Uppföljning av verksamhetsprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av verksamhetsprogrammet 1997-1999"

Transkript

1 Uppföljning av verksamhetsprogrammet

2 RAPPORT UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPROGRAMMET Februari 2001

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 4 3 Metodfrågor 4 4 Resultatredovisning Vår information Våra regler Nya områden och metoder Internkontroll av arbetsmiljön Marknadskontroll och återkommande besiktning Projekteringsansvar Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Samarbete med andra Samarbete i Europa Belastningsskador Psykologiska och sociala förhållanden Överkänslighet Farliga maskiner Allvarliga olycksfall 32

4 1 (36) 1 Sammanfattning Nedanstående översikt visar att AV på flera områden lyckats nå uppsatta mål i verksamhetsprogrammet för perioden AV vill här särskilt peka på målet inom området Våra regler. Målet att både minska regelmängden med 25 procent och samtidigt förenkla och förtydliga strukturen för de regler som finns kvar har uppnåtts. Flertalet av de uppsatta målen har dock inte nåtts fullt ut. Det gäller t.ex. målen inom områdena Belastningsskador respektive Psykologiska och sociala förhållanden. Det bör framhållas att redovisningen i de olika avsnitten i rapporten ger en mer nyanserad bild av läget än vad som är möjligt att visa i översikten. Det framgår bl.a. att AV under VP perioden i betydande utsträckning ökat sina insatser inom de nämnda områdena. Det gäller t.ex. både antalet inspektioner och ställda krav. Det tar normalt lång tid innan det går att mäta effekterna av detta. AV vill dessutom peka på följande omständigheter, som har påverkat måluppfyllelsen: 1) AV:s tillsyn av arbetsmiljölagen och föreskrifter som AV utfärdat påverkas av omvärlden. Av en rad olika, men ibland samverkande, orsaker försämrades förhållandena i arbetslivet under 1990-talets första hälft. Rationaliseringar, neddragningar m.m. resulterade under 1990-talets andra hälft i många fall i en försämrad arbetsmiljö. Det ledde till ett ökat antal anmälda arbetsskador med bl.a. en ökning av de långa sjukskrivningarna som följd. 2) Att formulera mål som är tydliga, realistiska, relevanta och samtidigt mätbara är svårt. Det bidrog till att ambitionsnivån för åtminstone en del av målen blev för hög. AV har tagit lärdom av detta för målen som gäller för verksamhetsprogrammet De är tydligare, samt mer realistiska, relevanta och mätbara. Syftet med nedanstående tabell är dels att ge en kortfattad översikt över hur Arbetarskyddsverket lyckats uppnå uppsatta mål i Verksamhetsprogrammet , dels ge de läsare som endast är intresserade av ett eller ett par avsnitt en möjlighet att snabbt se uppnått resultat och på vilka sidor det går att hitta mer information.

5 2 (36) Mål Har målet uppnåtts? Läs mer på sid Vår information Vår information ska nå ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är Ja Sid 5-7 låg. Informationen ska förstås och användas i verksamheten. En stor majoritet av de som frågar efter vår information tycker att den har rätt kvalitet. Våra regler Reglerna berör områden med stor risk för arbetsskador eller där följderna är allvarliga. Reglerna Ja Sid 7-8 ska minska med minst 25 procent och ha en enkel och tydlig struktur. Nya områden och metoder Nya områden, t.ex. kretslopp, ska inte ge ökad ohälsa i arbetslivet. Delvis Sid 8-10 Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet. Delvis Internkontroll av arbetsmiljön Genom vår tillsyn ska vi se till - att alla företag och förvaltningar med mer än 500 anställda och minst 80 procent av de med 50 till 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll, Nej Sid att minst hälften av alla företag och förvaltningar med mindre än 50 anställda i riskfyllda branscher kommit igång med internkontrollen så att risker bedömts, åtgärder genomförts och en handlingsplan upprättats vid behov. Ja Marknadskontroll och återkommande besiktning Genom vår tillsyn ska vi se till att antalet serietillverkade maskiner som avviker från reglerna om Ja Sid CE-märkning minskar till under tio procent. Projekteringsansvar "Vår tillsyn skall se till att större byggherrar samt deras Nej Sid projektörer lever upp till reglerna på området." Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i Delvis Sid arbetslivet ska säkerställas. Samarbete med andra Ett operativt samarbete med tydliga mål ska Delvis Sid etableras. Samarbete i Europa Svensk arbetsmiljöpolitik ska få genomslag inom EU. Vi ska stödja utvecklingen för ökad kvalitet i arbetsmiljöarbetet i länderna i Baltikum och i östra Europa. Ja Ja Sid 19-21

