarsö Bockholmen Kålgårdsön Rävsjöfjärden Stora Rävsön Skarp- Idholmen Idholmen Finnhamn Djupfladen Klippingen Knokan Stora Jolpan Bockholmen 0 Fjärdholm Lilla Jolpan Byholmen Söder-Långholm Korsholmen 1 km Ösandholm Särsö Finnhamn är ett semesterparadis på gränsen till ytterskärgården. Med vandrarhem, krog, tältcamping och bondgård finns det mycket att göra för be sökaren. Det är också ett populärt resmål under höst och vinter weekend där det erbjuds lugn och ro och god mat i härlig skärgårdsmiljö. Tillsynsman är Lasse Westling. i d e p r u n k a n d e t r ä d g å r d s l a n d e n växer nu sallad, persilja, dill, morötter, lök, vitlök, sockerärtor, mangold och betor i olika färger. Den magra men bördiga jorden ger goda förutsättningar för rikliga skördar. I växthusen är gurkorna mogna medans tomaterna väntar på sin tur att bli färdiga för skörd. Jag skördar i princip varje dag fram till slutet av september, säger Martina med famnen full av jordiga grönsaker. Och min butik är aldrig låst, är jag inte där får man lägga pengar i en burk. Röda och gula betor läggs upp på en bänk utanför ett av växthusen för att sköljas av. Därefter ska de vällustigt exponeras på hyllorna i den lilla gårdsbutiken. Och Martina är noga med vad som odlas. Bara det bästa är gott nog. Isbergssallad, till exempel, avfärdar hon snabbt som ointressant. Krispig och rödkantad bataviasallad, däremot, finner nåd i hennes butik. Den är snygg, god och håller formen, avgör Martina. Det jag odlar ska smaka bäst, annars är det inte mödan värt. 4 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

5 Martina Högberg odlar och säljer KRAV-märkta grönsaker och bär på Idholmens gård. Idholmens gård, Finnhamn Myggskären med sina öppna bodar där man På kan Idholmens övernatta gård odlas ekologiska grönsaker och blommor i trädgårdslanden, och här finns ett hundratal höns som värper KRAV-ägg. På gården finns också Aberdeen Anguskor, som lämpar sig särskilt väl på de lite magrare marker som finns i skärgården. Om sommaren finns här även grisar som arbetar i trädgården. Gårdsbutiken har öppet helgdagar under vår, försommar och höst. I skördetid har gården öppet varje dag mellan kl De som önskar kan boka en visning av gården på Britten har alltid tyckt om att fotografera och även gjort arbete för praktverket Upplands Nya Flora. Här Hönsbär i ytterskärgården. Skärgårdsstiftelsen äger 16 jordbruk i Stockholms skärgård. Alla arrenderas ut med uppgift att hålla djur och bevara betesmarkerna öppna.

6 TEMA SKÖRDETID På Östanviks gård odlar man KRAV-märkta grönsaker både på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus. l i k a b r å d a s k ö r d e d a g a r är det när vi några dagar senare besöker Nämdö och Camilla Strandman och Albert Mattsson. De arrenderar Östanviks Gård som är ett av Skärgårdsstiftelsens största jordbruk. Hit kom de från Hälsingland efter att ha sett en annons i Land. Trettio år senare är de fortfarande kvar. Vi har blivit experter på logistik och diversifiering. Vi är tusenkonstnärer och kan nästan allt, summerar Albert samtidigt som han justerar den maskin som ska göra balar av det nyslagna höet. På gården, som sedan 1989 är KRAV-certifierad, finns idag får, lamm, köttdjur och höns. Djuren håller betesmarkerna på flera av öarna i närheten öppna och grönsaker odlas på friland och i ett 200 kvadratmeter stort växthus. s k ö r d e t i d p å ö s t a n v i k s g å r d innebär, förutom att höet måste bärgas, att färdiga grönsaker ska tas om hand för att säljas i den egna gårdsbutiken. Så småningom ska även lamm och ungdjur slaktas och köttet tas om hand och frysas in. Inte heller Camilla har tid för någon längre pratstund utan att samtidigt ha något att sysselsätta sig med. I hennes kök luktar det tungt av fårfett som blandas med olivolja och bivax efter eget recept. Salvan packas i burkar och förses med handskrivna etiketter. Perfekt för torra fötter, försäkrar Camilla. Det gäller att ta vara på allt som djuren ger för att få det att gå runt. Så har det alltid varit i skärgården. Och så är det än idag. e f t e r s o m a l lt s o m p r o d u c e r a s på gården också säljs i den egna butiken, utan mellanhänder, ger det tillräckliga inkomster för att familjen ska klara sig. I drygt 25 år har Camilla och Albert sålt sina produkter direkt till kund. Från midsommar till slutet av augusti är den populära gårdsbutiken öppen tre dagar i veckan. Här finns sylt, saft, ägg, kött, honung, olja, fårskinn och färska grönsaker, säger Camilla och visar runt i lokalen som för dagen hålls stängd men där köerna dagen efter vårt besök ska ringla sig 6 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

7 Sommarjobbande Mikaela Sävström och Lovisa Fagergren hjälper till att skörda allt som säljs i gårdsbutiken. På gården finns 150 frigående värphöns. östanviks gård, Nämdö Nästan allt som produceras här säljs direkt till konsument i gårdsbutiken. En mindre del säljs till utvalda skärgårdshandlare och krogar. Här kan du köpa lamm- och nötkött, grönsaker, ägg och skinnhantverk. På gården tar man emot studiebesök och här kan du även hyra stuga. För mer information se även långt ut på gårdsplanen redan en halvtimme innan dörrarna slås upp. Basen i butikssortimentet är härproducerat, vilket innebär att det är produkter från Alberts och Camillas egen gård: kött, skinn, ägg, grönsaker. Men mycket är också närproducerat av mathantverkare på gårdar i närheten. Här finns även glassdisk och ett café med hembakat bröd. När butiken är stängd hänvisas till självbetjäningen i källaren under boningshuset. Det är både roligt och jobbigt att sälja sina egna produkter, konstaterar Camilla och rör om i grytan där fårfettet kokar. Men det är samtidigt ett villkor för att vi ska kunna leva som vi gör. n u å t e r s t å r a t t s k ö r d a grönsakerna som ska säljas i butiken dagen därpå. Med hjälp av sommarjobbande Lovisa Fagergren och Mikaela Sävström hämtas tomater, gurkor, rädisor, bönor, sallad och lök. Doften av fuktig skärgårdsmylla och solvarma ängar är full av löften. Och vem vet, snart hamnar kanske tomater och rädisor från Nämdö i ett kök nära dig. Rögrund Nämdöfjärden Uvön Sunnansund Mörtö Västra sundet Norrviken Tjusvik Skärfjärden Skärvassa Krokvik Nämdö Pilkobbsfjärden Ekholmen Orröströmmen Solvik Sand Orrön 0 Långvik Nämdö Böte Östanvik Kyrknäset 2 km Nämdö är en av de lite större öarna i Stockholms skärgård med mycket allmänägd mark. Här finns gott om plats för vandringar i skog och mark. Tillsynsman är Albert Mattson som tillsammans med Camilla Strandman driver Östanviks gård. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 7

