Jobbet i bemanningsbranschen

Transkript

1 Jobbet i bemanningsbranschen en studie av de bemanningsanställdas situation 2009/2010

2 Innehåll Jobbet i bemanningsbranschen 4 1. Vem jobbar i bemanningsbranschen? 4 2. Metod Vägen in till jobbet som bemanningskonsult På jobbet som bemanningskonsult Generellt om bemanningsjobbet 19 Källor 21 sid 3

3 Jobbet i bemanningsbranschen I denna studie har totalt anställda på sammanlagt 59 bemanningsföretag deltagit. De anställda har besvarat en enkät som skickades ut via företagen i början av december Det är den mest omfattande studie av de bemanningsanställdas situation som gjorts i Sverige. En motsvarande studie har gjorts på den finländska arbetsmarknaden i flera år. 1 Även i andra europeiska länder görs kontinuerligt studier av de som jobbar i bemanningsbranschen. 2 Gemensamt för dessa studier är att de ofta visar på andra sidor av bemanningsjobbet än de gängse mytliknande bilder som ofta målas upp helt utan grund i genomförda studier eller offentlig statistik. Ibland läser vi att bemanningsjobb vare sig är fasta eller ens riktiga jobb. Mest diskuteras lägre kvalificerade jobb. Ofta påstås att anställda i bemanningsföretag jobbar enligt andra regelverk än andra anställda på arbetsmarknaden. Detta fastän jobben är reglerade i kollektivavtal inom såväl tjänstemanna-, akademiker- som LO-områdena. Sådana påståenden förvånar ofta såväl de som jobbar i bemanningsföretag som de som driver dem. Därför har vi sett det som angeläget att även ta tempen på de bemanningsanställda på den svenska arbetsmarknaden och därmed bidra till att nyansera debatten. Denna studie är genomförd av Synovate på uppdrag av arbetsgivar- och branschorganisationen Bemanningsföretagen. Vi behandlar mer ingående hur studien genomförts i kapitel 2. Metod. Låt oss här inledningsvis redogöra för några av studiens resultat i kortfattad punktform. 1. Närmare hälften av de bemanningsanställda är under 29 år. Men de äldre arbetstagarna lyser inte heller med sin frånvaro. En tredjedel är år gamla. Därtill är närmare en femtedel över 45 år. 2. Könsfördelningen i branschen har förändrats under 2000-talet. Från stark kvinnodominans till allt fler män. 3. Jobb i privat sektor är vanligast, även om jobb i andra sektorer i dag utgör en tredjedel av jobben. 4. Största delen av de anställda är tjänstemän och akademiker och mindre än en tredjedel är verksamma inom något LO-område. 5. Kontors- och administrationsjobben är fortfarande de vanligaste, även om akademikerjobb inom it, ekonomi och juridik tillkommit i snabb takt. Därtill är jobben inom industri och lager en förhållandevis stor andel. 6. Hälften av de anställda har akademisk examen och något mindre andel har gymnasieexamen. 7. De allra flesta jobbar heltid och har jobbat mer än två år i branschen. 8. Innan bemanningsjobbet var man i huvudsak arbetslös, studerade eller hade fast jobb hos annan arbetsgivare. 9. Till fördelarna med bemanningsjobb ses att man med en anställning kan få erfarenhet från en mängd arbetsplatser och möjligheter att själv välja arbetstid och arbetsplats. 10. De flesta har fått jobbet via internetkanaler samt vänner och bekanta. Nästan ingen har fått jobb genom tidningsannons, skola eller arbetsförmedling. 11. Nästan hälften har fått jobbet inom en (1) vecka efter att de kontaktat bemanningsföretaget. 12. De bemanningsanställda är mycket nöjda med hur de bemöts av kundföretagens anställda och chefer. De känner sig välkomna. 13. Det förekommer rörlighet mellan bemanningsföretag och kundföretag. Mer än var tionde har tackat nej till jobberbjudande från kunden. Hälften skulle tacka ja till fast jobb hos kunden. 14. Bemanningsanställda vänder sig i första hand direkt till arbetsgivaren i frågor gällande arbetsförhållanden. I mindre utsträckning föreligger behov av facklig kontakt

4 15. Var femte bemanningskonsult har fått utbildning mer än två dagar det senaste året, drygt var tionde en dag, medan drygt hälften inte fått utbildning det senaste året. Över hälften anger att de kunnat utnyttja och utveckla sin kompetens. 16. Mer än hälften av de bemanningsanställda kan rekommendera bemanningsjobb för sina vänner och bekanta. Den sista punkten är intressant ur ett allmännare arbetsmarknadsperspektiv. För precis som forskningen säger: Merparten av jobben på arbetsmarknaden får individer via sina sociala nätverk. Det är därför så många jobbar i bemanningsföretag i dag, de har fått jobbet rekommenderat av sina vänner och bekanta. Henrik Bäckström, fil dr, docent Förbundsdirektör Bemanningsföretagen Maj

5 1. Vem jobbar i bemanningsbranschen? Inledningsvis gör vi en genomgång av undersökningsresultaten avseende profilen på de anställda som medverkar i denna studie. Det handlar då om: ålder (1.1), kön (1.2), sektor (1.3), avtalsområde (1.4), yrkesområde (1.5), utbildning (1.6), veckoarbetstid (1.7), tid i branschen (1.8) samt tidigare sysselsättning (1.9). Dessa faktorer finns också studerade för samtliga anställda i branschen i flera andra studier som det löpande refereras till. 1.1 Ålder I föreliggande studie har respondenterna åldersfördelning enligt figur 1 nedan. En större andel anställda (42 procent) är under 29 år. Detta gäller också för alla anställda i branschen (Andersson Joona & Wadensjö 2004; 2010). Ett annat sätt att uttrycka åldersfördelningen är att konstatera att gruppen under 29 år (42 procent) är lika stor som gruppen år (44 procent). Gruppen över 60 år är endast 3 procent. -29 år 30-44år år Respondenter fördelat på ålder 14% 31% 42% För många unga är jobb i bemanningsbranschen en språngbräda ut i arbetslivet. Man skaffar sig arbetslivserfarenhet. Inte alltid inom sin egen utbildning, men många är också de som ordnar praktisk erfarenhet inom sitt eget gebit. Nästa stora grupp är de personer som är i åldern år. De utgör 31 procent av de anställda i denna studie. Denna stora grupp glöms ofta bort i den offentliga debatten. Antingen fokuseras ungas jobb i bemanningsföretag eller så diskuteras gärna senior eller veteranuthyrning. Den tredjedel som är i årsåldern borde studeras i större omfattning. I Svenskt Näringslivs lönestatistik över alla bemanningsanställda är denna grupp ännu något större (+8 procent). Därtill är i denna undersökning hela 14 procent i åldern år. Gruppen över 60 år utgör endast 3 procent av de anställda. Det handlar ofta om personer som avslutat sitt ordinarie arbete, men som gärna fortsätter jobba. Inte nödvändigtvis 8-17, måndag till fredag, utan snarare mera oregelbundet sett över dagen, veckan och året. Ofta har dessa seniorer en specialkompetens som kommer väl till pass i olika projekt. Inför den kommande generationsväxlingen på hela arbetsmarknaden kommer säkerligen efterfrågan på seniorers kunskap och kompetens att öka avsevärt. I synnerhet när det gäller inhyrning i syfte att säkra kontinuitet på arbetsplatser. 60+ år 3% Ej svar 10% SYNOVATE 2010 FIG. 1 Figur 1. Respondenter fördelat på ålder I jämförelse med hela arbetsmarknaden är bemanningsbranschens åldersfördelning annorlunda: 10 procent är unga, mer än hälften i 30/40 årsåldern och en femtedel över 55. I bemanningsbranschen återfinns en tonvikt på de yngre. Samtidigt får vi inte glömma att nästan hälften av de anställda är över 30 år. Det är många unga som jobbar i bemanningsföretag, allt i från heltidsstuderande till unga som avslutat studier (antingen gymnasie- eller högskolestudier) och som jobbar heltid. 6

6 1.2 Kön I den bok om branschen Hyrt går hem som Anders Johnson skrivit (Informationsförlaget 2010) får vi följa bemanningsbranschens utveckling sedan sent 1800-tal. Dominansen av kvinnor har varit uppenbar under hela 1900-talet. Skrivbyråer, stenografjourer och sekreterarassistans har grundats, drivits och bemannats av kvinnor. Många av dagens storföretag har sin bakgrund i dessa skrivbyråer. Respondenter fördelat på kön 1.3 Respondenter fördelat på sektor i ekonomin Majoriteten (67 procent) av de tillfrågade anger att de jobbar i privat sektor. Denna sektor är och har varit den största i ett längre perspektiv (figur 3). Till skillnad mot offentlig sektor som traditionellt haft en större möjlighet att övervintra konjunktursvängningar än till exempel den exportberoende industrin. Över åren har dock arbetsgivarna inom offentlig sektor också successivt övergått till att nyttja bemanningsbranschens tjänster. Att hyra in personal har blivit en naturlig del av offentliga arbetsgivares vardag. 2% 38% Män Kvinnor Ej svar Respondenter fördelat på privat resp. offentlig sektor 60% 13% Privat sektor Offentlig sektor Vet ej 20% SYNOVATE 2010 FIG. 2 67% Figur 2. Respondenter fördelat på kön I vår studie (figur 2) uppgår andelen kvinnor till 60 procent (Andersson Joona & Wadensjö, 2004; 2010 visar på 58 procent i början av 2000-talet). I ett längre perspektiv har alltså könsskillnaderna minskat från en situation karaktäriserad av total kvinnlig dominans. I en färsk studie har könsfördelningen för hela branschen passerat 50/50 och männen utgör nu en liten övervikt (Andersson Joona & Wadensjö, 2004; 2010). En intressant faktor i detta sammanhang är det kollektivavtal med förbunden inom LO som slöts I och med detta avtal började männen sitt intåg i branschen eftersom det är främst inom de mansdominerade LO-förbunden som åtminstone hittills uthyrning sker. Vi skall inte heller glömma den ständigt ökande akademikeruthyrningen som tagit fart på senare år. Hyr en ekonomichef, socialchef eller vd! kan man ofta läsa i tidningsannonserna i dag. SYNOVATE 2010 FIG. 3 Figur 3 Respondenter fördelat på privat respektive offentlig sektor Andelen arbetande inom den offentliga sektorn anges här vara 20 procent. En del av dessa återfinns idag inom vården som uthyrda läkare, sjuksköterskor och vårdbiträden, men också som tjänstemän hos många kommuner och statliga myndigheter. Sedan flera år tillbaka upphandlar Arbetsförmedlingen omfattande personalinhyrningstjänster av bemannings företag som myndigheter och organisationer inom hela statliga sektorn kan använda sig av. Tilläggas bör att det inte alltid är helt lätt för den bemanningsanställde att ange inom vilken sektor arbetet utförs över tiden. Som redovisningsekonom kan man jobba i alla 7

7 sektorer på arbetsmarknaden. Samma sak gäller för lagerarbetaren. Vem som äger det specifika lagret: systembolaget, kooperationen, ICA eller en myndighet är ej avgörande för den uthyrde. Respondenter fördelat på avtalsområde På vilket avtalsområde är du anställd? Arbetare/LO-avtalet 20% Det faktum att 13 procent anger att de inte vet i vilken sektor de utför arbetet är därmed inte förvånande. Många uthyrda rör sig över en mängd sektorer när de jobbar i branschens företag. Tjänsteman/akademiker Vårdförbundet Läkarförbundet Annat 1% 3% 3% 53% 1.4 Respondenter fördelat på avtalsområde 20% I enlighet med branschens och Svenskt Näringslivs statistik utgör andelen anställda inom LO-områdena knappt 30 procent och tjänstemän och akademiker 70 procent. Denna fördelning är också intressant ur ett europeiskt perspektiv där huvudregeln är uthyrning inom lägre kvalificerade yrken och mindre del gäller tjänstemän med chefspositioner. I Sverige hyrs till och med chefer inom offentlig förvaltning och privat näringsliv ut. I figur 4 nedan framgår att av respondenterna anger 20 procent sig som arbetande inom LO-området. Drygt hälften säger sig vara tjänstemän och akademiker. Därtill har vi anställda som jobbar inom vårdsektorn (4 procent). Därtill anger en femtedel att de inte vet inom vilket avtalsområde de jobbar. Så är det troligtvis för många anställda på hela arbetsmarknaden i dag. Om man jobbar i en hotellreception eller i receptionen på en mässa tillhör man olika avtalsområden även om jobbet är detsamma. På många håll inom industrin har gränsen mellan traditionella arbetarjobb och tjänstemannajobb flutit samman. I arbetslivet används också termen medarbetare. Inom statlig sektor gör man inte en åtskillnad mellan arbetare och tjänstemän. SYNOVATE 2010 FIG. 4 Figur 4. Respondenter fördelat på avtalsområde I denna undersökning speglar ändå svaren den formella indelning mellan arbetare och tjänstemän som finns. Detta förhållande är också synnerligen viktigt i denna studie där vi kan konstatera att de resultat som redovisas längre fram inte innebär signifikanta skillnader i svaren mellan arbetare och tjänstemän. Vi återkommer till de situationer där det framkommit skillnader längre fram i rapporten. 1.5 Respondenter fördelat på yrkesområde Yrkesområde är en av de huvudsakliga kategorierna som i branschstatistiken följs upp varje kvartal sedan mitten av 1990-talet och även i den årligt återkommande branschrapporten. Fördelningen i denna studie följer i stor utsträckning den fördelningen. I figur 5 nedan åskådliggörs att flest anställda återfinns inom kontor och administration (40 procent). Detta yrkesområde är branschens kärnområde sedan ett sekel tillbaka (Johnson, 2010). Det finns sålunda anledning att anta att en större del av de 20 procent som svarat Vet ej skulle klassas som tjänstemän/akademiker. 8

8 Respondenter fördelat på yrkesområde I vilket eller vilka av följande yrkesområden har du arbetat som bemanningskonsult? Av figur 6 framgår att nära hälften har studier på universitet och högskola bakom sig. En nästan lika stor hälft har avklarat gymnasiet. Endast 4 procent har grundskola som bas. Pedagogik 3% Ekonomi/Finans 21% IT 12% Kontor/Administration Teknik Telefoni/Callcenter Hälso- och Sjukvård 9% 6% 15% 40% Respondenter fördelat på utbildning Högsta formella utbildning Bygg 3% Lager/Logistik 22% Industri/Tillverkning 17% Försäljning Marknadsföring/Information 9% 9% Grundskola/folkskola 4% Hotell, restaurang, turism Övrigt 3% 2% 10% Gymnasium Universitet/högskola 39% 47% Annan högre utbildning 8% SYNOVATE 2010 FIG. 5 1% Figur 5. Respondenter fördelat på yrkesområde Andra stora administrativa tjänstemannaområden är ekonomi/finans (21 procent), it (12 procent), telefoni/callcenter (15 procent), försäljning och marknadsföring/information (9 procent vardera). Många bemanningsanställda går mellan liknande yrkesområden och därmed blir gränsdragningarna inte alltid helt glasklara. Beträffande LO-jobb noteras 22 procent inom lager/logistik och 17 procent inom industri/tillverkning. Även här är gränsen flytande. Figur 6. Respondenter fördelat på utbildning SYNOVATE 2010 FIG. 6 Utbildningsnivån bland de anställda i denna studie följer mönstret för samtliga anställda. Generellt gäller för anställda i branschen att drygt 40 procent har eftergymnasial utbildning och knappt hälften har gymnasieutbildning och något fler (11 procent) har förgymnasial utbildning (Andersson Joona & Wadensjö, 2004; 2010) Till de mindre yrkesområdena hör bygg (3 procent), pedagogik (3 procent) samt hotell, restaurang och turism (3 procent). I en separat grupp återfinner vi anställda som utför sitt jobb inom vårdsektorn (6 procent). Sammantaget visar fördelningen i denna studie, precis som i branschstatisktiken, att tjänstemannajobben är flest, följt av klassiska LO-jobb. Bemanningsanställda återfinns inom de flesta yrkesområden på arbetsmarknaden, såväl ute på verklighetens arbetsplatser generellt som i denna studie. 1.7 Respondenter fördelat på arbetstid Andelen deltidsanställda i branschen är förhållandevis liten. Från offentlig statistik (SCB), Svenskt Näringslivs statistik och siffror från offentlig sektor (Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) kan vi konstatera att fördelningen av deltidsanställda varierar stort på svensk arbetsmarknad. I kommuner är andelen 30 procent, i landsting 20 procent, i näringslivet 14 procent, staten 8 procent och i bemanningsbranschen 4 procent. 1.6 Respondenter fördelat på utbildning Som tidigare konstaterats är tjänstemanna- och akademikerjobben i majoritet i den svenska bemanningsbranschen. Bland respondenterna i denna studie bekräftas detta förhållande när de svarat på frågan om formell utbildning. 9

9 Av figur 7 nedan framgår att den absoluta majoriteten anställda i studien jobbar heltid (69 procent) och att en del (8 procent) vid tiden för tillfället saknade uppdrag. Dessa personer är med stor sannolikhet heltidsanställda som erhöll garantilön då denna studie genomfördes. Tid som bemanningskonsult Hur länge har du arbetat som bemanningskonsult? Mindre än en månad 4% 1 6 månader 24% Respondenter fördelat på arbetstid 7 12 månader 1 2 år 13% 21% Hur många timmar per vecka arbetar du som bemanningskonsult? Mer än 2 år 37% 10 timmar eller mindre timmar 7% 9% timmar 5% SYNOVATE 2010 FIG timmar 69% För tillfället har jag inget arbete/uppdrag/projekt 8% Figur 8. Tid som bemanningskonsult Figur 7. Respondenter fördelat på arbetstid SYNOVATE 2010 FIG. 7 Resterande jobbade färre timmar än 30, 20 respektive 10 i veckan. Hit hör de personer som enligt kollektivavtalen har annan huvudsaklig sysselsättning (studier, pension) och som av denna anledning jobbar färre timmar i veckan. I dessa grupper återfinner vi även vårdpersonal som oftast har sin huvudsakliga anställning hos landsting eller annan vårdarbetsgivare. 1.8 Tid som bemanningskonsult I denna undersökning kan vi konstatera att bemanningskonsulternas tid i branschen (figur 8) kan åskådliggöras i termer av tre grupper. Detta gäller förstås vid tillfället för studiens genomförande. Drygt en tredjedel har jobbat i branschen längre tid än två år. En tredjedel har jobbat omkring ett år. Den sista tredjedelen har varit verksamma under ett halvt år. Att jobba i branschens företag kan sålunda göras på olika sikt. De som stannar längre tid satsar långsiktigt på bemanningsjobbet, medan andra ser det som en genomfart till andra jobb. Ytterligare en annan grupp använder branschen som en inkörsport till arbetsmarknaden. Dessa variationer av tid som bemanningskonsult visar på de möjligheter som branschen erbjuder personer i olika skeden av karriären. Därmed är också branschens företag en viktig kugge i det stora arbetsmarknadsmaskineriet. 1.9 Sysselsättning innan arbetet som bemanningskonsult De arbetande i branschen kommer från många olika håll (resultat i linje med Andersson Joona & Wadensjö, 2004; 2010). I denna studie har flest, en tredjedel, kommit från arbetslöshet (figur 9). Men många kommer också från en tillsvidareanställning (18 procent), liksom från studier (20 procent). Vägarna in i bemanningsbranschen är sålunda flera och skiljer sig antagligen inte från så många andra sektorer och branscher. Intressant är dock att så stor del omedelbart innan anställning som bemanningskonsult hade varit arbetslösa eller hade haft ett fast jobb hos annan arbetsgivare. 10

10 Sysselsättning innan arbetet som bemanningskonsult Omedelbart innan jag började arbeta som bemanningskonsult... Var jag arbetslös Var jag uppsagd, men ännu inte arbetslös 6% 29% Riskerade jag att bli arbetslös 2% Var jag tillsvidareanställd Hade jag en tidsbegränsad anställning Var jag utomlands 3% 11% 18% Studerade jag 20% Var jag föräldraledig 2% Var jag långtidssjukskriven 0% Annat 6% SYNOVATE 2010 FIG. 9 Figur 9. Sysselsättning innan arbetet som bemanningskonsult 1.10 Sammanfattning Vi har i detta inledande kapitel redogjort för och analyserat vem som jobbar i branschen och ett antal arbetsrelaterade aspekter. Vi har därtill jämfört respondenterna med arbetande i branschen generellt. På samtliga punkter (ålder, kön, sektor, avtalsområde, yrkesområde, utbildning, veckoarbetstid, tid i branschen samt tidigare sysselsättning) finner vi god överensstämmelse, även om vissa avvikelser förekommer. Tydligast är sambanden gällande ålder, kön, avtalsområde, yrkesområde, utbildning och tidigare sysselsättning. Flera av dessa variabler finns också studerade för samtliga anställda i bemanningsbranschen (Andersson Joona & Wadensjö, 2004; 2010) Sammantaget utgör dock respondenterna en trovärdig representativ grupp av de anställda. 11

11 2. Metod Vid tidpunkten för studien var ca anställda i branschen och enkäten skickades ut till 298 företag, som framgår av figur 10. För att den här typen av urval och metod skall kunna ses som representativ måste ett antal kriterier vara uppfyllda. De företag som skickar ut enkäten till sina anställda måste vara representativa för de företag som inte skickar ut enkäten och på motsvarande sätt måste de anställda som svarar på enkäten vara representativa för de som inte svarar på enkäten. Vid den genomgång av karaktäristika för de anställda som svarat på enkäten, som vi redogjorde för i kapitel 1, kan vi konstatera att de i de flesta avseenden motsvarar de som andra källor kommit fram till gäller för samtliga anställda i branschen. Det gäller vetenskapliga studier (Andersson Joona & Wadensjö (2004; 2010), myndighetsrapporter från Arbetsförmedlingen (2008), Svenskt Näringslivs lönestatistik (2008), bemanningsbranschens egen kvartals- och årsstatistik (HUI: Bemanningsindikatorn ) samt studier på europeisk nivå från EU-myndigheten European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (2006) och den europeiska branschorganisationen Eurociett (2009). Vi har även tagit del av de studier som andra partsorganisationer gjort; Unionens studie (2007) och Teknikföretagens två rapporter (2007; 2009). Om undersökningen Undersökningen har genomförts med ett sk bekvämlighetsurval som innebär att Bemanningsföretagen bett sina medlemsföretag att skicka ut ett introduktionsmail samt en länk till undersöknin gen till sina anställda. Fältarbetet pågick mellan den 2/ och 13/ Då Bemanningsföretagen saknat tillgång till register om de anställda i medlemsföretagen har denna urvalsmetod varit den enda möjliga. Den finländska motsvarigheten till Bemanningsföretagen har under flera år genomfört motsvarande undersökningar med hjälp av denna metod vilket också har varit en faktor vid metodval. För att bekvämlighetsurval av den här typen ska kunna ses som representativt måste ett antal krav vara uppfyllda: de företag som skickar ut enkäten till sina anställda måste vara representativa för de företag som inte väljer att skicka ut enkäten de anställda som svarar på enkäten måste vara representativa för de som inte svarar på enkäten Enkäten skickades ut till 298 företag. Bemanningsföretagen uppskattar att det sammanlagt finns ca anställda bemanningskonsulter på dessa företag. Totalt har personer på sammanlagt 59 företag svarat. Svarsfrekvensen uppgår utifrån detta till ca 10 procent. Vid jämförelse med statistik från Andersson & Wadensjö från 2002, Svenskt Näringslivs lönestatistik från 2008 och statistik från Eurociett från 2009 finner vi vissa jämförelsetal som visar på överens stämmelse med undersökningsresultatet. SYNOVATE 2010 FIG. 10 Figur 10. Om undersökningen När det gäller de 59 företag som deltagit kan vi konstatera att de stora företagen deltagit, men även flera medelstora samt slutligen ett antal små. Det tiotal stora företag som dominerar branschen både vad gäller antal anställda och omsättning ingår alltså i studien, liksom ett 40-tal mellanstora och små bemanningsföretag. För att ytterliga stärka reliabiliteten i resultaten hade det varit önskvärt att ha tillgång till register över de anställda i företagen eller att ha erhållit en högre svarsfrekvens än de 10 procent som nu är fallet. Som konstaterats i kapitel 1 är överensstämmelsen stark mellan de som deltagit och de branschövergripande siffror som finns att tillgå. Detta gör att branschen bedömer att representativiteten i undersökningsresultaten är så pass stark att studien ger en intressant och relevant bild av hur de anställda bedömer sitt arbete och förhållanden kring det

12 3. Vägen in till jobbet som bemanningskonsult Denna del av undersökningen följer den blivande bemanningskonsultens första steg. Vägen in, helt enkelt. Vi behandlar anledningen till bemanningsjobbet, vägen in samt hur lång tid det tog att få jobbet. Även anledningar som extrainkomster, möjlighet till önskad ledighet i längre perioder och att själv välja arbetstid och arbetsplats har angetts. Alla dessa behov och flera därtill framgår av figur Anledning att vara bemanningskonsult Den stereotypa och gängse bilden av ett jobb och en arbetande är starkt fastetsad i det allmänna medvetandet: Utbilda dig, tag examen, finn en arbetsplats och stanna där till pensionen. Jobba där 8-17, måndag till fredag och fira julafton 24 december. Denna bild har aldrig varit sann. Det har alltid funnits en mängd variationer i arbetslivet. En del har jobbat annorlunda tider, många har jobbat som kringresande, många har jobbat för sin egen firma, många har bytt arbetsgivare med mera. Vård, utrikeshandel, transporter, gruvdrift med mera har helt enkelt krävt det. På 1950-talet ansågs rörlighet vara ett så stort problem att staten, LO, TCO och SAF gemensamt gick ut i kampanjen Hoppa inte från jobb till jobb om hoppjerkan. (Anders Johnson, 2010, s 140) 3.2 Vägen in i branschen I det inledande kapitlet (1.9) visade vi vilken tidigare sysselsättning dagens bemanningsanställda har haft. På frågan Hur blev du intresserad av att arbeta som bemanningskonsult? framkom en mängd varianter. Flera svarsalternativ var möjliga. Vägen till bemanningskonsult Hur blev du intresserad av att arbeta som bemanningskonsult? Jag såg en tidningsannons Jag såg en annons på nätet Jag skickade in en öppen förfrågan med posten/på nätet Jag surfade på en jobbsajt Såg annons på Platsbanken (Arbetsförmedlingen) Genom vänner Genom skola/utbildning Arbetsförmedlingen rekommenderade det Annat 3% 4% 6% 9% 10% 19% 23% 23% 28% 26% Anledning att vara bemanningskonsult Jag arbetar som bemanningskonsult därför att Fler svar möjliga SYNOVATE 2010 FIG. 12 Figur 12. Vägen till bemanningskonsult Jag kan själv välja arbetstid och arbetsplats Jag vill ibland ha ledigt i längre perioder Jag vill se olika arbetsplatser och skaffa mångsidig arbetserfarenhet Jag får högre lön eller andra förmåner som jag inte skulle få annars Jag vill ha extrainkomster 7% 13% 18% 20% 43% En gemensam nämnare är internet. 28 procent såg annons på nätet. 26 procent såg annons på platsbanken. 23 procent surfade på jobbsajter. Jag vill inte ha en heltidsanställning 8% Arbete som bemanningskonsult är lättare att få än annat arbete Jag skulle ha förlorat min A-kassa om jag inte hade tagit jobbet Annan anledning, vilken? 3% 10% 21% 40% En annan viktig kanal var vänner (23 procent). Detta förhållande stärks också av forskning som visat att största delen av jobben fås genom det sociala nätverket (Granowetter 1974). SYNOVATE 2010 FIG. 11 Figur 11. Anledningen att vara bemanningskonsult Ytterligare bör noteras att de traditionella källorna: tidningsannons, skolan och arbetsförmedlingen hade använts av väldigt få. I denna studie har vi efterfrågat anledningen till att vara bemanningskonsult (figur 11). Flera svar har varit möjliga. Att se olika arbetsplatser och skaffa mångsidig arbetserfarenhet har nära hälften angett som anledning. Nästan lika många menar att det är lättare att få jobb i bemanningsbranschen än på andra håll. Ett förhållande som verifieras nedan gällande hur snabbt man fått jobb i branschens företag. 13

13 3.3 Tid till jobb hos bemanningsföretag Efter att ha bestämt sig för bemanningsjobb och fått jobb är det intressant att veta hur lång tid det tog att få jobbet. Rent allmänt sägs att tillsättning av lediga tjänster ofta tar lång tid. Den som anställer skall fastställa kompetensprofil, välja annonseringskanaler, sålla ansökningar, testa de sökande och slutligen välja en person för det lediga jobbet. I vissa fall, till exempel inom offentlig sektor, kan formella krav ytterligare spä på rekryteringsprocessens längd. När det gäller att komma i jobb som bemanningskonsult är processerna snabba. Nära hälften angav att de fick jobb inom en vecka. En tiondel till och med samma dag. Inom en månad hade 65 procent jobb. Hur lång tid tog det att få jobb? Jag fick arbete hos bemanningsföretaget Samma dag som jag tog kontakt 9% Inom tre dagar 11% Inom en vecka: 40% Inom en vecka 20% Inom två veckor 16% Inom en månad 19% Inom två månader 7% Efter mer än två månader 8% 10% SYNOVATE 2010 FIG. 13 Figur 13. Hur lång tid tog det att få jobb? I en bransch där företagens kärnverksamhet är personalförsörjning är det inte märkligt att arbetssökande snabbt kommer i arbete. 14

14 4. På jobbet som bemanningskonsult Som bemanningskonsult, precis som många andra yrkesgrupper som IT-konsulter, resande säljare, installationsmontörer m fl, jobbar man hos en kund och är anställd hos sin arbetsgivare. Därför skall vi här redovisa resultaten kring dessa aspekter: om både kundföretaget och arbetsgivaren bemanningsföretaget. Studien tar även upp förhållandet till den fackliga organisationen. Vi inleder i mera generella termer, med hur det upplevs att jobba som bemanningskonsult. (figur 15). Här kan vi konstatera att nästan alla (90 procent) instämmer i att de närmaste kollegerna hos kunden uppskattar bemanningskonsulten och det jobb som utförs. Motsvarande gäller för kundens arbetsledare. Arbete i kundföretaget Sätt betyg på ditt nuvarande eller senaste uppdrag. Instämmande svar visas 4.1 Att arbeta som bemanningskonsult Här har vi fångat in bemanningskonsultens arbete i branschen. Instämmande svar redovisas. Av figur 14 framgår att 74 procent anger att kundföretaget som arbetsplats är positiv till bemanningskonsulter. Konsulten blir även bemött som en av kundens anställda (73 procent). Att arbeta som bemanningskonsult Instämmande svar visas Jag känner att jag är en del av kundföretagets arbetsgemenskap Kundföretagets arbetsledare uppskattar mig och det arbete jag gör Mina närmaste arbetskamrater i kundföretaget uppskattar mig och mitt arbete Kundföretagets arbetsledare är en bra chef Figur 15. Arbete i kundföretaget SYNOVATE 2010 FIG % 78% 88% 90% Att arbeta som uthyrd känns meningsfullt Tack vare konsultjobbet har jag avancerat i min yrkeskarriär Min erfarenhet av att arbeta som uthyrd har varit mer positivt än väntat På min arbetsplats (hos kundföretaget) är man positiv till bemanningskonsulter Jag tror att hyrarbete kommer att leda till nytt arbete i framtiden 46% 62% 65% 65% 74% Även relationen till kundens arbetsledare som chef fungerar (78 procent), liksom känslan att vara en del av arbetsgemenskapen hos kunden. Kundföretaget har bemött mig som en av deras egna anställda Jag har kunnat utveckla och utnyttja mitt kunnande tack vare arbetet som bemanningskonsult Figur 14. Att arbeta som bemanningskonsult SYNOVATE 2010 FIG. 14 Därtill anges (65 procent) att erfarenheten av att jobba som uthyrd varit mer positivt än väntat och att kompetensen nyttjats och utvecklats (64 procent). Däremot är det färre än hälften som anser att de avancerat i sin yrkeskarriär. Å andra sidan ser många (62 procent) att jobbet kommer att leda till nytt jobb i framtiden. Sammantaget anger konsulterna att konsultjobbet känns meningsfullt och att arbetsgemenskapen hos kunden fungerar. 4.2 Konsulten om kundföretaget Studien fokuserade även lite närmare på jobbet hos kunden 64% 73% Ytterst få förefaller behandlas annorlunda av kunden. Få förefaller därtill få jobba utanför arbetsgemenskapen. Den ibland förekommande bilden av bemanningskonsulten som en b-lagare, enstöring och oönskad gäst kan definitivt förkastas på basen av denna studie. En annan aspekt av att bemanningskonsulten fungerar väl på kundens arbetsplats skulle kunna vara att hon eller han gärna skulle övergå i anställning hos kunden (figur 16). På frågan Skulle du vilja ha en tillsvidareanställning hos ditt nuvarande kundföretag? svarade drygt hälften (55 procent) ja. En fjärde del svarade nej, medan en femtedel inte hade bestämt sig eller inte svarade. Det är relativt vanligt att bemanningskonsulter övergår i anställning hos kunden. Ibland är det en del av affären mellan bemanningsföretaget och kundföretaget. Kunden vill först hyra in, med syfte att anställa senare. Det görs till exempel för att få hjälp med rekryteringen och i stället för att provanställa i egen regi. 15

15 Önskad arbetsgivare Skulle du vilja ha en tillsvidareanställning hos ditt nuvarande kundföretag? 25% 20% 55% Ja Nej Vet ej SYNOVATE 2010 FIG. 16 Som konstaterats finns ett flöde, av olika skäl, mellan anställningar i bemanningsföretag och hos kunden. Dessa processer är intressanta och visar på den rörlighet på arbetsmarknaden som bemanningsföretag ger upphov till. 4.3 Konsulten om bemanningsföretaget Vi övergår nu till att analysera bemanningskonsultens jobb i relation till arbetsgivaren bemanningsföretaget. Figur 18 visar den övergripande bilden. Åsikter om din arbetsgivare, dvs bemanningsföretaget Instämmande svar visas Figur 16. Önskad arbetsgivare Bemanningsföretaget har givit mig tillräcklig info om kundföretaget och mina arbetsuppgifter Bemanningsföretaget har givit mig tillräcklig info om arbetsförhållandena hos kundföretaget 69% 74% En annan aspekt av arbetet hos kunden är huruvida bemanningskonsulten de facto har erbjudits en anställning som man tackat nej till (personer som tackat ja och övergått till anställning på kundföretag har inte fått denna enkät). Jag är nöjd med kommunikationen mellan bemanningsföretaget, kundföretaget och mig själv Mitt bemanningsftg har hanterat löneutb. och annat som rör arbetsförhållanden på ett bra sätt Jag känner att jag är en del av bemanningsföretagets arbetsgemenskap Mitt bemanningsföretag tar hänsyn till mina önskemål då jag erbjuds arbete Mitt bemanningsföretag är ett framgångsrikt och kvalitetsmässigt kunnigt företag i branschen Bemanningsföretaget bryr sig om personalens välbefinnande 54% 58% 69% 79% 75% 68% Av figur 17 framgår att 15 procent av respondenterna har tackat nej till erbjudande om anställning hos kunden. Den största delen, 73 procent har dock inte fått erbjudande. Jag är nöjd med mitt nuvarande bemanningsföretag och vill inte byta till något annat bemanningsföretag SYNOVATE 2010 FIG % Figur 18. Åsikter om din arbetsgivare - bemanningsföretaget Erbjuden tillsvidareanställning Något av de kundföretag som jag varit på har erbjudit mig anställning som jag har tackat nej till. 12% 15% Ja Nej På samtliga påståenden har en majoritet av de anställda svarat instämmande. Starkast gäller det frågor om lönehantering (79 procent), omdömet om bemanningsföretagets kvalitet (75 procent) samt information om kunden och arbetsuppgifterna (74 procent). 73% De flesta instämmer även gällande: personalens välbefinnande (68 procent), nöjdhet med egna bemanningsföretaget (68 procent), kommunikationen (69 procent) och informationen om arbetet hos kunden (69 procent). SYNOVATE 2010 FIG. 17 Figur 17. Erbjuden tillsvidareanställning Av undersökningsmaterialet framgår även att bland åringar är andelen som tackat nej 28 procent. Ytterligare ett kluster utgör faktorer där drygt hälften instämmer: konsulten är en del av bemanningsföretagets arbetsgemenskap (54 procent) och att bemanningsföretaget tar hänsyn till önskemål vid arbetserbjudanden (58 procent). Sammantaget är bemanningskonsulternas åsikter om arbetsgivaren övervägande positiva i studien. En svårighet är 16

16 naturligtvis arbetsgemenskapen hos arbetsgivaren, då man som regel utför arbetet hos kunden. Å andra sidan visade svaren i figurerna 14 och 15 ovan att arbetet och gemenskapen hos kunderna fungerar väl. En annan aspekt av relationen till arbetsgivaren är möjligheten till nya uppdrag. På frågan om bemanningsföretaget kunnat erbjuda nytt uppdrag när tidigare tagit slut svarade 17 procent Ja efter en viss tid, medan en större del (21 procent) menar att det nya uppdraget erhållits snabbt. 14 procent framhåller att så ej varit fallet. Av figur 19 nedan framgår även att nära hälften inte svarat på denna fråga eller inte vet. Möjlighet till nya uppdrag När jag önskat så har bemanningsföretaget kunnat erbjuda mig ett nytt uppdrag efter det att ett tidigare tagit slut. Ja, efter en viss tid Ja, snabbt 17% 21% Av figur 20 framgår respondenternas svar. Närmare en fem tedel har erhållit mer än två dagar under det senaste året, medan en dryg tiondel har fått en dags utbildning. Över hälften (62 procent) svarar att de inte fått någon utbildning alls. I bemanningsbranschen, såsom i många jobb där man omväxlande byter arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsplats, sker utveckling av kompetensen genom on the job learning. En aspekt som forskning kring lärande i arbetet i många år lyft fram som långt viktigare än formella, traditionella kurser (Bäckström & Sandberg 1996; Metall 1985; Ellström 1996) Att växla mellan: olika bankers it-system, fordonstyper på olika transportföretag, administrativa rutiner på olika kontor, redovisningssystem på olika byråer, olika sociala och hierarkiska traditioner inom privat sektor kontra offentlig samt olika kundgrupper medför att bemanningskonsulter tillgodogör sig unika kompetenser. Såväl tekniska, ekonomiska och juridiska som sociala. Nej 14% 49% Utbildning Bemanningsföretaget eller kundföretaget har erbjudit mig utbildning under det senaste året i följande utsträckning. 2 dagar eller mer 18% SYNOVATE 2010 FIG. 19 ½ 1 dag 12% Figur 19. Möjlighet till nya uppdrag Ingen alls 8% 62% Orsakerna till detta förhållande kan vara flera. Den svarande konsulten kan vara ute på sitt första uppdrag och därmed inte ha någon erfarenhet. Konsulten är kanske en student som inte önskar flera uppdrag. För någon som jobbar på mycket långt uppdrag utan tidsbestämning är frågan inte heller relevant. En annan aspekt av arbete är utbildning. I denna studie har vi ställt påståendet: Bemanningsföretaget eller kundföretaget har erbjudit mig utbildning under det senaste året i följande utsträckning. Figur 20. Utbildning SYNOVATE 2010 FIG. 20 Den formella utbildningen har man med sig i bagaget redan när man inleder sitt jobb på bemanningsföretaget. Som framgick i det första kapitlet (1.6) har nära hälften av respondenterna högskoleexamen. Nästan lika många har gymnasieexamen. 17

17 Denna formella utbildning tillsammans med den rika erfarenhet som bemanningsjobbet ger blir en värdefull kombination för bemanningskonsulten och blir därmed naturligtvis nyckeln till att kunderna efterfrågar konsulten. I avsnitt 4.1 (figur 14) angav även 64 procent av bemanningskonsulterna att deras kompetens nyttjas och utvecklas. I synnerhet i bemanningsbranschen är individens kompetens central eftersom det är kompetens som bemanningsföretaget kan sälja till kundföretagen. Studien inkluderar vidare följande påstående gällande arbetsrelaterade frågor: Om jag har behov av att diskutera arbetsförhållandena skulle jag helst diskutera med. Figur 22 visar att respondenterna helst diskuterar direkt med bemanningsföretaget gällande frågor som rör arbetsförhållanden (62 procent). En tiondel vardera diskuterar helst med facket hos kunden respektive bemanningsföretaget. Ytterligare en tiondel önskar inte alls diskutera med någon bland de angivna alternativen. 4.4 Konsulten om facket Förutom relationen till bemanningsföretaget och kundföretaget är bemanningsarbetet reglerat i kollektivavtal med fackförbunden. I studien ingår därför frågor kring hur relationen med facket gestaltar sig i vardagen. Fackliga frågor Om jag har behov av att diskutera arbetsförhållandena skulle jag helst diskutera med Facklig företrädare på kundföretaget 9% Den första frågan lyder: Har du under uthyrningen behövt diskutera arbetsförhållanden med facket?. Av figur 21 framgår att en tiondel har gjort detta, medan en övervägande majoritet (82 procent) inte har haft behov av att göra det. Facklig företrädare på bemanningsföretaget Direkt med bemanningsföretaget Ingen av dem 9% 9% 12% 62% Fackliga frågor Har du under hyrarbetet behövt diskutera arbetsförhållandena med facket? 7% 11% Ja Nej Vet ej SYNOVATE 2010 FIG. 22 Figur 22. Fackliga frågor (2) När det gäller denna fråga framkommer också här en skillnad mellan arbetare och tjänstemän. Bland arbetarna är det något fler som vill diskutera med facket. 82% Sammantaget fungerar arbetsförhållanden i bemanningsbranschen. Uppstår frågor tar de flesta kontakt med bemanningsföretaget för att ordna upp det hela. SYNOVATE 2010 FIG. 21 Figur 21. Fackliga frågor Gällande denna fråga ser vi en liten skillnad mellan arbetare och tjänstemän, då något fler arbetare anger att de har behövt diskutera med sitt fack. I det stora hela visar respondenternas svar på att arbetsförhållanden inte är någon fråga som ger upphov till diskussion och frågetecken. 18

18 5. Generellt om bemanningsjobbet Avslutningsvis redovisar vi några mera generella synpunkter från de svarande. Den första frågan gäller uppfattningen om att jobba som bemanningskonsult i stort. Därpå analyseras lågkonjunkturens betydelse för de bemanningsanställda. Den sista frågan gäller huruvida bemanningsjobb rekommenderas till andra. Arbetsinnehåll och motivation Vad anser du om följande påståenden om ditt arbete som bemanningskonsult? Instämmande svar visas Arbetet motsvarar vad som utlovades Kundföretaget har satt mig in i arbetet tillräckligt 84% 83% 5.1 Uppfattningen om bemanningsarbetet En tredjedel anger sig vara mycket nöjda och närmare hälften ganska nöjda. Majoriteten eller 73 procent kan alltså karaktäriseras som nöjda. Därtill är 15 procent varken nöjda eller missnöjda. Gruppen ganska missnöjd (8 procent) och mycket missnöjd (4 procent) utgör sålunda en minoritet (figur 23). Uppfattningen i stort om att vara bemanningskonsult I stort - hur nöjd är du med innehållet i ditt arbete som bemanningskonsult? 15% 8% 4% 45% 28% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken nöjd eller missnöjd Ganska missnöjd Mycket missnöjd SYNOVATE 2010 FIG. 23 Figur 23. Uppfattningen i stort om att vara bemanningskonsult Studien tar dock ett steg vidare med att låta respondenterna svara på en uppsättning påståenden om arbetet som konsult. Figur 24 redovisar dessa svar. Till de påståenden som erhåller högst grad av instämmande hör: Arbetet motsvarar vad som utlovades och Kundföretaget har satt mig in i arbetet tillräckligt. Båda har över 80 procents instämmande. I samma klass återfinner vi Arbetsuppgifterna sporrar mig att göra mitt bästa. Fler än hälften instämde i Arbetet ger tillräckligt med utmaningar och Arbetet motsvarar mitt yrkeskunnande. Båda drygt 60 procent. Mitt arbete ger tillräckligt med utmaningar Mitt arbete motsvarar mitt yrkeskunnande Jag tror att min lön är på minst samma nivå som kundföretagets egna anställda med motsvarande erfarenhet och utbildning Arbetsuppgifterna sporrar mig att göra mitt bästa Figur 24. Arbetsinnehåll och motivation SYNOVATE 2010 FIG. 24 En tredjedel instämde i påståendet att Jag tror att min lön är minst på samma nivå som kundens anställdas löner med motsvarande erfarenhet och utbildning. Det finns offentlig statistik över löner, men skillnader och variation förekommer ändå i praktiken för individen. När det gäller lön för bemanningsanställda inom LO-området så skall de enligt kollektivavtalet (med samtliga 14 LO-förbund) följa snittet av lönen hos kundens anställda. Men ett medeltal innebär ju alltid rent matematiskt att något värde skall ligga över och någon under. Tjänstemän och akademiker förhandlar själva med bemanningsföretaget om den lön de har för sitt arbete. Precis på samma sätt som tjänstemän och akademiker i andra branscher. 5.2 Konjunkturens betydelse Allmänt känt är att bemanningsföretags verksamhet varierar med svängningar i ekonomisk konjunktur. Därtill är det känt att bemanningsföretag oftast går först ut i lågkonjunktur, men även först in i högkonjunktur. Detta ser man klart i branschens egen statistik (Bemanningsindikatorn och Bemanningsbarometern 2010 Q2). Med anledning av dessa förhållanden och den lågkonjunktur som rådde vid tillfället för genomförandet av denna studie har vi ställt respondenterna inför några påståenden om lågkonjunkturens betydelse (figur 25). 33% 64% 62% 78% 19

19 Lågkonjunkturens betydelse Instämmande svar visas Rekommendera eller inte Jag kan rekommendera arbetet som bemanningskonsult för mina bekanta. Min tro på en varaktig/säker anställning har minskat under det senaste året Jag ser visstidsanställningar som ett bättre sätt att arbeta idag än tidigare 31% 65% 15% Ja Nej Att arbeta som bemanningskonsult är en bra väg att få jobb under lågkonjunkturen Bemanningsföretaget är en bra väg när jag söker arbete eftersom min ansökan finns tillgänglig i flera olika företags sökregister 65% 72% 20% 65% SYNOVATE 2010 FIG. 25 SYNOVATE 2010 FIG. 26 Figur 25. Lågkonjunkturens betydelse Bemanningskonsulterna var mest eniga kring att bemanningsjobbet är en bra väg att få jobb under lågkonjunkturen (72 procent). Nästan lika många (65 procent) instämmer i att bemanningsföretag är en bra väg att söka jobb genom, för att ansökan finns tillgänglig på flera ställen, liksom att tron på en varaktig anställning har minskat under det senaste året. Slutligen anser endast en tredjedel att visstidsanställningar är ett bättre sätt att arbeta än tidigare. Jobb genom bemanningsföretag i osäkra tider visar på ytterligare en av de roller som bemanningsbranschens företag har på arbetsmarknaden. Figur 26. Rekommendera eller inte Bemanningskonsulterna rekommenderar bemanningsjobb för sina bekanta. Långt över hälften (65 procent) skulle göra det. Endast en femtedel skulle inte göra det. Att så många rekommenderar bemanningsjobbet i sin bekantskapskrets är intressant och en bidragande orsak till branschens tillväxt de senaste åren. Forskning har ju länge konstaterat att kring 70 procent av jobben tillsätts genom de sociala nätverken. Det måste ändå ses som ett väldigt gott betyg för branschen. 5.3 Rekommendera eller inte det är frågan Avslutningsvis redovisar vi svaren på påståendet Jag kan rekommendera arbetet som bemanningskonsult för mina bekanta (figur 26). Som tidigare framgått och som även forskning visat ordnas de absolut flesta jobben via människors sociala nätverk och kontakter. 20

20 Källor: Andersson Joona & Wadensjö (2004) Hur fungerar bemanningsbranschen? Uppsala: IFAU. Andersson Joona & Wadensjö (WORKING PAPER 6/2010) Bemanningsbranschen : En bransch i förändring? Teknikföretagen (2006) Teknikföretag och bemanningsföretag. Varför är så många medarbetare inhyrda? Stockholm: Teknikföretagen. Teknikföretagen (2009) Teknikföretag och bemanningspersonal. Stockholm: Teknikföretagen. Arbetsförmedlingen (2008) Anmälda lediga platser till arbetsförmedlingen. Stockholm: Arbetsförmedlingen. Bemanningsbarometern 2010 Q2. Stockholm: Bemanningsföretagen. Bemanningsindikatorn ( ). Stockholm: Handelns Utredningsinstitut, HUI. Bäckström, H & Sandberg T (1996) Utveckling av arbete och kompetens. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Ellström, P-E (1996) Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Granowetter, Mark (1974) Getting A Job: A Study of Contacts and Careers, Cambridge, Mass: Harvard University. Johnson, A (2010) Hyrt går hem Bemanningsbranschens historia. Stockholm: Informationsförlaget. Metall (1985) Det goda arbetet, kongressrapport. Stockholm: Metall. Storrie, D (2006) Temporary work in Europe. Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working conditions. Svenskt Näringslivs lönestatistik (2008). Unionen (2008) Bemanningsbranschen personal som handelsvara. Stockholm: Unionen. 21

21 Best.nr: WS , APRIL Produktion och tryck: Ekotryck Redners AB Box Stockholm