6 3 (36) Belastningsskador Andelen arbetstagare med ensidigt upprepat arbete ska minska påtagligt. Ingen yrkesgrupp eller bransch ska öka andelen arbetstagare med sådana arbeten. Andelen arbetstagare med påfrestande arbetsställningar ska minska påtagligt. Andelen kvinnor som dagligen lyfter bördor på 15 kg eller mer ska minska med minst 25 procent. Psykologiska och sociala förhållanden Andelen arbetstagare som utsätts för negativ stress i arbete skall minska. Arbetsgivarna ska ha rutiner som säkerställer att chefer med nödvändiga befogenheter tidigt får information om begynnande psykisk överbelastning och behov av arbetsanpassning hos personalen. Överkänslighet Andelen arbetsgivare som vid inspektion brister i hanteringen av ämnen med risk för att orsaka överkänslighet ska minska med 20 procent. Samtliga skolor och daghem ska kartlägga luftkvalitén i sina lokaler och upprätta en åtgärdsplan för lokaler med bristfällig luftkvalitet. Farliga maskiner Antalet anmälda olyckor orsakade av maskiner ska minska med 20 procent. Minst 3000 företag med buller överstigande gränsvärdena ska upprätta åtgärdsprogram för att minska det hörselskadliga bullret. Allvarliga olycksfall Antalet personer som skadas vid allvarliga olyckor skall minska med 20 procent. Arbetsgivare som bedriver verksamhet med risk för allvarliga olycksfall eller våldshändelser ska regelmässigt utreda och analysera risker och inträffade händelser med metoder som beaktar såväl tekniska som psykologiska och organisatoriska aspekter. Nej Nej Delvis Nej Nej Delvis Delvis Delvis Ja Delvis Nej Sid Sid Sid Sid Sid 32-36

7 4 (36) 2 Inledning Inför verksamhetsåret 1997 antog Arbetarskyddsverket (AV) ett program för verksamheten den kommande treårsperioden, Verksamhetsprogram , i det följande kallat VP I programmets förord konstaterades att i Sverige minskar antalet arbetsrelaterade dödsolyckor. Under 1980-talets senare hälft ökade antalet arbetsskador, en trend som dock bröts vid ingången av 1990-talet då antalet arbetsskador började att minska. Ändå, konstaterades det i programmet, är det personer årligen som anmäler att de drabbats av arbetsskada och att 1995 var det personer som var sjukskrivna fem veckor eller mer på grund av besvär orsakade av arbetet. Bortsett från det personliga lidandet innebär detta också tiotals miljarder i kostnader för enskilda, arbetsgivare och samhälle. I programmet drogs slutsatsen att det därför på flera sätt finns stora vinster att hämta för alla med en förbättrad arbetsmiljö. Syftet med verksamhetsprogrammet, framhölls det, är att på ett tydligare sätt än tidigare ange de strategiska ramarna och prioriteringarna för AV:s verksamhet under den valda perioden. Detta sågs som ett stöd för att nå största möjliga effektivitet i verksamheten. På så sätt kan AV underlätta för arbetsgivarna att ta det huvudansvar de har för att arbetsmiljön ska bli bättre. 3 Metodfrågor I verksamhetsprogrammet formulerades mål inom fjorton olika områden (se avsnitt 1) Förutom koncentrerade insatser mot uppsatta mål måste, framhölls det i programmet, insatser göras även inom andra områden, eftersom verket enligt sin instruktion har att bevaka hela arbetsmiljöområdet. Utformningen av målen i VP varierar kraftigt. Vissa målformuleringar har ett mindre preciserat innehåll (t.ex. Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet ) medan andra är konkreta effektmål (t.ex. Antalet anmälda olyckor orsakade av maskiner ska minska med 20% ). Problemet med den första typen av mål ligger i mätbarheten. Svårigheten med konkreta effektmål som i det andra exemplet ligger i att fastställa orsakssamband mellan verkets insatser och konstaterade effekter. Eftersom det tar tid för insatser att få genomslag kan det, å ena sidan, vara vanskligt att försöka mäta effekter alltför tidigt efter insatserna. Å andra sidan kan det vara problematiskt att vänta en längre tid med att mäta uppnådda effekter. Med hänsyn till att det finns många olika aktörer inom arbetsmiljöområdet vars insatser påverkar och att det i övrigt sker förändringar i samhället på en mer övergripande nivå (t.ex. politiska beslut eller konjunkturvariationer) kan det vara svårt att identifiera effekterna av just AV:s insatser. AV har valt att kombinera flera olika metoder för att kunna göra en rimlig bedömning av hur väl verket lyckats uppnå de olika målen. Underlaget baseras därför på en blandning av interna bedömningar, data från befintliga

