KOLL PÅ. sjukpenningen VAD VILL SMÅ FÖRETAGARNA? FEM KNEP FÖR ATT ÅTERKOPPLA. Föräldraförsäkringen PÅVERKAR DET MEST PRIVATA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOLL PÅ. sjukpenningen VAD VILL SMÅ FÖRETAGARNA? FEM KNEP FÖR ATT ÅTERKOPPLA. Föräldraförsäkringen PÅVERKAR DET MEST PRIVATA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 VAD VILL SMÅ FÖRETAGARNA? DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 2 15 februari 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Föräldraförsäkringen PÅVERKAR DET MEST PRIVATA KOLL PÅ sjukpenningen FEM KNEP FÖR ATT ÅTERKOPPLA

2 Korta väntetider till kvalitetssäkrad rehab Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... Här är våra produkter med koder: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/ f Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Avtalskod: FG 00121/ a Arbetslivsinriktad utredning (ARU) Avtalskod: FG 00114/ a Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 2 Du kommer att säga kospeta hur mycket du än värjer dig Jag har växt upp med en mor som sa tänk på mina franska nerver när hon var nära att bryta ihop på barnens tjat. Nu har mina barn en fransman till far och självklart kan jag inte låta bli och fundera på om det har något samband. Nära och käras stående uttryck sitter djupare än man tror. När min farmor dog och vi skulle röja upp i hennes hus så stod man där och fattade beslut på löpande band. Kastas eller inte. Älskar, älskar inte. Gammal lampa med silkesfransar? Älskar. Porslinskeruber med ljushållare? Älskar. Det var väldigt vad snabbt högen växte. Här gällde det att byta taktik om man skulle kunna åka hem utan flyttbil. Men så kom jag ihåg vad det var farmor alltid brukade säga och jag förstod vad de verkliga minnena är. Undran sa flundran om gäddan är en fisk är nog så mycket farmor man kan komma. Farfar minns jag för hans svar när vi barn hade långtråkigt och frågade vad ska vi göööra? Flå fisar och sy fingerhandskar. Åh, vad jag hatade hans svar i- bland men idag har uttrycket så många minnen. Själv får jag krupp, struma och håravfall när något retar mig. Det tycker min sjuåring är det töntigaste hon hört. Men en dag kära barn, kommer även du att upptäcka att uttrycken är en del av dig själv. Liksom din mor kommer du att ärva Vem ska plocka upp det här? Osynliga mannen? hur ogärna du än vill. Och du kommer att säga det ska du veta kospeta fast du värjer dig. Men det där med franska nerver råkade visst ut för en mutation. Catharina byström, chefredaktör AKTUELLT Den nya organisationen här står vi nu 5 Södermanland i topp i kundundersökningen 7 Så hanterar Försäkringskassan medfinansieringen 8 SÅ GJORDE VI Ersättningarna granskas hårdare Nu är det småföretagarnas tur PROBLEMLÖSARNA Knepen som gör det lättare att återkoppla 22 FOKUS Forskarseminarium i Umeå: Det behövs mer forskning om socialförsäkringen 24 Användningen av föräldraförsäkringen får stora konsekvenser för privatlivet 25 Vem kan arbeta till 65 år eller äldre? 26 Trygga chefer ger friskare medarbetare 26 Unga i sjukersättning riskerar hamna i fattigdom 27 ÅSIKTER "Medfinansieringen räcker inte för att vända utvecklingen" 28 "Livets övriga tillkortakommanden omfattas inte av försäkringen" 29 "Det låg en sur katt begraven bakom ryktet " 29 NÄST SIST Språkspalten: ord som klibbar fast 30 Krönikan: Fia är både arbetet och nyheter 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 32 dagens socialförsäkring Februari 2006

4 5MINUTER MED: AKTUELLT Tomas Eneroth, riksdagsledamot (s) och ordförande i Socialförsäkringsutskottet. Norska exempel inspirerar Riksdagens socialförsäkringsutskott besökte för en tid sedan sin norska motsvarighet för att utbyta erfarenheter kring olika socialförsäkringsfrågor. Vilka frågor diskuterade ni? Det var framförallt tre punkter. Den första gällde den pågående sammanslagningen av den norska försäkringskassan och arbetsförmedlingen till en myndighet, som med kommunernas socialtjänst ska bilda en ny arbets- och välfärdsförvaltning. Den andra punkten handlade om inkluderande arbetsliv där den norska regeringen nyligen slutit ett nytt avtal med parterna på arbetsmarknaden. Den tredje gällde rätten för sjukgymnaster att sjukskriva. Vi har i utskottet ställt oss positiva till en sådan ordning men regeringen har sagt nej. I Norge har man permanentat en ordning som tillåter deras sjukgymnaster att sjukskriva under de första åtta veckorna. Vad kan Sverige lära av Norge? Vi kan lära oss av försöken att bryta gränserna. Dels mellan myndigheterna, dels professionellt som i fallet med sjukgymnasterna. Alla partier i utskottet är överens om att det är viktigt att följa hur det går med den norska nyordningen på myndighetsområdet. Även om vi förändrat Försäkringskassan och infört finansiell samordning så har vi fortfarande bekymmer med att folk faller mellan stolarna. Även deras försök att ta ett helhetsgrepp på hur arbetslivet kan förändras är intressant. Trots höga ersättningsnivåer och avsaknad av karensdagar har de lyckats sänka ohälsotalet. Vad ville de norska utskottsledamöterna veta om Sverige? De var framförallt nyfikna på medfinansieringen och vår betoning på försäkringsmässighet och parternas del i försäkringssystemet. Sven-Erik Johansson Full fart på omflyttningen Omvandlingen av Försäkringskassan är i full gång. En rad ärendeslag och administrativa funktioner med tillhörande tjänster flyttas från länen och koncentreras på andra orter. Flytten av ärenden löper smidigt. Det visar på yrkesstolthet och professionalism, säger Birgitta Lindgren som samordnar omlokaliseringsarbetet På gång inom Gemensam service Under februari och i något fall mars fattas beslut om en rad frågor som rör gemensam service. Det rör förslag på fortsatt hantering av bland annat telefonväxel, arkiv och diarium, förlag och lager, behörighetsadministration, övriga personaladministrativa frågor, samt övrig ekonomiadminstration. Tidsaxeln härintill visar vad som är på gång under de kommande två åren. På axelns ovansida redovisas de ärendeslag och tjänster som hör till produktionsdivisionen. Under finns det som hör hemma inom Gemensam service. Tidplanen ser ut att hålla. I den mån den kommer att justeras så handlar det snarast om tidigareläggningar. Överflyttningen av arbetet med leverantörsfakturor och lönehandläggning till Östersund har påbörjats, berättar Lars Olsson, tf avdelningschef för Gemensam service. Ett fyrtiotal lönerespektive ekonomihandläggare är på plats i Östersund och ytterligare 35 är på ingång. Lojaliteten är stor Överlämnandet till Gemensam service går bra, säger Lars Olsson. Lojaliteten mot verksamheten är stor i länsorganisationerna. Till sommaren 2007 ska Gemensam service i Östersund omfatta cirka 160 tjänster. Så stor är rationaliseringspotentialen För administrativa tjänster, den gemensamma servicen, bedöms rationaliseringsgraden, grovt räknat, till 50 procent beroende. Det skiljer lite beroende på vilket område det gäller. Om ett ärendeslag som koncentreras till en plats i landet redan är samlat på en plats i varje län bedöms rationaliseringsvinsten bli cirka 25 procent. Handläggs ärendet på alla kontor i länen bedöms effekten vid koncentration till en plats i landet bli cirka 40 procent. Flytten av reseadministrationen till Arvidsjaur ska, enligt planen, vara genomförd sent hösten Men redan nu är tjänsterna som platsansvarig och travel manager, tillsatta och tillfälliga lokaler finns. Försäkringskassans löfte till regeringen gäller också 40 tjänster till Arvidsjaur. Vilka de blir är fortfarande en aning oklart och hänger på vad bland annat utredningarna om förlag och lager och gemensam telefonväxel kommer fram till. I januari i år skulle överflyttningen av 60 tjänster som rör utlandsärenden till Gotland vara genomförd. I stort sett har det skett. De 50 tjänster som rör återkrav från underhållsskyldiga boende utomlands finns på plats. Men resterande 10 tjänster för övriga utlandsärenden har varit svåra att identifiera, berättar Birgitta Lindgren. Det jobbet är nu gjort. Det rör till exempel sjuk- och aktivitetsersättning och livränta för sjömän. Överflyttningen av utlandsärenden till Gotland har gått smidigt. De sista handledarna från Stockholm lämnar Gotland i slutet av mars. Att det bara handlat om två län Birgitta Lindgren har underlättat, de Exempel, antal tjänster: Idag Efter koncentration Statlig fordran Bilstöd Aktivitetsstödet EU-vården (EU-vården är ett ärendeslag som växer trots koncentration på grund av den snabba ökningen.) 2 4 procent väljer att flytta med jobbet till en ny ort. dagens socialförsäkring Februari 2006

