Intresset för att studera vid ÅA lika stort som tidigare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intresset för att studera vid ÅA lika stort som tidigare"

Transkript

1

2 EN FRÅGA FÅR SVAR Nytt telefonsystem För att spara pengar har Åbo Akademi tagit i bruk ett nytt system som gör det billigare att ringa från akademins bordstelefoner till mobiltelefoner. Hur fungerar det här, planeringschef Bengt Sandell? I slutet av juni anslöts till telefonväxeln i Åbo en router på finska reititin som gör att telefonsamtal till en mobiltelefon, från en bordstelefon som hör under telefonväxeln, går direkt vidare som mobilsamtal, i stället för att som tidigare gå via det lokala telefonnätet till det mobila nätet. Tidigare har man varit tvungen att för ett mobilsamtal från en bordstelefon betala både en lokalsamtalsavgift och avgiften för mobilsamtalet, men tack vare routern kommer man nu undan lokalsamtalsavgiften. Det här innebär en betydande kostnadsinbesparing. Det nya arrangemanget har tyvärr också en nackdel. Routern kan förenklat sägas bestå av fyra gsm-telefoner med numren , , och När man ringer från sin bordstelefon till en mobiltelefon går samtalet via routern, och mottagaren ser att samtalet kommer från ett av dessa fyra nummer men däremot inte från vilken bordstelefon samtalet upptagits. Om mottagaren inte genast besvarar samtalet, utan senare ringer upp något av dessa nummer, ger en telefonsvarare beskedet att en person från Åbo Akademi försökt få kontakt och ringer upp senare. PrivaTel-samtal, som redan från tidigare är betydligt billigare, går inte via routern utan fungerar på samma sätt som tidigare. Det är därför skäl att alltid då det är möjligt utnyttja PrivaTel-systemet vid samtal mellan mobil- och bordstelefoner som ägs av ÅA. 2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Intresset för att studera vid ÅA lika stort som tidigare Intresset för att studera vid Åbo Akademi är år 2003 litet större än för ett år sedan, men hålls i praktiken på samma nivå som under de senaste åren. Nivån är relativt konstant i antalen sökande, antagna, samt antagna som tar emot platsen och börjar studera. Antalet som sökte in till Åbo Akademi som första preferens i sommarantagningen var denna gång År 2002 var motsvarande antal och år I fjol var siffran alltså lite mindre än vanligt. Om man tittar på de enskilda fakulteterna så har intresset ökat litet sedan i fjol nästan för alla. Speciellt kemisktekniska fakulteten ser ut att ha fått ett uppsving. Men egentligen betyder det att KTF nu har nått tillbaka till sin normala nivå efter en svacka i fjol, säger ledande studiekoordinator Harriet Kurtén. Det är svårt att gissa vad svackan i fjol berodde på. Kanske de så kallade hårda områdena blev lidande av nedskärningarna på arbetsmarknaden då, medan det nu ser litet bättre ut igen. Men man hoppas ju att ungdomarna har insett att oberoende av läget på arbetsmarknaden, så har man större konkurrenskraft med en utbildning för så är det ju! Av de personer som sökte studieplats vid ÅA i sommar antogs cirka 1 050, varav knappa 900 tog emot studieplatsen. Alla som gör bindande bekräftan på studieplatsen inleder dock inte sina studier genast, utan skjuter kanske upp starten med ett år till exempel på grund av militärtjänstgöring. Dessa uppskjutare kompenseras i höst nästan exakt av tidigare uppskjutare som nu inleder studierna, så antalet gulnäbbar är också knappa 900. Under hela året skriver ungefär personer in sig vid ÅA, eftersom man förutom vid sommarantagningen också antar Amos Andersons professur till ÅA Den 3 september 2003 hade det förfl utit 125 år sedan Amos Andersons födelse. Föreningen Konstsamfundet hedrar minnet av föreningens grundare genom att donera medel för att inrätta en Amos Anderson-professur vid Åbo Akademi. Bergsrådet och fi losofi e doktorn h.c. Amos Anderson, född 1878 i Kimito, spelade en central roll i uppbyggnaden av ÅA. Emellertid är i dag hans insatser i detta avseende ganska obekanta, t.o.m. inom akademin. För att påminna om hans insatser och hedra hans minne som stordonator och påverkare har Konstsamfundet beslutat donera medel för en rörlig Amos Andersons professur vid Åbo Akademi. Amos Andersons breda intressesfär omspände allt från ekonomi till kultur. Professuren kan därför svårligen bindas till en enda specifi k disciplin. Konstsamfundets önskan är därför att professurens område skall ligga inom ekonomi eller kultur. Professuren understryker den stora betydelse Amos Anderson har haft för både Åbo Akademi och Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Jag vill uttrycka min stora uppskattning över Konstsamfundets beslut och hoppas att vi till den här viktiga professuren kan knyta en meriterad person som kan förvalta Andersons arv, säger Åbo Akademis rektor Gustav Björkstrand.

3 studerande bland annat via olika specialantagningar Öppna universitetet och från utlandet. Överlag kommer det in tillräckligt många nya studerande till ÅA, och då gäller det att hålla kvar dem och få dem färdiga. Man jobbar ihärdigt på många håll med att ta bättre vara på de studerande. Vi har till exempel 89 studenttutorer enbart i åbofakulteterna, och då vi hade skolning för dem verkade de ivriga och nästan alla deltog, säger Kurtén. Reformer år 2005 I språkprovet för finskspråkiga deltog i år 311 personer. Siffran är ungefär densamma som i fjol, men däremot procentuellt sett ganska mycket lägre än i slutet på 1990-talet. Att antalet inte längre är lika stort beror dock främst på att man på de matematisknaturvetenskapliga och kemisktekniska fakulteterna inte längre kräver godkänt språkprov av alla Antalet nyinskrivna vid Åbo Akademi är nästan exakt lika stort i år som i fjol. Från vänster Jennica Haga och Johanna Korhonen (funktionärer) samt Annette Ahlskog och Cecilia Leppänen. finskspråkiga. Ett gott resultat i svenska i studentskrivningen kompenserar språkprovet. Inom de närmaste åren vill undervisningsministeriet se att över 50 procent av alla som antas till universiteten skall vara nyblivna studenter och den siffran kommer ÅA redan nu ganska nära. Akademin kommer däremot att vara tvungen att se över sin studentantagning då Bologna-reformen genomförs år Ett av målen med Bologna-avtalet är just att se till att nya europeiska universitetsstuderande är unga, men avtalet skall också öka öppenheten och möjligheterna till rörlighet för studerande. Detta kommer att leda till fler olika typer av nya studerande vid ÅA. MICHAEL KARLSSON INNEHÅLL NR 11/2003 Oförändrat intresse för studier vid ÅA Antalet sökande på samma nivå som tidigare... Årets lärare vill få liv i auditoriet Patrick Sibelius van vid att logik anses tråkigt... Stipendier åt aktiva studerande Studier och aktivt studieliv bra kombination... Vad göra åt spam och virus? Klicka inte på attachment!... Krig gör hela samhället brutalare Israelisk aggressionsforskare besökte Finland... Disputationer... Personalspalten Tvärvetenskap inte tyvärrvetenskap Malin Brännback ny professor vid ÅA... Virtuellt lärcenter öppnade All info om nätstudier nu på ett ställe... Veckans skribent Ett varmt välkommen... MfÅA noterar Levande legender i Skärgården... Baksidan Café Gadolinia fyllde 30 år... Avhandlingar... Annonser och kungörelser MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 3

4 En torrboll till lärare? Årets lärare Patrick Sibelius van vid att logik anses vara tråkigt ämne Ibland kan man ana sig till att det blir ointressant för studerandena, och då blir det ointressant för en själv också. Det handlar inte bara om halvsovande studerande, utan det händer ganska ofta att jag får en obehaglig känska av att någonting i undervisningen inte fungerar, och då måste man göra något men det är inte alltid lätt att hitta på vad. Det säger årets lärare Patrick Sibelius, som är docent i filosofi och lektor i informationsbehandling vid Åbo Akademi. Han är själv mycket förvånad över att ha fått lärarpriset. Jag tycker inte att jag har gjort så väl ifrån mig, men jag måste väl ha gjort det enligt andra. Priset är åt minstone ett tecken på att det inte är så fatalt. Ämnet Sibelius undervisar i är logik, ett ämne som han definierar som ett sätt att matematisera språket och behandla det formellt och automatiskt. Frågan om språket är alltså grundläggande. Logik handlar om att abstrahera från språket det som kan matematiseras. Hur mycket man kan matematisera är sedan en öppen fråga. Sibelius har studerat matematik som huvudämne vid ÅA, och blev speciellt intresserad av logik, vilket förde in honom på filosofin. Han har doktorerat i filosofi vid Stanford University i USA, och har sedan dess undervisat i matematik vid akademin, först inom matematiska institutionen och senare vid institutionen för informationsbehandling. 4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI För Patrick Sibelius är det viktigt att kommunicera med studerande. Auditoriet måste få liv, och det sker genom att skapa direktkontakt. Oförståeliga krumelurer När Patrick Sibelius ska beskriva de metoder han använder i undervisningen, väljer han att blicka tillbaka och berätta om några av de projekt han deltagit i och som fått honom att förändra sin syn på undervisning. En viktig sak var den propedeutiska matematik jag undervisade för arbetslösa unga i början av den stora krisen på 1990-talet. Vi hade en kampanj för att rekrytera mera studerande till de naturvetenskapliga ämnena, och hjälpa de arbetslösa med att komma igång med studierna. Samlingen studerande var mycket heterogen och frispråkig, och Sibelius märkte att den undervisning han planerat inte gick att genomföra. Jag fick frågor som Hördu Patrick, vad betyder de där krumelurerna egentligen?, och märkte att eleverna inte kunde matematikens grunder. Jag fick lägga om programmet helt och hållet och undervisa dem på deras villkor. Tidigare hade jag bara presenterat kursmaterial, men nu fick jag börja undervisa. Då märkte jag att undervisning blev någonting roligt för mig själv, då jag inte längre hade något färdigt manuskript jag måste följa. Ett andra viktigt steg för Patrick Sibelius var projektet Vetenskapsrummet, som också handlade om att rekrytera studerande till de naturvetenskapliga ämnena. Sibelius valde att simma mot strömmen, och i stället för att presentera naturvetenskaperna via nyttiga tillämpningar och spektakulära fenomen, valde han att visa hur centrala begrepp och idéer inom naturvetenskaperna har kommit till och vilka frågor de försöker besvara. Till sitt förfogande hade han utrymmen i Agricolas övre våning, och där installerade han rum som presenterade den matematisk-naturvetenskapliga idéhistorian, och gav den liv och färg. Det är otidsenligt, men jag tror på det. Och projektet med Vetenskapsrummet slog igenom på något sätt, jag blir fortfarande ombedd att uppträda med tematiken från det projektet. Sibelius säger att han utnyttjade den filosofiska utbildning han har och försökte få fram att abstraktioner inte finns till för att göra det jobbigt, utan för att göra det lättare för oss. Jag tänkte på vad jag tycker att universitetsutbildningen bor-