8 5 (36) uppföljningssystem, projektrapporter (motsvarande) och olika typer av utvärderingar. 4 Resultatredovisning 4.1 Vår information Mål i VP Vår information ska nå ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg. Informationen ska förstås och användas i verksamheten. En stor majoritet av de som frågar efter vår information tycker att den har rätt kvalitet. Bakgrundstext i VP Verkets informationsspridning är i huvudsak efterfrågestyrd, det vill säga spridningen bygger på att individer själva tar initiativ till att skaffa informationen. Därför används en rad olika media för att göra utbudet av information tillgängligt för alla. De viktigaste informationsbärarna är marknadsföring av föreskrifter, broschyrer, utställningar, videofilmer, kurser och konferenser, nyhetsbrev, webbplatsen och böcker. I programmet påpekas vikten av att verket har en bra information som täcker olika målgruppers behov. I samband med centralt samordnade tillsyns- och informationsinsatser sprids dock information utan att den efterfrågats därför det är viktigt att beslutsfattare m.fl, såväl på riksplanet som regionalt, har tillgång till information om betydelsen av en bra arbetsmiljö Genomförda insatser Marknadsföringen av förlagsprodukterna var under intensiv. En uppkommen obalans mellan intäkter och kostnader ledde dock till en drastisk minskning av insatserna under Trots den kraftiga åtstramningen av marknadsföringen hölls försäljningen uppe på en normal nivå, det innebar exempelvis att närmare föreskrifter såldes under Under treårsperioden har utbudet av informationsbroschyrer kompletterats med ett trettiotal nya broschyrer. Totalt omfattade utbudet vid slutet av perioden mer än 120 olika broschyrer. Vissa informationsprodukter finns tillgängliga på sju olika språk. Efterfrågan under treårsperioden uppgick till omkring 4 miljoner exemplar. Under deltog AV i ett tiotal mässor per år drogs verksamheten ned som ett led i minskningen av kostnaderna. Detta samtidigt som en minskning av mässors betydelse som informationskanal kunnat iakttas. Från att ha bedrivit en mycket omfattande försäljning och uthyrning av videofilmer om olika arbetsmiljöaspekter har treårsperioden inneburit att verksamheten bantats kraftigt. Vid utgången av 1999 fanns endast åtta videofilmer till försäljning eller uthyrning. Kurs- och konferensverksamheten har under verksamhetsperioden omfattat ett femtiotal arrangemang som sammanlagt haft mer än deltagare.

9 6 (36) Verkets avgiftsbelagda Nyhetsbrev har årligen haft mellan och prenumeranter under de tre åren. Verkets webbplats hade endast funnits fyra månader när treårsperioden började. Under har det skett en mycket kraftig ökning av antalet besök till webbplatsen. Antalet besök har under de tre åren ökat från besök till besök i månaden. I slutet av treårsperioden inleddes också en fas där ytterligare resurser avsätts för att möta en förväntad fortsatt stark utveckling av denna kanal för informationsspridning. Utgivningen av böcker har varit relativt konstant under perioden. Under 1999 påbörjades en noggrann översyn av lönsamheten inom förlagsverksamheten. Detta medförde att sortimentet av andra förlags böcker skars ned. I samband med tillsynskampanjerna om 1) Frätande ämnen, 2) Stegar och byggnadsställningar samt 3) Hot och våld inom skola och omsorg gjordes utskick av informationsbroschyrer. Utvärderingen av informationsspridningen gjordes genom uppföljande telefonintervjuer. Dessa visade att informationsmaterialen vid alla tre kampanjinsatser tagits emot väl och att mottagarna i hög grad kunnat återge delar av budskapet. Två informationskampanjer med stark anknytning till två prioriterade målformuleringar inom verksamhetsprogrammet har gjorts. Den första avsåg att skapa uppmärksamhet kring problemet med allvarliga arbetsolyckor. Den andra kampanjen handlade om belastningsergonomi. I bägge fallen användes upplysta affischer på buss- och tunnelbanehållplatser som exponeringsytor. Av de som hade en teoretisk möjlighet att lägga märke till affischeringen sattes målet till att 35 procent skulle ha uppmärksammat informationen. För båda kampanjerna nåddes detta mål Bedömning av måluppfyllelse Under verksamhetsperioden har fyra läsarundersökningar samt en marknadsundersökning genomförts. Dessa, liksom studier av bl.a. försäljningsstatistik, berör i huvudsak om de som frågar efter vår information tycker att den har en bra kvalitet. Eftersom kundregistret hittills inte möjliggjort identifiering av kundernas branschtillhörighet eller befattning finns inte underlag för att fullt ut värdera i vilken utsträckning ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg har nåtts. En viss vägledning ger dock de djupintervjuer som genomförts med ett urval av kunderna. En enkätundersökning riktad till de som besöker verkets webbplats ger kompletterande information. Genomförda undersökningar och uppföljningar: Läsvärdesundersökning av tidningen Arbetarskydd, av Nyhetsbrevet och av tidskriften Miljön på jobbet liksom av AFS-prenumerationer. Marknadsundersökning av vilket värde ASS gratismaterial har. Djupintervjuer med kunder till Publikationsservice.