8 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK Lill Shierman och hennes familj driver jordbruket på Västergården, Hjälmö SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN PRESENTERAR Våra jordbruk Skärgårdsstiftelsen äger 16 gårdar från norr till söder, flera av arrendatorerna är utöver jordbruket även anställda hos stiftelsen för att sköta naturvård eller tillsyn. Flera sidoarrenden hjälper också till att hålla ett öppet landskap. text Anna Björkman foto Bosse Lind, Anna Björkman De flesta av jordbruken är småskaliga och alla drivs av engagerade och kunniga människor som brinner för det de gör, tio gårdar ligger på öar och sex stycken på fastlandet. Gårdarna har alla köpts in i syfte att rädda de kulturella värden som finns i både mark och byggnader. Arrendatorerna driver egna jordbruksföretag och äger sina djur och maskiner som är nödvändiga i det jord- och skogsbruk som utförs. För stiftelsen är det oerhört värdefullt att jordbrukarna lever och verkar året om i naturreservaten. Förutom utbildning och erfarenhet tillför de den helhetssyn på området som är så viktigt för att allt skall fungera. d e t ä r v i k t i g t a t t v ä r n a om det gamla jordbrukslandskapet på våra marker. Utan jordbrukarna och deras djur skulle marker på exempelvis Lidö och Nämdö vara igenvuxna. Samtliga gårdar är gamla och vittnar om en svunnen tid men visar också att det finns möjlighet att leva så här än i dag. Både växt- och djurliv gynnas av att markerna hålls öppna då vi får en större artrikedom. Vissa arter som orkidéer, ovanliga typer av gräs och fjärilar går att spana på i hagarna. p å v å r e n ä r j o r d b r u k a r n a strängt upptagna i ladugårdarna och i hagarna för att hålla koll på alla nyfödda lamm och kalvar. Det är ett heltidsjobb särskilt då det ibland uppstår problem och djuren måste flaskmatas. Till sommaren släpps de ut på bete och sedan ska höet in i juliaugusti. I september drar slakten i gång. Då finns det möjlighet att köpa ekologiskt kött och fina fällar på våra gårdar. Under vintern när djuren vilar tryggt i höfyllda spiltor är utfodring, mockning, fårklippning, vaccinering, EU-stödsansökningar, kurser i livsmedelshantering, bokslut och övrig administration det som fyller jordbrukarnas vardag. l i l l s c h i e r m a n som tillsammans med sin familj driver jordbruk på Västergården på Hjälmö berättar: Besökarna, så länge de håller sina hundar kopplade, är ofta en ovärderlig hjälp då de ibland upptäcker skadade bo 8 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

9 SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS JORDBRUK skap innan vi gör det. Jag har många berättelser om båtfolk som dragit upp tackor ur sjön eller dagsbesökare som ringt och rapporterat då ett djur är skadat. Eftersom våra djur går på bete på öarna runt omkring är det omöjligt att ha ständig uppsyn och vi är alltid tacksamma när besökare engagerar sig och hjälper till. f a m i l j e n s j ö b l o m Karin, Krister, Kerstin och Villiam bor på Oppgården på Lådna. Karin och Krister flyttade in redan 2007 med ambitionen att starta en egen gård. Markerna på Lådna används för att odla vinterfoder till korna på och idag har de tio kor som kalvar i mars och under sommaren har de ett 30-tal djur som betar på Lådna och Lådnaön. Karin berättar att det är riktiga skärgårdskor som är köpta på olika håll i trakten. Rasen är en Anguskorsning och passar utmärkt på skären. Man vet att kor i vuxen ålder kan bli sjuka av smitta från fästingar men kalvar klarar sjukdomen och blir immuna resten av livet. Därför kan det vara en fördel att köpa djur som gått ute redan från början. i b l a n d r å m a s d e t ö v e r s u n d e t, korna pratar en del med varandra från olika öar men än så länge är det ingen som simmat över. De verkar nöjda med tillvaron helt enkelt, berättar Karin. Båtfolk och tältare rör sig alldeles i närheten och för det mesta går det bra. Det verkar finnas en ömsesidig respekt och dessutom skulle vi inte ha djuren så om vi inte visste att de höll sig lugna, fortsätter hon. Ibland tycker dock Karin att en del besökare går för nära. Titta gärna men klappa och mata skulle jag avråda ifrån, menar Karin. I somras var det några tältare som ringde och bad om hjälp då korna ställt sig mitt bland tälten. Då fick vi åka dit och mota iväg dem en bit. Det finns alltid en oro för konflikter mellan besökare och djur, åt båda hållen! En liten hund som är lös kan göra stor skada. Och kor är stora djur som kan vara både busiga och nyfikna eller irriterade av bromsar och insekter. p å g å r d e n f i n n s också 40 värphöns och katten Totte. Ägg säljs i ett av husen på gården. Vanligtvis går det även att köpa grön saker och potatis, men just i år med anledning av föräldraledighet låter man köksträdgården vila. För övrigt blir det jobb med allt från diverse motormek, dataprogrammering, trädgårdsjobb och Kristers halvtidstjänst som naturvårdare åt stiftelsen. Vi får mycket uppskattning av be sökare för det jobb vi gör. Och miljön är otroligt vacker, man blir lätt lyrisk till och med när man sprider dynga, våra fält har ju havsutsikt, ler Karin när jag frågar henne vad som är bäst med att vara jordbrukare på Lådna. Skärgårdsstiftelsens jordbruk håller markerna öppna När de traditionella näringarna i skärgården mer eller mindre försvann så hotades kulturlandskapet av igenväxning och det var ett av skälen till att stiftelsen bildades. De senaste fyrtio åren har stiftelsen lagt ner omfattande resurser på att bevara jordbruken på sina områden. I gamla tider hölls landskapet öppet av betesdjuren. Då fanns jordbruk eller betesmark på i stort sett varje ö med växtlighet. Nu får man hjälpa de öppna markerna på traven. På stiftelsens områden finns totalt 16 jordbruk som arren deras av skärgårdsbor, tio av dem ligger på öar och sex på fastlandet. Det är små och ofta ganska pittoreska jordbruk fjärran från kostnadseffektivt stordriftstänkande. Många av stiftelsens jordbrukare har också en deltidstjänst som natur vårdare. Det är denna typ av kombinationsarbete som gör det möjligt att ekonomiskt klara av att driva ett småskaligt skärgårdsjordbruk med betesdjur. Karin, Krister, Kerstin och Villiam Sjöblom har jordbruket på Oppgården, Lådna. Korna råmar och pratar mellan öarna, men håller sig på sin egen strand. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 9

10 » Många kommer fram till oss under höbärgningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet «I jämförelse med torkning på slag (liggande på marken) är torkning på hässja mindre känsligt för regn, då det yttersta hölagret fungerar ungefär som ett paraply för det underliggande höet.