5 de vara och jag tror att universitetet är det ställe där man också skall ge en abstrakt och teoretisk syn på saker och ting. Detta gäller alla ämnen, från matematik till litteratur- och konstvetenskap, och alla som blir färdiga vid universitetet, från forskare till ingenjörer och ämneslärare. Då man ser på världen ur ett historiskt perspektiv märker man att många av de verkliga framstegen inte gjorts via praktiska erfarenheter, utan genom abstrakt och teoretiskt resonerande. Också sådana kunskaper och färdigheter måste spridas ut i samhället, i synnerhet i ett demokratiskt samhälle; där så många som möjligt måste förstå rätt mycket av allmänna och abstrakta frågor. Undervisning som en utmaning Det tredje stora steget i Sibelius utveckling som undervisare skedde då han kom till institutionen för informationsbehandling. Jag fick genast höra av studerande att de kurser jag höll var dem som studerande inte tyckte om, nämligen de matematiska och teoretiska. Jag har alltid fått stå ut med det, att folk anser att man är en torrboll och att ämnena är ointressanta. Men man får leva med det, det är ett hårt öde. Resultatet blev att Sibelius fick lov att se på undervisningen som en utmaning. Frågan är hur man ska lyckas få studerandena att höra och se på en som tror sig kunna hjälpa dem att förstå det som de själva kan läsa i böcker och på nätet. Alltför många tycks nog anse att den showen inte är värd två till fyra timmar i veckan av deras liv. Sibelius säger att hans undervisning nuförtiden är mera improvisatorisk, på gott och ont. Det betyder att man är mer beroende av den aktuella situationen, och det kan vissa gånger vara en nackdel. Om man till exempel före en föreläsning har fått ett samtal som upprört en är man i högre grad ett offer för det, än om man har färdiga ramar man följer för en föreläsning. Men studerande har överseende och förstår sådant som den mänskliga faktorn annars hade jag säkert inte fått det här priset. HEIDI BACKAS Pris och stipendier ur Elvings legat Vid Åbo Akademis inskription den 2 september utdelades följande pris och stipendier ur Harry Elvings legat: FD Saara Haapamäki tilldelades ett forskarpris om euro för sin avhandling i svenska språket med namnet Studier i svensk grammatikhistoria. Hennes avhandling belyser den svenska grammatikskrivningens historia från de äldsta källorna i sent 1600-tal till 1900-talets mitt. Hon behandlar sitt stora och ytterst komplexa material med påfallande säkerhet, där omsorgen om detaljskärpan förenas med en suverän överblick såväl över det behandlade stoffet som över de vidare kontinentaleuropeiska idésammanhang där den ingår. ED Franck Tétard tilldelades ett forskarpris om euro för sin doktorsavhandling Managers, Fragmentation of Working Time and Information Systems i informationssystem. Han har undersökt ett problem som är bekant för de fl esta av oss, d.v.s. tids användning, och särskilt arbetstidens fragmentering. Genom kommunikationsteknikens utveckling har tidigare forskning på området förlorat en stor del av sin relevans. Tétard har kunnat visa att den allmänt omfattade tanken att man av effektivitetsskäl alltid skall försöka undvika att splittra arbetstiden är oriktig. Hans slutsatser ger anvis ningar för bättre tidsanvändning men också idéer för vidare forskning. TkD Matias Waller tilldelades ett forskarpris om euro för sin doktors avhandling i värmeteknik kallad Empirical Analysis and Modelling with Applications to Blast Furnace Data. I sitt arbete, som allmänt kan beskrivas som modellering och prediktering av masugnens tappvariabler, har han tagit fram lösningar till problem som rör kvaliteten hos järn som framställs i masugn. De problem han har angripit är utmanande både prak tiskt och vetenskapligt eftersom händelseförloppen i masugnen är otroligt kompli ce rade och den teoretiska kunskapen om mekanismerna som styr råjärnskvaliteten ännu i dag är mycket begränsad. Lektorn i informationsbehandling, FD Patrick Sibelius tilldelades lärarpriset om euro. Han kan inför stora auditorier och med många gånger otacksamma ämnen hålla bra föreläsningar och kommunicera med studerandena. På sitt medryckande sätt lyckas han få diskret matematik att intressera och inspirera åhörarna. Han lägger sig vinn om att få sina kurser att fungera och delar med sig av sina erfarenheter inom institutionens kvalitetsarbete. Han är uppriktigt mån om att studerandena faktiskt för står det som han lär ut. Ur de medel som är avsedda för lärare och forskare som önskar förkovra sig utomlands tilldelas följande understöd: Överassistenten i nationalekonomi, PD Tom Björkroth fi c k et t understöd om euro för att under tiden delta i kursen Introduction to Air Transport Economics and Planning vid Westminster University. Anledningen är att Björkroth är intresserad av att bredda och fördjupa sina insikter i industriell organisation och komplettera det kunnande som fi nns vid akademin. Assistenten i fi losofi, FL Anssi Hynynen fi ck ett understöd om 3 081,20 euro för att göra en studieresa till The Institute for Vico Studies vid Emory University, Atlanta, Georgia. Han skall där särskilt bekanta sig med bibliotekets samling av filosofiska skrifter från renässansen och den omfattande Vicolitteraturen. Forskaren, FD Esa Toukoniitty fi ck ett understöd om euro för att fördjupa sina kunskaper i katalys vid Institut de recherches sur la catalyse i Lyon-Villeurbanne, som är en av spetsforskningsenheterna i Frankrike. Där fi nns såväl sådan expertis som sådan apparatur som saknas i Finland. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 5

6 Studerande aktivera er! Stipendier delades ut åt aktiva studerande vid Åbo Akademi Jag bryr mig det är därför jag är aktiv, svarar Katja Leppänen på frågan om varifrån hon får motivation till att engagera sig. Hennes meritförteckning över olika uppdrag inom studievärlden är imponerande, och ett bevis på att hennes aktivitet uppskattas är att hon får ett av stipendierna för aktiva studerande vid akademin. Stipendiet kom vid ett bra tillfälle, nu vet jag att det jag gjorde inte var förgäves. Leppänen är hemma i Tammerfors, och efter gymnasiet studerade hon till kultursekreterare vid Finns folkhögskola i Esbo. Hösten 1997 började hon studera vid Åbo Akademi med sociologi som huvudämne. Hon blev värdinna för SF-klubben (Statsvetenskapliga klubben) under andra studieåret, och var också ledamot i kårfullmäktige, suppleant i ÅAstyrelsen och ordförande för både kvinnovetarnas ämnesförening ACCA och Birkagillet, nationen som samlat tammerforsare. I början behövdes det någon som gjorde saker, och jag ställde upp på uppdragen för att se om jag klarade det. Och då jag märkte att jag klarade det började jag tycka om det, och sedan blev uppdragen bara fler och fler åkte Katja Leppänen till Belgien för att studera personaladministration där i ett års tid. En av orsakerna var att hon kände att hon hade blivit involverad i så mycket att hon behövde åka utomlands en tid för att få ett uppehåll i engagemanget. Det blir lätt så att folk tänker att det här är en bra typ, hon ställer säkert upp i stället för att hitta någon annan. Det tar tid innan man lär sig säga nej, men det är viktigt att lära sig det. 6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Höjdpunkten i Leppänens akademiska engagemang skedde då hon kom tillbaka från Belgien, och var ordförande för Kårens styrelse. Kårenåret var mycket intensivt, år 2001 var ett år framom de andra. Jag levde i en tät grupp, och var insugen för att det kändes så värdefullt. Det hände så Det är oroväckande om det finns studerande som inte vågar ställa upp på förtroendeuppdrag i rädsla av att inte få ihop studieveckor, säger Katja Leppänen. mycket vid Kåren att man aldrig blev trött på det man gjorde. Katja Leppänen har också varit ordförande för Kårens fullmäktige under år 2002, och hon har varit med i SF:s årsfestkommitté i två repriser och varit årsfestmarskalk vid Studentkåren. Dessutom har hon varit chefredaktör för SF:s tidning Politicus, fungerat som tutor och suttit med som studentrepresentant i direktionen för Fortbildningscentralen. Vid sidan om studierna och uppdragen har hon jobbat deltid vid Hesburger i snart åtta års tid. Det går bra att kombinera studier med ett aktivt studieliv. Man borde utgå från att det är saker som kompletterar varandra, och ingendera skall enligt mig utesluta det andra. En av de största fördelarna med att vara engagerad är enligt Leppänen att man lär känna härliga människor, och att man lär sig massor om sig själv. Som studerande mår man inte bra av att bara sitta hemma och läsa för att bli snabbt färdig. Det är värdefullt att träffa andra människor och göra saker tillsammans som en motvikt till studierna. Just nu är Katja Leppänen på praktik vid Egentliga Finlands konstkommission, och tidigare har hon praktiserat på Finlands ambassad i Paris båda praktikplatserna har hon fått genom ÅA. På praktikplatserna har jag haft nytta av mitt tidigare engagemang. Det har inte känts övermäktigt att sätta igång med projekt, ställa i ordning tillställningar eller träffa okända människor. Innan Katja Leppänen får sin examen och kan titulera sig politices magister återstår 10 studieveckor fördjupade studier och en pro gradu avhandling. Vad som sedan står på programmet är oklart. Till framtidsdrömmarna hör ett jobb som har att göra med människor, kultur och utbildning överlag. Jag försöker nu koncentrera mig på studierna och låta bli att tänka på jobbsökandet. Jag har hunnit pröva på en hel massa, men nu det är dags att gå vidare. HEIDI BACKAS