10 7 (36) Enkätundersökning av besökare på verkets webbplats. Undersökningar av observations- och kunskapsvärden i samband med centrala tillsyns- och inspektionsinsatser. Försäljningsstatistik via order- och lagersystemet. Utifrån ovanstående undersökningar dras följande slutsatser: Vår information har varit tillgänglig för ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg. Självfallet finns det en variation i hur människor inom denna grupp tagit till sig budskapen. En stor majoritet av de som efterfrågat vår information tycker att den har en bra kvalitet. 4.2 Våra regler Mål i VP Reglerna berör områden med stor risk för arbetsskador eller där följderna är allvarliga. Reglerna ska minska med minst 25 procent och ha en enkel och tydlig struktur. Bakgrundstext i VP Att minska reglerna med 25 procent innebär att antalet paragrafer i föreskrifterna och punkter i anvisningar/meddelanden ska minska. Syftet är att öka tillgänglighet och överskådlighet, utan att arbetsmiljöstandarden sänks. En ny struktur som innebär en förändring från mer specifika detaljregler till mer generella regler med funktionskrav har arbetats fram. En minskning av mängden regler görs genom sammanslagningar där nya övergripande föreskrifter ersätter äldre av mer specifik karaktär. På vissa områden kommer det dock även framledes att finnas specifika regler Genomförda insatser AV har genomfört en översyn av regelstrukturen på arbetsmiljöområdet. Genom ett metodiskt tillvägagångssätt har antalet regler minskats och inordnats i en tydlig struktur. Många meddelanden, anvisningar och föreskrifter har slagits samman till nya föreskrifter. En del föreskrifter har upphävts helt. En strävan har varit att minska dubbelreglering och helt upphäva samtliga meddelanden och anvisningar Bedömning av måluppfyllelse Vid ingången av perioden för verksamhetsprogrammet fanns det totalt paragrafer respektive punkter i AV:s föreskrifter, anvisningar eller meddelanden (se nedanstående tabell). Vid utgången av VP perioden hade antalet minskat till 4 441, d.v.s med eller 23 procent. Räknas första halvåret år 2000 in ligger minskningen på hela 27 procent (4 238).

11 8 (36) Tabell 1: Antal paragrafer respektive punkter i AV:s föreskrifter, anvisningar eller meddelanden Minskning Föreskrifter (-7%) 2 535(-7%) Anvisningar (-15%) 1 674(-18%) Meddelanden (-1%) 29(-2%) Summa (-23%) 4 238(-27%) Med hänsyn tagen till att minskningen vid halvårsskiftet år 2000 låg på 27 procent och att minskningen 31/ låg så pass nära uppsatt mål är det rimligt att hävda att den kvantitativa delen av målet är uppfyllt. Ett relativt stort antal föreskrifter har slagits samman. Därmed har en hel del smala specialföreskrifter upphört att gälla. Dessutom har det vid varje sådan sammanslagning skett en språklig översyn i syfte att förenkla och förtydliga. Enligt AV:s bedömning har därmed också den kvalitativa delen i det uppsatta målet uppnåtts. 4.3 Nya områden och metoder Mål i VP * Nya områden, t. ex. kretslopp, ska inte ge ökad ohälsa i arbetslivet. * Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet. Bakgrundstext i VP Den allmänna utvecklingen i samhälle och arbetsliv samt inte minst teknikens utveckling framhålls som drivkrafter vilka leder fram till nya verksamheter och arbetsmetoder. Utvecklingen kan även skapa nya arbetsmiljörisker eller medföra att gamla risker ökar. Tillsynsmetoderna måste utvecklas i takt med denna förändring av arbetslivet. Arbete pågår också ständigt med att utvärdera och utveckla tillgängliga arbetsoch tillsynsmetoder Genomförda insatser Nya områden * En konferens - Arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten riktad till branschen, företagshälsovården och berörda inom kommunerna har genomförts. Flera förslag presenterades på hur arbetsmiljön kan förbättras. En allmän uppfattning var att miljöarbete oftast är inriktat på den yttre miljön och att arbetsmiljön kommer i andra hand, om den överhuvudtaget beaktas. * Tre interna arbetskonferenser har genomförts med syfte att samla erfarenhet och följa upp kretsloppsfrågorna från ett tillsynsperspektiv. Resultat av konferenserna gav en ökad kunskap inom AV om nya system, ny teknik och branschens syn på kretsloppsarbete. Den ökade kunskapen låg till grund för

