PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS. Ett dokumenterat diagnostiskt redskap för praktiserande läkare HANDLEDNING
|
|
- Barbro Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS Ett dokumenterat diagnostiskt redskap för praktiserande läkare HANDLEDNING
2
3 PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS Ett dokumenterat diagnostiskt redskap för praktiserande läkare HANDLEDNING Prime-MD är utarbetad av Robert L. Spitzer, MD, Janet B.W. Williams, DSW, Kurt Kroenke, MD, Mark Linzer, MD, Frank Verloin degruy III, MD, Steven R. Hahn, MD och David Brody, MD., med ekonomiskt stöd från Pfizer Inc., New York. Ytterligare upplysningar kan fås via: Robert L. Spitzer and Williams Biometrics Research Department, New York State Psychiatric Institute 722 West 168th Street, Unit 74 New York, NY Pfizer AB Sollentuna, Tel , Den svenska utgåvan av denna handledning är framtagen i samarbete med Dr. Pär Svanborg, Psyk. klin., KS och Doc. Lisa Ekselius, Psyk. klin., UAS. Den svenska utgåvan av Prime-MD tillhandahålles av:
4 Innehåll Inledning 5 Hur skall Prime-MD användas? 7 Definitioner av diagnoser i Prime-MD och behandlingsförslag 11 Diagnostiska kriterier och behandlingsförslag 12 Referenser 18 4
5 INLEDNING BAKGRUND Psykisk sjukdom förekommer som primärt eller sekundärt tillstånd hos minst 20% av alla patienter i primärvården (1, 2). Flertalet patienter med psykisk sjukdom behandlas i primärvården och endast ett fåtal utreds och behandlas på sjukhus eller hos specialistläkare (3, 4). Fyra grupper av psykiatriska sjukdomar: depressioner, ångesttillstånd, somatiseringstillstånd och alkoholmissbruk utgör merparten av psykiatriska sjukdomar i primärvården (4, 5). Hälften av dessa sjukdomar förblir odiagnostiserade (6, 7), vilket resulterar i betydande besvär för patienterna och en stor resursförbrukning i sjukvårdssystemet (5, 8, 9). Prime-MD är ett diagnostiskt verktyg, som ger möjlighet att snabbt screena och skaffa underlag för klinisk diagnostik för de psykiska sjukdomar som oftast ses bland vuxna patienter i primärvården. Med hjälp av Prime-MD är det möjligt att ställa standardiserade frågor som har diagnostiskt värde inom de ovan nämnda psykiatriska sjukdomskategorierna. Inom varje kategori används ett strukturerat formulär som fokuserar på de centrala symtomen, samt ett beslutsträd som underlättar differentialdiagnostiska överväganden. Prime-MD bygger på diagnoskriterierna i American Psychiatric Association s diagnosmanual DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition (10), svensk översättning; MINI-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV (11). I Europa används officiellt WHOs kriterier som finns i ICD-9 och ICD-10. (International Classification of Diseases, 9th and 10th edition (12, 13), svensk översättning; ICD-10. Klassifikation av sjukdomar. Forskningskriterier del 1. Allmän psykiatri (14). ICD-10 och DSM-IV är relativt lika även om vissa smärre skillnader finns. Prime-MD innehåller även ICD-10 koderna i diagnossammanfattningen. MÅNGA ANVÄNDNINGSMÖJLIGHETER Prime-MD kan användas för screening vid nybesök eller av tidigare kända patienter, oberoende av kontaktorsak. Prime-MD kan också användas för screening av de patienter som man misstänker har en psykisk sjukdom, men vars natur är oklar. Vid ett screeningförfarande kan alla modulerna användas oavsett vad som framkommer i patientformuläret. Till patienter med misstänkt psykisk sjukdom används de moduler som förefaller relevanta utifrån svaren i patientformuläret. 5
6 MATERIAL Prime-MD består av två delar. Den första delen består av ett patientformulär (PF) som patienten själv fyller i före läkarbesöket. Detta formulär innehåller 28 frågor som alla ska besvaras med JA eller NEJ samt en fråga om patientens allmänna hälsotillstånd. Dessa 28 frågor behandlar de diagnostiska kategorierna affektiva tillstånd, ångesttillstånd, ätstörningar, somatoforma tillstånd, alkoholmissbruk/ beroende, tvångssyndrom samt social fobi. Den sista frågan i patientformuläret har inget diagnostiskt värde i sig men används för att ge en bild av hur patienten uppfattar sitt eget hälsotillstånd. Den andra delen av Prime-MD är läkarens utvärderingshandledning (LUH). Läkaren använder den för att samla in ytterligare information inom de områden som förefaller relevanta utifrån svaren i patientformuläret. Läkarens utvärderingshandledning kan användas när som helst under patientbesöket men används vanligen efter det att anledningen till att patienten söker har klarlagts. Diagnostik av patientens aktuella psykiska tillstånd sker efterhand som man går igenom utvärderingshandledningen. Den är indelad i 7 moduler som behandlar de diagnostiska kategorierna enligt ovan. När intervjun avslutats noteras arbetsdiagnoserna på sista sidan i utvärderingshandledningen (LUH), sammanfattningssidan. VALIDERING Validering av Prime-MD är gjord i två amerikanska studier (15, 22). I en multicenterstudie (15) i amerikansk primärvård ingick 1000 patienter vid 4 centra. Mer än en tredjedel av patienterna fick en psykiatrisk diagnos enligt Prime-MD och dessa patienter hade en betydligt större funktionsnedsättning på olika områden jämfört med patienter utan en Prime-MD diagnos. Detta gällde även när resultaten korrigerats för ålder, kön och en rad somatiska diagnoser m m. Specialistutvärdering av samma grupp av patienter visade att allmänläkare hanterade Prime-MD med god precision (hög sensitivitet och specificitet) inom de viktigaste diagnoskategorierna. 6
7 HUR SKALL PRIME-MD ANVÄNDAS? PATIENTFORMULÄRET (PF) Patienten fyller lämpligen i formuläret i lugn och ro i väntrummet. Man bör förklara för patienten att alla frågorna skall besvaras för att underlätta för läkaren att bättre förstå hans/hennes symtom. När patienten är klar med formuläret går man igenom det, för att utvärdera om det finns tillräckligt många JA-svar i någon av symtomgrupperna för att gå vidare med en eller flera av modulerna i läkarens utvärderingshandledning. Man bör stämma av med patienten att denne förstått frågorna i patientformuläret. Om patienten besvarar frågorna med NEJ i formuläret men det trots detta finns en klinisk misstanke om en psykisk störning bör man självfallet gå vidare med de moduler i läkarens utvärderingshandledning som kan vara relevanta. LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) Den första sidan av LUH består av en kort instruktion samt ett förslag till hur samtalet med patienten kan inledas. Generella principer: 1. Instruktioner till läkaren (intervjuaren) är tryckt med fet stil i blå färg. Diagnoserna har röd bakgrund. Frågor eller uttalanden från intervjuaren är tryckta med denna stil i svart. 2. Gå till de moduler i läkarens utvärderingshandledning som indikeras av JAsvaren i PF. Om intervjuaren misstänker att patienten kan ha en diagnos som finns i en modul som inte är indikerad av PF (t ex patienten verkar deprimerad trots att han inte svarat JA på de aktuella frågorna) bör intervjuaren ändå använda den modulen. 3. Inom varje modul ska frågorna ställas i nummerordning såvida inte en instruktion om att gå till en annan fråga finns eller UT har markerats från modulen. Kom ihåg: Gå alltid vidare till nästa fråga om det inte finns en instruktion om något annat. 4. UT betyder alltid att man ska lämna modulen. Därefter kan man gå antingen till nästa modul som behöver utvärderas eller så kan man gå till den sista sidan i LUH (sammanfattningssidan). 5. Intervjuaren kan komplettera frågorna med ytterligare klargörande frågor. Intervjuaren bör också diskutera resultatet av LUH med patienten. 7
8 Depressionsmodul Denna modul börjar med frågor som berör de nio karakteristiska symtomen vid diagnosen egentlig depression. Om fem eller fler av frågorna besvaras med JA ställs diagnosen egentlig depression (eng. Major Depression). Om färre än fem depressiva symtom föreligger, och något av dessa är sänkt stämningsläge eller bristande intresse eller lust, ska man överväga om partiell remission av egentlig depression föreligger. Därefter tar man ställning till dystymi och slutligen, om inget depressivt tillstånd diagnostiserats, till lätt depression (eng. Minor Depression). Om patientens svar på fråga 16 i läkarens utvärderingshandledning (litium och bipolär sjukdom) tyder på att patienten har en bipolär sjukdom i anamnesen, ska bipolär sjukdom läggas till en eventuell depressionsdiagnos. Även om bipolär sjukdom är mindre vanlig är den viktig att känna igen, eftersom den kräver annan behandling än andra depressiva tillstånd. Vid den sista frågan i depressionsmodulen ska läkaren ta ställning till huruvida en somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog orsakar de depressiva symtomen. Exempel på möjliga etiologiska faktorer är hypotyreoidism, vissa sjukdomar i centrala nervsystemet som t ex Parkinsons sjukdom, viss antihypertensiv medicinering eller hallucinogener. Om svaret på frågan är JA, eller inte säker skall diagnosen depression orsakad av somatisk sjukdom, ordinerad medicin, eller missbruksdrog läggas till. Ångestmodul Denna modul utvärderar först panikångestsyndrom och sedan generaliserat ångestsyndrom. Den inledande instruktionen för panikångestsyndrom instruerar intervjuaren att hoppa över denna sektion om svaret på fråga 21 i patientformuläret, panikattacker, är NEJ. Oavsett om panikångestsyndrom föreligger eller inte, ska intervjuaren sedan överväga möjligheten av att patienten har ett generaliserat ångestsyndrom. Om det föreligger framträdande ångestsymtom, men de inte är tillräckligt många för att uppfylla kriterierna för diagnoserna panikångestsyndrom eller generaliserat ångestsyndrom skall diagnosen ångest UNS ställas. Slutligen, om någon ångestdiagnos ställts skall intervjuaren även överväga diagnosen ångest beroende på somatisk sjukdom, medicinering eller missbruksdrog (fråga 45, läkarens utvärderingshandledning). Exempel på möjliga etiologiska faktorer är hypertyreoidism, feokromocytom, extremt koffeinintag, användning av stimulantia som t ex amfetamin eller kokain. Om svaret är JA eller inte säker skall denna diagnos läggas till. 8
9 Alkoholmodul Fem frågor ställs kring olika tecken på alkoholmissbruk. Denna sektion innehåller tre frågor från screeninginstrumentet för alkoholberoende, CAGE (16). Ett JA-svar på någon av dessa frågor är tillräckligt för att ställa diagnosen troligt alkoholmissbruk/beroende. En låg tröskel används för denna diagnos eftersom förnekande är vanligt hos patienter med allvarliga alkoholproblem. Samtidigt är diagnosen endast trolig i avvaktan på ytterligare information, antingen från patienten eller från andra källor, som bekräftar eller förkastar diagnosen. Eftersom det främsta syftet med denna modul är att uppmärksamma läkaren på ett eventuellt alkoholproblem görs ingen åtskillnad mellan alkoholmissbruk och alkoholberoende. Ätandemodul Denna modul identifierar två typer av bulimia nervosa med eller utan självrensning. Bulimia nervosa med självrensning är ett tillstånd där patienten eliminerar överflödiga kalorier genom att göra sig av med födan innan den tas upp, antingen genom att inta laxermedel i överdos eller genom att kräkas upp maten. Bulimia nervosa utan självrensning är ett tillstånd där patienten avhåller sig från föda under onormalt lång tid eller utför fysisk aktivitet med den enda målsättningen att förbränna kalorier. Somatoform modul Om patienten har svarat JA på tre eller fler frågor kring somatiska symtom i patientformuläret (fråga 1 15) ska läkaren ta ställning till om dessa är uttryck för ett somatoformt syndrom eller ej. Vid somatoforma syndrom saknar symtomen påvisbar organisk orsak, eller så kan inte symtomens svårighetsgrad eller patientens funktionsnedsättning tillfredsställande förklaras av en faktisk organisk orsaksfaktor. Om egentlig depression eller panikångest också är diagnostiserade räknas inte de symtom som ingår i kriterierna för dessa diagnoser som somatoforma (t ex palpitationer och andnöd vid paniksyndrom eller trötthet och insomnia vid depression). Om patienten har haft dessa eller andra ospecifika fysiska symtom under flera år ställs diagnosen troligt somatiseringssyndrom. 9
10 Tvångsmodul Sju frågor ställs kring olika tecken på tvång. Så snart patienten svarat JA på en av frågorna (46 52) kan du gå vidare till frågorna 53 och 54. Om därefter någon av frågorna 53 eller 54 besvaras med JA så ställs diagnosen tvångssyndrom. Vid den sista frågan i tvångsmodulen ska läkaren ta ställning till huruvida en somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog orsakar tvångssyndromet. Om svaret på frågan är JA eller inte säker skall diagnosen tvångssyndrom orsakad av somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog läggas till. Social fobimodul Denna modul börjar med fem frågor som berör social fobi. Om minst en av frågorna besvaras med JA, ställs frågorna 62 och 63. Om båda dessa frågor besvaras med JA, ställs diagnosen social fobi. Slutligen skall intervjuaren, om diagnosen social fobi ställs, ta ställning till huruvida en somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog orsakar symtomen på social fobi. Om svaret är JA eller inte säker skall diagnosen social fobi orsakad av somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog läggas till. 10
11 DEFINITIONER AV DIAGNOSER I PRIME-MD OCH BEHANDLINGSFÖRSLAG Diagnoserna i Prime-MD är baserade på de diagnostiska kriterierna i American Psychiatric Association s Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 4th edition (DSM-IV) (10). Dessa diagnostiska kriterier har modifierats för att optimera deras användbarhet i primärvården. Vissa diagnoser som ligger under tröskeln för att uppfylla de egentliga DSM-IV diagnoserna är ändå inkluderade för att de kan vara relevanta för läkarens behandling av patienten. Behandling med psykofarmaka såsom antidepressiva läkemedel bör alltid innehålla en diskussion med patienten avseende medicineringen och dess bieffekter samt vikten av regelmässig uppföljning av behandlingen. 11
12 DIAGNOSTISKA KRITERIER OCH BEHANDLINGSFÖRSLAG DEPRESSION Diagnostiska kriterier Egentlig depression: Under de senaste två veckorna har patienten nästan varje dag haft sänkt stämningsläge eller bristande intresse eller glädje som ett av minst 5 diagnostiska symtom. Partiell remission av egentlig depression: Under den senaste månaden har patienten haft färre än de 5 diagnostiska symtomen som krävs för en diagnos av egentlig depression men tidigare har han haft en episod med troligtvis minst 5 av dessa. De nuvarande symtomen representerar en partiell remission av en förutvarande egentlig depressionsepisod från vilken patienten nu delvis är återställd. Behandlingsförslag Alla patienter med MADRS score 20* bör erbjudas antidepressiv behandling. Ibland kan också psykoterapi vara indicerat. Patienter med hög suicidrisk, uttalad funktionsnedsättning eller psykotiska inslag ska remitteras till psykiatriker. Se vidare Farmakoterapi vid depression, Information från Läkemedelsverket 1995:5 (17). Ställningstagande till underhållsbehandling eller profylax med antidepressiv medicinering. Dystymi: Under minst 2 år har patienten varit deprimerad under större delen av tiden vilket har påverkat patientens arbete eller sociala funktionsförmåga. Patienter med dystymi och egentlig depression har s k dubbel depression. Dessa patienter har generellt större funktionshinder och en sämre prognos än patienter med enbart egentlig depression. Resultat från kontrollerade studier på patienter med dystymi har visat att behandling med antidepressiva läkemedel ofta är effektivt (18). *MADRS (Montgomery Asberg Depression Rating Scale) (21) inkluderar de tio vanligaste symtomen vid egentlig depression. Varje symtomvariabel graderas från noll (avsaknad av symtomet) till 6 (maximalt uttalat symtom). I en annan version av skalan används graderingen 0 3. MADRS finns sedan några år också i en självskattningsversion (22). De symtomvariablar som ingår i MADRS är: 12 Sänkt grundstämning (hämning) Nedstämdhet Ångestkänslor Minskad sömn Minskad aptit Koncentrationssvårigheter Initiativlöshet Minskat känslomässigt engagemang Depressivt tankeinnehåll (pessimism) Livsleda och självmordstankar
13 Diagnostiska kriterier Lätt depression: Under en 2 veckorsperiod har patienten haft sänkt stämningsläge eller saknat intresse eller lust samt haft minst två av symtomen för egentlig depression. Diagnosen lätt depression övervägs endast om ingen av ovanstående depressionsdiagnoser ställts. Denna kategori finns i DSM-IV som ett exempel på depressivt tillstånd UNS. Bipolär sjukdom: Om någon av de tidigare depressiva diagnoserna ställts och en läkare någon gång tidigare ställt diagnosen manodepressiv sjukdom eller förskrivit litium, läggs diagnosen bipolär sjukdom till depressionsdiagnosen. Depression beroende på somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog: Om de aktuella depressiva symtomen kan bero på de biologiska effekterna av en somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog (inte bara en psykologisk reaktion på smärta eller invaliditet pga sjukdom), registreras denna kategori tillsammans med de andra diagnoserna i depressionsmodulen. Behandlingsförslag Om diagnosen ställts tidigt i förloppet kan samtalsterapi och uppföljning vara tillräckligt. Om symtomen fortsätter och framförallt är kopplade till en betydande funktionsnedsättning behandlas lätt depression som egentlig depression. Dokumentationen om behandling av lätt depression är sparsam i kontrollerade studier men behandling kan i vissa fall övervägas. Patienter med bipolär sjukdom bör hänvisas till eller behandlas i samarbete med specialist. Dessa patienter bör alltid erbjudas behandling med stämningslägesstabiliserande medel, i första hand litium (17). Behandling av den bakomliggande orsaken. Påvisas ett depressivt syndrom bör detta behandlas med sedvanliga antidepressiva åtgärder, inkluderande farmakoterapi och psykosociala åtgärder. Med hänsyn till att somatiskt sjuka patienter ofta är äldre och känsliga för biverkningar är SSRI-preparaten vanliga förstahandsalternativ. Risken för interaktioner med andra läkemedel måste alltid beaktas (17). 13
14 ÅNGESTSJUKDOMAR Diagnostiska kriterier Behandlingförslag Paniksyndrom: Återkommande panikattacker som åtminstone till en början kommer i situationer där patienten inte väntar sig att bli nervös eller känna obehag. Patienten känner ångest inför attackerna och deras följder. En panikattack är en avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag med minst 4 karakteristiska symtom, som utvecklas hastigt och når sin kulmen inom 10 minuter. Patienter med panikångest undviker ofta platser eller situationer där de är rädda för att få en panikattack, som t ex att vara borta hemifrån eller i folksamlingar (agorafobi). Det finns belägg för att patienter med panikångest har en ökad suicidrisk. Har patienten ett utvecklat paniksyndrom där flera attacker följt varandra bör olika behandlingsmöjligheter diskuteras; klomipramin, alprazolam, kognitiv beteendeterapi och selektiva serotoninåterupptagshämmare. Alprazolam är ett alternativ framför allt för patienter som besväras av biverkningar även på låga doser av serotonerga preparat. Se vidare Farmakoterapi vid ångest, Information från Läkemedelsverket 1995:2 (19). Generaliserat ångestsyndrom: Under de senaste 6 månaderna har patienten känt sig ängslig, överdrivet bekymrad om många olika saker samt haft minst ytterligare tre ångestsymtom. Dokumenterat effektiva behandlingar är bensodiazepiner, tricykliska antidepressiva, buspiron och kognitv beteende terapi. I Sverige är dock endast buspiron inregistrerat på indikationen. Övriga behandlingar: Serotoninåterupptagshämmare (lovande pilotstudier föreligger). Progressiv avslappning, fysisk träning och vissa former av meditation (19). Ångest UNS: Ångestkänsla under den senaste månaden som inte uppfyller kriterierna för en specifik ångestdiagnos. Samma som vid generaliserat ångestsyndrom. Om i tidig fas, kan samtalsterapi och fortsatt uppföljning vara tillräckligt. 14 Ångest beroende på somatisk sjukdom, medicinering eller annan missbruksdrog: Om de aktuella symtomen är beroende på de biologiska effekterna av en somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog (inte bara en psykologisk reaktion på smärta eller invaliditet pga sjukdomen) ska denna diagnos läggas till ev andra ångestdiagnoser. Samma som för depressiv sjukdom p g a somatisk sjukdom, ordinerad medicinering eller missbruksdrog.
15 Diagnostiska kriterier Tvångssyndrom: Tvångstankar och/ eller tvångshandlingar som förorsakar ett påtagligt lidande eller social funktionsnedsättning. Social fobi: En överdriven och uttalad rädsla för en eller flera sociala situationer, där patienten upplever ångest, eller helt undviker situationer där han/hon är i focus för andras uppmärksamhet. Behandlingsförslag Samtidig depression och annan ångestsjukdom är vanligt. Liksom vid social fobi skäms patienterna ofta för sina symtom och vill gärna dölja dem. Av särskild vikt är här alltså att läkaren förmedlar förståelse av den problematik som är förknippad med sjukdomen samt kunskap om dess behandling. Beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi är väldokumenterat effektiva metoder som med fördel kan kombineras med farmakoterapi (20). Klomipramin samt flertalet SSRI-preparat har dokumenterad effekt. Dokumenterade behandlingsmetoder är kognitiv beteendeterapi samt farmakologisk behandling (20). MAO-hämmare är effektiva och i Sverige har moklobemid FASS-indikationen Social fobi. Flera studier talar också för att SSRIpreparat är effektiva. Behandling upp till 10 veckor, innan utvärdering görs, rekommenderas. Vid avgränsade former, t ex scenskräck, kan små doser av betablockare provas. Vid mer generaliserade former bör specialistremiss övervägas. 15
16 ALKOHOLMISSBRUK/BEROENDE Diagnostiska kriterier Troligt alkoholmissbruk/beroende: Ett återkommande, kliniskt signifikant psykologiskt, socialt eller fysiskt problem under de senaste 6 månaderna som orsakas eller förstärks av alkohol (när allt man vet om patienten tas i beaktande, även om patienten nekar). Eftersom den primära anledningen till denna diagnos är att göra läkaren uppmärksam på möjligheten av alkoholproblem görs ingen distinktion mellan alkoholmissbruk och alkoholberoende. Behandlingsförslag Hänvisning till alkoholklinik eller specialist. Om problemet består av drogmissbruk snarare än beroende kan rådgivning av läkare vara tillräcklig. ÄTSTÖRNINGAR Diagnostiska kriterier Bulimia nervosa: Hetsätning i genomsnitt två gånger per vecka under de senaste 3 månaderna med uppkastningar, användning av laxermedel, fasta eller överdriven motion för att undvika viktuppgång. Hetsätning definieras som att under en två-timmarsperiod äta vad andra skulle anse vara osedvanligt stora mängder mat. Samtidigt är patienten inte i stånd att kontrollera vad eller hur mycket som ätes. Behandlingsförslag Rådgivning, psykologiskt stöd. Svårare fall bör remitteras till specialist på ätstörningar. Försöksvis har SSRI använts. Ätstörning UNS: Samma som vid bulimia nervosa men utan självrensning, användande av laxermedel, fasta eller överdriven motion som kompensation för det överdrivna ätandet. Vanligen är dessa patienter överviktiga och har ofta en längre tid haft en varierande vikt pga återkommande men misslyckade bantningsförsök. Samma som för bulimia nervosa. 16
17 SOMATISERINGSTILLSTÅND Diagnostiska kriterier Somatiseringssyndrom: Patienten ska ha tre eller fler av de somatoforma symtomen, dvs somatiska symtom som har besvärat patienten under den senaste månaden och för vilka ingen somatisk orsak kan hittas som kan förklara dess svårighetsgrad eller det handikapp de medför, trots en adekvat utredning. Dessutom ska det ha funnits liknande ospecifika fysiska symtom under de senaste åren. Om egentlig depression eller panikångest också är diagnostiserad så räknas inte de fysiska symtom som ingår i kriterierna för dessa syndrom som somatoforma (t ex palpitationer och andnöd vid paniksyndrom eller trötthet och insomnia vid depression). Somatiseringssyndrom i Prime-MD är jämförbar med DSM-IV-diagnosen odifferentierat somatoformt syndrom men tröskeln för denna diagnos har höjts, för att göra den mer användbar i primärvården. Däremot har kriterierna för att uppfylla DSM-IV-diagnosen somatiseringssyndrom sänkts. Somatoformt syndrom UNS: Samma som ovan men varaktigheten är inte specificerad. Behandlingsförslag Var uppmärksam på att besök av denna patientgrupp tenderar att leda till onödigt många undersökningar och remisser. I vissa svårare fall, särskilt vid förekomst av depressiva eller ångestsymtom kan antidepressiv behandling övervägas. Ge tid för regelbunden uppföljning. Överväg även samarbete med psykiatriker eller smärtgrupp (21). Samma som ovan. 17
18 Referenser: 1. Barret J.E. et al. The prevalence of psychiatric disorders in a primary care practice. Arch Gen Psychiatry 1988; 45: Kessler L.G. et al. Psychiatric diagnoses of medical service users: evidence from the Epidemiologic Catchment Area Program. Am J Public Health 1987; 77: Regler D.A. et al. The de facto US mental health services system: a public health perspective. Arch Gen Psychiatry 1985; 35: Schuman R.A. et al. The hidden mental health network: treatment of mental illness by nonpsychiatrist psysicians. Arch Gen Psychiatry 1985; 42: Kamerov D.B. et al. Alcohol abuse, other drug abuse, and mental disorders in medical practice: prevalence, costs, recognition, and treatment. JAMA 1986; 255: Andersen S.M. et al. The recognition, diagnosis, and treatment of mental disorders by primary care physicians. Med Care 1989; 27: Freeling P. et al. Unrecognized depression in general practice. BMJ 1985; 290: Broadhead W.E. et al. Depression, disability days and days lost from work in a prospective epidemiologic survey. JAMA 1990; 264: Wells K.B. et al. The functioning and well-being of depressed patients: results from the Medical Outcomes Study. JAMA 1989; 262: American Psychiatric Association s. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders fourth edition. Washington DC: American Psychiatric Press; Mini-D IV. Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV. Pilgrim press [Herlofsson], WHO. ICD-9. Manual of the International Statistical Classification of Diseases, Injuries and Causes of Death. Ninth revision, Geneva, WHO. The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders. Clinical descriptions and diagnostic guidelines, Geneva, ICD-10. Klassifikation av sjukdomar. Forskningskriterier del 1 Allmänpsykiatri. Svensk översättning Lindström E., von Knorring L., Spitzer R.L. et al. Utility of a new procedure for diagnosing mental disorders in primary care: the PRIME- MD 1000 Study. JAMA 1994; 272: Bush B. et al. Screening for alcohol abuse using the CAGE questionnaire. Am J Med 1987; 82: Farmakoterapi vid depression, Information från Läkemedelsverket 1995: Data on file Pfizer Inc, New York. NY. 19. Farmakoterapi vid ångest. Information från Läkemedelsverket 1995: Farmakoterapi vid ångest. Information från Läkemedelsverket 1995; 6: Socialstyrelsen. Behandling av långvarig smärta. Stockholm i SoS rapport 1994: A computor Administered Telephone Interview to Identity Mental Disorders. JAMA, Sept. 17, 1997; Vol 278: no
19
20 S 96 ZOL 037 Pfizer AB Sollentuna Tel
LÄKARENS UTVÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV
PRIMARY CARE EVALUATION OF MENTAL DISORDERS LÄKARENS VÄRDERINGSHANDLEDNING (LUH) uppdaterad för DSM-IV INSTRUKTIONER Instruktioner till läkaren är tryckt i fet stil i blå färg. Läkarens frågor eller kommentarer
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merPsykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merKod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:
Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen
Läs merPHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merNybesök på BUP sammanhang och fokus på individen
Nybesök på BUP sammanhang och fokus på individen BUP-kongressen 20-21 april 2016 Uppsala Initialvårdkontakt och diagnostik Vårdbegäran innehåller kontaktanledning ramar in första besöket. Fråga till klinikern.
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-05-15 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet vuxna 2 Innehåll Bedömning inför uppstart av KBT på nätet... 4 Förutsättningar
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merRiktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar
Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merScreening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merKognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014
Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.
Läs merAnvändbara diagnos- och KVÅ-koder
Användbara diagnos- och KVÅ-koder För kuratorer/psykologer inom primärvården 2018-05-24 Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder.
Läs merMADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)
Sida av MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) Ref: Montgomery S, Åsberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. British Journal of Psychiatry 979; 4: 82-9. Skattningsformulär
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merDSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)
Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem
Läs merÅngest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom
Ångest och nedstämdhet vid Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom: Fram till 1980-talet framförallt fokus på rörelsesymptomen James Parkinson (1817) tarmarna, vilka hela tiden hade legat i dvala, kräver
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merStöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet
Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen 2019-04-03 Bedömningsguide Inför uppstart av KBT på nätet 2 Innehåll Bedömning av patienter inför uppstart... 3 Förutsättningar för
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merKodningslathund för kuratorer/psykologer
1(5) Kodningslathund för kuratorer/psykologer Denna översikt är ett urval och innefattar inte alla diagnos- och åtgärdskoder. Översikten ska underlätta för kuratorer och psykologer att registrera och klassificera
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merInitialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient
Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merÄrendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merDiagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral
Diagnostik och utredning av patienter med depressiva symtom på Tranebergs vårdcentral Åsa Andreasson, ST-läkare Tranebergs Vårdcentral Oktober 2011 Klinisk handledare Monica Bäck, spec. i allmänmedicin
Läs merKVALITETSREGISTER ECT
KVALITETSREGISTER ECT Inspirationsdag för psykiatriska verksamheter i Stockholms läns sjukvårdområde Tove Elvin, Registerkoordinator 2017-09-22 BEHANDLING MED ANTIDEPRESSIVA LÄKEMEDEL VS BEHANDLING MED
Läs mer# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merBrännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merLäkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom
Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merVilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?
Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merHÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV
HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen
Läs merThe Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin
The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en
Läs merMADRS-S (MADRS självskattning)
Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merÄtstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Läs mer1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs merBeslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag
Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs mer