Utredningsuppdrag 15/01 - En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen

Transkript

1 - Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Referens Diarienummer Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/01 - En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/01 - En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen. 2. Landstingsstyrelsen antar införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen. Bakgrund En nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling har utvecklats av 1177 Vårdguiden. Finansiering av arbetet har skett via en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet. Stöd- och behandlingsplattformen ger vårdgivare möjlighet att erbjuda stöd och behandlingar till invånare på ett säkert sätt via webben, som ett komplement till annan behandling. Införandeplanen bygger på att det finns en plattform som möjliggör distributionen av stöd- och behandlingsprogram och detta säkras genom att ansluta sig till den nationella stöd- och behandlingsplattformen. Anslutning sker via 1177 Vårdguiden, som erbjuder ett införandeprogram med utbildning och support. Landstinget deltar i ett införandeprogram anordnat av 1177 Vårdguiden som beräknas avslutas i januari Ett villkor inom ramen för Rehabiliteringsgarantin är att en handlingsplan som beskriver införande av internetbaserad behandling ska lämnas till Försäkringskassan den 31 augusti 2015 för att få ta del av ekonomiska medel. Handlingsplanen är framtagen och inskickad (se bilaga 1) och utgör en del av införandeplanen. Det fortsatta arbetet med införandeplan baseras på den nationella kompetensgruppens bedömning och granskning av stöd- och behandlingsprogram som är lämpade för internetbehandling. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Landstingsfullmäktige ska besluta om vilken patientavgift som ska gälla för behandling via stöd- och behandlingsplattformen. Christina Edward Enhetschef, planeringsenheten Bilagor 1. Införandeplan daterad den 5 augusti Bilaga Bilaga Bilaga 3.

3 Utredningsuppdrag 15/01 En införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen Datum: Version: Dnr:

4 Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården

5 Utredningsuppdrag 15/01 Inledning En nationell plattform för internetbaserat stöd och behandling har utvecklats av 1177 Vårdguiden. Finansiering av arbetet har skett via en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet. Stöd- och behandlingsplattformen (SoB) ger vårdgivare möjlighet att erbjuda stöd och behandlingar till invånare på ett säkert sätt via webben som ett komplement till annan behandling. Exempel på behandlingar via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol och drogproblem. Från och med april 2015 kan landsting och regioner ansluta sig till plattformen. Anslutning sker via 1177 Vårdguiden. Vid uppstart av utredningsuppdraget bildades en lokal projektgrupp i landstinget och en aktivitetsplan skapades. Då alla landsting/regioner befinner sig i samma fas startades under våren en nätverksgrupp i sydöstra sjukvårdsregionen vårdguiden anordnar ett införandeprogram där representanter från landstinget deltar. Programmet startade i maj och beräknas avslutas i januari Sydöstra sjukvårdsregionen deltar gemensamt i det första införandeprogrammet. Under en tid har ett pilotprojekt genomförts i primärvården och psykiatrin där man provat internetbaserade behandlingsprogram för ångest och depression och erfarenheterna från detta projekt har lyfts in i införandeplanen. Landstinget har även valt att genomföra en gemensam upphandling i sydöstra sjukvårdsregionen. Underlag för anbud finns tillgängliga för intresserade företag och anbudstiden sträcker sig till 31 aug. Arbetet med att skriva införandeplanen har med andra ord bedrivits parallellt med arbetet att genomföra planerade aktiviteter. Initialt har fokus varit på behandlingsprogram. En inventering kring vilka områden som skulle vara av intresse att starta med avseende stödprogram har påbörjats. Planering av egenutvecklade stödprogram påbörjas i oktober efter genomförd designerutbildning då kunskap om vilka möjligheter som designverktyget erbjuder finns. 3

6 Utredningsuppdrag 15/01 Mål/syfte Målet är att erbjuda större möjlighet för patienter att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården

7 Utredningsuppdrag 15/01 Planerade åtgärder/aktiviteter Införandeplanen bygger på att det finns en plattform som möjliggör distributionen av stöd- och behandlingsprogram och detta säkras genom att ansluta sig till den nationella stöd- och behandlingsplattformen (SoB). Anslutning till Stöd och behandling sker via 1177 Vårdguiden, som erbjuder ett införandeprogram med utbildning och support. En Handlingsplan inom ramen för Rehabiliteringsgarantin ska lämnas till Försäkringskassa för att få ta del av ekonomiska medel. Handlingsplanen ska beskriva pågående planering och aktiviteter. (se bilaga 1) 5

8 Utredningsuppdrag 15/01 Indikatorer, mätetal Inom ramen för det projekt som bildats finns en aktivitet kring att utforma mätetal. Dessa kommer att utformas med utgångspunkt i målsättningen men även baserat på den nyttoanalys som kommer att genomföras. Aktiviteten finns redovisad i Projektplan SoB. (bilaga 1) Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården anette.aronsson@ltkalmar.se

9 Utredningsuppdrag 15/01 Införandeplan/Tidsplan Införandeplanen är framtagen i samverkan mellan projektgruppen och styrgruppen för internetbaserad KBT-behandling samt i samråd med nätverksgruppen i sydöstra sjukvårdsregionen där även rehabiliteringssamordnare deltar. I redovisad införandeplan finns enbart behandlingsprogram beskrivna. Plan för stödprogram som utvecklas internt i landstinget tas fram under oktober. Utvecklingen av stödprogram kommer ske i nära samråd med kommunikationsenheten och ansvariga för informationen på 1177 i syfte att säkra att rätt information visas på rätt ställe. Införandeplan Behandlingsprogram Program Enhet Diagnos Status Upphandling Utgivare Egen utveckling Utb Behandlingsstart Planerade för införande KBT PV+Psyk Oro Upphandling pg sep-15 KBT PV+Psyk Ångest Upphandling pg sep-15 nov-15 jan-16 KBT PV+Psyk Depression Upphandling pg sep-15 nov-15 jan-16 KBT? Mindfulness? Rehab, PV Smärta Upphandling pg sep-15 vt-16 ht-16 KBT PV+Psyk Sömn Upphandling pg sep-15 vt-16 ht-16 KBT PV+Psyk Stress Upphandling pg sep-15 vt-16 ht-16 Intresse identifierat Alkoholscreening hitta pilot Spelberoende hitta pilot Utredning efterfrågas Bulimia nervosa IBS (Irritable bowel syndrome) OCD (Obsessive Compulsive Disorder) Paniksyndrom Social fobi Tinnitus En aktivitet inom ramen för projektet syftar till att ta fram ett regelverk för verksamheter som önskar ansluta sig/nyttja ett behandlingsprogram på SoB. Regelverket är tänkt som ett stöd i den verksamhetsutveckling som krävs för att införa ett nytt internetbaserat arbetssätt. Det ska men även stödja kommande planering för utveckling och förvaltning av landstingets program på stöd- och behandlingsplattformen. Regelverket belyser följande rubriker/områden: 1 Inledning och/eller bakgrund 2 Regler för att ansluta 3 Verksamhetsutveckling 3.1 Nyttoanalys 3.2 Riskanalys 3.3 Kompetensförsörjning 3.4 Verksamhetens arbetssätt/processer 4 Upphandling 5 Patientinvolvering 6 Dokumentation och uppföljning Regelverket kommer att fastställas 31oktober 2015 av styrgruppen. 7