5 På väg till första arbetsdagen i Östersund. Foto:östersundsposten andra ärendeslagen som koncentreras till olika platser berör samtliga län. Dessutom hade Stockholm och Gotland färska erfarenheter av att flytta ärenden, utlandspensionerna. Till Östersund flyttar också handläggning. Det gäller statlig fordran, 90 tjänster, och familjebidrag till värnpliktiga, 6 tjänster. Den första februari gjorde 35 handläggare av statlig fordran sin första dag på det nya jobbet. De fyra teamcoacherna och verksamhetsutvecklarna började samtidigt. Resterande 55 handläggare till statlig fordran börjar 1 juni. De kommande månaderna arbetar man med kompetensöverföring. Kronoberg, Skåne, Halland och Gävleborg är först med att lämna över ärenden. Handledarna, personer från olika länsorganisationer som kommer att bli av med sina nuvarande arbetsuppgifter, är nyckelpersoner. Deras insatser visar på yrkesstolthet och professionalism. De har visat på en förmåga att se förbi sina egna intressen, säger Birgitta Lindgren. De 35 tjänster som nu är tillsatta söktes av 430 personer. 10 män och 25 kvinnor fick jobben. Fyra av dessa var internsökande. För dem som idag arbetar med statlig fordran och vill fortsätta med det och komma ifråga för någon av de återstående 55 jobben ska anmäla intresse till personalavdelningen i länsorganisationen i Jämtland senast 31 mars. De fyra teamcoacherna, en man och tre kvinnor, valdes ut bland 150 sökande. Tre var internsökande, de fick jobben. Tre verksamhetsutvecklare har också anställts. De tre som fick jobben var alla internsökande. Till Gotland flyttas också EU-vården, 45 tjänster. Målet är att det ska vara genomfört senast i oktober. Birgitta Lindgren tror dock att det kan bli klart tidigare än så. Bilstödet till funktionshindrade är på väg till Västervik. Trettio tjänster ska Tidplan för omlokalisering Till sommaren 2007 ska Gemensam service omfatta 160 tjänster i Östersund och 40 i Arvidsjaur Gotland Återkrav från underhållsskyldiga boende utomlands (50 åa) Vissa övriga utlandsärenden (10 åa) Januari Östersund Gemensam service Leverantörsfakturor och köp av tjänster (ca åa) finnas på plats i januari Arbetet har kommit igång och det är Eva Holmquist, Försäkringskassan i Västra Götaland, som är projektledare. Handläggningen av aktivitetsstödet, 120 tjänster, koncentreras till Östersund i oktober Genomförandearbetet drar igång på allvar i augusti år. Lars Andersson, produktionschef i Jämtland, är projektledare för statlig fordran, familjebidrag för värnpliktiga och aktivitetsstödet. Anders Ljungberg Gotland EU-vård (45 åa) Östersund Statlig fordran (90 åa) Familjebidrag till värnpliktiga (6 åa) Östersund Gemensam service Lönehandläggning (ca 40 åa) 2007 åa = årsarbetare Västervik Bilstöd till funktionshindrade (30 åa) Östersund Aktivitetsstöd (120 åa) Maj Juli Oktober Januari Maj Juli Oktober Arvidsjaur Gemensam service Reseadministration (ca 2-3 åa) dagens socialförsäkring Februari 2006

6 AKTUELLT Fler får ersättning för utlandsvård Antalet ansökningar om att få ersättning i efterhand för planerad vård i andra EU/EES-länder ökar stadigt. Under 2005 beviljades 954 ansökningar. Det framgår av ny statistik från Försäkringskassan. Totalt har ansökningar beviljats sedan januari Under samma period fick 122 personer avslag på sin ansökan. Det var den 30 januari 2004 som Regeringsrätten i två domar fastställde att sjukvård och tandvård ska betraktas som tjänster som kan efterfrågas över de nationella gränserna. Det betyder i praktiken att en person som är försäkrad i Sverige kan söka planerad vård i ett annat EU/EES-land, betala vårdkostnaden själv och i efterhand ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Det populäraste vårdlandet är Fin- Antal ärenden land. Framförallt ökar den gränsöverskridande vården i Norrbotten kraftigt. Andra populära länder är Tyskland, Estland, Spanien och Polen. Hälften rör tandvård Ungefär hälften av de beviljade ärendena rör tandvård. Det är också den vård som ökar mest. Även högspecialiserad vård för tumörsjukdomar och inom ortopedi och kirurgi, till exempel knäoperationer, är vanlig. Försäkringskassans kostnad för den planerade EU-vården uppgick till totalt År och månad Populäraste länderna Finland Tyskland Estland Spanien och Polen Antalet beviljade ansökningar om ersättning för planerad vård i andra EU-länder ökade kraftigt under Ökningstakten mattades i december vilket kan förklaras av julledigheten. 18 miljoner kronor under 2004 och För 2006 är 14 miljoner kronor budgeterat. EU-vården, såväl den planerade vården som akutvård under till exempel turistresor, ska senast den 1 oktober i år vara koncentrerad till Försäkringskassan på Gotland. Den kraftiga ökningen av den planerade EU-vården kräver att Försäkringskassans handläggare har god kunskap om den svenska sjuk- och hälsovården. Ärendena kräver en ganska komplicerad utredning, som vi tidigare inte haft inom Försäkringskassan, säger Sandra Lindfeldt, chef för enheten Vård och handikapp vid Försäkringskassans huvudkontor. Stort behov av kontroll Eftersom det är internationella ärenden och kan handla om väldigt stora summor finns också ett större behov av kontroll. Ett problem som Sandra Lindfeldt pekar på är att det inte finns något ITstöd för dessa ärenden i dag. Det behovet ökar i samband med koncentrationen, konstaterar hon. Socialdepartementet kom nyligen med en översyn av ersättningen för kostnader för utlandsvård (Ds 2006:4). I den föreslås en ny lag med krav på att en vårdsökande måste ha ansökt om förhandstillstånd från Försäkringskassan för att få sina utgifter ersatta för planerad sjukhusvård inom annat EU/ EES-land. Sven-Erik Johansson Nyheter från en av Sveriges bästa rehaboch utredningsaktörer. Vi startar, i samarbete med Praktisk Psykologi AB, utredningsarbete (FMU) i norra Stockholm fr o m februari Från 2006 genomför vi FMU, ARU och arbetslivsinriktad rehabilitering i Alfta, Uppsala och nu även i Stockholm, med norra Stockholm som upptagningsområde. För bokning kontakta oss på Besök även vår hemsida för mer information. Välkommen att höra av dig! Box 94, ALFTA, tel , fax Box 1743, Drottninggatan 7, UPPSALA, tel dagens socialförsäkring Februari 2006