7 uppmanar Katja och Petter Det går bra att kombinera studier med ett aktivt studieliv. Det började med Politivas, sedan Pampasmaffian, och sedan och sedan Petter Holmberg vid ÅA i Vasa försöker dra sig till minnes vilka föreningar och aktiviteter han engagerat sig i under sin studietid. Listan har hunnit bli lång under de fem år han studerat nationalekonomi och för sitt engagemang belönas Holmberg nu med ett av akademins stipendier för aktiva studerande. På meritlistan finns bland annat tre perioder i kårfullmäktige, dels som ordinarie ledamot och dels i egenskap av Vasa kåravdelnings ordförande. Dessutom har han suttit i fakultetsrådet, ÖH-styrelsen och ÅA-styrelsen, först som suppleant och numera som ordinarie. Jag har alltid gillat föreningsverksamhet. Det är ett utmärkt sätt att göra sin röst hörd och en bra chans att träffa intressanta människor, säger han. Fördelen med att engagera sig i olika slag av studentaktiviteter är enligt Holmberg att man lär sig otroligt mycket sådant som man aldrig skulle lära sig genom de egentliga studierna. Visst har jag känt mig stressad ibland, men emellanåt kommer alltid lugnare perioder. Det har också varit nyttigt att lära sig hantera stress och se hur man fungerar i stressiga situationer, säger han. Holmberg beräknar att engagemanget i studentaktiviteter och -politik har fördröjt hans studier med ungefär ett och ett halvt år. Visst har aktiviteterna vid sidan av studierna inverkat menligt på studietakten, men i gengäld har jag lärt mig enormt mycket, så på lång sikt är ingen skada skedd, säger han. Holmberg har studerat i fem år och räknar med att bli klar om cirka ett och ett halvt år. Jag har försökt undvika att jobba under terminerna, dels för att jag har fullt upp med annat och dels för att jag nog hinner jobba sedan när jag väl är klar med studierna. Att engagera sig i olika slag av studentaktiviteter är oerhört lärorikt och dessutom en välbehövlig motvikt till de egentliga studierna, säger Petter Holmberg. Sommartid brukar Holmberg däremot jobba. Dagarna innan intervjun har han avslutat sitt sommarjobb på en av Sverigefärjorna och innan studielivet tar vid igen har han lyckats kläm- ma in en sista minuten-resa till Grekland. Petter Holmberg gillar inte kraven på att studerandena borde bli snabbare klara med sina studier. Han menar att universiteten istället borde slå vakt om att folk verkligen blir färdiga, men inte att det nödvändigtvis måste ske inom någon bestämd tidsperiod. En studerandes personliga och sociala utveckling tar stryk om man sitter med näsan i en tentbok fyra år i sträck. Dessutom är det oroväckande att allt fler studerande visar tecken på utbrändhet. Att ha varit sjukskriven för burn out är ingen bra start på en jobbkarriär, säger Holmberg. Själv tycker han att nuvarande system är bra. Kravet på studieveckor för att få studiestöd är en tillräcklig drivkraft för att få fart på studierna, menar han. Petter Holmberg vill uppmana alla nya studerande som bara har ork och lust att aktivera sig i studielivet. Det ger en välbehövlig motvikt till studierna. Det finns massor av aktiviteter och föreningar, någonting för alla och envar. Och för den som inte hittar någonting som intresserar är det bara att starta något eget. Studietiden är en tid i livet när man trots allt är relativt fri att göra sådant man gillar, säger han. PATRIK HARALD Aktiva studerande belönades Rektor Gustav Björkstrand har beslutat bevilja stipendier åt studerande som uppvisat en hyfsad studieframgång och som bedrivit en allmännyttig aktivitet Akademin till gagn. Stipendierna går till pol.stud. Petter Holmberg (1 000 euro) och pol.stud. Katja Leppänen (1 000 euro). Holmberg bedriver studier i nationalekonomi och Leppänen i sociologi. Båda har uppvisat goda studieframgång. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 7

8 Vad göra åt spam och virus? Den besvärligaste virusvågen någonsin svepte över världens datorer i mitten av augusti. Också elektronisk skräp-post, s.k. spam, är ett växande internationellt problem. Både virus och spam belastar datanäten, och bekämpningen kräver mycket resurser. Åbo Akademis e-postanvändare kan sedan mitten av maj aktivera ett e-postfilter som heter SpamAssassin. Filtret analyserar ett stort antal faktorer i varje e- postmeddelande och poängsätter det enligt hur stor sannolikheten är att det är fråga om spam. Varje användare bestämmer själv hur högt poängtalet får vara för att meddelandet skall släppas in i den vanliga inkorgen. Spam filtreras bort till en separat mapp. Det gäller för varje användare att hitta den rätta balansen, sätter man gränsen för högt börjar ju också riktig mejl gå in i spammappen, säger systemadministratör Markus Talaslahti. E-postfiltret har visat sig fungera relativt bra, men enligt Talaslahti har hittills bara en bråkdel av alla användare vid ÅA aktiverat det. Mängden spam som filtreras bort av SpamAssassin har hållits på samma nivå, men mängden som slinker igenom ökar sakta men säkert vartefter de som skickar spam lär sig mer om hur det av många använda filtret fungerar. Datacentralen har därför gjort upp en plan för hur e-postfiltreringen skall vidareutvecklas, men problemet är att DC som helhet är kroniskt överbelastad, så det är svårt att hitta tid att förverkliga planen. Ett samarbete håller på att skapas mellan ett stort antal e-postservrar, i vilket ÅA kommer att vara med. Idén är att spamfiltret räknar hur många exemplar som existerar av ett mejl, och jämföra det med antalet på de andra servrarna. Ju fler det finns, desto större risk att det är spam. Det här gör det svårt för dem som skickar spam att få igenom 8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI många likadana mejl, berättar Talaslahti. Det som mest påverkar mängden skräp-post man får till sin e- postadress är om adressen finns på någon webbsida. Det finns program som går igenom webbsidor i jakt på e-postadresser, för handel med fungerande e-postadresser är stor business. Det är professionella spamfirmor som sköter utskicket av skräp-posten, och den går via s.k. open mail relay-servrar, som möjliggör att e-postem så att säga går utifrån ut, mottagaren ser inte varifrån meddelandet egentligen kommer. Spamfirmorna finns oftast i länder där lagstiftningen släpar efter och risken att åka fast inte är så stor. Det visade det sig att viruset Sobig.F gjorde om infekterade maskiner till open mail relay-servrar, så det är mycket möjligt att viruset har gjorts för att de som skickar skräp-post behöver fler servrar av den typen. Det som utmärker de här nya virusen är att de har en uppgift, utöver att bara vara störande. Sobig.F skapade fler open mail relay-servrar och Lovsan var en direkt attack mot Microsoft. Dessa virus är inte gjorda av någon ensam typ i en källare, utan är troligen så att säga fabrikstillverkade, säger Talaslahti. Det kommer definitivt att komma fler virus av den nya typen. Luckan som Lovsan kom in genom har täppts till, men tyvärr är nog Windows som en schweizerost med säkerhetshål, säger Stig Söderback, som är speciellt ansvarig för virusbekämpning. Sobig.F nådde ÅA till all lycka mitt under pågående arbetsdag, så det kunde blockeras i ett mycket tidigt skede. Endast ett tiotal datorer hann smittas, och det är mycket lindrigt jämfört med hurdan oreda viruset ställde till med ute i världen. Viruset spreds i en pif-fil, som bilaga till e-post. Jag hoppas att folk vid det här laget vet att den typen av filer väldigt sällan skickas med legitim orsak. Samma sak gäller filer med ändelsen.exe eller.scr. Det som gjorde Sobig.F besvärligt var att som avsändaren i e-postmeddelandena syntes en adress som viruset tog från den maskin det kom till, det såg alltså att komma från en bekant. Det här är vanligt bland dagens virus, säger Söderback. Virusen och alla deras bieffekter slukar arbetstid på DC och behovet av mera resurser är stort. I en snabb enkät som gjordes på en gemensam e-postlista för IT-personalen vid finska universitet kom det fram att i snitt sex personer per uni har satt 80 procent av sin arbetstid de senaste två veckorna på att bekämpa virus. Sex personer har det varit också hos oss på DC och det är en sjättedel av vår personal. ÅA:s system kommer att förbättras så att virusskyddet på varje enskild dator bättre än nu skall gå att styra och uppdatera centralt. Ett program som tas i bruk uppdaterar kontinuerligt alla PC:n med Microsofts säkerhetslappar. Dessutom skall i något skede all inkommande e- post börja granskas för virus. Det är obligatoriskt för alla datorer i ÅA:s nät att vara med i virusskyddet, men riktigt alla hemdatorer och bärbara är det inte nu. Mera information om e-postfiltrering och virusbekämpning hittas på datacentralens webbsidor, Det lönar sig också att läsa DC:s publikation DC-pappret. För att undvika virus är det också viktigt att hålla Talaslahtis slutkläm i minnet: Klicka inte på attachment! MICHAEL KARLSSON Folk som ringer till DC undrar ibland om ett virus kommer att förinta allt arbete de har gjort de senaste tio åren, säger Markus Talaslahti och Stig Söderback. Bredvid dem knutpunkten i Åbo Akademis datanätverk.