12 9 (36) preciseringar av målområdet Arbetsmiljön i ett ekologiskt hållbart samhälle i nu gällande verksamhetsprogram * Ett nätverk för kretsloppsanpassning av samhället har etablerats. AV har nu en god beredskap för en effektiv tillsyn av arbetsmiljöns påverkan i ett ekologiskt hållbart Sverige. En kartläggning av befintliga arbetsställen och genomgång av hur tillsynen bedrivs har genomförts i en s k nätverksmodell i syfte att på ett kostnadsbesparande och effektivt sätt erhålla en samsyn i tillsynen över hela landet. Det återstår fortfarande mycket arbete för att utveckla och effektivisera samverkan med andra myndigheter inom miljöområdet. * Som resultat av ett regeringsuppdrag till AV publicerades 1998 rapporten "Arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten". Slutsatsen var att på många av de arbetsplatser som etablerats för kretsloppsarbeten saknas kunskap om vilka hälsorisker som är förenade med verksamheten. I rapporten påpekades vikten av att arbetsmiljökrav skall komma in vid all form av offentlig upphandling och vid miljöcertifiering. * AV har genomfört fyra verksgemensamma projekt gällande arbetsmiljön i samband med Hantering av skrot, Marksanering, Användning av ozon respektive Bildning av oljedimma. Syftet har varit att undersöka om problem förekommer i samband med de nya hanteringarna och att vid behov finna lämpliga åtgärder. Särskilt uppmärksammades riskerna vid marksanering, där man i vissa fall kan behöva använda andningsskydd som skydd mot damm och flyktiga kolväten. * Nya problemområden som särskilt uppmärksammats av YI är nedskärningarna och de ökade kraven på effektivitet inom den offentliga sektorn, men också s.k. telemarketingföretag och utlokaliserade telefonväxlar. Även entreprenörer, särskilt sådana som utför underhålls- och servicearbeten, byggsektorn, uthyrningsföretag och IT-sektorn är områden där arbetsmiljöproblemen ökar. Även frågor kring t.ex. maskinsäkerhetsfrågor och radon har uppmärksammas. Nya metoder Samsyn inom AV råder när det gäller behovet av metodutveckling beträffande psykosocial arbetsmiljö och negativ stress, men många distrikt påpekar också behovet av metodutveckling när det gäller internkontroll av arbetsmiljön och småföretag. En hel del metodutvecklingsarbete har redan riktats mot dessa områden. Tillsynsmetoder att tackla problem med överbelastning och underbemanning samt kränkande särbehandling efterlyses särskilt. En tendens är att kombinera tillsynsmetoder, t.ex. kombinera inspektion med intervjuer och/eller information. Olika typer av självdeklaration kombinerat med inspektioner har också utvecklats. Utveckling av systemtillsynsmetoder pågår också. Inom tillsynsområdet Psykologiska och sociala arbetsmiljörisker har ett distrikt, med stöd av Rådet för arbetslivsforskning, drivit ett metodutvecklingsarbete sedan I projektet har en metod tagits fram för

13 10 (36) att bedöma en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. Metoden går ut på att genom ett antal gruppsamtal med olika yrkesgrupper på det aktuella arbetsstället (s.k. Focus grupper) få fram ett material som kan läggas till grund för distriktets kravställande. Metoden har successivt förbättrats med ledning av vunna erfarenheter, bl.a. i form av en formativ utvärdering, genomförd av ett par studerande vid institutionen för samhällsvetenskap vid universitetet i Örebro. Med sikte på ett genomförande år 2002 planeras en summativ utvärdering av metoden under Inom ASS startade under 1999 ett särskilt projekt för att ta fram metoder och se vilken kompetens organisationen behöver för att arbeta med de psykologiska och sociala arbetsmiljöproblemen i tillsynsarbetet. Arbetet pågår med att sammanställa olika metoder som använts i organisationen och försöka utvärdera dessa. Något färdigt resultat av arbetet finns inte ännu. Inom det belastningsergonomiska området används de bedömningsmodeller som finns i de reviderade föreskrifterna, AFS 1998:1 (jfr sid 21ff). Särskilt vad gäller ensidigt upprepat arbete behöver emellertid bedömningsmodellerna utvecklas Bedömning av måluppfyllelse Nya områden Det är för tidigt att säga något om förändringar av den arbetsrelaterade ohälsan kopplat till nya områden i arbetslivet. Trots stora insatser har tillsyn inom området kretslopp lyfts fram även i nuvarande verksamhetsprogram. Arbetet fortsätter på många fronter, t.ex. genom ökat samarbete med försäkringskassorna, industrin och forskningen och genom att AV i alla remissvar på området framför behovet att integrera arbetsmiljö i miljöbegreppet. Metoder Redovisningar från yrkesinspektionsdistrikten visar att behovet av utveckling av tillsynsmetoderna är stort och att metodutveckling anpassad till arbetslivets utveckling ständigt pågår inom AV. 4.4 Internkontroll av arbetsmiljön Mål i VP Genom vår tillsyn ska vi se till * att alla företag och förvaltningar med mer än 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll * att minst 80 procent av de med 50 till 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll * att minst hälften av alla företag och förvaltningar med mindre än 50 anställda i riskfyllda branscher kommit igång med internkontrollen så att risker bedömts, åtgärder genomförts och en handlingsplan upprättats vid behov.

14 11 (36) Bakgrundstext i VP I programmet understryks betydelsen av att arbetsgivarna kartlägger och analyserar riskerna i arbetet och skapar goda arbetsförhållanden. Internkontrollen av arbetsmiljön erbjuder en möjlighet att göra detta på ett systematiskt sätt Genomförda insatser Vid periodens början (1997) var andelen arbetsställebesök med inriktning på internkontroll av arbetsmiljön (IK) på 38 procent medan motsvarande andel de två sista åren (1998 och 1999) var cirka 41 procent var andelen internkontrollkrav drygt 27 procent av det totala antalet krav. Av det totala antalet utfärdade inspektionsmeddelanden (IM) handlade drygt 47 procent om IK. Andelen krav har under VP - perioden pendlat mellan 25 och 27 procent respektive att procent av utfärdade IM har handlat om IK (tabell 2). Tabell 2: Antal inspektionsmeddelanden (IM) och krav inriktade mot internkontroll under perioden År Antal krav % av alla krav Antal IM % av alla IM % % % % % % % % Källa: SARA, AV Yrkesinspektionen har under perioden genomfört 22 regionala tillsynsprojekt bl.a. med inriktning mot IK. Arbetarskyddsstyrelsen har under VP - perioden genomfört omfattande interna och externa utbildnings- och informationsinsatser samt det verksgemensamma tillsynsprojektet IK SMÅ respektive IK-SMÅ effekt Bedömning av måluppfyllelse Som mått på måluppfyllelse har valts måttet IK status. En närmare beskrivning av detta finns i förutvarande gällande Grundläggande regler för inspektion, Tjänstemeddelande nr 5/94. 1 Dessutom har ASS i en rapport till regeringen ingående beskrivit IK status - systemets möjligheter och begränsningar ( Uppföljning av Internkontroll av arbetsmiljön respektive Arbetsanpassning och rehabilitering ett regeringsuppdrag, ASS ). Tabell 3 visar utfallet av genomförda IK statusbedömningar för 2000 medan tabell 4 jämför mål och utfall. 1 Nivåer i IK status: Nivå 1=IK saknas; Nivå 2= IK i teorin ; Nivå 3 = IK inordnad i verksamheten; Nivå 4 = IK ger effekt.