7 Rehabilitering Försäkringsbolag lanserar lösningar för företag Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen har ökat utrymmet för privata försäkringsbolag. Två försäkringar som täcker företagens kostnader för rehabilitering har nyligen lanserats. Det är försäkringsbolaget If och branschorganisationen Företagarna, i samarbete med Trygg-Hansa, som ligger bakom de nya försäkringarna. I båda fallen täcker de en stor del av företagens kostnader för arbetslivsinriktad rehabilitering samt tar hand om rehabiliteringsprocessen, bland annat kontakterna med Försäkringskassan och sjukvården. Skräddarsydd för mindre företag Företagarnas försäkring är skräddarsydd för mindre företag. Medfinansieringen av sjukförsäkringen är ett stort problem för våra medlemsföretag, säger Peter Germer, försäkringsansvarig hos Företagarna. För många mindre företag utan personalavdelning kan det vara svårt att komma igång med rehabiliteringsarbe- tet ordentligt eftersom all administration tar mycket tid. En personlig rehabledare svarar för att alla åtgärder och utredningar som behövs för att få tillbaka den anställde i arbete. Vi tar fram de underlag som behövs men sedan måste chefen och medarbetaren gå igenom vad som behöver göras på arbetsplatsen, säger Agneta Berggren, produktspecialist på Trygg-Hansa. På så sätt hjälper vi företagaren att ta sitt ansvar för rehabiliteringen. Även Calle Östervall, som ansvarar för Ifs försäkring, betonar att bolaget inte tar över ansvaret. Vi är ett stöd för företagarna. Många har varken tid eller kompetens att hantera sitt rehabiliteringsansvar. Enligt Calle Östervall har intresset varit stort för den nya försäkringen. Nya rehab-försäkringen Men starten har varit trög när det gäller anslutning. Företagen ser ännu inte riktigt konsekvenserna av medfinansieringen och vilka kostnaderna blir, tror han. Måste ta sitt arbetsgivaransvar Ingrid Hallgren, chef för enheten för förebyggande och rehabilitering vid Försäkringskassans huvudkontor, förstår att många arbetsgivare kan ha behov av viss hjälp med olika delar av personalarbetet och arbetet med sjukskrivna anställda. Hur de löser det, med försäkring eller på annat sätt, är upp till dem. Det viktiga är att de tar sitt arbetsgivaransvar. Ingrid Hallgren När Försäkringskassan däremot går in och samordnar rehabiliteringsåtgärder är det arbetsgivaren man vill ha kontakt med. För det är arbetsgivaren som kan förhållandena på arbetsplatsen. Sven-Erik Johansson Myndigheter samverkar mot försäkringsfusk Undvik begreppet fusk. Det är otydligt och förringar att det rör sig om brott. Det skriver Delegationen för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen i sin första rapport, Från risk till mål och resultat. Rapporten innehåller bland annat förslag på definitioner och avgränsningar av felaktiga utbetalningar. Fusk bör alltså undvikas och definitionen av begreppen ska inte vara kopplade till straffskalan eller någon särskild sanktion. Om felaktiga utbetalningar sägs att de kan bero på medvetet eller omedvetet fel antingen hos den enskilde eller hos myndigheten och att det kan röra sig om misstänkt brott, regelbrott, oavsiktligt fel eller utbetalningsfel. Förslag lämnas också på en gemensam modell för analys av risker liksom på hur man ska mäta omfattningen av felaktiga utbetalningar och utforma enhetliga mätmetoder. Delegationen, som leds av Björn Blomqvist, är ett samverkansorgan mellan en rad myndigheter och departementsföreträdare. Försäkringskassan representeras av försäkringsdirektör Stig Orustfjord. Anders Ljungberg Friår bra för hälsan Vikarierna är de som gjort de största hälsovinsterna. Det visar en utvärdering av friårsförsökets hälsoeffekter som Arbetslivsinstitutet gjort friårslediga och vikarier har undersökts. De friårsledigas hälsa och livskvalitet påverkades, som väntat, positivt. Men de positiva effekterna för deras vikarier var ännu mer positiva. Det visar hur viktigt det är att alla arbetsföra får jobb, både för att åstadkomma ökad tillväxt och för att skydda välfärden, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetslivsinstitutet i en kommentar. visste du att Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare under sitt första år 2005 hade närmare arbetsgivarkontakter besvarade telefonsamtal vilket ger i snitt samtal varje arbetsdag hade kontakter via fax och via e-post tog emot drygt sjukanmälningar besvarade över 90 procent av samtalen inom en minut och 75 procent inom 20 sekunder debiterade arbetsgivarna ungefär 1,8 miljarder kronor. Försäkringskassans kundcenter, som finns i Åmål och Säffle, ger service och information till arbetsgivare i hela landet om medfinansieringen av sjukförsäkringen. dagens socialförsäkring Februari 2006

8 PTKs Handbok om försäkringar 2006! PTKs Handbok beskriver de privatanställda tjänstemännens försäkringar och pensioner enligt lag och kollektivavtal. Här finner du utförlig information om försäkringsskyddet vid sjukdom, arbetsskada, föräldraledighet, dödsfall m m. Nytt för i år! Du får även tillgång till vår webbversion av handboken samma bok, samma innehåll enkelt på nätet! Beställ så här Besök PTKs hemsida Faxa Ring PTKs materialbeställning tel Pris: 318 kr inkl. moms Vid beställning av 20 ex eller fler, ges 10 % rabatt. Vi Erbjuder & Försäkringsmedicin Arbetslivsinriktad rehabilitering I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp ett unikt resurs- och kompetenscentrum med specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade besvär. En framgångsfaktor är våra multidisciplinära team som utgår ifrån människans helhetsbild. Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser. Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska utredningar. Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/ rehabilitering med Försäkringskassorna. För mer information kontakta: Bertil Larsson VD, tel eller verksamhetschef Marianne Gröntoft tel Vi finns i Eskilstuna och Nyköping! Goda kommunikationer och möjligheter till övernattning.

