Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012

Transkript

1 Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012

2 Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hur är läget i kommunerna? Uppföljning av funktionshindersfrågorna 2012 Handisam Serie A 2012:9 (diarienummer 2011/0025) ISBN-nummer Utredare: Karin Åslund, Anna Dahlberg, Magnus Lagercrantz, Anna Klara Mehlich Rapporten finns att ladda ner från Handisams webbplats Alternativa format kan beställas från Handisam. Postadress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se Fax: Telefon:

3 Inledning Handisam har i uppdrag att följa upp regeringens funktionshinderspolitik på alla nivåer i samhället. Kommuner och landsting spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Det handlar om att åtgärda bristande tillgänglighet i exempelvis kollektivtrafiken, men också om att öka delaktigheten i arbetslivet och kulturlivet. Det är ett långsiktigt arbete för hållbarhet ett samhälle för alla. I oktober 2012 presenterade Handisam rapporten Uppföljning som påskyndar. I den finns ett förslag på hur funktionshinderspolitiken i kommuner och landsting kan följas upp. Det går ut på att Handisam får i uppdrag att under 2013 utveckla och redovisa nyckeltal på hur kommuner och landsting verkar för ökad delaktighet. I denna rapport sammanfattar Handisam den uppföljning som finns idag inom sju områden. Den ger en första lägesbild av arbetet med funktionshindersfrågorna i kommunerna. Inom två av områdena, Arbetsmarknad och Kultur och fritid, har Handisam som en del i att utveckla metoder för uppföljning, genomfört enkäter till kommunerna. Avsnitten om Arbetsmarknad och Kultur och fritid baseras på dessa enkäter. Där finns ny statistik och exempel på hur man som kommun kan arbeta med frågorna. Citaten i texten är hämtade från enkätsvaren.

4

5 Innehåll Sammanfattning 6 Arbetsmarknad 11 Kultur och fritid 17 Utbildning 23 Socialpolitik 27 Fysisk tillgänglighet 31 Transport 35 It-politik 39 Referenser 41

6 Sammanfattning Kommuner ansvarar för merparten av den samhällsservice vi omfattas av. De har stort inflytande över de miljöer vi bor, lever och verkar i. Hur de kommunala verksamheterna bedrivs får stor betydelse i vardagen för alla, men särskilt för personer med funktionsnedsättning. Det pågår mycket arbete med frågorna runt om i landet, men det finns också stor förbättringspotential. I rapporten presenteras fakta och statistik om hur långt kommunerna kommit inom olika områden. Det finns även konkreta exempel på hur kommuner har arbetat. Att skapa goda förutsättningar för människor att komma ut på arbetsmarknaden är en framtidsfråga för samhället. Kommunerna spelar en central roll i detta, dels genom insatser för den lokala arbetsmarknaden, dels som arbetsgivare. En majoritet av kommunerna ser personer med funktionsnedsättning som en prioriterad grupp på arbetsmarknaden, men bara hälften har satt tydliga mål för arbetet. De allra flesta kommuner erbjuder praktik för personer med funktionsnedsättning. Två av tre kommuner har de senaste tre åren anställt personer med funktionsnedsättning efter avslutad praktik. Men det saknas ofta centrala beslut och riktlinjer för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommunen. Det pågår många projekt för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Dessa erfarenheter behöver tas tillvara och komma den ordinarie verksamheten till nytta. Tillgänglighet skapar förutsättningar för delaktighet. Uppföljningen av kommunerna visar att det finns stora skillnader i landet. I genomsnitt är nästan sex av tio bussar i kollektivtrafiken tillgängliga. Som mest är åtta av tio bussar tillgängliga. I andra län är lite drygt en av tio. 6

7 Inom kultur och fritidsområdet är biblioteken den anläggning som har bäst tillgänglighet. 95 procent av kommunerna har fysiskt tillgängliga bibliotek. För idrottsanläggningar är samma andel 63 procent. Genom biblioteken finns det nästan i varje kommun ett exempel på en verksamhet som gjorts tillgänglig för alla. Tillgänglighet och delaktighet kan främjas på flera sätt. En av fem kommuner ställer krav på tillgänglighet och delaktighet när de ger bidrag till idrottsaktiviteter. 14 procent av kommunerna har inventerat både kommunala skolor och friskolor utifrån fysisk tillgänglighet. Knappt 11 procent har inventerat sitt bostadsbestånd. Det är förstås inte bara den fysiska miljön som behöver fungera för att en verksamhet ska vara tillgänglig för alla. I exempelvis skolan, behöver även pedagogiskt upplägg och stöd motsvara elevernas behov. Varannan rektor anser att undervisningen är tillgänglig utifrån den enskildes lärande. Resultaten i skolan påverkar möjligheterna till arbete och försörjning, något som i sin tur påverkar hälsan och möjligheterna till ett självständigt liv. De individuella stöden är en förutsättning för att vissa personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhället. Även här finns områden som behöver förbättras. Fler boende än rekommenderat i gruppboenden, bristande jämställdhet i handläggningsprocessen, och för lågt inflytande över sin vardag är några exempel. Genom uppföljning skapas en utgångspunkt för en diskussion och en plattform att agera utifrån. Ytterst handlar det om att skapa ett samhälle där allas rättigheter respekteras och allas kompetens tas tillvara. Det är ett förbättringsarbete som söker lösningar som är nödvändiga vissa, men som skapar ett mervärde för de allra flesta. Det är ett socialt hållbart samhälle som skapar tillväxt. 7

8 8

9 Vill du veta mer om funktionshinderspolitiken på nationell nivå? Läs vår rapport Hur är läget? en uppföljning av funktionshinderspolitiken Du hittar rapporten på där du också kan ta del av uppföljningen och fördjupa dig i materialet. 9

10 10

11 Arbetsmarknad Fakta i korthet 64 procent av kommunerna har anställt personer med funktionsnedsättning efter avslutad praktik. För att fler personer med funktionsnedsättning ska få arbete samverkar 64 procent av kommunerna med gymnasieskolan och 73 procent med näringslivet. 42 procent av kommunerna hade personer som under 2011 gick vidare från daglig verksamhet till skyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden. 11

12 Kommunens möjligheter att påverka arbetsmarknaden För de flesta människor är ett arbete en stor del av tillvaron och viktigt för att kunna leva ett självständigt liv. Personer med funktionsnedsättning har i lägre utsträckning ett arbete jämfört med övrig befolkning. En väl fungerande arbetsmarknad kräver åtgärder inom olika politikområden och samverkan mellan samhällets olika aktörer. Genom sina kunskaper om den lokala arbetsmarknaden och kontakter med näringslivet kan kommunen påverka arbetsmarknadens förutsättningar. I många delar av landet är kommunen dessutom den största arbetsgivaren, vilket öppnar upp för att vara ett föredöme när det gäller att anställa, erbjuda praktik och sommarjobb till personer med funktionsnedsättning. I Handisams enkät om arbetsmarknadsfrågor kopplat till personer med funktionsnedsättning ställs frågor om samverkan, praktik och arbetsmarknadsåtgärder. Lite drygt 140 kommuner svarade på enkäten. 1 Det pågår mycket arbete i kommunerna för att öka sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning, men resultaten visar också på möjligheter till förbättring. Så arbetar kommunerna 93 procent av kommunerna satsar egna pengar på arbetsmarknadsfrågor. I 80 procent av kommunerna ses personer med funktionsnedsättning som en viktig grupp för arbetsmarknadsinsatser. 2 Men det är inte samma sak som att det finns en levande diskussion kring frågan. I 37 procent av kommunerna diskuteras frågan ofta på förvaltningens möte, i 46 procent ibland och 17 procent diskuteras frågan sällan eller aldrig. Bara hälften av kommunerna har satt tydliga mål för funktionshindersfrågorna inom arbetsmarknadsområdet. Vi är en väl fungerande enhet som idag sörjer för arbetsmarknad, näringsliv, turism, integration och kommunutvecklingsfrågor. Detta tror vi är ett lyckat grepp, samt att vi organisatoriskt ligger under Kommunstyrelsen. 1 Enkäten skickades 2012 ut till arbetsmarknadsförvaltningen eller motsvarande funktion i samtliga kommuner. Svarsfrekvensen var 52 procent. Samtliga resultat avser andel av de som svarat på respektive fråga. 2 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Kommunernas arbetsmarknadsinsatser 12

13 Kommunernas satsningar när det gäller särskilt utsatta grupper har de senaste åren utvecklats i samverkan med den lokala Arbetsförmedlingen. 3 Ett exempel på detta är att arbeta med tillväxten av sociala företag och främjande av egenföretagande. Brukarstyrda sociala företag är ett gott exempel på hur man kan öka sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar aktivt med att stödja starten av sociala företag genom utbildning, handledare, mindre lån och hjälp att hitta lokaler. Det kan även behövas ett aktivt arbete med andra åtgärder som trygghetsanställningar, praktikprogram, samverkan mellan olika aktörer som Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommunen. Samverkan I princip alla kommuner har ett samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är positivt att fler än hälften av kommunerna samverkar med gymnasieskolan och gymnasiesärskolan eftersom det underlättar för unga med funktionsnedsättning att komma in på arbetsmarknaden. Det är lätt att få praktikplatser hos småföretagen i vår kommun, till exempel en blomsterhandel som själva tog initiativ och erbjöd plats när man byggde nytt och ICA som erbjuder platser i samtliga matvarubutiker i kommunen. Tabell 1: Andel kommuner som samverkar med olika aktörer Aktör Andel kommuner i procent Arbetsförmedlingen 99 Försäkringskassan 92 Näringslivet 73 Gymnasiesärskolan 68 Gymnasieskolan 64 Sociala företag 61 3 Sveriges Kommuner och Landsting (2011) Kommunerna och arbetsmarknadspolitiken: En redogörelse för aktuell lagstiftning och samverkansformer 13

14 Kommunen som arbetsgivare Kommunen är ofta en av de större arbetsgivarna i kommunen, vilket skapar förutsättningar för åtgärder med den egna organisationen som utgångspunkt. Då behöver också arbetsplatserna vara tillgängliga för alla. I många fall är det små insatser som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna arbeta på lika villkor. Det kan handla om arbetshjälpmedel eller mindre anpassningar. Ett aktivt arbete med attitydförändringar och mot diskriminering är nyckelfaktorer för att öka sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning. Kompetensutveckling är en central del i ett sådant arbete. Kommunerna står för 42 procent av medfinansieringen i Europeiska Socialfondens projekt, som ger stöd till kompetensutveckling för att minska arbetslösheten. 4 Ett krav för att få medel från fonden, är att det finns ett tillgänglighetsperspektiv i projektet. Bland de som har fått medel anser 60 procent att insatserna om tillgänglighet har byggt upp en varaktig kompetens om tillgänglighet inom organisationen. 5 Det skapar goda förutsättningar för kommunen som arbetsgivare. Det saknas centrala beslut om vad som ska göras för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning i 69 procent av kommunerna. Det är endast 4 procent som har både politiska beslut och riktlinjer för frågan. 6 Vägar till arbete Praktik är ett bra verktyg för att erbjuda en väg till arbete. De flesta kommunerna erbjuder praktik till personer med funktionsnedsättning. Endast fem procent erbjuder inte alls praktik till personer med funktionsnedsättning. Varje förvaltning sätter av ett visst antal praktikplatser för alla arbetslösa, även personer med funktionsnedsättning. En del praktikanter får också arbete inom kommunen. 64 procent av kommunerna känner till någon som har fått arbete efter avslutad praktik under de senaste tre åren. 4 Svenska ESF-rådet (2012) Årsredovisning 5 SWECO (2010) Uppföljning av projektkontakter med Processtöd tillgänglighet 6 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) Funktionsnedsättning och arbete 14

15 Mindre än hälften av kommunerna erbjuder sommarjobb till ungdomar med funktionsnedsättning. 7 Insatsen daglig verksamhet inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har som ett mål att personer ska ges möjlighet att gå från daglig verksamhet till olika former av anställningar. 42 procent av kommunerna hade 2011 personer som gick vidare från daglig verksamhet till antingen skyddat arbete eller arbete på den öppna arbetsmarknaden. 8 Frågan kring daglig verksamhet är idag samorganiserad med arbetsmarknadsåtgärderna. Det tror vi kan leda till fokus på lönearbeten istället för sysselsättning. Insatser för arbetslösa Tillgängliga lokaler, information och verksamhet är förutsättningar för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning. På frågan om kommunerna beaktar tillgänglighet då de genomför insatser för arbetslösa svarar 37 procent att det alltid beaktas, 52 procent att det beaktas ibland och 11 procent aldrig. Av kommentarerna framgår att det oftast är lokalernas tillgänglighet som avses, men att man också arbetar med att informationen ska vara tillgänglig för alla. Insatserna ska alltid vara anpassade så att så många som möjligt i målgruppen för insatsen ska kunna delta. Om personer med funktionsnedsättning inte kan delta i insatserna för arbetslösa uppstår onödiga hinder som kan försvåra vägen till ett arbete. Arbetsmarknadsenheten arbetar strategiskt med frågan för att hela tiden beakta och fortlöpande förbättra gruppens integrering hos kommunen. 7 Humana (2012) Humanas tillgänglighetsbarometer 8 Socialstyrelsen (2012) 15

16 SÅ JOBBAR TROSA KOMMUN Framsteget på väg ut på arbetsmarknaden Trosa kommun arbetar för att människor med funktionsnedsättning ska respekteras och ha full delaktighet i samhället. Som ett led i detta har kommunen startat Framsteget, som samlar personer som kommer från stöd enligt Socialtjänstlagen, LSS och arbetsmarknadsenheten. Framsteget har sin grund i kommunens arbetslinje, som syftar till att ge människor stöd att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. Framsteget består av fem verksamheter som ska förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet. Vi finns på kommunens återvinningscentral, driver återvinningsbutik, sköter friluftsanläggningar, bygger utomhusmiljöer för barn och är vaktmästare på förskolan. Cristina Forssander, enhetschef för arbetsmarknadsenheten på kommunen, lyfter fram exemplet återvinningsbutiken. Sakerna som säljs i butiken har skänkts till verksamheten via kommunens återvinningsstation. Alla saker som kommer därifrån körs till butiken, prismärks och förädlas. Butiken drivs från behovet hos deltagarna. Det finns olika funktionsnedsättningar, men vi pratar inte om vad vi inte kan, utan om vad vi vill och kan. Alla arbetar 100 procent efter sin förmåga. Framsteget har gett god effekt. Somliga deltagare har redan fått jobb utanför verksamheterna. Deltagarna har bland annat varit ute på en arbetsmarknadsmässa, där de frågat företag om företagen skulle vilja träffas för en vidare presentation av Framsteget. Det ville företagen, och kontaktytorna breddades. Framsteget har också gett inre resultat. Den glädje deltagarna upplever inom Framsteget går inte att ta miste på, menar Cristina Forssander: De som deltar i Framsteget har blivit gladare. En deltagare på återvinningsbutiken sade att det verkligen är deras egen butik och att det egna värdet har stärkts tack vare verksamheten. Cristina Forssander lyfter fram hur viktigt det är att personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning får träffas, samverka och utbyta erfarenheter. Alla kommer att behövas på arbetsmarknaden i framtiden. Personer med funktionsnedsättning är en stor resurs. Text: Moa Ranung 16

17 Kultur och fritid Fakta i korthet 95 procent av biblioteken i kommunerna är tillgängliga. Fyra av fem kommuner samarbetar med funktionshindersorganisationer när det gäller kultur- och idrottsverksamheter. Det är 20 procent av kommunerna som ställer krav på tillgänglighet vid bidragsgivning till idrottsaktiviteter. 17

18 Kultur och fritid för alla Att kunna delta i kulturliv, fritidsverksamhet och idrott på lika villkor som andra, är att ha lika rättigheter till välbefinnande, kreativitet och personlig utveckling. Men förutsättningarna ser olika ut. Det är mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning har varit på kulturevenemang, som teater, konsert, museum eller liknande. 9 Fysisk aktivitet är mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning. 10 Barn och unga med funktionsnedsättning motionerar mindre än övriga barn. 11 Kommunen har stort inflytande över kultur-, fritids- och idrottsaktiviteter som genomförs lokalt. Det handlar om allt från bidragsgivning till kulturföreningar till tillgänglighet i egna simhallar och bibliotek samt riktade aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Det handlar även om att bygga miljöer i bostadsområden, parker och grönområden som fler kan utnyttja. Så arbetar kommunerna I Handisams enkät om delaktighet till kultur och fritid tillfrågades kommunerna om hur de arbetar för att alla ska kunna ta del av kulturoch fritidsutbudet. Drygt 160 kommuner svarade på enkäten. 12 Det pågår mycket arbete både för att göra generella aktiviteter tillgängliga för fler men även för att erbjuda aktiviteter särskilt riktade till personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighet är ett av de viktigaste perspektiven vi arbetar med. Frågan diskuteras när vi gör arrangemang, vilka former av stöd vi ska bevilja, hur vi informerar om stöd och verksamheter, hur vi kan öka deltagandet genom bland annat prova-på arrangemang, temakonferenser och förvaltningsövergripande samarbeten. 9 Socialdepartementet (2012) Levnadsförhållanden bland personer med funktionsnedsättning mätt med ULF 10 Statens folkhälsoinstitut (2011) Funktionsnedsättning, fysisk aktivitet och byggd miljö 11 Statens folkhälsoinstitut (2011) Hälsan hos barn och unga med funktionsnedsättning 12 Enkäten skickades 2012 ut till fritid- och idrottsförvaltningar i samtliga kommuner. Svarsfrekvensen var 59 procent. Samtliga resultat avser andel av de som svarat på respektive fråga. 18

19 54 procent av kommunerna har tydliga mål för att arbeta med kultur och fritid relaterat till personer med funktionsnedsättning. På förvaltningsmöten diskuterar 35 procent av kommunerna ofta möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att kunna delta i kultur- och fritidsaktiviteter. 55 procent diskuterade frågan ibland och i 10 procent av kommunerna är det sällan uppe till diskussion. Det är framför allt tillgänglighet som diskuteras, kopplat till anläggningar, aktiviteter och arrangemang. Samverkan Samverkan mellan flera aktörer är centralt för framgång inom kultur- och fritidsområdet. 93 procent av kommunerna samverkade med idrottsföreningar, 88 procent med studieförbund och nästan lika många, 85 procent med funktionshindersorganisationer. Ett annat sätt att bredda utbudet för målgruppen är att samverka med andra kommuner. Vi samverkar med grannkommunen och erbjuder ett smörgåsbord av olika verksamheter. Det vanligaste är att man fångar upp behovet av kultur- och fritidsaktiviteter för målgruppen genom samråd med funktionshindersrörelsen. Men det finns också kommuner som tar med perspektivet i sina generella medborgarundersökningar. Vid en analys av medborgarundersökningen framkom att kommuninvånarna månar om tillgänglighet. I samband med det diskuterades sporthallens tillgänglighet, andra fritids- och kulturevenemangs tillgänglighet. 19

20 Inkluderande och riktade aktiviteter För att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva fysisk aktivitet och kultur på lika villkor behövs dels att aktiviteter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, dels att det finns riktade aktiviteter för dessa. Hälften av kommunerna arbetar i första hand för att alla verksamheter ska vara inkluderande och kompletterar med särskilt anpassade verksamheter. En tredjedel arbetar i lika hög utsträckning med inkluderande som anpassade verksamheter. Endast en tiondel arbetar med särskilt anpassade verksamheter som huvudsaklig strategi. Arbetssätt för att öka delaktigheten Många kommuner samarbetar med föreningar och studieförbund och informerar om vikten av att öka delaktighet och tillgänglighet. Ett annat sätt att öka utbudet av kultur- och idrottsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning är att ställa krav vid bidragsgivning. Det är 17 procent av kommunerna som ställer krav på tillgänglighet och delaktighet när det gäller kulturområdet och 20 procent som gör det för idrottsområdet. I våra årliga föreningssamtal tar vi upp tillgänglighet och vikten av att alla ska kunna delta. Tabell 2: Kommuners arbetssätt för att öka delaktigheten Andel kommuner i procent Insats Kultur och fritid Idrott Samarbetar med föreningar och studieförbund Informerar om vikten av att öka delaktighet och tillgänglighet Informerar om aktiviteter för målgruppen Villkorar bidrag i syfte att öka delaktighet och tillgänglighet Erbjuder utbildning om delaktighet och tillgänglighet

21 Fysisk tillgänglighet För att aktiviteter ska fungera för personer med funktionsnedsättning behöver lokaler och anläggningar vara fysiskt tillgängliga. Biblioteken i kommunen är den mest tillgängliga anläggningen av de sex kategorier som Handisam har frågat om. Det är 95 procent av kommunerna som säger att biblioteken är helt eller i stor utsträckning fysiskt tillgängliga. Sämst tillgänglighet är det på friluftsanläggningar. Lokaler, anläggningar och arrangemang ska vara tillgängliga för alla som en självklarhet! Tabell 3: Kultur- och idrottsanläggningar i kommunerna som är tillgängliga 13 Andel kommuner i procent Typ av lokal 14 Tillgänglig anläggning Bibliotek 95 Badanläggning 77 Teater/kulturhus/folkets hus 76 Idrottsanläggningar 63 Kulturskolan 63 Museer 55 Friluftsanläggningar Här presenteras den andel som svarat att anläggningarna är tillgängliga Fullt ut och I stor utsträckning. 14 Svaren utgår från de kommuner som har angett att de har den typen av anläggning. 21

22 SÅ JOBBAR LUNDS KOMMUN Rullstolshandboll för alla I Skånes största handbollsklubb, H43 Lund, har man sett till att handboll är en idrott för alla. H43 Wheelers välkomnar både personer med och utan funktionsnedsättning. Rullstolen blir här ett idrottsredskap för alla, precis som skidor i längdåkning. Carina Sacher berättar mer om fördelarna med upplägget. Ledsagarna behöver inte sitta på bänken, utan får möjlighet att göra något tillsammans med brukarna. Och två söner, vars pappa sitter i rullstol, är jätteglada över att kunna göra det här tillsammans med sin pappa. Jag tror att olikheterna i mitt lag gör oss starkare, de stora skillnaderna blir som ett klister som för oss samman. Gemenskapen är otrolig och alla kan vara med utifrån det de är bra på. H43 Wheelers består av 22 spelare i dag, och antalet spelare har ökat över tid. Carina Sacher fortsätter att lyfta fördelarna med laget. Föräldrar säger att det är så bra att barnen i laget behandlas lika. Barn med funktionsnedsättning får här vara med i ett sammanhang som är till för alla. Det finns deltagare som har stannat kvar i fem år nu, de har jätteroligt och gillar att bli tuffare och att växa. Jag ställer krav på dem utifrån förmåga. Vi spelar också på den största arenan här, det bästa stället, och samma arena är också den som har bäst tillgänglighet. I laget tar man också hänsyn till om någon behöver ta en paus ifrån träningen. Vissa spelare med större funktionsnedsättningar kan ibland behöva vara borta under längre perioder, till exempel för att genomgå en operation. Men det gör inget, för det finns också spelare som kan vara med kontinuerligt. Det är skönt för alla att veta att laget finns kvar, oavsett om man själv inte förmår spela just idag. Verksamheten växer så det knakar. Rullstolshandbollen har nu upptagits i Svenska Handbollsförbundet, och Carina Sacher fick nyligen ett meddelande ifrån Brasilien där man bjöd in till VM år Både i och utanför Sverige är responsen stor, och H43 Wheelers hjälper redan andra att starta upp liknande verksamheter. Text: Moa Ranung 22

23 Utbildning Fakta i korthet 53 procent av tillfrågade rektorer anser att skolornas utbildning för elever med funktionsnedsättning är tillgänglig utifrån den enskildes lärande. 15 procent av de grundskolor som Skolinspektionen granskade under 2011 hade brister i att ge elever det särskilda stöd de har rätt till. I 14 procent av kommunerna har både kommunala skolor och friskolor inventerats vad gäller fysisk tillgänglighet. 23

24 Det kommunala ansvaret för utbildning Ungefär 45 procent av verksamheten i kommunerna handlar om barnomsorg och skola. 15 Bra skolresultat och delaktighet ger förutsättningar för ett bra liv. Här kan både goda förutsättningar och hinder skapas. Det är kommunen som har ansvaret för att elever med funktionsnedsättning i de kommunala skolorna får utbildning på lika villkor. För friskolor är kommunen bland annat ansvarig för tillsynen över att enkelt avhjälpta hinder är åtgärdade i de publika delarna. 16 Kunskapen om vad som krävs för att skapa goda pedagogiska förutsättningar för barn och unga med funktionsnedsättning behöver öka hos kommunledning, skolledning och lärare. Fysisk och pedagogisk tillgänglighet Att den fysiska miljön är tillgänglig för alla påverkar möjligheterna att tillgodogöra sig utbildningen och den sociala delaktigheten i skolan. 14 procent av kommunerna har både inventerat kommunala skolor och friskolor vad gäller fysisk tillgänglighet. För 74 procent av kommunerna var enbart de kommunala skolorna inventerade. 12 procent av de svarande kommunerna hade inte inventerat någon skola. 17 Enligt en undersökning från 2011 hade 26 procent av de som inventerat skolorna även åtgärdat samtliga upptäckta brister. 52 procent hade inte gjort det, men planerade att göra det. 18 Kommunerna behöver intensifiera arbetet med tillgänglighet i skolorna. Bland kommunala tjänstemän på skolområdet är det 44 procent som anser att utbildningen på skolorna i deras kommun är tillgänglig utifrån den enskildes lärande. Tjänstemännen anser att skolorna är mer tillgängliga när det gäller fysisk miljö jämfört med undervisningens pedagogik. Tillfrågade rektorer anser till 53 procent att deras skolor har utbildning som är fullt ut tillgänglig för elever med funktionsnedsättning. Rektorerna anser också att lokalerna är mer tillgängliga än valet av pedagogik Sveriges Kommuner och Landsting (2012) 16 Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Det rör sig om förhållandevis små åtgärder som är avgörande eller åtminstone gör stor skillnad för om en lokal eller en plats kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 17 Humana (2012) Humanas tillgänglighetsbarometer 18 Humana (2011) Humanas tillgänglighetsbarometer 19 Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Resultat telefonenkät om tillgänglighet 24

