Åtgärdsvalsstudie för ABB-industriområde och Väsmanstrand

Transkript

1 Utkast RAPPORT Åtgärdsvalsstudie för ABB-idustriområde och Väsmastrad

2 Rapport: Åtgärdsvalsstudie för ABB-idustriområde och Väsmastrad Datum: XXXX-XX-XX Beställare: Samhällsbygdsförvalti, Ludvika kommu Projektgrupp: Emma Johasso, samhällsplaerare, Ludvika kommu, Daiel Lud, trafikplaerare Ludvika kommu, Aelie Paavo, samhällsplaerare, Trafikverket. Foto framsida: Bergslagsbild AB, Ja Augustsso

3 Iehåll Sammafattig 1. Bakgrud Problemets aktualitet Syfte 2. Avgräsig Geografisk avgräsig Avgräsig av iehåll och omfattig Ekoomisk avgräsig Tidshorisot för åtgärders omförade Tidire och akytade plaerigsarbete 3. Arbetsprocesse Nulä och problembeskrivig Nulä Tidire utpekade fuktioer i trasportsystemet Befitli förhållade och utvecklig referesalterativ Utpekade brister och behov per område 5 Målbilder för åtgärdera Alterativa lösir Täkbara åtgärdstyper Studerade åtgärdstyper och alterativa lösir och kosekveser. Föresla iriktig och rekommederade åtgärder Beskrivig av övergripade iriktig Förslag till ställigstade

4 Förord Dea rapport preseterar e åtgärdsvalsstudie för område ABB-idustriområde och Väsmastrad, omförd av Ludvika kommu tillsammas med Trafikverket 201/2015. Rapporte r uderlag för beslut om fortsatt haterig och plaerig av åtgärder. Ludvika -- Borlä -- Louise Nordström Ehetschef plaerigsehete Samhällsbygdsförvalti Ludvika kommu Trafikverket

5 Sammafattig Uder 2013 tog ABB i Ludvika kotakt med Ludvika kommu och Trafikverket för att diskutera trafiksäkerhets- och tillglighetsproblem i och krig ABB:s verksamhetsområde. Utifrå flera olika behov, problem, brister och öskemål frå Ludvika kommu, Trafikverket och ABB AB omfördes höste 201 dea åtgärdsvalsstudie. Syftet med åtgärdsvalsstudie var att få e helhetsbild av das trafiksituatio krig ABB-idustriområde och Väsmastrad och få e mesam målbild för framtida fuktio och flöde i/om området för alla trafikslag. Det vill sä vilka behov av tillglighet fis iom området och hur ska trafiksystemet adas i, till och om området i framtide, med sikte mot år 2025? Studie lades upp med tre workshops där ulä, problem, brister och behov samt förslag på lösir diskuterades. Elva olika ografiska område med brister och behov har idetifieras i studie och sammalagt har 3 lösir preseterats varav 20 av åtgärdera är steg 1-2 åtgärder och 1 åtgärder är steg 3- åtgärder. Några steg 1-2 lösir som föreslagits är billire busskort till aställda, bättre och fler cykelparkerir och omledig av tu trasporter för att miska trafike vid bomkorsi. Några steg 3- åtgärder som föreslagits är y idustrig mella Asp och Goäs, byg ihop GC-stråket mella resecetrum och Asp samt y Kajbro. Projektgruppe har arbetat vidare med ikoma förslag och sammafattat dessa i Åtgärdspaket ABBidustriområde och Väsmastrad. Neda preseteras e sammafattig av åtgärdera i åtgärdspaket ABB-idustriområde och Väsmastrad : Översy och omförade av fuktiosutredig Ludvika-spårsaerig och samtida ifart. Ny Kajgsbro för biltrafik, räddigstjäst och varutrasporter. Stig av järgskorsig vid HVDC för bil- gåg- och cykeltrafik. Öka trafiksäkerhet för oskyddade trafikater med blad aat skyltig, målig och belysig samt förbättra för cyklister med blad aat cykelparkerir. Al gåg- och cykelstråk frå resecetrum till Tuelta och vidare mot Asp. Stä omfart för bil, ej gods på Lyviks mella till Hällara och korsig Kaj/ Lyviks (såområdet) me utred fortsatt möjlighet att färdas med cykel om området. Se över möjlighet för arbetsgivare att erbjuda billire busskort för aställa för att miska parkerigsproblematike. Se över och åtgärda problem på Goäs och Asp utifrå eempelvis bullerproblem och bristade sgradier. Läs mer om åtgärdera uder avsitt : Föresla iriktig och rekommederade åtgärder Projektgruppe föreslår att det fortsatta arbetet drivs vidare med de övergripade irikti som fis i Åtgärdspaket ABB-idustriområde och Väsmastrad.

6 1. Bakgrud Problemets aktualitet Uder 2013 tog ABB i Ludvika kotakt med Ludvika kommu och Trafikverket för att diskutera trafiksäkerhets- och tillglighetsproblem i och krig ABB:s verksamhetsområde. E utpekad brist var järgsövergå där bommara låg ere lå tider uta att fällas upp vilket skapade spårsprig. E aa brist var vid radiogride på Lyviks där korsade idustritrasporter och ouppmärksamma bilister med hög fart, ite staade vid trafiksile vilket sågs som e stor olycksrisk. Flera tillbudsrapporter har lämats i frå persoal på ABB för olika platser i området. Midre åtgärder omfördes för att öka trafiksäkerhete eempelvis hastighetssäkig me vissa åtgärder kude ite omföras uta detaljplaeädrig eller uta att övri verksamma iom området skulle beröras i högre grad. Ludvika kommu och Trafikverket såg att det fas ett behov att lyssa på övri verksamma iom området och ta ett helhetsgrepp och titta på framtida flöde och fuktio för området. Trafikverket framförde att e åtgärdsvalsstudie (ÅVS) var öskrd för att komma vidare i processe. Ludvika kommu blev asvari för studie. I diskussio om fiasierig av evetuella framtida åtgärder togs vid iitierigsfase. Syfte Syftet med åtgärdsvalsstudie är att få e helhetsbild av das trafiksituatio krig ABB-idustriområde och Väsmastrad och få e mesam målbild för framtida fuktio och flöde i/om området för alla trafikslag. Det vill sä vilka behov av tillglighet fis iom området och hur ska trafiksystemet adas i, till och om området i framtide, med sikte mot år 2025? 2. Avgräsig Geografisk avgräsig Åtgärdsvalsstudie behadlar både ABB-idustriområde samt Väsmastrad (se karta 1). Aledi till att studie ite bara behadlar idustriområdet är på grud av att båda dessa område befier sig i e utveckligsfas med plaerig av bostäder i orr och fortsatt utvidgig av idustriområdet diskuteras i söder. Åtgärder som påverkar tillglighete i idustriområdet ka få påverka på Väsmastrads utvecklig och vice versa. Trafiksystemet i dessa två område bör ses som e helhet. Avgräsig av iehåll och omfattig Iom åtgärdsvalsstudie behadlas alla trafikslag utom flyg och sjöfart. Ekoomisk avgräsig I ekoomisk ram har fastställts för åtgärdsirikti. Tidshorisot för åtgärders omförade I atioell pla fis Geomfart Ludvika utpekat som objekt år Kajbro i Ludvika fis också med som e åtgärd i kommues budt 201/201. I övrigt fis i fler åtgärder budterade eller plaerade iom området. Tidire och akytade plaerigsarbete Karta 1. Geografisk avgräsig Uder omfördes ett arbete med att ta fram e visio för Väsmastrad där blad aat bostäder och rekreatiosområde fis med. Visioe beslutades av kommufullmäkti i augusti 201 och togs med som e förutsättig i åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudie har också e kopplig till projekt Geomfart Ludvika där korsig Söå/ Gräsbergs igår samt korsig över järg och g vid ifart till ABB och korsig Kaj/ Bergslagsta. Dessa objekt påverkar trafikflödet till ABB-idustriområde och Väsmastrad. Uder 201 omfördes e ÅVS för lågsiktigt säkerställade av ärigslivets trasporter i Ludvika och Smedjebacke på övergripade ivå. För bagårdsområdet fis e fuktiosutredig spårsaerig och samtida ifart frå 2010 som berör området.

7 3. Arbetsprocesse Åtgärdsvalsstudie har drivits av Ludvika kommu. E projektgrupp med medverkade frå Trafikverket och Ludvika kommu har asvarat för plaerig av åtgärdsvalsstudie. Projektledare: Emma Johasso- samhällsplaerare Ludvika kommu Projektgrupp: Emma Johasso- samhällsplaerare, Ludvika kommu, Daiel Lud- trafikplaerare Ludvika kommu, Aelie Paavo- samhällsplaerare, Trafikverket. Iom åtgärdsvalsstudie har tre workshops aordas på totalt se timmar. För iehåll i vardera workshop se figur 1. Ia workshop 1 fick alla aktörer förbereda e kort presetatio där de beskrev ulä, das trasportflöde och framtida utvecklig med syfte att alla skulle få samma bild av ulät. På workshop 2 omfördes gruppdiskussioer utifrå diskussiosfrågor som seda ledde till att gruppera tog fram olika målbilder för Dessa målbilder stämdes seda av och godkädes på workshop 3. På workshop 3 tog gruppera krig borde fram förslag på åtgärder utifrå de behov och brister samt målbild som tagits upp på workshop 1 och 2. Efter workshop 3 har projektgruppe gjort effektbedömir på åtgärdera och tagit fram ett åtgärdspaket som preseteras i dea rapport. Itresseter Ibjuda till åtgärdsvalsstudie var blad aat större företag och verksamma iom området samt Parterskap Bergslagsbaa, Parterskap Bergslagsdiagoale, Tåg i Bergsla, Dalatrafik, Lässtyrelse, Regio Dalara, Trafikverket och Ludvika kommu. De som slutli medverkade var: Trafikverket Ludvika kommu Parterskap Bergslagsbaa Parterskap Bergslagsdiagoale Tåg i Bergsla ABB AB Bor AB STRI AB Västerbergslas Eergi Workshop 1 Presetatio ulä - alla aktörer Brister och behov Workshop 2 Avstämig och uppdaterig ulä samt brister och behov. Målbildsdiskussio, målbildsförslag Workshop 3 Fastslå målbilder Åtgärdsförslag Figur 1. Workshopiehåll Atalet medverkade på varje workshop var frå 20 till 2 persoer. För deltarlista se bila 5.. Nulä och problembeskrivig Isamlig av ulä, behov och brister för trafiksystemet omfördes på workshop 1 och 2 då deltara gruppvis fick redovisa dessa samt att varje företag fick beskriva sitt ulä i fem miuter. Statistik har äve ihämtats frå golycksdatabase Strada och olycksdatabase för järgsolyckor, samt trafikmätir i området. För Bergslagsbaa har Trafikverket haft ett et möte för att titta på brister och behov iom området. Nulä Området som åtgärdsvalsstudie behadlar ligr iklämt mella sjö, järg och riksg. Eligt SCB hade 315 persoer år 2012 området som si arbetsplats. Det fis fyra gifarter varav tre är plaskilda, Goäs/Asp, Kajbro och Tuelta. Varke Tuelta eller Kajbro tillåter större godstrasporter då bärighet och höjd begräsar. Godstrasportera är hävisade till järgsövergå alterativt söderifrå via Goäs/Asp. Uder 201 färdigställdes e y gåg- och cykelbro över jär och riksg 50 som har förbättrat koppli mella området och resecetrum/cetrum.

8 Trafikmätig I de trafikmätig som omfördes vid ifartera till området uder veckora framgick att största dele resor i och ut frå området sker med bil. Mäti visar att vid varje mätpukt åkte mella trasporter förbi per vardagsdyg, förutom på till Hällara dåäratalet trasporter var ufär 00 per dyg. Störst adel tu trasporter körde via järgsövergå och södra ifarte. Fördeli av trasportslag ses i figur 2 eda. För mätpukter se karta 2. Ifarte vid järgsövergå fås ite helt upp då det fis e korsig mella utfarte och mätpukte me mäti r e firvisig av atal trasporter. Olycksstatistik Iom området och vid korsir i till området har 13 polisrapporterade olyckor på g skett mella de 1 jauari 2003 till och med 1 jauari 201. Större dele av olyckora var silolyckor med bil. I två av olyckora är cyklister ibladade. Neda visas olyckoras persoskadegrad I/utfarter bil I/utfarter cykel ± Mätpukter Lyviks Bor STRI VB-eergi Vä till Hällara Gåg- och cykelbro ABB HVDC Valhalla Kaj Björsti Bergslagsta/Valhalla Tuelta Losti Kajbro Fredsta/Mygta Malmta Fredsta Stigbergsta Grott Dalata/Storta Fredsta Bergslagsta Mossta Bergsta Storta Matbacke Geeratorta Tre krokars ta Storta Eriksta Vasata Carla Elbrektsta Järgsövergå Tuelta Köpmasta Furuhällsta Persoskada Död Svår Lidrig Okäd Olyckor vid järg ska ls till. Odlar Lyckåkers Nottjärs Frutjärs Tjär Vide Södra ifarte Fält Björk Gra Asp Al Lyviks/Poppel Goäs Rasfallsta Brata backe/grästa Mårdsti Trappta Häll Vretta Grästa Karta 2. Ifarter, mätpukter och företas placerig. Skörde/Slåtter Lärk Maj Tallsti Stigfiarta Ljug Notgårds Söå Vår A Cykel/moped/MC Bil HVDC Kaj vid bro V mot Hällara % Vardagsdygssitt: 20 Cykel/moped/MC Vardagsdygssitt: Bil 20 Vardagsdygssitt: Lätta lastbilar 599 Adel tu 15% fordo: 12,% Adel tu fordo: 1,% Cykel/moped/MC Bil Lätta lastbilar Adel Lastbilar tu fordo: 3,9% % % % 2% 15 2% 1% 1% 15% Cykel/moped/MC 2% 2% Cykel/moped/MC Lastbil med släp FIGUR Bil 2. Trafikmätig -Fordosfördelig Lätta lastbilar Lastbilar och atal Lastbil fordo med per släp ifart (sitt per vardagsdyg må-fre) Lätta 2% lastbilar 2% Lastbilar Bil 2% 2% Lätta lastbilar Lastbilar Lastbil med släp Lastbil med släp 10 Lastbilar Södra Ifarte Vardagsdygssitt: 212 Adel tu fordo: 20,9%

9 Tidire utpekade fuktioer i trasportsystemet Riksg 50 är utpekad som fuktioellt prioriterat gät, vilket iebär att ska upprätthålla hög atioell och regioal tillglighet. Både Bergslagsbaa och rv 50 är prioriterade och lyfts fram som blad de viktiste stråke i Regioal systemaalys för Dalara: Bergslagsbaa är ett högt prioriterat godsstråk i Mellasveri. Borlä är utpekad som od i e stråkstrategi frå Norrlad och Bergsla er mot Göteborg via Nor-Väerbaa ( Stråket ster om Väer ) och Västra Stambaa. Bergslagsbaa är också e betydade trasportled till Gävle Ham för ärigslivets godstrasporter i Mellasveri. Bergslagsdiagoale är ett atioellt stråk för gods och persotrafik. De bider samma atioella godsoder, till eempel två av ladets största godsbagårdar i Hallsberg och Borlä. Ls stråket fis flera av ladets största, epasiva och mest trasportkrävade företag för både de ihemska markade och eportmarkade. Stråkets betydelse för persotrafike iebär e utvidgig av regioer och bidrar därmed till regioförstorig och regioitegrerig. Bergsla är därutöver ett betydade turiststråk, där besöksäri ökar kraftire ä för ladet totalt. (Källa: Regioal Systemaalys Dalara, 200) Befitli förhållade och utvecklig referesalterativ Både för Väsmastrad och idustriområdet så häder det e hel del. År 2013 stod ABBs ya HVDCfabrik klar vilket medförde att huvudigå flyttades lre orrut i området och ya parkerir alades. I idustriområdets södra del diskuteras ett logistikcetrum för ABB:s trasporter. Detta skulle iebära att fler trasporter ka ledas i söderifrå då termiale vid bomkorsi ka få e miskad betydelse. Det är idag oklart om och är detta blir. 201 atog kommufullmäkti Visio Väsmastrad (se bild 1) som blad aat irymmer boede, aktiviteter och rekreatio. Visioe var ett led i att få möjlighet att utreda bostäder på strade vidare,me det fis må fråtecke kvar, blad aat buller, markföroreir me äve hur tillglighete till området ska klaras av. E korsig i pla vid HVDC och e Kajbro som idag ite klarar tygre trasporter och i framtide är ite optimala förhållade. Om i åtgärder omförs i området blir det svårt att få god tillglighet till Väsmastrad för räddigstjäst, bil och varutrasporter. I Ludvika råder som i reste av Dalara e hög bilkultur vilket äve sys i trafikmätira för området. I de resvaeudersökig som omfördes för Ludvika och Smedjebacke visades att för resor uder e km sker fyra av tio resor med bil och uder fem km sker se av tio resor med bil vilket visar att ivåara ader bile i stor utsträckig för korta resor. Om detta är ett beteede som kommer fortsätta i framtide är svårt att förutspå då detta styrs av treder i samhället och vilka färdmedel som prioriteras blad aat. Eftersom 50% av de som arbetade i området 2012 bor i Ludvika tätort fis potetial för ett miskat bilbeteede me om i åtgärder omförs i området kommer färdmedelsfördeli troligtvis se likade ut om ite parkerigsproblematike kommer bli allt för påträde och aställda lämar bile hemma för att slippa leta parkerig. När det gäller godstrasporter spår Trafikverket e viss ökig på spår eligt sia progoser frå das 2 tåg/dyg till tåg/dyg vilket kommer påverka korsir som är i pla med försämrad tillglighet. Vad gäller trafiksäkerhet fis riske att olyckor sker om brister ite åtgärdas. AtA Av KF Visio Bild 1: Visio Väsmastrad Väsmastrad, Ludvika Upprättad jui 201 UPPLEV BO UMGÅS AKTIVERA KOM NÄRA 9

10 1. BERGSLAG Bra pedligsm Kapacitetsbeho om området ( Kapacitetsprob och. Korsig i pla tågförig. Säv kurvradie Öskrt att fö för persotåg ( Behov av ifart Behov av uppst Behov av högre Silreglerig Lre spårlä Öskrt med Kurvradie på hastighete 3 Brister och behov Er iks ta ± För Bergslagsbaa fis kapacitetsbehov för både gods och persotrasporter till och om området. Idag fis brister i form av dålig kurvradie orr om Kajbro, ej möjlighet till samtidig ifart för gods och persotrafik, korta spår för godstrafik och e korsig i pla vilket försämrar möjlighete till effektiv tågförig. s slag Berg ta ig Lost ta ta Fr ed s ata sg Fr ed ti ds Mår Björkg e ajv M e Gr a v er e e rd 11. KORSNIN BERGSVÄGEN Dålig tillgli e För lite och tr ajv M Trafikstockig lått /S e e e rd t låt /S g er ö Sk kv 11 e llv Hä r Lä e äs Karta. Område -11 ö Sk 10. LYVIKSVÄ ti Dålig tillgli och Tuelta Behov att bida klister. Tillglighets Talls ta Go e ta l ti Talls llv Hä s L s ata arg Stigfi Lyviks Grä Poppe / Grä ta 9. ASPVÄGEN Dålig tillgli Säva korsig Behov av aa verka på bostä ta a ta alls Rasf lls e 11 fa Ras 11 Asp i ata Vretg 9 Lost e ti Grott s Mård Geerator. LYVIKSVÄG Dålig sikt på gr Bristfällig trafik Gåg och cykli Avsakad av ty Stor hastighetsö Stråk frå Aspv Behov av passa Otryggt att pas Björsti ta ta. BOMKORS Trsel och tr ta Behov av rgssäkra Be Otydlig trafiksi Bommara er etbacke för fleramagtrafiks är ere. Trafiksäkerhet ede över bom gv Vide Sto r Kajv ä ta a ta sg Fr ed ä Valhallav Björsti ergs Stigb pt Trap ä. KORSNING Fu Omöjligt att m Otydlig korsi Lju ta cke 1 kv Gr a 10 ke/gräs e ata Brata bac Björkg Matba ata arg Stigfi Tjärv Grott r Lä Vide llsg ta ta Geerator e hä l e 10 ä a rgs Be Notgårdsv Tjär rgst ta Moss 1 ä Fältv 5. OMRÅDE M RÅDET Rekreatio-beh Dålig trafiksäke Ma lm orra och södr ta Behov av t o Mossta frå resecetru Parkerade bilar ilgigsplats Tu e Alg. RESECENT BehovD av trafik a Det skalavara lät ta /S tor resecetrum tafå Svårighet att or cetrum. 1 1 ata Vretg g Notgårds 10 äs 35 5 ta e Go 2 3 Stigbe p Trap l Idag är tillglighet bristfällig för tu trasporter då korsi är lite och tråg. E framtida ökig av tu trasporter skapar ett äu större behov av att förbättra dea ifart till idustriområdet. rsv ta ta ta åke l e lm 5 ke/gräs Al Område 11 korsig Goäs/Söå/ Gräsbergs Lyc k e Lyviks ag a ta ta 10 Brata bac r Poppe / r la Od 11 rsv ta ru Fu Ma Tu la Od Område 9: Efter Asp är det dålig tillglighet och trafiksäkerhet för cyklister. Det är säva korsir för godstrasporter på Asp. Vid dea ifart har ka bullerivå atas vara hög, främst på Goäs. Behovet fis att ta i mer trasporter på dea g vilket9 ka medföra ökade bullerproblem. Område 10: Det fis ett behov att bida samma Tuelta och områdea söder om idustriområdet och öka trafiksäkerhete. Idag sakas dea kopplig för gåg- och cykel. tor yg 2 Område 9-10 Asp samt kopplig frå Lyviks till Mosspla åke 2 /M ta Lyc k /S ta 1 e 3. KAJVÄGSB Begräsat flöde Dålig bärighet Begräsat flöde Säv kurvradie 5 Område : Framför HVDC och vid järgskorsi är det tillglighets- och trafiksäkerhetsproblem för både gåg/cykel samt gods och persobilstrasporter. Problem som pekats ut är blad aat att järgsbommara är ere lå studer, vilket skapar spårsprig samt att det är e otydlig trafiksituatio. Område : Efter Lyviks är det bristfällig trafiksäkerhet för gåede och cyklister. Blad aat måste gåede och cyklister passera sträcka flera går samt att det är dålig sikt vid radiogride och hastighetsöverträdelser. Vä går rakt iom idustriområdet och flertalet idustritrasporter korsar, främst vid radiogride. Asp 12 s ed Fr Område - Framför HVDC och Lyiks s Fr ed sg a 1 5 Frutjär a ta Karta 3. Område 3- ä Fältv Da lag 35 yg ata 2. BERGSLAG Behov av e fu Köbildig på mara är ere. Utfartsproblem Va s /M iks rsg St org a Kajv ä ta Ly v tsg ta rek Område 3: Kajbro har dålig bärighet och framkomlighet. För gåede och cyklister är trafiksäkerhete och framkomlighete bristfällig i området. Område,5,: Det fis behov av ekelt och trafiksäkert att ta sig frå och till resecetrum för gåede och cyklister samt till och frå rekreatiosområdet Väsmastrad. Det är idag svårighet att orietera sig mella resecetrum, idustriområdet och cetrum och det är dålig trafiksäkerhet på vissa platser eempelvis vid ABB:s ya parkerig samt i korsi Kaj/Lyviks där korsi upplevs otydlig. Korsi Kaj/Lyviks upplevs äve tråg för godstrasporter. E lb St org a 2 s ed Fr iks Område 3- Kajbro till Korsig Lyviks/Kaj Ly v ta Område 2 Bergslagsdiagoale (rv 50) Bergslagsdiagoale ska vara e lfurade riksg atioellt och lokalt. Idag fis flera kapacitetsbrister blad aat korsi vid Lidl, köbildig förbi Hammarbacke är järgsbommara är ere och korsig Goäs/Gräsbergs/Söå och utfartsproblematik vid Vallahalla. Ca rla Tre krokar s ta Område 1 Bergslagsbaa (järg) Valhallav ä ± Frutjä 3 slag s ta Brister och behov Uder workshop 1 och 2 kude elva olika ografiska område med brister och behov idetifieras. Brister och behov för vardera område preseteras eda. Vissa brister och behov gick ite att koppla till ett specifikt område uta gällde hela ografiska yta som studie avser. Två av dessa var svårighet att hitta parkerig ära idustriområdet och att det fis ett behov att öka adele cyklister och kollektivtrafikreseärer till området. E detaljerad lista av behov/brister fis i bila 1. Berg Utpekade brister och behov per område HELA OMRÅ Olovlig parkeri Behov av bättre Fulla cykelpark Behov att öka a Behov av bra ko

11 5. Målbilder för åtgärdera Uder workshop 2 och 3 diskuterade gruppera vilke utvecklig de öskar för området till år Deltara var uppdelade i fyra grupper och varje grupp fick läma förslag på målbilder och seda diskuterades måle i stor grupp. Flera grupper hade tagit fram likade mål och de målbilder som gruppe slutli eades om mesamt är dessa: 2025 har behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig är idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder och i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde är trafiksituatioe i området ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. Ett av måle som togs fram berörde främst det fortsatta arbetet med området. Detta mål är medtat som ett processmål för framtida arbete. Processmål: 2025 har utveckli av området skett utifrå ett helhetsperspektiv och i kosesus mella berörda parter. 11

12 . Alterativa lösir Täkbara åtgärdstyper Uder workshop 3 fick deltara fokusera på att utifrå tidire utpekade behov och brister titta på lösir på dessa. Utgågspukte för alterativa lösir var framta mål och fyrstegspricipe som utgår ifrå dessa fyra steg: 1.Täk om: åtgärder som ka påverka behovet av trasporter och resor samt valet av trasportsätt. 2.Optimera: åtgärder som medför ett mer effektivt utyttjade av de befitli ifrastrukture. 3.Bygg om: begräsade ombygtioer..bygg ytt: yivesterir och/eller större ombygdsåtgärder Utpekadet av lösir gjordes i bladade grupper på - persoer. I ett första skede fick deltara föreslå de steg 1-2 åtgärder som de asåg skulle påverka de behov och brister som lyfts upp. I ästa skede fick deltara göra samma sak me för steg 3- åtgärder. Sammalagt har 3 lösir preseterats varav 20 av åtgärdera är steg 1-2 åtgärder och 1 åtgärder är steg 3- åtgärder. Några steg 1-2 lösir som föreslagits är billire busskort till aställda, bättre och fler cykelparkerir och omledig av tu trasporter för att miska trafike vid bomkorsi. Några steg 3- åtgärder som föreslagits är y idustrig mella Asp och Goäs, byg ihop GC-stråket mella resecetrum och Asp samt y Kajbro. Alla alterativa lösir preseteras i bila 2. Studerade åtgärdstyper och alterativa lösir och kosekveser Efter workshop 3 har arbetsgruppe utrderat och bedömt alla åtgärderas effekter utifrå måluppfyllelse, kostad och tid, dvs. e ekel effektbedömig. I effektbedömi har följade rderats: Figur 3. Bedömigsmatris för effektbedömig av åtgärder För effektbedömig av alla åtgärder se bila 2. Vissa åtgärder som ite berörde området eller av aa orsak ite asågs omförbara iom dea åtgärdsvalsstudie sorterades bort. Alla bortvalda åtgärder och aledig till varför de blivit bortvalda har dokumeterats och fis redovisade i bila 3 Efter utföradet av ekel effektbedömig valdes 22 åtgärder slutli ut som formar åtgärdspaketet, dessa redovisas i avsitt 5. För åtgärdspaketet har det seda gjorts e samlad effektbedömig (fördeligsaalys, målaalys och samhällsekoomisk aalys), se bila. De samhällsekoomiska aalyse visade att åtgärdspaketet ite påverkar hälsa, klimat, reseärer, godstrasporter eller trafiksäkerhet etivt uta sarare leder i positiv riktig. Äve är det gäller fördelig av resurser utifrå ålder, kö, trafikslag, trafikater, ärigsgre och lokalt/regioal/atioellt så är det små skillader. Vad gäller ålder så gyas u och äldre mer ä bar me åtgärdera förtas gya mella mä och kvior lika mycket. Både bil, cykel, gods, och kollektivtrafik fis med som gyade trasportslag i åtgärdspaketet. Målaalyse beskriver åtgärdspaketets påverka på Sveris fuktiosmål och häsysmål me äve här r åtgärdera till största del positiv på måle. 12

13 . Föresla iriktig och rekommederade åtgärder Beskrivig av övergripade iriktig Utifrå de problem och behovsbeskrivir, framta mål för området och de effektbedömig som gjorts för föresla åtgärder har arbetsgruppe föreslagit ett åtgärdspaket. Irikti på paketet är att flytta bilresor till gåg/cykel och kollektivtrafik me samtidigt förbättra trafiksäkerhete och tillglighete för alla trafikslag med utgågspukt i måle. I Åtgärdspaket ABB-idustriområde och Väsmastrad kombieras åtgärder iom samtli steg i fyrstegspricipe. Åtgärdspaketet iehåller främst steg 1-2 åtgärder, eempelvis visig, kollektivtrafikkort till aställda, omledig av godstrasporter. I paketet fis steg 3- åtgärder i form av ombygdsåtgärder på g 50 och ya GC-kopplir för stråket frå resecetrum till Asp. På ästa sida preseteras föresla åtgärder i Åtgärdspaketet. För att å hög måluppfyllelse ka det vara e fördel att omföra flera av åtgärder samlat, eempelvis förbättrade cykelparkerir, bättre visig, kampaj för kollektivtrafikkort då detta ka leda till ett ökat itresse för gåg, cykel och kollektivtrafik och på så sätt miska för parkerigsproblematike för bil. Må av åtgärdera går att göra i flera steg på kort, och låg sikt, eempelvis ka visir sättas upp för att tydliggöra e sträckig ia e y gåg och cykelg algs/förbättras. Vissa av åtgärdera är också beroede av adra åtgärder eempelvis ka ite bomkorsi stäs uta alterativ g för gågoch cyklister frå riksg 50 till HVDC. I åtgärdspaketet fis flertalet aktörer ibladade. Huvudasvaret för att omföra föresla åtgärder ligr främst hos Ludvika kommu, Trafikverket och ABB då åtgärdera sker i aslutig till deras algir. För åtgärder som förädrar persoales beteede berörs alla företag i området då de har möjlighet att i viss må påverka sia aställdas resvaor eller resmöster. Detsamma gäller för godstrasporter där företa har möjlighet att påverka färdg för sia godstrasporter. Arbetsgruppe föreslår att e avsiktsförklarig bör tas fram för att ha e fortsatt diskussio krig asvarsfördelig och prioriterig av åtgärdera. Översiktlig bedömig av kostad specificeras i seare skede. Fiasierig för åtgärder behadlas iom respektive orisatio. Förslag till ställigstade Projektgruppe föreslår att det fortsatta arbetet drivs vidare med de övergripade irikti som fis i Åtgärdspaket ABB-idustriområde och Väsmastrad. 13

14 Åtgärdspaket: ABB-idustriområde och Väsmastrad (se karta 5) Nr Utvalda åtgärder 1 Bergslagsbaa: Fortsätta med etapp 2 "fuktiosutredig Ludvika-spårsaerig och samtida ifart" 2 Bergslagsbaa: Ev se över och uppdatera Fuktiosutredi 3 Kajgsbro korsig Lidl: Optimera och tydliggör GCg frå cetrum till Väsmastrad, via Kajgsbro. E skyltig. Kajgsbro: Ny bro dimesioerad för räddigstjäst/varutrasporter och gåg och cykel 5 Korsig Lyviks/Kaj: Skylta och måla för att tydliggöra var oskyddade ska röra sig i korsi. Korsig Lyviks/Kaj: Se över och åtgärda korsig för att förhidra att förhidra att lastbilar ar i kurva och öka trafiksäkerhete för oskyddade trafikater. Bomkorsig: Leda tu trasporter via Lyviksbert för att avlasta bomkorsi. Bomkorsig: St bomkorsig för all trafik (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) 9 Lyviks: Stä Lyviks vid erfart till Hällara och vid Såområdet för omfart (ej gods). Utred fortsatt möjlighet för cykel om området. Asvar (berörda) Trafikverket Trafikverket Ludvika kommu Geomföradetid Direktkort sikt Fyrstegspricipe Medellåg sikt Ludvika kommu (Trafikverket) Ludvika kommu(abb) Ludvika kommu (ABB) Företag iom området Trafikverket Ludvika kommu (företag) 10 Lyviks: Samla GC-stråk på samma sida. Ludvika kommu 11 Asp: GC-g efter Asp Ludvika kommu 12 Goäs/Asp: Se över och åtgärda problem som uppstår med ökat atal trasporter på Goäs och Asp. E buller och sgradier. 13 Tuelta-Lyviks: Stä för omfart mella Lyviks-Tuelta för biltrafik. 1 Byg ihop hela GC-stråket ikl. belysig mella resecetrum och Asp. Delsträckor (A)Resecetrum-Parkerig-HVDC, (B)HVDC- Tuelta, (C)Tuelta-Asp 15 CPL riksg 50/Kaj (Lidl) (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) 1 CPL riksg 50/Söå (OKQ) (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) Ludvika kommu ABB Ludvika kommu/abb/ Trafikverket Trafikverket Trafikverket 1 Hela området: Tillgli och bra cykelparkerir Ludvika kommu och företag iom 1 Hela området: Se över och förbättra belysig på befitli GC-r 19 Hela området: Bättre skyltig i hela området för gåg och cykel - e mella resecetrum och idustriområdet 20 Hela området: Erbjuda billire busskort till aställda, typ reskort företag 21 Hela området: Iformera Regio Dalara om efterfrå på bättre pedlarparkerir äve i adra städer (e Borlä) området Ludvika kommu/abb Ludvika kommu Företag iom området Ludvika kommu/ Trafikverket 22 Hela området: Betalparkerig aställda Företag iom området 1

15 Geeratorta ± Eriksta Carla Elbrektsta Bergslagsta Storta 1 A Storta Köpmasta 5 Kaj Dalata/Storta Vasata Lyviks B Bergslagsta/Valhalla Tuelta Fredsta/Mygta Malmta Fredsta Fredsta Mossta Furuhällsta Stigbergsta 13 Bergsta Grott Matbacke Valhalla Tre krokars ta 1 C Björsti Losti Mårdsti Stigfiarta Odlar Frutjärs Asp Rasfallsta Brata backe/grästa Trappta Vretta Grästa Ljug Tallsti Al Fält Lyviks/Poppel Lyckåkers Häll Nottjärs Tjär Vide Björk Gra Goäs 1 Skörde/Slåtter Lärk Maj Notgårds Söå Vår A Tabell 5: Karta föresla åtgärder 15

16 1 Bilagor

17 Brister och behov 3 3 ± Er iks ta Ca rla ta 12 9 s Berg ta 1 Da lag 35 a ta ta ta 1 yg ta Fr ed sg a ta Ma lm ta Tu l e ta ta Moss ru Fu 5 rg Stigbe hä llsg ata sta 10 rg Be Grott 10 sg ata Matba cke Valhalla Tre krokar s ta 5 Geerator 1 Björsti ta g Losti e ata arg Stigfi ata Vretg ta e p Trap Asp cke/grä rsg ta falls Ras Brata ba Frutjä 11 Grä ta s Lyviks e Go e e rd te r 11 ö Sk e Gr a e låt /S kv g Notgårds Videv äs r Lä Tjär Björkg e e llv Hä ajv M e e gv ä Fältv ti Talls pel /Pop Lju sta 3. KAJVÄGSBRON, JÄRNVÄG, KORSNING LIDL Begräsat flöde på eftermiddara vid Lidl. Dålig bärighet och framkomlighet (Bristfällig) Begräsat flöde för gåg och cyklister. Säv kurvradie för tågtrafike.. RESECENTRUM Behov av trafiksäker och bra ifart frå g. Det ska vara lättillgligt och trafiksäkert att ta sig frå och till resecetrum får gåede och cyklister. Svårighet att orietera sig mella resecetrum, idustriområdet och cetrum.. KORSNING KAJVÄGEN/LYVIKSVÄGEN Omöjligt att mötas tråg för gods. Otydlig korsig för gåede och cyklister. BOMKORSNING OCH OMRÅDE FRAMFÖR HVDC Trsel och trafiksäkerhetsproblem Behov av säkra godstrasporter och för allmähete Otydlig trafiksituatio Bommara ere ofta- trafiksäkerhets- och tillglighetsproblem för flera trafikslag. Spride perso er över spår är bommara är ere. Trafiksäkerhet och tillglighetsbrist för gåede och cyklister. (gåede över bomkorsi). LYVIKSVÄGEN FRÅN RADIOGRINDEN TILL ASPVÄGEN Dålig sikt på grud av bygd vid radiogride. Bristfällig trafiksäkerhet för gåede och cyklister på sträcka. Gåg och cyklister måste passera ta flera går. Avsakad av tydligt stråk för gåg och cyklister. Stor hastighetsöverträdelse Stråk frå Asp till Mosspla Behov av passa för itera godstrasporter vid radiogride. Otryggt att passera för itera trasporter vid radiogride. 9. ASPVÄGEN Dålig tillglighet och trafiksäkerhet för cyklister Säva korsir för trasporter vid ökad tug trafik. Behov av aa utfart för godstrasporter som för att udvika påverka på bostäder. ti s Mård 9 2. BERGSLAGSDIAGONALEN (RV 50) Behov av e furade riksg atioellt. Köbildig på riks och förbi Hammarbacke (rv) är bommara är ere. Utfartsproblematik och bullerproblem efter Vallahalla. 5. OMRÅDE MELLAN RESECENTRUM OCH INDUSTRIOMRÅDET Rekreatio-behov av tillglighet för promead till Väsmastrad. Dålig trafiksäkerhet för gåede och cyklister i korsig och på orra och södra sida av parkeri. Behov av t och trafiksäkert sätt för gåg och cyklister att ta sig frå resecetrum till idustriområdet. Parkerade bilar hidrar räddigstjäste frå att komma fram till ilgigsplats. /M 1 ta 1. BERGSLAGSBANAN Bra pedligsmöjligheter behövs Kapacitetsbehov för både gods och persotrasporter till och om området (lokalt och atioellt) Kapacitetsproblem: för att komma i på spår 1 måste ma korsa 3 och. Korsig i pla försämrar kapacitete för TIB. Behov av effektiv tågförig. Säv kurvradie vid kajgsbro. Öskrt att förlä plattform till 10 mbehov av samtidig ifart för persotåg (spår 2 och 3) Behov av ifart till spår 1 oberoede av spår 2 och 3 Behov av uppställigsspår 110 m för persotåg Behov av högre hastighet för omgåede tåg Silreglerig av spår 9 öskrt Lre spårld för uppställig av godståg Öskrt med samtida ifart för 50 m lå godståg Kurvradie på järgsbro över Ludvika ström är begräsade för hastighete s ed Fr ta ag a ta tor Fr ed s 32 iks a ta Va s /S 15 Ly v tsg 13 Kajv ä 2 3 St org a 2 rek St org a 2 E lb slag 5 1 Al kers g Bila LYVIKSVÄGEN-MOSSPLAN Dålig tillglighet för gåede och cyklister mella Lyviks och Tuelta. Behov att bida ihop Tuelta med Lyviks gåg- och cyklister. Tillglighetsbrist (trappa) i tuel frå riks. 11. KORSNING GONÄSVÄGEN/SNÖÅVÄGEN/GRÄNGESBERGSVÄGEN Dålig tillglighet för tu trasporter För lite och tråg för godstrasporter Trafikstockig HELA OMRÅDET- PARKERINGSPROBLEMATIK Olovlig parkerig. Behov av bättre parkerigssituatio Fulla cykelparkerir? Behov att öka adele gåg och cyklister till området. Behov av bra kollektivtrafik till området. 1

18 Bila 2: Alterativa lösir samt ekel effektbedömig Effektbedömig av åtgärder Fortsätta med etapp 2 "fuktiosutredi g Ludvikaspårsaerig och samtida ifart" Ev se över och uppdatera Fuktiosutredii 2. Bergslagsdiagoale Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig HÖG LÅG MEDEL idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder 1. Bergslagsbaa LÅG LÅG LÅG Hateras i projekt omfart Ludvika i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. MEDEL LÅG HÖG trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MYCKET HÖG LÅG HÖG Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå HÖG LÅG HÖG Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt MEDEL DIREKT MEDEL Effektbedömig av åtgärder A) Optimera och tydliggör GC-g frå cetrum till Väsmastrad, via Kajgsbro. E skyltig. 3. KAJVÄGSBRON, JÄRNVÄG, KORSNING LIDL C) Ny bro - D) CPL på riksg 50. dimesioerad för (Åtgärde fis i räddigstjäst+ Geomfartsprojektet) varutrasporter B) Säker GCpassa över bro samt passa på rv 50 Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig HÖG MYCKET HÖG MEDEL MEDEL LÅG idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder LÅG LÅG LÅG LÅG LÅG E) Ny slutig rv Hammarbacke - rv 50 vid Lidl. i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. HÖG MYCKET HÖG MYCKET HÖG HÖG LÅG trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MEDEL MEDEL HÖG HÖG HÖG Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå LÅG MEDEL HÖG HÖG Mycket hög Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt DIREKT MEDEL KORT MEDEL LÅNG Effektbedömig av åtgärder. Resecetrum. 5. OMRÅDE MELLAN RESECENTRUM OCH INDUSTRIOMRÅDET G) Byg ihop hela gc-stråket mot r 9 (byg) F) Tydlire stråk. Kopplig Aspresecetrumcetrum (skyltig mm) H) GC-läk mella stradpromeadvall/parkerig och hvdc.(del. KORSNING KAJVÄGEN/LYVIKSVÄGEN K) Skylta och måla för att tydliggöra var oskyddade ska röra sig i korsi. L) Överkörbar refug i för att förhidra att lastbilar ar i kurva. Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder HÖG HÖG MYCKET HÖG MEDEL LÅG LÅG LÅG LÅG LÅG MEDEL i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. MYCKET HÖG HÖG HÖG HÖG MEDEL trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MEDEL MEDEL MEDEL MEDEL MEDEL Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå MEDEL MEDEL MEDEL LÅG LÅG Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt KORT KORT KORT DIREKT KORT 1 Effektbedömig av åtgärder. BOMKORSNING OCH OMRÅDE FRAMFÖR HVDC I) Leda tu O) Stä av P) St trasporter via bomkorsig för bomkorsig för Lyviksbert för att motortrafik, ej gc all trafik avlasta P1)h alg y gcg mella tuelta och HVDC. P2) Ny Tuel uder jvg för gåg och cykel

19 Effektbedömig av åtgärder. Resecetrum. 5. OMRÅDE MELLAN RESECENTRUM OCH INDUSTRIOMRÅDET G) Byg ihop hela gc-stråket mot r 9 (byg) F) Tydlire stråk. Kopplig Aspresecetrumcetrum (skyltig mm) H) GC-läk mella stradpromeadvall/parkerig och hvdc.(del. KORSNING KAJVÄGEN/LYVIKSVÄGEN K) Skylta och måla för att tydliggöra var oskyddade ska röra sig i korsi. L) Överkörbar refug i för att förhidra att lastbilar ar i kurva. Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder HÖG HÖG MYCKET HÖG MEDEL LÅG LÅG LÅG LÅG LÅG MEDEL i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. MYCKET HÖG HÖG HÖG HÖG MEDEL trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MEDEL MEDEL MEDEL MEDEL MEDEL Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå MEDEL MEDEL MEDEL LÅG LÅG Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt KORT KORT KORT DIREKT KORT Effektbedömig av åtgärder Samlad Effektbedömig effektbedömig av åtgärder. LYVIKSVÄGEN FRÅN RADIOGRINDEN TILL ASPVÄGEN. BOMKORSNING OCH OMRÅDE FRAMFÖR HVDC R) Stä av hela S) Stä Lyviksv T) Stä Lyviksv U) Samla GC-stråk på V) Optimera GC vid I) Leda tu O) Stä av P) St P1)h alg y gcg mella jvg för gåg och P2) Ny Tuel uder Lyviks för med bommar, vid med bommar, vid samma sida. frå Tuelta till trasporter via bomkorsig för bomkorsig för allmähete. ej erfart till Hällara, erfart till Hällara, Asp jäms med Lyviksbert för att motortrafik, ej gc all trafik tuelta och cykel gods (löser äve ) och vid och vid jvg, avlasta HVDC. Såområdet. Såområdet. bomkorsi. Stä för Utred fortsatt möj allmähete, ej gods. för GC iom området. (Behåll MEDEL MEDEL GC iom område S. Med cykel kommer ma hela fram, ej med bil.) MEDEL LÅG LÅG Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig LÅG LÅG LÅG HÖG HÖG idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder i orr Samlad är Väsmastrad effektbedömig prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. LÅG MEDEL LÅG HÖG HÖG Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella HÖG HÖG MYCKET HÖG Medel HÖG behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och stråk. Måluppfyyllad trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig LÅG LÅG MEDEL HÖG MYCKET HÖG Bedömda kostader idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder Kostadsivå MYCKET LÅG HÖG HÖG MEDEL MEDEL MEDEL MEDEL Medel LÅG HÖG Bedömd i orr är Väsmastrad tid för omförade prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. LÅG LÅG MEDEL MEDEL HÖG Tidsperspektiv; trafiksituatioe i kort området (K), är medel ite i koflikt (M), med låg de (L) behov Direkt som fis för atioella DIREKT LÅG KORT LÅG KORT LÅG KORT LÅG Låg LÅG stråk. Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå LÅG LÅG LÅG MEDEL MEDEL Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt KORT KORT KORT KORT MEDEL Effektbedömig av åtgärder Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och W) Ny gsträckig mella OK-korset och Lyviks, ärmare jär X) GC-g efter Asp Y) Ny GCaslutig vid kyrkogård LÅG Mycket HÖG HÖG LÅG trafiksäkert idustriverksamhet att gå och och cykla säkra och och kollektivtrafike effektiva godstrasporter är tät och lättillglig på g prioriterat i söder MYCKET HÖG LÅG LÅG HÖG i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. LÅG MEDEL LÅG LÅG trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MEDEL LÅG LÅG Medel Måluppfyyllad Bedömda kostader Z) Bättre kurvradie Asp/Lyviks. (Aders har tidire sagt att är så pass bred att det ite bör behövas ågra stora åtgärder?) Å) (Bullerskydd) Kostadsivå HÖG MEDEL MEDEL MEDEL Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt MEDEL KORT KORT KORT 11. KORSNING 10. ASPVÄGEN-Mosspla GONÄSVÄGEN/SNÖÅVÄGEN/ Effektbedömig av åtgärder Ä) Stä för omfart Mella Lyviks- Tuelta för biltrafik. Ö) Ny gc-aslutig med belysig mella asp och Tuelta. ABB förbättrar cykel som 9. ASPVÄGEN AB) Ny cpl (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) AH) Iformera Regio dalara om efterfrå på bättre pedlarparkerir äve i adra städer 19

20 Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå HÖG MEDEL MEDEL MEDEL Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt MEDEL KORT KORT KORT 11. KORSNING 10. ASPVÄGEN-Mosspla GONÄSVÄGEN/SNÖÅVÄGEN/ Effektbedömig av åtgärder Ä) Stä för omfart Mella Lyviks- Tuelta för biltrafik. Ö) Ny gc-aslutig med belysig mella asp och Tuelta. ABB förbättrar cykel som avgräsas med betogblock AB) Ny cpl (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig HÖG MYCKET HÖG LÅG HÖG idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder LÅG MEDEL MYCKET HÖG LÅG i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. LÅG LÅG HÖG LÅG trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. MEDEL MEDEL HÖG MEDEL Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå LÅG MEDEL HÖG LÅG Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt DIREKT KORT MEDEL Direkt AH) Iformera Regio dalara om efterfrå på bättre pedlarparkerir äve i adra städer (e Borlä) Effektbedömig av åtgärder Hela området: Bättre cykelmöjligheter AE) Belysig för cyklistera- säkert och attraktivt AD) Tillgli och bra cykelparkerir AF)Bättre skyltig i hela området för cykel Hela området: ökade möjligheter till resade med kollektivtrafik AG)Erbjuda billire busskort till aställda, typ reskort företag Hela området: förbättrad parkerigssituatio för bilparkerig AI) Bussli frå AJ)Betalparkerig ifartsparkerir aställda Samlad effektbedömig Bedömd effekt på åtgärdsvalsstudies mål 2025 behovet att ta bile till området miskat eftersom det är det ekelt, attraktivt och trafiksäkert att gå och cykla och kollektivtrafike är tät och lättillglig HÖG HÖG HÖG HÖG (Mycket?) HÖG HÖG idustriverksamhet och säkra och effektiva godstrasporter på g prioriterat i söder LÅG LÅG LÅG LÅG LÅG LÅG i orr är Väsmastrad prioriterat som tillgligt rekreatiosområde. HÖG HÖG HÖG LÅG LÅG LÅG trafiksituatioe i området är ite i koflikt med de behov som fis för atioella stråk. LÅG LÅG MEDEL MEDEL LÅG LÅG Måluppfyyllad Bedömda kostader Kostadsivå Medel MEDEL LÅG LÅG Medel LÅG? Bedömd tid för omförade Tidsperspektiv; kort (K), medel (M), låg (L) Direkt KORT KORT KORT DIREKT KORT KORT 20

21 Bila 3: Borvalda lösir Bortvalda åtgärder Ny slutig rv Hammarbacke - rv 50 vid Lidl. Stä av bomkorsig för motortrafik, ej gc Ny tuel uder jvg för gåg och cykel vid bomkorsig Stä av hela Lyviks för allmähete. ej gods Stä Lyviksv med bommar, vid erfart till Hällara, och vid Såområdet. Stä för allmähete, ej gods. Ny g-sträckig mella OK-korset och Lyviks, ärmare jär Ny gc-aslutig vid kyrkogård Bussli frå ifartsparkerir Orsak Åtgärde är dyr och förbättrar ite trafiksituatioe ämrt iom område Väsmastrad och idustriområde ABB. Om gåg- och cykeltrafik ska fortsätta pasera spåret så kvarstår trafiksäkerhetsproblem och spårsprig vid bomfällig. Behovet av e effektiv tågförig uppfylls ite. I detta skede är det mer ekoomiskt försvarbart att ada de befitli tuel som ligr 130 m frå korsi. Skapas e gc-kopplig mella Tuelta och HVDC, ster om jär så bör detta främst lösa problemet. E total stig av Lyviks för allmähete medför påverka på GCtrafike som ska ta sig till och om området. Blad aat kapas stråket krig Väsma och tillglighete till badplatse Hällara försämras. E avstig på kortare sträcka av Lyviks är hellre att föredra för att miska omfartstrafike och öka trafikssäkerhete. Åtgärde är bortvald eftersom tillglighete i detta område måste utredas vidare. Att utestä allmähete helt ka påverka persoers möjligheter att ta sig till och frå arbetsplastera. Arbetsgruppe förordar att åtgärde hellre ska utredas utifrå att se på möjlighete att för gåg och cykel att färdas om området. Dåli sgradier samt påverka på boede efter Goäs var ågra aledir till att dea åtgärd kommit upp. På grud av hö bullerrde efter Goäs idag måste åtgärder göras på befitlig g oavsett om e y idustrita eller ej. E idustrita ls med jär stoppar äve e plaerad ärigslivsutvecklig. Åtgärde är bortvald då arbetsgruppe i första had ser att åtgärder bör göras på reda befitlig g. GC-stråk vid Kyrkogård blir ot. Ett GC-stråk efter Asp är mer fördelaktigt eftersom det kyter samma plaerade stråk mella Asp och Tuelta bättre. Det är må oklarheter hur bussli ka fura och effekt av dea. I ulät så atas cykelåtgärder högre effekt på parkerigsproblematike ä vad e bussli skulle. 21

22 Bila Samlad effektbedömig Samhällsekoomisk aalys eklusive samhällsekoomisk kalkyl Nr Delåtgärd Reseärer Godstrasporter Persotrasportföretag Trafiksäkerhet Klimat Hälsa sammagig 1 Bergslagsbaa: Fortsätta med etapp 2 "fuktiosutredig Ludvikaspårsaerig och samtida ifart" Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag 2 Bergslagsbaa: Ev se över och uppdatera Fuktiosutredi Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart 3 Kajgsbro korsig Lidl: Optimera och tydliggör GC-g frå cetrum till Väsmastrad, via Kajgsbro. E skyltig. Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Kajgsbro: Ny bro -dimesioerad för räddigstjäst/varutrasporter och gåg och cykel Positivt bidrag Positivt bidrag Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 5 Korsig Lyviks/Kaj: Skylta och måla för att tydliggöra var oskyddade ska röra sig i korsi. Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Korsig Lyviks/Kaj: Se över och åtgärda korsig för att förhidra att förhidra att lastbilar ar i kurva och öka trafikssäkerhete för oskyddade trafikater. Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Bomkorsig: Leda tu trasporter via Lyviksbert för att avlasta bomkorsi. Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Bomkorsig: St bomkorsig för all trafik (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 9 Lyviks: Stä Lyviks vid erfart till Hällara och vid Såområdet för omfart (ej gods). Utred fortsatt möjlighet för cykel om området. Försumbart Positivt bidrag Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 10 Lyviks: Samla GC-stråk på samma sida. Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 11 Asp: GC-g efter Asp Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 12 Goäs/Asp: Se över och åtgärda problem som uppstår med ökat atal trasporter på Goäs och Asp. E buller och sgradier. Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag 13 Tuelta-Lyviks: Stä för omfart Mella Lyviks- Tuelta för biltrafik. Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 1 Byg ihop hela GC-stråket ikl. belysig mella resecetrum och Asp. Delsträckor (A)Resecetrum-Parkerig-HVDC, (B)HVDC- Tuelta, (C)Tuelta-Asp Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Positivt bidrag Positivt bidrag 15 CPL riksg 50/Kaj (Lidl) (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 1 CPL riksg 50/Söå (OKQ) (Åtgärde fis i Geomfartsprojektet) Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 1 Hela området: Tillgli och bra cykelparkerir Positivt bidrag Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag 1 Hela området: Se över och förbättra belysig på befitli GC-r Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 19 Hela området: Bättre skyltig i hela området för gåg och cykel - e mella Resecetrum och idustriområdet Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Positivt bidrag 20 Hela området: Erbjuda billire busskort till aställda, typ reskort företag Positivt bidrag Försumbart Positivt bidrag Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag 21 Hela området: Iformera Regio Dalara om efterfrå på bättre pedlarparkerir äve i adra städer (e Borlä) Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart 22 Hela området: Betalparkerig aställda Försumbart Försumbart Försumbart Försumbart Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag 23 22