Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06"

Transkript

1 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen

2 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Ledningsgrupp: Björn Marklund, Förvaltningschef Jörgen Hermansson, Mark- och exploateringchef Sofie Bården, Planchef Sören Lundh, Gatuchef Tomas Soovik, VA-chef Arbetsgrupp: Johanna Ståhle, Miljöplanerare Josefin Westerlund, Planarkitekt Thomas Berggren, Trafikingenjör

3 Förord Partille kommun befinner sig mitt i stora förändringar med nya bostäder och en växande befolkning. Efterfrågan på parkering ökar i takt med fler invånare. Samtidigt har miljöfrågorna fått allt mer uppmärksamhet vilket sätter fokus på dagens livsstil och hur den kan bli mer hållbar i ett långsiktigt perspektiv. Bristen på byggbar mark inom kommunen tydliggör behovet av en förändrad syn på parkering. Parkering påverkar i hög utsträckning tillgängligheten till olika målpunkter inom kommunen och hur människor använder sig av bilen. Kommunen har enligt plan- och bygglagen (PBL) det övergripande ansvaret för utformningen av en parkeringspolitik. Kommunen har dock ingen skyldighet att ordna parkering men ska i planer ange vilket parkeringsbehov som ska tillgodoses och var parkeringen ska anordnas. Skyldigheten att ordna parkeringar åvilar istället fastighetsägaren. Med anledning av de gamla normerna från 1996, kommunens arbete med förtätning för att bereda plats för fler bostads- och verksamhetsområden samt arbetet med K2020 har förvaltningen ansett det nödvändigt att se över riktlinjerna för parkering. Riktlinjerna för parkering är framtagna av Stadsbyggnadskontorets plan- och gatuavdelningar. Arbetet har bedrivits under hösten 2009 och våren Riktlinjerna för parkering ska ange förutsättningarna för hur parkeringen ska hanteras i kommunen. Syftet med de nya riktlinjerna är att tydliggöra kommunens ställningstaganden samt ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen. Som en följd av riktlinjerna ska en parkeringsnorm för kommunen tas fram för vägledning vid detaljplanearbetet och vid bygglovsgivning.

4 Innehåll Förord Innehåll Sammanfattning 1. Bakgrund Varför behövs nya riktlinjer? 3 Förändrade förutsättningar 3 Behov av en effektiv markanvändning 4 Behov av samsyn i regionen 4 Behov av ett miljöanpassat trafiksystem 5 Behov av ett ökat kollektivt resande 5 Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm 5 Behov av översyn av dagens parkeringssituation Förhållningsfaktorer 6 Planering för uthållig tillväxt 6 Parkering i lagstiftningen 7 Planeringsdokument att förhålla sig till 8 2. Riktlinjer för parkering Målsättning med riktlinjer för parkering God sammanvägd tillgänglighet för samtliga 9 persontrafikslag - God tillgänglighet för alla kommunens invånare 9 - Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov 9 - Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen 10 - Förändrad parkeringsstruktur 10 - Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering 11 - Effektiv markanvändning 11 - Anpassa parkeringen till den omgivande miljön 12 - Förbättra möjligheterna till parkering 12

5 - Uppmuntra till samutnyttjande 13 - Möjliggöra parkeringsköp En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter 13 - Öka cyklandets andel av det totala resandet 13 - Ökat antal cykelparkeringar 14 - Jämförbara gångavstånd 15 - Främja bilpooler 15 - Främja cykelpooler 15 - Uppmuntra till användning av flera färdsätt 15 - Främja kollektivtrafiken till externhandeln 16 Begreppsförklaring 17

6 Sammanfattning Bakgrund - Varför nya riktlinjer för parkering? - Vilka förhållningsfaktorer finns det? Sedan de gamla riktlinjerna antogs 1996 har förutsättningarna förändrats. Göteborgsregionen har haft en stark tillväxt vilket medfört en ökad befolkning och ett ökat behov av resor. Miljöfrågorna är idag i fokus och målsättningen med K2020 om att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % till 2025 kräver starka incitament för att få invånarna att låta bilen stå och istället använda sig av kollektivtrafiken. I regionen behövs en samsyn kring parkeringsfrågorna i syfte att uppnå en hållbar regional utveckling. Andelen byggbar mark inom kommunen är enligt ÖP05 begränsad vilket ställer krav på en effektiv markanvändning då kommunen vill förtäta med fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd service. Då en hållbar samhällsplanering eftersträvas är det den sammanvägda tillgängligheten som ska vara planeringsnorm snarare än bilen som satt sin prägel på bebyggelseutvecklingen under många år. 1 På både nationell, regional och lokal nivå finns planeringsdokument att förhålla sig till vid framtagandet av riktlinjer för parkering. På nationell nivå finns 16 miljökvalitetsmål som är styrande för allt arbete. Dessa har sedan brutits ner och formulerats till regionala miljömål som är grundläggande för alla aktörer i länet. I Göteborgsregionen finns även strategidokumentet Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Partille kommuns vision finns beskriven i ÖP:n som anger målet att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun.