9

10 Krig gör hela samhället brutalare Hög stressnivå föder våld, säger israelisk aggressionsforskare För professor Simha F. Landau från Jerusalem är våldet mellan israeler och palestinier ständigt närvarande. Intifadan har haft en brutaliserande effekt på hela det israeliska samhället, säger han. Hos ett folk som krigar mot en yttre fiende ökar våldet också inom det egna samhället. Ett land i krig genomgår en brutalisering också internt, i vardagslivet, med en ökning av antalet mord och våldsbrott som följd. Den slutsatsen drar professor Simha F. Landau vid institutionen för kriminologi vid The Hebrew University i Jerusalem. Han har studerat vilken effekt konflikten mellan israeler och palestinier haft på vardagslivet och hur den ständiga pressen påverkat aggressionsnivån i det israeliska samhället. Hans forskning visar att en höjd stressnivå i ett samhälle leder till mer våld. Simha F. Landau, som hör till den första generationens kriminologer i Israel, 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI besökte Finland i slutet av augusti. Under besöket gav han en gästföreläsning vid institutionen för utvecklingspsykologi i Vasa, under rubriken The relationship between terrorism and crime patterns: The Israeli experience. Professor Landau har sedan över tio år tillbaka samarbetat med Vasaprofessorn Kaj Björkqvist kring aggressionsforskning, bland annat inom ramen för International Society for research on aggression. I sin forskning har Simha F. Landau undersökt vilken effekt intifadan haft på antalet våldsbrott och mord i Israel. Han undersökte antalet mord under år 2000, det vill säga året innan den senaste intifadan bröt ut, och jämförde siffrorna med intifadaåren Jämförelsen visar att antalet mord ökade dramatiskt efter att intifadan bröt ut. I ett land som för krig mot en yttre fiende sprids våldet förr eller senare också till vardagslivet i samhället, säger Landau. Som exempel nämner han antalet ansökningar om vapenlicens som efter den senaste intifadan ökade med 300 procent och antalet beviljade licenser som ökade med 80 procent. Oron och osäkerheten ökade bland befolkningen och man ville skydda sig med vapen. Men det finns ett klart samband mellan mängden vapen i ett samhälle och risken för att dessa vapen ska komma i användning. Som exempel på den tilltagande brutalisering som ägt rum i Israel i intifadans fotspår nämner Landau en händelse som ägde rum på den israeliska självständighetsdagen i fjol och som väckte mycket uppmärksamhet i israeliska massmedier. I en trafikstockning råkade två chaufförer i gräl, först verbalt och sedan handgripligen. Slutligen drog den ena fram ett vapen och sköt ihjäl den andra. Men den tilltagande aggressiviteten som intifadan medfört tar sig inte alltid så här extrema uttryck. Man kan enligt Landau se spår av en ökad aggressivitet redan i trafikbeteendet. Också antalet bilolyckor har ökat märkbart efter intifadan. Sambandet mellan stress och aggression i ett samhälle är kanske särskilt tydligt i Israel, ett land som Landau kallar ett naturligt laboratorium för den som vill studera

11 ämnet. Men i stort sett samma mönster gäller i alla samhällen, säger han. Uppsving för new age I dagens Israel ser man just nu ett uppsving av olika slag av new age-relaterade företeelser, meditation, avslappning, yogaresor till Indien, terapi och så vidare. Enligt Simha F. Landau är detta ett sätt för människan att lära sig hantera den hårda press som det ständiga hotet om våld ger upphov till. Många utlänningar frågar mig hur jag kan leva i det oroliga Israel. För den som betraktar skeendena utifrån verkar situationen kanske outhärdligare än för oss som lever vårt dagliga liv där, vilket inte betyder att vi är oberörda av våldet omkring oss. Man anpassar sig, lär sig leva med det. Men man betalar ett högt pris i pengar och mental hälsa. Det är dyrt att upprätthålla en så hög säkerhetsberedskap som det israeliska samhället har. Om framtiden säger sig Simha F. Landau vara varken pessimist eller optimist, snarast realist. Det kommer att ta mycket lång tid att lösa konflikten mellan israeler och palestinier. Jag tror det är dags att sluta fundera på hur vi ska lösa konflikten och i stället börja tala om hur vi ska hantera den, eftersom konflikten inte kommer att försvinna inom överskådlig framtid. Det magiska ordet nu är kompromiss. Bägge parter måste ge avkall på sina huvudkrav. Israelerna måste inse att de inte kan hålla fast vid nuvarande territorium, och palestinierna måste sluta med sina terrorattacker och lämna tanken på vad de kallar rätten att återvända. De kan inte komma tillbaka till de områden de lämnade 1948, alltför mycket har förändrats sedan dess, säger Simha F. Landau. Som ett av de största problemen i dag ser han hjärntvätten av palestinska barn och ungdomar, glorifieringen av självmordsbombare som blir hjälteförklarade, lovade 72 jungfrur i himlen och så vidare. Självmordsbombarna vet att deras familjer tas omhand och får ekonomiskt stöd. Motiven för att sluta med terrorattackerna är därför inte tillräckligt stora, menar han. Professor Landau säger skämtsamt att han ibland önskar livet vore lite tråkigare lite mindre dramatiskt och han prisar lugnet i Finland. Tänk att kunna röra sig var som helst utan att man hela tiden måste vara på sin vakt, att kunna gå in i affärer och restauranger utan att någon kollar ens väska. PATRIK HARALD FAKTA/Simha F. Landau - född i Rumänien, i tysktalande Bukovina, under andra världskriget - familjen fördes till koncentrationslägret Transnistia i det tyskockuperade Ukraina - efter kriget fl yttade familjen tillbaka till Rumänien - emigrerade med familjen till Israel 1950 och har sedan dess bott i Jerusalem - studerade psykologi med inriktning på kriminologi och var en av Israels första kriminologer - har forskat kring våld, mord och förhållandet mella stressfaktorer och graden av våld i det israeliska samhället - aktiv inom International Society for research on aggression och samarbetar där med professor Kaj Björkqvist vid ÅA i Vasa MfÅA information om och inom akademin Höstens första nummer av Meddelanden från Åbo Akademi distribueras utöver det normala även till alla nya studerande vid akademin. MfÅA fungerar som en länk mellan universitetet och det övriga samhället, samt som ett forum inom akademin. Således samlas såväl den externa som den interna informationen i samma tidning, vilket är ovanligt vid nordiska universitet. MfÅA utkommer varannan fredag under terminerna och distribueras till anställda och forskare inom ÅA (ca pers.), till skolor, bibliotek och kommuner i Svenskfi nland, till massmedia i hela landet samt till universitet och högskolor i Norden. Tidningen distribueras också till medlemmarna i ÅA:s alumniförening (ca pers.) samt till andra personer som vill hålla sig à jour med det som händer vid ÅA. Två tredjedelar av upplagan på exemplar distribueras utanför akademin. MfÅA:s nätversion hittas på adressen /meddelanden. Nätversionen uppdateras med färska artiklar samma dag som den tryckta versionen utkommer. I nätarkivet fi nns idag över 900 artiklar. MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11

12 Mångsidig ny professor Tvärvetenskap är inte tyvärrvetenskap för Malin Brännback Vissa tycker att jag är märkvärdig som har hållit på med många olika saker och varit tvärvetenskaplig. Jag är kanske unik i finska förhållanden, men till exempel i USA eller England är det ingen som tycker jag är konstig, där är det mera vanligt att akademiker bygger upp sin konkurrensskillnad genom att kombinera olika ämnen. Men ibland har det här nästan varit negativt för mig då jag har sökt tjänster, för jag har enligt en del mera bredd än djup och då blir det inte tvärvetenskap utan tyvärrvetenskap. Det säger ED Malin Brännback, ny professor i företagsekonomi, särskilt internationell företagsverksamhet, på företagsekonomiska institutionen vid Åbo Akademi. Hon intresserar sig speciellt för högteknologi, innovationer, entreprenörskap och s.k. life science, som inkluderar bioteknik och livsmedel. Till hennes meriter hör bland annat att hon i tre år var professor i företagsekonomi vid Åbo handelshögskola (TuKKK), att hon har varit forskningsledare vid Finlands Akademi och att hon är docent i elektronisk kommers vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hon har också sedan 1998 varit docent i företagsekonomi vid ÅA. Brännback började med att utbilda sig till farmaceut, och fortsatte sedan sina studer vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Först läste hon marknadsföring som huvudämne, men när det blev dags att doktorera bytte hon huvudämne till beslutsplanering. Det var egentligen inget byte. Det här var i mitten på 1980-talet då den första boomen i bioteknik pågick i USA. Då kunde man sluta sig till att en kombination av farmaci och företagsekonomi inte skulle vara så dum. Brännback blev ekonomie magister samtidigt som Finland Skall företagens omsättning styra vad vi forskar och undervisar i vid universiteten, undrar Malin Brännbrack, ny professor i företagsekonomi. var på väg in i lågkonjunkturen i början på 1990-talet. Läget på arbetsmarknaden var så illa att hon valde att doktorera i stället. I samband med sitt doktorsarbete i beslutsplanering blev Brännback ordentligt insatt i beslutstödande system och datorer. Sommaren 1997 tog därför professor Markku Nurminen från Åbo universitet (TY) kontakt och undrade om hon kunde ersätta deras biträdande professor i informationssystem. Brännback nappade på erbjudandet, och jobbade vid TY i ett och ett halvt år. Chef för Innomarket Mot slutet av år 1998 tillfrågades Brännback om hon var intresserad av att jobba som chef för TuKKK:s enhet Innomarket, som gör marknadsundersökningar för att stöda kommersialiseringssträvandena hos bioteknik- och läkemedelsföretag. Enheten hade grundats 1997 och fått finansiering för fyra år framåt av Tekes, samt bidrag från Finlands Akademi. Då jag var där och lyssnade på när de berättade om verksamheten konstaterade jag genast att jag för första gången hade hittat något som täckte allt jag hade hållit på med dittills, också farmaceutexamen. Jag hade suttit där en halvtimme när de frågade de om jag ville ha jobbet och jag sade genast jo tack, gärna. De undrade om jag inte behövde gå hem och fundera på det, men jag sade nej, det är helt klart! Hon började således på TuKKK som t.f. professor i marknadsföring, med huvudsaklig uppgift att leda Innomarket. I början hade Innomarket tre forskare utöver chefen. Så småningom blev anta- 12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI

13 let projekt allt större och enheten växte. Då Tekes-pengarna tog slut hade Innomarket fyra-fem externt finansierade forskare, och Brännback fick se till att involvera enheten i ännu fler projekt, eftersom forskarnas lön också i fortsättningen skulle komma utifrån. En tid senare var personalen redan sammanlagt tio personer. Innomarket blev en helt externt finansierad forskargrupp som gör kommissionerade arbeten. Enheten fungerar också som en doktorsinkubator, trots att den inte är en officiell forskarskola, för samtliga ekonomer som är där jobbar på sina doktorsavhandlingar inom life science. Utöver läkemedelsutveckling inkluderar det bland annat diagnostik, biomaterial, genteknologi och delar av livsmedel. Brännbacks tjänst vid TuKKK var tidsbunden, och hon samlade meriter med sikte på en professur. Förra hösten blev en tjänst på Karolinska institutet i Stockholm aktuell. Jag var en hårsmån från att landa i Stockholm, Karolinska institutet är ju ändå alltid Karolinska institutet. Men delvis med tanke på familjen blev jag kvar Åbo. Vi har tre barn, och både jag och min man har föräldrarna här, så infrastrukturen i Åbo är mycket bättre för oss. Levnadskostnaderna i Åbo är ju också relativt hyfsade och nu har vi dessutom flyttat till Pargas och genom det ytterligare höjt vår livskvalitet, ler Brännback. När ÅA-professuren i företagsekonomi lediganslogs var det självklart att Brännback skulle söka den, och när hon sedan också fick den kändes det skönt att få återvända till ett hus som redan var välbekant. Men mycket har hänt på företagsekonomiska institutionen och ekonomutbildningen överhuvudtaget sedan juli 1997, då hon senast var i huset. Det är väldigt många nya människor här och det ser ut att vara mycket aktivitet. Man är väldigt mån om att undervisningen sköts och det är en av orsakerna till att det är så roligt att komma tillbaka. Jag har alltid tyckt om att undervisa, men på Innomarket blev det lite tid över till det. Och jag kan nog säga att det var otroligt tärande att söka pengar för tio personer! Att vara en kvasientreprenör inom ett universitet, det har sina sidor... Talar sig varm för de små Brännback har en bred kunskapsbas att dela med sig av till de studerande, men något som hon speciellt kommer att tala sig varm för är småföretag. Jag tycker att det här är ett område inom vår ekonomi som är väldigt intressant och som man måste bevaka, och även småföretagen är ju internationella i dag, om inte annat så på grund av EU. Man kan inte därför negligera dem, som många textböcker tenderar att göra. Böckerna har dessutom dessvärre ofta bara amerikanska eller europeiska exempel, och studenterna sitter och funderar vad det har med dem att göra. Men från Innomarket har jag ärmarna fulla med exempel som ligger tre och ett halvt kvarter från akademin, och i värsta fall måste man köra tjugo minuter i någon riktning för att nå dem. Brännback tror att man inom handelshögskolor generellt har en tendens att titta mest på stora företag därför att man då får en mer lätthanterlig analysenhet. Men om man tittar på hur många små bolag vi har i Finland och hur många människor de anställer så utgör också de en betydande nationalekonomisk faktor och då borde det rimligtvis vara viktigt att se på dem också. I Finland fanns år 2000 sammanlagt företag med anställda. Av dessa företag har ungefär 90 procent under 10 anställda. Årsomsättningen för samtliga företag tillsammans var 262 miljoner euro. Den pyttelilla del företag som har över 250 anställda står visserligen för 45 procent av den omsättningen, men skall omsättningens storlek styra vad vi forskar och undervisar i vid universiteten? För de riktigt små företagen är ju kanske tillväxt inte det primära målet trots att det är vad alla andra far efter utan det viktigaste för dem kan vara att ha en källa till utkomst som håller dem vid liv. Det är också en konst. Innomarket finns fortfarande till för att hjälpa småföretag etablera sig, nu med Laura Jalkanen som Brännbacks efterträdare på chefsposten. Eftersom universiteten skall arbeta för den regionala utvecklingen tycker Brännback att man kunde fundera på att göra Innomarket till en gemensam enhet för TuKKK och ÅA. Det har implicit varit en dröm hos mig att kunna erbjuda forskarenheten också för Åbo Akademis studeranden. Lugnande effekt Brännback säger att det har en lugnande effekt på henne att inte längre behöva fundera på var hon har tjänst om ett eller två år. Jag är illa rädd att universiteten kommer att få äta upp att de inte kan ordna det så att vi slipper alla dessa snuttjobb. Just nu går industrin neråt, men sånt rör sig i cykler och om några år kommer ju en väldig mängd människor att gå i pension. Universiteten har aldrig kunnat tävla med pengar, så det kommer att vara lätt att locka bort folk med löner. Varifrån får vi då alla människor som undervisar folket som industrin behöver för att Finland skall kunna hålla sig konkurrenskraftigt? Men även om lönerna borde ses över, så har universitetsjobben sina goda sidor. På många arbetsplatser vet jag att människor upplever att de i längden inte får de utmaningar som deras intellektuella kapacitet skulle räcka till för, och detta gäller speciellt kvinnor. De blir trötta och börjar byta jobb. Men vid ÅA och som aktiv forskare måste du tänka, och det tycker jag är roligt, fast det ibland kan vara knepigt. Dessutom behöver jag inte alltid sitta här då jag forskar, utan kan dra ut i skogen eller vart som helst med min bärbara dator, huvudsaken är att huvudet är med. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 13

14 Virtuellt lärcenter öppnade På samlas info om nätstudier och kursutveckling En webbadress, en e-postadress och ett telefonnummer det är allt man i fortsättningen behöver använda för att få stöd för kursutveckling och nätstudier vid Åbo Akademi. Den 1 september öppnade nämligen det virtuella lärcentret vid ÅA i Åbo, och det utgörs tillsvidare av webbsidor som samlar all den information om virtualisering och studier, som hittills funnits spridd på de olika fristående institutionernas hemsidor. Fördelen med Lärcentret är att personer vet var de ska börja söka när de vill ha svar på något, säger Tove Forslund, som är projektledare för ÅA:s virtualisering i Åbo. Hittills har folk kanske inte vetat var eller hur de ska börja när de till exempel velat skapa olika former av nätstöd i samband med sin undervisning, men i och med Lärcentret blir tröskeln lägre, säger Mary Dahlbacka, ordförande för ledningsgruppen för virtualiseringsverksamheten i Åbo. 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI är webbadressen det lönar sig att besöka om man som lärare eller studerande vill ta reda på mer om virtualiseringen, eller söker information på webben om studier och undervisning i allmänhet. För lärare och studerande Lärcentrets hemsidor görs så kundinriktade som möjligt, så att besökaren redan på första sidan kan välja mellan de två kategorierna lärare och studerande. Informationen för lärare handlar främst om hjälp för hur man kan utveckla sin undervisning. Ett av syftena med Lärcentret är att samla ihop erfarenheter från dem som jobbat med nätstödda kurser, så att även resten av personalen vid ÅA kan ha nytta av det. Enskilda lärare har gjort mycket, men de har inte haft något forum där de kunnat komma ut och berätta om sina erfarenheter. Men nu ska vi se till att informationen sprids, säger Forslund. På Lärcentrets sidor finns också information om tekniska och Mary Dahlbacka, Tove Forslund och Johan Nikula hoppas att lärare kommer med önskemål om vad Lärcentret skall erbjuda. pedagogiska stödpersoner, informationssökning, finansiering av nätstödda kurser, hjälp för att producera ljud- och bildmaterial samt administrativt stöd om till exempel kontrakt och upphovsmannarätt. Man kan via Lärcentret få hjälp med allt från att använda videokonferens för en föreläsning till att göra hela appron i ett ämne nätbaserad, säger Forslund. På Lärcentrets sidor finns också fakta om den personalutbildning som ordnas vid akademin, till exempel om virtualisering och universitetspedagogik. De flesta kurser som ordnas är skräddarsydda kortkurser som täcker behovet för en speciell grupp. Det finns variation mellan fakulteterna, och varje fakultet vet bäst vilket slag av kurser det behövs inom en nära framtid. Bland annat därför finns det referensgrupper vid fakulteterna, som håller koll på vad det finns efterfrågan på, säger Dahlbacka. Referensgrupperna fungerar

