projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad"

Transkript

1 projektet Bättre psykosvård Samlade kunskapsblad Information om högprioriterade insatser gällande nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Kunskapsblad 1

2

3 Inledning I den här broschyren har vi samlat de kunskapsblad som projektet Bättre psykosvård tagit fram. Du har kanske sett dem som lösblad tidigare, nu finns de samlade som en broschyr så att du enkelt kan ta dem med dig, eller varför inte låna ut dem till en kollega. Vad är ett kunskapsblad? I kunskapsbladen får du information om olika insatser i de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Syftet med kunskapsbladen är att ge lättillgänglig kunskap om hur du kan använda insatserna i vården. I bladen får du svar på: Vad innebär insatsen? Hur fungerar den? Vem kan använda den? När använder man den? Varför ska man använda den? Vilka av insatserna får jag veta mer om i den här broschyren? I den här broschyren får du kunskap om 16 av de olika insatserna som ingår i Socialstyrelsens riktlinjer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer innehåller totalt 43 rekommendationer, längst bak i denna broschyr hittar du en översikt över samtliga rekommendationer. De 16 som finns i den här broschyren har valts utifrån tre principer: 1. Prioritet I Socialstyrelsens riktlinjer rankas rekommendationerna på en skala mellan 1-10, där 1 är de insatser som är mest prioriterade. I den här broschyren har vi beskrivit de insatser som har hög prioritet, 1-4, i Socialstyrelsens riktlinjer. 2. Behov Projektet har tagit fram Kunskapsblad utifrån identifierade behov. Insatser som varit svåra att förstå och där information efterfrågats har prioriterats. Rekommendationer med klar och tydlig innebörd, har vi inte tagit fram kunskapsblad för. 3. Målgrupp Broschyren har, i den här upplagan, fokuserat på de insatser som ska erbjudas av landstingen. Det finns inget kunskapsblad om exempelvis boende, som är en kommuninsats. I nästa version hoppas vi kunna täcka även insatser som ska erbjudas av kommunen. Mer information Kontakta projektet Bättre psykosvård om du vill veta mer om de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd så kan vi hjälpa till att förmedla kontakter. På vår hemsida finns kontaktuppgifter och mer information om riktlinjerna. Där finns exempelvis filmer, broschyrer och alla kunskapsblad om du vill skriva ut fler exemplar av något blad. Kunskapsblad 3

4 ACT-modellen för nyinsjuknade personer med psykossjukdom Samordnad åtgärd för att tillgodose kontinuitet i vård och omsorg Personer som nyinsjuknat i schizofreni eller schizfreniliknande tillstånd bör erbjudas att få utredning, behandling och stödinsatser inom ett multiprofessionellt öppenvårdsbaserat team. Teamet bör utse en Case Manager som närmast ansvarig för en samordnad vårdplan som innefattar alla insatser som brukaren önskar och är i behov av för att uppnå sina livsmål. Vad är ACT? ACT (Assertive Community Treatment) är en evidensbaserad modell av psykiatrisk öppenvård där ett behandlingsteam genom mångsidiga insatser tar hand om individer som har insjuknat för första gången i psykossjukdom. Teamet är tvärprofessionellt och består vanligtvis av en psykiater, sjuksköterskor, mentalskötare, Case Managers och olika resurspersoner. Resurspersonerna har specialiserat sig på olika frågor som missbruk, arbetscoaching, brukarfrågor och familjeinterventioner. Modellen karakteriseras av: Det går få brukare per teammedlem. Insatserna ges i reella miljöer i samhället i stället för på en mottagning. Teammedlemmarna ansvarar gemensamt för brukarna. Teamet är tillgängligt dygnet runt alla veckodagar. Teamet ger direkta insatser i stället för att remittera brukarna till andra vård- och stödgivare. Insatserna är inte tidsbegränsade utan pågår så länge brukarna behöver dem. Metoderna är individanpassade och fokuserar på återhämtning genom att stärka brukarnas autonomi och integration i samhället. Teamet ska tillhandahålla evidensbaserade psykosociala insatser i kombination med antipsykotisk läkemedelsbehandling. Brukaren skall vara delaktig i valet av insatser och läkemedel enligt delat beslutsfattande. 4 Kunskapsblad

5 Hur fungerar det? 1. Tidig intervention är viktigt. När en person insjuknar i psykos för första gången och det finns misstanke om psykossjukdom, bör kontakt med ett multiprofessionellt team med specialistläkare erbjudas inom 24 timmar. ACT-teamet ska ha upparbetade rutiner tillsammans med primärvård och psykiatrins akutverksamheter så att brukare och närstående snabbt kan slussas rätt. En tidig behandlingsstart ger en bättre prognos och gör att brukaren inte tappar sociala förmågor och sitt sociala nätverk. 2. De psykiatriska resurserna ska vara lättillgängliga och präglas av kontinuitet för brukare och anhöriga. En så kallad krisplan som beskriver vem som skall göra vad vid tidiga tecken på återfall i sjukdom är av stort värde. 3. Mötesplatsen för kontakten bestäms gemensamt av brukaren, nätverket/de anhöriga och teamet och kan med fördel förläggas till miljöer som är bekanta för brukaren eller där brukaren behöver träna sina färdigheter, till exempel hemmet, närbelägen affär, i skolan, på ett kafé, på brukarens arbetsplats eller på mottagningen. 4. Om dygnet-runt vård behövs bör denna erbjudas i form av en god slutenvårdsmiljö, gärna hemlik, småskalig enhet med låg stimulusnivå. ACT-teamet skall ha inflytande över både öppen- och slutenvårdsinsatser i enlighet med överenskommen vårdplan där brukaren har varit delaktig. 5. Samarbete med familj och närstående. Brukare och närstående bör tillsammans erbjudas information om sjukdomen, dess behandling och vilka insatser och läkemedel som erbjuds. Dessutom bör de erbjudas familjeintervention som syftar till ett gynnsamt emotionellt klimat mellan brukare och närstående samt problemlösning, konflikthantering och kunskap om behandlingen. 6. Läkemedelsbehandling. Antipsykosläkemedel är en hörnsten i behandlingen av personer med psykos. I akutskedet erbjuds bensodiazepiner för att behandla sömnlöshet och ångest. Antipsykosläkemedel ges i lägsta effektiva dos. Effekten och biverkningar av insatt dos ska bedömas fortlöpande. Monoterapi bör eftersträvas för att undvika interaktioner och tydliggöra det insatta läkemedlets effekt. Information bör ges om effekter och biverkningar av medicinerna och brukaren bör erbjudas delaktighet i valet av läkemedel. Vem är det till för? Insatsen är riktad till personer som upplever sin första psykosepisod. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör personal från ACT-teamet utbilda primärvården i upptäckt av tidiga fall av psykossjukdom med direkt hänvisning till teamet. Det innebär att även personer i tidig fas av sjukdomen, så kallade prodromala tillstånd eller tidiga fall av psykossjukdom, kan bli föremål för ACT-teamets insatser. När använder man det? Modellen bör tillämpas för samtliga personer som för första gången upplever ihållande psykotiska symtom oavsett slutgiltig diagnos. Om besvären konstateras vara utlösta av narkotika, alkohol, läkemedel, somatiska eller neurologiska primära tillstånd bör brukaren överföras till respektive specialiserad vårdenhet; missbruksvård, somatisk eller neurologisk specialistvård. Om psykossjukdomen bedöms vara primär bör brukaren utredas noggrant med rekommenderade skattningsskalor och diagnostiska instrument för att fastställa den specifika diagnosen. Brukaren bör därefter vara knuten till ACT-teamet för individanpassad behandling och uppföljning under överskådlig tid eller tills dess brukarens rehabiliteringsmål är uppnådda och behovet av denna form av subspecialiserad psykiatri inte längre finns. Kunskapsblad 5

6 Varför skall man använda det? Forskning ger stöd för att ett särskilt familjeinriktat tidigt omhändertagande kan förhindra en utveckling mot försämrad social funktion och utanförskap. Vidare ger forskningen stöd för att ett tidigt omhändertagande; att psykossjukdomen upptäcks och behandlas tidigast möjligt, innebär en bättre funktionell prognos och möjligheter till rehabilitering och integrering i samhället. Enligt en amerikansk granskning 2010 är ACT-modellen överlägsen sedvanlig vård då den reducerar återinsjuknande, minskar tid på sjukhus, ökar följsamhet till behandling och ökar brukarens nöjdhet med vård. Fakta: Huvudområde: Tidiga åtgärder för nyinsjuknade personer Insats/åtgärd: ACT-modellen för nyinsjuknade personer med psykossjukdom Prioritet 1-10: 3 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Lena Flyckt, februari 2013 Granskad av: Lars Hansson, mars Kunskapsblad

7 Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst före utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Den som skrivs ut från heldygnsvården efter en akut psykos är i en känslig fas av sjukdomen. Ofta finns risk för återfall och behov av fortsatt stöd i öppenvård och/eller av socialtjänst. Att aktivt delta i planeringen av sin egen vård och sitt eget stöd förespråkas inom all vård och omsorg. Vad innebär åtgärden? Ett möte mellan patient, slutenvård, öppenvård och socialtjänst där den fortsatta vården planeras. Närstående och andra som patienten vill ha med bör också bjudas in. Insatsen kan anpassas till rådande lokala förhållanden så att personen får kontakt med öppenvård och socialtjänst på annat sätt än personligt möte. En (samordnad) vårdplan upprättas vid mötet. Mötet genomförs och dokumenteras enligt gällande lokala rutiner. Till vem riktas åtgärden? Till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som ska skrivas ut från heldygnsvård och som har behov av uppföljande kontakter inom öppenvård och/eller socialtjänst och som givit sitt samtycke. Vid tvångsvård gäller särskild rutin för permission vid LPT/LRV eller ÖPT. Varför används denna åtgärd? Det ökar sannolikheten, att patienten fortsätter kontakten med öppenvårdspersonal och att patienten följer ordinerad läkemedelsbehandling samt vid behov tar emot stöd- och omsorgsinsatser från socialtjänsten, om patienten varit delaktig i sin egen planering. Fakta: Huvudområde: Åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg Insats/åtgärd: Personlig kontakt med personal från öppenvård och socialtjänst före utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Prioritet 1-10: 3 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Helena Rodin och Ulf Rogberg, mars 2013 Granskad av: Nisse Berglund och Lennart Lundin, april 2013 Kunskapsblad 7

8 Kognitiva hjälpmedel Ett hjälpmedel kan underlätta tillvaron för individen på flera sätt. Det kan kompensera nedsatt eller förlorad funktion, men också hjälpa till att behålla den funktion och förmåga som finns. Ett hjälpmedel kan på så vis hjälpa individen att klara det dagliga livet och innebära en ökad självständighet och ge bättre möjligheter till delaktighet och engagemang i samhället. Vad är ett kognitivt hjälpmedel och hur fungerar det? Kognitiva hjälpmedel är ett samlingsnamn för en rad olika produkter, lösningar och tjänster som kan underlätta vardagen för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Allt ifrån enkla symboler, schema och planeringskalendrar till avancerade tekniska hjälpmedel. För att komma ihåg att ta medicin och kunna passa tider finns det till exempel medicindosett med alarm, väckarklockor med både extra hög signal och vibration under kudden. Andra tekniska hjälpmedel av mer avancerad karaktär är en vanlig mobiltelefon, något som de flesta av oss använder dagligen. Den har många funktioner som kan vara till hjälp för minnet, i stort sett alla har en kalender där man kan lägga till möten, aktiviteter med datum och tider som man behöver komma ihåg och därefter bli påmind via alarm. En smartphone innehåller många funktioner som kan vara ett stöd för minnet. Det går till exempel att spela in röstanteckningar och lägga in händelser i kalendern för att bli påmind. GPS-funktionen kan vara till hjälp om individen har svårigheter att hitta. Det finns också ett stort utbud av appar (applikationer eller program) som kan vara ett stöd. Mängden funktioner och inställningar kan dock göra smartphonen för komplicerad för den med kognitiva svårigheter. Därför finns det förskrivningsbara applikationspaket för smartphone och surfplatta, som går att anpassa till personens behov och funktionsförmåga. De kan till exempel innehålla tydliga bilder och talsyntes. En applikation ger möjligheten att skapa individuella frågeformulär med respons. För personer med psykossjukdom skulle detta till exempel kunna innebära frågor om tidiga tecken på psykos. Beroende på svaren får personen en bekräftelse på att han eller hon mår bra eller en uppmaning att kontakta sin läkare. 8 Kunskapsblad

9 När kan det vara bra med ett hjälpmedel och vem kan få ett hjälpmedel förskrivet? Kognition kan kortfattat beskrivas som vår förmåga att förstå vår omgivning, hjälper oss att kommunicera på olika sätt och att sortera information så att vi kan komma ihåg det som vi tycker är viktigt. Den kognitiva förmågan gör att vi kan förstå och orientera oss i tillvaron, till exempel genom att beräkna tid, planera, organisera och strukturera vår vardag. Vid psykossjukdom påverkas hjärnan på olika sätt och det är mycket vanligt att den kognitiva förmågan påverkas. Personer med kognitiva svårigheter kan till exempel behöva hjälp med att: hålla reda på tiden hitta från en plats till en annan få påminnelser planera sin dag skapa struktur i hemmet, på arbetsplatsen eller i skolan kommunicera. Ett hjälpmedel kan vara till god nytta för personer som har problem med någon eller några av dessa saker. Hur får jag ett hjälpmedel? Vanligtvis är det arbetsterapeuter som förskriver hjälpmedel. Du kan alltid fråga på närmaste hjälpmedelscentral vart du kan vända dig. Det kan vara till din primärvård eller din psykiatriska mottagning. Får du ett hjälpmedel förskrivet ses det som ett långsiktigt lån som du lämnar tillbaka om du inte längre behöver det. Läs mer: Hjälpmedelsinstitutet om kognition och på kognitionsportalen: Fakta: Huvudområde: Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg Insats/åtgärd: Tekniska hjälpmedel för personer med kognitiv funktionsnedsättning Prioritet 1-10: 6 Författare: Zophia Mellgren, augusti 2013 Granskad av: Birgitta Magnusson Kunskapsblad 9

10 Delat beslutsfattande enligt modellen Shared decision making (SDM) En metod för bemötande, vård- och stödplanering Delat beslutsfattande är en interaktiv samarbetsprocess mellan individer och deras vårdgivare om beslut som rör individens behandling, behov av sociala och psykologiska insatser och ytterst hans/hennes personliga återhämtning. Vårdgivaren bidrar med sakkunskap om sjukdomar och behandlingsalternativ samt kunskap om risker och fördelar förknippade med olika alternativ. Individen bidrar med sin erfarenhet av sjukdomen och sina preferenser. Vad är SDM? Delat beslutsfattande betyder att vårdgivaren tillsammans med patienten gemensamt beslutar om vårdens och behandlingens utformning. De skall då ha tillgång till samma information, beslutet skall vara gemensamt och kan inte ändras ensidigt av den ena eller den andra parten. Metoden syftar till att hjälpa personen att spela en aktiv roll i beslut som rör deras hälsa samt vård och stöd, förmedla information om alternativ, tydliggöra personens egna preferenser och fatta gemensamma beslut om behandling. Hur fungerar det? Modellen beskriver hur man genomför beslutsprocessen som behandlare och patient tillsammans går igenom för att fatta ett välgrundat beslut. Alla delaktiga personer ska samtycka till beslutet. Stegen är följande: Uppmärksamma att ett beslut behöver tas. Beskriva och tydliggöra de deltagande personernas roller och ansvar. Presentera behandlingsalternativ. Informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen. Undersöka patientens förståelse, värderingar och förväntningar. Identifiera de deltagande personernas preferenser. Diskussion. Fatta ett beslut som alla personer samtycker till. Planera uppföljning. Vem kan använda det? För att arbeta med delat beslutsfattande krävs ingen specifik grund- eller yrkesutbildning. Delat beslutsfattande ska genomsyra all planering av insatser inom vård och omsorg. Detta innebär att metoden skall tillämpas av olika yrkeskategorier inom vård och stöd såsom, läkare, Case Manager, biståndshandläggare, boendestödjare och arbetsterapeuter. Det har visat sig i forskning att personal inom vård och stöd själva ofta bär på förutfattade meningar om psykiskt sjuka som kan leda till maktutövning eller risk att passivera patienten genom överbeskydd. 10 Kunskapsblad

11 Delat beslutsfattande enligt denna modell förutsätter att personalen ser klienten eller patienten som jämbördig och hanterar egna fördomar gentemot psykiskt sjuka. Detta innebär också att inte förvänta sig att en patient skall agera på ett visst sätt eller att negligera önskemål som Case Manager anser vara orimliga. Ett öppet klimat och en allians mellan patient och Case Manager är alltid väldigt viktigt. När använder man det? Metoden kan användas i alla situationer där beslut skall tas om patientens vård, stöd och behandlingsinsatser. Särskilt lämpligt är det att använda SDM när en vårdplan skall upprättas. Vårdplanen bör vara gemensam för psykiatrin och socialtjänsten och dess syfte bör vara att patienten skall uppnå sina livsmål och, så långt möjligt återintegreras i samhället. Oavsett om patientens livsmål är att gå tillbaka till arbetslivet eller att kunna gå och handla blir sedan strategin densamma; det övergripande målet kan brytas ner i delmål som skall uppnås inom en given tidsrymd, processen utvärderas och så går man vidare till nästa delmål. Hinder för processen identifieras och behandlaren kan föreslå insatser som minskar hindren, samt förklara insatsernas för- och nackdelar. Så fattas beslut om vilken insats som är bäst och processen går vidare. Det är viktigt att dokumentera mål, delmål, insatser och beslut så att processen fortskrider på ett strukturerat sätt. Även inom tvångsvården är det värdefullt för patientens känsla av autonomi och självbestämmande om metoden tillämpas. Varför skall man använda det? Det finns vetenskapligt stöd för att delat beslutsfattande ökar patientens delaktighet och ansvar för sin egen behandling. Patienterna känner sig mer nöjda med bemötandet, sin behandling och det ökar alliansen till behandlaren. Patienterna avbryter mer sällan sina stöd- och vårdkontakter och är mindre ambivalenta till beslut. Deras kunskap om sin sjukdom ökar och återfall i sjukdom minskar. Dessutom förbättrar SDM rutiner för arbetet inom psykiatrin. Fakta: Huvudområde: Åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg Insats/åtgärd: Delat beslutsfattande enligt modellen Shared decision making (SDM) Prioritet 1-10: 3 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Lena Flyckt, december 2012 Granskad av: Lennart Lundin, februari 2013 Kunskapsblad 11

12 Patient- och anhörigutbildning Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Patient- och anhörigutbildning syftar till att ge kunskap om sjukdomen, dess behandling och dess konsekvenser för livssituationen. Utbildningen kan leda till ökad följsamhet till behandling, samt därigenom en minskad risk för återfall. Vad är patient- och anhörigutbildning? Psykopedagogiska åtgärder, utbildning för patient och anhöriga, syftar till att ge ökad kunskap om schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och dess behandling, så att följsamhet till behandlingen ökar och risken för återfall därmed minskas. Insatsen omfattar, utöver kunskap om sjukdomen och behandling, även social färdighetsträning och återfallsprevention. Centralt i all form av psykopedagogisk intervention är att familj, anhöriga och närstående betraktas och behandlas som en resurs. Hur fungerar det? Utbildning kan ges: I grupp eller individuellt, för enbart patienten, för enbart anhöriga, för enskild familj eller för flera familjer. Gemensamt för personer med schizofreni och deras anhöriga. Utbildningen ges vanligen i psykiatrisk öppenvård, delar kan dock påbörjas i slutenvård. Den kan även med fördel genomföras i andra situationer och på platser som svarar mot patientens/anhörigas behov, till exempel i hemmet eller på ett gruppboende. Det finns manualbaserade program för patient- och anhörigutbildning eller program i vilken utbildningen ingår som en del. Som exempel för det sistnämnda kan nämnas ESL, Ett självständigt liv (manualbaserat program för social färdighetsträning) och Kompetenz, utbildning för personer med schizofreni och schizoaffektiva tillstånd. Båda dessa manualer erbjuder hög grad av flexibilitet som gör det möjligt att individualisera utbildningen efter patientens och/eller anhörigas behov. Innehållet i en patientutbildning kan således variera, men innehåller oftast avsnitten: 1. Vad är schizofreni? Historik, orsaker, stress och sårbarhet, symtom, kognitiva funktioner och sjukdomsförlopp. 2. Medicinsk behandling, neuroleptica, fördelar och nackdelar. 3. Andra behandlingsformer, psykologiska, psykosociala, hjälpmedel. 4. Återfallsprevention, tidiga tecken, krisplan. 5. Lagstiftning, HSL, SoL, LSS, LPT, ÖPT, sekretess, journal. 6. Övriga aktörer, primärvård, kommunpsykiatri, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, god man och förvaltarskap (Det är viktigt att anpassa informationen lokalt). 7. Brukarorganisationer. 12 Kunskapsblad

13 Vem kan ge patient- och anhörigutbildning? För att genomföra en patient- och/eller anhörigutbildning krävs ingen specifik grund- eller yrkesutbildning. Utbildning kan ges av all baspersonal med kunskap om och erfarenhet av arbete med personer med svår psykisk sjukdom. För ESL rekommenderas en introduktionskurs i materialet, men det är inget krav. Baspersonal kan vara skötare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog, läkare eller boendestödjare. När ger man utbildningen? Psykopedagogisk undervisning ska ges så snart det är möjligt till både patient och till anhöriga. Ofta är det en fördel att inleda undervisning redan vid eventuell kris eller inläggning för heldygnsvård. Motivationen till information och kunskap är då oftast hög. Lämpligast är då att ge undervisning till patienten och dess anhöriga enskilt, inte i grupp. Utbildning bör ges till alla personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och deras anhöriga som inte har kunskap om sjukdomen och hur den påverkar den enskildes livssituation och relationerna inom familjen. Varför ska man ge utbildning till patient och/eller anhöriga? Målet med utbildningen är kompetens och självständighet. Kunskap om sjukdomen och dess behandling har visat sig ge bättre följsamhet till medicinering, bättre hantering av kvarstående symtom och därmed minskad risk för återfall. Vid gemensam utbildning minskar dessutom risken för återfall med upp till sjutolv månader. En gemensam kunskapsgrund för patient och anhöriga har även visat sig öka familjens kapacitet att förutse och lösa problem, ha rimliga förväntningar och kunna sätta ändamålsenliga gränser. Läs mer: Här finns möjlighet att kostnadsfritt ladda ner utbildningsserien Kompetenz, som är ett patientutbildningsmaterial avsett för psykos-/schizofrenipatienter. På den här sidan, som drivs av legitimerade psykologen Per Borell, finns möjlighet att ladda ner manualer för den kognitiva arbetsmetoden Ett självständigt liv (ESL). ESL är ett manualbaserat program för social färdighetsträning som kan användas enskilt eller i grupp. Fakta: Huvudområde: Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen. Insats/åtgärd: Patient- och anhörigutbildning Prioritet 1-10: - Gemensam utbildning patient och anhöriga är prio 1 - Utbildning till enbart anhöriga är prio 3 - Utbildning enbart till patienten är prio 7 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Maria Linna, september 2013 Granskad av: Nisse Berglund, oktober 2013 Kunskapsblad 13

14 Illness Management and Recovery (IMR) IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig hantera svåra saker på ett nytt sätt, kan man minska sina besvär och öppna upp för nya möjligheter i livet. Vad är IMR IMR-programmet genomförs i grupp eller enskilt under cirka 40 träffar. Programmet innehåller fem olika delar: 1 Utbildning om sjukdomen och dess behandling 2 Strategier för att bättre kunna medverka i behandlingen 3 Planering för att förebygga återfall 4 Strategier för att hantera stress och kvarstående symtom 5 Social färdighetsträning Syftet är att minska risken för återfall i svåra symtom och att främja deltagarens personliga återhämtning. Hur fungerar det Programmet börjar med att deltagaren tydliggör sina egna värderingar och tar reda på vad återhämtning innebär personligen. Återhämtningsmål som känns meningsfulla för deltagaren sätts upp och bryts ner i mer hanterbara steg. Når deltagaren själv valt mål som är meningsfulla, tydliga och konkreta, blir det lättare att ta uti med det som krävs för att nå dem. Under träffarna och genom hemuppgifter arbetar deltagarna mot sina återhämtningsmål. IMR-programmet bygger på ett strukturerat arbetssätt som visat sig effektivt för att nå resultat. Vid varje träff får deltagarna ett undervisningsmaterial med information, frågeställningar, övningar, och strategier som kan hjälpa dem att nå sina mål. Gruppledaren har stöd av en behandlarmanual där träffarna beskrivs steg för steg. I manualen finns också undervisningsstrategier och förslag på hemuppgifter. Programmet anpassas till varje deltagares unika behov och förutsättningar. Gruppledaren ska även ha tillgång till handledning mellan träffarna. Vem kan använda det Gruppledaren bör ha erfarenhet av att arbeta tillsammans med personer med svår psykisk sjukdom. En kortare introducerande utbildning rekommenderas men tonvikten bör ligga på kontinuerligt stöd och handledning under genomförandet. Gruppledaren kan vara: mentalskötare sjuksköterska arbetsterapeut sjukgymnast kurator psykolog läkare 14 Kunskapsblad

15 När använder man det IMR-programmet finns i olika versioner för deltagare som drabbats av: schizofreni schizoaffektiv sjukdom bipolär sjukdom depression. Dessutom finns en version av programmet som är generell och inte inriktad mot någon specifik diagnos. Varför ska man använda det IMR-programmet bygger på olika delar som var för sig visat sig effektiva i studier. Studier på IMR-programmet visar också att deltagarna blir bättre på att hantera sin sjukdom, får större möjligheter att nå sina återhämtningsmål, får färre symtom, läggs in på sjukhus mer sällan och får bättre vardagsfunktion och livskvalitet. Fakta: Huvudområde: Psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen Insats/åtgärd: IMR Prioritet 1-10: 4 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Rickard Färdig, februari 2014 Granskad av: Lars Hansson, februari 2014 Kunskapsblad 15

16 Familjeinterventioner - för att minska stress och förebygga återfall Familjeinterventioner för personer med schizofreni eller schizofrenilikanande tillstånd syftar till att minska stressen inom familjen och förebygga återfall. Insatsen innehåller både kunskapsorienterade och beteendeorienterade delar. Till exempel information, stöd och träning i att minska stress, problemlösning och träning i kommunikation. Målet är även att uppnå ett bra samarbete med familj och närstående, där även ett delat beslutsfattande ingår. Vad innehåller effektiva familjeinterventioner? Det finns inte någon specifik metod som rekommenderas i riktlinjerna, men familjeinterventioner är ett väl utforskat område och forskningen visar på att följande delar ska finnas med för att insatsen ska vara effektiv: Skapa en positiv allians med anhöriga/närstående. Minska eventuella negativa aspekter i familjeklimatet (fientlighet, kritik, överengagemang). Psykopedagogisk utbildning - öka kunskaper om sjukdom, behandling, återfall, familjens roll. Öka kapacitet för problemlösning och krishantering. Skapa rimliga förväntningar på den sjuke. Skapa ett system med ändamålsenliga gränser i familjen. Som framstår av punkterna ovan finns det flera andra insatser i de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofrenilikande tillstånd, som tangerar det arbete som görs inom ramen för familjeinterventioner. Ett exempel på hur det kan fungera i praktiken Till att börja med behöver man göra en kartläggning av personens nätverk, för att identifiera vilka som personer som ska omfattas av insatsen. Kartläggning av personens sociala funktion och livskvalitet är också viktiga delar. Därefter genomför man individuella intervjuer med alla parter där alla får ge sin bild av situationen och vilka problemområden, samt behov som de själva upplever finns. En mycket viktig del av kartläggningen är att göra en bedömning av de närståendes känslomässiga attityder och känsloklimat gentemot personen: Negativ kritik - uttryck av ogillande eller motvilja/avsky riktat mot patientens beteende. När han gör så stör det mig. Positiv kritik - motsatsen till negativ kritik, ett gillande av patientens beteende. Trots att han gör så här. Fientlighet - riktas mot patientens person och är mer generell. Han är inte psykotisk, han är bara slö. Känslomässigt överengagemang - visar sig i kontroll, överbeskydd, överdrifter eller dramatiseringar. Jag gör allt i världen för min dotter. Jag gör det åt henne istället för tillsammans med henne. Värme - förståelse, sympati och ett genuint intresse för patienten. Denna del av kartläggningen är avgörande för att bestämma vilken nivå insatserna i familjeinterventionen ska ligga på. Parallellt med utredningen bygger man upp en arbetsallians. Viktigt att komma ihåg är att vara en god lyssnare och visa ett genuint intresse och engagemang och framförallt ge inte upp! 16 Kunskapsblad

17 Efter kartläggning av situationen är det dags att sätta upp mål och göra en plan för de insatser som är aktuella. Det är även viktigt att ha med en tidsplan och hur insatsen ska avslutas. Grunden för en lyckad intervention är delat beslutsfattande kring målsättning och planering. Sedan är det dags att börja jobba mot målen. Vem ska ge insatserna? Familjenterventionen ges av det psykiatriska öppenvårdsteamet i samarbete med Socialtjänstens boendestödsteam. Det psykiatriska teamet ska vara tvärprofessionellt där till exempel sjuksköterska, Case Manager, kurator, psykolog, skötare, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast ingår. När ska man erbjuda familjeinterventioner? För personer som har kontakt med anhöriga och närstående är det alltid viktigt att erbjuda familjeinterventioner, vilket man också bör betona, vid behov upprepade gånger. Insatsen är en viktig del i arbetet med nyinsjuknade. Vilken typ av insatser som ska ingå varierar utifrån behov och det får man ta reda på genom en noggrann kartläggning och behovsanalys. I det stora skulle man kunna säga att insatserna innehåller två nivåer: Alla ska erbjudas insatser som innehåller kris- och stresshantering, tidiga varningstecken, undervisning om funktionsnedsättning, mål- och problemformulering. De familjer/närstående där kartläggningen visat på negativa känslomässiga attityder gentemot personen som är sjuk (till exempel fientlighet, kritik, överbeskydd) behöver ofta få mer omfattande insatser, under en längre tid. Det handlar ofta om de behöver träna på kommunikation och problemlösning. Varför ska man arbeta med familj och närstående? Att arbeta med anhöriga och närstående i kombination med annan behandling har i forskningen visat att återfall i psykossjukdom och återinläggningar på sjukhus minskar och att följsamhet till medicinering ökar. Det innebär att arbetet med anhöriga och närstående skapar goda förutsättningar för återhämtning och ett bättre liv för den som är drabbad. Familjeinterventioner bidrar därmed till en bättre social funktion och en bra livskvalitet för personen, men bidrar även till att de närstående får stöd och kraft att hjälpa. Fakta: Huvudområde: Familjeinterventioner för att minska stressen i familjen och förebygga återfall Insats/åtgärd: Familjeinterventioner Prioritet 1-10: 1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Zophia Mellgren, november 2013 Granskad av: Nisse Berglund, november 2013 Kunskapsblad 17

18 Stöd i föräldraskap Föräldrar med en psykisk sjukdom har samma behov och upplever samma utmaningar i sitt föräldraskap som övriga föräldrar men kan dessutom uppleva extra påfrestningar som hänger samman med sjukdomen. Personer med psykossjukdom eller annan allvarlig psykisk sjukdom kan få en nedsatt omsorgsförmåga vilket kan leda till att barnens utveckling och hälsa påverkas negativt. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett ansvar att: Uppmärksamma och stödja föräldrar med minderåriga barn, individanpassa stödåtgärder för att stärka föräldern i dennes roll som förälder och tillgodose barnets behov av en trygg miljö och omsorg. Vad är anpassat föräldrastöd? Anpassat föräldrastöd innebär att stärka föräldraskapet och stödja skyddande faktorer för barn till föräldrar med psykossjukdom. Stöd till föräldrar med en allvarlig psykisk sjukdom börjar i den egna behandlingen för att minska symtomen och höja funktionsnivån. En viktig komponent är till exempel interventioner som Integrerad Psykiatri (IP), Illness Management and Recovery (IMR) eller Ett Självständigt Liv (ESL). Stödet kan också vara ekonomiskt bistånd, boendestöd, kontaktperson, stödfamilj med mera. Det kan även vara insatser som hjälper föräldern att tala med sitt barn om sjukdomen och dess konsekvenser. Beardslees familjeintervention och Föra barnen på tal är exempel på fungerande metoder. Det kan också ingå att hänvisa till lämplig verksamhet inom hälso- och sjukvård, kommun eller frivilligorganisationer. Hur fungerar anpassat föräldrastöd? Att stärka föräldraskapet genom interventioner kan ske i öppenvård eller i heldygnsvård. Det kan även innebära gruppverksamheter med ett pedagogiskt innehåll där man delar erfarenheter och får kunskaper för att hantera olika svårigheter i förhållande till sitt föräldraskap. Man bör fokusera på att utveckla föräldraförmågan och även att stödja barnet genom att arbeta med skyddande faktorer såsom fungerande skola, vänskapsrelationer och intressen samt tillgodose barnets behov av en säker och trygg omgivande miljö. När ska man använda anpassat föräldrastöd? När en förälder har psykossjukdomar och själv har sådana svårigheter att denne inte har förmågan att fokusera på barnets behov av en säker och trygg miljö. Denna åtgärd kan ske med olika grad av intensitet samt vara tillfällig eller under längre perioder. Vem kan använda det? Personal inom hälso- och sjukvård och personal inom socialtjänst/kommun, vid behov i samverkan. Varför ska man använda anpassat föräldrastöd? Man vet att barn till föräldrar med psykisk sjukdom själva löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Anpassat föräldrastöd kan bidra till en förbättrad situation för barn till föräldrar som har psykossjukdom. Föräldraförmågan kan brista och föräldern kan behöva stöd i att bättre se barnets behov, att uppmärksamma riskfaktorer och att stödja skyddande faktorer. Föräldern kan också behöva stöd för att kunna prata med barnen om sin sjukdom. 18 Kunskapsblad

19 Barn behöver få information om förälderns sjukdom och stöd i sin situation. Barn kan känna skuld och skam och det är därför viktigt att prata med dem om att det aldrig är barnets fel att en förälder är psykiskt sjuk. Sjukvården har enligt Hälso- och sjukvårdslagen HSL 2 g skyldighet att uppmärksamma barn till personer med en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning. Läs mer: Fakta: Huvudområde: Stöd i föräldraskap för personer med schizofreni Insats/åtgärd: Specifikt anpassat föräldrastöd Prioritet 1-10: 3 Författare: Eva Andersson, Barbro Henriksson, Bimbi Dahne Widerberg och Agneta Leemann, 2013 Granskad av: Nisse Berglund, juli 2013 Kunskapsblad 19

20 Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid psykos är en psykologisk behandlingsmetod som ges i tillägg till farmakabehandling och kan ges i såväl akuta som mer långvariga tillstånd av schizofreni. Metoden består av terapisamtal och ges framför allt mot positiva symtom som vanföreställningar och hallucinationer, symtom som inte reduceras av annan behandling. Vad är KBT? Det finns ett stort behov av väl definierade psykologiska tilläggsbehandlingar för patienter med psykos och schizofreni. Individuell KBT är en väl etablerad psykologisk behandlingsmetod för andra psykiatriska tillstånd och verkar också ha god effekt för patienter med schizofreni. Genom att använda KBT uppmuntras patienterna till att aktivt ta del i sin behandling genom att de får möjlighet att testa giltigheten av uppfattningar, övertygelser och tankar som är relaterade till sjukdomen. Genom KBT- terapin utförs gradvis en kognitiv omstrukturering som kan ha positiva effekter på patientens sjukdomsbild och därmed bidra till minskade symtom. Syftet med KBT är att omvärdera uppfattningar, tankar och resonemang som är kopplade till symtom och att gradvis ändra dem i syfte att förbättra patientens hela sjukdomsbild och minska symtomen. Patienterna uppmanas att aktivt ifrågasätta sina upplevelser. KBT kännetecknas av ett uttryckligt fokus på kognitiv omstrukturering i syfte att reducera symtomen. Antalet sessioner bestäms på förhand och är oftast begränsat. Åtgärden kan innehålla komponenter som att lära sig se samband mellan tankar, känslor och handlingar, få stöd för alternativa sätt att hantera symtom och övning i problemlösande färdigheter. Hur fungerar det? Åtgärden syftar till att sammanlänka känslor och tankar för att minska obehag framför allt i förhållande till positiva symtom och ges i tillägg till standardbehandling. Följande komponenter kan ingå: Att se samband mellan tankar, känslor och handlingar med avseende på huvudsymtomet, (det vill säga det symtom man tillsammans valt att behandla). Att korrigera feltolkningar, irrationella uppfattningar och sätt att resonera med avseende på huvudsymtomet. Att ha uppsikt över egna tankar, känslor och handlingar gentemot huvudsymtomet samt att erbjuda alternativa sätt att hantera symtomet. Behandlingen kan också syfta till att öka problemlösande färdigheter. Till en början etablerar behandlaren en bra arbetsallians med patienten för att sedan gemensamt kunna reflektera och diskutera kring upplevelser och tankar. Detta i syfte att främja kognitiv omstrukturering av vanföreställningar samt övertygelser och även i syfte att minska negativ självvärdering. KBT för psykos innehåller flera moment såsom: att dela information om röster eller andra hallucinationer att utforska modeller av psykos att undersöka föreställningar om hallucinationer att utveckla en övergripande modell för att hantera röster eller andra hallucinationer. 20 Kunskapsblad

21 Inom KBT för psykos förekommer även en många olika strategier och tekniker som kan användas. Exempel på dessa kan vara: problemformulering symtommonitorering strategier för att hantera röster att föra dagbok över rösters förekomst och att dokumentera innehållet i dessa röster att gemensamt formulera olika hypoteser kring symtom och att sedan testa hypotesernas riktighet att utveckla effektiva hanteringsstrategier att utveckla distraktionstekniker att jobba med rollspel att jobba med ångesthantering att förbättra patientens självkänsla att arbeta med patientens självuppfattning och hur han eller hon uppfattar andra människor att utforska automatiska tankar och antaganden att normalisera erfarenheter och minska stigmatisering återfallsförebyggande strategier. Vem kan använda KBT för psykos? Det generella kravet på specialistutbildning i KBT brukar innebära steg 1 under handledning eller steg 2 i kognitiv psykoterapi. När använder man det? Personer med schizofreni som har kvarstående positiva eller negativa symtom utgör en svårbehandlad grupp. Rekommendationerna om psykologisk behandling vid detta tillstånd har avgränsats till möjligheten att påverka kvarstående symtom. Kognitiv beteendeterapi ges i tillägg till sedvanlig farmakologisk behandling och kan ges i såväl akuta som mer långvariga tillstånd av schizofreni. Metoden ges framför allt mot positiva symtom, såsom vanföreställningar och hallucinationer. Varför ska man använda det? Vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med kvarstående positiva eller negativa psykossymtom har individuell kognitiv beteendeterapi, som tillägg till sedvanlig behandling, visat sig ha effekt på individuella huvudsymtom ( target symtoms ) och positiva symtom jämfört med enbart sedvanlig behandling. Fakta: Huvudområde: Psykologisk behandling mot kvarstående symtom Insats/åtgärd: Individuell kognitiv beteendeterapi Prioritet 1-10: 3 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Helena Fatouros Bergman, oktober 2013 Granskad av: Lennart Lundin, oktober 2013 Kunskapsblad 21

22 Musikterapi Personer med kvarstående positiva eller negativa psykossymptom, som inte kan tillgodogöra sig verbal terapi, kan erbjudas musikterapi av utbildad musikterapeut, individuellt eller i grupp. Vad är musikterapi? Musikterapi är en konstnärlig terapiform där musikupplevelse, musikaliskt skapande och samspel används i personlighetsutvecklande och hälsofrämjande syfte. En musikterapisession kan innehålla såväl musiklyssning och musicerande som samtal, och bedrivs både individuellt och i grupp. I Sverige finns tre musikterapeutiska inriktningar: Funktionsinriktad musikterapi (FMT), Guided Imagery and Music (GIM) och Psykodynamiskt grundad musikterapi. FMT och GIM är metoder varav den första endast bedrivs i individuell expressiv form (musicerande) och den sistnämna endast i individuell receptiv form (musiklyssning). Psykodynamiskt grundad musikterapi bedrivs både individuellt och i grupp, och använder sig av såväl expressiva metoder och tekniker som receptiva. Vid val av metod/modell bör hänsyn tas till patientens behov och preferenser, till exempel om terapin önskas bedrivas individuellt eller i grupp. Hur fungerar musikterapi? Musikterapi kan för patienten erbjuda en rad positiva upplevelser, samtidigt som plats ges för uttryck av dennes svåra och negativa erfarenheter. Genom att hjälpa personen att uttrycka sådant som kan vara svårt att beskriva med ord syftar musikterapi till att förbättra relationer och mående samt minska symtom. Målet med terapin är att ge patienten möjlighet att utveckla sina egna resurser och/eller återerövra funktioner så att hon eller han kan uppnå förbättrad livskvalitet. Musikterapi i grupp kan genom musikaliskt samspel och kommunikation främja känslor av gemenskap och ge plats åt nya eller alternativa och meningsfulla sätt att vara tillsammans med andra på. Och då tankar och känslor ibland kan vara svåra att uttrycka i ord, kan det gemensamma musicerandet ge rum för varierade icke-verbala uttryck inom gruppen. För att gå i musikterapi behövs ingen tidigare musikalisk träning; det räcker att patienten har ett intresse av att arbeta med musik. Vem kan bedriva musikterapi? För att bedriva musikterapi krävs musikterapeutisk utbildning vid högskola. Sådan utbildning ges idag endast av Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och där endast på avancerad nivå. Certifiering till musikterapeut utfärdas därefter av European Music Therapy Confederation. När använder man musikterapi? När personer med psykossjukdom har kvarstående negativa eller positiva symptom och har svårt att tillgodogöra sig verbal terapi. Åtgärden är inte lämplig vid akuta positiva symptom. 22 Kunskapsblad

23 Varför ska man använda musikterapi? Läkemedelsbehandling mot positiva symptom visar i de flesta fall god effekt, medan negativa symptom ofta är svårare att komma åt. I fall där kvarstående psykossymtom är svårbehandlade innebär detta många gånger ett avsevärt lidande för patienten. Patienter med psykossjukdom kan i vissa fall ha svårt att utrycka sig verbalt vilket kan försvåra möjligheten att tillgodogöra sig verbala terapiformer. Musikterapi som tillägg till sedvanlig behandling har visat positiv effekt både på symtom och funktionsnivå jämfört med enbart sedvanlig behandling i fall då patientens förmåga att utrycka sig verbalt är begränsad. Läs mer: Förbundet för musikterapis hemsida: The European Music Therapy Confederation (EMTC) Fakta: Huvudområde: Psykologisk behandling mot kvarstående symptom Insats/åtgärd: Musikterapi Prioritet 1-10: 4 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Kan Författare: Louise Kimby och Ann-Sofie Paulander, september 2013 Granskad av: Ann-Sofie Paulander, oktober 2013 Kunskapsblad 23

24 Integrerad Psykologisk Terapi - kognitiv träning (IPT-k) IPT-k är ett träningsprogram i grupp som är speciellt utformat för patienter med allvarliga kognitiva funktionsnedsättningar och skall ge möjlighet att kompensera dessa. Vad är ITP-k? IPT-k omfattar två huvuddelar, en kognitiv del samt en social del, vilka i sin tur är uppdelade i fem delprogram. Det kognitiva blocket består av delprogrammen kognitiv differentiering, social varseblivning och verbal kommunikation. Det sociala blocket, som tränar olika former av socialt beteende, inkluderar social förmåga och problemlösning. Programmet utvecklades på den psykiatriska kliniken vid sjukhuset Waldau i Bern och metoden har använts med framgång i bland annat Tyskland och Schweiz sedan Programmet utprövades för svenska förhållanden inom psykosvården vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping 1997 och används där sedan dess. Hur fungerar IPT-k? IPT-k bygger på teorin att beteende är hierarkiskt organiserat, att människan har beteendenivåer av olika svårhetsgrad och att man måste lära sig att hantera de mest basala färdigheterna innan man kan gå vidare och utveckla mer komplexa beteendenivåer. För vem är programmet lämpligt? Många personer med allvarliga psykiatriska sjukdomar har kognitiva funktionsnedsättningar som kan ge upphov till brister i uppmärksamhet, försämrat minne och påverkad exekutiv funktion. Detta medför i sin tur olika tillkortakommanden i vardagen med försämrad social förståelse, svårigheter att lära sig saker och att planera, startsvårigheter etc. Vem kan leda programmet? Den som uppfyller samtliga punkter nedan: Har någon form av teoretisk utbildning med anknytning till psykiatri. Har arbetslivserfarenhet inom kommun-, landstingspsykiatrin (eller inom till exempel behandlingshem som bedriver verksamhet för personer med olika former av funktionshandikapp). Har erfarenhet av samtal i grupp och vet hur man handskas med de situationer som kan uppkomma. Har utbildat sig i metoden samt har tillgång till manual och materiel. 24 Kunskapsblad

25 När används programmet? IPT-k används i behandlings-/rehabiliteringsarbetet integrerat som insats när bedömning givit att kognitiva funktioner är nedsatta och behandling/träning är möjlig. Varför används programmet? Att träna de kognitiva funktionerna bör vara en viktig del i rehabiliteringen tillsammans med traditionella behandlingsmetoder. Metoden är en bra grund för fortsatt färdighetsträning, till exempel med ESL, enligt klinisk erfarenhet. Läs mer Fakta: Huvudområde: Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar Insats/åtgärd: IPT-k Prioritet 1-10: 1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Ulf Rogberg, januari 2013 Granskad av: Lennart Lundin, februari 2013 Kunskapsblad 25

26 26 Kunskapsblad

27 Ett självständigt liv (ESL) ESL är ett manualbaserat program för social färdighetsträning som kan användas enskilt eller i grupp. Vad är ESL? ESL är framtaget med avseende på personer med schizofreni, vissa avsnitt kan dock användas bredare. Manualen består av 22 olika aktivitets - och färdighetsområden, till exempel stress och sårbarhet eller aktivitetsplanering. Materialet kan användas en enstaka gång eller i en längre behandlingsserie. Kärnpunkten i ESL är att egna och andras erfarenheter sammansmälts med ny kunskap med hjälp av övningar och hemuppgifter. Personen väljer de lösningar som passar bäst för henne/honom och integrerar dessa i sitt dagliga liv. En viktigt syfte med ESL-manualen är att ge personal inom landsting och kommun ett långsiktigt, flexibelt och forskningsanknutet innehåll till åtgärden Case Management. Materialets struktur underlättar för personer med kognitiva störningar att utnyttja sin intellektuella kapacitet och gör att personen kan nå resultat efter endast några dagars träning. I en grupp finns möjlighet att dela erfarenheter och att få samhörighet med andra som har liknande problem. Individuell behandling är mer flexibel vilket underlättar för personen och behandlaren att välja de delar av programmet som är mest relevanta. En erfaren behandlare kan individualisera programmet under arbetet och genom parallell individuell behandling hjälpa personen att använda sina nya kunskaper. Vem kan använda det? Personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med nedsatt funktion i olika roller eller i sociala färdigheter inom en rad områden, inklusive upprätthållandet av ändamålsenliga kontakter med vård, stöd och service. Varför skall man använda det? Omfattande kontrollerad forskning visar att Ett Självständigt Liv fungerar och att effekten håller bra. Förutom dess specifika effekter har ESL också visat sig stärka annan behandling. Metoden är därför ett bra komplement till andra insatser. Det gäller till exempel medicinering och individualterapi. Även åtgärder som syftar till social aktivering och ökad daglig funktion bör kombineras med ESL. Inget i materialet stör eller hindrar andra behandlingsinriktningar. Läs mer Fakta: Huvudområde: Åtgärd för att förbättra sociala färdigheter Insats/åtgärd: Ett Självständigt Liv Prioritet 1-10: 2 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör eller kan: Bör Författare: Helena Rodin, januari 2013 Granskad av: Per Borell, februari 2013 Kunskapsblad 27

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Sofia von Malortie Hälsan är inte jämlikt fördelad Den etiska plattformen för prioriteringar inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning 17-11- 20 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare VOSS Kurator Affektiv Mottagning 2 Agenda: Vad är VOSS? Bakgrund/utveckling av metoden Hur går det till? Hur jobbar vi med VOSS i länet?

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2 Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Samordnad Rehabillitering

Samordnad Rehabillitering Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012?

Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? Hur används nationella riktlinjer för psykosociala insatser med inriktning på schizofreni och schizofreniliknade tillstånd år 2012? En sammanställning av nulägesenkät 2012 från projektet Bättre Psykosvård

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Ett Samarbete mellan psykiatriska sjukvården och socialtjänsten för gemensamt arbete med psykiskt funktionshindrade VARFÖR SKALL VI SAMVERKA?

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan.

Läs mer

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter med BMI > 30 Ja Nej Andel som saknar

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Resultat från GAP-analys schizofreni

Resultat från GAP-analys schizofreni 2019-08-06 Folkhälsa och social utveckling Jonas Ericsson Resultat från GAP-analys schizofreni Enkät (hämtad från Region Skåne) besvarades av samtliga länets kommuner, psykiatrin och primärvården under

Läs mer

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Möta personer med psykossjukdom Nils Sjöström Verksamhetsutvecklare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhusets värdegrund PSYKIATRI PSYKOS I KORTHET - 2017 1

Läs mer

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det? Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö Programtrogen ACT i Sverige går det? och Sociala Resursförvaltningen Malmö stad, VO vuxenpsykiatri, Malmö och Integrerad Närsjukvård Malmö Driftsansvar Område

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?

Inbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv? Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010 stöd för styrning och ledning Preliminär version 1 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information Kommunikation vid familjeintervention Karlstad 28-29 april 2014 Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information (från SAOL) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En nulägesrapport om implementeringen av de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Producerad

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017

Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017 Kartläggning vårdens innehåll i Rättspsykiatrin 2017 - Temadag Rättspsykiatri 26 oktober 2017 Bakgrund I betänkandet från Bergwallkommissionen (SOU 2015:52) som beskrivs ett ökat behov av kunskapsstyrning

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet ACT-teamet i Malmö Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet Bakgrund Samordningsbehov Stor andel med psykossjukdomar bland hemlösa Personer med omfattande behov av behandling och stöd Arbetsgrupp:

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet Cecilia Axelsson cecilia.axelsson@oh.goteborg.se www.samverkanstorget.se Nuläge kring samverkan Lagstiftningen HSL och SOL Samverkan

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Några utdrag ur Socialstyrelsens remissversion av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/20735/2017-10-34.pdf Jag tycker

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består

Läs mer

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Kontinuitet och samarbete. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 7 Kontinuitet och samarbete nationellasjalvskadeprojektet.se Kontinuitet och samarbete För personer som har behov av insatser från olika huvudmän bör en kontaktperson utses

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Kvalitetsstjärnan frågeformulär Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Barnperspektivet inom Beroendevården

Barnperspektivet inom Beroendevården Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser

Läs mer

Utveckling av psykosvården i Halland

Utveckling av psykosvården i Halland 1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att

Läs mer

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården

Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren

Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående

Läs mer

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus

Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Ett nationellt perspektiv på samverkan vid utskrivning från sjukhus Borlänge 6 november 2018 Maj Rom och Greger Bengtsson Mikael Malm och Zophia Mellgren Antal invånare 80 år och äldre i Sverige 2018-11-06

Läs mer

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Habilitering och rehabilitering

Habilitering och rehabilitering Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON

Läs mer