9 AKTUELLT Gävleborg driver kampanj för e-tjänsten 500 nya användare av Försäkringskassans e-tjänst. Det är målet för en intensiv marknadsföringskampanj i Gävleborg. Målet för 2006 är att användningen av elektronisk underskrift ska vara lägst 30 procent för tillfällig föräldrapenning och lägst 50 procent för föräldrapenning. I två månader, 1 februari till 31 mars, ska Anna Maria Nyman, Sandviken, och Merja Andersson. Hudiksvall, arbeta med att få fler föräldrar att använda e- tjänsten för tillfällig föräldrapenning. Den mesta tiden lägger vi på att ringa upp föräldrar som anmält via telefon eller Internet för att försöka styra dem till att använda e-legitimation, säger Anna Maria Nyman. Vi talar om för dem att de då kan anmäla och begära föräldrapenning Merja Andersson, Hudiksvall. dygnet runt och därmed slippa porto och postgång. Inte tillgång till internet Många av dem vi talar med tackar för att vi ringer och informerar, ingen har varit negativ. Men fler än vi trodde har inte tillgång till Internet eller så har de inte bank på Internet. Allt arbete sköts dock inte i telefon. När barnbidraget kommer tänker de Anna Maria Nyman, Sandviken. vara på plats i Valbo köpcenter mellan Gävle och Sandviken och vid ett senare tillfälle i Guldsmedens köpcenter i Hudiksvall för att den vägen få kontakt med barnfamiljer. De ska också kontakta lönekontor på företag som servar sina anställda med anmälan till Försäkringskassan. Syftet är att få in reklam för e-tjänsten på lönebeskedet. Övertyga sex till sju varje dag Målet, 500 nya användare på två månader, innebär att Anna Maria Nyman och Merja Andersson måste övertyga sex tilll sju personer vardera varje dag, inklusive helger. Klarar ni det? Mellan 13 och 18 per dag av dem jag talat med är positiva. Om hälften av dem testar e-tjänsten når vi målet. Anders Ljungberg på gång... Försäkrings - kassans uppdrag 25/2 Plan för hur resurstillskottet för fortsatta insatser inom ohälsoområdet ska användas /2 Rapport om förändringsarbetet till regeringen. 28/2 Plan för hur de extra medlen för fuskarbetet ska användas /3 Redovisning av de administrativa kostnaderna för det nya pensionssystemets följdreformer. 16/3 Rapport om pilotverksamhet med AMS för att få långtidssjukskrivna och de med tidsbegränsad sjukersättning åter i arbete. I Försäkringskassan 15/2 Försäkringskassans styrelse sammanträder /2 Utvecklingsseminarium för försäkringsdelegationerna. Med fokus på det nationella bevakningsuppdraget I Stockholm. 22/2 Årsredovisningen ska vara lämnad. Samordningsförbunden allt fler Vid årsskiftet fanns det 35 samordningsförbund i landet jämfört med 12 vid förra årsskiftet. Samordningsförbunden bildas enligt lagen om finansiell samordning mellan Försäkringskassan, länsarbetsnämnden, landstinget och kommunen i syfte att få till stånd ett bättre utnyttjande av samhällets medel för att få tillbaka människor i arbete. Alla parter måste ingå för att ett samordningsförbund ska kunna bildas. Flest förbund finns i Västra Götaland, 11 stycken. Ytterligare 5 6 beräknas bildas under året. I Kalmar län och Södermanlands län omfattar förbundet hela länet. I flera av de län som ännu inte har några förbund pågår diskussioner. Här finns samordningsförbunden Stockholm 2 Södermanland 1 Östergötland 2 Kronoberg 1 Kalmar 1 Västra Götaland 11 Örebro 1 Västmanland 1 Dalarna 2 Västernorrland 5 Jämtland 5 Västerbotten 3 kommunen landstinget arbetsförmedlingen försäkringskassan I samordningsförbund samar-betar Försäkringskassan med arbetsförmedling, landsting och kommun för att få tillbaka människor i arbete. Sif vill avskaffa medfinansieringen Medfinansieringen av sjukförsäkringen är ett felsteg. Det förklarade Sif:s chefsekonom Nils-Åke Carlsson vid ett TCOarrangemang i januari. Den 15-procentiga medfinansieringen är ett hinder för små och medelstora företag. Riskmomentet för företagaren blir för stort om man ska betala för den anställde även när denne inte är på jobbet, menar Sif. TCO, där Sif ingår, står kvar vid sitt stöd för medfinansieringen. Kritik finns dock mot utformningen. TCO anser att medfinansieringen endast ska omfatta arbetsrelaterad ohälsa. Medicinsk rehabilitering för svåra sjukdomar som cancer bör inte omfattas. dagens socialförsäkring Februari 2006

10 AKTUELLT JO-anmälningarna ökar Antalet klagomål till JO som rör Försäkringskassan har ökat under senare år. Det kan hänga ihop med Försäkringskassans stramare tillämpning, säger Albert Johnson vid JO. Men det kan också vara tillfälligheter. Sedan 2002 har antalet klagomål på Försäkringskassan ökat, från 291 till 469 per år, inklusive ärenden om offentlighet och sekretess. Albert Johnson, byråchef på JO, kan inte säga att det är någon viss typ av klagomål som ökat. Orsaken oklar Det verkar vara en ökning över hela linjen, möjligen med viss tyngdpunkt på långsam handläggning. Det är svårt att säga vad det beror på. Till viss del kan det nog hänga ihop med den ökande uppmärksamheten gentemot Försäkringskassan i och med den stramare tillämpningen. När fler är missnöjda blir det fler som klagar till oss även om vi inte prövar innehållet i besluten utan bara förfarandereglerna, bland annat de som finns i förvaltningslagen. Det här såg vi exempelvis i början av 1990 talet när arbetsskadeförsäkringen ändrades. Då var det många som klagade även till oss. Samtidigt menar han att antalet JO ärenden går upp och ned var klagomålen nästan lika många som förra året. Sedan minskade antalet under några år för att sedan öka igen. Men viktigare än antalet inkomna klagomål är kanske såväl antalet som andelen där JO ger kritik. Även där har en minskning vänts till en ökning under senare år. Men hur det ser ut mellan åren har också att göra med hur vi hinner med vår handläggning, säger Albert Johnson. Under 2003 och 2004 hade vi ärendebalanser som vi nu har klarat av. Eva Lindén Antal ärenden År Antal ärenden med kritik 2004 Nytt barnbidrag administrativ succé 2003 I början av december förra året höjdes barnbidraget och flerbarnstillägget. Dessutom infördes ett nytt flerbarnstillägg från andra barnet. Höjningarna gällde redan från och med september och den retroaktiva ersättningen betalades ut i december. I samband med den retroaktiva utbetalningen skickade Försäkringskassan ut totalt brev (beslutsbrev och information om utbetalning). Antalet fel var försvinnande litet och kunde snabbt rättas till. Ökade utbetalningar För oktober och november betalades det retroaktivt ut ca 496 miljoner kronor. Efter regeländringarna har de månatliga utbetalningarna av barnbidrag, förlängt barnbidrag och flerbarnstillägg ökat med ca 250 miljoner kronor, från 1,7 miljarder till 1,95 miljarder kronor Att vi klarat av att maskinellt betala ut så stora volymer är något av en administrativ succé, säger Susanne Fagerberg, chef för enheten för barn och familj vid Försäkringskassans huvudkontor. Det handlade inte bara om höjt månadsbelopp från en dag till en annan utan framförallt om att fånga upp och maskinellt administrera ändrade förhållanden under retroaktivitetstiden, till exempel ändrade familjekonstellationer. Sven-Erik Johansson Anmälningarna innefattar även ärenden om offentlighet och sekretess har tagits med eftersom det betecknas som ett toppår vad gäller antal anmälningar. Den genomsnittliga andelen kritiserade ärenden under åren var 15,1 procent var andelen 16,7 procent. I januari 2006 betalade Försäkringskassan ut 1,95 miljarder kronor i barnbidrag till 1,7 miljoner barn. Orange kuvert på väg Under perioden 13 februari till 24 mars skickas 5,8 miljoner orange kuvert med pensionsbesked ut. Årets utskick är det åttonde i ordningen. Till skillnad från tidigare år blir det ingen speciell kampanj den här gången. En nyhet i årets besked är att personer som i år fyller 60 år eller mer får prognoser relaterade till mer närliggande pensionsåldrar. Exempel: De som i år fyller 63 år får prognoser för 64, 65 och 67 år. Studenterna ska utredas igen Riksdagen har beslutat att uppmana regeringen att tillsätta en ny studiesocial utredning. Utredningen ska kartlägga samspelet mellan studiestödssystemet och andra förmånssystem socialförsäkringen, bostadsbidraget, socialbidraget och arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ska situationen för studenter med barn uppmärksammas. Bakom beslutet står de borgerliga partierna tillsammans med miljöpartiet. Nytt Visam i Västerbotten I Vilhelmina i Västerbotten samarbetar elva myndigheter för att från och med i januari 2007 kunna flytta in i gemensamma lokaler. Därmed blir Vilhelmina en efterföljare till Visam-projektet i Norsjö. Samarbetet i Norsjö består bland annat av gemensamma kundmötesplatser där medborgarna kan möta handläggare via webben. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har dock full bemanning. Visam står för Vi som samverkar. De myndigheter som gör det är Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsens naturvårdsenhet, Polisen, Statens fastighetsverk, Skogsstyrelsen och Vilhelmina kommun. Kronofogdemyndigheten, CSN och Migrationsverket kommer inte att ha personal i Vilhelmina, men kommer att delta genom uppkoppling via datorer. 10 dagens socialförsäkring Februari 2006