15 som en kontaktlänk mellan fakulteterna och Lärcentret eller ledningsgruppen för virtualiseringen. Referensgrupperna har fått önska vad de vill ha av Lärcentret, och lärare får också gärna komma med önskemål om vad de vill att Lärcentret ska erbjuda. Allt kan förstås inte förverkligas, men vi försöker, säger Forslund. För studerande samlar det virtuella lärcentret den information om studier som hittills funnits utspridd på akademins webbsidor, så att man där hittar information om olika nätkurser som ordnas, utvecklingen av de personliga elektroniska studieplanerna och studieförvaltningens olika stödtjänster. Dessutom finns där stöd och olika verktyg för nätstudier, exempelvis tips för självständiga studier via nätet och guider till Blackboard, plattformen för nätstudier. Fysiskt lärcenter i ASA? Än så länge är lärcentret enbart virtuellt, men planer finns för ett fysiskt lärcenter. Studerande märker kanske större skillnad då det fysiska lärcentret tas i bruk, där det kommer att finnas välutrustade datorutrymmen, säger Forslund. Planerna är än så länge endast preliminära, men vi hoppas att lärcentret får utrymmen i ASA då det byggs om, säger Forslund. Där skulle finnas dataklasser för studerande, grupparbetsrum och avskilda arbetsrum för lärare. Dessutom skulle där finnas personer som ger pedagogiskt stöd och tekniskt stöd för till exempel informationssökning och produktionen av ljud- och bildmaterial. I Lärcentret skulle samlas den nyaste tekniken och utrustningen för undervisning. Personalen på Lärcentret skulle introducera både studerande och lärare i hur man använder tekniken, till exempel hur man editerar videomaterial eller hur man arrangerar en videokonferens, säger Forslund. Inte en modefluga Det är inte möjligt att slingra sig undan virtualiseringen i dag, i hela Europa gör man satsningar för att göra hela samhället elektroniskt, och ÅA är med och förverkligar det här, säger Johan Nikula, chef för studieförvaltningen, under vilken Lärcentret lyder. En orsak till att man satsar på virtualiseringen och projekt som Lärcentret är att undervisningsministeriet ger speciell finansiering för det. Finlands virtuella universitet (FVU) är ett nätverk av alla universitet i landet, och FVU hjälper de enskilda universiteten i deras virtualisering. Lärcentret skall nu bli en länk mellan FVU och lärarna vid ÅA, och en av uppgifterna är att se till att de olika projekten och de nätstödda verktygen finns också på svenska. ÅA gjorde upp sin strategi för virtualiseringen år 2001, och nu håller man på att uppdatera den. Virtualiseringen är redan förankrad i fakulteterna, och det finns folk som är intresserade av virtualisering vid varje fakultet, säger Dahlbacka. Alla fakulteter håller nu på och jobbar med fakultetsvisa strategier. En del av strategin är att alla studerande skall ha en möjlighet att gå en nätkurs under sin studietid. Erfarenheten att ha gått en nätkurs är en färdighet också om man vill vidareutbilda sig. Men vi ska inte avskaffa närstudier de två formerna av studier ska gå hand i hand, säger Nikula. Ingen behöver heller vara rädd att virtualiseringen är en modefluga, utan det är grundat i ett behov, säger Dahlbacka. Det behov Dahlbacka avser grundar sig på att en hel del studerande av olika orsaker inte har möjlighet att vistas på studieorten dagtid, och för dem är nätkurser ett bra alternativ. Orsaken till att man gjort nätkurser hittills har främst varit att man vill göra dem mera tillgängliga, eftersom deltagarna är utspridda. Lärcentret är inte en egen enhet inom akademin, utan en samarbetsorganisation mellan de fristående institutioner som samarbetar inom virtualiseringen, det vill säga Fortbildningscentralen (FC), Datacentralen (DC), AV-centralen, Åbo Akademis Bibliotek (ÅAB) och studieförvaltningen. De olika fristående institutionerna har jobbat mycket tillsammans för att bygga upp de nya webbsidorna, och kunskapen har spritts från person till person då vi har träffats, säger Forslund. Samarbetet öppnar nya dimensioner i folks tänkande, och det har varit både nyttigt och trevligt att de olika kulturerna möts. HEIDI BACKAS Lärcentret fi nns på adressen /lc och e-postadressen är Lärcentrets kontaktperson Carina Gräsbäck svarar på frågor om kursutveckling, nätstödda kurser och virtuella stödtjänster. Hon är anträffbar varje måndag kl på Domus A 4. vån, tfn (02) Vid Åbo Akademi i Vasa sker virtualiseringen inom avdelningen Lärocenter i Tritonia, Vasa vetenskapliga bibliotek, i samarbete med Svenska Handelshögskolan och Vasa Universitet. Florakören ger gratiskonsert Torsdag 11.9 kl. 19 konserterar Florakören i Axelia, Biskopsgatan 10. Denna gång är inträdet helt fritt, och repertoaren i huvudsak nyare folkmusik, såväl finländsk som svensk och estnisk sådan. Till kompositörerna hör bl.a Karin Rehnqvist och Tellu Turkka, samt körens dirigent Ulf Långbacka, vars Fyra sånger om kärlek till text av J.L. Runeberg även hördes under årets inskription. Samma konsert kommer flororna även att ge i Tarragona söndag 14.9, i samband med körens resa till en folkmusikfestival och körtävling i Barcelona. Mer info på Välkommen på konsert! MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15

16 VECKANS SKRIBENT Ett varmt Gustav Björkstrand är rektor för Åbo Akademi. välkommen OCKSÅ DEN HÄR HÖSTEN har Åbo Akademi glädjen att hälsa drygt 900 nya studerande välkomna till universitetet. Det innebär att nästan lika många, d.v.s. 800 av de sammanlagt sökande, inte fick en studieplats vid akademin. Även om antagningsprocenten är större än på finskspråkigt håll, är det alltså fortfarande så att universitetets portar förblir stängda för en rätt stor del av studentpopulationen. De som blir antagna har all anledning att vara stolta och glada över den studieplats de har fått. Akademin betonar som tidigare att vi vill vara ett svenskt vetenskapssamfund, d.v.s. det svenska mångdisciplinära universitetet i Finland med de rika traditionerna. Universitetet har vidare som målsättning att vara ett internationellt vetenskapssamfund med forskare och lärare som finns vid forskningsfronten i ett internationellt perspektiv. Akademin vinnlägger sig också om att vara ett kulturbärande samfund med sitt svenska nationalbibliotek, sina museer och samlingar och sitt rika studentliv. Det är inte förvånande att majoriteten av de svenska studenterna har akademin som den naturliga och attraktiva utbildningsenheten. BERIKANDE UNIVERSITETSMILJÖ. Åbo Akademi är ett universitet som är känt för sin hemtrevliga studiemiljö. Det sammanhänger naturligtvis med att akademin förfogar över traditionsrika och vackra byggnader i centrum av Åbo, kring den gamla nationalhelgedomen. Här kan vi erbjuda en 16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI god studiemiljö, där det svenska språket lever i undervisning och förvaltning. Studentlivet är rikt och bjuder på många möjligheter till kreativa sysselsättningar på fritiden. Florakören och Brahe Djäknar är välkända studentkörer inte bara i vårt land utan genom sina konsertresor över hela Europa. Akademin har de senaste åren satsat mycket på fritidsaktiviteter bl.a. inom rodden. Tävlingarna på Aura å mellan universiteten i Åbo brukar intressera inte bara studerandena, som samlas kring åns stränder för att heja fram sina lag. Egentligen utgör hela området kring Domkyrkan med sina tre universitet ett enda stort kampusområde, där det aldrig blir långt mellan studieplatserna, även om DataCity och BioCity befinner sig på något längre avstånd. Området är grönt, öppet och arkitektoniskt helgjutet. Utländska besökare brukar ofta med avund i rösten notera hur vacker och inbjudande universitetsmiljön är. I Vasa är akademins verksamhet utspridd över ett rätt stort område, men till årsskiftet förändras situationen, då Kvarnen tas i bruk och alla enheter samlas vid den vackra och lummiga stranden. Här finns det alla möjligheter att bygga upp en rik universitetsmiljö i en omgivning, där också andra högre utbildningsenheter är belägna. I Jakobstad åter äger utbildningen rum i en byggnad som är ritad just för det ändamålet och därför väl kan fylla sin uppgift.

17 Statsmakten bör nog ta sitt ansvar för studerandenas utbildning det är fråga om en lönsam investering inte bara för studerandena utan också för nationen som helhet. En förhöjning av studiestödet är det bästa sättet att se till att målsättningen om snabbare studier skall kunna uppnås. EFFEKTIVA STUDIER. Det kan knappast ha undgått någon att man i massmedia ofta anklagar studerande för att studierna drar för långt ut på tiden. Konsekvensen blir att man inträder för sent i arbetslivet. Akademin kommer för sin del att se över studieprogrammen så att det skall bli möjligt att fullgöra studierna enligt den personliga studieplan som alla förväntas göra upp. Det innebär att man skall kunna avlägga sin kandidatexamen på tre år och sin magisterexamen på ytterligare två år. Ett problem i sammanhanget är utan tvekan att studiestödet inte har höjts på många år och att finansieringen av studierna för många är ett verkligt problem. Med de låga räntor vi har för närvarande borde det inte vara oöverkomligt att ta lån för att få den tilläggsfinansiering som möjliggör att man kan hålla studietakten. Man blir ju färdig tidigare och kan på samma tid förtjäna större belopp när man har examen än man kan erhålla under studietiden genom extraknäckande. Å andra sidan bör nog statsmakten ta sitt ansvar för studerandenas utbildning det är fråga om en lönsam investering inte bara för studerandena utan också för nationen som helhet. En förhöjning av studiestödet är det bästa sättet att se till att målsättningen om snabbare studier skall kunna uppnås. HÖGKLASSIG FORSKNING. Det som skiljer universitetsutbildning från all annan utbildning är att den bygger på forskning. Åbo Akademi kan glädja sig över att forskningen vid vårt universitet ligger på en erkänt hög nivå. Vi leder ett stort antal nationella forskarskolor och numera också en nordisk. Vi har tre spetsenheter som representerar forskning på högsta internationella nivå. Våra forskare klarar sig väl i den allt hårdare kampen om extern finansiering både på nationell nivå och när det gäller finansiering från andra länder. Detta utgör en god garanti för att den undervisning som ges verkligen bygger på de senaste rönen inom forskningen. Därför har våra studerande i allmänhet ingen svårighet att finna en plats på arbetsmarknaden, i synnerhet som de ofta är mycket språkkunniga. Forskarbanan kan bli ett attraktivt alternativ för dem som trivs med studierna och gärna fördjupar sina kunskaper inom något område som tilldrar sig ett starkt intresse. MED DESSA ORD hälsar jag alla professorer, lärare, forskare och studerande, inte minst årets nya studerande varmt välkomna till Åbo Akademi. Jag är övertygad om att det nya läsåret kommer att bjuda på stimulerande upplevelser i kunskapens rika värld. Det besvär som en del av oss kommer att få när det gäller att flytta till nya lokaliteter i Åbo och Vasa uppvägs mer än väl av att vi framöver kan verka i ändamålsenliga, med pietet restaurerade byggnader med stora möjligheter till intensiv och berikande växelverkan mellan studerande, lärare och personal. GUSTAV BJÖRKSTRAND MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 17