15 12 (36) Tabell 3: IK statusbedömningar 2000 (5 452 inspektioner). Antal (%) Nivå/Storlek (1%) 51 (6%) 16 (16%) (22%) 331 (37%) 53 (54%) (44%) 415 (46%) 23 (23%) (33%) 98 (11%) 7 (7%) Summa (100%) 895 (100%) 99 (100%) Tabell 4: IK status. Mål i VP. Utfall 1999 Storlek Mål Utfall 1 49 Minst 50%, minst nivå 2 67% % minst nivå 3 43% % minst nivå 3 70% Av de nästan inspekterade och IK statusbedömda arbetsställena gällde drygt arbetsställen i den minsta storleksklassen. Av dessa hade 67 procent bedömts ha uppnått minst nivå 2 i IK status. För denna kategori arbetsställen nåddes således det uppsatta målet. 895 arbetsställen hade bedömts i den mellersta storleksklassen ( anställda). Knappt hälften hade bedömts ha uppnått minst nivå 3 i IK status, vilket är klart under uppsatt mål. Samma sak gällde för de 99 arbetsställena i den största storleksklassen (501 eller flera anställda). 70 procent bedömdes ha uppnått minst nivå 3 i IK status. Det bör påpekas att angivna data inte ger en i statistisk mening representativ bild. Redovisningen avser de av YI inspekterade och IK-statusbedömda arbetsställena. Ett centralt kriterium för YI vid urvalet av vilka arbetsställen som ska inspekteras är att fokusera på de där det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöms vara som sämst. IK-SMÅ var ett projekt om tillsyn av IK i småföretag i syfte att genom inspektion och information öka tillämpningen av internkontroll i de små företagen. I projektet genomfördes cirka inspektioner vid företag med mindre än 50 anställda. Under genomfördes ett uppföljningsprojekt, IK-SMÅ effekt, där cirka 400 av de företagen inspekterades för att bedöma effekterna av YI:s insatser i IK SMÅ - projektet. Detta innebar bl. a. att jämföra IK-status på ett antal arbetsställen över tid. Under 1999 har projektet avslutats och dokumenterats.

16 13 (36) Som resultat av uppföljningen kan följande noteras: År 1996 saknade hälften av de 400 företagen IK. Vid uppföljningen 1998 hade två tredjedelar av de 400 företagen endera infört IK i teorin (IK-status = 2), eller nått den nivå där IK är inordnad i verksamheten (IK-status = 3). En tredjedel av företagen bedömdes fortfarande sakna IK. Avslutningsvis kan framhållas att införandet av en fungerande IK i företag och förvaltningar är en process som tar relativt lång tid. Samtidigt är IK är känsligt för förändringar i verksamheten, som t.ex. omorganisationer eller ny personal på ledande befattningar. Neddragningar och platta organisationer med få chefer har inneburit att tiden på ledningsnivå ofta inte finns för att leda och planera arbetsmiljöarbetet. Speciellt inom offentlig förvaltning har, enligt YI:s bedömning, internkontrollarbetet inte utvecklats som förväntat. Enligt AV:s mening finns det ett ökat behov av forskning för att nå en förståelse för under vilka betingelser som ett systematiskt arbetsmiljöarbete på företags- /förvaltningsnivå främjas. 4.5 Marknadskontroll och återkommande besiktning Mål i VP Genom vår tillsyn ska vi se till att antalet serietillverkade maskiner som avviker från reglerna om CE-märkning minskar till under tio procent. Bakgrundstext i VP Medlemskapet i EU ger Sverige skyldighet att kontrollera att produkter på marknaden uppfyller kraven i EG direktiven. Regler som införlivar direktiven i den svenska lagstiftningen har utfärdats. Målet ska ses mot bakgrund av att det i en kampanj som genomfördes 1996 konstaterades att mer än hälften av maskinerna inte uppfyllde kraven på CE märkning m.m Genomförda insatser Våren 1996 genomfördes en tillsynskampanj där YI kontrollerade 3000 maskiner om de var CE-märkta, om de hade bruksanvisning på svenska och om arbetsgivaren kunde visa upp försäkran om överensstämmelse. Det visade sig att omkring hälften av de kontrollerade maskinerna hade brister i fråga om ovannämnda avseenden. Under åren har en rad aktiviteter med syfte att förbättra graden av efterlevnad genomförts t. ex. riktade projekt mot speciella branscher eller maskiner, besök på mässor, information till tillverkare och brukare, vanliga inspektionsbesök. För att få en indikation på efterlevnaden genomfördes hösten 1999 en undersökning genom att ett antal yrkesinspektörer vid fem YI - distrikt fick besvara fem frågor. Tyvärr var det inte möjligt att redovisa hur stort antal maskiner som genomförda bedömningar grundar sig på.

17 14 (36) Undersökningen, som ligger till grund för redovisningen i tabell 5 har vissa brister. Syftet var emellertid att till en rimlig kostnad få indikation på nuläget i fråga om befintliga brister. Metoden gick ut på att få bedömningar från kollegor som regelbundet gör inspektioner på företag, besöker mässor etc. Dvs. bedömningar från yrkesinspektörer som kan förväntas ha en rimlig möjlighet att uppskatta hur läget är för närvarande. Tabell 5: Andel maskiner som avviker från reglerna om CE-märkning 1999 jämfört med Fråga Brist 1999 TK 96* 1 Någon brist 9% 51% 2 Någon brist hos bilaga 4 maskin 6% 54% 3 CE märkning saknas 7% 14% 4 Bruksanvisning på svenska 16% 24% 5 Försäkran saknas 15% 42% *) 1996 års tillsynskampanj Bedömning av måluppfyllelse Enligt svaren på fråga 1 dvs. Hur ofta bedömer du att du träffar på en maskin som har någon eller några av redlighetsbristerna så ligger andelen bristande efterlevnad på cirka 9 procent. Målet kan således sägas vara uppnått. När det gäller olika typer av brister (frågorna 2 5) har det skett väsentliga förbättringar mellan 1996 och Projekteringsansvar Mål i VP Vår tillsyn skall se till att större byggherrar samt deras projektörer lever upp till reglerna på området. Bakgrundstext i VP Vid projektering av byggnader och anläggningar bestäms viktiga förutsättningar för arbetsmiljön, gällande både byggskedet och det senare bruksskedet. Ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer har införts i arbetsmiljölagen år 1991 (AML 3:14) och senare även genom föreskrifter (AFS 1999:3, 1995:4 och 1998:1). Syftet med reglerna är förebyggande. Myndighetens förhandsbedömning av ritningar som gällt sedan 1974 upphörde 1995 och ersattes bl.a. av projekteringsansvaret. 2 Fråga 1 var huvudfrågan. Syftet med frågorna 2-5 var att få en närmare precisering av vari bristerna bestod. Utfallet på fråga 1 är således det som bildar grunden för bedömningen av måluppfyllelse.

18 15 (36) Genomförda insatser Ett verksgemensamt tillsynsprojekt genomfördes med ungefär 130 inspektioner, vilka resulterade i cirka 75 IM. En projektrapport håller på att sammanställas. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser framhållas: Byggherrar och projektörer har ofta otillräckliga kunskaper om arbetsmiljö, särskilt inte när det gäller förebyggande av risker på byggarbetsplatsen. Rapporten kommer att ta upp förslag som rör behovet av utbildning och information. Arbetsmiljöplaner upprättas ofta alltför sent i processen. Dessutom kan många gånger kvaliteten i dessa planer ifrågasättas. Det är vanligt att arbetsmiljöplanerna har en mycket schematisk utformning. Kort tid för projektering ger illa genomtänkta lösningar, med improviserat arbete och dålig samordning under byggskedet. Detta får som konsekvens bl.a. obekväma arbetsmoment under bruksskedet. Korta tider under byggtiden kan skapa negativ stress samt obekväma och riskabla arbeten. Rapporten kommer att ta upp frågan om möjligheten att ställa krav på rimlig tidplanering Bedömning av måluppfyllelse Projektet visar att många byggherrar och projektörer inte lever upp till reglerna inom området, vilket betyder att målet inte kan anses vara uppfyllt. Tillsynsprojektet har emellertid bidragit med information om gällande regler och krav på åtgärder som ska genomföras av byggherrar och projektörer. 4.7 Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Mål i VP Kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet ska säkerställas. Bakgrundstext i VP Våra interna system ger inte all den information som behövs. Inte heller på annat håll går det att få fram en heltäckande beskrivning. Det behövs därför system som ger möjligheter till en helhetssyn Genomförda insatser * Sedan 1994 har AV ett nationellt ansvar för statistiken inom arbetsskadeoch arbetsmiljöområdet. Inom ramen för detta ansvar tas i samarbete med SCB fram en rad olika undersökningar. Resultaten presenteras och sprids på flera olika sätt bl.a. genom tryckta publikationer, AV:s hemsida.

