H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING"

Transkript

1 H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29, Borgå

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING UPPDRAGET OCH TIDTABELLEN UTGÅNGSPUNKTER I ÅBOLAND 4 2 GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH AKTUELLA LAGFÖRSLAG BESKRIVNING AV NULÄGET KOMMUNSTRUKTURLAGEN KOMMUNALLAGEN OCH BEREDNINGEN AV EN NY KOMMUNALLAG BEREDNINGEN AV ETT NYTT STATSANDELSSYSTEM FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNING OM ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN UTREDNINGSSKYLDIGHET ENLIGT KOMMUNSTRUKTURLAGEN LAGENS KRAV PÅ SPRÅKLIGT ENHETLIGA OMRÅDEN ALTERNATIVEN I UTREDARENS UPPDRAG 10 3 DE NUVARANDE KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGAN KIMITOÖNS KOMMUN PARGAS STAD 12 4 DEN NUVARANDE SERVICEPRODUKTIONEN PÅ UTREDNINGSOMRÅDET KONCERNTJÄNSTER FÖRVALTNING EKONOMITJÄNSTER PERSONALTJÄNSTER INFORMATIONSTJÄNSTER IT- TJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD ALLMÄNT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRVALTNING SOCIAL SERVICE INKLUSIVE FAMILJETJÄNSTER ÄLDREOMSORG HÄLSOVÅRD SPECIALSJUKVÅRD BILDNING ALLMÄNT DAGVÅRDSVERKSAMHETEN UTBILDNINGSVÄSENDET FRITID OCH KULTUR MILJÖ OCH TEKNIK FASTIGHETER, KÖK OCH STÄDNING BYGG- OCH MILJÖTILLSYN MÄTNINGS- OCH KARTTJÄNSTER SAMHÄLLSTEKNIK, VATTEN OCH FJÄRRVÄRME NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER NÄRINGSLIVSTJÄNSTER PLÖTSLIG STRUKTUROMVANDLING, KIMITOÖN 28 5 SAMHÄLLSSTRUKTUR DEMOGRAFI OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING PENDLINGSOMRÅDEN NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT GEOGRAFI SPRÅKLIGA ASPEKTER 35 6 EKONOMI 37 2

3 6.1 MINSKANDE FINANSIERING FRÅN SKATTEINTÄKTER OCH STATSANDELAR VERKSAMHETSKOSTNADER, VERKSAMHETSINTÄKTER OCH VERKSAMHETSBIDRAG RESULTAT, ÅRSBIDRAG OCH INVESTERINGAR SAMMANSLAGNINGSUNDERSTÖD 45 7 MODELLER FÖR EN NY KOMMUN DEMOKRATIASPEKTER VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING EN FUNGERANDE DEMOKRATISK MODELL I EN NY KOMMUN BRUKARDEMOKRATI OCH NÄRDEMOKRATI INVÅNARNAS PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER I EN NY KOMMUN IT- LÖSNINGAR I EN NY KOMMUN DEN NYA KOMMUNENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGANISATION FÖR FÖRTROENDEVALDA DEN NYA KOMMUNENS SERVICEMODELL ALLMÄNT KONCERNTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD BILDNING MILJÖ OCH TEKNIK NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER VIKTIGA PERSONALFRÅGOR VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING ANTALET ANSTÄLLDA PENSIONSAVGÅNGEN ÅREN FÖRBUD MOT UPPSÄGNINGAR PÅ EKONOMISKA OCH PRODUKTIONSMÄSSIGA GRUNDER LÖNEHARMONISERING I EN SAMMANSLAGEN KOMMUN 59 8 ÅBOLANDS SJUKHUS FRAMTIDA ROLL BAKGRUND HOTBILDEN EN MÖJLIG LÖSNING BEHOV AV FORTSATT UTREDNING 59 9 BEDÖMNING AV ALTERNATIVEN I UTREDNINGSUPPDRAGET KIMITOÖN OCH PARGAS BESLUTER ATT INTE GÅ IN FÖR EN KOMMUNSAMMANSLAGNING KIMITOÖN OCH PARGAS GÅR SAMMAN TILL EN NY KOMMUN KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED ÅBO KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED RASEBORG S:T KARINS STÄLLNING I KOMMUNREFORMEN OCH SOCIAL- OCH HÄLSOREFORMEN SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER KÄLLOR LAGAR OCH LAGFÖRSLAG ÖVRIGA SKRIFTLIGA KÄLLOR 65 3

4 1 Inledning 1.1 Uppdraget och tidtabellen Fullmäktige i Kimitoöns kommun och i Pargas stad har i enlighet med 4h 1 mom. i kommunstrukturlagen anmält till Finansministeriet att de utreder en sammanslagning sinsemellan. Utredningen baserar sig på kriterierna i 4c i kommunstrukturlagen. För utredningen har kommunerna tillsatt en styrgrupp bestående av förtroendevalda från bägge kommunerna samt två personalrepresentanter. Föredragande i styrgruppen är stadsdirektören i Pargas och kommundirektören i Kimitoön. Pargas stadsjurist och Kimitoöns förvaltningschef deltar i som sakkunniga i styrgruppens arbete. Kimitoöns förvaltningschef är sekreterare i styrgruppen. Ovan nämnda tjänsteinnehavare bildar en ledningsgrupp, som bereder ärenden för styrgruppen och leder det praktiska beredningsarbetet. På sitt första möte den 14 november 2013 har styrgruppen gett stadsdirektören och kommundirektören i uppdrag att vidtala en lämplig utredare för en förutredning som ska leda till en mellanrapport. På sitt möte den 4 december 2013 har styrgruppen beslutat anlita ansvarige konsulten, juris kandidat Marcus Henricson vid H&M Henricson Management Consulting som utredare. Denna mellanrapport har sammanställts gemensamt av utredaren och ledningsgruppen. I rapporten analyseras de områden som ska utredas enligt kommunstrukturlagen. För de analyser, ställningstaganden och rekommendationer som ingår i rapporten svarar utredaren. Denna mellanrapport ska ligga till grund för diskussion och beslut i Kimitoöns kommunfullmäktige den 3 mars och i Pargas stadsfullmäktige den 4 mars Den blir offentlig då den behandlats av styrgruppen den 11 februari 2014, varefter den bereds för behandling i bägge kommuners styrelser och fullmäktige. På basen av mellanrapporten ska fullmäktige i bägge kommunerna ta ställning till det fortsatta utredningsarbetet i enlighet med kommunstrukturlagen. 1.2 Utgångspunkter i Åboland Pargas stad och Kimitoöns kommun bildades i nuvarande form när kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu bildade en ny kommun tillsammans med Pargas stad och kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd gick samman till en ny kommun. Genom undantagsförfarande behöll bägge kommunerna rätten att ordna socialvård och primärhälsovård i egen regi trots att ingen av dem uppfyller kriteriet om invånare. Inom Åboland hade det före 2009 inte skett några större förändringar i kommunstrukturen. Pargas kommun delades 1948 i en landskommun och en köping för att igen slås samman år Tio år senare blev Pargas köping stad. Hitis och Dragsfjärds kommuner slogs samman Pargas stad och Kimitoöns kommun bildar tillsammans den ekonomiska regionen Åboland, en av fem inom landskapet Egentliga Finland. Åboland har även i andra sammanhang utgjort ett traditionellt samarbetsområde inom bland annat intressebevakning och näringslivsutveckling. Samarbetet har organiserats på många sätt, ofta i föreningsform. Några exempel är Åbolands Turistförening r.f., Skärgårdshavets utvecklingscentral r.f., Åbolands kulturråd r.f. och Region Åboland r.f. 4

5 Fram till 1991, då Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bildades, upprätthöll kommunerna i Åboland samkommunen för Åbolands sjukhus. Behovet av särskilda samarbetsorganisationer inom Åboland har i praktiken upphört när regionen sedan 2009 endast består av två kommuner. I samarbetet på landskapsnivå har de två kommunerna i allmänhet valt samma lösningar. Inom miljöhälsovården är Lundo värdkommun och inom landsbygdsförvaltningen Pemar. Inom den statliga regionala förvaltningen har Åboland som regel behandlats som ett enhetligt område men utvecklingen har under senare år lett till betydligt större regionala förvaltningsområden där Åboland blivit en del av hela Egentliga Finland med Åbo som centralort. Åboland ses som ett naturligt samarbetsområde på grund av de två särdrag som beskriver området, nämligen skärgård och tvåspråkighet. Skärgården med sin splittrade geografi och tidsmässigt långa avstånd ställer särskilda krav på lösningar inom servicen, näringslivet och kommunikationerna. Trots kommunernas konsekventa satsningar på skärgården har antalet fast bosatta ständigt minskat de senaste 60 åren. Samtidigt har skärgården fått ett betydande tillskott av deltidsboende. Kommunernas centrala roll när det gäller att trygga skärgårdens livskraft har lett till att man under lång tid byggt upp en unik kompetens inom området. Åboland är en region med fungerande tvåspråkighet. Den offentliga servicen är helt tvåspråkig och de flesta privata tjänster kan erbjudas på svenska och finska. Vid sidan om Kimitoön och Pargas är Åbo den enda tvåspråkiga kommunen i Egentliga Finland. I praktiken är ändå tillgången till service på svenska sämre i Åbo på grund av lägre språkkrav för personalen. Av invånarna i Pargas är 56% svenskspråkiga och 42% finskspråkiga. I Kimitoön är 73% svenskspråkiga och 25% finskspråkiga. I Egentliga Finland är dessa kommuner de enda offentliga förvaltningsenheterna med svenska som majoritetsspråk. De har därför ett särskilt ansvar för att trygga fungerande servicelösningar på svenska. Samtidigt bör man garanteras samma servicenivå för den finskspråkiga minoriteten. I denna mellanrapport utreds en rad aspekter på en eventuell kommunsammanslagning. I de flesta fall är effekterna av en kommunsammanslagning beroende av vilka beslut som fattas dels före, dels efter sammanslagningen. Vissa frågor har liten eller ingen betydelse för skärgårds- eller språkförhållandena medan andra har eller kan ha betydande konsekvenser för skärgården och dess utveckling och för möjligheterna till en fungerande tvåspråkig service i området. 5

6 2 Gällande lagstiftning och aktuella lagförslag 2.1 Beskrivning av nuläget Bestämmelser om kriterier, tidtabell, process och övriga randvillkor för kommunsammanslagningar ingår i kommunstrukturlagen (1698/2009). Merparten av paragraferna i lagen trädde i kraft den 1 januari Arbetsgruppen för beredning av lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården gav sitt förslag i form av en regeringsproposition den 19 december Kommuner och andra instanser ska ge sina utlåtanden om förslaget senast den 13 mars Målet är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården utgör en viktig förutsättning för denna utredning. I detta skede finns det starka skäl att utgå från att förslaget förverkligas, även om det inte ännu behandlats av riksdagen. De tidtabeller för strukturella arrangemang som förutsätts i kommunstrukturlagen och i förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården är mycket snabba. Det gäller att redan nu se till att man effektivt kan trygga sina intressen när den nya lagstiftningen träder i kraft. Att i rask takt genomföra de sammanslagningsutredningar som förutsätts i kommunstrukturlagen är ett viktigt steg i denna strategi. På detta sätt behåller man initiativet och har en starkare förhandlingsposition senare i processen. I detta skede är det alltså strategiskt klokt att utgå från att de aktuella lagförslagen förverkligas både vad gäller innehåll och tidtabell. Samtidigt som man i rask takt fortsätter utredningsarbetet bör man noggrant följa med hur de statliga beredningarna framskrider och vid behov anpassa det egna utredningsarbetet under processens gång. På detta sätt kan man i ett tillräckligt tidigt skede, medan det är möjligt att påverka de kommande strukturerna, presentera trovärdiga, faktabaserade ställningstaganden om såväl kommunstrukturen som strukturerna för social- och hälsovården. Nedan refereras de delar av ovan nämnda lagar och lagförslag som har direkt relevans för denna utredning. 2.2 Kommunstrukturlagen Enligt 2, 4, 4a och 4c i kommunstrukturlagen ska kommuner med mindre än invånare utreda sammanslagning med andra kommuner som tillsammans bildar ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Den nya kommunen ska ha minst cirka invånare. Den kan bestå av ett pendlingsområde eller en annan funktionell helhet som har ekonomiska och personella förutsättningar att ordna och finansiera service till kommuninvånarna. Enligt 4h 1 mom. ska kommunerna senast den 30 november 2013 meddela med vilka kommuner de utreder en sammanslagning. Kimitoön och Pargas har meddelat att de utreder en sammanslagning sinsemellan. I utredningen kommer man också att analysera och jämföra med tre andra alternativ. Målet med denna mellanrapport är att med beaktande av ovan redovisade fakta skapa ett faktaunderlag för att ta ställning till en egentlig sammanslagningsutredning enligt kommunstrukturlagen. Denna mellanrapport utgör en preliminär utredning i förutredningsskedet (skede 2) i kommunsamgångsprocessen enligt nedanstående schema. 6

7 2.3 Kommunallagen och beredningen av en ny kommunallag I kommunallagen (365/1995) finns de centrala bestämmelserna om kommunens uppgifter och organisation. Vid en kommunsammanslagning anger kommunallagens bestämmelser bland annat vilka möjligheter som finns när det gäller utformningen av den nya kommunens organisation, hur det politiska beslutsfattandet organiseras, ibruktagandet av olika verktyg för deltagande och påverkan samt samarbetet med andra kommuner. I juli 2012 startade finansministeriet beredningen av en ny kommunallag. Ett förslag i form av en regeringsproposition ska bli klart senast den 15 april Detta innebär att det kommer att kunna beaktas i den fortsatta utredningsprocessen. Avsikten är att en ny kommunallag ska kunna träda i kraft den 1 januari Enligt de linjedragningar som ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE) gjorde i januari 2014 ska den nya kommunallagen bland annat innebära strängare krav än hittills på att kommunerna ska balansera ackumulerat underskott i balansräkningen under en bestämd tidsperiod, och ge kommunerna större frihet att utforma strukturen för sitt demokratiska beslutsfattande. Bland annat skulle de nuvarande absoluta bestämmelserna om antalet fullmäktigeledamöter i kommuner av olika storlek ersättas av en bestämmelse om minimiantalet ledamöter. 2.4 Beredningen av ett nytt statsandelssystem I juni 2012 tillsatte Finansministeriet en utredningsman för att bereda ett förslag till nya beräkningsgrunder för de statsandelar som utgör statens skattefinansiering till kommunerna. Utredningsmannen gav sitt förslag i december Avsikten är att det nya statsandelssystemet ska tillämpas från den 1 januari Förslaget är som helhet kostnadsneutralt men innebär dramatiska ökningar eller minskningar av statsandelarna för enskilda kommunerna. Enligt det preliminära förslaget skulle Pargas och Kimitoön efter en övergångsperiod sammanlagt förlora omkring 5,5 miljoner euro årligen jämfört med nuvarande system. Sannolikt kommer man inom regeringen att komma överens om vissa justeringar i förslaget på basen av kommunernas utlåtanden. I de ekonomiska kalkyler och prognoser som ingår i denna mellanrapport har vi ändå utgått från utredningsmannens förslag. 2.5 Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården har formen av en regeringsproposition. Det innehåller förslag till två separata lagar: Lag om ordnande 7

8 av social- och hälsovården (nedan L om ordnande) och lag om införande av lagen om ordnande av social- och hälsovården (nedan L om införande). Regeringen föreslår en ny struktur för hela den offentliga social- och hälsovården bestående av social- och hälsovårdsområden (nedan sote-områden) och områden med basal social- och hälsovård (nedan basserviceområden) (L om ordnande 7 ). Avsikten är att de nya organisationerna ska inleda sin verksamhet den 1 januari Sote-området bildas kring landskapets centralort eller en annan kommun med minst invånare. För Åbolands del blir Åbo centralort för sote-området. Detta organiseras enligt huvudregeln enligt ansvarskommunmodellen; under vissa förutsättningar kan också en samkommun vara möjlig (L om ordnande 19 ; L om införande 3 1 mom.). Också Salo blir enligt förslaget huvudort för ett sote-område (L om införande 3 2 mom.). Till vilket sote-område en kommun ska höra avgörs enligt en rad kriterier. Både för nuvarande Pargas och Kimitoön är det klart att Åbo blir huvudort. För Pargas avgör trafikförbindelser, pendling och användning av service (L om införande mom.), för Kimitoön kravet på fungerande vårdkedjor på finska och svenska (L om ordnande 6 1 mom.). Inom sote-områden kan en kommun med minst cirka invånare och som uppfyller en rad andra kriterier bilda ett basserviceområde. Ansvarskommunen kan under vissa förhållanden även svara för primärhälsovård och socialvård i andra kommuner. Andra modeller som t.ex. samkommun är inte möjliga (L om ordnande 17 1 mom.). Basserviceområdet ordnar primärhälsovård och socialvård, med undantag för jourverksamhet dygnet runt, för områdets invånare. Nivå Obligatoriskt/frivilligt Upprätthållare Uppgifter Alternativ för Kimitoön och Pargas Social- och hälsovårdsområde ( sote-område ) Obligatorisk grundenhet för social- och hälsovården i hela landet Landskapets centralort eller en annan kommun med minst invånare, kan i vissa fall även vara en samkommun om man frivilligt avtalar om denna organisationsform. I Nyland en enda lagstadgad samkommun. Ordnar all offentlig social- och hälsovård i hela området om det inte finns basservicedistrikt Åbo blir ansvarskommun för sote-området. Område med basal social- och hälsovård ( basserviceområe ) Frivillig, kan finnas i vissa delar av sote-området, inte möjlig för alla kommuners del En kommun med minst ca invånare, inte soteområdets huvudort eller en kommun som ingår i samma obligatoriska kommunsammanslagningsområde på basen av pendling eller enhetlig samhällsstruktur. I Nyland Helsingfors, Esbo, Vanda, Borgå, Hyvinge och Lojo på basen av lag. Ordnar socialvård och primärhälsovård, dock ej 24- timmarsjour. Kan på ansökan få rätt att ordna vissa delar av specialsjukvården. En sammanslagen kommun kan vara ansvarskommun för ett basserviceområde för de egna invånarna och kan ansöka om rått att upprätthålla Åbolands sjukhus. Nuvarande kommuner kan inte upprätthålla någon social- och hälsovård. 8

9 Social- och hälsovårdsministeriet kan på ansökan bevilja ansvarskommunen för ett basserviceområde rätt att sköta delar av specialsjukvården. En sådan ansökan måste göras innan basserviceområdet inleder sin verksamhet, alltså före den 1 januari 2017 (L om ordnande 11 3 mom.; L om införande 1 och 13 ). En kommun som enligt 4d i kommunstrukturlagen hör till huvudortens pendlingsregion eller till samma samhällsstrukturellt enhetliga område kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde för andra kommuners invånare. I Egentliga Finland är S:t Karins en kommun som enligt denna bestämmelse inte kan vara ansvarskommun för andra kommuners primärhälsovård och socialvård (L om införande 4 2 mom. 2 p). Under vissa förutsättningar kan S:t Karins eventuellt ordna primärhälsovård och socialvård för sina egna invånare, om kommunen lyckas avtala om saken med Åbo (L om införande 4 4 mom.). Ingen kommun blir automatiskt ansvarskommun för ett basserviceområde, detta baserar sig alltid på kommunens initiativ. En kommun med under invånare måste enligt huvudregeln inte höra till ett basserviceområde, men om det är nödvändigt med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av social- och hälsovården kan statsrådet ålägga den att ansluta sig. En kommun som är huvudort i ett sote-område, t ex Åbo, kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde. Åbos hela social- och hälsovård skulle alltså ingå i den regionala ansvarskommunmodellen eller samkommunen. (L om införande 4 2 mom. 3 p). 2.6 Utredningsskyldighet enligt kommunstrukturlagen Enligt kommunstrukturlagen är både Kimitoön och Pargas skyldiga att utreda en kommunsammanslagning som kan leda till en kommun med minst cirka invånare som utgör ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Att inte göra en sammanslagningsutredning är alltså inte ett lagligt alternativ. Varken Kimitoön eller Pargas har en sådan pendlingsgrad till eller en sådan sammanvuxen samhällsstruktur med landskapets centralort eller någon annan kommun med minst invånare att det skulle vara obligatoriskt att utreda sammanslagning med denna kommun. De kommuner som hade kunnat bli aktuella i detta sammanhang är för Pargas del Åbo, för Kimitoöns del Salo eller Åbo. Bägge kommunerna har alltså relativt stor frihet att välja med vilken eller vilka kommuner de utreder sammanslagning. 2.7 Lagens krav på språkligt enhetliga områden Vid en juridisk bedömning av den Pargas stads och Kimitoöns kommuns specifika situation har stadgandet i 4 4 mom. i kommunstrukturlagen speciellt stor betydelse. Där uppställs följande kriterium för hur olika sammanslagningsalternativ ska prioriteras utgående från kommunernas förutsättningar att erbjuda service på finska och svenska: När kommunindelningen ändras ska i språkligt hänseende förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens rätt att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. Den juridiska betydelsen av denna bestämmelse är att man vid en kommunsammanslagning om möjligt ska undvika sådana alternativ som i praktiken kan antas ha en negativ inverkan på endera språkgruppens möjligheter att få service på sitt modersmål. För kommuner som Kimitoön och Pargas, där fördelningen mellan språkgrupperna är relativt jämn, innebär detta i praktiken att man bör undvika lösningar som leder till att 9

10 den ena språkgruppen blir en liten minoritet eller att den nya kommunen enligt lag blir enspråkig. Forskningen har kunnat påvisa att den språkliga servicen fungerar bäst i kommuner där ingendera språkgruppens andel understiger 30 procent. Ur denna synvinkel är alltså en optimal lösning en kommunsammanslagning som leder till att både de finskspråkigas och de svenskspråkigas andel i den nya kommunen är minst 30 %. Vid en sammanslagning av nuvarande Pargas och Kimitoön skulle ca 60 % av den nya kommunens invånare vara svenskspråkiga och drygt 37 % finskspråkiga. Med tanke på kommunens förmåga att betjäna både sina finskspråkiga och svenskspråkiga invånare på sitt modersmål skulle detta vara en optimal lösning. 2.8 Alternativen i utredarens uppdrag På basen av ovanstående kriterier har kommunerna gett utredaren i uppdrag att analysera två huvudalternativ: 1. Kimitoön och Pargas besluter att inte gå in för en samgång. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. 2. Kimitoön och Pargas går samman till en ny kommun. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. Dessutom utreds följande två alternativ på en allmän nivå och jämförs med huvudalternativen: 3. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Åbo. 4. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Raseborg. Utöver ovanstående alternativ kommer även S:t Karins ställning i kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdsreformen att behandlas, även om S:t Karins för närvarande deltar i en särskild kommunsammanslagningsutredning med Åbo. Samtliga alternativ utreds både i förhållande till kommunstrukturlagen och förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården. Speciell vikt fästs vid frågan om organiserandet av social- och hälsovården och möjligheterna att upprätthålla Åbolands sjukhus i en framtida förvaltningsstruktur. 3 De nuvarande kommunernas förvaltningsmodell och organ I denna mellanrapport behandlas frågor rörande kommunernas förvaltningsmodell och beslutande organ endast i den omfattning som är nödvändig för en bedömning av vilka möjligheter och utmaningar en kommunslagning skulle innebära. Mer konkreta ställningstaganden rörande vissa enskilda delar av kommunernas organisationer och / eller koncernsamfund görs när sammanhanget så kräver. I den egentliga sammanslagningsutredning kommunerna enligt kommunstrukturlagen är skyldiga att göra kommer en detaljerad genomgång av kommunernas nuvarande organisationer och verksamhet samt ett förslag till organisations- och verksamhetsmodell för den nya kommunen att ingå. Förvaltningsmodellerna och strukturen med beslutande organ är uppbyggda enligt liknande principer i bägge kommunerna. Vissa skillnader finns, men de är inte stora och torde inte leda till några svårigheter vid en kommunsammanslagning. 10

11 3.1 Kimitoöns kommun I Kimitoöns kommun finns utöver centralvalnämnden och revisionsnämnden sex andra nämnder: Skärgårdsnämnden, omsorgsnämnden, bildningsnämnden, kulturoch fritidsnämnden, tekniska nämnden samt bygg- och miljötillsynsnämnden. Den sistnämnda fungerar som kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet och har självständiga myndighetsuppgifter även i förhållande till kommunen. Med stöd av 16 2 mom. i kommunallagen har man valt att ha en gemensam bildningsnämnd för bägge språkgrupperna. Underställda denna finns en finskspråkig och en svenskspråkig skolsektion. Underställda tekniska nämnden finns direktionen för affärsverket Kimitoöns vatten och en förrättningssektion som handhar förrättningsärenden, av vilka de flesta berör väglag och vägförrättningar. Kommunens förvaltning består av fem avdelningar: Förvaltningsavdelningen, utvecklingsavdelningen, omsorgsavdelningen, bildningsavdelningen samt avdelningen för miljö och teknik. 11

12 3.2 Pargas stad STADSFULLMÄKTIGE 43 STADSSTYRELSEN 11 Stadsdirektör Revisionsnämnd 9 Centralvalnämnd 5 Bildningsnämnd 11 Svensk sektion 9 Finsk sektion 9 Kulturnämnd 11 Social- och hälsovårdsnämnd 11 Miljönämnd 11 Vägsektion Byggnämnd 11 KONCERNTJÄNSTER BILDNINGSAVDELNING SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING MILJÖAVDELNING Förvaltningstjänster Svensk utbildning Socialserviceenhet Teknisk enhet Kommunikationstjänster Finsk utbildning Familjeenhet Planläggningsenhet Personaltjänster Dagvårdsenhet Hälsovårdsenhet Mätningsenhet Ekonomitjänster Kulturenhet Äldreomsorgsenhet Miljövårdsenhet Näringslivstjänster Biblioteksenhet Bygglovsenhet Servicetjänster Vattentjänstverket Fastigheter Nagunämnden Korponämnden Houtskärsnämnden Iniönämnden Kosthåll Städtjänster I Pargas stad finns förutom revisionsnämnden och centralvalnämnden fem egentliga nämnder, som utgör sådana organ som avses i kommunallagen: Bildningsnämnden, kulturnämnden, social- och hälsovårdsnämnden, miljönämnden och byggnämnden. Underställd bildningsnämnden finns en svensk och en finsk sektion; underställd miljönämnden finns en vägsektion som beslutar i vägförrättningsärenden. Dessutom finns fyra områdesnämnder som inte utgör organ i lagens mening: Nagunämnden, Korponämnden, Houtskärsnämnden och Iniönämnden. De har inte egen beslutanderätt utan utgör rådgivande organ underställda stadsstyrelsen. Stadens förvaltning består av tre avdelningar och sex tjänstesektorer, som är sinsemellan likvärdiga: Bildningsavdelningen, social- och hälsovårdsavdelningen, miljöavdelningen, förvaltningstjänster, kommunikationstjänster, personaltjänster, ekonomitjänster, näringslivstjänster och servicetjänster. 4 Den nuvarande serviceproduktionen på utredningsområdet 4.1 Koncerntjänster Förvaltning Till förvaltning hör beredning och verkställighet för fullmäktige och styrelse, revision, allmänna val, arkiv och kommunens allmänna administration. Förvaltningen ansvarar också för strategisk planering, koncernstyrning, juridik och omvärldsbevakning. Förvaltningsenheten jobbar tätt tillsammans med den politiska ledningen. Förvaltningen har en särskild uppgift i att ha ett helhetsperspektiv på den kommunala verksamheten och säkerställa att beslut verkställs i enlighet med de politiskt fastslagna målen och riktlinjerna. 12

13 I Pargas har förvaltningen 8 personresurser som består av stadsdirektör, stadsjurist, ledningens sekreterare, arkivsekreterare, textbehandlare, två translatorer, vaktmästare (60%) och projektkoordinator (40%). Kimitoön har 4,1 personresurser som består av kommundirektör, förvaltningschef (30%), ledningens sekreterare (80%), översättare och byråsekreterare. Pargas använder ärendehanteringssystemet Dynasty medan Kimitoön använder KommunOffice Ekonomitjänster Till ekonomitjänster hör den strategiska styrningen av verksamheten och ekonomin genom budgetering och annan ekonomisk planering, uppföljning av verksamhet och ekonomi, finansiering och likviditetsplanering, omvärldsbevakning, riskhantering och intern kontroll, samt koordinering av offentlig upphandling. Till ekonomitjänster hör också ekonomiadministrationen som består av centralbokföring, betalningsrörelse, hantering av inköpsfakturor, fakturering och kravfunktion samt den fakturering som inte är decentraliserad. Dessa funktioner är stabsfunktioner som möjliggör den alldagliga operativa verksamheten i kommunerna. Ekonomitjänster i Pargas har 7,6 personalresurser bestående av 4 bokförare, 2,3 ekonomisekreterare (100%, 70% och 60%), upphandlingskoordinerare (30 %), ekonomichef/controller och ekonomidirektör. Ekonomifunktionen i Kimitoön har 5,33 personalresurser bestående av controller, ekonomisekreterare, bokförare, 2 reskontraskötare samt förvaltningschef (33 %). Pargas har CGI:s Raindance som ekonomiförvaltningssystem medan Kimitoön har CGI:s Pro Economica. I Kimitoön sköter ekonomitjänster en större del av faktureringen centralt Personaltjänster Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, samarbetet med företagshälsovården och upprätthållande av personalens arbetsförmåga. Personaltjänsters personresurser i Pargas är sammanlagt 7,4 personer och består av personalchef, personalsekreterare, arbetarskyddschef (40%) samt fem löneräknare. Personalsekretaren samt två löneräknare är placerade på områdeskontoret i Houtskär, övriga i Pargas. I Kimitoön är personalresurserna sammanlagt 3,7 och består av tre löneräknare, förvaltningschefen (30%), ledningens sekreterare (20%) samt en arbetarskyddschef (20 %). Pargas använder löneräkningsprogrammet Pegasos, Kimitoön använder Status Informationstjänster Informationsverksamheten är olika uppbyggd i de båda kommunerna. 13

14 I Pargas är information en enhet under kommunikationstjänster. I kommunikationstjänster ingår information, it, telefoni samt skärgård och trafik. Till informationsenheten hör informationssekreterarna på områdeskontoren, telefonisterna i stadens växel och informationschefen. Informationsenheten har 8 personresurser som består av en informationschef och 7 informationssekreterare. Informationschefen svarar för stadens externa och interna kommunikation i samarbete med avdelningarna samt för marknadsföring av staden till invånare, fritidsboende och potentiella inflyttare. Informationschefen deltar även i ledningsgruppens möten som sekreterare. Informationssekreterarna svarar för kundbetjäningen på områdeskontoren och vid stadshusets informationsdisk. Stadens telefonväxel finns i områdeskontoret i Iniö. Telefonväxeln har hand om stadens telefontrafik och kundbetjäning via telefon. Utöver kundbetjäning och rådgivning sköter informationssekreterarnas teknisk beredning och sekreteraruppgifter i områdesnämnderna samt administrerar respektive kommunområdes internetsidor. Den interna informationen sker i huvudsak genom intranätet Loggen. informationschefen är chefredaktör för Loggen och uppdateringarna sköts av ansvariga redaktörer på avdelningar och enheter (24 st.). Också ansvaret för uppdatering av stadens hemsidor har decentraliserats på motsvarande sätt. Stadens informationstidning Nytt utkommer med 8 10 nummer om året. Informationschefen svarar för innehållet i tidningen tillsammans med informationssekreterarna. Kimitoön har ingen skild informationsenhet. Den externa informationen och marknadsföringen sköts av ledningens sekreterare (förvaltningsavdelningen), marknadsföraren (utvecklingsavdelningen) och av ett teamsom fungerar som redaktionsråd för kommunens webbplats. Kimitoön har tre servicerådgivningspunkter, som motsvarar Pargas områdeskontor. Två av serviceråddgivningspunkterna sköter också kommunens telefonväxel. Servicerådgivarna, som är 2,5 personresurser, hör till utvecklingsavdelningen. De sköter samma uppgifter som informationssekreterarna i Pargas. Den interna informationen sköts dels av ledningens sekreterare och förvaltningschefen, dels av avdelningarna själva IT- tjänster IT-enheterna i Kimitoöns kommun och Pargas stad fungerar långt enligt liknande modeller. Bägge kommunernas IT-infrastruktur och IT-system är uppbyggda enligt samma principer. I Pargas har IT-enheten 6 personresurser som består av en itdriftschef, en it-planerare och fyra it-stödpersoner. IT-enheten i Kimitoön har 2,5 personresurser, en it-driftschef, en it-koordinator och en it-stödperson (50 %). 4.2 Social- och hälsovård Allmänt Social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag, det vill säga verksamhetens nettokostnader, utgör i Kimitoön 61 % och i Pargas 54 % av kommunens totala verksamhetsbidrag. Specialsjukvårdens köps helt utifrån, till största delen av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Av social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag utgör specialsjukvården i Kimitoön 33 % och i Pargas 38 %. Av den ordinarie personalen är i Kimitoön 41 % (177 personer) och i Pargas 37 % (322 personer) anställda inom social- och hälsovården. Det budgeterade antalet personarbetsår inom social- och hälsovården 2014 är i Kimitoön 203 och i Pargas

15 Den kommunala social- och hälsovården är en omfattande och komplex verksamhet. Att göra exakta jämförelser mellan olika kommuner och andra enheter är inte alltid möjligt, eftersom systematiken för redovisning och statistikföring varierar. I denna mellanrapport har vi för enkelhetens skull delat upp social- och hälsovården i förvaltning, social service inklusive familjetjänster, äldreomsorg, hälsovård och specialsjukvård. Eftersom denna indelning inte är exakt likadan i olika kommuner, är de jämförelser som presenteras endast riktgivande. Vid behov förklaras större avvikelser. Åren låg de totala nettokostnaderna för social- och hälsovården både i Kimitoön något över och i Pargas på landets medelnivå. Kimitoöns något högre kostnader förklaras i sin helhet av skillnader i åldersstrukturen. Social- och hälsovård nettokostnader, /invånare Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet Social- och hälsovårdens förvaltning I Pargas hör endast social- och hälsodirektören och en servicesekreterare (50 %) till förvaltningen, och den totala personalresursen är alltså 1,5. I Kimitoön hör en del sådana funktioner som i Pargas är placerade på enheterna, såsom centrallager, till förvaltningen, och den totala personalresursen är därför 4,1. I Kimitoön finns centrallagret i Dalsbruk och resten av förvaltningen i Kimito. I Pargas finns förvaltningen i stadshuset Social service inklusive familjetjänster Till social service hör vuxensocialarbete och utkomststöd, handikappservice, specialomsorg, närståendevård för under 65 åringar, rusmedelsvård och mentalvård. Till familjetjänster hör barnskydd, övriga barn- och familjetjänster samt ungdomstjänster. 15

16 Utkomststöd,*euro/invånare*2012* 180* 160* 140* 120* 100* 80* 60* 40* 20* 0* Koko*maa* Hanko* Kaarina* Kemiönsaari* Kirkkonummi* Parainen* Raasepori* Social service inklusive familjetjänster sysselsätter i Kimitoön 7,9 och i Pargas 30,7 personer. Den stora skillnaden i personal förklaras delvis av att Kimitoön köper tjänster utifrån i större omfattning (62 % av kostnaderna mot 51 % i Pargas). Enhetens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 2,4 miljoner euro och i Pargas 4,4 miljoner euro. I Pargas är social service och familjetjänster två skilda enheter inom social- och hälsovården. I Kimitoön utgör de en enhet. Det budgeterade verksamhetsbidraget 2014 är i Kimitoön 3,7 miljoner euro och i Pargas 7,8 miljoner euro Äldreomsorg Till äldreomsorgen hör hemvård, stödservice, dagverksamhet, närståendevård för över 65-åringar samt boende och institutionsvård. Inom äldreomsorgen budgeteras 2014 i Kimitoön 104 och i Pargas 153 personarbetsår. Pargas köper dessutom tjänster för 1,5 miljoner euro. Äldreomsorgens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 6,0 miljoner euro och i Pargas 9,5 miljoner euro. Den nationella målsättningen har i flera år varit att genom välfungerande öppen vård göra det möjligt för de äldre att bo längre hemma. I gengäld strävar man till att minska andelen institutionsvård och tyngre boendeformer. Speciellt i Kimitoön är andelen institutionsvård och serviceboende fortfarande stor. Pargas andel ligger rätt nära landets medeltal. I Kimitoön budgeteras 554 euro per invånare för boende och institutionsvård inom äldreomsorgen, i Pargas 242 euro per invånare. Kimitoöns höga kostnader förklaras delvis av att största delen av platserna finns på åldringshem eller effektiverat serviceboende: I Pargas är en stor del av platserna serviceboende som produceras av lokala stiftelser och föreningar: 16

17 4.2.5 Hälsovård Till Pargas hälsocentral hör fem hälsostationer: Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. I Pargas finns läkarmottagning varje vardag, I Nagu fyra dagar i veckan, i Korpo två dagar i veckan, i Houtskär en dag i veckan och i Iniö en gång varannan vecka. Sjukskötarmottagning hålls varje vardag även i skärgården. Fysioterapitjänster erbjuds på alla hälsostationer utom Iniö. Jour utom tjänstetid finns endast på Pargas hälsostation, vardagar klockan 8-20 och veckoslut och helger Övriga tider sköts jouren av samjourenheten i Åbo. Jouren på vardagar sköts med egen personal, på veckoslut och helger köps jourverksamheten externt. Antalet besök i öppen hälsovård 2012 var (5,1 per invånare), varav läkarbesök Den öppna hälsovårdens kostnader per invånare var 414 euro exklusive tandvård. Alla%läkarbesök%inom%den%kommunala%öppna% primärvården/1%000%invånare,%2010d2012% 2500% 2000% 1594% 1665% 1500% 1247% 1000% 1114% 1018% 2010% 2011% 500% 2012% 0% Koko%maa% Kemiönsaari% Parainen% Raasepori% Turku% Pargas hälsocentral har totalt 81 bäddavdelningsplatser på två avdelningar. Totalt producerade dessa vårddygn år Dessutom köper staden 12 boendeplatser på demensboendet Lilla ro. Pargas stads företagshälsovård betjänar i Pargas hälsostation. Företagshälsovården betjänar också regelbundet i skärgården. Hälsocentralens psykolog betjänar också företagshälsovården. Företagshälsovårdens fysioterapi köps externt. Kunder hos pargas stads företagshälsovård är 160 arbetsgivare med sammanlagt arbetstagare, samt 74 primärproducenter och 27 företagare. 17

18 Rådgivningstjänster erbjuds i familjehuset Ankaret i Pargas. Hälsocentralens läkare betjänar även rådgivningen och skol- och studenthälsovården. Även skolpsykologerna arbetar i Ankaret. I Pargas besökte patienter eller 36 % av invånarna den kommunala tandvården år Nettokostnaderna var 79 euro per invånare. Tandvård erbjuds i Pargas, Korpo, Nagu och Houtskär. I Kimitoön betjänar hälsostationerna i Kimito vardagar 8-16 och i Dalsbruk måndagtorsdag Kvälls-, natt- och veckoslutsjouren finns vid hälsocentralen i Salo. Hälsostationerna erbjuder läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivningstjänster, företagshälsovård och rehabilitering. I Västanfjärd hålls läkarmottagning på Silverbacken några timmar varannan vecka. I Hitis ordnas hälsovårdares mottagning två dagar i veckan. I Kimitoön var antalet besök i öppna vården 2012 totalt , varav läkarbesök. Kommunens företagshälsovård hade 331 besök, varav 111 läkarbesök. Kimitoöns hälsocentral har två bäddavdelningar med totalt 50 platser. År 2012 producerade dessa totalt vårddygn. Tandvården i Kimitoön producerade tandläkarbesök år Kostnaden var 88 euro per invånare. Målsättningen är att den kommunala tandvården ska betjäna hela kommunens befolkning Specialsjukvård Både Kimitoön och Pargas köper nästan all specialsjukvård av olika enheter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Åbolands sjukhus i Åbo, dess psykiatriska enhet i Pargas och Åbo universitetscentralsjukhus. Dessutom köper Pargas bland annat neurolog- och hudläkarkonsultationer och Kimitoön psykiatritjänster för barn och unga av privata serviceproducenter. Kostnaderna för specialsjukvård var 2012 i Kimitoön 8,2 miljoner euro och i Pargas 18,2 miljoner euro. Kostnaderna är i bägge kommunerna något över landets medelnivå, men lägre än i jämförelsekommunerna Åbo och Raseborg. 18

19 Specialsjukvården, nettokostnader/ invånare, Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet Både i Kimitoön och Pargas är primärhälsovårdens kostnader högre än i landet i snitt, vilket leder till en högre total hälso- och sjukvårdskostnad per invånare Primär- och specialsjukvård, nettokostnader/invånare, Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet I de behovsstandardiserade nettokostnaderna har faktorer som kommer från kommunernas variationer i sjuklighet och ålderstruktur uteslutits. De behovsstandardiserade nettokostnaderna säger därmed någonting om hur kostnadseffektivt verksamheten sköts. Mätt i behovsstandardiserade kostnader är hälsovården och äldreomsorgen i Pargas 10 % och i Kimitoön 1 % dyrare än i landet i medeltal. I den fortsatt utredningsprocessen är en viktig fråga att utreda hur de relativt kostnadseffektiva metoder som används i Kimitoön kunde tas i bruk i en sammanslagen kommun som helhet, så att social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet kunde närma sig landets medelnivå. 19

20 4.3 Bildning Allmänt Både i Kimitoön och Pargas erbjuder bildningssektorn dagvårdstjänster, utbildningstjänster inom grundläggande utbildning och gymnasiet samt kultur- och fritidstjänster. Alla dessa tjänster, och i synnerhet grundläggande utbildning, är betydligt dyrare att upprätthålla i skärgårdsförhållanden där de tidsmässiga avstånden är långa och man därför är tvungen att upprätthålla små enheter. De totala kostnaderna för undervisning och kultur ligger ändå endast marginellt över landets medelnivå och t.ex. lägre än i Åbo. Inom sektorn kompenserar man alltså de högre kostnaderna för grundläggande utbildning med betydligt lägre kostnader för kultur- och fritidsverksamhet. Undervisning*och*kultur*ne2okostnader*per*invånare,*2009:2012*!2!000!!!!!1!800!!!!!1!801!!!!!1!600!!!!!1!400!!!!!1!492!!!!!1!487!!!!!1!349!!!!!1!396!!!!!1!200!!!!!1!000!!!!!800!!!!!600!!!! 2009! 2010! 2011! 2012!!400!!!!!200!!!!!+!!!! Pargas! Kimitoön! Åbo! Raseborg! Hela!landet! Dagvårdsverksamheten I Pargas var antalet barn i åldern 0-6 år 1179 (december 2013). Av dessa var 780 i kommunal dagvård och 30 endast i förskoleverksamhet. Hemvårdsstöd betalades för 229 barn och stöd för privatvård + kommuntillägg för 46 barn. Dagvårdsverksamheten i Pargas omfattar elva egna daghem, två köptjänstdaghem, 21 familjedagvårdare i eget hem och åtta gruppfamiljedaghem. Dessutom erbjuds öppendagvård i form av lekparks- och klubbverksamhet. Familjerna kan också välja hemvårdstöd eller stöd för privatvård + kommuntillägg. Pargas stad har ingått ett regionalt avtal gällande köp/säljande av dagvårdsplatser. Förskoleverksamhet i daghem ordnas i samarbete med svenska och finska utbildningsenheterna. 20

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD

SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN 11.2.2014 Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29,

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)

INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9) Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd

Läs mer

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet Ärende: Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till landskapsreform och reform av ordnandet

Läs mer

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors, 14.10.2014 Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om utkastet till regeringens förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Hänvisning:

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service

1. Bildning. Bilaga 2: Kommunal service Bilaga 2: Kommunal service 1. Bildning Verksamheten inom bildningssektorn är med undantag av andra stadiets utbildning närservice. Genom specialisering, samordning och gemensam förvaltning uppnås fördelar

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster till rimliga kostnader.

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande: Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Tre utredningar på Åland 2018

Tre utredningar på Åland 2018 Tre utredningar på Åland 2018 Mål, Tidtabell, Process Ålands landskapsregering 12.4.2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Juridiska utgångspunkter Utredningarna gäller tre samarbetsområden

Läs mer

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Konferens för sekreterare och assistenter Eva-Stina Slotte Vad händer med kommunerna? Personalöverföring från kommun, samkommun och stat till landskapen Skatteöverföring

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt

Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med

Läs mer

Kommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson.

Kommunindelningsutredningen för Södra Åland. Allmänna möten november Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson. Kommunindelningsutredningen för Södra Åland Allmänna möten november 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson Agenda 1 Mötes öppnas 2 Presentation av utredningsteamet 3 Beskrivning av utredningsuppdraget

Läs mer

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD

Pargas stad Tertialrapport april 2014 Social- och hälsovård HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD snämnden savdelningen Katariina Korhonen Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare samt brådskande vård till alla behövande. Barn-, mödra-, skol-, studerande- och företagshälsovård

Läs mer

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/

KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/ KYRKOSTYRELSENS CIRKULÄR Nr 22/2010 19.5.2010 KYRKANS SERVICECENTRAL FÖR PERSONAL- OCH EKONOMIFÖRVALTNING BLIR VERKLIGHET Kort beskrivning av servicecentret Servicecentrets uppgift är att centraliserat

Läs mer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer Författare, utredare och arbetsgrupp: Torbjörn Stoor, Ann Backman och

Läs mer

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019?

SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? SKA FINSTRÖM, GETA OCH SUND BLI EN KOMMUN 2019? Sammanfattning av innehållet i den frivilliga kommunindelningsutredningen maj-oktober 2017 VARFÖR OCH HUR GJORDES UTREDNINGEN? Utredningen kom till på kommunernas

Läs mer

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och

Läs mer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018

Kommunindelningsutredningen för skärgården. Allmänna möten. Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga. November 2018 Kommunindelningsutredningen för skärgården Allmänna möten Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga November 2018 Siv Sandberg Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 Mötet öppnas Agenda 1 Mötet öppnas 2 Presentation

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet: Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet 2015-2025 Sibbo kommun 1. Inledning 1. Målen för servicenätutredningen Vad Att producera servicenätplaner och förslag till nödvändiga investeringar under

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 23 29.03.2016 35 03.05.2016 51 07.06.2016 60 24.08.2016 BILDNINGENS

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen. Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda utvecklar tillsammans den svenska servicen inom huvudstadsregionen som en del av projektet HUP. Projektet startades av Delegationen för huvudstadsregionen tillsammans

Läs mer

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman

Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020

Läs mer

Avdelning och tjänstesektor. Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster

Avdelning och tjänstesektor. Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster Föreslagna ändringar i förvaltningsstadgan Tillägg är markerade med gult Text som utgår är markerad med överstreckning 2 Administrativ indelning och förtroendeorgan Stadens verksamheter indelas i avdelningar

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård 1(8) för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Kust-Österbottens

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Pargas stadshus, Styrhytten

Pargas stadshus, Styrhytten Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: Ted Bergman Markku Orell Cornelius

Läs mer

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Kommun- och Stadsdirektörsdagar Kommun- och Stadsdirektörsdagar 4.9.2013 Kurt Torsell Dagvård och förskola - Subjektiva dagvårdsrätten - Hemvårdsstödet - familjernas val svårt att bedöma - hemvårdsstödet i medeltal 5544e/år/barn - under

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

FULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN

FULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN FULLMÄKTIGE Centralvalnämnd Revisionsnämnd KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNDIREKTÖREN Förvaltningschef Kommunens ledningsgrupp KONCERN- TJÄNSTER BILDNING OMSORG MILJÖ OCH TEKNIK Förvaltning EkonomI Personal Information

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 Överföring av förskoleverksamhet All förskoleverksamheten i Nykarleby stad har genom beslut i stadsfullmäktige 38 18.05.2000 överförts att administreras

Läs mer

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna

Läs mer

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby

Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby Nämnden för utbildning och fostran, svenska sektionen 40 29.09.2015 Skolnätsplanen för den grundläggande utbildningen i Karleby 379/00/01/02/2015 OPESVS 40 beredare: skoldirektör Per-Olof Nyström, tfn

Läs mer

Landskapsreformen Allmän presentation

Landskapsreformen Allmän presentation Landskapsreformen Allmän presentation 1 Visionen Landskap 2023 Invånarna får smidig service på jämlika villkor Vettiga kostnader och en effektiv offentlig förvaltning Tjänsterna anpassas till helheter

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142

Åtgärdsprogram 2013. Stadsstyrelsen 142 10.06.2013 Kulturnämnden 70 14.08.2013 564/02.00/2013. Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Åtgärdsprogram 2013 564/02.00/2013 Stadsstyrelsen 10.06.2013 142 Beredare och föredragande: Stadsdirektör Folke Öhman, tfn 040 707 3155 Kommunernas ekonomi uppvisar bekymmersamma siffror och varken skatteinkomsterna

Läs mer

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster 1 Utkast till lag 21.12.2016: Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och

Läs mer

Kimitoön-Pargas utredning

Kimitoön-Pargas utredning Styrgruppen 1 / 2014 10.4.2014 1 _ Sammanträdestid: Torsdagen den 10 april 2014 kl. 15.00-17.30 Sammanträdesplats: Pargas stadshus, Styrhytten Ordinarie Ersättare Kallade: x Ted Bergman Markku Orell x

Läs mer

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område

Grundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område 1 (5) Grundtrygghetsnämndens instruktion Godkänd av stadsfullmäktige 3 / 21.1.2014 1 Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé är, att utveckla förhållandena

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 30.01.2014 Sida 1 / 1 5226/05.10.00/2013 3 Utredning om principer för eftermiddagsverksamheten och framställan om ändringsbehov Beredning och upplysningar: Miia Loisa-Turunen, tel.

Läs mer

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående.

- Ca 70 000 svenskspråkiga personer som direkt berör av en funktionsnedsättning, inberäknat närstående. Utlåtande, STM 022:00/2013 Social- och hälsovårdsministeriet PB 33 00023 Statsrådet SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder (SAMS) och Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) tackar för möjligheten

Läs mer

Nya lagen om småbarnspedagogik

Nya lagen om småbarnspedagogik Nya lagen om småbarnspedagogik Vasa, Helsingfors, Åbo 12.9.2018 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN

INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN Godkänd av fullmäktige 17.12.2015 Träder i kraft 1.1.2016 1 INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN Socialnämndens uppgiftsområden är de följande:

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? DUV-dagarna, Tammerfors 3.2.2019 Johanna Lindholm VAD ÄR VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN? När regeringen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga rättigheter Vad är språkliga rättigheter och vem gäller de? Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna. Språkliga

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Lagstöd för klientuppgifter inom social- och hälsovården... 1 1.2 Lagstöd för elektroniska

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008 2018 Kommunerna i Svenskfinland 2018 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. Det finns

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att socialvårdslagen ändras. Till lagen

Läs mer

Vad innebär valfriheten för mig?

Vad innebär valfriheten för mig? Vad innebär valfriheten för mig? Regeringens propositon om valfrihet i vården 9.5.2017 1 Valfriheten i korthet Valfriheten inom social- och hälsovården blir större än i nuläget. Målet är att valfriheten

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Vad innebär socialoch

Vad innebär socialoch Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen

Läs mer

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården 8.3.2018 Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården Syftet med social- och hälsovårdsreformen är att se till att alla har tillgång till jämlika och moderna social- och hälsotjänster

Läs mer

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/ Helsingfors stad Protokoll 2/2013 1 (9) 12 Servicenätet i Västra Distriktet HEL 2013-002831 T 00 01 01 Beslut Föredragande Bakgrunden beslutade att be om utlåtande av direktionen för skolorna i Västra

Läs mer

Ett språk eller två?

Ett språk eller två? Jan-Erik Enestam Marcus Henricson 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Magma-studie 1 2015 Ett språk eller två? Förvaltningsmodeller för tvåspråkiga kommuner Utgivare:

Läs mer

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet Kriterier för pilotförsöken med valfrihet 1) Kriterier för deltagande i pilotförsöket med social- och hälsocentraler I projektplanen för den som ansöker om pilotförsök ges det en beskrivning av hur kriterierna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar! Lärarensmotto:Manlärsålängemanharelever Rapportomdensvenskspråkigayrkesutbildningen medförslagtillförändringar OleNorrback Utredningsman 9.1.2015 Innehåll Uppdraget...4 Nulägetinomsvenskspråkigyrkesutbildning...5

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Målen för utredningen av servicenätet

Målen för utredningen av servicenätet Svenska utbildningssektionen 31 24.08.2015 Begäran om utlåtande om Bildningsavdelningens servicenätsplan UTBSEKT 31 Svenska utbildningssektionen 24.08.2015 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt

Läs mer