7 Sammanfattning Riktlinjer - Målsättning Riktlinjerna för parkering i Partille kommun syftar till att tydliggöra ställningstaganden och ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Riktlinjerna för parkering ska medverka till: God sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Kommuninvånarnas transportbehov ska tillgodoses genom en sammanvägning av tillgängligheten av samtliga persontrafikslag - gång, cykel, bil och kollektivtrafik. Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen Bilparkeringar i Partille kommun ska i första hand anordnas på kvartersmark och parkeringsanläggningar ska anpassas så att de medverkar till att stärka kommunens karaktär. I centrala lägen bör gatumark i första hand användas till korttidsparkering för att förbättra tillgängligheten till centrala målpunkter. En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter Invånarnas användande av gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Incitament såsom bättre gångoch cykelvägar, attraktiva cykelparkeringar samt styrning av bilparkeringen för att minska användningen av bilen ska medföra förbättrad luftkvalitet, mindre buller samt en säkrare miljö för kommunens invånare. 2

8 1. Bakgrund 1.1 Varför behövs nya riktlinjer? Förändrade förutsättningar Kommunstyrelsen antog riktlinjer för bedömning av bilplatsbehov i Partille kommun. Sedan riktlinjerna antogs har förutsättningarna i kommunen förändrats. Göteborgsregionen har haft en stark tillväxt och utvecklats till en av landets mest attraktiva regioner att bo, leva och verka i. En växande befolkning och en fortsatt regionförstoring har ökat behovet av resor vilket medfört ett ökat tryck på infrastruktur och miljö. Miljöfrågorna har kommit att hamna i fokus, miljöperspektivet ska integreras i alla beslut som tas och i regionen eftersträvas en långsiktigt hållbar regional utveckling. Att planera utifrån kollektivtrafikutveckling och tillgänglighet för alla istället för att enbart tänka utifrån bilisten är ett nytt förhållningssätt. Dessa förändrade förutsättningar medför att det finns ett stort behov av nya riktlinjer för hur parkeringsfrågorna ska hanteras inom Partille kommun. Syftet med riktlinjerna för parkering är att tydliggöra kommunens ställningstaganden samt ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen. Riktlinjerna ska medverka till att en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag uppnås, att levande och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare skapas samt att andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ökar. 3 Vy över Partille Centrum

9 Total yta i kommunen % av yta skog % av yta tätort 57,2 km² ,5 En parkeringsplats tar i genomsnitt i anspråk 25 kvm % av yta sjöar och vattendrag Behov av en effektiv markanvändning Partille planerar för fler bostäder, arbetsplatser och en utbyggd service. Det övergripande målet är att utveckla kommunen genom att bygga i strategiska lägen med god tillgänglighet till befintlig infrastruktur. Kommunens höga bebyggelsetryck förutspås resultera i ett invånarantal på knappt år Samtidigt är andelen byggbar mark inom kommunen enligt översiktsplanen från 2006 (ÖP05) begränsad vilket ställer krav på en effektiv markanvändning. I de centrala och stationsnära delarna av kommunen finns idag en konflikt mellan de ytkrävande parkeringslösningarna som hittills varit planeringsnorm och strävan efter en effektiv markanvändning. I centrala Partille pågår till exempel stora förändringar för att på sikt utveckla en mer stadsmässig karaktär som fungerar såväl som entrépunkt till kommunen som förstad till Göteborg. Här, liksom i övriga kommundelscentran, bör en avvägning göras som stödjer en mobilitet som bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Central mark med potential till effektivare markanvändning Behov av samsyn i regionen Göteborgsregionen har som gemensamt mål att fortsätta befolkningstillväxten och utveckla en långsiktigt hållbar infrastruktur med en attraktiv kollektivtrafik i enlighet med regionens gemensamma kollektivtrafikprogram K2020. Kommunerna i Göteborgsregionen samverkar på en gemensam bostads- och arbetsmarknad varför det är önskvärt med en samsyn kring parkeringsfrågorna. Göteborg antog i oktober 2009 en ny parkeringspolicy som bland annat ska stödja en hållbar stadsutveckling, skapa en gemensam syn på parkering för bil och cykel samt medverka till att resandet med kollektivtrafik och cykel ökar. Partille behöver sätta upp liknande mål för att medverka till en fortsatt god regional utveckling. 4

10 5 Behov av ett miljöanpassat trafiksystem Under senare år har miljömedvetenheten ökat kontinuerligt i alla delar av samhället. Bland annat har miljöfrågorna i den kommunala planeringen fått större utrymme. Samtidigt har biltätheten ökat från 386 personbilar per 1000 invånare 1994/95 till cirka 420 personbilar per 1000 invånare 2008/09. Prognoserna som tagits fram i arbetet med K2020 pekar på en fortsatt ökning av antal bilar i trafik i Göteborgsregionen. Det tillsammans med överskridandet av miljökvalitetsnormerna för luft i delar av regionen medför ett behov av ett mer miljöanpassat trafiksystem. Strävan efter ett mer miljöanpassat trafiksystem ställer krav på åtgärder som förändrar invånarnas attityd till bilen och uppmuntrar till ett ökat resande med cykel och kollektivtrafik. En långsiktig ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling i Göteborgsregionen kräver samspel mellan bebyggelseutveckling och infrastruktur tillsammans med en kraftigt ökad andel kollektivtrafikresor. Behov av ett ökat kollektivt resande Partille kommuns strategiska och attraktiva läge med dess närhet till storstaden Göteborg har medfört en befolkningsökning samtidigt som pendlingen från kommunen är betydande. De största pendlingsströmmarna går från Partille mot Göteborg men det finns även en inte helt oväsentlig inpendling till Partille. En stor andel pendlar med bil och kollektivtrafikens andel är endast 16,3 %. Bilpendlingen innebär miljöproblem i form av buller och avgaser. För regionen finns samverkansprojektet K2020 med syfte att skapa en gemensam framtidsbild som underlag för planering och beslut. Målet är att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år Kollektivtrafiken till och från Partille är redan i dagsläget välutvecklad med både pendeltåg och bussar. Första fasen i genomförandet av K2020 och lokala K2020 är de förändringar som sker under I kommunen utökas turtätheten, främst i högtrafik, då samtliga kommundelar kommer att få kvartstrafik. För att uppmuntra invånarna att, i större utsträckning än idag, använda sig av kollektivtrafiken behövs starka incitament för att låta bilen stå och istället använda sig av gång-, cykel- och kollektivtrafik. Avgörande vid val av färdmedel är trafikantens upplevda konkurrenskraft jämte andra färdmedel. Här behövs genomtänkta kommunala riktlinjer för parkering som gör det mer attraktivt för pendlare att åka kollektivt samtidigt som tillgängligheten för prioriterade grupper ökar. Andra åtgärder är exempelvis att se över fri parkering för anställda samt att se över användning av privatbil i tjänsten. Sammanvägd tillgänglighet som planeringsnorm Bilen som planeringsnorm har satt sin prägel på bebyggelseutvecklingen under många år. En stor del av nyproduktionen av bostäder i Göteborgsregionen har under de senaste åren byggts så långt från befintlig kollektivtrafik att de boende blir beroende av bil. I strävan efter Invånarantal Antal bilar per 1000 invånare Partille Partille Partille ? K2020 Mål att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år 2025