11 TEMA SKÖRDETID Med hästar och hässjor i blodet Karen Andersson har arbetat på Skärgårdsstiftelsen i många år och till vardags är hon natur vårdsassistent med sin huvudsakliga arbetsplats inne på Skeppsholmen. Men så fort hon kommer hem väntar en annan roll som funnits med henne och familjen i generationer, då blir hon bonde vid gården Nystugan på Ingarö. text Ulrika Palmblad foto Ulrika Aronsson På g å r d e n f i n n s två norska fjordhästar som är Karens egna och en inackordering i stallet. Jag har alltid varit intresserad av jordbruket, säger Karen som också har ett stort hästintresse. Det är framförallt hästarna som gjort att Karen och hennes familj fortfarande brukar marken runt gården. För att få foder till hästarna slår och hässjar de hö på gammalt sätt vilket ger mycket god kvalitet på höet. Att det är hästarna som på det sättet håller landskapet öppet tänker inte så många på säger Karen som gärna skulle ha fler djur om tiden räckte till. Många kommer fram till oss under höbärgningen och tackar för att vi fortsätter arbeta med landskapet på det här sättet, säger Karen. För henne är höbärgningen också en social tilldragelse då alla runtom gården måste hjälpa till. Flera moment i höbärgningen är riktigt tunga och då är alla stora och starka grannar en verklig tillgång. Även barnen är välkomna, och att åka hölass är populärt. I fjol så vägrade en av småkillarna att kliva av lasset när hans pappa kom och hämtade honom, skrattar Karen. h ö s k ö r d e n ä r ä v e n e n b e g i v e n h e t för dem som tittar på och Karen berättar att många tar med sig kaffekorgen till åkern och fikar eller hjälper till på ett hörn. Det är roligt att jobba tillsammans även om jobbet är tungt, vi märker också att vi får så mycket uppskattning vilket ger oss lite extra ork. Det är många moment som ska klaras av innan höet är bärgat på skullen, uppskattningsvis tror Karen att de lägger ned tre arbetsveckor på höskörden. Ungefär 15 hässjor brukar de få ihop vilket ett bra år ger ungefär sju ton hö. Karens egna hästar är små i maten och äter ungefär 2,5 ton tillsammans på ett år. Överskottet säljer hon och sparar lite till nästkommande år ifall det blir dålig skörd, men timpenningen blir mycket låg. Hade jag inte haft hästarna och vetskapen om att de på det här sättet kan få både bra och billigt foder hade jag nog inte fortsatt, avslutar Karen. Många steg i höskörden 1: Slår höet med slåtteraggregat bakom traktor. En person går alltid före traktorn och ser till att inga smådjur eller rådjurskid hamnar i vägen för traktorn. (Ganska vanligt i stordrift då det inte finns resurser att jobba så.) 2: Höet ligger på backen och vänds maskinellt med en hövändare ett par gånger för att luftas. 3: Spettar störhål med jordspett för att få upp störarna som hässjorna ska byggas runt. Nio störar går det åt till varje hässja, ett tungt jobb. 4: Tråda första varvet på hässjan med ståltråd som höet sedan ska vila på. 5: Drar ihop höet på backen med traktor och släpräfsa. 6: Hässja allt hö för hand, totalt brukar det bli fyra varv med tråd för att få upp allt hö. På hässjan ska det sedan stå och torka i cirka 3-4 veckor, ibland mer om det regnar. Sedan petas höet av för hand skickas vidare in i höpressen som gör balar. Balarna lyfts sedan in och travas på höskullen manuellt. Det kan man kalla sommarjobb! Gården Nystugan ligger ute på Ingarö i Skälsmara. Gården består av 22 hektar och har cirka 4 hektar åkermark fördelade på sjutton skiften. Karen Andersson är uppvuxen på gården som funnits i familjens ägo i generationer. Nedtecknat finns att familjen bott i Skäls mara sedan mitten av 1600-talet. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 11

12 Fiskarbönderna jordlotter var små och karga, att odla jorden var ett strävsamt jobb. Fiskarbönderna i skärgården Att bedriva jordbruk i skärgården har alltid varit tufft och är det än idag. Stiftelsens små skärgårdsjordbruk är både lika och väldigt annorlunda mot äldre tiders fiskarbönders gårdar. text Misse Ljungström foto Skärgårdsstiftelsens bildarkiv Ma n b e h öv e r i n t e f ö r f ly t t a sig särskilt långt tillbaka i tiden för att hitta en helt annan skärgård än den vi ser idag. Det är inte mer än omkring femtio sextio år sedan det kom elektricitet ut till öarna. Och för hundra år sedan fanns det ingen möjlighet att ringa till mer än de allra största öarna, där det fanns telefonväxlar, som sköttes av någon öbo. Att tänka sig att ringa i ytterskärgården var omöjligt, först under efterkrigstiden kom möjligheten för dem som hade VHF och då ringde man över Stockholm Radio. Det här är svårt att föreställa sig idag, när mobiler och internet gjort det möjligt för människor att sitta på någon enslig kobbe och ändå inte missa ett dugg av de pågående kommunika tionerna i samhället; vänner, nyheter, väderrapporter och nättidningar finns alltid nära till hands, även långt ut i arkipelagen. f ö r 150 å r s e d a n v a r s k ä r g å r d e n ett rätt okänt begrepp för de flesta stockholmare. Öarna mellan Stockolm och havet var en okänd, enslig och glest befolkad bygd långt borta och inga sommargäster hade ännu hittat hit. Här ute levde de; fiskarbönderna på sina små karga jordlotter, man hade några höns, en gris, några får, en ko eller i alla fall en get men fisket och jakten stod ofta för den viktigaste försörjningen. På så sätt var skärgårdsbönder ofta privilegierade, för även om skördar slog fel behövde de, tack vare fisket inte svälta, som bönder i många andra landsdelar. Skärgården var väldigt mycket kalare förr än nu. Det berodde på att skärgårdsbonden förvånande ofta hade ganska många djur, som betade ute på holmar och kobbar så länge det fanns minsta strå kvar. Och till vinterfoder samlade man in gräs från ängar, vass, mossa och man tog löv från träd och buskar, ja, 12 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

13 FISKARBÖNDERNA allt som gick att äta egentligen. Efter som markerna oftast inte var lämpade att odla spannmål var kreaturen viktiga som bytes varor mot mjöl till bröd. n å, h u r f l ö t d å l i v e t i skärgården i gången tid? Många har läst Roland Svenssons fina bok Skärgårdsliv i gången tid och kunnat följa skärgårdsbornas liv årstid för årstid. Självhushåll rådde genom århundradena och byteshandel idkades med befolkningen på fastlandet, dit man fraktade sin salta strömming, sina ägg, ejderdun, sälskinn, ved och andra produkter från öarna. Den långa mörka vintern ägnades åt vård av nät, reparationer, not- och saxfiske och förberedelser för säl- och fågeljakten, då männen under långa perioder gav sig ut i ytterskärgården för att fiska och jaga sjöfågel. Uttrycket fiskarbönder säger i sig att fisket spelat oerhört stor ekonomisk roll och jordbruk mer kommit i andra hand. s å h ä r s å g s k ä r g å r d e n u t från medeltiden fram till förra sekelskiftet, med avbrott för reformationen, kungliga förläningar till adeln, ovälkomna intrång av ryska och danska krigsflottor och sjukdomsepidemier. Många skärgårdsbor ägnade sig förstås åt sjöfart på något sätt. Antingen gick de ut på sjön, blev lotsar eller fyrvaktare eller skaffade sig egna skutor för att försörja sig på frakter. Ångbåtarna gjorde skärgården tillgänglig för de första sommargästerna. De kom ut, kanske lockade av någon skärgårdskvinna, som sålde sin strömming och sina jordgubbar på torget. Även chansen att få se skärgårdsbornas berömda jordgubbs odlingar på riktigt och se konstnärernas skärgård lockade. Vartefter tiden gick ökade trycket från stadsborna på öarna. d e t v a r m e l l a n f ö r s t a o c h a n d r a v ä r l d s k r i g e t, i och med att skärgårdslivet förändrades, som tankarna på att skydda och bevara den skärgård som fanns förr växte fram. Många unga skärgårdsbor hade flyttat från öarna. De ville inte ta över jordbruken, som istället lades ner. Sommar gäster köpte eller hyrde hus och gårdar och alltfler människor upptäckte skärgården som rekreationsplats bildades Stiftelsen Stockholms Skärgård med ett syfte att köpa, bevara och hålla vackra kulturmarker öppna så att öarna skulle vara tillgäng liga för det ökande antalet besökare från tätorterna. Meningen var också att stiftelsen skulle kunna ge unga skärgårdsbor jobb, så att de stannade kvar och skärgården kunde fortsätta att vara en levande bygd. När stiftelsen i början av 1960-talet köpte delar av Arholma och dess övärld fick de tre nedlagda jordbruk att ta hand om. Bull-Augusts gård nära Arholma by, som nu är populärt vandrarhem, Godthem, som fungerar som bostad för tillsynsmannen samt Simesgården, där jordbruksarrendatorn Jonny Nord, nu bor med sin familj. a r h o l m a k o m a l lt s å a t t b l i stiftelsens första jordbruk och de första åren drevs det, baserat på fårskötsel, tillsammans med Stockholms läns hushållningssällskap och med anställd personal. Det var Hasse Lundin och Lasse Karlsson, som också funge rade som stiftelsens tillsynsmän för markerna, som också blev naturreservat. Fåren höll markerna öppna och anställningsförhållandet gjorde det möjligt för Hasse och Lasse att försörja sig och sina familjer trots att det vid den här tiden blivit i det närmaste omöjligt att försörja sig på småjordbruk i Sverige. I flera år planerades för att lägga om jordbruksdriften från anställning till arrende och från djurhållning med endast får till en kombination av får och nötdjur, vilket skulle ge bättre ekonomi. I början av 1980-talet hade man funnit en lösning och Hasse blev jordbruksarrendator och Lasse fick ansvaret för skogsbruket. Numera är Hasse pensionär sedan många år och bor i Gyttorp, medan Lasse fortfarande arbetar som tillsynsman. n ä s t a j o r d b r u k som kom i stiftelsens ägo var det lilla nedlagda jordbruket Västergården på Hjälmö som inköptes Här blev Sven Öberg arrendator. Hans pappa hade arrenderat Västergården i ett par decennier och Sven arbetade redan då på gården och var övertygad om att det nu skulle gå att få dess marker i ordning igen. Efter mycket röjnings arbete, dikning och stängsling fick gården sitt liv tillbaka, Sven skaffade både nötkreatur och får, som hjälp att hålla markerna inom reservatet öppna och han plöjde åkrar för fodersäd och klöver fick han ut systersonen Raymond Ringquist, som delade på arrendet. Båda är nu pensionärer och idag är det Raymonds yngsta dotter Lill och hennes man som är arrendatorer. efter hand införlivades många fler jordbruk i stiftelsens vård. De utgör små pärlor av påminnelser om skärgården förr och många av dem är populära utflyktsmål. Djuren flyttades mellan öar, kobbar och skär för att beta. Eftersom markerna oftast inte var lämpade för att odla spannmål var kreaturen viktiga som bytesvaror mot mjöl till bröd. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 13