18 IN MEMORIAM Georg Henrik von Wright Ledamoten av Finlands akademi Georg Henrik von Wright, Finlands mest prominenta filosof under 1900-talet, dog i sitt hem i Helsingfors den 16 juni. von Wright föddes 14 juni Han inledde sina filosofistudier vid Helsingfors universitet under ledning av Eino Kaila, som förmedlade impulser från den logiska positivismen. 22 år gammal reste von Wright till Cambridge. Han blev där elev och god vän till Ludwig Wittgenstein. År 1941 disputerade von Wright i Helsingfors på en avhandling om det s.k. induktionsproblemet. Boken lade grunden till en framgångsrik internationell karriär. År 1945 ställdes han i första förslagsrummet för filosofiprofessuren vid Åbo Akademi, men han återtog sin ansökan. År 1948 efterträdde han Wittgenstein på professuren i Cambridge, men återvände tre år senare till en professur Helsingfors blev han ledamot av Finlands akademi. von Wrights mest uppmärksammade vetenskapliga insats var skapandet av den s.k. deontiska logiken, d.v.s. ett system som skulle belysa de logiska egenskaperna hos bör -satser. Han skrev också böcker i värdeteori och handlingsfilosofi. Bl.a. bidrog han till det återuppväckta intresset för aristotelisk dygdetik. En insats av avgörande betydelse för efterkrigstidens filosofi var utgivningen av Wittgensteins litterära kvarlåtenskap. von Wrights intellektuella vidsynthet och hans intresse för olika filosofiska riktningar bidrog till att skapa en ovanlig öppenhet i det intellektuella klimatet inom finländsk filosofi. På det personliga planet var han en charmerande person och en spirituell samtalspartner. Unga filosofer tog intryck av hans starka engagemang för deras arbete. von Wright blev också känd för en större allmänhet bl.a. genom sina essäer kring kulturfilosofiska ämnen. År 1967 publicerade han ett ställningstagande mot Vietnamkriget som blev mycket uppmärksammat. På senare år utgav von Wright några essäsamlingar, där han på ett djupare plan analyserade tendenser i samtiden. Hans pessimism renderade honom beskyllningar för att vara en teknologifientlig romantiker, men många medlemmar av de yngre generationerna tog starka intryck av hans tidskritik var von Wright kansler för Åbo Akademi. Hans insatser blev delvis kontroversiella, då han med hänsyn till den regionala jämlikheten engagerade sig för att den svenska lärarutbildningen skulle flyttas till Vasa. Med anledning av von Wrights 70-årsdag anordnades ett internationellt symposium i Åbo, som avslutades med en bankett på Åbo slott. Detta var, skriver von Wright i självbiografin Mitt liv som jag minns det, det enda tillfälle då jag låtit mig hyllas i solenna former. I självbiografin ser von Wright tillbaka på sin kanslerstid: Jag har alltid älskat den fysiska miljön kring universitetet, kvarteren vid och i närheten av Biskopsgatan Miljön är unik i Norden. På den tiden jag ännu inte var säker på min akademiska framtid hade jag drömt om att få se ut över Auras vatten från filosofiprofessorns arbetsrum i Humanisticum där Rolf Lagerborg, och före honom Edvard Westermarck, suttit. En ros på planteringen framför ingången skall kanske påminna senare generationer om att jag funnits. LARS HERTZBERG 18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Ny serviceavgift för tjänsteresor Från och med den 1 september betalar Finnair inte längre provision till resebyråerna för varje såld fl ygbiljett. Tidigare har provisionen varit sju procent av priset för varje utrikesfl ygresa och fem procent för varje inrikes. Area, som på grund av ett specialavtal är den resebyrå som anställda vid ÅA utnyttjar mest för tjänsteresor, har till följd av denna förändring infört en ny serviceavgift, som skall täcka bortfallet av provisionerna. Area och ÅA har gjort upp ett nytt avtal i vilket förändringen beaktas. Det är klart att det är kunden som i sista hand betalar för det här, konstaterar Åbo Akademis förvaltningsdirektör Roger Broo. Men från ÅA:s sida är vi mycket nöjda med Area, de har smidig och bra service och hittar bra resealternativ. Hellre betalar vi den här avgiften än övergår till att låta våra professorer och forskare själva reda ut kostnaderna för resor och hotell. Det är ju en djungel. Säkert kunde professorer och forskare hitta bra alternativ själva, men det skulle ta för mycket av den tid som de bör ägna åt annat. Det skulle inte vara rationellt utan bli ännu dyrare eftersom tiden kostar. Tarja Rautiainen på Area hoppas att alla vid ÅA som utnyttjar resebyråns tjänster informeras om förändringen. Vi vill inte att folk skall behöva undra över vad det är för ny serviceavgift som har tillkommit på räkningarna från oss, säger hon. För att ha ett enhetligt system begär vi serviceavgift också för resor som görs med andra fl ygbolag än Finnair, men dessa resor sänker vi grundpriset på så att helheten inte blir dyrare för kunden. Orsaken till att Finnair inte längre betalar provision till resebyråer är att man försöker göra företaget mera lönsamt. Flygbolag och resebyråer runtom i världen har haft problem redan länge på grund av 9/11, SARS, kriget i Irak, och så vidare. MK

19 MfÅA NOTERAR Levande legender i Skärgården Ekologer, eldsjälar och föränderlig mångfald är temat för årets andra nummer av tidskriften Skärgård. Modeller och idoler är viktiga för oss alla, och det gäller även naturvetare. Det här fenomenet beskriver redaktör Håkan Eklund i inledaren: Att det är viktigt med modeller, förebilder, inspiratörer kan alla som medverkar i detta tidskriftsnummer intyga. Fråga vilken forskare, fältbiolog eller jakt- och fi skeintresserad person som helst, och de kan mycket specifi kt plocka fram den eller de personer, artiklar, böcker eller kurser som fått inspirationens gnista att tända. J. A. Palmén är en av de eldsjälar inom ornitologin som beskrivs i Skärgård, och han är en person som fått gnistan att tändas hos många yngre naturvetare. Han var ringmärkningens banbrytare i Finland, och beställde som pensionerad på egen bekostnad aluminiumringar från Tyskland. De numrerade ringarna var försedda med hans namn och adress, och han delade ut dem till personer runt om i landet, så att de kunde inleda ringmärkningen av fåglar år Också de tre levande legenderna inom fågelekologin i skärgården Lars von Haartman, Göran Bergman och Olavi Hildén, behandlas i nyaste Skärgård. Dessa tre är några av landets mest legendariska fågelekologer, och de har verkat på tre områden som kan kallas vetenskapens arbetsrum; Mickelskären vid Porkala udd, Lemsjöholm väster om Åbo och Valsörarna i Kvarken. Ett andra tema i det aktuella numret av tidskriften är den unika och omstridda vårfågeljakten i södra Finlands kust- och skärgårdsområden. EU:s fågeldirektiv är stränga och jakten är därför hårt reglerad, men ändrade EU-regler betyder inte automatiskt att den för skärgårdsborna så viktiga vårfågeljakten kan räddas. Jakttraditionerna skiljer sig kraftigt åt mellan olika länder inom EU, och det är därför ingen lätt uppgift att komma överens om gemensamma regler för alla medlemsländer. Mera om vårfågeljakten, förebilderna inom naturvetenskapen, och mycket mer därtill kan man alltså läsa i Skärgård. Tidskriften ges ut av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, och den utkommer med fyra nummer årligen. Prenumerationer kan göras via webben: /skargarden, eller genom att ringa till Gunlög Söderman, tfn (02) eller Håkan Eklund, tfn HB Språkgranskarna belönar skribenter Språkgranskarna har beslutat belöna följande skribenter med ett språkpris för god språkbehandling i pro gradu-avhandlingen/diplomarbetet: Sonja Grönblom-Holmqvist ESF, Katrin Halling MNF, Anders Lassenius HF, Maria Lunabba ESF och Johan Åkerlund KTF. Språkpriset är boken Textens hantverk: om retorik och skrivande av Inger Lindstedt. I boken kopplar hon klassisk retorik till skrivande både i studierna och i arbetslivet. Förutom nyttiga skrivtips bjuder hon på ett njutbart språk. Dessutom vill språkgranskarna rikta ett tack till Jaana Huttunen, Nina Strandberg och Tom Björkfors för att de oförtröttligt informerar ÅA-skribenterna om tillgänglig skrivhjälp. Ingen ansträngning har verkat för stor för dem, vilket är väl värt en ros! Nya utnämningar Kansler Bertil Roslin har under sommaren 2003 utnämnt fl era personer vid akademin. Vid humanistiska fakulteten har FD, docent Lars Berggren utnämnts till professor i konstvetenskap från den 1 augusti Docent Holger Weiss har utnämnts till professor i allmän historia i tjänsteförhållande, det är fråga om ett vikariat som gäller under tiden HF har också fått en ny docent i och med att FD John Sundholm utnämnts till docent i kulturanalys inom ämnet litteraturvetenskap. Också matematisk-naturvetenskapliga fakulteten har fått en ny professor i tjänsteförhållande. Det är Patrik Eklund som utnämnts till professor i informationsbehandling i tjänsteförhållande för ett års tid med början den 1 augusti Vid MNF har också två nya docenter utnämnts, FD Ronald Österbacka till docent i organiska materials elektronfysik, och FD Heimo Ylänen till docent i bioaktiva glas för kliniska tillämpningar. Även vid kemisk-tekniska fakulteten har nya docenter utnämnts. Dessa är Doktor-Ingenieur Christian Mueller, docent i numerisk strömningsdynamik i förbränningskemiska tillämpningar, TkD Frank Pettersson, docent i modellering, simulering och optimering av processtekniska system, och TkD Carl-Gustav Berg, docent i anläggningsteknik med värmeoch materieövergångstillämpningar. Teologiska fakulteten har fått en ny docent i TD Runar Eldebo, som utnämnts till docent i praktisk teologi, företrädesvis homiletik. PeD Michael Uljens har utnämnts till professor i pedagogik vid pedagogiska fakulteten vid ÅA i Vasa från och med den 1 oktober Nästa nummer av MfÅA utkommer 19 september deadline 12 september MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 19

20 DISPUTATIONER GRAFISK TEKNIK M. Sc. Chem. Eng., Tech.Lic. Mech.Eng., Jan-Erik P. Nordström disputerade i grafisk teknik fredagen den 29 augusti Avhandlingen heter: Studies on waterless offset. 20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Som opponent fungerade prof. em. Simo Karttunen, Helsingfors Tekniska Högskola, och som kustos prof. Dan Eklund. Så här sammanfattar Nordström själv sin avhandling: Målet med avhandlingen är att skapa en god förståelse för vattenfri offset, vilket torde leda till en mer omfattande och framgångsrik användning av denna tryckprocess. Detta arbete kan delas upp i tre områden: 1. Utveckla metoder för laboratorienivå som ger data som korrelerar med den fullskaliga tryckprocessen, inkluderande både heltons- och halvtonstryckytor. 2. Klargöra detaljer inom färgöverföring och färgsättning i vattenfri offset, både för en rotation i laboratoriemiljö, såväl som kontinuerligt roterande vattenfri offset. 3. Identifiera tillvägagångssätt för att öka tryckkvaliteten i vattenfri offset, med speciell fokus på att kunna mäta den tryckbara färgrymden. Resultaten från de utvecklade laboratoriemetoderna (genom att använda verkliga material som tryckplåtar, tryckfärger, gummidukar och papper) korrelerade väl med en en-färgs vattenfri offset tryckpress. De presenterade metoderna gör det möjligt att i detalj studera inverkan av olika materialförändringar både för hel- och halvtoner. Om en vattenfri offset tryckprocess har problem relaterat till använda material, kan dessa material enkelt tas till laboratoriet och testas. Man kan därmed snabbare, enklare och billigare få en indikation om var eventuella fel ligger än genom tester i en verklig roterande tryckpress. Färgöverföring och färgsättning, inkluderande hel- och halvtoner, är utredda för den vattenfria offset processen i laboratoriemiljö (en rotation) och i kontinuerligt roterande tryckpressar med flera processfärger. Resultaten visar att färgöverföringen har ett optimum var man borde ligga. Färgöverföringskrafterna inverkar minimalt på färgsättningen. Tryckfärgen sätter sig huvudsakligen genom kapillär adsorption då ett bestruket substrat används. Punktförstoring, eller tonvärdestillväxt i trycket, är en av de viktigaste parametrarna att kontrollera/ justera i vattenfri offset. En förutsättning är dock att tryckprocessen redan då körs vid korrekt färgöverföringsnivå och med låsta material (d.v.s. tryckfärger, tryckplåtar, gummidukar och papper). Temperaturutvecklingens dynamik och lämpliga temperatur nivåer klargörs med realtidsexempel från en roterande tryckpress. Både uppvärmning och kylning behövs i varje enskilt färgverk för att vattenfri offset skall fungera klanderfritt. Slutligen föreslås en unik metod (STFI-JEP ) att sammankoppla tryckpress och prepress, vilket bidrar till att man kan skapa högsta möjliga tryckkvalitet från befintliga original. I metoden ingår även ett sätt att presentera en reproducerad färgrymd. Huvudidén är att minimera tryckpresskonstruktionens inverkan på kalibreringen genom att en kontrollerad täckningsgrad av färg på tryckande plåt används. Den kontrollerade täckningsgraden i tryckprocessen är beroende av tryckpressens konstruktion. Tryckprocessoptimerad information kan således fås ur en specifik tryckpress, vilket gör det möjligt att skapa korrekt färgprofilering (kalibrering) och möta den aktuella tryckpressens krav för att uppnå originalets kvalitet. RELIGIONSVETENSKAP FL Jan Svanberg disputerar i religionsvetenskap (religionsantropologi, forskningshistoria) fredagen den 19 september. Avhandlingen heter Schamantropologi i gränslandet mellan forskning och praktik. En studie av förhållandet mellan forskning och praktik. Disputationen äger rum kl. 12 i aud. Salin, Axelia II, Biskopsgatan 8. Opponent är docent Christer Lindberg, Lunds universitet, och som kustos fungerar prof. Nils G. Holm. Så här sammanfattar Svanberg själv sin avhandling: Schamantropologi är en ordlek, myntad av Daniel C. Noel, som fokuserar på förhållandet mellan schamanism och antropologi. Vad betyder påståendet att schamanismforskningen bidragit till konstruktionen av nyschamanism? Hur tar sig

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten

Ledande tjänsteman: Byråchefen för studieärenden. Samordningsgrupp för virtualiseringsverksamheten Tove Forslund Projektledare för ÅA:s virtualisering, Åbo tove.forslund@abo.fi www.abo.fi/lc/, www.abo.fi/virtuellauniversitetet/ Start på virtualiseringen av delprojekt 2004 2.2.2004 Samordningsgrupp för

Läs mer

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.2009)

BILAGA 1 Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.2009) Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 29.1.) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- Allmänt Information om strategin

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo

Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Kårpolitikern sitter inte i glaskupa Är det möjligt att kombinera ökad effektivitet och akademisk frihet? Det anser Åbo Akademis Studentkårs nya styrelseordförande Anniina Pirttimaa, men bara i en diskussion

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA

Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA "! #$&% '( )(*++, Tove Forslund, Lärcenterchef/ÅA www.abo.fi/lc/, tove.forslund@abo.fi 1 Startade som virtuellt lärcenter 1.9.2003 nya webbsidor www.abo.fi/lc/ all service från ett ställe: en konktaktperson,

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen

PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen PEDAGOGISKA STUDIER FÖR LÄRARE 2015 TVÅSPRÅKIG UTBILDNING Fristående pedagogiska studier för dem som avlagt magisterexamen BETEENDEVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Tvåspråkiga fristående pedagogiska studier för

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTRAPPORT TILL UVM FÖR PROJEKT 2006

PROJEKTRAPPORT TILL UVM FÖR PROJEKT 2006 PROJEKTRAPPORT TILL UVM FÖR PROJEKT 2006 Projekt: För virtuella undervisningsprojekt som prioriteras av universitetet samt för personalutbildning i anknytning till dem samt för nationell virtualuniversitetsverksamhet

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp

KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp KURSINFORMATION VT 2014 Livsfilosofi och det moderna samhället Livsfilosofi och det moderna samhället, 7,5 hp Välkommen till en annorlunda och inspirerande kurs här på Cemus! Universitetsutbildningar och

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi

STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH. Strategisk mobilitet. Bidrag för utbyte mellan industri och akademi STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING 1 SWEDISH FOUNDATION FOR STRATEGIC RESEARCH Bidrag för utbyte mellan industri och akademi 2 Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67

Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 3 Hur ser du på framtiden för egen del? Pessimistiskt (1-) Optimistiskt (4-5) Hur ser du på framtiden för egen del? 9 67 03-05-13 16: data.pdf 78 3 RADAR 03 78 A1 Studerar du på gymnasiet eller gör du

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 31.12.2009)

Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007-2010 åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 31.12.2009) Strategi för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- åtgärdsplan (ver. 2, 14.11.2007, uppföljning 31.12.2009) Åtgärdsförslag i strategin för nätstödd undervisning vid ÅA åren 2007- Allmänt Information

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Hoppa till... Exportera till Excel

Hoppa till... Exportera till Excel Hoppa till... Startsida TFEMoodle Forskning Samverkan Om universitetet TFEMoodle LinSA, del 3 Återkopplingar Återkoppling HT11 Uppdatera Återkoppling Översikt Redigera komponenter Mallar Analys Visa inlägg

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka

Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15. Ingvar Dahlbacka Föreläsning vid Svenska Litteratursällskapet den 12 maj 2011 kl. 13.15 Ingvar Dahlbacka Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut grundades år 1972 tillkom för att möjliggöra en bred forskning också

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla

En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla En attraktiv och modern musik- och kulturskola för alla 800 lärare inom musik- och kulturskolan om sin arbetssituation En rapport från Lärarförbundet Dubbelklicka här och ange datum 2 [11] Musik- och kulturskolan

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Processutvärderingen 3 september 2011

Processutvärderingen 3 september 2011 Processutvärderingen 3 september 2011 Målet är att 75 % av alla ska ha tagit del av kompetensutvecklingsinsatser när Carpe är slut. Hur ser det ut ungefär hos oss? Vi har inte utgått från någon procentsats.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Studieguide och användarhandbok för Moodle2

Studieguide och användarhandbok för Moodle2 Uppdaterad i maj 2012/NKallio Studieguide och användarhandbok för Moodle2 för kursen PF:s studieorientering, 2 sp 1. Introduktion till kursen Studieperioden PF:s studieorientering (2 sp) är en obligatorisk

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Jenny Sundström Experimentellt arbete

Jenny Sundström Experimentellt arbete Nu är ytterligare en kurs på väg att avslutas och det är dags att åter igen försöka samla ihop sina tankar och arbetsprocess till någon begriplig text. Jag hoppas att med denna portfölj kunna ge er läsare

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Deltagarnas utvärdering av 23 saker

Deltagarnas utvärdering av 23 saker Deltagarnas utvärdering av 23 saker 2008-08-19 I sammanställningen har tagits med vad alla skrivit men i de fall där flera personer skrivit samma sak eller ungefär samma sak redovisas detta endast en gång.

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln?

Förbättra e-nytt.se. 1. Jag är Vad tycker du om löpsedeln? Förbättra e-nytt.se 1. Jag är... Antal svarande: 217 Fritextsvar: annat - verksam vid Västra Götalandsregionen - doktorand Sahlgrenska Akademin - postdoktor finansierad med externt stipendium - Doktorand

Läs mer

Manual för studerande Version 2.2.0

Manual för studerande Version 2.2.0 Ansökningssystemet Joopas Innehållsförteckning Manual för studerande Version 2.2.0 Innehållsförteckning 1 1 Allmänt 2 1.1.1 Allmänt om manualen 2 1.1.2 Allmänt om ansökningssystemet Joopas 2 1.1.3 Ansökan

Läs mer

Snart färdig- informationstillfälle

Snart färdig- informationstillfälle Snart färdig- informationstillfälle 18.11.2015 13.30-14.30 på svenska 14.30-15.30 in English Studierådgivare/Study Advisors Kerstin Fagerström, Heidi Karlsson och Jessica Lindroos Fakulteten för naturvetenskaper

Läs mer

Slutrapport VoteIT Mix

Slutrapport VoteIT Mix Slutrapport VoteIT Mix 1. Inledning Nya tider och ny teknik leder till nya beteenden och nya sätt att mötas, detta ger oss nya hinder men främst nya möjligheter. För den unga generationen i Sverige och

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

GAF - Golf Administratörernas Förening

GAF - Golf Administratörernas Förening GAF - Golf Administratörernas Förening Fokus på DIG och arbetet på en golfklubb Diskussionspass byggd på fakta/forskning Tillsammans tar vi med golfperspektivet DISKUSSIONSPUNKTER Omsättning personal på

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning

Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning 23.2.2015 Docent Kirsti Hemmi: Ämnesintegration i teoretisk och praktisk belysning Førsteamanuensis Anne Fyhn: Hur identifiera matematiskt tänkande i arbetet inom hantverksämnen? Exempel från hur matematiklärare

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Att bli uppsagd är alltid jobbigt. Jag intalade mig länge att jag inte brydde mig, att jag ändå ville sluta. Trots det var det tufft när det väl blev uttalat. Känslan

Läs mer