11 en mer hållbar samhällsplanering bör det istället vara den sammanvägda tillgängligheten som ska vara rådande planeringsnorm. Genom att planera för utveckling av områden med hög tillgänglighet till kollektivtrafik, utbyggd service kring kollektivtrafiken samt förtätning i kommunens centrum och kommundelscentran kan Partille utveckla goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Den övergripande målsättningen är att samtliga kommuninvånare skall ha en hög tillgänglighet till kommunens service och att 90 % av kommunens invånare skall ha mindre än 400 meter till närmaste hållplats. Många huvudstråk för gående och cyklister upplevs som otrygga under kvällar och nätter på grund av avsaknad av bebyggelse i dess närhet. Otrygghet i kombination med brist på attraktiva och säkra cykelparkeringar medför att färre väljer att gå och cykla till målpunkterna. För att uppmuntra gång- och cykeltrafik är det av stor vikt att dessa trafikanter prioriteras. Behov av översyn av dagens parkeringssituation En styrka i Partille kommun är möjligheten att kunna erbjuda invånarna bostäder i områden som vuxit fram under olika tidsperioder vilket har skapat en variation i karaktären hos områdena. I de äldre områdena är gatorna ofta smala och inte dimensionerade för dagens trafiksituation med ett högre bilinnehav. Kommunens planer på förtätning av befintliga områden medför att situationen kommer att försämras ytterligare. Dålig framkomlighet, både för gång- och cykeltrafik samt för nyttotrafiken, medför ett behov av att se över parkeringssituationen i dessa områden. 1:2 Förhållningsfaktorer Såväl i den svenska lagstiftningen som i planeringsdokument från nationell till lokal nivå finns beslut och dokument att väga in vid framtagandet av riktlinjer för bedömning av parkeringsbehov. Planering för uthållig tillväxt Miljöarbetet i Sverige grundar sig på 16 miljökvalitetsmål. Västra Götaland har utifrån de nationella målen formulerat regionala miljömål vilka ska vara grundläggande för miljöarbetet i länet. Som en del i Göteborgsregionens miljöarbete har Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) förbundsstyrelse i maj 2006 antagit mål- och strategidokumentet Uthållig tillväxt, Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. I dokumentet, som utgår från Vision Västra Götaland, betonas möjligheten att erbjuda invånarna en attraktiv livsmiljö. Partille kommuns vision i enlighet med ÖP05 är att fortsätta utvecklas till en kommun där det ska vara gott att växa upp, arbeta och leva. Med en medveten samhällsplanering är målet att vara en ekologiskt, socialt och ekonomiskt långsiktigt hållbar kommun. För att behålla kommunens identitet och samtidigt fortsätta utvecklas i en hållbar 6

12 riktning krävs nya strategier som uppmuntrar invånarna till beteenden som är långsiktigt hållbara. Kommunens parkeringspolitik, både riktlinjer för parkering och parkeringsnorm, har en effekt på invånarnas inställning till bilen och kan på sikt medverka till att minska bilanvändningen. Parkering i lagstiftningen I plan- och bygglagen (PBL) 3 kap. 15 finns följande regleringar och krav för parkering: Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att lämpliga utrymmen för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräcklig stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymme i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. Vidare i PBL 3 kap. 16 fastställs att ovan beskrivna regler i skälig utsträckning även skall tillämpas för bebyggda tomter. Vid sådan ändring av en byggnad för vilken bygganmälan krävs skall tomten anordnas så att den uppfyller kraven i 15 i den utsträckning som efter omständigheterna kan krävas med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper. Lagstiftningen som reglerar parkering är ganska generell. En kommunal strategi behövs därför för att kommunen i ett långsiktigt perspektiv ska kunna planera för parkeringens utveckling. 7

13 Planeringsdokumet att förhålla sig till Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå PBL GR Uthållig tillväxt ÖP Nationella miljökvalitetsmål Regionala miljökvalitetsmål Energiplan K2020 Lokal K2020 8

14 2. Riktlinjer för parkering 2.1 Målsättning med riktlinjer för parkering Riktlinjerna för parkering i Partille kommun syftar till att tydliggöra ställningstaganden och ge vägledning vid avvägning mellan olika intressen i arbetet med att skapa attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare. Riktlinjerna för parkering ska medverka till: en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag en hållbar samhällsutveckling i syfte att skapa levande och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter 2.11 God sammanvägd tillgänglighet för samtliga persontrafikslag En god tillgänglighet är en förutsättning för att Partille kommun även i fortsättningen skall uppfattas som en attraktiv kommun att bo och leva i. Tillgängligheten ska stödja ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och bidra till en positiv utveckling av kommunen. För att tillgodose kommuninvånarnas transportbehov utgår riktlinjerna från en sammanvägning av tillgängligheten för samtliga persontrafikslag. - God tillgänglighet för alla kommunens invånare En övergripande målsättning är att säkra en god tillgänglighet för alla kommunens invånare. Olika grupper av individer har olika behov. Barns behov ställer andra krav på tillgänglighet eftersom de ofta cyklar eller går till målpunkten. Kvinnor åker jämfört med män i högre utsträckning med kollektivtrafiken alternativt cyklar eller går. Både för kvinnor och barn skulle en satsning på trygga och attraktiva gång- och cykelstråk medföra förbättrade möjligheter att ta sig till målpunkter både inom och utanför kommunen. Funktionshindrade har i många fall svårare att använda sig av alternativa färdmedel till bilen varför dessa måste erbjudas möjlighet att komma nära målpunkten med bil. Kontinuerligt arbete pågår med att tillgänglighetsanpassa kollektivtrafiken. 9 - Sammanvägd tillgänglighet vid planering och bygglov Ett övergripande mål är att en betydande del av tillgängligheten skall uppnås med hjälp av cykel och kollektivtrafik vilket stödjer kommunens strävan att uppnå K2020 och en strävan mot en mer hållbar

15 samhällsutveckling. Vid bygglovsprövning ska en bedömning av den sammanvägda tillgängligheten redovisas för att möjliggöra att PBL:s krav på parkering kan uppfyllas. Alternativa metoder kan tillämpas för att uppfylla dessa krav. Tillgänglighet till kollektivtrafik, bilpool, gröna resplaner, parkeringsköp och samutnyttjande är några exempel. Genom att lösa tillgängligheten med alternativa metoder kan betydande besparingar göras vad gäller såväl ekonomi som miljö genom att behovet av antalet parkeringsplatser minskar. - Prioritering av gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer Arbetspendlingen till Göteborg kommer fortsatt att vara hög och även inom kommunen kommer transportbehovet att öka till följd av ett ökat invånarantal. I strävan efter en mer hållbar samhällsplanering bör tillgängligheten till gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Det bidrar inte bara till förbättrad luftkvalitet, förbättrad trafiksäkerhet och mindre buller utan även till en förbättrad hälsa för kommunens invånare Hållbar samhällsplanering i syfte att skapa goda och attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare och övriga som vistas i kommunen De attraktiva livsmiljöer som eftersträvas för kommunens invånare riskerar att hamna i konflikt med verksamheters, handelns och boendes behov av parkering. Parkeringsplatser uppfattas ofta som förfulande ur stadsmiljösynpunkt. Parkeringar fyller dock ofta en viktig funktion för värdet av vissa verksamheter. I en del fall, exempelvis för vissa typer av handel, är parkeringar nödvändiga. ÖP05 har som övergripande målsättning att erbjuda kommuninvånarna attraktiva bostadsmiljöer. Målet är att bilparkeringar i Partille kommun i första hand ska anordnas på kvartersmark och att parkeringsanläggningarna ska anpassas så att de medverkar till att stärka kommunens karaktär. I centrala lägen bör gatumark i första hand användas till korttidsparkering för att förbättra tillgängligheten till centrala målpunkter. - Förändrad parkeringsstruktur En målsättning är att i ett längre tidsperspektiv förändra parkeringsstrukturen i kommunen. Partille planerar för en förtätad bebyggelsestruktur vilket gynnar omställningen till ett mer miljöanpassat transportsystem eftersom förtätning medför bättre förutsättningar för cykel-, gång- och kollektivtrafik. För de centrala delarna behöver nuvarande parkeringsstruktur förändras för att skapa en stadsmässighet. Strategier för att minska bilens påverkan i stadsmiljön är nödvändiga. Förändringarna bör dock ske i samklang med de kommersiella förutsättningarna för att inte påverka tillgängligheten till målpunkter negativt. Det övergripande målet är att i ett längre tidsperspektiv ska antalet bil- 10

16 parkeringsplatser inte öka. En omfördelning och omvandling av parkeringsplatser på centralt belägen attraktiv mark är nödvändig. Genom en flexibel utformning av parkeringsplatser och parkeringsanläggningar i strategiskt viktiga lägen möjliggörs annan användning av marken i framtiden. Endast kortidsparkeringar längs med gatorna i centrala lägen för att förbättra tillgängligheten - Prioritera attraktiva livsmiljöer framför bilparkering Biltrafiken har sedan 1960-talet i snitt årligen ökat med cirka 2 %. Detta har medfört att bilen idag i hög grad påverkar människors levnadsmiljö bland annat i form av parkeringslösningar som negativt påverkar stadsmiljön. För att höja stadsmiljöns attraktivitet bör parkeringar lokaliseras och utformas så att de inkräktar på stadslivet så lite som möjligt. Attraktiva livsmiljöer för kommunens invånare bör prioriteras. Partille bör verka för att parkmiljöer, bostads- och innergårdar, gröna platser och publika ytor såsom torg frigörs från bilparkeringar. I detaljplaner i centrala lägen med goda möjligheter till kollektivtrafik ska möjligheten till att meddela planbestämmelser om förbud för användning av viss mark för bilparkering analyseras och användas vid behov för att säkerställa en effektiv markanvändning Effektiv markanvändning Mark ska enligt PBL användas för de ändamål den kan anses vara mest lämplig för ur allmän synpunkt. I Partille centrum och i övriga kommundelscentran där efterfrågan på mark är hög är det extra viktigt med en effektiv markanvändning och en prioritering mellan vilka ändamål marken är bäst lämpad att användas till. Kommunen bör sträva efter att gynna alternativa lösningar för att effektivisera markanvändningen. Ur effektivitetssynpunkt är cykel- och kollektivtrafik att föredra eftersom dessa transportslag är yteffektiva i förhållande till bilen. Andra lösningar är bilpool och samutnyttjande Samutnyttjande Samutnyttjande av en parkeringsplats ger möjlighet till nyttjande av samma parkeringsruta av flera användare. Systemet förutsätter att platserna inte reserveras för någon användare och en efterfrågan av platsen vid olika tidpunkter

17 vilka båda är bra metoder för att minska behovet av nya bilparkeringsplatser. Markparkering bör ersättas av gemensamma anläggningar där det är lämpligt. Gemensamma anläggningar placeras med fördel under mark för en mer effektiv markanvändning. Marken kan istället användas för andra ändamål, exempelvis ytor för rekreation eller fler bostadshus. Ytor som frigörs från parkering kan användas för andra ändamål, exempelvis grönytor - Anpassa parkeringen till den omgivande miljön Hur parkeringsanläggningar utformas har en effekt på hur den fysiska miljön upplevs. De påverkar inte endast den visuella uppfattningen av platsen utan påverkar även känslan av platsen. Stora parkeringsplatser upplevs ofta som öde och otrygga under vissa tider på dygnet. Effterfrågan på parkering kan komma att ändras med tiden. Användningen av parkeringhus behöver därför göras flexibel, exempelvis genom att möjliggöra för annan användning i form av lokaler för kontor eller handel. I centrala lägen är målet att parkeringshus ska förses med annan användning i de lägre våningsplanen redan från början. De parkeringar som anläggs bör visuellt anpassas till den omgivande miljön och trygghetsaspekten bör ses över. Exempelvis kan parkeringar ha ett inslag av grönska för att bryta inslaget av bilar i stadsbilden och med hjälp av ljus kan parkeringen upplevas tryggare. Cykeloch bilparkeringar skall lokaliseras och utformas så att de uppmuntrar till användning av parkeringsanläggningen. - Förbättra möjligheterna till parkering Boende bör ges möjlighet till att ha bilen stående vid bostaden under längre perioder i syfte att de inte skall vara tvungna att flytta bilen eller ta den till jobbet på grund av avsaknad av parkering dagtid. I en del områden bör införande av boendeparkeringar och andra parkeringsregleringar beaktas för att säkra tillgång till parkeringsplatser för de boende samt för att säkra framkomligheten för nyttotrafiken. I de lägen 12

18 där tillgänglighet med kollektivtrafik är god bör antalet parkeringsplatser vid arbetsplatser minska. Denna strävan förutsätter samverkan med privata aktörer eftersom kommunen endast i begränsad utsträckning kan påverka antalet parkeringsplatser. Kommunen och de kommunala bolagen bör agera förebild och fortlöpande arbeta för att de anställda skall använda andra resesätt, exempelvis genom att upprätta styrdokument för resor. - Uppmuntra till samutnyttjande Genom samutnyttjande av parkeringsplatser kan en mer effektiv markanvändning i kommunen uppnås. Exempel på verksamheter som med fördel kan samutnyttja parkeringsplatser är idrottsanläggningar, arbetsplatser, evenemang och handel vilket leder till att samhällsekonomiska, stadsbyggnadsmässiga och företagsekonomiska vinster uppnås. Vid nyetableringar bör möjligheter till samutnyttjande undersökas i områden där det är möjligt för att minska behovet av anläggning av nya parkeringsplatser. Samutnyttjande kan reducera nyanläggningsbehovet av parkeringsplatser med upp till 50 % 13 - Möjliggöra parkeringsköp Vid nybyggnation ska parkeringen i första hand lösas på kvartersmark. Om det inom fastigheten saknas tillräcklig yta kan istället parkeringen lösas i fastighetens närhet genom att tillämpa parkeringsköp. Vid centrala lokaliseringar är parkeringsköp en bra metod för samutnyttjande av parkeringsanläggningar för olika verksamheter. Parkeringsköp och samutnyttjande bör användas restriktivt för boendeparkeringar för att garantera de boende tillgång till en parkeringsplats i nivå med gällande parkeringsnorm En ökad gång-, cykel- och kollektivtrafik i syfte att minska biltrafikens negativa effekter I linje med regionala miljömål om att minska transportbehovet och samtidigt gynna mer hållbara och resurssnåla transporter är ett övergripande mål att minska invånarnas användning av bilen till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Särskilt viktigt blir denna strävan då antalet bilar förväntas öka i Göteborgsregionen under de kommande åren. En hög exploateringsgrad i Partille kommun med en kraftig befolkningsökning kommer medföra att tillgången på mark begränsas. Här blir det viktigt att skapa incitament för användning av andra färdmedel än bilen. En åtgärd är att styra bilparkeringen för att minska användningen av bilen vilket skulle medföra förbättrad luftkvalitet, mindre buller samt en säkrare miljö för kommunens invånare. - Öka cyklandets andel av det totala resandet Satsningar på ett ökat cyklande gynnar inte bara miljön utan är även positivt ur tillgänglighets-, hälso-, trafiksäkerhets- och jämställdhetsperspektiv. De korta avstånden inom Partille kommun skapar goda förutsättningar att överföra trafik från bil till cykel eftersom potentialen till

19 överföring är störst för korta resor. Satsningar på cykeltrafik behöver genomföras för att visa invånarna att det är ett prioriterat område. En avgörande faktor för om individen väljer cykel som färdmedel är bedömningen av framkomlighet och säkerhet jämfört med andra färdmedel. Partille har tillsammans med Mölndal och Göteborg arbetat fram en cykelreseplanerare. Ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att öka andelen cykelresor är utvecklingen av ett heltäckande cykelnät i Partille kommun. Tillgänglighet till viktiga start- och målpunkter måste kunna nås med cykel på ett attraktivt och tryggt sätt. Fler och säkrare passager över E20, Västra Stambanan och Säveån behövs för att öka tillgängligheten och knyta samman centrala Partille. - Ökat antal cykelparkeringar Målsättningen att öka cyklingens andel av det totala resandet förutsätter att antalet cykelparkeringar ökar, både korttids- och långtidsparkeringar. För samtliga parkeringar är det viktigt att de lokaliseras nära målpunkten för att signalera att cyklisterna är en prioriterad målgrupp. För långtidsparkeringar är det extra viktigt att de upplevs säkra samt att de utrustas med väderskydd och goda låsmöjligheter så att man känner sig trygg att parkera cykeln under längre tid. En ökad cykling gynnar inte bara miljön utan bidrar även till bättre hälsa och tar mindre mark i anspråk 14

20 - Jämförbara gångavstånd I syfte att minska biltrafiken till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik är det viktigt att göra dessa transportmedel mer lätttillgängliga. Framför allt i centrala lägen och vid flerbostadshus kan det accepterade gångavståndet mellan den gemensamma parkeringsanläggningen och bostaden/arbetet vara lika långt som det accepterade avståndet mellan hållplats för kollektivtrafik och bostaden/arbetet. Kommunen bör arbeta för att avståndet mellan bostaden/arbetet och hållplatsen ska minska. - Främja bilpooler Samutnyttjande av bilar i form av bilpooler ska främjas för att ge incitament till en minskad bilanvändning och på sikt även ett minskat bilinnehav. Platser för poolbilar bör lokaliseras i attraktiva lägen, i anslutning till både målpunkter och bostäder. I syfte att främja ökad användning av bilpooler kan med fördel möjlighet till anslutning till bilpool för de boende skrivas in i samverkansavtal. En positiv effekt är minskade byggkostnader och istället för parkeringar kan marken användas för exempelvis gröna gårdar som bidrar till attraktiva bostadsmiljöer. Innan inflyttning måste marknadsföring av förutsättningarna ske och goda förutsättningar för cykel- och kollektivtrafik måste skapas. Även tillgång till service i närheten är viktigt. Bilpooler kan reducera nyanläggningsbehovet av parkeringsplatser med 30 % - Främja cykelpooler I centrala Partille finns en stor potential till att överföra en del av de korta resor som idag sker med bil till cykel. Överföringen skulle gynnas av etableringen av en cykelpool. En cykelpool skulle medföra förbättrade möjligheter till flexiblare resval och underlätta rörelser mellan olika målpunkter i Partille centrum. Cyklarna skulle uppmuntra till användning av flera färdsätt och underlätta resan till och från jobbet. Cykelpoolen skulle kunna nyttjas av kommunens anställda och anställda vid företag anslutna till poolen. Även tillfälliga besökare bör ges möjlighet att använda cykelpoolen för att underlätta resor inom kommunen. Cyklarna bör placeras i strategiska lägen vid stationen, resecentrum, vid företag som är knutna till poolen samt vid kommunhuset. - Uppmuntra till användning av flera färdsätt Möjlighet till enkla och smidiga byten mellan färdsätt är viktigt för att göra kollektivtrafiken mer attraktiv. Genom utformning på och kring bytespunkten/hållplatsen kan kvaliteten på kollektivtrafiken höjas vilket är en förutsättning för ett ökat resande. Bytespunkten/hållplatsen bör utformas så att den upplevs tillgänglig och säker för resenären. En god tillgänglighet förutsätter bra anslutning i form av säkra och attraktiva gång- och cykelvägar samt väl utformade cykelparkeringar i nära anslutning till hållplatsen. 15

21 Attraktiva bytespunkter/hållplatser är viktigt för att öka kollektivtrafikens andel - Främja kollektivtrafiken till volymhandel Till volymhandel är det oftast lättast att ta sig med bil. Önskvärt vore om Partille och övriga kommuner i Göteborgsregionen gemensamt arbetar för skapa bättre möjligheter att kunna ta sig med kollektivtrafik till all typ av handel. Säkerhet och trygghet för cyklister och gående bör prioriteras vid utformning av handelns parkeringsplatser liksom utformning av belysning och grönstruktur. Utbredning av parkering bör begränsas. Istället bör en mer yteffektiv parkering eftersträvas, exempelvis i form av parkeringshus. Ett långsiktigt tänkande är önskvärt för att möjliggöra ett ändrat behov i framtiden. I de lägen där annan markanvändning kan vara aktuell är det viktigt med flexibla lösningar. 16

22 Begreppsförklaring Angöring Bilpool Cykelpool Biltäthet Boendeparkering Detaljplan Gemensamhetsanläggning K2020 Parkering Parkeringsköp 17 Tillfällig eller kortare uppställning av fordon för av- och pålastning eller för lastning och lossning. Även kallat bildelning och innebär att ett antal personer eller företag delar på en eller flera bilar. Bilen bokas av användaren före körningen och avgiften baseras på körsträcka och använd tid. System med lånecyklar liknande det för bilpool. Anger antal bilar per 1000 invånare. Ett system för parkering på allmän plats för att möjliggöra för de boende att kunna parkera i närheten av sin bostad. Systemet används där det inte går att lösa parkeringen på tomtmark. De boende får köpa ett tillstånd för att parkera men de garanteras inte en plats utan platserna samutnyttjas. En detaljplan anger markanvändning inom ett avgränsat område i kommunen. Detaljplanen är juridiskt bindande. Parkeringsanläggning som är gemensamt ordnad eller gemensamt nyttjad av en alternativt flera fastighetsägare eller intressenter. Ett regionalt samverkansprojekt i Göteborgsregionen med syfte att öka kollektivtrafikens andel av resandet till 40 % år Uppställning av fordon, dock inte för tillfällig angöring. Ett sätt för fastighetsägaren att via avtal lösa behovet av parkering för den egna fastigheten på annan plats än inom den egna fastigheten enligt vad Plan och bygglagen (PBL) kräver. Avtal kan tecknas med annan fastighetsägare alternativt med kommunen. Möjliggör ett samutnyttjande av parkeringsplatser.

23 Parkeringsplats Samutnyttjande ÖP05 Utrymme för parkering av ett eller flera fordon. Gemensam användning av parkeringsplatser för två eller flera byggnader, lokaler, verksamheter eller användare. Platserna reserveras inte för någon användare. Förutsätter en kartläggning av beläggningstiden för olika användare vid olika tidpunkter och att dessa inte sammanfaller med varandra. Översiktsplan för Partille kommun antogs Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande. 18

24 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontorets planoch gatuavdelningar

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Beslutad av kommunfullmäktige 2017-05-29, dnr KS-2016-00911-2 Namn: Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun Giltighetstid: Tills vidare Ansvarig funktion: Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Parkeringstal för Partille kommun Parkeringstal Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Inledning 6 Parkeringstalen ersätter gällande parkeringsnormer 6 Vikten

Läs mer

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Parkeringsnorm för Lomma kommun Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN

REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN REKOMMENDERADE PARKERINGSTAL I NACKA KOMMUN Nacka / 2015-01-16 Innehållsförteckning 1 Parkeringspolicy för Nacka.3 2 Rekommendation av Parkeringstal vid ny- och ombyggnad i Nacka.4 3 Vem beslutar vad om

Läs mer

Parkeringsnorm - remiss

Parkeringsnorm - remiss Samhällsbyggnadsnämnden RIKTLINJER 1(13) Parkeringsnorm - remiss kommuns flexibla parkeringsnorm Dokumentnamn Parkeringsnorm för kommun Dokumentägare Dokumentansvarig Samhällsbyggnadsförvaltningen Henrik

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Riktlinjer för parkering i Halmstad Riktlinjer för parkering i Halmstad Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340)

PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) Blad 1 PARKERINGSNORM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 12 april 1994, 66 (tidigare parkeringsnorm antagen den 14 december 1982, 340) SAMMANFATTNING Föreslagna normtal för olika lokaltyper

Läs mer

Vad är parkeringstal?

Vad är parkeringstal? Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade

Läs mer

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Antagande av parkeringsstrategi för Norrtälje stad TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Erik L'Estrade, Infrastrukturplanerare Telefon: 0176-747 26 E-post: erik.lestrade@norrtalje.se Dnr: 15-0940 Till Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Antagande av parkeringsstrategi

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till parkeringspolicy

Läs mer

Trafikutredning DP FALKEN 4

Trafikutredning DP FALKEN 4 KALMAR KOMMUN Trafikutredning DP FALKEN 4 2017-02-23 RAMBÖLL MALMÖ Trafikutredning DP FALKEN 4 Datum 2017-02-23 Uppdragsnummer 1320023916 Utgåva/Status 1.0 Slutversion André Kingstedt, uppdragsledare Frida

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden Jessica Dahl, planeringschef Anna Sara Bergkvist, översiktsplanerare Vid frågor kontakta samhallsbyggnad@nybro.se eller tfn växel 0481-45 000 2 Dokumentet omfattar parkeringsnorm

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083) PARKERINGSNORM

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

Parkeringspolicy. Förslag till beslut

Parkeringspolicy. Förslag till beslut 2013-02-07 Rev 2013-03-26 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/296-514 Kommunstyrelsen Parkeringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar föreslagen parkeringspolicy. Sammanfattning Ett förslag till

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

PARKERINGSNORM. för bilar i Bollebygds kommun

PARKERINGSNORM. för bilar i Bollebygds kommun PARKERINGSNORM för bilar i Bollebygds kommun 2009-10-08 FÖRORD Kommunen har det övergripande ansvaret för planeringen av parkering. Det är byggnads- och miljönämnden som skall ange var och hur många parkeringar

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Riktlinjer för parkering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för parkering Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic

Hållbara transporter i översiktsplanen. Karin Neergaard Trivector Traffic Hållbara transporter i översiktsplanen Karin Neergaard Trivector Traffic Vilka är utmaningarna och möjligheterna? 2 OECD:S GRANSKNING Sverige får gott betyg för sitt miljöarbete MEN, vi kan bli bättre

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Parkeringsnorm för Eskilstuna

Parkeringsnorm för Eskilstuna Stadsbyggnadsnämnden 2013-10-24 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2013:373 Mats Hällnäs 016-710 11 78 Stadsbyggnadsnämnden Parkeringsnorm för Eskilstuna Inledning Enligt Översiktsplan

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 1(10) ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 Bakgrund Ytorna centralt i staden är begränsade och det finns många anspråk på att utnyttja dessa. Det innebär att all ny parkering för utvecklingen

Läs mer

Riktlinjer för parkeringstal

Riktlinjer för parkeringstal Riktlinjer för parkeringstal Antagen i Samhällsbyggnadsnämnden 2014-09-18 1. Inledning... 2 2. Lagstiftning... 2 2.1 Plan- och bygglagen... 2 2.2 Miljöbalken... 2 4. Parkeringstal... 3 4.1 Zoner för bostadsparkering...

Läs mer

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB Parkeringsstrategi Fastigheter som förvaltas av Locum AB Bakgrund I Locums förvaltningsuppdrag ingår bland annat ansvar för parkeringsfrågor. SLL moderniserar vårdfastigheter för 25 miljarder kronor de

Läs mer

Parkeringstal för cykel och bil

Parkeringstal för cykel och bil SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1 Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stärka detaljhandeln i Göteborg

Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stärka detaljhandeln i Göteborg Styrelsehandling 15 Utfärdat 16-11-10 Diarienummer 0218-16 Marknad & Affärsutveckling Carina Bergsten Telefon 0722-557990 E-post: carina.bergsten@p-bolaget.goteborg.se Motion av Axel Josefson (M) och Hampus

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning,

Läs mer

Cykelkommunen Lund

Cykelkommunen Lund Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF

Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet 20161202 GR-nätverket för MURF Forskning Regionen Parkering /mark Res & transport Nödinge Lerum Detaljhandel

Läs mer

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla.

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via alexander.dufva@kumla. Trafikplan för Kumla kommun Avsnitt Cykel 1 1. Inledning Kumla har goda förutsättningar att vara en utpräglad cykelstad. När Kumla förverkligar sina ambitioner om stark men hållbar tillväxt är satsningar

Läs mer

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Varför en parkeringsstrategi? Norrtälje stad växer kraftigt och flera nya stadsdelar planeras. I takt med att staden växer ökar konkurrensen om markens användning

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

DEN GODA GRÖNA STADEN

DEN GODA GRÖNA STADEN DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun 2010-09-22, reviderad 2011-03-01 Beställare Beställarens representant Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Tel 0346-88 60 00 www.falkenberg.se Johan Risholm Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult

Läs mer

Parkering och mobilitet i Frihamnen

Parkering och mobilitet i Frihamnen Parkering och mobilitet i Frihamnen Maria Stenström och Stefan Hellberg Göteborgs Stads Parkerings AB 19 november 2015 Ägardirektiv Hållbar utveckling Aktiv i stadsutvecklingen Främja förändrade resvanor

Läs mer

PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala

PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala PARKERINGSUTREDNING Torbjörnstorg, Uppsala 2017-08-02 Rosendal Fastigheter Lydia Karlefors lydia@rosendaluppsala.se 076-148 56 00 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-07

Läs mer

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85 Parkeringsprogram för Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syftet med parkeringsprogrammet... 3 1.3 Disposition... 3 2.

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Mobility management och parkering

Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor

Läs mer

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP)

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Dnr Sida 1 (5) 2013-09-25 Handläggare Anders Hallberg 08-508 26 401 Till Exploateringsnämnden 2013 10 17 Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Förslag

Läs mer

Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015

Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015 PM 2015: RVII (Dnr 124-149/2015) Parkeringsprogram för Huddinge kommun Remiss från Huddinge kommun Remisstid den 30 april 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

30 juni 2008. Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se. Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg Naturskyddsföreningen i Göteborg Fjällgatan 3 E 413 17 Göteborg info.goteborg@snf.se 30 juni 2008 Byggnadsnämnden Göteborgs stad oversiktsplan@sbk.goteborg.se Yttrande över Förslag till Översiktsplan för

Läs mer

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf

Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13 Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005

Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Planbeskrivning Antagandehandling

Planbeskrivning Antagandehandling MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN DIARIENR SBN 2013-173 0126K-15694 Planbeskrivning Antagandehandling Ändring av detaljplan för Del av kv. Agenten (Agenten 25) Kommundel Snättringe Miljö- och

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER Parkeringsnorm. för cykel och bil i Helsingborgs stad ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 20 SEPTEMBER 2016 Parkeringsnorm för cykel och bil i Helsingborgs stad Medverkande: Stadsbyggnadsförvaltningen Tyréns Björn Bensdorp Redestam Oscar Grönvall Göran Hagsund Martin

Läs mer

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Parkeringsnorm - vad är det?

Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare skall ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Antalet bilplatser

Läs mer

Framkomlighetsstrategin

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Förstudie hållbart resande

Förstudie hållbart resande Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. Remisshandling december 2016.

Bilaga 1. Riktlinjer för mobilitets- och parkeringsplanering i Göteborg. Remisshandling december 2016. Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-11-17 BN 2016-12-20 Diarienummer 0469/16 Strategiska avdelningen Sara Brunnkvist Telefon 031-368 19 75 E-post: sara.brunnkvist@sbk.goteborg.se Riktlinjer för mobilitets-

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

Parkeringsutredning Gredbyvägen

Parkeringsutredning Gredbyvägen Stadsbyggnadsnämnden Datum 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Olov Åslund, 016-710 11 54 Parkeringsutredning Gredbyvägen En konsekvens av föreslagen åtgärd om att öppna upp Gredbyvägen

Läs mer

datum 2015-02-27 Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö

datum 2015-02-27 Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö V 150101 datum 2015-02-27 diarienummer 2014-1425 ÄDp 5418 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VINTRIE 17:2 mfl i Vintrie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen

Läs mer