H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING"

Transkript

1 H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29, Borgå

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING UPPDRAGET OCH TIDTABELLEN UTGÅNGSPUNKTER I ÅBOLAND 4 2 GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH AKTUELLA LAGFÖRSLAG BESKRIVNING AV NULÄGET KOMMUNSTRUKTURLAGEN KOMMUNALLAGEN OCH BEREDNINGEN AV EN NY KOMMUNALLAG BEREDNINGEN AV ETT NYTT STATSANDELSSYSTEM FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNING OM ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN UTREDNINGSSKYLDIGHET ENLIGT KOMMUNSTRUKTURLAGEN LAGENS KRAV PÅ SPRÅKLIGT ENHETLIGA OMRÅDEN ALTERNATIVEN I UTREDARENS UPPDRAG 10 3 DE NUVARANDE KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGAN KIMITOÖNS KOMMUN PARGAS STAD 12 4 DEN NUVARANDE SERVICEPRODUKTIONEN PÅ UTREDNINGSOMRÅDET KONCERNTJÄNSTER FÖRVALTNING EKONOMITJÄNSTER PERSONALTJÄNSTER INFORMATIONSTJÄNSTER IT- TJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ALLMÄNT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRVALTNING SOCIAL SERVICE INKLUSIVE FAMILJETJÄNSTER ÄLDREOMSORG HÄLSOVÅRD SPECIALSJUKVÅRD BILDNING ALLMÄNT DAGVÅRDSVERKSAMHETEN UTBILDNINGSVÄSENDET FRITID OCH KULTUR MILJÖ OCH TEKNIK FASTIGHETER, KÖK OCH STÄDNING BYGG- OCH MILJÖTILLSYN MÄTNINGS- OCH KARTTJÄNSTER SAMHÄLLSTEKNIK, VATTEN OCH FJÄRRVÄRME NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER NÄRINGSLIVSTJÄNSTER PLÖTSLIG STRUKTUROMVANDLING, KIMITOÖN 28 5 SAMHÄLLSSTRUKTUR DEMOGRAFI OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING PENDLINGSOMRÅDEN NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT GEOGRAFI SPRÅKLIGA ASPEKTER 35 6 EKONOMI 37 2

3 6.1 MINSKANDE FINANSIERING FRÅN SKATTEINTÄKTER OCH STATSANDELAR VERKSAMHETSKOSTNADER, VERKSAMHETSINTÄKTER OCH VERKSAMHETSBIDRAG RESULTAT, ÅRSBIDRAG OCH INVESTERINGAR SAMMANSLAGNINGSUNDERSTÖD 45 7 MODELLER FÖR EN NY KOMMUN DEMOKRATIASPEKTER VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING EN FUNGERANDE DEMOKRATISK MODELL I EN NY KOMMUN BRUKARDEMOKRATI OCH NÄRDEMOKRATI INVÅNARNAS PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER I EN NY KOMMUN IT- LÖSNINGAR I EN NY KOMMUN DEN NYA KOMMUNENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGANISATION FÖR FÖRTROENDEVALDA DEN NYA KOMMUNENS SERVICEMODELL ALLMÄNT KONCERNTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD BILDNING MILJÖ OCH TEKNIK NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER VIKTIGA PERSONALFRÅGOR VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING ANTALET ANSTÄLLDA PENSIONSAVGÅNGEN ÅREN FÖRBUD MOT UPPSÄGNINGAR PÅ EKONOMISKA OCH PRODUKTIONSMÄSSIGA GRUNDER LÖNEHARMONISERING I EN SAMMANSLAGEN KOMMUN 59 8 ÅBOLANDS SJUKHUS FRAMTIDA ROLL BAKGRUND HOTBILDEN EN MÖJLIG LÖSNING BEHOV AV FORTSATT UTREDNING 59 9 BEDÖMNING AV ALTERNATIVEN I UTREDNINGSUPPDRAGET KIMITOÖN OCH PARGAS BESLUTER ATT INTE GÅ IN FÖR EN KOMMUNSAMMANSLAGNING KIMITOÖN OCH PARGAS GÅR SAMMAN TILL EN NY KOMMUN KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED ÅBO KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED RASEBORG S:T KARINS STÄLLNING I KOMMUNREFORMEN OCH SOCIAL- OCH HÄLSOREFORMEN SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLOR LAGAR OCH LAGFÖRSLAG ÖVRIGA SKRIFTLIGA KÄLLOR 65 3

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget och tidtabellen Fullmäktige i Kimitoöns kommun och i Pargas stad har i enlighet med 4h 1 mom. i kommunstrukturlagen anmält till Finansministeriet att de utreder en sammanslagning sinsemellan. Utredningen baserar sig på kriterierna i 4c i kommunstrukturlagen. För utredningen har kommunerna tillsatt en styrgrupp bestående av förtroendevalda från bägge kommunerna samt två personalrepresentanter. Föredragande i styrgruppen är stadsdirektören i Pargas och kommundirektören i Kimitoön. Pargas stadsjurist och Kimitoöns förvaltningschef deltar i som sakkunniga i styrgruppens arbete. Kimitoöns förvaltningschef är sekreterare i styrgruppen. Ovan nämnda tjänsteinnehavare bildar en ledningsgrupp, som bereder ärenden för styrgruppen och leder det praktiska beredningsarbetet. På sitt första möte den 14 november 2013 har styrgruppen gett stadsdirektören och kommundirektören i uppdrag att vidtala en lämplig utredare för en förutredning som ska leda till en mellanrapport. På sitt möte den 4 december 2013 har styrgruppen beslutat anlita ansvarige konsulten, juris kandidat Marcus Henricson vid H&M Henricson Management Consulting som utredare. Denna mellanrapport har sammanställts gemensamt av utredaren och ledningsgruppen. I rapporten analyseras de områden som ska utredas enligt kommunstrukturlagen. För de analyser, ställningstaganden och rekommendationer som ingår i rapporten svarar utredaren. Denna mellanrapport ska ligga till grund för diskussion och beslut i Kimitoöns kommunfullmäktige den 3 mars och i Pargas stadsfullmäktige den 4 mars Den blir offentlig då den behandlats av styrgruppen den 11 februari 2014, varefter den bereds för behandling i bägge kommuners styrelser och fullmäktige. På basen av mellanrapporten ska fullmäktige i bägge kommunerna ta ställning till det fortsatta utredningsarbetet i enlighet med kommunstrukturlagen. 1.2 Utgångspunkter i Åboland Pargas stad och Kimitoöns kommun bildades i nuvarande form när kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu bildade en ny kommun tillsammans med Pargas stad och kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd gick samman till en ny kommun. Genom undantagsförfarande behöll bägge kommunerna rätten att ordna socialvård och primärhälsovård i egen regi trots att ingen av dem uppfyller kriteriet om invånare. Inom Åboland hade det före 2009 inte skett några större förändringar i kommunstrukturen. Pargas kommun delades 1948 i en landskommun och en köping för att igen slås samman år Tio år senare blev Pargas köping stad. Hitis och Dragsfjärds kommuner slogs samman Pargas stad och Kimitoöns kommun bildar tillsammans den ekonomiska regionen Åboland, en av fem inom landskapet Egentliga Finland. Åboland har även i andra sammanhang utgjort ett traditionellt samarbetsområde inom bland annat intressebevakning och näringslivsutveckling. Samarbetet har organiserats på många sätt, ofta i föreningsform. Några exempel är Åbolands Turistförening r.f., Skärgårdshavets utvecklingscentral r.f., Åbolands kulturråd r.f. och Region Åboland r.f. 4

5 Fram till 1991, då Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bildades, upprätthöll kommunerna i Åboland samkommunen för Åbolands sjukhus. Behovet av särskilda samarbetsorganisationer inom Åboland har i praktiken upphört när regionen sedan 2009 endast består av två kommuner. I samarbetet på landskapsnivå har de två kommunerna i allmänhet valt samma lösningar. Inom miljöhälsovården är Lundo värdkommun och inom landsbygdsförvaltningen Pemar. Inom den statliga regionala förvaltningen har Åboland som regel behandlats som ett enhetligt område men utvecklingen har under senare år lett till betydligt större regionala förvaltningsområden där Åboland blivit en del av hela Egentliga Finland med Åbo som centralort. Åboland ses som ett naturligt samarbetsområde på grund av de två särdrag som beskriver området, nämligen skärgård och tvåspråkighet. Skärgården med sin splittrade geografi och tidsmässigt långa avstånd ställer särskilda krav på lösningar inom servicen, näringslivet och kommunikationerna. Trots kommunernas konsekventa satsningar på skärgården har antalet fast bosatta ständigt minskat de senaste 60 åren. Samtidigt har skärgården fått ett betydande tillskott av deltidsboende. Kommunernas centrala roll när det gäller att trygga skärgårdens livskraft har lett till att man under lång tid byggt upp en unik kompetens inom området. Åboland är en region med fungerande tvåspråkighet. Den offentliga servicen är helt tvåspråkig och de flesta privata tjänster kan erbjudas på svenska och finska. Vid sidan om Kimitoön och Pargas är Åbo den enda tvåspråkiga kommunen i Egentliga Finland. I praktiken är ändå tillgången till service på svenska sämre i Åbo på grund av lägre språkkrav för personalen. Av invånarna i Pargas är 56% svenskspråkiga och 42% finskspråkiga. I Kimitoön är 73% svenskspråkiga och 25% finskspråkiga. I Egentliga Finland är dessa kommuner de enda offentliga förvaltningsenheterna med svenska som majoritetsspråk. De har därför ett särskilt ansvar för att trygga fungerande servicelösningar på svenska. Samtidigt bör man garanteras samma servicenivå för den finskspråkiga minoriteten. I denna mellanrapport utreds en rad aspekter på en eventuell kommunsammanslagning. I de flesta fall är effekterna av en kommunsammanslagning beroende av vilka beslut som fattas dels före, dels efter sammanslagningen. Vissa frågor har liten eller ingen betydelse för skärgårds- eller språkförhållandena medan andra har eller kan ha betydande konsekvenser för skärgården och dess utveckling och för möjligheterna till en fungerande tvåspråkig service i området. 5

6 2 Gällande lagstiftning och aktuella lagförslag 2.1 Beskrivning av nuläget Bestämmelser om kriterier, tidtabell, process och övriga randvillkor för kommunsammanslagningar ingår i kommunstrukturlagen (1698/2009). Merparten av paragraferna i lagen trädde i kraft den 1 januari Arbetsgruppen för beredning av lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården gav sitt förslag i form av en regeringsproposition den 19 december Kommuner och andra instanser ska ge sina utlåtanden om förslaget senast den 13 mars Målet är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården utgör en viktig förutsättning för denna utredning. I detta skede finns det starka skäl att utgå från att förslaget förverkligas, även om det inte ännu behandlats av riksdagen. De tidtabeller för strukturella arrangemang som förutsätts i kommunstrukturlagen och i förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården är mycket snabba. Det gäller att redan nu se till att man effektivt kan trygga sina intressen när den nya lagstiftningen träder i kraft. Att i rask takt genomföra de sammanslagningsutredningar som förutsätts i kommunstrukturlagen är ett viktigt steg i denna strategi. På detta sätt behåller man initiativet och har en starkare förhandlingsposition senare i processen. I detta skede är det alltså strategiskt klokt att utgå från att de aktuella lagförslagen förverkligas både vad gäller innehåll och tidtabell. Samtidigt som man i rask takt fortsätter utredningsarbetet bör man noggrant följa med hur de statliga beredningarna framskrider och vid behov anpassa det egna utredningsarbetet under processens gång. På detta sätt kan man i ett tillräckligt tidigt skede, medan det är möjligt att påverka de kommande strukturerna, presentera trovärdiga, faktabaserade ställningstaganden om såväl kommunstrukturen som strukturerna för social- och hälsovården. Nedan refereras de delar av ovan nämnda lagar och lagförslag som har direkt relevans för denna utredning. 2.2 Kommunstrukturlagen Enligt 2, 4, 4a och 4c i kommunstrukturlagen ska kommuner med mindre än invånare utreda sammanslagning med andra kommuner som tillsammans bildar ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Den nya kommunen ska ha minst cirka invånare. Den kan bestå av ett pendlingsområde eller en annan funktionell helhet som har ekonomiska och personella förutsättningar att ordna och finansiera service till kommuninvånarna. Enligt 4h 1 mom. ska kommunerna senast den 30 november 2013 meddela med vilka kommuner de utreder en sammanslagning. Kimitoön och Pargas har meddelat att de utreder en sammanslagning sinsemellan. I utredningen kommer man också att analysera och jämföra med tre andra alternativ. Målet med denna mellanrapport är att med beaktande av ovan redovisade fakta skapa ett faktaunderlag för att ta ställning till en egentlig sammanslagningsutredning enligt kommunstrukturlagen. Denna mellanrapport utgör en preliminär utredning i förutredningsskedet (skede 2) i kommunsamgångsprocessen enligt nedanstående schema. 6

7 2.3 Kommunallagen och beredningen av en ny kommunallag I kommunallagen (365/1995) finns de centrala bestämmelserna om kommunens uppgifter och organisation. Vid en kommunsammanslagning anger kommunallagens bestämmelser bland annat vilka möjligheter som finns när det gäller utformningen av den nya kommunens organisation, hur det politiska beslutsfattandet organiseras, ibruktagandet av olika verktyg för deltagande och påverkan samt samarbetet med andra kommuner. I juli 2012 startade finansministeriet beredningen av en ny kommunallag. Ett förslag i form av en regeringsproposition ska bli klart senast den 15 april Detta innebär att det kommer att kunna beaktas i den fortsatta utredningsprocessen. Avsikten är att en ny kommunallag ska kunna träda i kraft den 1 januari Enligt de linjedragningar som ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE) gjorde i januari 2014 ska den nya kommunallagen bland annat innebära strängare krav än hittills på att kommunerna ska balansera ackumulerat underskott i balansräkningen under en bestämd tidsperiod, och ge kommunerna större frihet att utforma strukturen för sitt demokratiska beslutsfattande. Bland annat skulle de nuvarande absoluta bestämmelserna om antalet fullmäktigeledamöter i kommuner av olika storlek ersättas av en bestämmelse om minimiantalet ledamöter. 2.4 Beredningen av ett nytt statsandelssystem I juni 2012 tillsatte Finansministeriet en utredningsman för att bereda ett förslag till nya beräkningsgrunder för de statsandelar som utgör statens skattefinansiering till kommunerna. Utredningsmannen gav sitt förslag i december Avsikten är att det nya statsandelssystemet ska tillämpas från den 1 januari Förslaget är som helhet kostnadsneutralt men innebär dramatiska ökningar eller minskningar av statsandelarna för enskilda kommunerna. Enligt det preliminära förslaget skulle Pargas och Kimitoön efter en övergångsperiod sammanlagt förlora omkring 5,5 miljoner euro årligen jämfört med nuvarande system. Sannolikt kommer man inom regeringen att komma överens om vissa justeringar i förslaget på basen av kommunernas utlåtanden. I de ekonomiska kalkyler och prognoser som ingår i denna mellanrapport har vi ändå utgått från utredningsmannens förslag. 2.5 Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården har formen av en regeringsproposition. Det innehåller förslag till två separata lagar: Lag om ordnande 7

8 av social- och hälsovården (nedan L om ordnande) och lag om införande av lagen om ordnande av social- och hälsovården (nedan L om införande). Regeringen föreslår en ny struktur för hela den offentliga social- och hälsovården bestående av social- och hälsovårdsområden (nedan sote-områden) och områden med basal social- och hälsovård (nedan basserviceområden) (L om ordnande 7 ). Avsikten är att de nya organisationerna ska inleda sin verksamhet den 1 januari Sote-området bildas kring landskapets centralort eller en annan kommun med minst invånare. För Åbolands del blir Åbo centralort för sote-området. Detta organiseras enligt huvudregeln enligt ansvarskommunmodellen; under vissa förutsättningar kan också en samkommun vara möjlig (L om ordnande 19 ; L om införande 3 1 mom.). Också Salo blir enligt förslaget huvudort för ett sote-område (L om införande 3 2 mom.). Till vilket sote-område en kommun ska höra avgörs enligt en rad kriterier. Både för nuvarande Pargas och Kimitoön är det klart att Åbo blir huvudort. För Pargas avgör trafikförbindelser, pendling och användning av service (L om införande mom.), för Kimitoön kravet på fungerande vårdkedjor på finska och svenska (L om ordnande 6 1 mom.). Inom sote-områden kan en kommun med minst cirka invånare och som uppfyller en rad andra kriterier bilda ett basserviceområde. Ansvarskommunen kan under vissa förhållanden även svara för primärhälsovård och socialvård i andra kommuner. Andra modeller som t.ex. samkommun är inte möjliga (L om ordnande 17 1 mom.). Basserviceområdet ordnar primärhälsovård och socialvård, med undantag för jourverksamhet dygnet runt, för områdets invånare. Nivå Obligatoriskt/frivilligt Upprätthållare Uppgifter Alternativ för Kimitoön och Pargas Social- och hälsovårdsområde ( sote-område ) Obligatorisk grundenhet för social- och hälsovården i hela landet Landskapets centralort eller en annan kommun med minst invånare, kan i vissa fall även vara en samkommun om man frivilligt avtalar om denna organisationsform. I Nyland en enda lagstadgad samkommun. Ordnar all offentlig social- och hälsovård i hela området om det inte finns basservicedistrikt Åbo blir ansvarskommun för sote-området. Område med basal social- och hälsovård ( basserviceområe ) Frivillig, kan finnas i vissa delar av sote-området, inte möjlig för alla kommuners del En kommun med minst ca invånare, inte soteområdets huvudort eller en kommun som ingår i samma obligatoriska kommunsammanslagningsområde på basen av pendling eller enhetlig samhällsstruktur. I Nyland Helsingfors, Esbo, Vanda, Borgå, Hyvinge och Lojo på basen av lag. Ordnar socialvård och primärhälsovård, dock ej 24- timmarsjour. Kan på ansökan få rätt att ordna vissa delar av specialsjukvården. En sammanslagen kommun kan vara ansvarskommun för ett basserviceområde för de egna invånarna och kan ansöka om rått att upprätthålla Åbolands sjukhus. Nuvarande kommuner kan inte upprätthålla någon social- och hälsovård. 8

9 Social- och hälsovårdsministeriet kan på ansökan bevilja ansvarskommunen för ett basserviceområde rätt att sköta delar av specialsjukvården. En sådan ansökan måste göras innan basserviceområdet inleder sin verksamhet, alltså före den 1 januari 2017 (L om ordnande 11 3 mom.; L om införande 1 och 13 ). En kommun som enligt 4d i kommunstrukturlagen hör till huvudortens pendlingsregion eller till samma samhällsstrukturellt enhetliga område kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde för andra kommuners invånare. I Egentliga Finland är S:t Karins en kommun som enligt denna bestämmelse inte kan vara ansvarskommun för andra kommuners primärhälsovård och socialvård (L om införande 4 2 mom. 2 p). Under vissa förutsättningar kan S:t Karins eventuellt ordna primärhälsovård och socialvård för sina egna invånare, om kommunen lyckas avtala om saken med Åbo (L om införande 4 4 mom.). Ingen kommun blir automatiskt ansvarskommun för ett basserviceområde, detta baserar sig alltid på kommunens initiativ. En kommun med under invånare måste enligt huvudregeln inte höra till ett basserviceområde, men om det är nödvändigt med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av social- och hälsovården kan statsrådet ålägga den att ansluta sig. En kommun som är huvudort i ett sote-område, t ex Åbo, kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde. Åbos hela social- och hälsovård skulle alltså ingå i den regionala ansvarskommunmodellen eller samkommunen. (L om införande 4 2 mom. 3 p). 2.6 Utredningsskyldighet enligt kommunstrukturlagen Enligt kommunstrukturlagen är både Kimitoön och Pargas skyldiga att utreda en kommunsammanslagning som kan leda till en kommun med minst cirka invånare som utgör ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Att inte göra en sammanslagningsutredning är alltså inte ett lagligt alternativ. Varken Kimitoön eller Pargas har en sådan pendlingsgrad till eller en sådan sammanvuxen samhällsstruktur med landskapets centralort eller någon annan kommun med minst invånare att det skulle vara obligatoriskt att utreda sammanslagning med denna kommun. De kommuner som hade kunnat bli aktuella i detta sammanhang är för Pargas del Åbo, för Kimitoöns del Salo eller Åbo. Bägge kommunerna har alltså relativt stor frihet att välja med vilken eller vilka kommuner de utreder sammanslagning. 2.7 Lagens krav på språkligt enhetliga områden Vid en juridisk bedömning av den Pargas stads och Kimitoöns kommuns specifika situation har stadgandet i 4 4 mom. i kommunstrukturlagen speciellt stor betydelse. Där uppställs följande kriterium för hur olika sammanslagningsalternativ ska prioriteras utgående från kommunernas förutsättningar att erbjuda service på finska och svenska: När kommunindelningen ändras ska i språkligt hänseende förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens rätt att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. Den juridiska betydelsen av denna bestämmelse är att man vid en kommunsammanslagning om möjligt ska undvika sådana alternativ som i praktiken kan antas ha en negativ inverkan på endera språkgruppens möjligheter att få service på sitt modersmål. För kommuner som Kimitoön och Pargas, där fördelningen mellan språkgrupperna är relativt jämn, innebär detta i praktiken att man bör undvika lösningar som leder till att 9

10 den ena språkgruppen blir en liten minoritet eller att den nya kommunen enligt lag blir enspråkig. Forskningen har kunnat påvisa att den språkliga servicen fungerar bäst i kommuner där ingendera språkgruppens andel understiger 30 procent. Ur denna synvinkel är alltså en optimal lösning en kommunsammanslagning som leder till att både de finskspråkigas och de svenskspråkigas andel i den nya kommunen är minst 30 %. Vid en sammanslagning av nuvarande Pargas och Kimitoön skulle ca 60 % av den nya kommunens invånare vara svenskspråkiga och drygt 37 % finskspråkiga. Med tanke på kommunens förmåga att betjäna både sina finskspråkiga och svenskspråkiga invånare på sitt modersmål skulle detta vara en optimal lösning. 2.8 Alternativen i utredarens uppdrag På basen av ovanstående kriterier har kommunerna gett utredaren i uppdrag att analysera två huvudalternativ: 1. Kimitoön och Pargas besluter att inte gå in för en samgång. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. 2. Kimitoön och Pargas går samman till en ny kommun. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. Dessutom utreds följande två alternativ på en allmän nivå och jämförs med huvudalternativen: 3. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Åbo. 4. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Raseborg. Utöver ovanstående alternativ kommer även S:t Karins ställning i kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdsreformen att behandlas, även om S:t Karins för närvarande deltar i en särskild kommunsammanslagningsutredning med Åbo. Samtliga alternativ utreds både i förhållande till kommunstrukturlagen och förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården. Speciell vikt fästs vid frågan om organiserandet av social- och hälsovården och möjligheterna att upprätthålla Åbolands sjukhus i en framtida förvaltningsstruktur. 3 De nuvarande kommunernas förvaltningsmodell och organ I denna mellanrapport behandlas frågor rörande kommunernas förvaltningsmodell och beslutande organ endast i den omfattning som är nödvändig för en bedömning av vilka möjligheter och utmaningar en kommunslagning skulle innebära. Mer konkreta ställningstaganden rörande vissa enskilda delar av kommunernas organisationer och / eller koncernsamfund görs när sammanhanget så kräver. I den egentliga sammanslagningsutredning kommunerna enligt kommunstrukturlagen är skyldiga att göra kommer en detaljerad genomgång av kommunernas nuvarande organisationer och verksamhet samt ett förslag till organisations- och verksamhetsmodell för den nya kommunen att ingå. Förvaltningsmodellerna och strukturen med beslutande organ är uppbyggda enligt liknande principer i bägge kommunerna. Vissa skillnader finns, men de är inte stora och torde inte leda till några svårigheter vid en kommunsammanslagning. 10

11 3.1 Kimitoöns kommun I Kimitoöns kommun finns utöver centralvalnämnden och revisionsnämnden sex andra nämnder: Skärgårdsnämnden, omsorgsnämnden, bildningsnämnden, kulturoch fritidsnämnden, tekniska nämnden samt bygg- och miljötillsynsnämnden. Den sistnämnda fungerar som kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet och har självständiga myndighetsuppgifter även i förhållande till kommunen. Med stöd av 16 2 mom. i kommunallagen har man valt att ha en gemensam bildningsnämnd för bägge språkgrupperna. Underställda denna finns en finskspråkig och en svenskspråkig skolsektion. Underställda tekniska nämnden finns direktionen för affärsverket Kimitoöns vatten och en förrättningssektion som handhar förrättningsärenden, av vilka de flesta berör väglag och vägförrättningar. Kommunens förvaltning består av fem avdelningar: Förvaltningsavdelningen, utvecklingsavdelningen, omsorgsavdelningen, bildningsavdelningen samt avdelningen för miljö och teknik. 11

12 3.2 Pargas stad STADSFULLMÄKTIGE 43 STADSSTYRELSEN 11 Stadsdirektör Revisionsnämnd 9 Centralvalnämnd 5 Bildningsnämnd 11 Svensk sektion 9 Finsk sektion 9 Kulturnämnd 11 Social- och hälsovårdsnämnd 11 Miljönämnd 11 Vägsektion Byggnämnd 11 KONCERNTJÄNSTER BILDNINGSAVDELNING SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING MILJÖAVDELNING Förvaltningstjänster Svensk utbildning Socialserviceenhet Teknisk enhet Kommunikationstjänster Finsk utbildning Familjeenhet Planläggningsenhet Personaltjänster Dagvårdsenhet Hälsovårdsenhet Mätningsenhet Ekonomitjänster Kulturenhet Äldreomsorgsenhet Miljövårdsenhet Näringslivstjänster Biblioteksenhet Bygglovsenhet Servicetjänster Vattentjänstverket Fastigheter Nagunämnden Korponämnden Houtskärsnämnden Iniönämnden Kosthåll Städtjänster I Pargas stad finns förutom revisionsnämnden och centralvalnämnden fem egentliga nämnder, som utgör sådana organ som avses i kommunallagen: Bildningsnämnden, kulturnämnden, social- och hälsovårdsnämnden, miljönämnden och byggnämnden. Underställd bildningsnämnden finns en svensk och en finsk sektion; underställd miljönämnden finns en vägsektion som beslutar i vägförrättningsärenden. Dessutom finns fyra områdesnämnder som inte utgör organ i lagens mening: Nagunämnden, Korponämnden, Houtskärsnämnden och Iniönämnden. De har inte egen beslutanderätt utan utgör rådgivande organ underställda stadsstyrelsen. Stadens förvaltning består av tre avdelningar och sex tjänstesektorer, som är sinsemellan likvärdiga: Bildningsavdelningen, social- och hälsovårdsavdelningen, miljöavdelningen, förvaltningstjänster, kommunikationstjänster, personaltjänster, ekonomitjänster, näringslivstjänster och servicetjänster. 4 Den nuvarande serviceproduktionen på utredningsområdet 4.1 Koncerntjänster Förvaltning Till förvaltning hör beredning och verkställighet för fullmäktige och styrelse, revision, allmänna val, arkiv och kommunens allmänna administration. Förvaltningen ansvarar också för strategisk planering, koncernstyrning, juridik och omvärldsbevakning. Förvaltningsenheten jobbar tätt tillsammans med den politiska ledningen. Förvaltningen har en särskild uppgift i att ha ett helhetsperspektiv på den kommunala verksamheten och säkerställa att beslut verkställs i enlighet med de politiskt fastslagna målen och riktlinjerna. 12

13 I Pargas har förvaltningen 8 personresurser som består av stadsdirektör, stadsjurist, ledningens sekreterare, arkivsekreterare, textbehandlare, två translatorer, vaktmästare (60%) och projektkoordinator (40%). Kimitoön har 4,1 personresurser som består av kommundirektör, förvaltningschef (30%), ledningens sekreterare (80%), översättare och byråsekreterare. Pargas använder ärendehanteringssystemet Dynasty medan Kimitoön använder KommunOffice Ekonomitjänster Till ekonomitjänster hör den strategiska styrningen av verksamheten och ekonomin genom budgetering och annan ekonomisk planering, uppföljning av verksamhet och ekonomi, finansiering och likviditetsplanering, omvärldsbevakning, riskhantering och intern kontroll, samt koordinering av offentlig upphandling. Till ekonomitjänster hör också ekonomiadministrationen som består av centralbokföring, betalningsrörelse, hantering av inköpsfakturor, fakturering och kravfunktion samt den fakturering som inte är decentraliserad. Dessa funktioner är stabsfunktioner som möjliggör den alldagliga operativa verksamheten i kommunerna. Ekonomitjänster i Pargas har 7,6 personalresurser bestående av 4 bokförare, 2,3 ekonomisekreterare (100%, 70% och 60%), upphandlingskoordinerare (30 %), ekonomichef/controller och ekonomidirektör. Ekonomifunktionen i Kimitoön har 5,33 personalresurser bestående av controller, ekonomisekreterare, bokförare, 2 reskontraskötare samt förvaltningschef (33 %). Pargas har CGI:s Raindance som ekonomiförvaltningssystem medan Kimitoön har CGI:s Pro Economica. I Kimitoön sköter ekonomitjänster en större del av faktureringen centralt Personaltjänster Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, samarbetet med företagshälsovården och upprätthållande av personalens arbetsförmåga. Personaltjänsters personresurser i Pargas är sammanlagt 7,4 personer och består av personalchef, personalsekreterare, arbetarskyddschef (40%) samt fem löneräknare. Personalsekretaren samt två löneräknare är placerade på områdeskontoret i Houtskär, övriga i Pargas. I Kimitoön är personalresurserna sammanlagt 3,7 och består av tre löneräknare, förvaltningschefen (30%), ledningens sekreterare (20%) samt en arbetarskyddschef (20 %). Pargas använder löneräkningsprogrammet Pegasos, Kimitoön använder Status Informationstjänster Informationsverksamheten är olika uppbyggd i de båda kommunerna. 13

14 I Pargas är information en enhet under kommunikationstjänster. I kommunikationstjänster ingår information, it, telefoni samt skärgård och trafik. Till informationsenheten hör informationssekreterarna på områdeskontoren, telefonisterna i stadens växel och informationschefen. Informationsenheten har 8 personresurser som består av en informationschef och 7 informationssekreterare. Informationschefen svarar för stadens externa och interna kommunikation i samarbete med avdelningarna samt för marknadsföring av staden till invånare, fritidsboende och potentiella inflyttare. Informationschefen deltar även i ledningsgruppens möten som sekreterare. Informationssekreterarna svarar för kundbetjäningen på områdeskontoren och vid stadshusets informationsdisk. Stadens telefonväxel finns i områdeskontoret i Iniö. Telefonväxeln har hand om stadens telefontrafik och kundbetjäning via telefon. Utöver kundbetjäning och rådgivning sköter informationssekreterarnas teknisk beredning och sekreteraruppgifter i områdesnämnderna samt administrerar respektive kommunområdes internetsidor. Den interna informationen sker i huvudsak genom intranätet Loggen. informationschefen är chefredaktör för Loggen och uppdateringarna sköts av ansvariga redaktörer på avdelningar och enheter (24 st.). Också ansvaret för uppdatering av stadens hemsidor har decentraliserats på motsvarande sätt. Stadens informationstidning Nytt utkommer med 8 10 nummer om året. Informationschefen svarar för innehållet i tidningen tillsammans med informationssekreterarna. Kimitoön har ingen skild informationsenhet. Den externa informationen och marknadsföringen sköts av ledningens sekreterare (förvaltningsavdelningen), marknadsföraren (utvecklingsavdelningen) och av ett teamsom fungerar som redaktionsråd för kommunens webbplats. Kimitoön har tre servicerådgivningspunkter, som motsvarar Pargas områdeskontor. Två av serviceråddgivningspunkterna sköter också kommunens telefonväxel. Servicerådgivarna, som är 2,5 personresurser, hör till utvecklingsavdelningen. De sköter samma uppgifter som informationssekreterarna i Pargas. Den interna informationen sköts dels av ledningens sekreterare och förvaltningschefen, dels av avdelningarna själva IT- tjänster IT-enheterna i Kimitoöns kommun och Pargas stad fungerar långt enligt liknande modeller. Bägge kommunernas IT-infrastruktur och IT-system är uppbyggda enligt samma principer. I Pargas har IT-enheten 6 personresurser som består av en itdriftschef, en it-planerare och fyra it-stödpersoner. IT-enheten i Kimitoön har 2,5 personresurser, en it-driftschef, en it-koordinator och en it-stödperson (50 %). 4.2 Social- och hälsovård Allmänt Social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag, det vill säga verksamhetens nettokostnader, utgör i Kimitoön 61 % och i Pargas 54 % av kommunens totala verksamhetsbidrag. Specialsjukvårdens köps helt utifrån, till största delen av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Av social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag utgör specialsjukvården i Kimitoön 33 % och i Pargas 38 %. Av den ordinarie personalen är i Kimitoön 41 % (177 personer) och i Pargas 37 % (322 personer) anställda inom social- och hälsovården. Det budgeterade antalet personarbetsår inom social- och hälsovården 2014 är i Kimitoön 203 och i Pargas

15 Den kommunala social- och hälsovården är en omfattande och komplex verksamhet. Att göra exakta jämförelser mellan olika kommuner och andra enheter är inte alltid möjligt, eftersom systematiken för redovisning och statistikföring varierar. I denna mellanrapport har vi för enkelhetens skull delat upp social- och hälsovården i förvaltning, social service inklusive familjetjänster, äldreomsorg, hälsovård och specialsjukvård. Eftersom denna indelning inte är exakt likadan i olika kommuner, är de jämförelser som presenteras endast riktgivande. Vid behov förklaras större avvikelser. Åren låg de totala nettokostnaderna för social- och hälsovården både i Kimitoön något över och i Pargas på landets medelnivå. Kimitoöns något högre kostnader förklaras i sin helhet av skillnader i åldersstrukturen. Social- och hälsovård nettokostnader, /invånare Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet Social- och hälsovårdens förvaltning I Pargas hör endast social- och hälsodirektören och en servicesekreterare (50 %) till förvaltningen, och den totala personalresursen är alltså 1,5. I Kimitoön hör en del sådana funktioner som i Pargas är placerade på enheterna, såsom centrallager, till förvaltningen, och den totala personalresursen är därför 4,1. I Kimitoön finns centrallagret i Dalsbruk och resten av förvaltningen i Kimito. I Pargas finns förvaltningen i stadshuset Social service inklusive familjetjänster Till social service hör vuxensocialarbete och utkomststöd, handikappservice, specialomsorg, närståendevård för under 65 åringar, rusmedelsvård och mentalvård. Till familjetjänster hör barnskydd, övriga barn- och familjetjänster samt ungdomstjänster. 15

16 Utkomststöd,*euro/invånare*2012* 180* 160* 140* 120* 100* 80* 60* 40* 20* 0* Koko*maa* Hanko* Kaarina* Kemiönsaari* Kirkkonummi* Parainen* Raasepori* Social service inklusive familjetjänster sysselsätter i Kimitoön 7,9 och i Pargas 30,7 personer. Den stora skillnaden i personal förklaras delvis av att Kimitoön köper tjänster utifrån i större omfattning (62 % av kostnaderna mot 51 % i Pargas). Enhetens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 2,4 miljoner euro och i Pargas 4,4 miljoner euro. I Pargas är social service och familjetjänster två skilda enheter inom social- och hälsovården. I Kimitoön utgör de en enhet. Det budgeterade verksamhetsbidraget 2014 är i Kimitoön 3,7 miljoner euro och i Pargas 7,8 miljoner euro Äldreomsorg Till äldreomsorgen hör hemvård, stödservice, dagverksamhet, närståendevård för över 65-åringar samt boende och institutionsvård. Inom äldreomsorgen budgeteras 2014 i Kimitoön 104 och i Pargas 153 personarbetsår. Pargas köper dessutom tjänster för 1,5 miljoner euro. Äldreomsorgens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 6,0 miljoner euro och i Pargas 9,5 miljoner euro. Den nationella målsättningen har i flera år varit att genom välfungerande öppen vård göra det möjligt för de äldre att bo längre hemma. I gengäld strävar man till att minska andelen institutionsvård och tyngre boendeformer. Speciellt i Kimitoön är andelen institutionsvård och serviceboende fortfarande stor. Pargas andel ligger rätt nära landets medeltal. I Kimitoön budgeteras 554 euro per invånare för boende och institutionsvård inom äldreomsorgen, i Pargas 242 euro per invånare. Kimitoöns höga kostnader förklaras delvis av att största delen av platserna finns på åldringshem eller effektiverat serviceboende: I Pargas är en stor del av platserna serviceboende som produceras av lokala stiftelser och föreningar: 16

17 4.2.5 Hälsovård Till Pargas hälsocentral hör fem hälsostationer: Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. I Pargas finns läkarmottagning varje vardag, I Nagu fyra dagar i veckan, i Korpo två dagar i veckan, i Houtskär en dag i veckan och i Iniö en gång varannan vecka. Sjukskötarmottagning hålls varje vardag även i skärgården. Fysioterapitjänster erbjuds på alla hälsostationer utom Iniö. Jour utom tjänstetid finns endast på Pargas hälsostation, vardagar klockan 8-20 och veckoslut och helger Övriga tider sköts jouren av samjourenheten i Åbo. Jouren på vardagar sköts med egen personal, på veckoslut och helger köps jourverksamheten externt. Antalet besök i öppen hälsovård 2012 var (5,1 per invånare), varav läkarbesök Den öppna hälsovårdens kostnader per invånare var 414 euro exklusive tandvård. Alla%läkarbesök%inom%den%kommunala%öppna% primärvården/1%000%invånare,%2010d2012% 2500% 2000% 1594% 1665% 1500% 1247% 1000% 1114% 1018% 2010% 2011% 500% 2012% 0% Koko%maa% Kemiönsaari% Parainen% Raasepori% Turku% Pargas hälsocentral har totalt 81 bäddavdelningsplatser på två avdelningar. Totalt producerade dessa vårddygn år Dessutom köper staden 12 boendeplatser på demensboendet Lilla ro. Pargas stads företagshälsovård betjänar i Pargas hälsostation. Företagshälsovården betjänar också regelbundet i skärgården. Hälsocentralens psykolog betjänar också företagshälsovården. Företagshälsovårdens fysioterapi köps externt. Kunder hos pargas stads företagshälsovård är 160 arbetsgivare med sammanlagt arbetstagare, samt 74 primärproducenter och 27 företagare. 17

18 Rådgivningstjänster erbjuds i familjehuset Ankaret i Pargas. Hälsocentralens läkare betjänar även rådgivningen och skol- och studenthälsovården. Även skolpsykologerna arbetar i Ankaret. I Pargas besökte patienter eller 36 % av invånarna den kommunala tandvården år Nettokostnaderna var 79 euro per invånare. Tandvård erbjuds i Pargas, Korpo, Nagu och Houtskär. I Kimitoön betjänar hälsostationerna i Kimito vardagar 8-16 och i Dalsbruk måndagtorsdag Kvälls-, natt- och veckoslutsjouren finns vid hälsocentralen i Salo. Hälsostationerna erbjuder läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivningstjänster, företagshälsovård och rehabilitering. I Västanfjärd hålls läkarmottagning på Silverbacken några timmar varannan vecka. I Hitis ordnas hälsovårdares mottagning två dagar i veckan. I Kimitoön var antalet besök i öppna vården 2012 totalt , varav läkarbesök. Kommunens företagshälsovård hade 331 besök, varav 111 läkarbesök. Kimitoöns hälsocentral har två bäddavdelningar med totalt 50 platser. År 2012 producerade dessa totalt vårddygn. Tandvården i Kimitoön producerade tandläkarbesök år Kostnaden var 88 euro per invånare. Målsättningen är att den kommunala tandvården ska betjäna hela kommunens befolkning Specialsjukvård Både Kimitoön och Pargas köper nästan all specialsjukvård av olika enheter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Åbolands sjukhus i Åbo, dess psykiatriska enhet i Pargas och Åbo universitetscentralsjukhus. Dessutom köper Pargas bland annat neurolog- och hudläkarkonsultationer och Kimitoön psykiatritjänster för barn och unga av privata serviceproducenter. Kostnaderna för specialsjukvård var 2012 i Kimitoön 8,2 miljoner euro och i Pargas 18,2 miljoner euro. Kostnaderna är i bägge kommunerna något över landets medelnivå, men lägre än i jämförelsekommunerna Åbo och Raseborg. 18

19 Specialsjukvården, nettokostnader/ invånare, Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet Både i Kimitoön och Pargas är primärhälsovårdens kostnader högre än i landet i snitt, vilket leder till en högre total hälso- och sjukvårdskostnad per invånare Primär- och specialsjukvård, nettokostnader/invånare, Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet I de behovsstandardiserade nettokostnaderna har faktorer som kommer från kommunernas variationer i sjuklighet och ålderstruktur uteslutits. De behovsstandardiserade nettokostnaderna säger därmed någonting om hur kostnadseffektivt verksamheten sköts. Mätt i behovsstandardiserade kostnader är hälsovården och äldreomsorgen i Pargas 10 % och i Kimitoön 1 % dyrare än i landet i medeltal. I den fortsatt utredningsprocessen är en viktig fråga att utreda hur de relativt kostnadseffektiva metoder som används i Kimitoön kunde tas i bruk i en sammanslagen kommun som helhet, så att social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet kunde närma sig landets medelnivå. 19

20 4.3 Bildning Allmänt Både i Kimitoön och Pargas erbjuder bildningssektorn dagvårdstjänster, utbildningstjänster inom grundläggande utbildning och gymnasiet samt kultur- och fritidstjänster. Alla dessa tjänster, och i synnerhet grundläggande utbildning, är betydligt dyrare att upprätthålla i skärgårdsförhållanden där de tidsmässiga avstånden är långa och man därför är tvungen att upprätthålla små enheter. De totala kostnaderna för undervisning och kultur ligger ändå endast marginellt över landets medelnivå och t.ex. lägre än i Åbo. Inom sektorn kompenserar man alltså de högre kostnaderna för grundläggande utbildning med betydligt lägre kostnader för kultur- och fritidsverksamhet. Undervisning*och*kultur*ne2okostnader*per*invånare,*2009:2012*!2!000!!!!!1!800!!!!!1!801!!!!!1!600!!!!!1!400!!!!!1!492!!!!!1!487!!!!!1!349!!!!!1!396!!!!!1!200!!!!!1!000!!!!!800!!!!!600!!!! 2009! 2010! 2011! 2012!!400!!!!!200!!!!!+!!!! Pargas! Kimitoön! Åbo! Raseborg! Hela!landet! Dagvårdsverksamheten I Pargas var antalet barn i åldern 0-6 år 1179 (december 2013). Av dessa var 780 i kommunal dagvård och 30 endast i förskoleverksamhet. Hemvårdsstöd betalades för 229 barn och stöd för privatvård + kommuntillägg för 46 barn. Dagvårdsverksamheten i Pargas omfattar elva egna daghem, två köptjänstdaghem, 21 familjedagvårdare i eget hem och åtta gruppfamiljedaghem. Dessutom erbjuds öppendagvård i form av lekparks- och klubbverksamhet. Familjerna kan också välja hemvårdstöd eller stöd för privatvård + kommuntillägg. Pargas stad har ingått ett regionalt avtal gällande köp/säljande av dagvårdsplatser. Förskoleverksamhet i daghem ordnas i samarbete med svenska och finska utbildningsenheterna. 20

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN 11.2.2014 Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29,

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service Bilaga 2: Kommunal service 1. Bildning Verksamheten inom bildningssektorn är med undantag av andra stadiets utbildning närservice. Genom specialisering, samordning och gemensam förvaltning uppnås fördelar

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas

Läs mer

Ett språk eller två?

Ett språk eller två? Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Magma-studie 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Utgivare:

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter

Väståbolands Hyreshus Ab:s förslag för ändring av Korpo områdeskontor till hyreslägenheter Stadsstyrelsen 214 20.10.2014 Stadsstyrelsen 235 03.11.2014 Stadsfullmäktige 93 11.11.2014 1466/10.03.02/2014 Stadsstyrelsen 20.10.2014 214 Beredare Ekonomidirektör Patrik Nygrén, tfn 040 511 4383 Föredragande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013, Houtskärsnämndens utlåtande

Åtgärdsprogram 2013, Houtskärsnämndens utlåtande Houtskärsnämnden 30 20.08.2013 Åtgärdsprogram 2013, Houtskärsnämndens utlåtande 564/02.00/2013 Houtskärsnämnden 30 Beredare och föredragande: Ordförande Sune Linde arvids.norrgard@gmail.com Ett förslag

Läs mer

PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER OCH INTERN SERVICE

PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER OCH INTERN SERVICE KT Cirkulär 9/2014 bilaga 2 1 (15) BILAGA 1 FÖRVALTNINGSPERSONAL OCH PERSONAL INOM INTERN SERVICE BILAGA 1 PERSONAL SOM ARBETAR MED VISSA SAKKUNNIGUPPGIFTER INOM FÖRVALTNINGEN, BYRÅUPPGIFTER, ICT-UPPGIFTER

Läs mer

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.

Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar. AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/6 PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 MÅLSÄTTNING 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET 4 MELLANRAPPORT 4.1 Besöksstatistik 4.2 Personalresurser

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42

Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 1 PARGAS STAD PROTOKOLL 4/13 Revisionsnämnden 2013-2016 Tid och plats: Stadshuset, STYRHYTTEN 19.3.2014 kl. 16:00 21.42 Närvarande: Ordinarie: Ted Bergman (ordf.) Tommy Nymalm (vice ordf.) - 20.55 ( 1-7)

Läs mer

PERSONALRAPPORT 2013

PERSONALRAPPORT 2013 PERSONALRAPPORT 2013 1 INNEHÅLL Sida 1. Allmänt om personalrapportering 2 2. Pargas stads organisation 31.12.2013 2 3. Stadens personal 3 4. Beskrivning av personalstrukturen (grafer) 4 5. Personalens

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Oy Apotti Ab Affärsplan

Oy Apotti Ab Affärsplan 1 Oy Apotti Ab Affärsplan Version 2.00 7.5.2015. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Bolagets strategiska mål... 4 3 Bolagets verksamhetsidé och vision samt affärsidé... 5 3.1 Verksamhetsidé och

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009

PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 Social- och hälsovårdsväsendet i Vasa/Socialarbete och familjeservice/ Handikappservice PERSONLIG ASSISTANS FÖR GRAVT HANDIKAPPADE PERSONER TILLÄMPNINGSINSTRUKTIONER FR.O.M. 1.12.2009 ALLMÄNT OM PERSONLIG

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Nya vindar inom omsorgen

Nya vindar inom omsorgen Nya vindar inom omsorgen Handikappservicen i Svenskfinland en förundersökning ur kommunens synvinkel Ann-Marie Lindqvist politices licentiat Vad? En förundersökning om handikappservice på svenska för personer

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter

Läs mer

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge

PROTOKOLL. Organ Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 4 / 2009 30.3.2009 1. I vice ordförande Kalevi Kallonen. II vice ordförande Jan Drugge PROTOKOLL Organ Sammanträdesdatum Blad 4 / 2009 30.3.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 30 mars 2009 kl. 16.00 17.40 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Dalsbruk Beslutande: Mårten Nurmio ordförande

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M)

Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-06-12 1 (5) Plats och tid Kommunhuset den 12 juni 2015 kl. 08.00 10.00 Beslutande Roland Åkesson (C), ordförande Britt-Marie Domeij (M) Lars Hollner (S) Ann Petersson

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

BRÄNDÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN 27.4.2015 1 KALLELSESIDA Utfärdad den 21 april 2015 Sammanträdestid: Sammanträdesplats: Måndagen den 27 april 2015 kl.18.00 Kommunkansliet i Åva 11 Laglighet och beslutförhet 12 Protokolljusterare 13 Godkännande,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Bokslut 2013 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

Wikberg Gunilla medlem. Övriga närvarande Kuusimurto Merja chefen för småbarnsfostran, föredragande chefen för stödtjänster, protikollförare

Wikberg Gunilla medlem. Övriga närvarande Kuusimurto Merja chefen för småbarnsfostran, föredragande chefen för stödtjänster, protikollförare Protokoll 4/2015 40 Svenska utbildningssektionen 29.09.2015 Tid 29.09.2015 kl 16:00-17:00 Plats Fullmäktigesalen i Monkola, Karstuvägen 4, Lojo Deltagare Närvarande Weintraub Roger ordförande Heir Björn

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet.

LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. Finansiering & FYRK.FI Karl Norrbom, Föreningen Luckan, 2015 LUCKAN grundades 1992 på initiativ av Nylands svenska landskapsförbund och Mellannylandprojektet. I december 2000 blev LUCKAN en självständig

Läs mer

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM

En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM En utvärdering av verksamheten vid finlandssvenska folkbibliotek 2000 - Barbro Wigell-Ryynänen, UVM Artikeln har tidigare publicerats i SFV:s kalender 2001. Det svenska biblioteksdistriktet omfattar biblioteks-

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV LOVISA OCH LAPPTRÄSK UTKAST TILL MELLANRAPPORT

UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV LOVISA OCH LAPPTRÄSK UTKAST TILL MELLANRAPPORT UTREDNING OM SAMMANSLAGNING AV LOVISA OCH LAPPTRÄSK UTKAST TILL MELLANRAPPORT Risto Nieminen 29.7.2014 2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND TILL UTREDNINGEN... 3 1.2 GENOMFÖRANDE AV UTREDNINGEN...

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Förvaltningsstadga. för. Väståbolands stad

Förvaltningsstadga. för. Väståbolands stad Förvaltningsstadga för Väståbolands stad 1 F Ö R V A L T N I N G S S T A D G A Innehållsförteckning Sida I ALLMÄNT 2 Kapitel 1 Allmänna bestämmelser 2 II STADENS FÖRTROENDEVALDA 2 Kapitel 2 Stadens organisation

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV

PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV PERS NLIG ASSISTANS FÖR STÖRRE DELAKTIGHET OCH FLERE ALTERNATIV :) VAD ÄR PERSONLIG ASSISTANS? Personlig assistans ordnas för personer med grav funktionsnedsättning som på grund av ett långvarigt handikapp

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Policy för intraprenad i Hällefors kommun

Policy för intraprenad i Hällefors kommun Policy för intraprenad i Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Ansvar, befogenheter och organisation... 3 4 Start... 4 5 Ekonomi... 5 6 Investeringar... 5 7 Personal... 5 7.1 Policy

Läs mer