25 Runt 15 procent av de grundskolor som Skolinspektionen granskade i samband med tillsynen 2011 brast i att ge elever det särskilda stöd de har rätt till. Nästan hälften av alla beslut om kritik efter anmälningar inom grundskolan rör särskilt stöd. Skolinspektionen har även i en kvalitetsgranskning sett att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får det stöd de behöver i grundskolan. Det finns också brister i de åtgärdsprogram som upprättas. Uppemot hälften av lärarna anser, enligt Skolinspektionens enkät, att de inte har möjlighet att hjälpa alla elever som behöver det. Men det varierar mellan skolorna. Mer än var femte förälder som besvarat Skolenkäten anser att deras barn behöver mer hjälp än skolan kan ge. 20 Särskolan En granskning av mottagandet i särskolan visar att samtliga undersökta kommuner har kvalitetsbrister i utredningarna och handläggningen. Det kan leda till att vissa elever som nu går i särskolan inte skulle behöva gå där. Skolinspektionen har ställt krav att samtliga kommuner i granskningen ska gå igenom utredningarna och understryker att elever ska ha rätt till stöd i grundskolan oavsett omfattning Skolinspektionen (2012) En skola med tilltro lyfter alla elever 21 Skolinspektionen (2010) Särskolan Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande 25

26 SÅ JOBBAR ESSUNGA KOMMUN Vi arbetar för full inkludering Nossebro skola i Essunga kommun i Västergötland har fått mycket uppmärksamhet för sitt arbetssätt kring elever i behov av särskilt stöd. Åtgärderna ligger helt i linje med vad som föreskrivs i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. År 2007 var Nossebro skola näst sämst i landet vad gäller elevernas gymnasiebehörighet. Utgångsläget var tufft eftersom andelen elever med diagnos är högre än riksgenomsnittet, förhållandevis många barn är placerade i familjehem i kommunen och utbildningsnivån är generellt låg. Skolan förmådde inte ge eleverna utbildning av hög kvalitet och något behövde göras. Vi gick till forskningen och skolpersonalen startade studiecirklar för att lära sig mer, säger Essungas skolchef Bosse Svensson. Pedagogerna kom fram till att man skulle stänga alla små studiegrupper. Det blev helt avgörande. Tidigare lade vi mycket kraft på ett fåtal elever i olika särlösningar utan att lyckas särskilt bra. Nu tog vi istället in speciallärarna i de ordinarie klasserna så att lärarna kunde arbeta två och två. Förändringarna gav snabbt resultat. På tre år lyckades skolan vända utvecklingen. Numera ligger Nossebro i topp med närmare hundra procents behörighet till gymnasieskolan. Vi har utgått från tanken om allas lika värde och har FN-konventionen i bakhuvudet. Den ingår i kommunens övergripande program kring funktionshinder och gäller även för skolan. Att arbeta med full inkludering är krävande för pedagogerna men elevernas olika erfarenheter berikar samtalen i klassrummet och den sociala situationen. Stödet kommer också fler till del. Numera ger vi ett riktat stöd till alla elever, oavsett hur de ligger till. På skolan har man inte arbetat med formella handlingsplaner utan har satsat på förändring i praktiken och kontinuerlig uppföljning. Personalen har haft ett starkt stöd från de ledande politikerna i kommunen. Text: Annika Wallin 26