Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen

Transkript

1 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen

2 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Ledningsgrupp: Björn Marklund, Förvaltningschef Jörgen Hermansson, Mark- och exploateringchef Sofie Bården, Planchef Sören Lundh, Gatuchef Tomas Soovik, VA-chef Arbetsgrupp: Johanna Ståhle, Miljöplanerare Josefin Westerlund, Planarkitekt Thomas Berggren, Trafikingenjör

3 Förord Partille kommun befinner sig mitt i stora förändringar med nya bostäder och en växande befolkning. Efterfrågan på parkering ökar i takt med fler invånare. Samtidigt har miljöfrågorna fått allt mer uppmärksamhet vilket sätter fokus på dagens livsstil och hur den kan bli mer hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Bristen på byggbar mark inom kommunen tydliggör behovet av en förändrad syn på parkering. Parkering påverkar i hög utsträckning tillgängligheten till olika målpunkter inom kommunen och hur människor använder sig av bilen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen (PBL) det övergripande ansvaret för utformningen av en parkeringspolitik. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering men ska i planer ange vilket parkeringsbehov som ska tillgodoses och var parkeringen ska anordnas. Skyldigheten att ordna parkeringar åvilar istället fastighetsägaren. Med anledning av de gamla normerna från 1996, kommunens arbete med förtätning för att bereda plats för fler bostads- och verksamhetsområden samt arbetet med K2020 har förvaltningen ansett det nödvändigt att se över riktlinjerna för parkering. Riktlinjerna för parkering är framtagna av Stadsbyggnadskontorets plan- och gatuavdelningar. Arbetet har bedrivits under hösten 2009 och våren Riktlinjerna för parkering ska ange förutsättningarna för hur parkeringen ska hanteras i kommunen. Syftet med de nya riktlinjerna är att tydliggöra kommunens ställningstaganden samt ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen. Som en följd av riktlinjerna ska en parkeringsnorm för kommunen tas fram för vägledning vid detaljplanearbetet och vid bygglovsgivning.

4 Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund Varför behövs nya riktlinjer? 3 Förändrade förutsättningar 3 Behov av en effektiv markanvändning 4 Behov av samsyn i regionen 4 Behov av ett miljöanpassat trafiksystem 5 Behov av ett ökat kollektivt resande 5 Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm 5 Behov av översyn av dagens parkeringssituation Förhållningsfaktorer 6 Planering för uthållig tillväxt 6 Parkering i lagstiftningen 7 Planeringsdokument att förhålla sig till 8 2. Riktlinjer för parkering Målsättning med riktlinjer för parkering God sammanvägd tillgänglighet för samtliga 9 persontrafikslag - God tillgänglighet för alla kommunens invånare 9 - Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov 9 - Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen 10 - Förändrad parkeringsstruktur 10 - Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering 11 - Effektiv markanvändning 11 - Anpassa parkeringen till den omgivande miljön 12 - Förbättra möjligheterna till parkering 12

5 - Uppmuntra till samutnyttjande 13 - Möjliggöra parkeringsköp En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter 13 - Öka cyklandets andel av det totala resandet 13 - Ökat antal cykelparkeringar 14 - Jämförbara gångavstånd 15 - Främja bilpooler 15 - Främja cykelpooler 15 - Uppmuntra till användning av flera färdsätt 15 - Främja kollektivtrafiken till externhandeln 16 Begreppsförklaring 17

6 Sammanfattning Bakgrund - Varför nya riktlinjer för parkering? - Vilka förhållningsfaktorer finns det? Sedan de gamla riktlinjerna antogs 1996 har förutsättningarna förändrats. Göteborgsregionen har haft en stark tillväxt vilket medfört en ökad befolkning och ett ökat behov av resor. Miljöfrågorna är idag i fokus och målsättningen med K2020 om att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % till 2025 kräver starka incitament för att få invånarna att låta bilen stå och istället använda sig av kollektivtrafiken. I regionen behövs en samsyn kring parkeringsfrågorna i syfte att uppnå en hållbar regional utveckling. Andelen byggbar mark inom kommunen är enligt ÖP05 begränsad vilket ställer krav på en effektiv markanvändning då kommunen vill förtäta med fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd service. Då en hållbar samhällsplanering eftersträvas är det den sammanvägda tillgängligheten som ska vara planeringsnorm snarare än bilen som satt sin prägel på bebyggelseutvecklingen under många år. 1 På både nationell, regional och lokal nivå finns planeringsdokument att förhålla sig till vid framtagandet av riktlinjer för parkering. På nationell nivå finns 16 miljökvalitetsmål som är styrande för allt arbete. Dessa har sedan brutits ner och formulerats till regionala miljömål som är grundläggande för alla aktörer i länet. I Göteborgsregionen finns även strategidokumentet Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Partille kommuns vision finns beskriven i ÖP:n som anger målet att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun.

7 Sammanfattning Riktlinjer - Målsättning Riktlinjerna för parkering i Partille kommun syftar till att tydliggöra ställningstaganden och ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Riktlinjerna för parkering ska medverka till: God sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Kommuninvånarnas transportbehov ska tillgodoses genom en sammanvägning av tillgängligheten av samtliga persontrafikslag - gång, cykel, bil och kollektivtrafik. Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen Bilparkeringar i Partille kommun ska i första hand anordnas på kvartersmark och parkeringsanläggningar ska anpassas så att de medverkar till att stärka kommunens karaktär. I centrala lägen bör gatumark i första hand användas till korttidsparkering för att förbättra tillgängligheten till centrala målpunkter. En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter Invånarnas användande av gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Incitament såsom bättre gångoch cykelvägar, attraktiva cykelparkeringar samt styrning av bilparkeringen för att minska användningen av bilen ska medföra förbättrad luftkvalitet, mindre buller samt en säkrare miljö för kommunens invånare. 2

8 1. Bakgrund 1.1 Varför behövs nya riktlinjer? Förändrade förutsättningar Kommunstyrelsen antog riktlinjer för bedömning av bilplatsbehov i Partille kommun. Sedan riktlinjerna antogs har förutsättningarna i kommunen förändrats. Göteborgsregionen har haft en stark tillväxt och utvecklats till en av landets mest attraktiva regioner att bo, leva och verka i. En växande befolkning och en fortsatt regionförstoring har ökat behovet av resor vilket medfört ett ökat tryck på infrastruktur och miljö. Miljöfrågorna har kommit att hamna i fokus, miljöperspektivet ska integreras i alla beslut som tas och i regionen eftersträvas en långsiktigt hållbar regional utveckling. Att planera utifrån kollektivtrafikutveckling och tillgänglighet för alla istället för att enbart tänka utifrån bilisten är ett nytt förhållningssätt. Dessa förändrade förutsättningar medför att det finns ett stort behov av nya riktlinjer för hur parkeringsfrågorna ska hanteras inom Partille kommun. Syftet med riktlinjerna för parkering är att tydliggöra kommunens ställningstaganden samt ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen. Riktlinjerna ska medverka till att en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag uppnås, att levande och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare skapas samt att andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar. 3 Vy över Partille Centrum

9 Total yta i kommunen % av yta skog % av yta tätort 57,2 km² ,5 En parkeringsplats tar i genomsnitt i anspråk 25 kvm % av yta sjöar och vattendrag Behov av en effektiv markanvändning Partille planerar för fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd service. Det övergripande målet är att utveckla kommunen genom att bygga i strategiska lägen med god tillgänglighet till befintlig infrastruktur. Kommunens höga bebyggelsetryck förutspås resultera i ett invånarantal på knappt år Samtidigt är andelen byggbar mark inom kommunen enligt översiktsplanen från 2006 (ÖP05) begränsad vilket ställer krav på en effektiv markanvändning. I de centrala och stationsnära delarna av kommunen finns idag en konflikt mellan de ytkrävande parkeringslösningarna som hittills varit planeringsnorm och strävan efter en effektiv markanvändning. I centrala Partille pågår till exempel stora förändringar för att på sikt utveckla en mer stadsmässig karaktär som fungerar såväl som entrépunkt till kommunen som förstad till Göteborg. Här, liksom i övriga kommundelscentran, bör en avvägning göras som stödjer en mobilitet som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Central mark med potential till effektivare markanvändning Behov av samsyn i regionen Göteborgsregionen har som gemensamt mål att fortsätta befolkningstillväxten och utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik i enlighet med regionens gemensamma kollektivtrafikprogram K2020. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar på en gemensam bostads- och arbetsmarknad varför det är önskvärt med en samsyn kring parkeringsfrågorna. Göteborg antog i oktober 2009 en ny parkeringspolicy som bland annat ska stödja en hållbar stadsutveckling, skapa en gemensam syn på parkering för bil och cykel samt medverka till att resandet med kollektivtrafik och cykel ökar. Partille behöver sätta upp liknande mål för att medverka till en fortsatt god regional utveckling. 4

10 5 Behov av ett miljöanpassat trafiksystem Under senare år har miljömedvetenheten ökat kontinuerligt i alla delar av samhället. Bland annat har miljöfrågorna i den kommunala planeringen fått större utrymme. Samtidigt har biltätheten ökat från 386 personbilar per 1000 invånare 1994/95 till cirka 420 personbilar per 1000 invånare 2008/09. Prognoserna som tagits fram i arbetet med K2020 pekar på en fortsatt ökning av antal bilar i trafik i Göteborgsregionen. Det tillsammans med överskridandet av miljökvalitetsnormerna för luft i delar av regionen medför ett behov av ett mer miljöanpassat trafiksystem. Strävan efter ett mer miljöanpassat trafiksystem ställer krav på åtgärder som förändrar invånarnas attityd till bilen och uppmuntrar till ett ökat resande med cykel och kollektivtrafik. En långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling i Göteborgsregionen kräver samspel mellan bebyggelseutveckling och infrastruktur tillsammans med en kraftigt ökad andel kollektivtrafikresor. Behov av ett ökat kollektivt resande Partille kommuns strategiska och attraktiva läge med dess närhet till storstaden Göteborg har medfört en befolkningsökning samtidigt som pendlingen från kommunen är betydande. De största pendlingsströmmarna går från Partille mot Göteborg men det finns även en inte helt oväsentlig inpendling till Partille. En stor andel pendlar med bil och kollektivtrafikens andel är endast 16,3 %. Bilpendlingen innebär miljöproblem i form av buller och avgaser. För regionen finns samverkansprojektet K2020 med syfte att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut. Målet är att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år Kollektivtrafiken till och från Partille är redan i dagsläget välutvecklad med både pendeltåg och bussar. Första fasen i genomförandet av K2020 och lokala K2020 är de förändringar som sker under I kommunen utökas turtätheten, främst i högtrafik, då samtliga kommundelar kommer att få kvartstrafik. För att uppmuntra invånarna att, i större utsträckning än idag, använda sig av kollektivtrafiken behövs starka incitament för att låta bilen stå och istället använda sig av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Avgörande vid val av färdmedel är trafikantens upplevda konkurrenskraft jämte andra färdmedel. Här behövs genomtänkta kommunala riktlinjer för parkering som gör det mer attraktivt för pendlare att åka kollektivt samtidigt som tillgängligheten för prioriterade grupper ökar. Andra åtgärder är exempelvis att se över fri parkering för anställda samt att se över användning av privatbil i tjänsten. Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm Bilen som planeringsnorm har satt sin prägel på bebyggelseutvecklingen under många år. En stor del av nyproduktionen av bostäder i Göteborgsregionen har under de senaste åren byggts så långt från befintlig kollektivtrafik att de boende blir beroende av bil. I strävan efter Invånarantal Antal bilar per 1000 invånare Partille Partille Partille ? K2020 Mål att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år 2025

11 en mer hållbar samhällsplanering bör det istället vara den sammanvägda tillgängligheten som ska vara rådande planeringsnorm. Genom att planera för utveckling av områden med hög tillgänglighet till kollektivtrafik, utbyggd service kring kollektivtrafiken samt förtätning i kommunens centrum och kommundelscentran kan Partille utveckla goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Den övergripande målsättningen är att samtliga kommuninvånare skall ha en hög tillgänglighet till kommunens service och att 90 % av kommunens invånare skall ha mindre än 400 meter till närmaste hållplats. Många huvudstråk för gående och cyklister upplevs som otrygga under kvällar och nätter på grund av avsaknad av bebyggelse i dess närhet. Otrygghet i kombination med brist på attraktiva och säkra cykelparkeringar medför att färre väljer att gå och cykla till målpunkterna. För att uppmuntra gång- och cykeltrafik är det av stor vikt att dessa trafikanter prioriteras. Behov av översyn av dagens parkeringssituation En styrka i Partille kommun är möjligheten att kunna erbjuda invånarna bostäder i områden som vuxit fram under olika tidsperioder vilket har skapat en variation i karaktären hos områdena. I de äldre områdena är gatorna ofta smala och inte dimensionerade för dagens trafiksituation med ett högre bilinnehav. Kommunens planer på förtätning av befintliga områden medför att situationen kommer att försämras ytterligare. Dålig framkomlighet, både för gång- och cykeltrafik samt för nyttotrafiken, medför ett behov av att se över parkeringssituationen i dessa områden. 1:2 Förhållningsfaktorer Såväl i den svenska lagstiftningen som i planeringsdokument från nationell till lokal nivå finns beslut och dokument att väga in vid framtagandet av riktlinjer för bedömning av parkeringsbehov. Planering för uthållig tillväxt Miljöarbetet i Sverige grundar sig på 16 miljökvalitetsmål. Västra Götaland har utifrån de nationella målen formulerat regionala miljömål vilka ska vara grundläggande för miljöarbetet i länet. Som en del i Göteborgsregionens miljöarbete har Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) förbundsstyrelse i maj 2006 antagit mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. I dokumentet, som utgår från Vision Västra Götaland, betonas möjligheten att erbjuda invånarna en attraktiv livsmiljö. Partille kommuns vision i enlighet med ÖP05 är att fortsätta utvecklas till en kommun där det ska vara gott att växa upp, arbeta och leva. Med en medveten samhällsplanering är målet att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun. För att behålla kommunens identitet och samtidigt fortsätta utvecklas i en hållbar 6

12 riktning krävs nya strategier som uppmuntrar invånarna till beteenden som är långsiktigt hållbara. Kommunens parkeringspolitik, både riktlinjer för parkering och parkeringsnorm, har en effekt på invånarnas inställning till bilen och kan på sikt medverka till att minska bilanvändningen. Parkering i lagstiftningen I plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. 15 finns följande regleringar och krav för parkering: Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpliga utrymmen för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräcklig stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymme i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. Vidare i PBL 3 kap. 16 fastställs att ovan beskrivna regler i skälig utsträckning även skall tillämpas för bebyggda tomter. Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 15 i den utsträckning som efter omständigheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lagstiftningen som reglerar parkering är ganska generell. En kommunal strategi behövs därför för att kommunen i ett långsiktigt perspektiv ska kunna planera för parkeringens utveckling. 7

13 Planeringsdokumet att förhålla sig till Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå PBL GR Uthållig tillväxt ÖP Nationella miljökvalitetsmål Regionala miljökvalitetsmål Energiplan K2020 Lokal K2020 8

14 2. Riktlinjer för parkering 2.1 Målsättning med riktlinjer för parkering Riktlinjerna för parkering i Partille kommun syftar till att tydliggöra ställningstaganden och ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Riktlinjerna för parkering ska medverka till: en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag en hållbar samhällsutveckling i syfte att skapa levande och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter 2.11 God sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille kommun även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Tillgängligheten ska stödja ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och bidra till en positiv utveckling av kommunen. För att tillgodose kommuninvånarnas transportbehov utgår riktlinjerna från en sammanvägning av tillgängligheten för samtliga persontrafikslag. - God tillgänglighet för alla kommunens invånare En övergripande målsättning är att säkra en god tillgänglighet för alla kommunens invånare. Olika grupper av individer har olika behov. Barns behov ställer andra krav på tillgänglighet eftersom de ofta cyklar eller går till målpunkten. Kvinnor åker jämfört med män i högre utsträckning med kollektivtrafiken alternativt cyklar eller går. Både för kvinnor och barn skulle en satsning på trygga och attraktiva gång- och cykelstråk medföra förbättrade möjligheter att ta sig till målpunkter både inom och utanför kommunen. Funktionshindrade har i många fall svårare att använda sig av alternativa färdmedel till bilen varför dessa måste erbjudas möjlighet att komma nära målpunkten med bil. Kontinuerligt arbete pågår med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. 9 - Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov Ett övergripande mål är att en betydande del av tillgängligheten skall uppnås med hjälp av cykel och kollektivtrafik vilket stödjer kommunens strävan att uppnå K2020 och en strävan mot en mer hållbar

15 samhällsutveckling. Vid bygglovsprövning ska en bedömning av den sammanvägda tillgängligheten redovisas för att möjliggöra att PBL:s krav på parkering kan uppfyllas. Alternativa metoder kan tillämpas för att uppfylla dessa krav. Tillgänglighet till kollektivtrafik, bilpool, gröna resplaner, parkeringsköp och samutnyttjande är några exempel. Genom att lösa tillgängligheten med alternativa metoder kan betydande besparingar göras vad gäller såväl ekonomi som miljö genom att behovet av antalet parkeringsplatser minskar. - Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer Arbetspendlingen till Göteborg kommer fortsatt att vara hög och även inom kommunen kommer transportbehovet att öka till följd av ett ökat invånarantal. I strävan efter en mer hållbar samhällsplanering bör tillgängligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Det bidrar inte bara till förbättrad luftkvalitet, förbättrad trafiksäkerhet och mindre buller utan även till en förbättrad hälsa för kommunens invånare Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen De attraktiva livsmiljöer som eftersträvas för kommunens invånare riskerar att hamna i konflikt med verksamheters, handelns och boendes behov av parkering. Parkeringsplatser uppfattas ofta som förfulande ur stadsmiljösynpunkt. Parkeringar fyller dock ofta en viktig funktion för värdet av vissa verksamheter. I en del fall, exempelvis för vissa typer av handel, är parkeringar nödvändiga. ÖP05 har som övergripande målsättning att erbjuda kommuninvånarna attraktiva bostadsmiljöer. Målet är att bilparkeringar i Partille kommun i första hand ska anordnas på kvartersmark och att parkeringsanläggningarna ska anpassas så att de medverkar till att stärka kommunens karaktär. I centrala lägen bör gatumark i första hand användas till korttidsparkering för att förbättra tillgängligheten till centrala målpunkter. - Förändrad parkeringsstruktur En målsättning är att i ett längre tidsperspektiv förändra parkeringsstrukturen i kommunen. Partille planerar för en förtätad bebyggelsestruktur vilket gynnar omställningen till ett mer miljöanpassat transportsystem eftersom förtätning medför bättre förutsättningar för cykel-, gång- och kollektivtrafik. För de centrala delarna behöver nuvarande parkeringsstruktur förändras för att skapa en stadsmässighet. Strategier för att minska bilens påverkan i stadsmiljön är nödvändiga. Förändringarna bör dock ske i samklang med de kommersiella förutsättningarna för att inte påverka tillgängligheten till målpunkter negativt. Det övergripande målet är att i ett längre tidsperspektiv ska antalet bil- 10

16 parkeringsplatser inte öka. En omfördelning och omvandling av parkeringsplatser på centralt belägen attraktiv mark är nödvändig. Genom en flexibel utformning av parkeringsplatser och parkeringsanläggningar i strategiskt viktiga lägen möjliggörs annan användning av marken i framtiden. Endast kortidsparkeringar längs med gatorna i centrala lägen för att förbättra tillgängligheten - Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering Biltrafiken har sedan 1960-talet i snitt årligen ökat med cirka 2 %. Detta har medfört att bilen idag i hög grad påverkar människors levnadsmiljö bland annat i form av parkeringslösningar som negativt påverkar stadsmiljön. För att höja stadsmiljöns attraktivitet bör parkeringar lokaliseras och utformas så att de inkräktar på stadslivet så lite som möjligt. Attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare bör prioriteras. Partille bör verka för att parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser och publika ytor såsom torg frigörs från bilparkeringar. I detaljplaner i centrala lägen med goda möjligheter till kollektivtrafik ska möjligheten till att meddela planbestämmelser om förbud för användning av viss mark för bilparkering analyseras och användas vid behov för att säkerställa en effektiv markanvändning Effektiv markanvändning Mark ska enligt PBL användas för de ändamål den kan anses vara mest lämplig för ur allmän synpunkt. I Partille centrum och i övriga kommundelscentran där efterfrågan på mark är hög är det extra viktigt med en effektiv markanvändning och en prioritering mellan vilka ändamål marken är bäst lämpad att användas till. Kommunen bör sträva efter att gynna alternativa lösningar för att effektivisera markanvändningen. Ur effektivitetssynpunkt är cykel- och kollektivtrafik att föredra eftersom dessa transportslag är yteffektiva i förhållande till bilen. Andra lösningar är bilpool och samutnyttjande Samutnyttjande Samutnyttjande av en parkeringsplats ger möjlighet till nyttjande av samma parkeringsruta av flera användare. Systemet förutsätter att platserna inte reserveras för någon användare och en efterfrågan av platsen vid olika tidpunkter

17 vilka båda är bra metoder för att minska behovet av nya bilparkeringsplatser. Markparkering bör ersättas av gemensamma anläggningar där det är lämpligt. Gemensamma anläggningar placeras med fördel under mark för en mer effektiv markanvändning. Marken kan istället användas för andra ändamål, exempelvis ytor för rekreation eller fler bostadshus. Ytor som frigörs från parkering kan användas för andra ändamål, exempelvis grönytor - Anpassa parkeringen till den omgivande miljön Hur parkeringsanläggningar utformas har en effekt på hur den fysiska miljön upplevs. De påverkar inte endast den visuella uppfattningen av platsen utan påverkar även känslan av platsen. Stora parkeringsplatser upplevs ofta som öde och otrygga under vissa tider på dygnet. Effterfrågan på parkering kan komma att ändras med tiden. Användningen av parkeringhus behöver därför göras flexibel, exempelvis genom att möjliggöra för annan användning i form av lokaler för kontor eller handel. I centrala lägen är målet att parkeringshus ska förses med annan användning i de lägre våningsplanen redan från början. De parkeringar som anläggs bör visuellt anpassas till den omgivande miljön och trygghetsaspekten bör ses över. Exempelvis kan parkeringar ha ett inslag av grönska för att bryta inslaget av bilar i stadsbilden och med hjälp av ljus kan parkeringen upplevas tryggare. Cykeloch bilparkeringar skall lokaliseras och utformas så att de uppmuntrar till användning av parkeringsanläggningen. - Förbättra möjligheterna till parkering Boende bör ges möjlighet till att ha bilen stående vid bostaden under längre perioder i syfte att de inte skall vara tvungna att flytta bilen eller ta den till jobbet på grund av avsaknad av parkering dagtid. I en del områden bör införande av boendeparkeringar och andra parkeringsregleringar beaktas för att säkra tillgång till parkeringsplatser för de boende samt för att säkra framkomligheten för nyttotrafiken. I de lägen 12

18 där tillgänglighet med kollektivtrafik är god bör antalet parkeringsplatser vid arbetsplatser minska. Denna strävan förutsätter samverkan med privata aktörer eftersom kommunen endast i begränsad utsträckning kan påverka antalet parkeringsplatser. Kommunen och de kommunala bolagen bör agera förebild och fortlöpande arbeta för att de anställda skall använda andra resesätt, exempelvis genom att upprätta styrdokument för resor. - Uppmuntra till samutnyttjande Genom samutnyttjande av parkeringsplatser kan en mer effektiv markanvändning i kommunen uppnås. Exempel på verksamheter som med fördel kan samutnyttja parkeringsplatser är idrottsanläggningar, arbetsplatser, evenemang och handel vilket leder till att samhällsekonomiska, stadsbyggnadsmässiga och företagsekonomiska vinster uppnås. Vid nyetableringar bör möjligheter till samutnyttjande undersökas i områden där det är möjligt för att minska behovet av anläggning av nya parkeringsplatser. Samutnyttjande kan reducera nyanläggningsbehovet av parkeringsplatser med upp till 50 % 13 - Möjliggöra parkeringsköp Vid nybyggnation ska parkeringen i första hand lösas på kvartersmark. Om det inom fastigheten saknas tillräcklig yta kan istället parkeringen lösas i fastighetens närhet genom att tillämpa parkeringsköp. Vid centrala lokaliseringar är parkeringsköp en bra metod för samutnyttjande av parkeringsanläggningar för olika verksamheter. Parkeringsköp och samutnyttjande bör användas restriktivt för boendeparkeringar för att garantera de boende tillgång till en parkeringsplats i nivå med gällande parkeringsnorm En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter I linje med regionala miljömål om att minska transportbehovet och samtidigt gynna mer hållbara och resurssnåla transporter är ett övergripande mål att minska invånarnas användning av bilen till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Särskilt viktigt blir denna strävan då antalet bilar förväntas öka i Göteborgsregionen under de kommande åren. En hög exploateringsgrad i Partille kommun med en kraftig befolkningsökning kommer medföra att tillgången på mark begränsas. Här blir det viktigt att skapa incitament för användning av andra färdmedel än bilen. En åtgärd är att styra bilparkeringen för att minska användningen av bilen vilket skulle medföra förbättrad luftkvalitet, mindre buller samt en säkrare miljö för kommunens invånare. - Öka cyklandets andel av det totala resandet Satsningar på ett ökat cyklande gynnar inte bara miljön utan är även positivt ur tillgänglighets-, hälso-, trafiksäkerhets- och jämställdhetsperspektiv. De korta avstånden inom Partille kommun skapar goda förutsättningar att överföra trafik från bil till cykel eftersom potentialen till

19 överföring är störst för korta resor. Satsningar på cykeltrafik behöver genomföras för att visa invånarna att det är ett prioriterat område. En avgörande faktor för om individen väljer cykel som färdmedel är bedömningen av framkomlighet och säkerhet jämfört med andra färdmedel. Partille har tillsammans med Mölndal och Göteborg arbetat fram en cykelreseplanerare. Ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att öka andelen cykelresor är utvecklingen av ett heltäckande cykelnät i Partille kommun. Tillgänglighet till viktiga start- och målpunkter måste kunna nås med cykel på ett attraktivt och tryggt sätt. Fler och säkrare passager över E20, Västra Stambanan och Säveån behövs för att öka tillgängligheten och knyta samman centrala Partille. - Ökat antal cykelparkeringar Målsättningen att öka cyklingens andel av det totala resandet förutsätter att antalet cykelparkeringar ökar, både korttids- och långtidsparkeringar. För samtliga parkeringar är det viktigt att de lokaliseras nära målpunkten för att signalera att cyklisterna är en prioriterad målgrupp. För långtidsparkeringar är det extra viktigt att de upplevs säkra samt att de utrustas med väderskydd och goda låsmöjligheter så att man känner sig trygg att parkera cykeln under längre tid. En ökad cykling gynnar inte bara miljön utan bidrar även till bättre hälsa och tar mindre mark i anspråk 14

20 - Jämförbara gångavstånd I syfte att minska biltrafiken till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik är det viktigt att göra dessa transportmedel mer lätttillgängliga. Framför allt i centrala lägen och vid flerbostadshus kan det accepterade gångavståndet mellan den gemensamma parkeringsanläggningen och bostaden/arbetet vara lika långt som det accepterade avståndet mellan hållplats för kollektivtrafik och bostaden/arbetet. Kommunen bör arbeta för att avståndet mellan bostaden/arbetet och hållplatsen ska minska. - Främja bilpooler Samutnyttjande av bilar i form av bilpooler ska främjas för att ge incitament till en minskad bilanvändning och på sikt även ett minskat bilinnehav. Platser för poolbilar bör lokaliseras i attraktiva lägen, i anslutning till både målpunkter och bostäder. I syfte att främja ökad användning av bilpooler kan med fördel möjlighet till anslutning till bilpool för de boende skrivas in i samverkansavtal. En positiv effekt är minskade byggkostnader och istället för parkeringar kan marken användas för exempelvis gröna gårdar som bidrar till attraktiva bostadsmiljöer. Innan inflyttning måste marknadsföring av förutsättningarna ske och goda förutsättningar för cykel- och kollektivtrafik måste skapas. Även tillgång till service i närheten är viktigt. Bilpooler kan reducera nyanläggningsbehovet av parkeringsplatser med 30 % - Främja cykelpooler I centrala Partille finns en stor potential till att överföra en del av de korta resor som idag sker med bil till cykel. Överföringen skulle gynnas av etableringen av en cykelpool. En cykelpool skulle medföra förbättrade möjligheter till flexiblare resval och underlätta rörelser mellan olika målpunkter i Partille centrum. Cyklarna skulle uppmuntra till användning av flera färdsätt och underlätta resan till och från jobbet. Cykelpoolen skulle kunna nyttjas av kommunens anställda och anställda vid företag anslutna till poolen. Även tillfälliga besökare bör ges möjlighet att använda cykelpoolen för att underlätta resor inom kommunen. Cyklarna bör placeras i strategiska lägen vid stationen, resecentrum, vid företag som är knutna till poolen samt vid kommunhuset. - Uppmuntra till användning av flera färdsätt Möjlighet till enkla och smidiga byten mellan färdsätt är viktigt för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Genom utformning på och kring bytespunkten/hållplatsen kan kvaliteten på kollektivtrafiken höjas vilket är en förutsättning för ett ökat resande. Bytespunkten/hållplatsen bör utformas så att den upplevs tillgänglig och säker för resenären. En god tillgänglighet förutsätter bra anslutning i form av säkra och attraktiva gång- och cykelvägar samt väl utformade cykelparkeringar i nära anslutning till hållplatsen. 15

21 Attraktiva bytespunkter/hållplatser är viktigt för att öka kollektivtrafikens andel - Främja kollektivtrafiken till volymhandel Till volymhandel är det oftast lättast att ta sig med bil. Önskvärt vore om Partille och övriga kommuner i Göteborgsregionen gemensamt arbetar för skapa bättre möjligheter att kunna ta sig med kollektivtrafik till all typ av handel. Säkerhet och trygghet för cyklister och gående bör prioriteras vid utformning av handelns parkeringsplatser liksom utformning av belysning och grönstruktur. Utbredning av parkering bör begränsas. Istället bör en mer yteffektiv parkering eftersträvas, exempelvis i form av parkeringshus. Ett långsiktigt tänkande är önskvärt för att möjliggöra ett ändrat behov i framtiden. I de lägen där annan markanvändning kan vara aktuell är det viktigt med flexibla lösningar. 16

22 Begreppsförklaring Angöring Bilpool Cykelpool Biltäthet Boendeparkering Detaljplan Gemensamhetsanläggning K2020 Parkering Parkeringsköp 17 Tillfällig eller kortare uppställning av fordon för av- och pålastning eller för lastning och lossning. Även kallat bildelning och innebär att ett antal personer eller företag delar på en eller flera bilar. Bilen bokas av användaren före körningen och avgiften baseras på körsträcka och använd tid. System med lånecyklar liknande det för bilpool. Anger antal bilar per 1000 invånare. Ett system för parkering på allmän plats för att möjliggöra för de boende att kunna parkera i närheten av sin bostad. Systemet används där det inte går att lösa parkeringen på tomtmark. De boende får köpa ett tillstånd för att parkera men de garanteras inte en plats utan platserna samutnyttjas. En detaljplan anger markanvändning inom ett avgränsat område i kommunen. Detaljplanen är juridiskt bindande. Parkeringsanläggning som är gemensamt ordnad eller gemensamt nyttjad av en alternativt flera fastighetsägare eller intressenter. Ett regionalt samverkansprojekt i Göteborgsregionen med syfte att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år Uppställning av fordon, dock inte för tillfällig angöring. Ett sätt för fastighetsägaren att via avtal lösa behovet av parkering för den egna fastigheten på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan och bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör ett samutnyttjande av parkeringsplatser.

23 Parkeringsplats Samutnyttjande ÖP05 Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller med varandra. Översiktsplan för Partille kommun antogs Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. 18

24 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontorets planoch gatuavdelningar