14 » Det går en tydlig trend över hela västvärlden där det närproducerade och ekologiska slår igenom även i den hårt urbaniserade staden «Hos Mathias Dahlgren är det alltid skördetid Det här numret har vi dedikerat till skördetiden, men skörden i sig blir ganska ointressant om ingen finns på andra sidan och tar hand om den på ett bra sätt. För att ta reda på vad som händer med fina närproducerade råvaror när de når staden och restaurangborden kontaktade vi råvarans främste kvalitetsförkunnare, stjärnkocken Mathias Dahlgren, och fick en exklusiv intervju med en ödmjuk kreatör som alltid är på jakt efter nya sätt att utveckla smaker och förädla fina råvaror. text Ulrika Palmblad foto Grand Hôtel/press 14 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

15 TEMA SKÖRDETID Mathias Dahlgren Bredvid Grand Hôtel på Blasieholmen har han etablerat sin stjärnkrog som har samma namn som kocken själv, Mathias Dahlgren. Här samlar han intryck från hela världen samtidigt som han arbetar mycket med närproducerat. Omkring Mathias möts det globala och lokala varje dag. Meritlistan är lång 1997 vann han kock-vm, Bocuse d Or och under åren drev han restaurang Bon Lloc som hade en stjärna i den prestigefyllda Guide Michelin öppnade han restaurangen vid Grand Hôtel som 2008 också fick en stjärna i Guide Michelin, 2009 uppgraderades den till två stjärnor samtidigt som sidorestaurangen Matbaren fick en stjärna. Sedan 2008 är Mathias Dahlgren också adjungerad professor vid Restauranghögskolan, Umeå universitet. Vid e n r e s a t i l l u s a under våren besökte Mathias bland annat Brooklyn i New York där många privatpersoner men även restaurangägare odlar sina egna grön saker och örter på tak, terrasser och balkonger. Min personal, speciellt de lite yngre i 25 årsåldern odlar på kolonilotter och balkonger, för dem är allt som har med växtkraft och även jordbruk lite spännande. För Mathias själv är jordbruk inget exotiskt eller trendigt, uppväxt på en gård utanför Umeå verkar han stå med båda fötterna i myllan. Det jag kan tycka är intressant är ändå hur den här typen av trender uppstår samtidigt på så många olika platser över världen. Kanske är det så enkelt som att man delar samma tid, samma värderingar och samma drömmar, reflekterar han och fortsätter. De som är födda någon gång på tidigt nittiotal i städerna är kanske tredje och även fjärde generationens stadsbo. De hade inte ens far- eller morföräldrar som kom från landsbygden, för dem är det här en helt ny värld. f ö r m a t h i a s s o m ä r u p p v u x e n i Västerbotten är jordbruk och odling inget nytt, däremot är skärgården en ganska ny upptäckt. För ett år sedan köpte han och hans fru ett fritidshus på Vindö. Jag gillar att vara ute i naturen och att gå längs havet tycker jag mycket om. Det är en härlig kontrast till stan och jag kan hämta kraft där. Men det är inte bara sommaren som lockar Mathias till skärgården. Jag gillar alla årstider där ute, att fira jul och att vara ute när det är lugnt och tyst. r e s t a u r a n g e n a n vä n d e r o c k s å gärna råvaror från skärgården, från S:t Annas skärgård köper de in abborre och även skärgårdsbäret havtorn är en favorit. Syran i havtorn gör att den går att använda till alla typer av maträtter, förrätter, desserter, allt. När jag ber honom att lista favoritfiskarna hamnar abborren överst men även gös och sik går bra. Vi pratar lite om de projekt som nu startas med att odla våra inhemska fiskarter och här ser Mathias en lysande framtid för dem som lyckas. Det krävs säkert stora investeringar för att få det att fungera, men här finns en jätte marknad. m a t h i a s d a h l g r e n a r b e ta r med begreppet det natur liga köket som matfilosofi och där ingår mycket närodlat, men fram förallt vill han arbeta med råvaror i säsong. En råvara i säsong är alltid som bäst, dessutom är den alltid billigare. Att arbeta med det är nästan viktigare än att det är närproducerat. Är råvaran i säsong är den alltid godast och nyttigast just då, säger Mathias. Han återkommer flera gånger under vårt samtal till både det närproducerade och till råvarans säsonger, att detta ligger honom nära framgår tydligt. Men han poängterar också med eftertryck att han alltid har ett öppet sinne. Jag värnar alltid om närproducerat och rå varor i säsong i första hand, men jag är ingen fundamentalist kring detta. För mig är det viktigt med ett öppet förhållningssätt och jag är alltid öppen för nya idéer, vilket är mitt sätt att se på livet i stort. a t t d e t h ä r ä r e n a v v ä r l d e n s kanske främsta matkreatörer finns det många som vittnar om och kanske ligger hemligheten i hans framgång i just öppenheten. Jag kan få inspiration från allt och miljön här på restaurangen är spännande hela tiden. Det här är ingen färdig målad tavla, det händer nya saker här varje dag, säger Mathias. På frågan om han inte känner sig pressad av prestationskrav utifrån svarar han att den pressen kan han helt bortse ifrån, då har han en mycket högre press på sig själv. Jag vill alltid göra saker bättre, det finns en stark drivkraft hos mig att lära mig mer. Jag ställer mig alltid frågan, varför tycker jag så? Inspiration är för mig något som händer inne mig, inte något som sätts igång av yttre stimuli, däremot har jag svårt att bli inspirerad om jag är stressad och oharmo nisk. f ö r m a t h i a s ä r a l l a d e l a r i processen fram till att rätten serveras på matbordet viktiga och inget som kan stressas fram. Då blir också matproducenterna en förutsättning för matupplevelsen. Han har genom åren byggt upp ett stort kontaktnät med duktiga producenter och gett ut två böcker om det naturliga köket och kopplingen till dem som producerar maten. I en nära dialog med producenten får maten en annan identitet. Helt plötsligt kan jag påverka både utveckling och kvali tet, helt enkelt få bättre mat, säger Mathias. u n d e r s a mta l e t s k e n a r f a n t a s i n iväg och innan vi skiljs åt undrar jag om stiftelsen kan locka Mathias Dahlgren att öppna krog i skärgården? Jag är full av beundran för dem som driver krog både i skärgården och på Gotland med så kort säsong. Vi har en krog ute på Vindö och jag förstår inte hur de får ihop det. Men mitt mål har egent ligen aldrig varit att ha många restauranger, svarar han. Men det är klart om rätt erbjudande dyker upp så SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 15

16 Djuren håller markerna öppna i skärgården. När det sen är dags för slakt slipper de långa stressande transporter tack vara ö-slakteriet. Tavastboda Ö-slakteri Kött från djur som sluppit långa transporter Det finns undersökningar som visar att så många som 86 procent av alla konsumenter säger att de vill ha närproducerat kött. På slakteriet Ö-märkt på Värmdö har man hittat nya möjligheter för djurhållare att sälja sitt kött hemma på gården text Misse Ljungström foto Misse Ljungström, Kajsa Markne, Lena Bergström De t m o d e r n a s l a k t e r i e t vid stranden i Tavast boda på Värmdö invigdes i augusti Landshövding Mats Hellström invigde och önskade det lilla kvalitetsslakteriet lycka till. Under de år som gått har slakteriet blivit speciellt skärgårdens slakteri, men Henri Tengvall, som är både VD och initiativtagare till slakteriet betonar att upptagningsområdet sträcker sig mellan, Upplands Väsby, Vallentuna och Österåker i norr till Nynäshamn och Södertälje i söder och Upplands- Bro, Nykvarn och Ekerö i väster, även om beteckningen Skärgårdskött är det som fastnat i allmänhetens medvetande. d e t v a r o c k s å i skärgården som tanken på ett slakteri växte fram. Öarna behövde djur som höll markerna öppna, men eftersom kommersiell slakt hemma inte längre förekommer, tvingades djuren till långa, stressande transporter till slakterier i Uppsala trakten eller i Sörmland. I kretsen kring möjabon Henri Tengvall växte intresset för att samordna betesmarker på Möja. Med i tankarna när ett stort fårhus byggdes på ön fanns behovet av att kunna slakta djuren på ett humant och rimligt sätt utan långa landsvägstransporter. Tavastboda vid Stavsnäs hade ett nära nog idealiskt läge för djurägare på öarna. 16 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

17 TAVASTBODA Ö-SLAKTERI Slakteriet och gårdsbutiken ligger längst ut på Värmdö. Djuren tas in i slakteriet en åt gången, i en stressfri miljö. Henri Tengvall, VD och en av slakteriets initiativtagare. i d e t m o d e r n a slakteriet, som förmodligen har den vackraste utsikten ett slakteri kan ha, tas djuren in ett och ett. Inget stress ska kännas för djuren utan allt går till så lugnt som möjligt. Här slaktas 250 nötdjur och 1500 lamm per år, nötköttet utgör 67 procent av produktionen räknat i kilo. Nötkött är också det som lönar sig bäst och som Henri Tengvall säger: Utan nötkött skulle slakteriet inte finnas. Lamm betingar högre omkostnad eftersom de tar tre gånger längre tid än nöt i produktionen. m å n g a a v s k ä r g å r d s b ö n d e r n a håller får, framförallt för att hålla markerna öppna. På grund av skärgårdsöarnas beskaffenhet är betet magrare än exempel vis i Mälaren där djuren snabbare bygger på sina fettlager. Ö-fåren är magrare och det finns motsägelser mellan EU-krav på djuren och betnings kraven. Men det här är fakta och borde inte innebära några egentliga problem. Många av öarnas djurägare anlitar Svenska Djurhälsovården, där man får både rådgivning och förebyggande hälso vård av veterinärer, som är specialiserade på får och nötdjur och gärna vill jobba med det som kan vara problem på öarna. De konstaterar också att skärgårdsdjuren är lika friska som fetare djur. Det är bra med Fårhälsovården, för man kan ringa veterinären varje dag om man vill när det gäller problem i besättningen, dessutom får man analys av parasitprov, säger Camilla Strandman från Östanvik på Nämdö. m i l j ö t ä n k a n d e f i n n s m e d i slakteriets hela koncept från första början. Både byggnaden och utrustningen är väl genomtänkta och nyligen köptes en gas driven transportbil in. Däremot är slakteriet en stor elkonsument eftersom det går åt mycket el till kylarna. Överskottsvärmen från dem används för att värma vattnet i slakteriet och man funderar över andra lösningar för att försöka få ner elförbrukningen. n u p r o f i l e r a r s i g slakteriet hårdare, dels på hemsidan dels med pluggannonser och både skyltar, kylskåpsmagneter, kockmössor och förkläden har tagits fram för att finnas med i ett nytt koncept. Det innebär att kunder ska kunna köpa lådor på kilo hängmörat kvalitetskött, ofta med nya styckningar och produktutvecklingar av kött som annars bara skulle malts till färs. Gården som haft djuret står i centrum och det ska vara nära mellan slutkund och djuruppfödare. Beskrivningar av gården, liksom tips och recept samt någon skylt eller kockmössa följer med i lådan, som kan avhämtas på gården, dit en obruten kylkedja fört tillbaka köttet. Personal på många skolor och restauranger, som redan är kunder, kommer antagligen gärna också att använda de klädsamma förklädena och kockmössorna, vilket ytter ligare sprider medvetenheten om var köttet kommer ifrån. Gårdar med gårdsbutik säljer ju redan allt sitt eget kött hemma men det här är ett koncept som borde passa utmärkt för de gårdar som inte har egen gårdsförsäljning utan bara skickat iväg sina djur till slakteri. Det ligger i tiden att ha koll på var maten och dryckerna kommer ifrån. Och nog är det lätt att tänka sig att man får en speciell respekt och känsla för kött från exempelvis Stegsholm på Gålö om man dessförinnan varit där och tittat på kalvsläppet! Den som är nyfiken på att se när de ystra kalvarna släpps ut på grönbete, kan åka till exempelvis Stegsholm. Den 15 maj har de och fler gårdar i skärgården släpp samtidigt. ö-m ä r k t h a r s o m m å l att vara ett självbärande slakteri i samarbete med djurhållare och kunder, men för det krävs en verksamhet som rullar hela året, därför uppmuntras djurägarna att slakta även på våren. Vi måste också jobba gemensamt för att få bättre betalt för köttet genom att vi levererar bra kött till kunderna från gårdar de känner och betona att det kommer från ett kvalitetsslakteri, att transporterna är korta och att djuren bidragit till att hålla skärgårdsmarkerna öppna, säger Henri Tengvall TAVASTBODA Ö-SLAKTERI Köper in både nöt och lamm från gårdar där djuren rör sig fritt på ett naturligt bete och tas väl omhand. Lugna transporter, ofta med båt och lokalt i skärgården. Gårdsbutiken Tavastboda: Beställning via hemsidan, varorna hämtas på gårdsbutiken. Öppet lördagar SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 17

18 TEMA SKÖRDETID Slow Food Gott, rent och rättvist Fem långsamma matfrågor till Marqus Östin Marqus är kock och bagare samt styrelsemedlem i Slow Food. Vi är beroende av mat från utlan - det, hur kan vi handla medvetet? Att följa säsongerna och leta i sitt när - område är en bra start för att minska sitt beroende av utländsk mat. Ju längre hemifrån råvarorna kommer, desto viktigare att försäkra sig om att de produceras på ett hållbart sätt. Var hittar jag information om bra matbutiker? Ytterst få matbutiker är helt igenom bra men de flesta har sina styrkor, och har möjlighet att ta hem bra matvaror, bara de vet att de är efterfrågade, satsa på att göra din matbutik bättre genom att ställa krav! Har alla råd att tänka så här? Alla har råd att planera sin meny och att handla efter säsongerna. Mycket sparande ligger också i att inte slänga mat. Tycker barn att det är kul med mat? Barn som slipper stress, tvång och pekpinnar kopplat till mat har alla möjligheter att utveckla ett roligt förhållande till mat och smaker. Skillnad på Slow Food Stockholm Haga och Slow Food Stockholm? Slow Food Haga och Slow Food Stockholm är två olika lokalföreningar, båda med Stockholm som bas. Föreningarnas aktiviteter skiftar men man delar samma gemensamma vision, om god ren och rättvis mat. Slow Food har idag över medlemmar i 132 länder. Läs mer om Slow Food på: Tä n k e r d u e f t e r innan du lägger ner matvarorna i korgen? Tittar du på annat än prislappen? Slow Food Stockholm Haga vill inspirera oss till att tänka på just detta innan vi handlar maten och drycken. Varje gång du handlar gör du ett aktivt val om vad du vill stoppa i dig. Det ska vara gott, lustfyllt och roligt med mat, särskilt i vardagen, säger Ulla Tillgren, ordförande för Slow Food Stockholm Haga, en av Sveriges 21 Slow Food-föreningar. Slow Food är en ideell internationell organisation som slår vakt om en mångfald av smaker och biologisk mångfald. a l lt b ö r j a d e i italien 1987 då föreningen Slow Food grundades av en grupp matintres serade intellektuella som en motreaktion på att Mc Donalds skulle öppna sin första restaurang i Italien, vid Spanska trappan i Rom. Vi sysslar inte med pekpinnar utan vill väcka folks nyfikenhet. Sverige har fantastiskt fina råvaror och vi vill visa på alternativ till den enkelspåriga fastfoodkulturen där en hamburgare kan smaka likadant vart du än kommer. Det tar faktiskt kortare tid och är billigare att laga till en pasta med hemlagad tomatsås än att köpa och värma en fryst, färdiglagad rätt i ugnen, säger Ulla. I skärgården kan du hitta så mycket bra råvaror. Den som äter grönsaker när det är säsong märker ju också skillnad i smaken. En tomat som fått växa och mogna i juli smakar ju sött och fruktigt, medan tomaterna som finns att köpa mitt i vintern inte smakar ett dugg, fortsätter hon. a t t h i t t a d e r å v a r o r som finns för säsongen behöver inte vara svårt. Så här i skördetider är det extra roligt att pröva på allt som finns i välsorterade grönsaks diskar, på torget eller direkt från en odlare. På vintern däremot krävs det lite extra efter tanke, det är en sport att försöka hitta schysst och god mat. Många vet inte om de kan lita på märkningen av maten i butikerna men de etablerade märkningarna, Krav, Rätt visemärkt och text Anna Björkman, Ulla Tillgren foto Karin Romdahl Demeter är bra vägledning och har förenklat livet för alla konsumenter som kämpar med att finna det bästa alternativet. genom debatter, surdegsbakning, seminarier, filmvisningar och utflykter vill Slow Food föreningar runt om i världen få igång ett intresse kring matfrågor. I Stockholm ordnas så kallade taste workshops för barn, ungdomar och vuxna. Vi äter lokalt men tänker globalt, säger Ulla Tillgren och berättar om den lyckade kampanjen Saffran vinner över opium som föreningen genomförde under vintern. Föreningen köpte in ekologisk saffran från ett kvinnokooperativ i Afghanistan och sålde det i Sverige. De bakade saff rans bullar, bland annat i form av saffrans soldater, tillsammans i föreningen och sålde dem inför Lucia. Dessutom såldes den rena saffranen i en rad butiker i Sverige och köptes in av många kända restauranger i Stockholmsområdet. Saffransförtjänsten har oavkortat gått till kvinnokooperativet som gått över från att odla opium till saffran. i s l u t e t a v m a j arrangerade Birgitta Modigh, en av medlemmarna i Slow Food Haga, förenin gens skärgårdsresa i matens tecken. Först besöktes Ö-slakt i Tavastboda på Värmdö. Hos Tavastboda ägnar man stor omsorg åt djuren när de ska till slakt. De djur som kommer dit från skärgården utsätts inte för stress eller långa transporter. Innan nötköttet ska malas till färs hängs köttet så att det blir riktigt mört. Det är den godaste nötfärs jag ätit, utbrister Ulla. s k ä r g å r d s r e s a n fo r t s at t e t i l l g ä l l n ö där det åts smörrebröd med lokala råvaror på Gällnö café. Hemgjord syrensaft och kaffe rostat på Waxholms kafferosteri ställdes också fram på borden. Därefter promenerades det genom orkidétäta lundar och fält till familjen Rörbys sparrisodling med smakprovning och ett intressant föredrag om hur odlingen blivit till. Avslutningsvis besöktes Skärgårdsstiftelsens arrendegård på Hjälmö, där familjen Schierman tog emot och visade runt på gården. 18 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

19 PAUL AUSTER FÖRFATTARMÖTE Paul Austers korta besök på Grinda gav mersmak. Han vill gärna återvända för att åka längre ut i ytterskärgården, se den obrutna horisontlinjen och uppleva midnattsolen. Prata med infödingarna! Den kände New York-författaren Paul Auster åkte till Grinda på upptäcktsresa. text Jonas Axelsson foto Ulrika Palmblad På tillbakavägen in till stockholm med skärgårdsbåten, efter en försommarlunch ute på Grinda Wärdshus, får Paul Auster svara på frågor om sina intryck av skärgården. Bedövande vackert. Vilka färger och vilket skirt ljus. Jag ser en natur som inte verkar sönderexploaterad utan här har svenskarna tydligen över lång tid hittat platser som harmonierar påtagligt med naturens förutsättningar. Det var en ren njutning att färdas ut med båten och att sedan komma till Grinda. Där åt vi en sällsynt god måltid med sill och färskpotatis. Snapsen kändes förrädisk i solen, man behövde inte mycket för att dåsa till. Sedan tog utsikten över och det stilla livet bland båthusen. Jag uppskattade dessutom historien om ön och värdshuset. k a n d u t ä n k a d i g a t t å t e r v ä n d a h i t? Absolut. Men då åker jag gärna ännu längre ut. Jag längtar efter den obrutna horisontlinjen. Vill gärna jämföra den med Atlantens, som jag och Siri, min fru, följer med blicken varje sommar när vi åker till Nantucket för en veckas sommarferie. Jag har förstått att Strindberg hade ett starkt förhållande till vissa öar i denna skärgård. Jag går gärna i hans fotspår och ser om jag kan hitta inspiration att plocka med mig hem till Brooklyn. Dessutom vill jag gärna uppleva den ljusa midsommarnatten härute. Det hinns tyvärr inte med nu. o m d u s k u l l e r e k o m m e n d e r a dina amerikanska vänner till ett skärgårdsbesök, vad får de inte missa då? Ta skärgårdsbåten från Nybrokajen (färden ut genom stan är mäktig), sill och snaps är ett måste men också jordgubbar, och prata med infödingarna. Deras berättelser om den ö du befinner dig på är garanterat minnesvärda. Foto: Jerry Bauer Paul Auster Född 1947 i New Jersey och sedan länge bosatt i Brooklyn, New York, tillsammans med sin fru Siri Hustvedt, även hon framgångsrik författare. Auster påbörjade sin litterära verksamhet som översättare av fransk lyrik och debuterade som författare på 1970-talet. Han fick sitt stora publika genombrott med romansviten New York-trilogin i slutet av 1980-talet, och har sedan dess befäst sin plats i litteraturhistorien genom romaner, poesi, essäsamlingar och filmmanus. Ett genom gående tema i hans berättelser är att allt hänger ihop; i slutet av romanerna knyts de mest osan no lika sammanträffanden ihop. SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING STÅNGMÄRKET 19

20 TILLGÄNGLIGHET I SKÄRGÅRDEN Öppen skärgård för alla text Ulrika Palmblad foto Bosse Lind If e b r u a r i i å r startade ett stort tillgänglighetsprojekt i Stockholms skärgård. Öppen skärgård för alla som är finansierat av Europeiska Socialfonden i syfte att kompetensutveckla besöks näringen vad det gäller tillgänglighetsfrågor. Hu v u d m a n f ö r p r o j e k t e t är den ekonomiska föreningen Öppen Skärgård men även Skärgårdsstiftelsen kommer att få utbildning genom projektet. Projektet har två målgrupper, säger Kersti Wiberg, projektledare med lång erfaren het från arbete med tillgänglighetsfrågor både hos Skärgårdsstiftelsen och Vaxholmsbolaget. Främst vänder vi oss självklart till projektdeltagarna, vilka är verksamma inom besöksnäringen i Stockholms skärgård, och som ska få utbildning i frågor kring tillgänglighet, men vi kommer även ha en nära kontakt med det som kallas effektmålgruppen. Nämligen dem som idag många gånger har mindre möjligheter att besöka vår vackra skärgård, personer med funktionsnedsättningar av olika slag, barnfamiljer och äldre som kan ha svårt att ta sig fram med barnvagnar eller har svårt att gå. Här ingår även dem som har låg kunskap om skärgården, till exempel svenskar med invandrarbakgrund. k e r s t i b e r ä t t a r o m e n u n d e r s ö k n i n g som gjorts för att ta reda på vad svenskar med invandrarbakgrund egentligen vet om övärlden utanför Stockholm. På frågan om hur många öar man tror finns därute svarade majoriteten mellan stycken, ingen gissade över f ö r u t o m f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t så handlar effektmålgruppens frågeställningar ofta om samma saker, vad väntar därute? Fungerar båten även för mig? Är båtarna säkra? Vad är egentligen allemansrätten vad får man besöka och vad får man göra? Kunskapen om skärgården hos effektmålgruppen är ofta låg, säger Kersti. Men även besöksnäringens kunskap om effektmålgruppens behov är låg och de möjlig heter en tillgängligare skärgård skapar genom att locka nya köpstarka kundgrupper. p r o j e k t e t ä r u p p d e l a t i t v å f a s e r och när jag träffar Kersti under sommaren har de precis avslutat den så kallade mobiliseringsfasen då man genomfört ett antal enkäter och sammanställt resultaten för att veta åt vilken håll man ska gå vidare med projektet. Gentemot näringen har man undersökt vad det finns för kunskaper kring de här frågorna och från effektmålgruppen har man tagit fram synpunkter på vilka svårigheter de upplever och vad deras önskemål om de starkaste utvecklingsbehoven är. För många av de vi frågat är detta totalt okänt land, det kan gälla både näringen och de som vill till skärgården, säger Kersti. f r å n u n d e r l a g e t ska projektgruppen nu titta på vilken typ av utbildning som de olika grupperna behöver och hur de kan matchas med förkunskaperna man har. För Kersti och projektgruppen känns be mötandefrågan som den allra mest centrala för den vidare utvecklingen av frågan. Vi kommer självklart att ta upp frågor och ge råd om hur man bäst anpassar sin anläggning för att tillgängliggöra den för alla som vill dit, men viktigast av allt är ändå hur vi möts och hur vi blir bemötta. Från båda håll, säger Kersti som är mycket glad över att projektet blivit av. Jag har arbetat med de här frågorna under många år och sett att behovet av mötes platser är stort, säger Kersti. Hon betonar att om frågorna tas på allvar så finns det mycket att tjäna både i pengar för näringen och nya upplevelser för målgruppen som bara blir större och större i takt med att befolkningen i Sverige blir allt äldre. De som varit aktiva i skärgården och kanske haft egen båt vill inte tappa sin skärgård bara för att de blir äldre. För småföretagen i skärgården finns här en mycket stor utvecklingspotential som kan ge god lönsamhet framöver. Många av de som tillhör de här målgrupperna vill kanske också kunna komma ut i skärgården under andra årstider när det är lite svalare och lugnare vilket också kan förlänga säsongen för många företagare en tydlig koppling till det som Öppen skärgård verkar för. p r o j e k t p e r i o d e n t a r s l u t i a u g u s t i 2013 och då är förhoppningen att Öppen skärgård för alla ska var en kvalitetssäkring för framtiden. Projektets samarbetar bl a med, Handisam, Stockholms läns landsting, Naturvårdsverket, HSO och självklart finansiären Europeiska Socialfonden vilket är tunga aktörer som borgar för att resultaten kan tas om hand. Vi vill inte att det här bara ska bli ett tomtebloss just nu utan vi vill få en långsiktighet i det här. Vi ska skapa en bestående förändring och en acceptans för de här frågorna i Stockholms skärgård, vilket förhoppningsvis kan visa vägen även för andra regioner, avslutar Kersti Wiberg. Projekt Öppen Skärgård för alla sträcker sig mellan februari 2011 och augusti Projektet finansieras av EUmedel genom Euro- Kersti Wiberg peiska Socialfonden. Huvudman för projektet är ekonomiska föreningen Öppen Skärgård som skapades i syfte att marknadsföra alla aktörer i Stockholms skärgård, där även stiftelsen ingår. Uppdraget för projekt Öppen Skärgård för alla är: Värdskap, tillgänglighet, kommunikation och information. 20 STÅNGMÄRKET SKÄRGÅRDSSTIFTELSENS VÄNTIDNING

skärgårdsstiftelsens pärlor

skärgårdsstiftelsens pärlor skärgårdsstiftelsens pärlor Lena Nyberg Lena Nyberg Vd SKÄRGÅRDSSTIFTELSEN Syfte och stadgar Skärgårdsstiftelsen ska verka för att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild och samtidigt

Läs mer

Smaka på Värmdö. En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun

Smaka på Värmdö. En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun Smaka på Värmdö En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun 23 19 MÖJA 12 18 GÄLLNÖ HJÄLMÖ 21 7 6 1 11 10 8 1 Långsunda gård, Ewa och Bengt Romare 2 GUSTAVSBERG 5 HEMMESTA 4 DJURÖ 2

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård Unikt boende Hyresrätter i Västerviks skärgård Bo i hyresrätt året runt på Hasselö! För dig som vill stanna kvar i skärgården även när sommaren är slut kan detta bli verklighet. Genom ett unikt projekt

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Den som har egen täppa är lyckligt lottad

Den som har egen täppa är lyckligt lottad Den som har egen täppa är lyckligt lottad Varje vår flyttar Mait och Tord Hallin från Bosvedjan ut till kolonistugan i Sidsjöområdet. "Det är så skönt, och har vi ett underbart läge", säger Mait. Frihet!

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1

Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1 Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1 Detta är förslag på en matresa i norra delen av Falkenbergs kommun. Nedan är färden beskriven i text och även en karta är bifogad, avståndet för hela resan, med

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Smaka på Värmdö En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun

Smaka på Värmdö En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun Smaka på Värmdö En Guide till lokala odlare och mathantverkare i Värmdö kommun 2013 23 19 MÖJA 11 18 GÄLLNÖ HJÄLMÖ 21 6 5 A B Brunn Skärgårdsmarknad Värmdökassen 1 10 9 7 C Djurö Marknad 1 Långsunda Gård:

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor.

Förr. I dag då många pratar om lokal- och närproducerat så kan det vara skönt att veta att vi på Dahlmans alltid tänkt i dessa banor. God mat sedan 1924 Förr NU Mariehamns Korvmakeri grundades 1924 av Wilhelm Johannes Dahlman. Korvfabriken låg då i en enkel källar lokal och råvaran kom oftast från byslaktare i närheten. Av många skäl

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN

TEXT OCH FOTO: JOEL STOCKMAN En bit utanför Södertälje, i den sörmländska myllan och i det antroposofiska Järna, ligger Norrbyvälle. Här tar man emot ungdomar och vuxna med rätt till LSS och erbjuder dem aktiviteter nära naturen och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Blandningen finns som Original bryggmalet, Original hela bönor, Organic hela bönor (ekologiskt) samt Espresso hela bönor.

Blandningen finns som Original bryggmalet, Original hela bönor, Organic hela bönor (ekologiskt) samt Espresso hela bönor. GULDRUTAN är ett familjeföretag som genom vår kärlek till kaffet har lyckats hitta den bästa vägen till en perfekt kopp kaffe. Vi hoppas att detta dokument ska ge en inblick i det vi vill att en potentiell

Läs mer

Årets godaste matgåvor. kylvaror!

Årets godaste matgåvor. kylvaror! K A R I N S M A T G Å V O R 2015 Årets godaste matgåvor Ej 1 Låt oss hjälpa er till en smakfull lösning! För 25:e året i rad har vi glädjen att presentera ett nytt fräscht sortiment av Matgåvor att glädja

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn.

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD. www.foraldrarochbarn. Föräldrar &barn Inspiration sommartips God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD t www.foraldrarochbarn.se 45 Bo på lantgård Vera och Agnes på besök i kohagen. Mata,

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

KVANTUMS CATERING Läckraste maten för alla tillfällen!

KVANTUMS CATERING Läckraste maten för alla tillfällen! Tel: 018-56 60 57, kl 10-18 Välkommen till KVANTUMS CATERING Läckraste maten för alla tillfällen! Carina i Kvantums Cateringkök Beställ festmaten hos oss på Kvantums Catering. Ring: 018-56 60 57 mellan

Läs mer

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021

UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 UPPLEVELSER OCH ÄVENTYR AUGUSTI 2020 JULI 2021 Rena din själ där ren möter säl Seskarö Strandby Släpp vardagen i samma stund som du kör över bron till Seskarö. Ta in skogen, havet och friden. Kör vägen

Läs mer

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Inte knöligt alls att handla av potatisbilen Lastbilen stannar, kapellet där bak öppnas. Kunden sträcker fram pengar till säljaren/chauffören och får sin säck potatis. Bra att potatisbilen finns, tycker

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka

HÄLLEFORS KOMMUN. Hällefors Grythyttan Loka HÄLLEFORS KOMMUN Hällefors Grythyttan Loka Hällefors kommun Hällefors kommun har ett fantastiskt läge i natursköna Bergslagen. Centralt belägen mellan storstad och landsbygd, omkring 3 timmar ifrån Stockholm,

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 16. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 16. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 6 Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta Hej! Vi inleder denna aprilvecka med en riktigt snabb pastarätt med milda goda edamamebönor, även kallat sojabönor. Edamamebönan härstammar från Östasien och

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014

Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 Namn: Anna Hellberg Resa: Terränghoppning Ashford Datum: 19-26 juli 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: - Personligt välkomnande av Will, som sköter hotellet.

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA

Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har

Läs mer

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva

Tubberödshus. Så länge du är i livet ska du leva Tubberödshus Så länge du är i livet ska du leva Så länge du är i livet ska du leva I genuin bohuslänsk natur med berg, grönska och närhet till havet ligger Tubberödshus äldreboende i Skärhamn på Tjörn.

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Uddevalla Motorbåtsklubb

Uddevalla Motorbåtsklubb Här hittar du oss Klubblokalen ligger på Föreningsgatan 7 451 52 Uddevalla Telefon: 0727 22 23 23 E-Post: umk@uamotorbatsklubb.com MIDSOMMAR PÅ HOLMEN AktiviteterSkapad av Annika 2011-06-30 21:15:05 Midsommar

Läs mer

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling

Livet på landet. Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Livet på landet Europeiska kommissionen Jordbruk och landsbygdsutveckling Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. Gratis telefonnummer (*) : 00 800

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Inköpspolicy. Kristianstads Nation

Inköpspolicy. Kristianstads Nation Inköpspolicy Kristianstads Nation Miljömål Nationens mål är att minst 10 % av våra råvaror ska vara framtagna på ett sätt som är hållbart för miljön. Med det så söker vi varor som är märkta med t.ex. något

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

En kopp kaffe = Fika för två!

En kopp kaffe = Fika för två! En kopp kaffe = Fika för två! - Ditt val gör skillnad Copyright: Johan & Nyström A. PROBLEM SOM KAFFEPRODUCENTERNA MÖTER I Sverige ligger vi i topp beträffande kaffedrickande och konsumerar hela en procent

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Välkommen med i Sveriges Bästa Bord 2010 UTGES TILL FÖRMÅN FÖR SVENSK GASTRONOMI

Välkommen med i Sveriges Bästa Bord 2010 UTGES TILL FÖRMÅN FÖR SVENSK GASTRONOMI Välkommen med i Sveriges Bästa Bord 2010 2010 UTGES TILL FÖRMÅN FÖR SVENSK GASTRONOMI 1 En guide grundad av en stiftelse med målet att stödja och utveckla svensk gastronomi helt utan vinstsyfte. Alla ställen

Läs mer

Pressmeddelande 13-09- 16

Pressmeddelande 13-09- 16 Pressmeddelande 13-09- 16 Nordisk undersökning om matsvinn: Svenskar slänger oftast mat Svenskar är mest benägna i Norden att kasta livsmedel. Minst benägna att slänga mat är finländarna. Men det är framför

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Utskriftversion av: http://www.gp.se/matdryck/mat/1.443430-matlust-pa-ett-klick

Utskriftversion av: http://www.gp.se/matdryck/mat/1.443430-matlust-pa-ett-klick 1 of 5 2011-01-21 17:53 Detta är en utskrift från från Göteborgs-Posten. STÄNG Utskriftversion av: http://www.gp.se/matdryck/mat/1.443430-matlust-pa-ett-klick Publicerad 11 september 2010 Bild: Stefan

Läs mer