10 Utredningsuppdrag 15/01 Ansvar och samverkan Projektgruppens arbete pågår till februari 2016 då överlämning till förvaltning sker. Förvaltningsgruppen för gemensam vårdprocess fungerar i dagsläget som styrgrupp och under hösten ska en förvaltningsplan för 2016 tas fram i samråd med projekt och förvaltning. Denna plan kommer ligga till grund för fortsatt arbete med att införa nya program. Ett krav för att ansluta till SoB är att landstinget utser lokala roller/funktioner för drift och utveckling. Dessa har utsetts och medverkar i 1177 vårdguidens införandeprogram för att ansluta till plattformen. (bilaga 2) Roller och funktioner för drift och utveckling kommer fortsatt krävas även efter införandeprogrammets avslutning. En regional samverkansgrupp är bildad i Sydöstra sjukvårdsregionen i syfte att stötta varandra i arbetet och även kunna genomföra en del aktiviteter gemensamt. Under sommaren 2015 pågår en gemensam upphandling av behandlingsprogram inom sex identifierade områden som i tidsplanen redovisas under Planerade för införande. Samverkan med utredningsuppdrag 15/06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna sker fortlöpande. Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården anette.aronsson@ltkalmar.se

11 Utredningsuppdrag 15/01 Utmaningar kopplat till införande Då SoB är nyutvecklad och nu införs i hela landet finns flera utestående frågor som ännu inte kunnat besvarats och dessa frågor påverkar i hög grad planeringsförutsättningarna för en införandeplan. Främst gäller frågeställningarna ekonomi (interna rutiner för inköp av behandlingsprogram och fördelning av kostnader samt patientavgifter och även avgifter för patienter från andra län), evidens och kvalitetssäkring av marknadens tillgängliga program samt upphandling av dessa samt kraven på upphandling Nedan redovisas frågorna för sig då den kommer ha en viktig inverkan på fortsatt arbete samt införande. Ekonomi Varje behandlingsprogram som köps in och införs på plattformen medför kostnad för inköp, utbildning och fortlöpande licenskostnader. Under pilotprojektet där man provat internetbaserad KBT-behandling för ångest och depression har ingen avgift för program eller behandlarstöd via internet tagit ut. Inför ett breddinförande av internetbaserad behandling behöver patientavgift fastställas. Förslag till avgift kommer lämnas för beslut av fullmäktige i november. Svårigheten att formulera ett förslag beror på skillnader nationellt. En del landsting/regioner tar ut en fast kostnad, en del tar ut kostnader per behandlingskontakt. Detta gör att kostnaden för samma behandling kan skilja markant mellan olika landsting. Detta påverkar även prissättningen mellan landsting/regioner då patienten kan välja sin behandling fritt. Vårt mål är att samverka i arbetet inom sydöstra sjukvårdsregionen. Projektgruppen har även uppmärksammat problematiken kopplat till olika behandlingsprogram. Varje landsting/region ska i dagsläget göra en egen upphandling av program vilket är dels resurskrävande och kommer även att påverka utbud och valmöjligheter för patienter. Det finns även risk för att patienterna kommer få olika behandlingsresultat då effekterna av behandlingsprogrammen kan skilja åt. Evidens och kvalitetssäkring av program I samband med planeringen av införande har frågan om krav på evidens diskuterats. Målsättningen för planering av införande är att de program som startas skall vara kvalitetssäkrade och ha god evidens. Flera randomiserade kontrollerade studier har genomförts i Sverige. Det finns omfattande stöd för att vägledd internetbehandling har god effekt (bilaga 3), men studier på programnivå saknas för många program. Detta försvårar för landstingen vid val av program. För att få kunskap om vilka program förmedlade via internet som har en viss kvalitet behöver befintliga program granskas. SKL har tillsatt en nationell kompetensgrupp med syfte att stödja landsting, regioner och kommuner i bedömning och granskning av stöd och behandling som är lämpade för internetbehandling. Kompetensgruppen hade sitt uppstartsmöte 4 juni 2015, vilket innehöll genomgång av uppdrag, förutsättningar, olika input och diskussion om hur processen ska se ut för granskning av programmen. Kompetensgruppens uppdrag är att ta fram en systematisk värderingsmetod för att kvalitetssäkra program. Gruppen ska även granska program som används för stöd eller behandling i Sverige i enlighet med beslutat 9

12 Utredningsuppdrag 15/01 värderingsmetod och lämna förslag till utlåtande av program när det gäller kvalitet och användbarhet Fortsatt planering av införande av behandlingsprogram kommer baseras på kompetensgruppens rekommendationer. Kvalitetsregister Internetbaserad psykologisk behandling behöver kontinuerligt utvärderas. Nationell statistik kommer att kunna visa på tillgänglighet, patientnöjdhet och behandlingseffekter vilket i sin tur kan bidra till att förbättra behandlingsstrategierna och göra tillgången till internetbaserad behandling mer likvärdig. SibeR är ett kvalitetsregister som lanseras Initialt fokuserar registret på tre psykiatriska diagnoser depression, paniksyndrom och social fobi. Indikationerna utökas allt eftersom fler behandlingsprogram införs i reguljär vård. Syftet med registret är att skapa ett underlag för systematisk uppföljning och fortlöpande utveckling av internetbaserad behandling så att den bedrivs under säkra former och med hög kvalitet. För närvarande finns möjlighet till direktinmatning i formulär till kvalitetsregisterplattformen (INCA). Parallellt pågår arbete med att skapa förutsättningar för integration mellan behandlingsplattformar journal - och kvalitetsregisterplattformen, med syfte att minska merarbete. Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården anette.aronsson@ltkalmar.se