11 Rehabilitering på Mösseberg Rehabilitering ger resultat! Våra program - med kompletta utredningar och fullständig dokumentation - ger bästa tänkbara förutsättningar för goda resultat. Vi följer 7-stegsmodellen och SASSAM. Våra resultat visar att vi ger individen förbättrad arbetsförmåga. FMU ARU med neuropsykologisk testning Arbetslivsinriktad rehabilitering stress, smärta Onkologisk rehabilitering och lymfödemterapi (ackrediterat enligt carf) Rehabilitering för neurologiska & reumatologiska sjukdomar Njursjukdomar rehabilitering i kursform Astma/KOL Förebyggande & kompletterande företagshälsovård Undervisning & konferens Psykosomatisk analys Riksorganisationen för vård och omsorg utan vinstsyfte Mösseberg RehabCenter Box 733, Falköping Telefon

12 12 dagens socialförsäkring Februari 2006

13 Rätten till ersättning granskas hårdare Har Försäkringskassan blivit en hjärtlös myndighet som på ett orättfärdigt sätt tvingar ut folk i arbetslöshet och socialbidragsberoende? Det är åtminstone vad många hävdar som har reagerat på att Försäkringskassan nu noggrannare prövar rätten till ersättning och därmed också säger nej till fler. DS har tittat närmare på vad som egentligen sker. te xt: eva lindén foto: håkan lindgren Att som handläggare säga nej till sjukpenning kan vara jobbigt. Dels riskerar man att få ta emot både ilska och frustration från den försäkrade, dels blir Försäkringskassan med jämna mellanrum hårt kritiserad i massmedia. Men självklart ska vi pröva rätten till ersättning ordentligt och ha väl underbyggda beslut och det har vi, säger Susanne Persson, handläggare i Upplands Väsby utanför Stockholm. Att säga nej till sjukpenning är inte något som en handläggare sysslar med dagligen, långt därifrån. I snitt händer det inte ens en gång i månaden. Men skillnaden är ändå stor jämfört med tidigare. På 1980 talet minns jag inte ett enda avslag, säger Annica Ekblom på försäkringskontoret i Upplands Väsby. Hade man en formell rätt till sjukpenning och ett läkarintyg så betalade vi. 1. Begäran om sjukpenning kommer in till Försäkringskassan. Ärendet ska börja handläggas inom tre dagar. Men så var det ju egentligen också när jag började på kassan för tre år sedan, påpekar hennes kollega Susanne Persson. Men egentligen är det viktiga inte hur ofta det sker utan varför och hur. Bakgrunden är att Försäkringskassan vill åstadkomma en noggrannare och rättssäker bedömning av rätten till ersättning. Det har lett till ett delvis nytt sätt att arbeta. Annica Ekblom och Susanne Persson arbetar med det som kallas tidig bedömning. Tillsammans med elva kollegor tar de emot alla nya sjukfall i Märsta, Upplands Väsby, Sollentuna och Kista. Dessa passerar således ett begränsat antal handläggare som är specialiserade på att göra just dessa bedömningar. En procent fick avslag Susanne Perssons och Annica Ekbloms grupp hanterade ärenden under förra året. Av dessa fick 118 personer avslag på sin begäran om sjukpenning. De Många steg fram till ett nej till sjukpenning 2. Vid behov kompletteras beslutsunderlaget. Antalet avslag Antal Avslagen/indragningarna av sjukpenning i landet har fördubblats mellan 2004 och Men under 2005 har antalet bara ökat svagt. I oktober var andelen 0,72 procent i förhållande till antalet pågående sjukfall (kvartal-4) indragningar avslag 2005 (kvartal-4) Handläggaren bedömer att det är osäkert om den försäkrade har rätt till sjukpenning. Inom tre dagar, räknat från detta ställningstagande, ska hon informera den försäkrade om detta. flesta är arbetslösa, berättar de. Arbetsförmågan bedöms mot normalt förekommande arbeten på hela arbetsmarknadenningar Något som innebär att kra- indragven avslag för att få sjukpenning i praktiken faktiskt blir större än när det gäller anställda. Det kanske bara står ryggbesvär på läkarintyget, säger Annica Ekblom. Då måste det kompletteras men i slutänden kanske vi ändå bedömer att arbetsförmågan inte är så pass nedsatt att sjukpenning kan ges. Snabb med att sjukskriva En del har föräldrapenning, och då bedöms om sjukdomen gör att man inte kan ta hand om barnet. Att gravida får nej till sjukpenning är inte heller ovanligt. Mödravårdscentralen kan ibland vara snabb med att sjukskriva. Nyligen blev exempelvis en blivande mamma sjukskriven flera månader fram i tiden för illamående. dagens socialförsäkring Februari

14 En ny grupp är de som fått avslag på ansökan om fortsatt sjuk-och aktivitetsersättning. En del sjukanmäler sig igen, säger Susanne Persson. Ofta har man ju en grundsjukdom, men här måste vi bedöma om personen har blivit sämre eller kanske har fått en annan sjukdom. Eller om det måste bli avslag. Dra in ersättning för pågående fall Att säga nej till sjukpenning kan också betyda att dra in ersättningen i pågående fall. Det görs i så fall av de handläggare som tar över de sjukskrivningar som förlängs. Eva Wahlgren-Månsson och Katarina Johnsson på försäkringskontoret i Sollentuna är två av fjorton handläggare i den gruppen. De gör fördjupade utredningar i ärendena, och under den utredningen eller i ett senare skede kan det visa sig att den sjukskrivne inte har rätt till ersättning. Det rör sig om fem tio fall per månad, säger Eva Wahlgren-Månsson. I det här skedet är det lika vanligt att anställda får sin sjukpenning indragen som att arbetslösa får det. Om det visar sig att en anställd sjukskriven inte kan arbeta kvar i sitt nuvarande arbete, eller att arbetsgivaren inte kan genomföra de anpassningar av arbetet som skulle krävas, måste arbetsförmågan bedömas mot hela arbetsmarknaden. Det vill säga om Försäkringskassan gör bedömningen att personen skulle kunna utföra andra arbeten kan det leda till indragning av ersättningen. Sjukförsäkringen är ju ingen yrkesförsäkring, säger Katharina Johnsson. Därför kan man inte vara sjukskriven hur länge som helst bara för att man inte kan utföra det arbete man hade när man blev sjuk. Den som har fått sin sjukpenning indragen och behöver kontakt med Arbetsförmedlingen kan erbjudas ett gemensamt möte med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Men det är inte alla som behöver det, och en del vill helt enkelt inte, sä- Susanne Persson och Annica Eklund diskuterar ett knepigt ärende. ger Eva Wahlgren Månsson. Men det är ändå ganska vanligt att det sker. Mottagandet på Arbetsförmedlingen blir bättre då. Vi kan tillsammans diskutera situationen och förmedlingen kan sedan jobba vidare. Det kan bli något bra även om det var ett negativt beslut från början. Även samarbetet med sjukvården tycker handläggarna har blivit bättre under senare år. Många läkare kan mer om försäkringsmedicin, och handläggarna är kontaktpersoner på olika vårdcentraler. Men fortfarande finns det läkare som skriver alldeles för lite på läkarintygen, eller som skriver ungefär samma sak till olika patienter. Eller som blir irriterade när Försäkringskassan behöver mer uppgifter. Det är tråkigt eftersom patienten...nej steg för steg 4. Försäkringsläkaren konsulteras vid behov. 5. Utifrån befintligt underlag bedömer handläggaren att rätten till sjukpenning inte finns. Hon kontaktar den försäkrade och berättar att Försäkringskassan överväger att inte betala ut sjukpenning. 6. Efter en s k sakkunniggranskning kommuniceras ärendet, det vill säga handlingarna i ärendet skickas till den försäkrade som senast inom 14 dagar kan komma in med synpunkter och kompletterande underlag. 7. Handläggaren beslutar, eventuellt efter ny kontakt med försäkringsläkare, att den försäkrade inte har rätt till sjukpenning och skickar ett skriftligt beslut. När sjukpenning betalas ut ska det ske senast 30 dagar efter begäran om ersättning. Ett avslag kan dock kräva mer tid och utredning och får därför dröja längre. 14 dagens socialförsäkring Februari 2006

15 kommer i kläm, säger Susanne Persson. Handläggarna kan också märka en förändring bland de försäkrade. Det händer till exempel att någon ringer och säger: Doktorn vill inte sjukskriva mig. Andra ringer och frågar om de har rätt till sjukpenning. När det är dags för den fördjupade utredningen märker de också att en del är oroliga. Man kan ha läst olika saker i tidningen och är rädd att bli ifrågasatt. Men det är också många som tycker det är bra att verkligen få diskutera sin situation. Svårt att förstå Men de som inte får någon sjukpenning har ofta svårt att förstå Försäkringskassans resonemang. De tycker att de har rätt till ersättning och kan känna sig kränkta. Men det behöver inte betyda att de är aggressiva gentemot oss, säger Annica Ekblom. En del är arga till en början men lugnar ofta ner sig och förstår att vi gör vårt jobb. Men visst händer det att man blir utskälld. Katharina Johnsson och Eva Wahlgren- Månsson tycker att de har fått bättre verktyg i arbetet. Trepunktsprogrammet i korthet Om Försäkringskassan bedömer att rätten till sjukpenning 1. är osäker ska detta meddelas den försäkrade inom tre arbetsdagar. Försäkringskassan ska fatta beslut så 2. snabbt som möjligt i dessa riskärenden. Efter beslut om rätt till 3. sjukpenning ska pengarna betalas ut omgående. Programmet utvärderas just nu och resultat kommer inom kort. Därutöver finns målet att 90 procent av all sjukpenning ska betalas ut inom 30 dagar. I december 2005 betalades 81 procent ut inom den tiden. Hot har förekommit Hot har också förekommit om än inte ofta. Katharina Johnsson understryker hur viktigt det är att ha ordentligt underlag för sitt beslut och förklara på ett tydligt sätt. Då blir man oftast inte ifrågasatt. Man får säga: Jag förstår din situation, men försäkringen täcker inte den. Kritiken i media mot Försäkringskassan känns ibland påfrestande, men samtidigt tycker de att det är bra att sjukförsäkringen diskuteras. Värst var bonusdebatten, det vill säga att folk fick uppfattningen att vi som handläggare fick extra betalt när människor förtidspensionerades, som man fortfarande kallar det, säger Katharina Johnsson. Då var det många som frågade. Men tidningsskriverierna är värst för de försäkrade, de känner sig ifrågasatta. Ibland handlar kritiken om att För- 8. Den försäkrade kan inom två månader begära att Försäkringskassan omprövar sitt beslut, vilket ska ske inom sex veckor. säkringskassan är hård i sina bedömningar. Ligger det något i det? Ja, på så sätt att vi gör striktare bedömningar nu, säger Annica Ekblom. Reglerna har inte ändrats men vi tittar med andra ögon för att följa lagen bättre. Och den innebär ju att man bara kan få sjukpenning om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, ingenting annat. En annan sak är att man som handläggare kan beröras och förstå att en del hamnar i en jobbig situation. Men jag vill hävda att vi har mycket bra på fötterna när vi säger nej. Det handlar om att snarare fria än fälla. Rätt det som sker De fyra handläggare som DS har träffat är helt överens om att det som sker nu är rätt. Som alla försäkringar innehåller sjukförsäkringen vissa villkor, och då måste man pröva om människor upp- 9. Om Försäkringskassan står fast vid beslutet kan den försäkrade överklaga till länsrätt och därefter till kammarrätt. Besluten från respektive instans kan ta allt från några månader till över ett år. Fotnot: När det handlar om att dra in ersättningen i ett pågående sjukfall betalas sjukpenning ut fram till beslut. Vad gäller kommunicering, omprövning m m är reglerna desamma. Läs mer om debatten om sjukskrivningarna, sidan 33. forskning på gång, sidan 28. Länsrätterna ändrar ett av fem beslut fyller villkoren. Konstigare än så är det egentligen inte. Det känns också bättre eftersom det nu finns en helt annan struktur i arbetet, säger Eva Wahlgren-Månsson. Vi som jobbar med det här har också fått en högre kompetens och gör bättre bedömningar. Dessutom tycker jag vi har ett stöd både från politiskt håll och från Försäkringskassans ledning. De har varit ute i debatten och försvarat det som gäller. Fick de önska sig något skulle det vara mer tid för varje ärende, bättre kännedom bland medborgarna om sjukförsäkringens villkor och ett bra samarbete med samtliga läkare. Antalet sjukpenningärenden som överklagats till länsrätterna har ökat kraftigt från 2000 till 2005, från per år till Under 2005 överklagades i riket 21 procent av de ärenden där Försäkringskassan beslutade att inte betala ut sjukpenning. Av de ärenden som avgjordes 2005 ändrade länsrätterna Försäkringskassans beslut i 22 procent av fallen. Ändringsfrekvensen har länge legat stabilt kring 20 procent. Inte sällan beror ändrade beslut på att underlaget har kompletterats i domstolen. dagens socialförsäkring Februari

16 Fortsättning från föregående sida Hjärtlöshet har laglig grund Försäkringskassan har länge betalat ut sjukpenning till i stort sett alla som har begärt det. När man nu gör en noggrannare bedömning och säger nej i några fall är det många som reagerar starkt. Kritiska synpunkter från bland annat fackliga företrädare, politiker och enskilda dyker upp med jämna mellanrum i den allmänna debatten. Försäkringskassan anklagas för att vara hjärtlös och bara tänka på att minska kostnaderna för sjukfrånvaron och för att tvinga ut människor i arbetslöshet och socialbidragsberoende. Att Försäkringskassan har blivit striktare i sin bedömning framställs ibland som en direkt följd av målet att minska sjukfrånvaron. Men så är det inte. Det hela tog sin början för cirka tio år sedan när lagtexten förtydligades med att enbart medicinska skäl fick tas med i bedömningen av rätten till sjukpenning. Försäkringskassans bedömningar skulle bli noggrannare med hjälp av bättre underlag och tidigare kontakt med försäkringsläkare. Blev inte riktigt så Men det blev inte riktigt så. De nya ambitionerna fick aldrig riktigt genomslag. Handläggarna hann inte med när sjukfallen ökade kraftigt. Våren 2003 tog rfv (Riksförsäkringsverket) nya tag. Projektet Rätt förmån Rätt ersättning drog igång i samarbete med försäkringskassorna. Den här gången fanns ingen lagändring i botten, men rätten till ersättning skulle prövas noga och enhetligt med hjälp av gemensamma arbetssätt och metoder som var på väg att arbetas fram. Och hösten 2003 gick rfv ut till försäkringskassorna och sa att nu får ni inte betala ut sjukpenning i nya ärenden förrän ni har tillräckliga beslutsunderlag. Det ska bli rätt från början men det ska också vara en snabb handläggning. Och på den vägen är det. Metodstöd har utarbetats och så kallade Lika-seminarier, där handläggare diskuterar svåra ärenden, har genomförts. En del har underlättats av att Försäkringskassan nu är en myndighet, bland annat därför att Försäkringskassans ledning kan bestäm- Ulrika Persson Joakim Niklasson Kristina Hylén Bengtsson ma mer än vad rfv kunde, till exempel om gemensamma metoder och handläggningsprocesser. Alla länsorganisationer måste nu också ha en organisation för tidig bedömning av nya sjukfall. Och för ett år sedan infördes trepunktsprogrammet bland annat för att människor snabbt ska få besked när deras rätt till sjukpenning är osäker. Resultatet har blivit bättre kvalitet i arbetet och en mer enhetlig handläggning. Det visar bland annat rapporten Nej till sjukpenning som kom i september. Här framgick att kvaliteten i beslutsunderlagen när Försäkringskassan säger nej är god, och högre än i de ärenden där man betalar ut ersättning. Ligger det ändå något i kritiken? Både och, säger Ulrika Persson, enhetschef vid Försäkringskassans huvudkontor. Inte på så sätt att Försäkringskassan har blivit en hård organisation som felaktigt tvingar bort människor från sjukförsäkringen. De som har en arbetsförmåga, eller vars arbetsförmåga är nedsatt av andra skäl än sjukdom, har inte rätt till sjukpenning. Att Försäkringskassan har blivit striktare i sin bedömning framställs ibland som en direkt följd av målet att minska sjukfrånvaron. Men så är det inte. Men tar Försäkringskassan i för hårt ibland? Man anklagas ju för att neka ersättning till svårt sjuka som i praktiken inte har någon arbetsförmåga? Självklart gör Försäkringskassan felaktiga bedömningar ibland, konstigt vore det ju annars. Precis som alla andra myndigheter. Men det betyder inte att det som blivit fel kan upphöjas till ett mönster eller en medveten linje. Det man kan kritisera oss för handlar mer om att vi inte alltid fullgör vår utredningsskyldighet än att vi skulle fatta fel beslut. Men det är en balansgång. Vi ska inte utreda för lite, men heller inte för mycket. Kvalitet och handläggningstider måste förbättras ytterligare, säger Joakim Niklasson, projektledare för uppföljning av nej till sjukpenning. Vi måste också bli bättre på att informera den försäkrade om försäkringsvillkoren och vad som sker i våra utredningar. Han tillägger att det Försäkringskassan verkligen kan kritiseras för är att man inte alltid har prövat rätten till ersättning ordentligt. Frågan varför det är på det sättet ställer DS till Kristina Hylén Bengtsson vid huvudkontoret. Hon har arbetat i många år med sjukförsäkringen och är projektledare för Rätt förmån Rätt ersättning som fortfarande pågår. Det har alltid varit viktigt att människor ska få sina pengar, säger hon. Ska man exempelvis ifrågasätta läkarintyget tar det tid. Det har gått lite i vågor under åren hur vi i den här organisationen har fokuserat på sjukpenningrätten. Emellanåt har vi försökt göra uppryckningar, men överlag har det inte prioriterats tillräckligt. Det har nog lett till uppfattningen hos allmänheten att ett läkarintyg automatiskt ger rätt till sjukpenning. Att fler nekas sjukpenning kan tyckas självklart när en noggrannare prövning görs. Men ändå handlar det om mindre än en procent. Kan man förvänta sig att det skulle vara fler? Jo det är fortfarande försvinnande få som får nej. Så visst är det rimligt att tro att en del slinker igenom, men kanske också fångas upp senare. Den uppföljning vi gör just nu kommer att ge oss mer kunskap. Försäkringskassan försvarar sig ofta med att det trots allt är så få som nekas sjukpenning. Men det måste väl vara reglerna och inte andelen som är viktig? Ja absolut. Vi som myndighet ska följa lagen och göra våra bedömningar utifrån det. Men att vi ofta nämner detta beror nog på att vi vill ge det hela lite proportioner, och markera att det blir stor uppståndelse trots det lilla antalet. Kan det vara så att Försäkringskassans noggrannare prövning påverkar hur många som över huvud taget begär sjukpenning? Det vet vi egentligen ingenting om, men troligt är att det påverkar, liksom den allmänna debatten om ohälsan. 16 dagens socialförsäkring Februari 2006

17 Arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicinska utredningar på Varbergs Kurort! helikopter.nu Ditt Steg Kursstart 26/3. Info och anmälan Vi har gällande avtal med Försäkringskassan för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Tel

18 Så ska Försäkringskassan nå småföretagarna Familjeföretaget Rimforsa Strand med från vänster Veronica, Camilla och snett emot Leif Eriksson träffar Försäkringskassans Yvonne Tillberg för ett samtal i konferensanläggningens soliga matsal. 18 dagens socialförsäkring Februari 2006

19 Bjud in småföretagare som kan berätta hur det är att vara företagare till era interna utbildningar, föreslår Leif Eriksson. Förstår vi varandra blir det lättare att föra en dialog. Förslaget kommer över en kopp kaffe på konferensanläggningen Rimforsa Strand. Dagens Socialförsäkring är, tillsammans med Yvonne Tillberg från sjukförsäkringsprocessen på Försäkringskassan i Östergötland, på plats för att diskutera hur Försäkringskassan kan utveckla sitt arbete med företagarna. te xt: anders ljungberg Foto: Staffan Gustavsson Leif Eriksson driver tillsammans med sin fru och döttrarna konferensanläggningen Rimforsa Strand vid sjön Åsunden i Östergötland, några mil sydost om Linköping. Dottern Veronica är vd, hennes syster Camilla sköter lönerna och Leif är arbetande ordförande i familjeföretaget. Utöver familjen finns nio anställda. För närvarande pågår ett arbete inom Försäkringskassan med att utveckla en modell för samverkan med arbetsgivarna. En grundtanke är att det är kontoret där arbetsplatsen ligger som ska sköta kontakten med den sjuke oavsett var denne bor. Det låter kanske enkelt men alla konsekvenser är ännu inte genomtröskade. Rimforsa ligger ungefär en halvtimme med bil från Linköping. Under färden dit en strålande vacker vinterdag berättar Yvonne Tillberg om hur de organiserat sitt arbete idag i länet och om hur hon ser på den närmaste framtiden. I Östergötland arbetar man i en processorganisation. I sjukskrivningsprocessen finns nio team med varsin chef fördelade på länets 13 kommuner. Målgrupperna för teamen är uppdelade efter anställningstillhörighet (till exempel kommun/landsting, företag) eller om den försäkrade är arbetslös. Själv arbetar Yvonne Tillberg sedan 2003 tillsammans med Catharina Björkman Svensson och Marianne Hultman Johansson i Förebyggandegruppen som är en central resurs i sjukförsäkringsprocessen. Konferensanläggningen i Östergötland har nio anställda och fyra delägare. Gruppen arbetar bland annat med information, dialog och utbildningar. Handläggarteamens kunskaper om arbetsgivarna är viktig för oss, säger Yvonne Tillberg. Lokala kunskaper viktiga Kunskaperna lokalt var viktiga när vi började jobba. En inventeringslista upprättades med riskarbetsgivare, det vill säga sådana där man visste att kunskapsbristerna var stora. När jag vill höra mer om värstinglistan säger hon. Så säger vi inte. Vi fick också goda exempel som vi försöker sprida när vi är ute och träffar arbetsgivare. Förebyggandegruppens inventering Produktionsdivisionens inriktningsbeslut: Så ska Försäkringskassan samverka med arbetsgivarna Kundcentret i Åmål/Säffle är arbetsgivarnas ingång när det gäller särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringen) och frågor som rör sjukskrivning eller sjukfrånvaro. Arbetsgivare som vill etablera samarbete ska vända sig till Försäkringskassan i det län där de har sin verksamhet. Försäkringskassans länsorganisation ska ha kompetens för arbetet mot arbetsgivarna. Med länets större arbetsgivare bör länsorganisationen etablera kontakt. Det kontor inom vars geografiska ansvarsområde en försäkrad arbetar ska kallas arbetsplatskontor. De företag som vill ha ett kontaktteam på Försäkringskassan ska få det. Detta är en miniminivå under Länsorganisationen bestämmer själv när i processen som Försäkringskassan och arbetsgivaren möts. Länen bestämmer också själva vad de vill göra utöver miniminivån. Under året arbetar ett projekt med uppdrag att skapa en gemensam organisationsmodell för samverkan med arbetsgivarna. Modellen införs i hela landet under dagens socialförsäkring Februari

20 Mot ett roligare mer personligt arbetssätt hos teamen visade på behov av kunskapshöjande insatser hos arbetsgivarna. Det visar att vi behöver förbättra Försäkringskassans sätt att arbeta med arbetsgivarna. Yvonne Tillberg tror på de nya tankarna för arbetsgivararbetet. Det blir ett roligare, mer personligt arbetssätt, mer inriktad på hälsofrämjande arbete än i dag. Men det kommer att ta tid innan vi ser resultat och så är det förstås omöjligt att veta om resurserna kommer att räcka. Testar svåra frågor Framme på Rimforsa Strand möts vi av tre fjärdedelar av familjen Eriksson. Över lunch och kaffe förs ett samtal om vardagen för småföretagaren ur ett socialförsäkringsperspektiv. Jag testar några, som för många skulle vara svåra, frågor. Veronica och Camilla Eriksson vet svaren; att arbetsgivaren har rätt att ifrågasätta sjukskrivning under arbetsgivarperioden och att det går att byta sjukpenning mot betalda resor till arbetet. Vi fick veta detta på ett informationsmöte med Försäkringskassan, förklarar Veronica Eriksson. På den här arbetsplatsen är sjukskrivningar inget stort problem. Men kocken har gått och brutit foten, dock inte på arbetsplatsen. Och det ställer självfallet till problem. Men redan under sjuklöneperioden arbetade han 35 procent, lite drygt en och halv dag varje vecka. Transport till och från arbetet ordnades. Han behövdes även om han inte kunde stå och röra i grytorna. Men eftersom han är chef i köket så har han administrativa arbetsuppgifter som måste utföras och som klaras även med foten i paket. Flexibiliteten vill vi ha Den här flexibiliteten vill vi ha även när Försäkringskassan tar över, säger Camilla Eriksson. Verkligheten kan vara svår att pressa in i reglerna. Yvonne Tillberg får förklara försäkringens fyra sjukskrivningsnivåer och hur lagen kom till. Hon är nöjd med att arbetsgivaren i det här fallet utnyttjat den möjlighet som sjuklöneperioden innebär att utnyttja den sjukes kapacitet. Verkligheten kan vara svår att pressa in i reglerna, säger Camilla Eriksson. Privata försäkringar är för de starka, säger Leif Eriksson. De flesta företag är små företag Ungefär 90 procent av alla privata företag är småföretag med upp till 50 anställda. De sysselsätter lite drygt hälften av de anställda i den privata sektorn. Vi kan inte påverka det så vi lägger ingen energi på det, säger Veronica Eriksson om medfinansieringen som hon är emot. Vi måste anpassa vår organisation och vårt sätt att arbeta och lägga mer fokus på kunden. Det kan bara bli bättre, säger Yvonne Tillberg som arbetar i sjukförsäkringsprocessen i Östergötland. Kruxet är att den bara är 14 dagar, det gäller alltså att ha framförhållning, säger hon. Då är det ju inte ert fel. Det är lagstiftningen som är fel, konstaterar Leif Eriksson. Fallet med den brutna foten är som hämtat ur instruktionsboken. Genom att nyttja möjligheterna, som är det ord Yvonne Tillberg hela tiden använder, har man gjort det bästa av en besvärlig situation. Men det är inte alltid det går så bra. Vid ett tidigare sjukfall ville de ha en anställd i tjänst till en del. Det gick inget vidare. Vi blev uthängda i pressen, precis som ni blir ibland, säger Veronica Eriksson. Samtalet fortskrider. Om missuppfattningen att Försäkringskassan ska rehabilitera. Om den nya striktare tillämpningen av försäkringen. Om att Försäkringskassan vill ha kunniga arbetsgivare eftersom arbetet med sjukfallen då kommer igång snabbare, om att läkarintyget endast är rekommendation. Om vådan av att vara sjukskriven i onödan. Om hur irriterande det är att drabbas av sjukfall som inte har med arbetet att göra. Men, säger Veronica Eriksson, vi vet att vi måste lägga tid och kraft på våra anställda så att sjukdom förebyggs. Det kan kännas lite frustrerande även om det lönar sig. Vi har blivit bättre på att hålla kontakt med tjänstlediga, vabbare och andra och de vet att de är välkomna att titta in på jobbet även om de inte kan arbeta. När Yvonne Tillberg berättar om 20 dagens socialförsäkring Februari 2006

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Budgetpropositionen för 2012

Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 Budgetpropositionen för 2012 - förslagen på socialförsäkringsområdet Anna Pettersson Westerberg Innehåll Översynen av sjukförsäkringsreformen Förtroendet för socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös.

Sjukpenning. Ordlista. A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Sjukpenning Ordlista A-kassa A-kassa betyder arbetslöshetsförsäkring som du kan få när du är arbetslös. Föräldraledig Du är föräldraledig när du får föräldrapenning för att du tar hand om ditt barn och

Läs mer

Utvidgat försök med AFU 2013

Utvidgat försök med AFU 2013 Wimi 2005 FK90010_004_G 1 (7) Utvidgat försök med AFU 2013 Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av AFU 2013 Detta dokument innehåller gällande villkor och förutsättningar för en utvidgad

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning?

Sjukersättning. Hur går det till att få sjukersättning? Vem kan få sjukersättning? Hur mycket får man i sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2003:422 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande.

Datum. I ett den 15 november 2001 meddelat beslut anförde JO Pennlöv följande. BESLUT Justitieombudsmannen Jan Pennlöv Datum 2001-11-15 Dnr 3642-2000 Sid 1 (5) Initiativärende mot Örebro läns allmänna försäkringskassa angående handläggningen av en begäran om omprövning enligt 20

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se

Advokatfirman Wikner Box 1279 791 12 Falun Tel 023-70 54 40 Fax: 023-395 48 Hemsida www.advokatwikner.se Andra försäkringar Helt vid sidan av ersättningsmöjligheterna från Läkemedelsförsäkringen, staten, GSK eller Patientförsäkringen kan barnen vara täckta av privata försäkringar som kan lämna ersättning

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller

Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter. vilka regler gäller Dödsboägda och flerägda jordbruksfastigheter vilka regler gäller Jordbruksinformation 8 2008 Regler för dödsboägda och flerägda jord- och skogsbruksfastigheter Jord- och skogsbruksfastigheter, taxerade

Läs mer

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder

BESLUT. Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Cecilia Nordenfelt Datum 2011-11-10 Dnr 1062-2011 Sid 1 (9) Kritik mot Försäkringskassan för bl.a. brister i ansvaret för samordning av rehabiliteringsåtgärder Beslutet

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer