Innovationer för nya jobb och hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innovationer för nya jobb och hållbar utveckling"

Transkript

1 Socialdemokraterna Innovationer för nya jobb och hållbar utveckling RAPPORT

2 2 (46) Förord Sverige är idag ett av världens mest öppna, exportberoende och innovativa länder. I den stenhårda internationella konkurrensen kan och ska vi aldrig hävda oss med låga löner, lägre kompetens eller med gårdagens teknik. Istället måste fokus riktas mot hur vi kan fortsätta att ligga i framkant med nya affärsidéer, ökad produktivitet, höjd kompetens, utveckling av nya varor och tjänster och fortsatt vidareförädling av råvaror. Vi kan med tilltro till vår egen förmåga bygga ett starkt Sverige och samtidigt bidra till en hållbar värld. Vi får inte missa de möjligheter som omställningen till ett hållbart samhälle innebär för svenska företag och svenska arbetstillfällen. Vi behöver många fler jobb i Sverige, arbetstillfällen som också tillgodoser behovet av hållbar utveckling. Vi socialdemokrater vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Ett samhälle där vår livskvalitet ökar utan att vi minskar våra barn och barnbarns möjligheter till ett gott liv genom att tära på gemensamma resurser. För att vi ska klara detta krävs solidaritet mellan människor och mellan länder men också mellan generationer. Mot bakgrund av behovet av hållbar utveckling presenterar vi i denna rapport politik för fler innovationer, ökad konkurrenskraft och nya jobb i Sverige. Våra förslag handlar om hur vi ska kunna stärka Sveriges förmåga till innovationer. Det är viktigt, inte minst för alla entreprenörer och företag som arbetar med hållbar utveckling. Arbetet med rapporten har letts av en styrgrupp från den socialdemokratiska riksdagsgruppen där Matilda Ernkrans, Jennie Nilsson, Ingela Nylund Watz, Thomas Strand och Anders Ygeman har ingått. Styrgruppens ordförande har varit Mikael Damberg, gruppledare för socialdemokraterna i riksdagen. Stefan Löfven Partiordförande

3 3 (46) Innehållsförteckning Sammanfattning Hållbar utveckling nästa stora exportframgång? Sverige en öppen ekonomi Svensk export över tid varor, tjänster och både och Sveriges viktigaste exportmarknader Några nationella och globala framtidsutmaningar för hållbar utveckling Effektivare energianvändning Smarta transporter och logistiklösningar Hållbar samhällsbyggnad och stadsplanering Nya produkter förutsätter fungerande modeller för riskdelning Några svenska och internationella exempel på strategisk samverkan Svenska styrkor ur ett hållbart innovations- och tillväxtperspektiv Betydande generella satsningar på forskning och utveckling Innovationsklimatet för cleantech i globalt perspektiv Lång erfarenhet och högt kunnande i förnybar energi Hållbara städer God tillgång till testmiljöer för hållbara varor och tjänster Högt kunnande inom transporter, fordon och infrastruktur Områden där Sverige behöver utvecklas den svenska paradoxen Offentlig upphandling av innovationer Riskkapitalförsörjningen i tidiga skeden Inkubatorerna Patentskyddet för små och medelstora företag Förslag för fler hållbara innovationer och starkare konkurrenskraft Upphandling av hållbara innovationer insatsområden i en nationell strategi Marknadskompletterande riskkapitalfonder för hållbar utveckling Kapitalförstärkta inkubatorprogram Ny patentintrångsförsäkring för bättre patentskydd för små och medelstora företag...42 Referenser...43

4 4 (46) Sammanfattning Vi socialdemokrater vill bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Vi har allt att vinna på en sådan politik. Vi behöver fler jobb i Sverige, nya jobb som också bidrar till hållbar utveckling. Det pågår ett green race i världen. För att Sverige ska stå starkt och hänga med i utvecklingen behöver vi ha höga ambitioner för hållbar utveckling och nya innovativa klimatlösningar. Då skapas förutsättningar att också utveckla nya produkter och tjänster för export på den globala marknaden. Det innebär nya jobb i Sverige samtidigt som miljövinsterna är stora. Innovationer framhålls ofta som vägen mot ett hållbart samhälle genom att de utgör länken mellan miljömål och kommersialisering av nya varor och tjänster. Sverige är ett av världens mest öppna, innovativa och konkurrenskraftiga länder. Globalisering i kombination med växande behov av omställning för hållbar utveckling skapar därmed stora möjligheter för Sverige och svenska företag. I denna rapport presenterar vi en politik för fler innovationer, ökad konkurrenskraft och nya jobb i Sverige inriktad mot hållbar utveckling. Våra förslag handlar om hur vi ska kunna stärka vår nationella förmåga till innovationer, och därmed vår konkurrenskraft, genom en bred och strategisk samverkan där olika aktörer och företrädare ingår och där staten tar sin del av ansvaret. Värdet av den svenska exporten motsvarar idag halva BNP. Sverige utmärker sig av en stark produktivitetstillväxt i den konkurrensutsatta delen av ekonomin. Samtidigt är beroendet av ett relativt begränsat antal företag stort. Våra viktigaste exportländer finns, med undantag av USA, i vårt närområde och i övriga Europa. En bestående nedgång i ekonomisk aktivitet i Europa får därmed direkt konsekvenser för efterfrågan på svenska varor och tjänster. Vi behöver minska vår sårbarhet och öka vår aktivitet på tillväxtmarknader i Asien, delar av Sydamerika och Afrika, regioner som präglas av hög ekonomisk tillväxt, urbanisering och befolkningsökning, efterfrågan på ny miljöteknik och hållbara systemlösningar. Klimatutmaningen kommer att få stor bäring på energianvändningen globalt, på transporter och logistik och på hur vi på ett hållbart sätt planerar, bygger och renoverar våra växande urbana områden.

5 5 (46) Här står Sverige relativt starkt rustat. Vår långa erfarenhet av förnybar energi, betydande satsningar på FoU, tillgången till testmiljöer och tillverkare med stark internationell förankring och hög teknologisk kompetens utgör sådana styrkor som vi kan ta till vara och fortsätta att utveckla. Nu finns dock tecken på att drivkrafterna för nya miljöteknikinnovationer är större i flera andra länder. De länder som hamnar i topp vad gäller gynnsamma drivkrafter för nya miljötekniska innovationer är Danmark, Finland, Tyskland och Sydkorea tätt följt av Kina och Indien. Sverige placerar sig här först på en tionde plats. Det är en signal om att Sverige på sikt riskerar att komma ut sämre i en tuff global konkurrens. Vi ser också att andra länder gör omfattande förnybara investeringar in energisektorn. Förra året fördubblades till exempel mängden installerad solcellsel i världen, en utveckling som inte finns någon motsvarighet till i Sverige. En internationell jämförelse visar att de länder som avsätter stora resurser och politiskt främjar innovationer inom miljöteknik också belönas med fler växande och kommersialiserade cleantechföretag. Många anser att Sverige bör kunna få högre utväxling i form av kommersiella varor och tjänster av de resurser som läggs ner på FoU. Den svenska innovationsparadoxen är ett begrepp. Vi vill fortsätta stärka Sveriges innovativa kraft och därmed skapa förutsättningar för långsiktig konkurrenskraft och fler jobb. För detta föreslår vi följande insatser. Offentlig upphandling av innovationer Årligen upphandlas varor och tjänster av stat, kommun och landsting till ett värde som har uppskattats till mellan 480 och 580 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen är alltså av en betydande omfattning. Innovationsupphandling som företeelse förekommer dock sällan idag, vare sig i stat, kommun eller landsting. Innovationsupphandling har definierats som upphandling av i förväg okända lösningar på ett problem eller ett behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad. Det behövs en nationell strategi för innovationsupphandling, initierad på hög politisk nivå. Ett viktigt syfte är att få till stånd så kallade förkommersiella upphandlingar, det vill säga upphandling av utvecklingsinsatser av en produkt eller en systemlösning fram till kommersialisering. I en förkommersiell upphandling ingår vanligtvis förstudie, prototyp och testserie. Statliga myndigheter och aktörer som identifieras inom ramen för strategin skulle i ökad utsträckning kunna genomföra förkommersiella upphandlingar som tillgodoser krav utifrån behov av hållbar utveckling som går utöver vad som ligger inom den upphandlande myndighetens eller enhetens eget ansvarsområde.

6 6 (46) Vi föreslår att en ny lagstiftning om förkommersiell upphandling snarast möjligt införs i Sverige. Detta för att öka rättssäkerheten för leverantörer och skapa tydligare förutsättningar kring vilka EU-rättsliga principer som måste beaktas i samband med förkommersiell upphandling. Detta bedömer vi som en viktig förutsättning för att upphandlingen av innovationer ska kunna öka. Vi föreslår att områdena smarta elnät, transporter/infrastruktur respektive hållbara städer blir föremål för strategisk samverkan på initiativ av regeringen i syfte att få till stånd förkommersiella upphandlingar med målet att utveckla nya hållbara produkter och systemlösningar. Den statliga upphandlingen omfattar cirka 120 miljarder kronor varje år. Statliga myndigheter och aktörer som identifieras inom ramen för strategin skulle i ökad utsträckning kunna genomföra förkommersiella upphandlingar som tillgodoser krav utifrån behov av hållbar utveckling som går utöver vad som ligger inom den upphandlande myndighetens eller enhetens eget ansvarsområde. Vi föreslår en process där statliga myndigheter får i uppdrag att bidra till nya innovationer genom statlig innovationsupphandling. Sådan upphandling ska kunna tillgodose samhälleliga behov som går utöver de myndighetsspecifika, exempelvis högre utsläppskrav för ämnen skadliga för klimat och miljö. Riskkapitalförsörjning i tidiga skeden Det finns brister vad gäller riskkapitalförsörjning i tidiga skeden. Samtidigt finns god tillgång till statligt riskkapital, som till betydande del inte nyttjas idag. Väsentligt är också att tillföra kompetens till nyföretagande, inte bara finansiella resurser. Vi föreslår att det inrättas en marknadskompletterade investeringsfond med inriktning mot hållbara investeringar byggd på statlig och privat samfinansiering. Staten bör undvika att föreskriva bestämda branschinriktningar då dessa naturligt prövas av de institutionella placerarna. Istället bör den strategiska samverkan ske inom ett så brett område som möjligt. Staten blir en katalysator för det nya fondsystemet genom att omdisponera tillgängliga statliga medel för riskkapitalförsörjning. Ett liknande förslag har presenterats av IVA, Kungl.IngenjörsVetenskapsAkademien. Kapitalförstärkta inkubatorprogram Med hjälp av inkubatorer kan fler innovativa idéer omsättas till kommersiella företag. Idag finns inget särskilt statligt finansieringsstöd till företag inom inkubatorer, något som prövats med goda resultat i andra länder med ambitiösa inkubatorprogram. Vad många efterlyst är också kompletterande stöd från erfarna affärsutvecklare.

7 7 (46) Vi föreslår en ny modell för statlig riskkapitalförsörjning till företag kopplade till inkubatorer. Syftet bör vara att omvandla innovativa idéer som ännu anses för riskfyllda och befinner sig i ett för tidigt skede för att få finansiering från enbart privata investerare till företag som befinner sig i ett uppstartskede. Målet bör vara att företagen efter tiden inom inkubatorn ska bli kapabla att erhålla privat finansiering och fungera utan statligt stöd. Återbetalning av statligt stöd ska ske från de företag inom inkubatorn som genererar intäkter. Den nya modellen finansieras genom att tillgängliga medel för riskkapitalförsörjning omdisponeras. Patentskyddet för små och medelstora företag Små och medelstora företag har idag begränsade möjligheter att försvara sig vid patentintrång. De privata försäkringslösningar som finns idag tillhandahåller inget fullgott skydd. Det betyder att företagens möjligheter att fullt ut kunna exploatera sina idéer och göra dem kommersiellt gångbara reduceras. Vi föreslår att Patent- och registreringsverket (PRV) får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en bättre fungerande frivillig privat försäkring mot patentintrång.

8 8 (46) 1. Hållbar utveckling nästa stora exportframgång? Att ställa om till ett hållbart samhälle är en utmaning som Sverige delar med övriga världen. Det pågår ett green race i världen. För att Sverige ska stå starkt och hänga med i utvecklingen behöver vi ha höga ambitioner för hållbar utveckling och nya innovativa klimatlösningar. Då skapas förutsättningar att också utveckla nya produkter och tjänster för export på en global marknad. Det innebär nya jobb i Sverige samtidigt som miljövinsterna är stora. EU-kommissionen har redovisat att på bara fem år har antalet arbetstillfällen inom området förnybar energi ökat från till jobb. Att påskynda renoveringar och bygga energieffektivare har också en stor jobbskapande potential. Innovationer framhålls ofta som vägen mot ett hållbart samhälle genom att utgöra länken mellan miljömål och kommersialisering av nya varor och tjänster. De företag och länder som finner de nya och effektiva lösningarna för att minska miljöbelastningen och minskat fossil- och energiberoende kommer att stå bäst rustade i en tid då priserna på fossila bränslen och annan energi successivt stiger samtidigt som de klimatpåverkande utsläppen måste minska. 1.1 Sverige en öppen ekonomi Det svenska välståndet vilar i hög utsträckning på att Sverige som litet land är en ekonomi öppen mot omvärlden. Den svenska exporten har över tid inneburit jobb och ökad sysselsättning och stärkt möjligheterna att investera i den svenska välfärden. Sverige anses idag vara en av världens mest internationaliserade ekonomier. För ett land som Sverige innebär den ökande globaliseringen stora möjligheter men också utmaningar. Den internationella handeln ger förutsättningar för att varor och tjänster produceras där de bästa förutsättningarna finns. Kapitalet söker sig dit där marknaden har det bästa att erbjuda. Det kan exempelvis gälla varor till ett visst pris eller kvalitet eller tjänster med visst kunskapsinnehåll. Globaliseringen och den internationella handeln leder till att drivkrafterna för att utveckla ny teknik, ny kunskap och innovativa lösningar och idéer stärks. Utbudet av

9 9 (46) varor och tjänster växer och produktionen blir mer effektiv, och med rätt styrmedel även hållbar. Under förutsättning att handel sker på jämlika och rättvisa villkor innebär det att såväl de exporterande som importerande länderna har betydande fördelar av en ökad handel. Men globaliseringen innebär givetvis även att den internationella konkurrensen ökar. För länder som Sverige med liten hemmamarknad blir exportberoendet högt. Och då investeringar och produktion av varor och tjänster rör sig fritt så kommer de som söker låga löner och skatter och oreglerad arbetsmiljö aldrig att välja Sverige. Att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor är därför inte möjligt, det finns många länder som alltid kommer att bjuda under. Det ställer höga krav på Sverige och svenska företags förmåga att stärka sina konkurrensfördelar, öka kunnandet och ligga i framkant i utvecklingen av nya varor och tjänster. Traditionellt sett har ekonomisk tillväxt drivits av investeringar i produktionsfaktorerna arbete och kapital. En global trend numera är dock att investeringar ökar i immateriella tillgångar som forskning och utveckling, databaser och kompetens och att detta får allt större betydelse för tillväxten. Sveriges starka industriella bas, en relativt välutbildad befolkning samt vår internationellt uppmärksammade goda förmåga till omställning under de två senaste decenniernas mycket intensiva globalisering gör att det finns all anledning att vara optimistisk kring Sveriges möjligheter att hävda sig i en allt hårdare global konkurrens. Sverige anses idag vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. 1 Tillväxten i flera OECD-länder, däribland Sverige, är idag till stor del relaterad till innovation. På företagsnivå visar data att företag som systematiskt investerar i innovation har högre omsättning, lön, vinst och förädlingsvärde per sysselsatt än företag som inte gör detta. 2 Innovationer har tidigare varit starkt förknippade med varuproduktion. Under senare tid har innovationsrelaterade aktiviteter inom även icke-teknologiska områden kommit att uppmärksammas allt mer. En innovation måste innehålla någon slags nyhet. Den kan utgå från nya tekniska landvinningar, men den kan också innebära metoder som förbättrar marknadsföring, nya affärsmodeller eller nya och effektivare organisationsstrukturer. 1 Tillväxtverket.2011.Internationalisering i svenska små och medelstora företag. 2 Ds 2011:17 Sveriges företagande och konkurrenskraft. Näringsdepartementet.

10 10 (46) 1.2 Svensk export över tid varor, tjänster och både och Den svenska utrikeshandeln och exporten har ökat kraftigt över tid. Mellan åren ökade både exporten och importen dubbelt så snabbt som BNP. Utrikeshandeln ökade särskilt starkt under perioden mellan åren Idag motsvarar den svenska exporten cirka 50 procent av BNP och har därmed en mycket stor betydelse för den svenska ekonomin och vårt välstånd. Även om den svenska utrikeshandeln och exporten har ökat har Sveriges marknadsandel av världens varuexport minskat kraftigt sedan 1970-talet. De svenska marknadsandelarna faller dessutom snabbare än i jämförbara länder i vår omvärld. 3 En förklaring till att de svenska andelarna minskar är givetvis att den totala globala handelsvolymen ökat, inte minst beroende på den ökade exporten från BRICländerna. 4 Att allt fler länder bidrar till världshandeln innebär att den svenska exporten har kunnat öka även om vår andel av marknaden minskat. Det finns anledning att noga följa hur den svenska exporten utvecklar sig. Den svaga utvecklingen på den europeiska marknaden påverkar de svenska exportvolymerna. På övriga världsmarknaden är förändringarna relativt små vilket kan förklaras med att Sveriges exportandelar på dessa marknader redan är relativt begränsade. 5 Det faktum att framgångsrika storföretag historiskt har stått för en stor del av de svenska exportframgångarna får också genomslag i exportutvecklingen då dessa företag i större utsträckning producerar sina exportvaror utanför Sverige. De svenska storföretagen, det vill säga företag med över 249 anställda, står fortfarande för en majoritet av den svenska varuexporten. Trots att de små och medelstora företagen utgör 99,9 procent av den svenska företagsstocken och svarar för en ökande andel av förädlingsvärdet och av antalet sysselsatta i Sverige, står dessa endast för cirka 40 procent av varuexporten. Sverige har hittills varit en vinnare i globaliseringen. Sveriges överskott i utrikeshandeln de senaste 20 åren uppgår till över 3000 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att den norska oljefonden är värd ca 4000 miljarder kronor. Överskottet i handeln har sedan 2006 dock sjunkit och verkar nu plana ut. 3 Edling, Jan Agenda för Sverige. 4 Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China), fyra stora, snabbt växande tillväxtmarknader. Termen myntades i en rapport från investmentbanken Goldman Sachs Numera räknas även Sydafrika till de så kallade BRICS-länderna. 5 SOU 2008:90. Svensk export och internationalisering utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande.

11 11 (46) Trots varuexportens fortsatta dominans är det tydligt att Sverige de senaste decennierna går i riktning mot att vara ett mer tjänstexporterande land. Sedan 2002 har den svenska tjänsteexporten ökat markant och Sverige har haft en snabbare utveckling av tjänsteexporten jämfört med många andra länder. Under de senaste tio åren har tjänsteexportens betydelse för utrikeshandeln stärkts medan varuexportens andel av BNP minskat. Även mätt i marknadsandelar växer den svenska tjänsteexporten. 6 En viktig förklaring är att tillverkningsindustrins tjänsteexport har ökat snabbt. Med en såld vara i botten säljer företagen allt mer kringtjänster. Tjänsteexporten fördelat på branschtillhörighet visar att tillverkningsindustrin står för en betydande andel av exporten av tjänster, cirka 30 procent. Industriföretagen levererar således i allt större utsträckning koncept som innehåller både varu- och tjänsteprodukter i form av service, underhåll och utbildning med mera. Genom att leverera tjänster med högt kunskapsinnehåll ökar värdet av varuprodukterna och konkurrenskraften stärks. Tillverkningsindustrins tjänsteexport ökar dessutom snabbare än tjänstenäringarnas tjänster. Ett exempel på detta är exporten av miljötekniktjänster. 7 Tjänsteexporten har under mindre än två decennier gått från stort negativt handelsnetto till att starkt bidra till Sveriges BNP. Sedan 2002 visar tjänstebalansen ett överskott. Sveriges ekonomi bygger på stark industri, som dock blir allt mer beroende av att till sina varor knyta nya tjänster för att öka värdet på det man säljer. Trots tjänsteexportens snabba tillväxt är varuexporten fortfarande mer än dubbelt så stor sett till bruttoflöden. 1.3 Sveriges viktigaste exportmarknader En paradox med den moderna internationella ekonomin är att de viktigaste handelsrelationerna ofta finns i det egna närområdet. Våra viktigaste exportländer finns, med undantag av USA, i vårt närområde och i övriga Europa. Över 70 procent av Sveriges varuexport går till Europa. Det är endast ett fåtal storföretag som har hela världen som sin marknad. 6 Ds 2011:17 Sveriges företagande och konkurrenskraft. Näringsdepartementet. 7 Exportrådet Tjänsteexporten Den snabbast växande sektorn i svensk ekonomi.

12 12 (46) Det finns all anledning att tro att dagens stora exportframgångar kommer att spela en fortsatt viktig roll för det svenska välståndet även framöver. Samtidigt innebär beroendet av ett fåtal stora industriföretag en sårbarhet för den svenska ekonomin. Även det faktum att utrikeshandeln är riktad mot marknader vars tillväxt stannat av påverkar de svenska exportförutsättningarna framöver. Konkurrensen från tillväxtländerna ökar alltjämt. Tillväxtländerna har de senaste åren investerat stora resurser på kunskapsutveckling och innovation vilket gör att ländernas utveckling av varor och tjänster med hög kunskapsintensitet nu går fort. 8 8 Tillväxtverket Internationalisering i svenska små och medelstora företag.

13 13 (46) 2. Några nationella och globala framtidsutmaningar för hållbar utveckling Världens länder är överens om att utsläppsminskningar behövs för att undvika farliga klimatförändringar. Klimatforskarna som samlas i FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att industriländerna måste minska utsläppen med procent till 2020 och att de globala utsläppen måste börja minska, istället för att öka som idag, för att världen ska undvika en temperaturhöjning på mer än två grader. Utsläppen måste halveras till 2050 och upphöra innan Några globala mål för utsläppsminskningar finns ännu inte. De internationella förhandlingarna har lett fram till att senast 2015 ska ett avtal vara klart som ska börja gälla När världens länder nyligen samlades i Rio de Jainero för att diskutera hur man bättre kan ta hänsyn till miljö- och klimateffekternas ekonomiska konsekvenser blev många besvikna över resultatet. Om världssamfundet, EU och enskilda stater i större utsträckning kunde beräkna de kostnader som miljö- och klimatskadlig verksamhet medför skulle detta fungera pådrivande för ny teknik och hållbara innovationer. EU har satt ett mål om att minska klimatutsläppen med 20 procent till 2020 jämfört med 1990 och med procent till Kraften i globala målsättningar ska inte underskattas då de utgör en drivkraft för hållbar omställning och framtagande av nya lösningar. Vi socialdemokrater menar dessutom att EU bör höja sina ambitioner och därmed också höja målet till 30 procent. Den svenska riksdagen har beslutat om 40 procents minskning i Sverige i de sektorer som inte styrs av EU:s utsläppshandel. Världens länder har enats om att minska utarmningen av biologisk mångfald på planeten och att hejda utrotningen av arter. Antalet arter minskar snabbt. Vår existens är beroende av ekosystem som i sin tur inte kan fungera utan en biologisk mångfald. Arterna är systemens skydd, eller resiliens, mot snabba förändringar av till exempel klimatet. 2.1 Effektivare energianvändning Klimatutmaningen är också en energiutmaning. Den svenska basindustrin är i stort behov av el samtidigt som elanvändningen inom exempelvis transportsektorn väntas öka. Det är viktigt att säkra en god tillgång på el producerad till låga kostnader, då

14 14 (46) priset på fossila utsläpp och fossila bränslen väntas stiga. Detta är en viktig förutsättning för att den svenska industrin ska fortsätta att skapa jobb och bidra till hållbar tillväxt och för att transportsektorn ska kunna minska sina klimatutsläpp. Vi måste förbruka mindre energi och använda nya alternativa bränslen. Det finns en stor potential i att minska elanvändningen hos hushållen genom minskad elförbrukning inom vitvaror, hemelektronik och hushållsmaskiner. Därmed kan elenergi frigöras till andra sektorer. Utvecklingen av smarta elnät kommer att få ökad betydelse för framtidens energianvändning. Genom ett intelligent elsystem blir det möjligt för hushållen att styra användningen av el till de tider då tillgången på el är som störst och elen är som billigast. Hushållsmaskiner kan på så vis slås av och på genom signaler i elnäten. Det finns också en stor potential att genom ny teknik minska förlusterna i elnätet. Samtidig som vi blir alltmer beroende av el i nya tillämpningsområden kommer allt mer elenergi att komma från förnybara källor. Den förnybara elproduktionen kommer från mindre lokala enheter, vilket innebär att produktionen kommer att bli mer diversifierad med variationer i elleveransen till nätet som följd. Detta ställer krav på reglerkraft, men även på utveckling av lagringsmöjligheter i nätet. Genom lagring i större noder hos den stora elintensiva industrin eller i mindre kvartersvisa lagringspunkter, kan lokalt producerad el lagras tills dess det är lämpligt att sälja. Detta är särskilt viktigt för utbyggnaden av förnybara energikällor som vindkraft. Det finns stora möjligheter till energieffektivisering i Sverige hos såväl hushåll som industri och andra näringar. Idag släpps värme från industrins maskiner och datorer ut utan att tas tillvara. Värmen i kontorslokaler från datorer och lampor kan utnyttjas genom modern byggteknik. Genom att ta tillvara på spillenergi kan energin utnyttjas effektivare. På så sätt kan viktiga energieffektiviseringar göras. Bostäder och service står för cirka 40 procent av den totala slutliga energianvändningen i Sverige. Genom att minska energianvändningen i denna sektor kan miljövinster göras, samtidigt som energikostnaderna minskar. Genom en effektivare uppvärmning och minskat energiläckage kan kvarvarande olja och kol fasas ut ur fjärrvärmesystemen. Gamla villapannor och direktverkande el kan ersättas med moderna hållbara uppvärmningsformer. De omfattande renoveringsbehov som finns i det bostadsbestånd som uppfördes under rekordåren utgör en unik möjlighet att nu göra viktiga klimat- och energiinvesteringar. Fastigheterna är runt 50 år gamla och det är rimligt att anta att det kommer att ta lika lång tid innan husen står inför en lika omfattande renovering.

15 15 (46) Den upprustning som planeras för kommande år är således en unik möjlighet att göra viktiga investeringar för att minska Sveriges påverkan på klimatet. 2.2 Smarta transporter och logistiklösningar Transportsektorn svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Lagstiftare i alla delar av världen väntas successivt skärpa kraven på fordonstillverkarna när det gäller energieffektivitet och alternativa bränslen, vilket kommer att öka efterfrågan på hållbara transporter. Sjöfarten kommer troligtvis snart att ingå i EU:s utsläppshandel. Mycket tyder på att världen redan kan ha passerat det som kallas Peak Oil. Priset på olja förväntas fortsätta öka vilket påverkar de sektorer som idag är beroende av fossilt bränsle, framför allt transportsektorn och uppvärmningen av bostäder. Slutsatserna från Oljekommissionen från 2005 får anses som framsynta. Arbetet måste fortsätta, med fokus på såväl ökad energieffektivitet som ökad användning av alternativa bränslen. Det finns god anledning att ha ett brett perspektiv på hållbara transporter som omfattar såväl tågindustri, kommersiella fordon, sjöfart, flyg, personbilar, hållbara biobränslen, lättare material och möjligheter till transportslagsövergripande transporter. Med fokus på att dra nytta av varje transportslags fördelar och använda rätt transportslag i logistikkedjans och persontransporternas alla delar stärks kapaciteten, samtidigt som miljöpåverkan minskas. 2.3 Hållbar samhällsbyggnad och stadsplanering Runt om i världen pågår en kraftig urbanisering. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer. Bara i Kina beräknas cirka 15 miljoner människor per år flytta in till städerna. 9 Detta ställer givetvis ökade krav på hållbara samhällslösningar. Sverige är redan idag ledande inom hållbar stadsutveckling. Det handlar om att utveckla systemen kring energi, avfall, vatten och avlopp men även planering av transporter, handelscentra och boendemiljöer. De svenska metoderna och systemen för insamling av förpackningar och kompostavfall är redan en exportframgång. Sverige delar behovet av att modernisera och ställa om äldre bostadsbestånd med många andra länder. Det kräver såväl nyinvesteringar i fastigheterna som i 9 Regeringen Strategi för utveckling och export av miljöteknik

16 16 (46) boendemiljön. Fysiska brister behöver byggas bort och områden moderniseras. Fastigheterna behöver rustas upp, energianvändningen minska och inomhusklimatet förbättras. Behovet av att ta tillvara på mark i attraktiva lägen nära kommunikationer och arbetsplatser blir allt viktigare. Det kräver nya lösningar för samhällsbyggandet. Geografisk utspridningen av våra städer ökar behovet av personbilstrafik i ett samhälle vars politiska inriktning är kollektivtrafiklösningar. Sådana lösningar behöver därför utvecklas som uppfyller behoven av kortare lokala resor. Samtidigt finns det även behov av att utveckla teknologi och lösningar för hållbara individuella transporter.

17 17 (46) 3. Nya produkter förutsätter fungerande modeller för riskdelning Ett gott innovationsklimat förutsätter ett fungerande system för att hantera och fördela de risker som är förknippade med utveckling av ny teknik och nya varor och tjänster. Att som köpare efterfråga lösningar som ännu inte finns på marknaden innebär med nödvändighet en risk, eftersom det som levereras kanske inte kommer att fungera som det var tänkt, inte kommer att kunna levereras i tid eller visar sig bli avsevärt dyrare än beräknat. För nya produkter och tjänster saknas per definition erfarenhet. Risktagandet kan dock också resultera i stora vinster, i de fall en ny produkt svarar mot väsentliga behov för vilka det hittills saknats bra lösningar. Inom miljöområdet finns många exempel på sådana otillfredsställda behov, inte minst i ett globalt perspektiv. För den som utvecklar nya produkter ligger det naturligtvis en risk i att de tekniska eller andra lösningar som valts inte håller vad de lovat. Utveckling av nya produkter är alltid förknippad med kostnader av olika slag. Därför är det rationellt för ett företag att endast utveckla nya produkter när detta verkligen krävs. Det kan exempelvis vara svårt för ett företag att hantera en försäljningsrisk, det vill säga att det saknas avsättning för en ny vara eller tjänst när denna väl är utvecklad. I Storbritannien har det utvecklats en form av efterfrågestyrd upphandling, FCP (Forward Commitment Procurement) där myndigheter signalerar vad man är beredd att köpa i framtiden genom att de kommunicerar sina framtida behov av varor och tjänster gentemot marknaden. Det medför en trygghet för leverantörerna av nya varor och tjänster, eftersom dessa kan räkna med att det finns en marknad för de nya produkterna när dessa väl är testade och klara. 10 Företag är mer benägna att investera givet att en sådan trygghet är på plats. Användare inom offentlig sektor kan på så sätt underlätta för privata investeringar genom att de säkerställer en marknad för de nya produkterna. Att på så sätt förbinda sig för en viss köpvolym inom en viss tidsram givet att produkten uppfyller vissa av det offentliga uppställda krav kan alltså medverka till att de risker som ligger i introduktionen av en innovation blir hanterliga. Det ökar därmed sannolikheten för att nya produkter introduceras på marknaden. Med nya varor och tjänster följer nya arbetstillfällen och eventuellt också starkare konkurrenskraft och nya möjligheter till export. 10 SOU 2010:56. Innovationsupphandling.

18 18 (46) En tydligare strategisk samverkan i Sverige mellan det offentliga, näringslivet och forskarvärlden skulle på olika sätt kunna främja intressanta forskningsområden liksom kommersialisering av forskningsresultat. Ett sätt för staten att stödja utvecklingen av nya verksamheter kan utgöras av skattemässiga förändringar som ökar tillgången till riskkapital i tidiga skeden i form av så kallat kompetent kapital. Ett annat sätt för staten, kommunerna och landstingen att dela och sprida risk i samband med utveckling av nya produkter kan utgöras av så kallad innovationsupphandling. Innovationsupphandling har definierats som upphandling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem eller behov för vilka det ibland ännu inte har etablerats någon marknad. 3.1 Några svenska och internationella exempel på strategisk samverkan En betydande del av förra seklet kännetecknades i Sverige av ett nära förhållande mellan vissa upphandlande myndigheter och vissa privata företag. En nära relation mellan beställare som även var nyttjare av produkterna och leverantörer ledde till teknikutveckling och kommersialisering av produkter som gjorde att företag utvecklades och även kunde exportera produkterna utanför Sverige. Klassiska exempel är ASEA:s samarbete med Vattenfallsverket respektive Statens Järnvägar med elgenerering och elkraftöverföring respektive ellok och tranformatorer som resultat. LM Ericssons samverkan med Televerket med telefonisystem, telefonväxlar och kablar är ett annat. Redan i början av förra seklet ledde Lotsverkets beställning till AGA att utveckla gasteknik för obemannade fyrar till att AGA snabbt blev världsledande tillverkare av fyrbelysning. Tekniken byggde på en svensk innovation, Gustav Dahléns klippventil från 1906, genom vilken gasförbrukningen i fyrarna minskade med 90 procent. Ett exempel från senare tid är NUTEKs verksamhet från 1980-talet med så kallad katalytisk teknikupphandling av energibesparande teknik, som ännu bedrivs vid Energimyndigheten. Med katalytisk upphandling avses en process där en offentlig myndighet väljer ut en eller flera produkter eller tjänster som har vissa av myndigheten särskilt efterfrågade egenskaper i syfte att skapa eller öka efterfrågan på dessa produkter eller tjänster. Myndigheten har sedan en längre tid sett som sin uppgift att medverka till spridning av ny energieffektiv teknik, inte bara till utveckling av sådan.

19 19 (46) I många länder har innovationsfrågorna definierats som centrala för att stärka ländernas komparativa fördelar i en hård internationell konkurrens. Som en del i detta arbete har ett flertal länder under de senaste åren skapat olika former av forsknings- och innovationsråd. Utformningen av råden skiljer sig åt mellan länderna men gemensamt är huvuduppgiften att samla aktörer för att samordna/koordinera insatser/finansiering och strategier för innovation. 11 Formerna för rådens arbete varierar liksom rådens sammansättning. Vanligt är dock att råden samlar representanter från såväl akademi, näringsliv, fackförbund som politiska företrädare. Flera länder har valt att utse regeringschefen som ordförande för råden för att därmed lyfta innovationsfrågorna till högsta politiska nivå. Exempel på sådana länder är Finland, Kina, Japan, Sydkorea och Taiwan. I andra länder som Sydkorea, Tyskland, Indien och Kanada har man valt en snarlik organisation där råden istället rapporterar direkt till regeringschefen. Vidare har man i länder som Finland, Nederländerna, Schweiz, Israel, Sydkorea och Taiwan även skapat formella koordineringsenheter mellan ministrar och departement för att därmed bättre samordna insatserna kring forskning och innovation. 11 Riksdagens utredningstjänst. Forsknings- och innovationsråd. Dnr 2012:893.

20 20 (46) 4. Svenska styrkor ur ett hållbart innovations- och tillväxtperspektiv 4.1 Betydande generella satsningar på forskning och utveckling EU har i sin strategi Europa 2020 satt upp ökade investeringar i FoU som ett av fem prioriterade mål. Målet som anges är att investeringarna i FoU ska uppgå till 3 procent av BNP. 12 Sverige hade enligt statistik från OECD högst total FoU-intensitet av undersökta länder 2001 men passerades 2008 av Finland. 13 Länder som Japan, Korea, Danmark, Schweiz och Tyskland låg långt efter Sverige 2001 men har under perioden närmat sig Sverige i snabb takt. Sverige har sedan sin toppnotering 2001 minskat sin FoUintensitet med drygt en halv procentenhet, vilket är den största minskningen av de undersökta länderna. Sverige ligger dock fortfarande högt vad gäller FoU-satsningar. År 2009 intog Sverige andra plats i jämförelse med 22 andra OECD-länder. Tillsammans med Danmark intar Sverige en tätposition när det gäller FoU-satsningar inom högskolor och universitet. Länder som Danmark, Finland, Nederländerna och Schweiz, vilka placerade sig strax före eller efter Sverige när det gällde satsningar på FoU inom universitet och högskolor, har sedan 2001 ökat sina satsningar i snabbare takt än Sverige. Sedan 2005 är det dock bara Danmark som av dessa länder haft en större ökning än Sverige. Svenska näringslivets satsningar på FoU som andel av BNP låg på tredje plats inom OECD Andelen har minskat kraftigt sedan dess, vilket förklarar att den totala FoU-intensiteten i Sverige har gått ned. FoU-verksamheten i de flesta länder är i hög grad koncentrerad till stora företag. I Sverige utfördes 2007 knappt 82 procent av näringslivets FoU av stora företag med över 249 anställda. I 30 undersökta OECD-länder 2008 utgick direkta FoU-stöd till företagssektorn i samtliga länder och i 21 av de 30 länderna fanns dessutom någon form av indirekt stöd. Det svenska FoU-stödet till näringslivet ligger i nivå med medianlandet inom OECD och utgörs i sin helhet av direkt stöd. De länder inom OECD som ger mer stöd till FoU-satsningar inom näringslivet använder sig alla av både indirekt och 12 Siffror i detta avsnitt är i huvudsak baserad på Ds 2011:17. Sveriges företagande och konkurrenskraft. Näringsdepartementet. 13 Med total FoU-intensitet avses ett lands samlade resurser till FoU inom såväl universitet och högskolor som i näringslivet i förhållande till BNP.

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

Energi- och miljöteknik

Energi- och miljöteknik pressinformation november 2013 Energi- och miljöteknik symbio city Det svenska erbjudandet inom energi- och miljöteknik står sig starkt i global konkurrens. Med teknik och kompetens i världsklass har Sverige

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt Björn Wahlström Mariehamn, 27.8.2010 En bakgrund STVs och IVAs energiprojekt energi får ett modernt samhälle att fungera våra energisystem belastar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Från miljörätt till miljöhett

Från miljörätt till miljöhett Från miljörätt till miljöhett - så blir Sverige bäst på miljöteknik juli 2008 www.centerpartiet.se Inledning Centerpartiets vision är ett grönt, modernt och öppet samhälle som präglas av liberala värderingar.

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Handlingsalternativ för att ge bättre villkor för Sveriges näringsliv och industriföretag

Handlingsalternativ för att ge bättre villkor för Sveriges näringsliv och industriföretag Handlingsalternativ för att ge bättre villkor för Sveriges näringsliv och industriföretag Sveriges näringsliv och industriföretag är inget särintresse tvärtom utgör företagen en förutsättning för allas

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer