ELEKTROKIRURGI LABORATION. Namn: Personnummer: INTENSIVVÅRD OCH TERAPEUTISKA SYSTEM TBMT24. Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet
|
|
- Marie Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ELEKTROKIRURGI LABORATION INTENSIVVÅRD OCH TERAPEUTISKA SYSTEM TBMT24 Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Namn: Personnummer: Laborationshandledare: Johannes Johansson Laborationshäfte skrivet av Johannes Johansson,
2 OBS: I laborationen används starkström. Det är därför särskilt viktigt att laborationshäftet läses igenom noggrant. En dugga måste avklaras innan laborationen får påbörjas. Sammanfattning Elektrokirurgi, eller diatermi som det också kallas, innebär att växelström används för att förstöra vävnad genom uppvärmning. Detta kan utnyttjas för att skära i vävnad, stilla blodflöden eller för att döda vävnad som inte fungerar som den ska, exempelvis cancertumörer. Vid skärning används en så hög spänning att gnistor slår från en elektrodspets vilket förångar närliggande vävnad. För att stilla blodflöden eller avdöda vävnad värms vävnaden upp resistivt så att den koagulerar. Metoderna är effektiva och hygieniska men medför risker för brännskador och störningar av elektronisk utrustning vid felaktig användning eller om utrustningen är defekt. Monopolär eller bipolär teknik kan användas. Vid monopolär teknik går strömmen från elektrodspetsen till en betydligt större neutralelektrod (neutralplatta). Vid bipolär teknik går strömmen mellan två närliggande kontaktytor, vilket är bättre ur säkerhetssynpunkt. Innehållsförteckning 1 Grundläggande fysik Vävnadseffekter p.g.a. uppvärmning Strömmar i vävnad Värmespridning Elektrokirurgiska metoder Skärning Koagulering Fulguration Risker Endogena brännskador Exogena brännskador Andra risker Kontrollmetoder Referenser Laborationsmoment 1: Traditionell Diatermi Laborationsmoment 2: Temperaturkontrollerad mjuk koagulation Bilaga 1: Riskbedömning Bilaga 2: Valleylab diatermiapparat Bilaga 3: Leksell Neuro Generator
3 1 Grundläggande fysik 1.1 Vävnadseffekter p.g.a. uppvärmning Gemensamt för alla elektrokirurgiska metoder är att vävnad förstörs på olika sätt genom uppvärmning, varav beteckningen diatermi (dia- genom, termi- värme). Följande temperaturer är av intresse (Farin): < 40 C Inga märkbara cellskador. > 40 C Reversibla cellskador. > 49 C Irreversibla cellskador. > 70 C Koagulering. Kollagen omvandlas till glukos. > 100 C Vattnet i vävnaden förångas. Vävnaden torkar snabbt ut, s.k. dessickation. Glukos i uttorkad vävnad fäster lätt vilket kan orsaka skador på patienten. > 200 C Vävnaden förkolnas, s.k. karbonisering. Temperaturangivelserna skiljer sig mellan olika källor. Enligt von Maltzahn (1995) påbörjas irreversibla skador vid temperaturer över 45 C och koagulation påbörjas någonstans mellan 45 och 60 C. På vilket sätt vävnaden påverkas beror inte bara på hur pass mycket den värms upp utan också hur länge. Antagligen är även olika typer av vävnader olika känsliga för uppvärmning (Shitzer). 1.2 Strömmar i vävnad Vid elektrokirurgi utnyttjas växelström med en frekvens på minst 300 khz. Skulle likström utnyttjas får man problem med elektrolys och växelström med lägre frekvens kan störa nerver och muskler (Farin). Vid denna frekvens kan strömmen dock ledas kapacitivt och därmed ta andra vägar än den avsedda (Jacobson 2003) men med en väl sluten krets är den kapacitiva ledningen liten i jämförelse med den resistiva (van den Berg 1962). Strömmen i en kropp kan beskrivas med följande ekvationer (Cheng 1989): J = σe = - σ V (A/m 2 ) (1) (Ohms lag på vektorform) σ V = 0 (A/m 3 ) (2) J = strömtäthet (A/m 2 ) E = elektriskt fält (V/m) (det samma som potentialgradient, fast med motsatt tecken) σ = elektrisk konduktivitet (S/m eller Ω -1 m -1 ) V = elektrisk potential (V) Ekvation (2) innebär att det måste flöda in lika mycket ström som det flödar ut i varje liten delvolym i kroppen. (Jämför med Kirchhoffs strömlag.) Obs: Ekvationerna gäller bara för konduktiva strömmar där drifthastigheten hos elektronerna är låg (Cheng). Ekvationerna gäller sålunda inte för exempelvis blixtar eller elektronstrålen i ett oscilloskop, vilka bägge kommer vara med i laborationen. 3
4 Strömmen kommer att ge upphov till värmeutveckling i kroppen enligt följande formel: Q & = J E = σ( V) 2 (W/m 3 ) (3) Q & = Effekttäthet (W/m 3 ) Att jämföras med Joules lag: P = U I = U 2 /R = I 2 R (W) (4) P = Effekt (W) U = Spänning (V) I = Ström (A) R = Resistans (Ω), R 1/σ Detta innebär att värmeutvecklingen i en homogen kropp, där den elektriska ledningsförmågan är lika överallt, blir störst där det elektriska fältet är som starkast, eller ekvivalent, där potentialgradienten är som störst. En stor potentialgradient får man där en liten yta, exempelvis en elektrodspets, ligger an mot en kropp med en annan potential, särskilt vid spetsiga geometrier. En neutralelektrod ska ha en stor yta så att potentialgradienten och därmed värmeutvecklingen där blir mycket liten. Olika typer av vävnad har olika elektriska konduktiviteter vilket påverkar strömmens väg genom kroppen. Strömmen har lättare att gå genom vävnad med hög elektrisk konduktivitet (ledningsförmåga) än genom vävnad med låg. Antag att vi modellerar elektrodspetsen som en liten laddad sfär omgiven av två halvsfärer med olika elektrisk konduktivitet, σ 1 och σ 2. Spänningen mellan den lilla sfären och ytterhöljet på halvsfärerna är U 0. Resistanserna, R 1 och R 2, i halvsfärerna är omvänt proportionella mot de elektriska konduktiviteterna. σ 1 I I 1 I 2 σ 2 U 0 U 0 R 1 R 2 Figur 1. Till vänster: Spänningskälla U 0 omgiven av två halvsfärer med resistanserna R 1 respektive R 2. Till höger: Motsvarande kopplingsschema. Med likströmsteori (P.H.) får man strömmarna: I 1 = U 0 /R 1 I 2 = U 0 /R 2 Värmeutvecklingen i halvsfärerna blir då: P 1 = U 0 2 /R 1 P 2 = U 0 2 /R 2 4
5 Värmeutvecklingen blir i det här fallet större i området med större elektrisk konduktivitet. Figur 2. Datorsimulering av strömdensitet runt en liten laddad sfär. Den nedre yttersfären har dubbelt så hög elektrisk konduktivitet som den övre och får därmed dubbelt så mycket ström genom sig. Antag istället att den laddade sfären är omgiven av en yttre och en inre sfärisk mantel med olika elektrisk konduktivitet. Resistanserna är även här omvänt proportionella mot den elektriska konduktiviteten men det bör noteras att geometrin även påverkar resistansen och den skiljer sig, till skillnad från förra exemplet, mellan områdena. U 1 R 1 U 1 σ 1 U 2 U 0 U0 R 2 U 2 σ 2 Figur 3. Till vänster: Spänningskälla U 0 omgiven av två sfäriska mantlar med konduktiviteterna σ 1 respektive σ 2. Till höger: Motsvarande kopplingsschema. Sammanlagd resistans mellan den laddade sfären och jord blir här: R=R 1 + R 2 Spänningen över det inre området och effekten som utvecklas där blir: U 1 = U 0 R 1 /R P 1 = U 0 2 R 1 /R 2 5
6 Anpassas spänningen efter den sammanlagda resistansen, vilken brukar kunna mätas av elektrokirurgiska instrument, blir värmeutvecklingen större runt den laddade sfären om R 1 ökar i jämförelse med R 2. Detta kan exempelvis ske om vävnaden runt en elektrodspets når kokpunkten och torkar ut med kraftigt minskad elektrisk konduktivitet som följd. Värmeutvecklingen kommer då fortsättningsvis koncentreras ännu mer till det redan uttorkade området. Figur 4. Datorsimuleringar: Potential runt en laddad sfär (Ljusare = högre potential). I den vänstra bilden är konduktiviteten dubbelt så stor i det yttre området som i det inre. Spänningsfallet blir då betydligt större nära den laddade sfären än i den högra bilden där konduktiviteten istället är dubbelt så stor i det inre området som i det yttre. Gaser kan normalt sett betraktas som perfekta isolatorer med σ = 0 S/m. Elektronerna sitter fast i sina banor och kan därmed inte ge någon ström. Vid tillräckligt starka elektriska fält kan elektronerna dock slitas ur sina banor. Elektronerna accelereras därefter och kan kollidera med ytterligare elektroner så att de också slås ur sina banor. Denna lavinartade jonisering ger upphov till blixtar (Cheng 1989). Detta utnyttjas ofta vid elektrokirurgi. Den elektriska fältstyrka en isolator klarar innan urladdningar inträffar kallas dielektrisk styrka och är för luft vid normalt tryck V/m. Det elektriska fältets styrka mellan två ytor är proportionell mot potentialskillnaden mellan ytorna och omvänt proportionell mot avståndet mellan dem (Cheng 1989). Ökar man spänningen utöver det minimum som krävs för urladdningar blir dessa kraftigare (Farin). Figur 5. Datorsimulering: Elektrisk fältstyrka (V/m) mellan två ytor med olika potential (Ljusare = starkare elektriskt fält). Urladdningar sker lättare vid kortare avstånd och vid spetsiga strukturer då det elektriska fältet där blir starkare. 6
7 Man kan dock inte få ett godtyckligt starkt elektriskt fält bara genom att minska avståndet mellan ytorna. Kapacitansen mellan två ytor är nämligen omvänt proportionell mot avståndet (P.H.) och blir kapacitansen tillräckligt stor kan man inte längre anta att impedansen mellan ytorna är stor för växelström då denna kan ledas kapacitivt. 1.3 Värmespridning Vävnaden värms inte bara upp direkt av strömmen utan också indirekt via värmespridning från närliggande uppvärmd vävnad. Denna effekt är särskilt betydelsefull vid långsam uppvärmning, se laborationsdelen med mjuk koagulation. I fast vävnad utan blodflöde kan värmeledningsekvationen (Carslaw 1959) användas: T ρc t = ( k T ) + Q& (W/m 3 ) (5) ρ = massdensitet (kg/m 3 ) c = specifik värmekapacitet (J/(kg K)) T = temperatur ( C) k = termisk konduktivitet (W/(m K)) I levande vävnad kan man även behöva ta hänsyn till blodflödet. Figur 6. Värmespridning i vävnader med olika termisk konduktivitet (ljusare = varmare). Till vänster: Vävnad med låg termisk konduktivitet. Till höger: Vävnad med hög termisk konduktivitet. 7
8 2 Elektrokirurgiska metoder 2.1 Skärning Vid skärning används en tillräckligt stor spänning för att denna ska kunna övervinna luftens dielektriska styrka. Gnistor slår då från elektrodspetsen till närliggande vävnad som värms upp så kraftigt att den förångas eller förbränns (Farin). Då det yttersta lagret av vävnaden på detta sätt förintas kan man skära genom vävnaden som med en skalpell. Elektroden som används är mycket smal, exempelvis ett tunt blad eller en tråd. Detta ger ett kraftigt elektriskt fält i ett mycket litet område nära spetsen. Strömmen leds av till en betydligt större neutralelektrod där strömtätheten är för låg för att orsaka värmeskador. När strömmen leds från en elektrodspets till en större neutralelektrod kallas tekniken monopolär diatermi. Figur 7. Till vänster: Skärning med tunt blad och med trådslynga. Till höger: Önskas ett större koagulationsdjup ökas spänningen. För att inte effekten ska öka pulsas då signalen så att den totala strömmen minskar. Fördelen med diatermi framför skalpell är att vävnaden runt snittet koaguleras i viss mån vilket stoppar blodflödet från små kärl och minskar risken för att bakterier eller tumörceller, som dödas av värmen, ska spridas från operationsområdet (Jacobson 2003). Mängden vävnad som koaguleras runt snittet bestäms av hur kraftiga urladdningarna är (Farin). Koagulationsdjupet kan därför ökas genom att öka elektrodens spänning då detta ger ett kraftigare elektriskt fält och därmed kraftigare urladdningar. Man får dock inte öka spänningen för mycket då urladdningarna kan bli så kraftiga att vävnaden karboniseras. En annan egenskap är att man kan skära i mjuk vävnad utan mekaniskt motstånd eller spänningar i vävnaden, vilket dock har nackdelen att risken för att skära igenom ett blodkärl av misstag ökar (Farin). Av erfarenhet har man funnit att växelström med konstant amplitud är lämplig då man vill ha ett litet koagulationsdjup. Då ett större koagulationsdjup önskas pulsas istället växelströmmen. Syftet med pulsningen är att minska strömmen då spänningen ökas så att den totala effekten förblir oförändrad. På diatermiapparater kallas inställningen för en opulsad ström för cut (skärning) och inställningen för en kraftigt pulsad ström kallas coag (koagulation). Inställningen för måttligt pulsad ström kallas blend (blandning). Benämningarna är missvisande då de ger en felaktig bild av hur inställningarna bäst används (Absten 2002). Ofta vill man exempelvis koagulera utan gnistbildning (mjuk koagulation) och då är den opulsade s.k. skärströmmen lämpligare. 8
9 2.2 Koagulering Vid koagulering värms vävnad runt elektrodspetsen upp i avdödnings- eller blodstillningssyfte. Elektrodspetsen läggs i direkt kontakt med vävnaden och i allmänhet används en större elektrod än vid skärning då en lägre effekt i ett större område är önskvärd. Man undviker i allmänhet att använda en så stark spänning att gnistbildning kan uppstå då detta orsakar karbonisering av vävnad och smutsar ner elektrodspetsen (Farin). Tidsåtgången varierar kraftigt. Önskas snabb blodstillning utnyttjas en hög effekt under ett fåtal sekunder. Önskar man avdöda ett område, s.k. ablation eller lesionering, utnyttjas istället en lägre effekt under en längre tid. Vid koagulering kan liksom vid skärning monopolär teknik användas, men man kan även använda sig av bipolär teknik (Not: Numera kan bipolär teknik även användas vid skärning (Absten 2002)). Detta ger en bättre begränsning av det koagulerade området än vid monopolär diatermi (Jacobson 2003). Vid användande av bipolär teknik måste man undvika att elektrodspetsarna kommer för nära varandra då detta försämrar effekten eller t.o.m. orsakar kortslutning (Absten 2002), Om dessickation uppstår i vävnaden, vilket syns på att vattenånga bildas, skall koaguleringen avbrytas då elektroden kan fastna p.g.a. glukosen i uttorkad vävnad. Dessutom minskar den elektriska konduktiviteten i uttorkad vävnad kraftigt vilket leder till att värmeutvecklingen i omgivande vävnad försämras. För att undvika detta kan man använda sig av ett termoelement i elektrodspetsen för att övervaka dess temperatur. Under förutsättningen att man använder monopolär teknik och en någorlunda långsam uppvärmning kan strömmen regleras så att dessickation undviks. Detta kommer att testas i avsnittet om mjuk koagulation. 2.3 Fulguration Vid fulguration används höga spänningar på några kv i korta pulser för att skapa urladdningar mellan elektrodspetsen och vävnaden. Syftet är att koagulera ytliga defekter, exempelvis vårtor, eller blodstillning där en normal elektrod inte kommer åt, exempelvis i bensprickor (Farin). För att få jämnare gnistbildning kan man blåsa argongas mot vävnaden från elektroden (Absten 2002). Argon har lägre dielektrisk styrka än luft vilket gör att en lägre spänning krävs för urladdningar (Fink 1968). Figur 8. Vid fulguration utnyttjas gnistbildning för att koagulera ytlig vävnad eller svåråtkomliga blodkärl i benvävnad. Korta pulser med hög spänning utnyttjas. 9
10 3 Risker Den största nackdelen med elektrokirurgi är risken för brännskador. Brännskador kan uppstå om strömtätheten blir för stor någonstans i kroppen, vilket orsakar endogena brännskador, eller om gnistor antänder brännbara substanser, vilket orsakar exogena brännskador. Trycknekroser och kemiska etsskador kan vara förvillande lika brännskador och misstolkas därför ofta som sådana. 3.1 Endogena brännskador För att undvika endogena brännskador används en neutralelektrod som har en betydligt större anläggningsyta än elektrodspetsen. Om allt fungerar som det ska blir då strömtätheten hög nära elektrodspetsen och låg i resten av kroppen. Vid användning av bipolär teknik fungerar den ena elektrodspetsen som neutralelektrod men en extern neutralelektrod brukar ända sättas på patienten då man dessutom kan behöva använda sig av monopolär teknik. I övrigt isoleras patienten ordentligt från allt som kan vara förenat med jord. Exempelvis lägger man ett tjockt isolerande täcke mellan patienten och operationsbordet. Neutralelektroden placeras nära, men ej alldeles intill, operationsområdet. Man bör särskilt undvika att strömmen går genom knän eller armbågar då dessa till större delen består av benvävnad, vilken har dålig elektrisk konduktivitet. Strömtätheten i omgivande mjuk vävnad kan då bli för hög, se figur 9. Av samma anledning ska inte neutralelektroden läggas där skelettet ligger direkt under huden (Jacobson 2003). Figur 9. Datorsimulering: Enkel axialsymmetrisk modell av ett knä. P.g.a. att benvävnad har betydligt sämre elektrisk konduktivitet än mjuk vävnad blir strömtätheten stor där endast ett tunt lager mjuk vävnad finns runt knät. Placeras neutralelektroden för nära operationsområdet ökar risken för en brännskada vid neutralelektrodens kant (Jacobson 2003). Om neutralelektroden förorenas av elektriskt ledande vätskor, såsom blod eller koksaltlösning, kan man få en lokal strömtäthetsförhöjning där. Likaså får inte täcket som isolerar patienten från operationsbordet bli blött. Om neutralelektroden är smutsig, korroderad, trasig eller dåligt anlagd kan även detta resultera i lokala strömtäthetsförhöjningar med brännskador som följd. Risken för endogena brännskador ökar med ökad effekt (Farin2). P.g.a. risken för endogena brännskador är, om möjligt, bipolär teknik att föredra då detta eliminerar risken med en dåligt anlagd neutralelektrod (Jacobson 2003). 10
11 3.2 Exogena brännskador Vid elektrokirurgi föreligger en stor risk med gnistbildning, särskilt vid skärning och fulguration vars effekt baseras på just detta. Dessa gnistor kan lätt antända brännbara substanser såsom alkohollösningar, anestesigaser eller endogena gaser. Särskilt alkohol är lömskt då det brinner med en, i det starka operationsljuset, osynlig låga. Brännbara substanser bör därför avlägsnas innan elektrokirurgi används. Till skillnad från endogena brännskador är risken för exogena brännskador oberoende av effekten (Farin2). 3.3 Andra risker Kemikalier som normalt sett inte irriterar huden nämnvärt kan, om de ansamlas under en neutralelektrod, orsaka brännskadeliknande kemiska etsskador. Av denna anledning bör neutralelektroden ej placeras under patienten då detta ökar risken för vätskeansamling mellan neutralelektrod och hud. De frekvenser som används vid elektrokirurgi är för höga för att störa kroppen men det förekommer ändå att nerv- eller muskelceller stimuleras. Detta beror antagligen på att frekvensinnehållet i strömmen förändras vid urladdningar mellan elektrodspets och vävnad. Små strömmar kan även ledas kapacitivt till närliggande elektronisk utrustning och störa denna. Om exempelvis en hjärt-lungmaskin eller en pacemaker störs kan detta få förödande konsekvenser (Jacobson 2003). Om vävnaden torkar ut kan elektroden, som tidigare nämnts, fastna p.g.a. att uttorkad glukos fungerar som klister. Detta är särskilt ett problem om strömmen fortsätter att vara på efter att omgivande vävnad börjat torka ut. 3.4 Kontrollmetoder Förutom ren visuell inspektion under elektrokirurgiska ingrepp kan även elektriska kontrollmetoder användas för att underlätta ett gott resultat och göra tekniken säkrare. Det är mycket viktigt att strömkretsen genom kroppen och apparatur är väl sluten så att läckströmmar inte orsakar brännskador eller stör elektronisk utrustning. Vid ingreppet mäts impedansen. Skulle denna bli onormalt hög finns det anledning att misstänka att strömkretsen inte är väl sluten, exempelvis p.g.a. att neutralelektroden inte är ordentligt fastsatt. En dåligt ansluten neutralelektrod ger dock inte automatiskt en hög impedans i kretsen då strömmen kan ledas kapacitivt någon helt okänd väg. Det kan därför vara lämpligt att ha ytterliggare kontroll av neutralelektroden. Ett sätt att göra detta är att använda en tvådelad neutralelektrod i vilken det går en svag kontrollström. Skulle någon av halvorna ha dålig kontakt med kroppen blir impedansen mellan dem onormalt hög varpå apparaturen larmar. En annan metod är att mäta de strömmar som går ut genom elektrodspetsen och in genom neutralelektroden. Skulle det vara skillnad i storlek på dessa strömmar har en del av strömmen tagit en annan väg tillbaka till apparaturen än genom neutralelektroden (Jacobson 2003). En annan effekt av att den elektriska konduktiviteten hos vävnaden förändras är att detta orsakar impedansförändringar mellan elektroderna. Då spänningen från apparaturen delas upp över en konstant inre impedans över apparaturen och en 11
12 variabel belastningsimpedans över kroppen kommer detta att resultera i fluktuationer i spänningen mellan elektrodspets och vävnad. Önskas ett jämnt koagulationsdjup vid skärning måste spänningen regleras så att spänningen mellan elektrodspets och vävnad förblir konstant (Farin). Jämför med figur 3 i avsnitt 1.2 och antag att R 1 är den inre impedansen och R 2 kroppens impedans. Ökar R 2 kommer även en större del av den totala spänningen U 0 att ligga över kroppen varpå spänningen U 0 måste sänkas för att hålla spänningen mellan elektrodspets och vävnad konstant. 4 Referenser (Absten 2002) Absten G.T. Practical Electrosurgery For Clinicians (van den Berg 1962) van den Berg Jw. van Manen J. Graded Coagulation of Brain Tissue Acta Physiol. Pharmacol. Neerlandica (Bergdahl 1991) Bergdahl B. Vällfors B. Studies on coagulation and the development of an automatic computerized bipolar coagulator J Neurosurg 75: , 1991 (Carslaw 1959) H. S. Carslaw and J. C. Jaeger, Conduction of heat in solids, 2 ed: Oxford University Press, (Cheng 1989) Cheng D.K. Field and Wave Electromagnetics Addison-Wesley Publishing Company, Inc ISBN (Jacobson 2003) Jacobson B. och Öberg Å. Teknik i praktisk sjukvård ISBN Värnamo 2003 (Eriksson 1999) Eriksson O. Wårdell K. Eriksson-Bylund N. Kullberg G. Rehncrona S. In vitro evaluation of brain lesioning electrodes (Leksell ) using a computerassisted video system Neurological Research vol 21 January 1999 (Farin) Farin G. Principles of High Frequency Surgery (Farin2) Farin G. Causes and prevention of burns during electrosurgery (Fink 1968) Fink D.G. Carroll J.M. Standard Handbook for Electrical Engineers USA 1968, ISBN (von Maltzahn 1995) von Maltzahn W.W. Eggleston J.L. Electrosurgical Devices ur: Bronzino J.D. The Biomedical Engineering Handbook CRC Press 1995 ISBN (P.H.) Nordling C. Österman J. Physics Handbook for Science and Engineering Studentlitteratur 1996 ISBN (Shitzer) Shitzer A. Temperature Fields and Lesion Sizes in Electrosurgery and Induction Thermocoagulation. Ur: Shitzer A. Eberhart R.C. Heat Transfer in Medicine and Biology, Analysis and Applications. Volume 2 (2), Plenum Press 12
13 5 Laborationsmoment 1: Traditionell Diatermi Utrustning: Diatermiapparat (SSE2L, Valleylab) Diatermihandtag med knivelektrod Hållare för diatermihandtag Tvådelad neutralelektrod Glasskål Revbensspjäll (eller annan köttbit) Koksaltlösning Skalpell Oscilloskop Laborationsrock Latexhandskar Obs: Slå inte på diatermiapparaten innan laborationshandledaren godkänt uppställningen. Läs bifogad riskbedömning. Kontrollera att knivelektroden är ordentligt nedstucken i diatermihandtaget. Är kontakten här dålig kan man få stötar genom handtaget. Kontrollera att alla kablar är oskadda. Kontrollera att reglagen för skär- och koagulationsström är nollställda. Placera diatermihandtaget i hållaren och koppla därefter in handtaget i apparaten. Koppla in neutralelektroden. Häll upp lite saltlösning i glasskålen och stoppa ner den ena kopparplattan i saltlösningen. Slå på diatermiapparaten. 5.1: Vad händer och varför? Hur åtgärdas problemet? Använd vinylhandske för att undvika stänk på den hand som används till knivelektroden. Håll övriga händer borta från glasskålen när diatermihandtaget inte sitter i hållaren. Lägg revbensspjället i glasskålen och tvinna en koaxialkabel kopplad till oscilloskopet på kabeln till neutralelektroden. Kontrollera att skärströmmen är inställd på ren skärström och ställ in skärströmseffekten på 2. Lägg knivelektroden mot en bit kött och tryck på cut. Försök avläsa strömfrekvensen med hjälp av oscilloskopet. Prova även att försöka skära i köttet. 13
14 5.2: Vilken frekvens använder sig diatermiapparaten av och hur kommer det sig att man kan se den på oscilloskopet? Ställ in koagulationsströmmen på 2 och tryck på coag istället. Studera oscilloskopet. Prova även att ställa om skärströmmen till blandström och studera dess utseende. 5.3: Hur ser koagulationsstöm respektive blandström ut och hur skiljer de sig från skärströmmen? Vilken är huvudfrekvensen? Prova därefter att lyfta upp knivelektroden några mm ovanför köttbiten. Tryck på cut och för därefter elektroden mot köttbiten. Försök skära i köttet och observera särskilt vad som händer på oscilloskopet. 5.4: Vad är skillnaden mot att låta elektroden ligga an mot köttet när cut trycks in? Vad tror ni att skillnaden beror på? Skär nu i köttet med hjälp av koagulationsströmmen istället. Testa att variera styrkan på strömmen. 5.5: Hur skiljer sig detta från att skära med skärström eller blandström? Prova att skära i de olika vävnadstyperna muskler, fett, brosk och ben. Börja med låg effekt för varje vävnadstyp och öka därefter effekten vid behov. Ställ därefter undan elektroden i sitt ställ och prova att skära i vävnaderna med skalpell. 14
15 5.6: Hur uppfattar ni skärandet i de olika vävnaderna? Muskler: Fett: Brosk: Ben: Gör en liten urgröpning i köttet med hjälp av skalpellen. Häll lite koksaltlösning i gropen och för ner elektroden i lösningen. Tryck på cut. 5.7: Vad händer? Återknyt till teorin. Gör en annan urgröpning och häll istället kranvatten i denna. Utför samma experiment som ovan. 5.8: Vad händer och vari ligger skillnaden mot fallet med koksaltlösning? 15
16 6 Laborationsmoment 2: Temperaturkontrollerad mjuk koagulation Utrustning: Temperaturreglerad strömgenerator (Leksell Neuro Generator - LNG, Elekta AB) Lesionselektrod Ställning för elektrod Neutralelektrod Grisnjure (eller annan mjuk djurprodukt) Glasskål Koksaltlösning Bärbar dator med serieport Oscilloskop Var försiktig när lesionselektroden hanteras då den är relativt ömtålig och dyr. Lägg neutralelektroden och njuren i glasskålen och häll på lite koksaltlösning. Montera lesionselektroden i ställningen och för ner den några mm i njuren. Koppla sladden märkt dator till datorns serieport. Slå på LNG:n och kontrollera att den visar ungefär 22 C. Be annars laborationshandledaren åtgärda detta. Dra ner effekt och måltemperatur så lågt som möjligt och dra upp uppvärmningstiden så högt som möjligt. Tvinna en lös sladd till oscilloskopet runt sladden till neutralelektroden. Starta LNG:n genom att trycka på Start två gånger. (Efter avlutad uppvärmning måste man vänta en liten stund innan en ny uppvärmning kan genomföras. Detta är för att elektroden ska hinna svalna innan den dras ur vävnaden.) Hur ser strömmen principiellt ut och vad har den för huvudfrekvens? Vad händer när måltemperaturen uppnåtts? Dra upp elektroden och gör ett litet snitt i vävnaden där den satt. Notera hur vävnaden ser ut. Sätt ner elektroden några mm någon annanstans i njuren. Ställ in maximal effekt, måltemperatur på 80 C och uppvärmningstid på 30 s. Öppna LabViewprogrammet LNGlog_rt och tryck på run. Starta LNG:n. Hur ser kurvorna för temperatur och impedans ut? Vad händer med vävnadens elektriska ledningsförmåga när temperaturen ökar? 16
17 Dra upp elektroden och gör ett snitt i vävnaden. Hur ser vävnaden ut och hur skiljer den sig från vävnaden i det tidigare försöket? Gör uppvärmningar på nya ställen på samma sätt som ovan men med måltemperaturerna 50, 56, 60, 66 och 70 C. Snitta upp och studera varje uppvärmningsställe. Hur skiljer sig vävnaden mellan de olika temperaturerna? Gör några uppvärmningar med en måltemperatur på 70 C där istället uppvärmningstiden varieras med 10, 30 och 60 s. Hur skiljer sig resultatet för de olika uppvärmningstiderna? Flytta slutligen elektroden till ett nytt ställe och mät impedansen där. Utför därefter en lesionering med måltemperatur på 80 C under 60 s. Låt LNG:n stå på medan ni går igenom laborationen med handledaren. Mät åter impedansen när elektroden svalnat. Verkar impedansen skilja sig mellan koagulerad och icke koagulerad vävnad? 17
18 7 Bilaga 1: Riskbedömning 18
19 8 Bilaga 2: Valleylab diatermiapparat 1. Nätströmbrytare och automatsäkring. 2. Symbol för vikten av att läsa bruksanvisningen. 3. Symbol för koagulationsström. 4. Lampa som indikerar påslagen koagulationsström. 5. Ratt för inställning av koagulationsström. 6. Symbol för skärström. 7. Lampa som indikerar påslagen skärström. 8. Ratt för inställning av skärström. 9. Val mellan ren skärström (upp) och blandström (ner). 10. Symbol för ren skärström. 11. Symbol för blandström. 12. (Symbol för fotomkopplarval.) 13. (Knapp för aktivering av monopolär diatermi med fotomkopplaren.) 14. (Knapp för aktivering av bipolär diatermi med fotomkopplaren.) 15. Uttag för monopolära elektroder med inbyggd handaktiverad omkoppling. 16. (Uttag för monopolära elektroder som aktiveras med fotomkopplaren.) 17. Uttag för neutralelektrod. 18. Symbol för flytande utgång. 19. (Uttag för bipolära elektroder.) 19
20 9 Bilaga 3: Leksell Neuro Generator 1. Impedansmätning på/av. 2. Volymkontroll för ljudrepresentation av impedansmätning. 3. Uppmätt impedans (Ω). 4. (Val av låg eller hög stimulationsfrekvens.) 5. (Aktivering av stimulationspulser.) 6. (Val av frekvens och strömstyrka för stimulationspulser.) 7. (Indikatorlampa för stimulationspulser.) 8. (Aktuell frekvens och strömstyrka för stimulationspulser.) 9. Val av måltemperatur ( C). 10. Val av uppvärmningstid (s). 11. Val av effekt vid impedans på 100 Ω. 12. Uppmätt temperatur, använd elektrodtyp och uppmätt eller förvald effekt. 13. Temperaturskala med dunkel markering av måltemperatur och ljus markering av aktuell temperatur. 14. Tidsskala med dunkel markering av uppvärmningstid och ljus markering av tillryggalagd tid. 15. Nollställning. 16. Stopp. 17. Lampa som indikerar om generatorn är påslagen. 20
ANELÄK Kirurgisk diatermi
1 (7) ANELÄK Kirurgisk diatermi Åtgärder före användning: För operationssjuksköterska gäller att före operationen: 1) Kontrollera att kabelisoleringen och kabelkontakter är oskadade samt i de fall isoleringen
Läs merSäker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD
Säker operationssjukvård SOFIA HEMLE JERNTORP, SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I OPERATIONSSJUKVÅRD Innehåll Säkert handhavande av diatermi Kirurgisk rök Stick och skärskador Blodsmitta Rutiner och riktlinjer
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs mer3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z
3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna
Läs merSTÖRNINGAR. Laboration E15 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson Rev 1.0.
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 2004-01-21 Rev 1.0 STÖRNINGAR Laboration E15 ELEKTRO Personalia: Namn: Kurs, utbildningsprogram och termin: Datum: Återlämnad
Läs merFöreläsning 8. Ohms lag (Kap. 7.1) 7.1 i Griffiths
1 Föreläsning 8 7.1 i Griffiths Ohms lag (Kap. 7.1) i är bekanta med Ohms lag i kretsteori som = RI. En mer generell framställning är vårt mål här. Sambandet mellan strömtätheten J och den elektriska fältstyrkan
Läs merSolar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.
Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda
Läs merVi börjar med en vanlig ledare av koppar.
Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och
Läs merElektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik
Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter: Uppgifterna skall lösas före laborationen med papper och penna och vara snyggt uppställda med figurer. a) Gör beräkningarna till uppgifterna
Läs merLaborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik
Laborationsrapport Kurs Lab nr Elektroteknik grundkurs ET1002 1 Laborationens namn Mätteknik Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Elektroteknik grundkurs Laboration 1 Mätteknik Förberedelseuppgifter:
Läs merPersonfara genom elektrisk ström
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Sverker Johansson Johan Pålsson 1999-09-15 Rev 1.0 Personfara genom elektrisk ström K O M P E N D I U M 3 ELEKTRO INNEHÅLL 1. VILKEN STRÖMSTYRKA ÄR FARLIG?...2
Läs merEfter avsnittet ska du:
ELLÄRA Kapitel 3 Efter avsnittet ska du: veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat kunna förklara vad elektricitet är veta vad som menas med strömstyrka, spänning och resistans samt känna
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merNav-X styrbara RF-enheter DFU-0177 NY REVISION 5
Nav-X styrbara RF-enheter DFU-0177 NY REVISION 5 A. BESKRIVNING Nav-X styrbara RF-enheter ger en monopolär kirurgisk effekt på målvävnad och styrs med en fotpedal som är fäst vid den elektrokirurgiska
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (2:a omtentan), fredag 30 augusti 2013, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merStrömdelning på stamnätets ledningar
Strömdelning på stamnätets ledningar Enkel teori och varför luftledning ungefär halva sträckan Överby-Beckomberga är nödvändigt 1 Inledning Teorin bakom strömdelning beskriver varför och hur flödet av
Läs merIN Inst. för Fysik och materialvetenskap ---------------------------------------------------------------------------------------------- INSTRUKTION TILL LABORATIONEN INDUKTION ---------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merSpänning, ström och energi!
Spänning, ström och energi! Vi lever i ett samhälle som inte hade haft den höga standard som vi har nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt att lära sig förstå några
Läs merESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess:
ESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess: 1. Uppladdning av en isolator 2. Laddningsöverföring till en isolerad ledare 3. Urladdning mellan ledare (med olika
Läs merLaboration Photovoltic Effect Diode IV -Characteristics Solide State Physics. 16 maj 2005
Laboration Photovoltic Effect Diode I -Characteristics Solide State Physics Farid Bonawiede Michael Litton Johan Mörtberg fabo2@kth.se litton@kth.se jmor2@kth.se 16 maj 25 1 I denna laboration ska vi förklara
Läs merICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén
ICD implantat (implanterbar cardioverter defibrillator) i kombination med kirurgisk diatermi Författare Monica Clomén 1. Bakgrund Thoraxavdelningen på Universitetssjukhuset i Örebro, samt andra sjukhus,
Läs merElektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Elektricitetslära och magnetism - 1FY808 Lab 3 och Lab 4 Ditt namn:... eftersom labhäften far runt i labsalen. 1 Laboration 3: Likström och
Läs merVATTENKOKARE BRUKSANVISNING
VATTENKOKARE BRUKSANVISNING MODELL: BKE1700 Läs bruksanvisningen noggrant innan du börjar använda kokaren och spara den för framtida behov. SÄKERHET! 1. Läs anvisningarna före användning. 2. Kontrollera
Läs merBest.nr. / Line Tracer Kabel och ledningssökare
Översättning av de viktigaste användarinstruktionerna i den engelska originalbruksanvisningen. Vid eventuella oklarheter gäller det som står i den engelska originalbruksanvisningen. 1. INTRODUKTION 1.1
Läs mer4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning
4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt
Läs merQ I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.
Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i
Läs merResistansen i en tråd
Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merrep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.
1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet
Läs merph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) web: www.termometer.se e-mail: info@termometer.se tel: 08-753 00 04 fax: 08-50001399
ph-mätare model 8690 Manual (ver. 2.0) Innehållsförteckning Förord 2 Funktionsbeskrivning 2 Display 2 Knappar & indikatorer 2 Att mäta ph 3 Övriga inställningar 4 Automatisk temperatur-kompensation (ATC)
Läs merAtt fjärrstyra fysiska experiment över nätet.
2012-05-11 Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet. Komponenter, t ex resistorer Fjärrstyrd labmiljö med experiment som utförs i realtid Kablar Likspänningskälla Lena Claesson, Katedralskolan/BTH
Läs merTentamen i Fysik för K1, 000818
Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE
Läs merRC-kretsar, transienta förlopp
13 maj 2013 Labinstruktion: RC-kretsar, magnetiska fält och induktion Ellära, 92FY21/27 1(5) RC-kretsar, transienta förlopp I den här laborationen kommer du att titta på urladdning av en RC-krets och hur
Läs merThink, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?
Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur
Läs merLaborationshandledning för mätteknik
Laborationshandledning för mätteknik - digitalteknik och konstruktion TNE094 LABORATION 1 Laborant: E-post: Kommentarer från lärare: Institutionen för Teknik och Naturvetenskap Campus Norrköping, augusti
Läs mer1.1 Mätning av permittiviteten i vakuum med en skivkondensator
PERMITTIVITET Inledning Låt oss betrakta en skivkondensator som består av två parallella metalskivor. Då en laddad partikel förflyttas från den ena till den andra skivan får skivorna laddningen +Q och
Läs merr 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merElektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor
1! 2! Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska vågor Tommy Andersson! 3! Ämnens elektriska egenskaper härrör! från de atomer som bygger upp ämnet.! Atomerna i sin tur är uppbyggda av! en atomkärna,
Läs merLärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Ämnen: Fysik Speltid: 6/5/5/6 minuter Produktionsår: 2017 INNEHÅLL: Elektricitet, spänning och ström Elsäkerhet och
Läs mer3.7 Energiprincipen i elfältet
3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merApparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:
UMEÅ UNIVERSITET 2004-04-06 Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH Apparater på labbet Personalia: Namn: Kurs: Datum: Återlämnad (ej godkänd): Rättningsdatum Kommentarer Godkänd: Rättningsdatum Signatur
Läs mer6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I
6. Likströmskretsar 6.1 Elektrisk ström, I Elektrisk ström har definierats som laddade partiklars rörelse mer specifikt som den laddningsmängd som rör sig genom en area på en viss tid. Elström kan bestå
Läs merLaboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)
Laboration 2 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Växelspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska
Läs merAtt gnida glas med kattskinn gör att glaset blir positivt laddat och att gnida plast med kattskinn ger negativ laddning på plasten.
Experiment 1: Visa att det finns laddningar, att de kan ha olika tecken, samma laddning repellera varandra, olika laddning attrahera varandra. Visa att det finns elektriska fält. Material: Två plaststavar,
Läs merIDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar
9428 IDEsektionen Laboration 5 Växelströmsmätningar 1 Förberedelseuppgifter laboration 4 1. Antag att vi mäter spänningen över en okänd komponent resultatet blir u(t)= 3sin(ωt) [V]. Motsvarande ström är
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merSensorer och elektronik. Grundläggande ellära
Sensorer och elektronik Grundläggande ellära Innehåll Grundläggande begrepp inom mekanik Elektriskt fält och elektrisk potential Dielektrika och kapacitans Ström och strömtäthet Ohms lag och resistans
Läs merSVENSKA. Spektikor engångs-ekg-detektor
SVENSKA Spektikor engångs-ekg-detektor Bruksanvisning 2013 Innehållsförteckning Allmänt 2 Varningar 2 Bruksanvisning 3 Produktbeskrivning 3 Ibruktagande 3 Bruksanvisning 4 När man slutar användning 4 Symboler
Läs merTentamen i Fysik för M, TFYA72
Tentamen i Fysik för M, TFYA72 Onsdag 2015-06-10 kl. 8:00-12:00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogat formelblad Avprogrammerad räknedosa enlig IFM:s regler. Christopher Tholander kommer att besöka tentamenslokalen
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs merOnsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00
Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1
ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1 Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs på ett
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merLösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans
Inst. för fysik och astronomi 2017-11-26 1 Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans Elektromagnetism I, 5 hp, för ES och W (1FA514) höstterminen 2017 (3.1) En plattkondensator har
Läs mer2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.
2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också
Läs merSammanfattning av likströmsläran
Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0
Läs merLABORATION 3. Växelström
Chalmers Tekniska Högskola november 01 Fysik 14 sidor Kurs: Elektrisk mätteknik och vågfysik. FFY616 LABORATION 3 Växelström Växelströmskretsar (seriekoppling), Serieresonans. Förberedelse: i) Läs noggrant
Läs merDigitala kretsars dynamiska egenskaper
dlab00a Digitala kretsars dynamiska egenskaper Namn Datum Handledarens sign. Laboration Varför denna laboration? Mycket digital elektronik arbetar med snabb dataöverföring och strömförsörjs genom batterier.
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006
24 april 2006 (9) Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen april 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. OBS! Ny version av formelsamlingen finns
Läs merSensorer och mätteknik Laborationshandledning
Sensorer och mätteknik Laborationshandledning Institutionen för biomedicinsk teknik LTH Introduktion Välkommen till introduktionslaborationen! Syftet med dagens laboration är att du ska få bekanta dig
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merSammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Läs merSumake Instruktion för EW-1941L
Sumake Instruktion för EW-1941L A. Hammarhus i aluminium B. Slagtåligt komposithus C. Utbytbara kol D. LED lyse E. Omkastare för fram/back F. Avtryckare med elektronisk broms G. Softgrip handtag H. Ergonomiskt
Läs merBruksanvisning. Brödrost. Instruktioner för användning. Spara bruksanvisningen för framtida referens.
Bruksanvisning Brödrost Instruktioner för användning. Spara bruksanvisningen för framtida referens. 1. Viktiga instruktioner 1. Läs instruktionerna innan du använder apparaten och spara dem för framtida
Läs merLaborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015 Lab nr 1 version 1.2 Laborationens namn Lik- och växelström Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merHK 25, 35 40, 63 HK 35 HK 25 HK 40 HK 63. S Värmedyna Brugsanvisning * *
HK 25, 35 40, 63 HK 25 * HK 35 * HK 40 HK 63 * * S Värmedyna Brugsanvisning Beurer GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm, Germany Tel.: +49 (0)731 / 39 89-144 Fax: +49 (0)731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail:
Läs merAvkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ
Avkoppla rätt en kvantitativ undersökning av parasitinduktans hos olika layoutalternativ Per Magnusson, Signal Processing Devices Sweden AB, per.magnusson@spdevices.com Gunnar Karlström, BK Services, gunnar@bkd.se
Läs mernmosfet och analoga kretsar
nmosfet och analoga kretsar Erik Lind 22 november 2018 1 MOSFET - Struktur och Funktion Strukturen för en nmosfet (vanligtvis bara nmos) visas i fig. 1(a). Transistorn består av ett p-dopat substrat och
Läs merAtt välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;
Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande; Är det AC eller DC ström som ska mätas? (DC tänger är kategoriserade som AC/DC tänger eftersom de mäter både lik- och växelström.)
Läs merOSCILLOSKOPET. Syftet med laborationen. Mål. Utrustning. Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17
Institutionen för fysik, Umeå universitet Robert Röding 2004-06-17 OSCILLOSKOPET Syftet med laborationen Syftet med denna laboration är att du ska få lära dig principerna för hur ett oscilloskop fungerar,
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merMG 190 S Shiatsu-dyna Bruksanvisning
MG 190 S S Shiatsu-dyna Bruksanvisning Beurer GmbH Söflinger Str. 218 89077 Ulm, Germany Tel.: +49 (0)731 / 39 89-144 Fax: +49 (0)731 / 39 89-255 www.beurer.de Mail: kd@beurer.de svenska Medföljande delar
Läs merph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0)
ph-mätare model 8690 Manual (ver. 1.0) 1 Innehållsförteckning Förord...3 Funktionsbeskrivning...3 Display...3 Knappar & indikatorer...3 Att mäta ph...3 Sleep mode...4 Övriga inställningar...4 Automatisk
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merLaborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.
Laborationsrapport Kurs Elinstallation, begränsad behörighet Lab nr 2 version 3.1 Laborationens namn Växelströmskretsar Namn Kommentarer Utförd den Godkänd den Sign 1 Inledning I denna laboration skall
Läs merHörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.
Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta
Läs merExtrauppgifter Elektricitet
Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90
Läs merGrundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.
1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.
Läs merSteget vidare. (By JaunJimenez at English Wikipedia, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php? curid= )
Steget vidare I en växelström hoppar elektronerna fram och tillbaka 50 gånger per sekund i Sverige. I andra länder har man andra system. I USA hoppar elektronerna med 60Hz. Man kan även ha andra spänningar.
Läs mer1. q = -Q 2. q = 0 3. q = +Q 4. 0 < q < +Q
2.1 Gauss lag och elektrostatiska egenskaper hos ledare (HRW 23) Faradays ishinksexperiment Elfältet E = 0 inne i en elektrostatiskt laddad ledare => Laddningen koncentrerad på ledarens yta! Elfältets
Läs merDEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält
DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta
Läs merLadda Av & på Användning. Blinkar: batteriet laddar. Lyser: batteriet laddat
Ladda Av & på Användning Blinkar: batteriet laddar Läge Rengöring Lyser: batteriet laddat Tips Förvaring 4 h 1x 2 sec. 11x 10x 1x 2 sec. + glidmedel + rengöringsmedel +60 C -5 C SV Specifikationer Material:
Läs merETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006
(2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merBruksanvisning KERAMISK VÄRMEFLÄKT. PTC 04
Bruksanvisning KERAMISK VÄRMEFLÄKT PTC 04 www.gelia.se 1 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER 1. Läs igenom bruksanvisningen noga innan fläkten används. 2. Kontrollera att nätspänningen har samma värde som anges på typskylten
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merStrömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning
elab005a Strömdelning och spänningsdelning Namn Datum Handledarens sign Laboration I den här laborationen kommer du omväxlande att mäta ström och spänning samt även använda metoden för indirekt strömmätning
Läs merElektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01
Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 3 R- och RL-nät i tidsplanet Elektronik för D ETIA01??? Telmo Santos Anders J Johansson Lund Februari 2008 Laboration 3 Mål Efter laborationen vill vi att
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merSvaren på förståelsedelen skall ges på tesen som skall lämnas in.
Dugga i Elektromagnetisk fältteori F. för F2. EEF031 2005-11-19 kl. 8.30-12.30 Tillåtna hjälpmedel: BETA, Physics Handbook, Formelsamling i Elektromagnetisk fältteori, Valfri kalkylator men inga egna anteckningar
Läs merCOZZY FIRE MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING
COZZY FIRE MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Grattis till ditt köp av den elektriska kaminen Cozzy Fire. Läs noga igenom monterings- och bruksanvisningen samt säkerhetsföreskrifterna innan du använder produkten.
Läs merVad är elektricitet?
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet? Grundämnenas elektriska egenskaper avgörs av antalet elektroner i det yttersta skalet - valenselektronerna! Skol-modellen av en Kiselatom. Kisel med atomnumret
Läs merNaviTrack-sändare SÄNDARENS DELAR (BILD 1-4) KOMMA IGÅNG. Spiralkablar (4 m i utdraget läge) Knappsats. Handtag. Klämma
NaviTrack-sändare Viktigt! För din egen säkerhet: Läs denna handbok och det medföljande säkerhetshäftet noggrant innan du använder denna utrustning. Behåll denna handbok. kan förstöras och kan utgöra en
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)
Sammanfattning av kursen ETIA0 Elektronik för D, Del (föreläsning -0) Kapitel : sid 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd q mäts
Läs merLaboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning
TSTE20 Elektronik Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning v0.3 Kent Palmkvist, ISY, LiU Laboranter Namn Personnummer Godkänd Översikt I denna labroation ska en enkel Analog till Digital (A/D)
Läs merCITRUS JUICER CJ 7280
SV CITRUS JUICER CJ 7280 H A G B F E C D 3 SÄKERHET OCH INSTÄLLNINGAR Läs den här bruksanvisningen noggrant innan du använder enheten! Följ alla säkerhetsanvisningar för att undvika skador på grund av
Läs mer