13 Utredningsuppdrag 15/01 Tidplan Handlingsplan till Försäkringskassan inom ramen för Rehabiliteringsgarantin Upphandling av program inom identifierade områden Beslut regelverk senast Utbildning för behandlare nov-dec 2015 Drift-start av landstingets del i SoB jan

14 Utredningsuppdrag 15/01 Bilagor Bilaga 1 Projektplan.doc Bilaga 2 roller.docx Bilaga 3 Internetbaserad behandling inom all Handläggare Anette Aronsson Planeringsenheten Regionsjukvården anette.aronsson@ltkalmar.se

15 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (1)13 Dokumenttyp: Projekt: Projeknr: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Stöd och behandlingsplattformen 15/01 Att ansluta till nationella plattformen för stöd och behandling samt ta fram en införandeplan för program Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Anette Aronsson, Anne-Lie Gustafsson Projektplan Handlingsplan för att ansluta till nationella plattformen för stöd och behandling samt införandeplan för behandlingsprogram UTSKRIFTSDATUM:

16 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (2)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Bakgrund E-hälsa är digitala tjänster som ökar tillgängligheten till hälso- och sjukvården oavsett tid och plats. Den förbättrar samordningen av vårdinformation och stärker patientens ställning i vården genom ökade möjligheter till delaktighet i vårdprocessen. Målet är att kunna erbjuda e-tjänster som bidrar till såväl ökad tillgänglighet, effektivitet som bättre folkhälsa. Genom att digitala invånartjänster är tillgängliga dygnet runt samt pålitliga, säkra och lätta att använda kan de hjälpa till att stödja och utveckla patientsäkerhetsarbetet och förbättra tillgängligheten till vården samt minska administration hos vårdpersonalen. Grundläggande tjänster i form av fler administrativa funktioner ska erbjudas under de kommande åren och en särskild insats ska göras så att basutbudet breddas och tydliggörs. Dessutom ska nya tjänster etableras. På så sätt kommer vi att erbjuda bättre förutsättningar för patient och invånare att aktivt kunna ta ansvar för sin hälsa, söka kunskap och därmed kunna medverka och påverka sin egen hälsa och vård. E-hälsa och invånartjänster ska vara en naturlig del i vårdens kontakt med patienter. E-hälsa innefattar dessutom arbetsverktyg för professionen och digitala system blir bärare av information som både professionen och patienten är i behov av. Rätt information i rätt tid för rätt användare är ledord och avgörande för verksamhetens möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet och här kan e-hälsa bidra och göra skillnad för både patient och medarbetare. Invånarnas förtroende för att deras uppgifter är tillräckligt skyddade är en viktig förutsättning för landstingets e-hälsoarbete. Utvecklingen av e-tjänster måste ske med full respekt för individens integritet. Säkerhetsfrågor som autentisering, loggning och samtyckeshantering kopplat till patientsäkerhetslagen är mycket viktiga. Ökat nyttjande av e-tjänster Landstinget är en del av 1177 Vårdguiden, landstingens och regionernas gemensamma satsning för råd och information om hälsa och sjukvård. Gemensamt drivs webbplatsen 1177.se och landstinget bidrar såväl nationellt som regionalt med innehåll och planering av webbplatsen se ska vara förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med vården och den ska möta olika människors behov. Idag kan länets medborgare själva nyttja e- tjänster, som exempelvis boka, omboka och avboka tider till flera undersökningar. Det gör att individen i högre grad själv kan påverka planering av sin vård. UTSKRIFTSDATUM:

17 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (3)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Under planperioden ska antalet bokningsbara tjänster utökas och användningen breddas till fler mottagningar, vilket dessutom syftar till att minska antalet uteblivna besök. Utbudet av e- tjänster kommer dessutom att i högre grad standardiseras, så att alla verksamheter erbjuder samma möjlighet och tillgänglighet för länets invånare. Det innebär en utveckling av antalet tjänster som erbjuds vid landstingets vårdverksamheter som ökar servicenivå och tillgänglighet till såväl hälsocentraler som sjukhusvård. Långsiktiga och kontinuerliga satsningar behöver genomföras för att få medborgarna att upptäcka e-tjänster inom hälso- och sjukvård samt övriga verksamheter inom landstinget som erbjuder digitala invånartjänster. Under de kommande åren kommer riktade insatser att genomföras till prioriterade målgrupper. Invånarna i Kalmar län ska under 2015 få tillgång till journalinformation via inloggade tjänster på 1177.se. Det gör det smidigare för länets invånare att ta del av journalinformation och underlättar för verksamheterna genom mindre administration. Att tillgängliggöra journalinformation till invånare digitalt är också ett viktigt steg i den nationella strategin för e- hälsa. Införandet kommer att involvera medarbetare inom olika verksamheter med olika professioner för att införandet ska bli framgångsrikt. Behov av stöd för invånare i samband med införandet kommer att kartläggas och erfarenheter från andra landsting som redan infört journal som e-tjänst ska tillvaratas. Nationell patientöversikt (NPÖ) kommer att vidareutvecklas för att underlätta för såväl invånaren som vårdpersonal att ta del av journal- och läkemedelstjänster. Genom ett ökat användande av tjänsten blir samordningen mellan olika vårdgivare enklare och patientens vårdkvalitet ökar. Samordning sker även med länets kommuner. De kommande åren ska fler tjänster införas. (Text ur Landstingsplanen) Syfte Under 2015 planerar landstinget att ansluta sig till den nationella behandlingsplattformen som kommer att erbjuda ett antal behandlingsprogram. Med internetbaserade stöd- och behandlingsprogram kan individen få stöd och behandling oberoende av tid och plats. Vården blir mer jämlik, då samma program används oberoende av behandlare och är ett bra komplement till traditionell behandling. Metoden för internetstödd KBT, Kognitiv beteendeterapi, i programmen ångest och depression ska implementeras och kunna erbjudas patienterna i länet. Projektet syftar till att leverera en införandeplan för internetbaserad vård inom ramen för den nationella behandlingsplattformen (Utredningsuppdrag 15/01) UTSKRIFTSDATUM:

18 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (4)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Målbeskrivning Effektmål Arbetsmål Effektmålen i denna projektplan är kopplade till införandeplanen och planens effekt i verksamheten. Effekterna av internetbaserad behandling via plattformen kommer att beskrivas i en nyttoanalys som är ett uppdrag i projektet. Effektmål 1: Införandeplanen ska fungera som ett beslutsstöd för fortsatt arbete att införa internetbaserade stöd/och behandlingsprogram. Effektmål 2: Införandeplanen ska möjliggöra för landstinget att kunna erbjuda större möjlighet för patienter att få stöd och behandling via internet på ett säkert och flexibelt sätt. Redovisning av nyttan Nyttan med en konkret införandeplan är främst kopplad till budget och planeringsarbetet. Genom planen kan vi överblicka vilka arbetsinsatser som förväntas och vilka kostnader som detta medför. Vi kommer även kunna samordna arbetet med andra pågående initiativ inom e-hälsa och planen kommer fungera som en viktig input till våra kommunikationsinsatser riktade mot medborgare som genomförs. Arbetsmål 1: Konkret införandeplan som beskriver flöde, aktiviteter och rutiner från önskemål om stöd/behandlingsprogram till driftsatt och förvaltat program skall finnas. (Mäts via godkännande av leverans som sker på Landstingsstyrelsen 16 sept) Arbetsmål 2: Förvaltningsorganisation ska vara tillsatt. Roller specifika för fortlöpande arbete/utveckling av program på plattformen ska vara tillsatta. (Mäts vid godkännande av projektleverans 1 februari 2016 Arbetsmål 3: Landstinget följer SKLs program för införandestöd, workshops för att ansluta till SoB (Stöd och behandlingsplattformen). Vi ingår i grupp 1 med avslutning i jan Delmål Delmål 1: Avtal med Inera för anslutning till plattformen ska vara klart september Delmål 2: Roller ska vara utsedda och rapporterade till SKL i maj UTSKRIFTSDATUM:

19 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (5)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Krav på arbetsresultat I utredningsuppdrag 15/01 beskrivs resultatet på följande sätt: Ansluta sig till den nationella behandlingsplattformen som kommer att erbjuda ett antal behandlingsprogram. Utarbete en handlingsplan för att ansluta sig till plattformen. Skapa en införandeplan för de behandlingsprogram som kommer att vara tillgängliga. Arbetet ska ske i samverkan med uppdrag 15/06, En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna. Prioritering Resultatet prioriteras enligt följande: Tid: 35 % Kostnad: 5 % Kvalitet: 60 % Förutsättningar Rådande förhållanden som styr projektet och som inte går att påverka och som är utanför projektets kontroll: Utveckling/tillgång till behandlingsprogram på marknaden kan påverka verksamhetens önskemål om behandlingsområden Tillgång till kompetens/behandlare Beskriv eventuella policys, lagar och regler som styr projektet. Krav på evidens och beprövad erfarenhet på olika behandlingsprogram Lagen om upphandling Patientlagen Patientavgifter Rådande standarder i den tekniska miljön: PROJEKT/Stod-och-behandling/Inforande-och-anslutning/Teknisk-anslutning/ UTSKRIFTSDATUM:

20 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (6)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Beskrivning Omfattning Start Avs lut Projektet ska ansluta till SoB samt ta fram en införandeplan för de stöd- och behandlingsprogram som ska driftsättas på SoB. Projektet ska även utse roller samt skapa underlag för övergång i förvaltning i samband med uppstartsmöte för införandestöd via SKL Projektgruppen uppstartades 3 mars 2015 för att påbörja arbetet med att planera för projektarbetet. Godkänt och överlämnat projektresultat dokumenteras i samband med överlämning till förvaltning i februari Förvaltning Landstinget i Kalmar län arbetar med förvaltning av IT-objekt enligt PM3modellen. Förvaltningen av Landstingets program i SoB övergår till förvaltningsgruppen för Gemensam vårdprocess och arbetet kommer följa gruppens sedvanliga arbete. 1 1 Beskrivning_av_arb etssätt_gvp_ UTSKRIFTSDATUM:

21 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (7)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Organisation Organisationsschema Styrgrupp (Förvaltningsgrupp Gemensam vårdprocess) Referensgrupp (styrgruppen för internetbaserad KBT) Arbetsgrupp för projektplanering Roller i SoB (Följer införandeprogrammet) Samverkan i Sydöstra sjukvårdsregionen Kopplingar (gränssnitt) Rutiner Projektet samverkar med Vård på distans vars uppdrag är att via e-hälso-tjänster ge ökad geografisk spridning. Dokumentstyrning Gemensam mapp på G: med namn e-hälsa beh_plattform_lkl där vi lagrar gemensamma dokument inom landstinget. Gemensam projektplats för stöd nationellt finns även framtagen. rande UTSKRIFTSDATUM:

22 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (8)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Tids- och aktivitetsplan Aktivitet Beskrivning Ansvar Slut Teknik Eva J Kontrollera/ta reda på tekniska förutsättningar på hemmaplan Versioner av Webbläsar, Spelare, Annat Journalintegrering Undersöka möjligheter Organisation Anette och Per B Skriva/bygga en organisation Plan för överlämning till förvaltningsorganisation (PM3) Bemanna lokal förvaltningsorganisation (PM3) Utse ansvarig för program Utse roller i organisationen G:\ehälsa_beh_plattform_LKL Roller.doc Koppla individer till de olika rollerna se ovan Uppföljning Joachim Fastställa en verifierings/valideringsprocess av piloter (mäta effekt) Fastställa en verifierings/valideringsprocess av program Ta fram struktur för spridning av goda exempel Ta fram modell för uppföljning Verksamhet Affe och Per I G:\ehälsa_beh_plattform_LKL Identifiera piloter Enheter.xls Identifiera stöd till verksamheter Identifiera geografisk spridning på behandlare Identifiera krav på behandlare (kompetens etc) se till att regelverket uppdateras Undersök omfattning/regler för privata vårdgivare Kunskap Eva J Workshop 14 april UTSKRIFTSDATUM:

23 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (9)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Plan för kompetensuppbyggnad Inventera kompetens som finns och behövs Plan för att sprida kunskap till v-heter Regelverk Anette Juridik Upphovsrätt PUL-anmälan? Ekonomi Patientavgift Kostnad utomläns Diskussion med Anita Bergsell och Muris Sipo för prislistan. Birgitta Alfredsson ang patientavgift. Underlag måsta finnas senast 10/8 för beslut i LS 30/ Kriterier för patient Registrering av besök/behandlingar/stöd i Cosmic Kontakta snarast Catarina Thomelius för att planera in avtal i Cosmic Process /regler för upphandling Beh-program Ann-louise Identifiera vilka program som är tillgängliga Prioritera vilka program som ska starta Skapa idéprocess för framtagande av program Delta i inspirationsdag i dec Kommunicera möjligheten till verksamheten Gör inspirationsdag för e-tjänster Efterfrågan Per I Identifiera kundbehov Identifiera medborgar/patientbehov Patientmedverkan i projektet? Ta fram informationsmaterial till patienter Riskanalys Joachim Göra riskanalys Ta fram stöd för riskanalys för verksamheter Se till att riskanalys finns som krav i regelverket Nyttoanalys Göra nyttoanalys Ta fram stöd för nyttoanalys i verksamheter Se till att krav på nyttoanalys finns i regelverket Möte med e- hälsoinstitutet 17 aug Anette UTSKRIFTSDATUM:

24 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (10)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Samverkan Per B Samverkansforum Ta del av andra LT/regioners handlingsplaner/införande Leveransplan Rapport till Landstingsstyrelsen Handlingsplan till Försäkringskassan Överlämning till förvaltning Resursplan Personella resurser Anette Aronsson, projektledare, designer Per Birkerud, kommunikatör, vårdgivaradmin, designer Ann-Louise Elling, konceptutvecklare Per Ingvarsson, hälso och sjukvårdsstrateg Annelie Gustafsson, processledare sjukskrivningsprocessen Eva Järvholm, e-hälsostrateg Joachim Pettersson, verksamhetsutvecklare Affe Lindén, projektledare internetbaserad KBT Lokal styrgrupp Styrgrupp för projektet är förvaltningsgruppen för förvaltningsobjekt Gemensam vårdadministration. UTSKRIFTSDATUM:

25 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (11)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB Roller för Internetbaserad stöd och behandling Roll Ansvarsområden Projektledare Leder införandet i landstinget/regionen Landstingets/regionens representant hos 1177 Vårdguiden Kommunikatör Leda arbetet med kommunikation i landstinget/regionen Vårdgivaradministratör Designer Utgivare Startar vårdenhet/er i Stöd och behandling inom vårdgivarens organisation Delar ut innehåll till vårdenhet/er inom vårdgivarens organisation Lägger in innehåll i Designverktyget och styr presentationsflödet Kan redigera och göra nya versioner av publicerat innehåll Står som ansvarig för innehållet och verifierar innehåll Publicerar versioner av innehåll i Innehållskatalogen Tilldelar innehåll till vårdgivare Behandlare Arbetar som behandlare i Stöd och behandling Ann-Louise Elling Basenhetschef Kvarnholmens vårdcentral / Verksamhetsutvecklare Primärvårdsförvaltningen Eva Christoffersson Verksamhetsutvecklare/ Konceptutvecklare Utvecklingsstöd lokalt i landsting/region för de verksamheter som ska använda Stöd och behandling Anette Aronsson Utredare Planeringsenheten Per Birkerud Informatör Informationsenheten Per Birkerud Per Birkerud Anette Aronsson Ann-Louise Elling Basenhetschef Kvarnholmens vårdcentral / Verksamhetsutvecklare Primärvårdsförvaltningen UTSKRIFTSDATUM:

26 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (12)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB En förutsättning för att ansluta till den nationella plattformen för stöd och behandling och för att driva arbetet effektivt är att roller utses i organisationen. Designer Den person/er som skapar innehåll, innehållets flöde och därmed bygger stöd och behandlingar kommer att få tillgång till Designverktyget. Miljön är produktionslik Stöd och behandling, men är endast till för att skapa och verifiera innehåll. Till denna miljö kommer inte patienter eller vårdpersonal ha åtkomst, och patientdata kommer inte att hanteras här. Vem som är den fysiska personen/er som får kan få tillgång till Designverktyget kommer att se väldigt olika ut hos olika vårdgivare, det kan vara privata aktörer som vårdgivaren har avtal med, och/eller personal hos vårdgivaren. Projektledare Den person som leder projektarbetet och ansvarar för rapportering till styrgruppen. Utvärdering och användbarhet I projektet ingår att ta fram en modell för uppföljning/utvärdering. Flertal behandlingsprogram innehåller utvärderingsmaterial till patienten vilket vi har för avsikt att nyttja systematiskt. Sammanställning av data och patientåsikter kommer att genomföras enligt utarbetad uppföljningsmodell regelbundet. För att säkerställa användbarhet kommer en verifierings/valideringsprocess av program utvecklas i samverkan med e-hälsoinstitutet. Som underlag för fortsatt utveckling/implementeringsarbete planerar vi att ta fram en struktur för spridning av goda exempel Införandeplan Införandeplan Behandlingsprogram Program Enhet Diagnos Status Upphandling Utgivare Egen utveckling Utb Behandlingsstart KBT PV+Psyk Oro Upphandling pg sep-15 KBT PV+Psyk Ångest Upphandling pg sep-15 nov-15 jan-15 KBT PV+Psyk Depression Upphandling pg sep-15 nov-15 jan-15 KBT? Mindfulness? Rehab, PV Smärta Upphandling pg sep-15 KBT PV+Psyk Sömn Upphandling pg sep-15 KBT PV+Psyk Stress Upphandling pg sep-15 Alkoholscreening hitta pilot Spelberoende hitta pilot UTSKRIFTSDATUM:

27 Dokument nr : Version: Status: Sida: 1.00 Godkänd (13)13 Dokumentbeskrivning: Projektplan SoB. UTSKRIFTSDATUM:

28 Planeringsenheten Regionsjukvården Datum Sida 1(2) Roller för Internetbaserad stöd och behandling Roll Exempel på ansvarsområden Projektledare Leder införandet i landstinget/regionen Landstingets/regionens representant hos 1177 Vårdguiden Kommunikatör Leda arbetet med kommunikation i landstinget/regionen Vårdgivar- administratör Designer Utgivare Startar vårdenhet/er i Stöd och behandling inom vårdgivarens organisation Delar ut innehåll till vårdenhet/er inom vårdgivarens organisation Lägger in innehåll i Designverktyget och styr presentationsflödet Kan redigera och göra nya versioner av publicerat innehåll Står som ansvarig för innehållet och verifierar innehåll Publicerar versioner av innehåll i Innehållskatalogen Tilldelar innehåll till vårdgivare Behandlare Arbetar som behandlare i Stöd och behandling Basenhetschef Kvarnholmens vårdcentral / Verksamhetsutvecklare Primärvårdsförvaltningen Verksamhetsutvecklare/ Konceptutvecklare Utvecklingsstöd lokalt i landsting/region för de verksamheter som ska använda Stöd och behandling Anette Aronsson Utredare Planeringsenheten Per Birkerud Informatör Informationsenheten Per Birkerud Per Birkerud Anette Aronsson Ann-Louise Elling Eva Christoffersson Ann-Louise Elling Basenhetschef Kvarnholmens vårdcentral / Verksamhetsutvecklare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

29 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(2) Primärvårdsförvaltningen En förutsättning för att ansluta till den nationella plattformen för stöd och behandling och för att driva arbetet effektivt är att roller utses i organisationen. Detta dokument beskriver rollerna samt förslag till personer. Efter godkännande av rollbesättningen kommer arbetet med att utarbeta uppdragsbeskrivningar påbörjas. Dessa ska vara färdigställda och godkända 30 juni. Rollbeskrivning Designer Den person/er som skapar innehåll, innehållets flöde och därmed bygger stöd och behandlingar kommer att få tillgång till Designverktyget. Miljön är produktionslik Stöd och behandling, men är endast till för att skapa och verifiera innehåll. Till denna miljö kommer inte patienter eller vårdpersonal ha åtkomst, och patientdata kommer inte att hanteras här. Vem som är den fysiska personen/er som får kan få tillgång till Designverktyget kommer att se väldigt olika ut hos olika vårdgivare, det kan vara privata aktörer som vårdgivaren har avtal med, och/eller personal hos vårdgivaren. Utgivare Den person som äger det innehåll som designer lägger in i Designverktyget kallas Utgivare. Många gånger kanske Designer och Utgivare är samma fysiska person. Men i andra fall kanske det finns en Utgivare och en/flera Designers. Utgivaren verifierar och publicerar innehållet som Designer byggt till en innehållskatalog, och gör det tillgängligt för de vårdgivare som ska ha tillgång till innehållet. Anette Aronsson Utredare Telefon anette.aronsson@ltkalmar.se Bilagor Bilaga 1 "[Skriv text här]"

30 PSYKOLOGISK FORSKNING Internetbaserad behandling inom allt fler diagnosområden Under de senaste 15 åren har en intensiv forskning bedrivits kring internetbaserad psykologisk behandling och svenska forskare har i hög grad deltagit i utvecklingen. Här ger Gerhard Andersson och Per Carlbring, båda professorer i klinisk psykologi, en introduktion till internetbaserad psykologisk behandling och en bild av kunskapsläget just nu. Internetbaserad psykologisk behandling utvecklades under senare delen av 1990-talet och har till stor del utgått från kognitiv beteendeterapi (KBT). Det finns flera olika former av internetbaserad behandling och i denna artikel beskriver vi vägledd självhjälp via internet. Vägledd internetbehandling bygger på tidigare forskning kring vägledd självhjälp där behandling ges via textmaterial, och vägledning sker antingen via telefon eller fysiska träffar. När denna behandlingsform överförs till internet byter man ut böc ker mot hemsidor och textfiler som kan laddas ned (Andersson, 2009). Stödet sker via e-postkorrespondens i ett slutet krypterat system snarare än via möten och telefonsamtal. Många har i dag en snabb och fast bredbandsuppkoppling vilket gör att internetbaserad KBT kan innehålla både ljud, bilder och filmer. De senaste 10 åren har även datasäkerheten skärps. Många system för internetbehandling liknar det 30 PSYKOLOGTIDNINGEN NR

31 man stöter på när man ska betala sina räkningar på internet, det vill säga det krävs dubbel inloggning (inklusive engångslösenord via SMS) och ingen kommunikation mellan behandlare och klient sker utanför behandlingsplattformen. All datatrafik är krypterad liksom informationen i databaserna. Den modell vi har fastnat för i Sverige är således något som kan beskrivas som vägledd självhjälp via internet, där en identifierad behandlare ger stöd och vägledning under hela behandlingen. Behandlingsinnehållet i programmen är i hög grad uppbyggt utifrån det som sker i evidensbaserad psykologisk behandling i ett vanligt behandlingsrum: manualiserade behandlingar som är avgränsade i längd och omfattning. Inte sällan baseras behandlingarna på tidigare självhjälpsböcker inom KBT, men även andra psykoterapiinriktningar. En jämförelse kan vara nätbaserat lärande, eller att gå en distanskurs. Liknar en forskningsstudie Ett sätt att beskriva internetbaserad behandling är beskriva vad som kan hända för en deltagare i en forskningsstudie. Vi redovisar sedan de kliniska tillämpningarna som ibland kan skilja sig i viss mån. I en typisk forskningsstudie annonserar vi efter deltagare när väl undersökningen har grans kats och godkänts av etikprövningsnämnden. Låt oss för enkelhetens skull anta att det rör som om en behandlingsstudie gällande depression. Deltagaren tar del av informationen rörande studien, anmäler därefter sig och ger informerat samtycke (en blankett skickas in via post då identifierande information inte ska finnas på nätet). Därefter får personen fylla i skattningsskalor som i detta fall kan röra depression, ångest, livskvalitet och en del andra aspekter som exempelvis sjukvårdshistorik och sjukvårdskonsumtion. Alla skattningsskalor fylls i via internet, vilket har visat sig möjligt utan förlust av de psykometriska aspekterna. Men självskattad ohälsa behöver kompletteras med en intervju eftersom svar på skattningsskalor inte fullt ut kan motsvara det man får fram i en semistrukturerad intervju. Dessutom finns det även aspekter som kan missas i skalorna. När väl alla presumtiva deltagare intervjuats går vi igenom intervjuerna med medicinsk expertis tillgänglig ifall det rör sig om specialområden. De flesta av oss som forskar är psykologer samt psykologer och terapeuter under utbildning, och då kan kompletterande information behövas kring frågor gällande differentialdiagnostik och medicinering eller eventuell samtidig somatisk problematik. De deltagare som erbjuds plats i studien informeras därefter om detta och de som exkluderas får ett personligt brev med en rekommendation. De allra flesta som exkluderas går inte ens vidare till intervju, så det rör sig om ett fåtal som trots screening på nätet sedan inte visar sig vara lämpliga för studien. Väl med i studien får deltagaren inloggningsuppgifter till det krypterade kontakthanteringssystemet och tilldelas även en behandlare som sedan följer deltagaren genom behandlingen. Behandlingen är sedan upplagd i avsnitt/moduler som motsvarar ungefär ett kapitel i en bok vad gäller informationsmängd. Varje modul följs av hem- Viktigt med tydliga ramar och en deadline uppgifter som skickas in via kontakthanteringssystemet. I depressionsfallet inleds behandlingen med psykoedukation, och de efterföljande modulerna rör beteendeaktivering, arbete med tankar samt and ra inslag så som mindfulness och återfallsprevention. Totalt rör det sig ofta om 7-12 moduler, och behandlingstiden brukar vara mellan 8 till 15 veckor. Här bör det påpekas att behandlingsprogrammen ser lite olika ut. I en variant skräddarsyr vi exempelvis behandlingen utifrån klientens problematik och preferenser. I det fallet så är några moduler gemensamma, det vill säga alla går igenom inledningen och avslutningen. Men däremellan kan det se olika ut. Detta är en logisk utveckling med tanke på att klienter kan ha olika problem. För den som har sömnproblem blir det således bra att ta med moduler kring detta. För den som inte har dessa svårigheter vore detta emellertid omotiverat. Behandlarstödet en viktig del Behandlarstödet är ett viktigt inslag. Vi vet att det brukar ta ungefär minuter per klient och vecka att ge vägledning. Kontakten med klienten sker asynkront, det vill säga man svarar inte i realtid. Detta gör det möjligt att kolla upp saker och eventuellt konsultera kollegor vid oklarheter. En viktig aspekt av internetbehandling är att klienter skiljer sig åt i hur mycket stöd de behöver. En del går igenom behandlingen utan några större problem och då behövs inte så mycket stöd. För andra kan det behövas en större insats med utvidgade förklaringar av behandlingsinnehållet. Internetbehandling leder lätt till avhopp. Därför blir det viktigt att ha tydliga ramar för behandlingen och en deadline för avslut. Initialt såg vi stora avhopp i våra studier, men när vi började NR PSYKOLOGTIDNINGEN 31

32 PSYKOLOGISK FORSKNING Inte sällan erhålls lika bra resultat som när man träffar terapeuten med inplanerade telefonuppföljningar minskade frekvensen och är nu inte större än de man ser i vanliga behandlingsstudier. Det är inte helt lätt att komma med i en studie och när man väl är med är vi tydliga med vad deltagandet innebär. Självfallet har man alltid rätt att hoppa av men i våra tidiga undersökningar såg vi att det sällan var på grund av missnöje man försvann. Det var snarare så att man glömde bort programmet eller hade för mycket annat att göra. När väl behandlingstiden lider mot sitt slut ber vi deltagaren fylla i skattningsskalor på nytt och sedan intervjuas personen kring symtom och upplevelser av behandlingen. Starkt forskningsstöd Forskningsstödet för internetbaserad behandling är mycket omfattande, vilket sannolikt kan förklaras av att det är lättare att rekrytera deltagare via internet och att det går relativt enkelt att revidera behandlingsinnehållet. Utöver den forskning vi be drivit här i Sverige, med randomiserade kontrollerade studier för flera olika problemområden, finns det en intensiv forskning i andra länder där särskilt Australien och Holland märks. Inom det psykiatriska området har flera studier genomförts i Sverige (Hedman, Ljótsson, & Lindefors, 2012). Det finns exempelvis flera studier kring depression som visar att KBT via internet med behandlarstöd kan fungera lika bra som att träffa en behandlare. Även skräddarsydd internetbehandling har prövats med framgång för depression med samsjukliga besvär. En lite oväntad utveckling har varit att vi i Sverige även utvecklat och prövat psykodynamiskt inriktad internetbehandling för depression. I vår första studie fann vi starka effekter vilket talar för att internetbehandling även fungerar för andra behandlingsinriktningar än KBT, exempelvis psykodynamisk behandling (Johansson, et al. 2012). En annan intressant utveckling av internetbehandling är en studie där vi fann att återfall i depression kunde bromsas. Vi har även studerat långtidseffekter och jämfört internetbehandling mot gruppbehandling där vi även inkluderade en 3-årsuppföljning. I bägge fallen fann vi stöd för antagandet att behandlingen ger resultat även på lång sikt. Utöver depression har vi även genomfört flera studier inom ångestområdet. Vi började med paniksyndrom och gick sedan vidare med social ångeststörning, specifik fobi, generaliserad ångestsyndrom, hälsoångest, tvångssyndrom och posttraumatiskt stress. I flera studier har vi även undersökt effekten av skräddarsydd internetbehandling vilket inte minst motiveras av den omfattande samsjukligheten mellan de olika ångeststörningarna. Vi har utöver detta jämfört internetbehandling med sedvanlig KBT, undersökt långtidseffekter samt prövat psykodynamisk internetbehandling för generaliserad ångestsyndrom. För social ångest har även effekter av uppmärksamhetsträning testats. Den sistnämnda studien kunde inte belägga att behandlingen var effektiv, det vill säga uppmärksamhetsträning var inte bättre än placebo. För vägledd internetbehandling är dock resultaten ofta goda och inte sällan erhålls lika bra resultat som när man träffar en terapeut. Vi har även kunnat visa att internetbehandling är ett kostnadseffektivt alternativ som sparar pengar för samhället, vilket praktiskt skulle kunna innebära att fler kan få vård med bibehållen budget. Inom det somatiska området har omfattande forskning bedrivits av vår grupp. Det började med huvudvärk, vilket var den första internetstudien i Sverige. Vi gick sen vidare med tinnitus, insomni, smärta, erektil dysfunktion, hörselnedsättning, irritable bowel syndrome (IBS), inkontinens, sekundära psykologiska problem i samband med cancerdiagnos och några områden till där det pågår forskning. Av intresse kan vara att vi prövat acceptansinriktad KBT för tinnitus och funnit att även denna form tycks fungera via internet. Vad gäller jämförande studier finns det än så länge få publicerade, men i en tinnitusstudie fann vi att internetbehandling var lika effektiv som gruppbehandling för tinnitusbesvär. Som säkert framgår i denna uppräkning av områden där vi i Sverige genomfört randomiserade kontrollerade studier så finns det omfattande stöd för att vägledd internetbehandling har god effekt. Men vi vet betydligt mindre om verkningsmekanismerna. Exempelvis finns det inte mycket som talar för att den terapeutiska alliansen har betydelse trots att den skattas högt av de som går igenom behandlingen. Vad gäller prediktorer för utfall är data spretiga. En stor andel av forskningen kring internetbehandling har varit kvantitativ. Det finns dock några kvalitativa studier där vi exempelvis i en publicerad studie kring upplevelser av depressionsbehandling fann att deltagarna kunde gå igenom programmet på olika sätt. Mest förvånande var att det fanns en grupp som tycktes gå igenom hela programmet som 32 PSYKOLOGTIDNINGEN NR

33 läsare, vilka inte ändrade sina beteenden utan tog del av behandlingen mer passivt. Studien var viktig då den gav en kompletterande bild av vad som sker i internetbehandling. Fungerar i ordinär vårdmiljö De studier som omnämndes i förra avsnittet är nästan alla genomförda genom att vi annonserat efter deltagare. Detta brukar kallas för efficacystudier. En fråga som då infinner sig är hur pass väl internetbehandling fungerar om man ger den i en mer ordinär vårdmiljö. I flera studier har vi testat detta. Den första gällde tinnitusbehandlingen som funnits som behandlingsalternativ i Uppsala sedan år I denna så kallade effectiveness-studie fann vi minskade tinnitusbesvär. Tinnitusverksamheten i Uppsala är sannolikt världens första reguljära internetbehandling i sjukhusmiljö. Några år senare satte enheten för internetpsykiatri igång ( vilket är en mer omfattande verksamhet som riktar sig mot patienter i Stockholm. Även denna verksamhet har publicerat data som visar att behandlingen fungerar i den kliniska miljön, exem pelvis för paniksyndrom och social ångeststörning. Överlag finns det än så länge färre studier kring internetbehandling i reguljär vård, men data från internetpsykiatrin visar goda resultat vilka kommer att publiceras. FÖRFATTARNA Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi, Linköpings universitet och Karolinska institutet Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet Framtida utvecklingsmöjligheter Det finns självfallet kunskapsluckor vad gäller internetbehandling. Än så länge har mycket av forskningen gällt olika diagnosgrupper inom psykiatri och somatik, men det finns andra problemområden för vilka behandling behöver utvecklas. Vad gäller beroendeproblematik finns visserligen forskning kring spelberoende, men det finns mer kvar att göra vad gäller alkohol och narkotika beroende där det än så länge inte finns så myc ket svensk forskning vad gäller vägledd internet behandling. Ett andra område är behandling för personer som inte har svenska som modersmål. I vår grupp har vi översatt och prövat behandling för nedstämdhet på kurdiska och även genomfört studier i andra länder i samarbete med forskare där (Rumänien, Tyskland och Sydafrika). Ett tredje område som vi nyligen börjat arbeta med är våldsutsatta personer. Här funderar vi i banor kring motiverande samtal via internet samt även behandling för personer som tidigare varit i en våldsam relation. Forskningen om barn och ungdomar samt äldre personer är än så länge eftersatt. Preliminära internationella resultat talar för att behandlingen fungerar för barn och äldre. Det finns även en relaterad forskning som visar att föräldraträning kan förmedlas via internet. Ett femte område där det föreligger kunskapsluckor gäller andra former av behandling än KBT. Det finns nu några studier kring andra behandlingsformer som exempelvis psykodynamisk terapi, men det är ännu få studier. Här kan det vara värt att påpeka att behandlingen för hörselhandikapp samt även studien kring inkontinens inte utgick från KBT. En sjätte utmaning inför framtiden är att integrera internetbaserade bedömningar och behandlingar med sedvanliga terapeutiska insatser. Med andra ord förutspår vi att man i framtiden kommer att blanda nätbaserade och klinikbaserade insatser. Vi har nyligen utvecklat ett nätbaserat behandlingsstöd för KBT samt hörselrehabilitering. Programmet fungerar som stöd i behandlingen där exempelvis målformulering och kommande hemuppgifter finns med. Både klient och behandlare har tillgång till systemet. Detta kan hjälpa till med struktur i manualiserade behandlingar samt även underlätta uppföljningar. Än så länge har systemet bara prövats i en öppen pilotstudie med lovande resultat. Slutsatser Det är tydligt att internetbehandlingen kan fungera och även vara lika effektiv som när man träffar en behandlare. Men vi vet ännu inte vilka klienter internetbehandling passar för och det är främst textbaserade behandlingar som har prövats vilket begränsar generaliserbarheten. Vi kan även dra slutsatsen att internetbehandling fungerar för vuxna. Därför blir det en viktig uppgift inför framtiden att utvecklar behandling för barn och ungdomar. Äldre personer och de som inte har svenska som modersmål är andra grupper för vilka internetbehandling skulle kunna anpassas. REFERENSER Andersson, G. (2009). Using the internet to provide cognitive behaviour therapy. Behaviour Research and Therapy, 47, Hedman, E., Ljótsson, B., & Lindefors, N. (2012). Cognitive behavior therapy via the Internet: a systematic review of applications, clinical efficacy and cost-effectiveness. Expert Review of Pharmacoeconomics and Outcomes Research, 12, Johansson, R., Ekbladh, S., Hebert, A., Lindström, M., Möller, S., Petitt, E., Poysti, S., Holmqvist-Larsson, M., Rousseau, A., Carlbring, P., Cuijpers, P., & Andersson, G. (2012). Psychodynamic guided self-help for adult depression through the Internet: a randomised controlled trial. PLoS ONE, 7 (5), e NR PSYKOLOGTIDNINGEN 33