19 16 (36) * AV driver Informationssystemet om arbetsskador (ISA). Totalt har för åren registrerats anmälan om cirka arbetsolycksfall, cirka arbetssjukdomar och cirka fall av färdolyckor plus olyckor utan sjukskrivning. * Tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen ger AV ut Arbetslivsfakta. Under perioden har åtta Arbetslivsfakta publicerats. De insamlade datamaterialen är efter sedvanlig sekretessprövning tillgängliga för forskare. AV mottar dagligen förfrågningar om statistik utifrån de data som insamlas. Dessa frågor kan ofta besvaras med hjälp av tillgängliga publikationer och rapporter, men kräver inte alltför sällan ytterligare bearbetning av befintligt datamaterial. Sådana förfrågningar kommer huvudsakligen från massmedia, organisationer, politiker, forskare men även från allmänheten Bedömning av måluppfyllelse Målet ligger på en mycket hög abstraktionsnivå, vilket gör att det kan vara svårt att tala om en utvärdering i termer av måluppfyllelse. Vidare kan kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet i vid mening omöjligen säkerställas av AV ensamt. Målet kan möjligen nås i samarbete med en rad andra aktörer, bl.a. forskare, arbetsmarknadens parter och (regionala) skyddsombud. Någon definitiv kunskap om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet kommer vi förmodligen dock aldrig att erhålla. Betydande resurser läggs ned på att förse allmänheten, media, politiker och forskare med uppgifter om arbetsrelaterad ohälsa. När det gäller kunskapen om arten och omfattningen av den arbetsmiljörelaterade ohälsan ligger problemet många gånga inte i bristande data om de samband som finns utan minst lika ofta om att den kunskap som finns inte utnyttjas eller är okänd av dem som borde använda den. AV har gjort stora insatser för att sprida de kunskaper om den ohälsan som finns. En studie över hur användarna uppfattar den information som utgår från ISA har gjorts under perioden. Studien visar bl.a. att användarna anser att ISA fungerar bra som grovt instrument för att följa arbetsskadeutvecklingen. Användarna anser också att ISA ger en bra möjlighet att hitta riskmiljöer och riskgrupper (förutsatt att grupperna är ganska stora). Till ISA:s svagheter hör enligt användarna bl.a. svårigheter att identifiera små yrkesgrupper, problem med yrkesklassifikationen och att systemet bygger på ett anmälningsförfarande. AV:s övertagande (1994) av hela ansvaret för den officiella statistiken om arbetsmiljö och arbetsskador har ökat möjligheterna att ta ett samlat grepp om den statistik som är relevant för arbetsmiljön. Detta har betytt att statistiken blivit mer relevant och fått en ökad användning. För att öka användningen av tillgängliga data vore det önskvärt med ytterligare studier av hur de olika informationskanaler som används når och uppfattas av de potentiella slutanvändarna.

20 17 (36) Med stöd av det vetenskapliga rådet för officiell arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik anser AV sammanfattningsvis att de insatser som AV gjort för att samla in, bearbeta, göra tillgänglig och sprida information kring sådan statistik visar att insatserna varit i överensstämmelse med målet att AV:s övertagande av hela ansvaret för den officiella statistiken om arbetsmiljö och arbetsskador har ökat möjligheten att ta ett samlat grepp om statistiken över arbetsmiljö, arbetsskador, arbetsorsakade besvär och övrig statistik som är relevant för arbetsmiljön. Statistiken har totalt sett kunnat bli mer relevant och den har fått en ökad användning. 4.8 Samarbete med andra Mål i VP Ett operativt samarbete med tydliga mål ska etableras. Bakgrundstext i VP AV måste se över samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Allt samarbete ska vara operativt och underlätta för verket att nå målen. Normalt ska tillsammans med samarbetspartnern ett gemensamt mål för samarbete sättas upp. Områden för samarbetet bör dokumenteras, liksom hur samarbetet ska gå till. Samarbetet för att enbart informera varandra sker skriftligen. Tanken är att samarbetet ska bli både tydligare och effektivare. Avsikten är också att skaffa sig partners som både på kort och lång sikt kan medverka till att arbetsmiljöfrågorna får större genomslag Genomförda insatser Samarbete på central nivå Nedan följer några exempel på genomförda insatser som belyser ASS samarbete med andra myndigheter och organisationer: * Inom rehabiliteringsområdet har ASS i den så kallade Cesargruppen samarbetat med Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket, Kommunförbundet och Landstingsförbundet. ASS deltar också i FRISAM-projektet som handlar om samverkan inom rehabiliteringsområdet och där Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket är involverade. FRISAMprojektet har som mål att förbättra effekterna av den arbetsrelaterade rehabiliteringen * Inom Sevesoområdet sker ett omfattande samarbete. Här samarbetar AV, Sprängämnesinspektionen, Statens Naturvårdsverk, Statens Räddningsverk samt ett antal berörda myndigheter på regional nivå. Det finns ett antal mål utarbetade för samarbetet. Samarbetet på central nivå fungerar bra. Däremot har samarbetet på regional nivå inte kommit lika långt.

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

En arbetsmiljöstrategi. moderna arbetslivet Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 Ylva Johansson Regeringen prioriterar arbetsmiljön Resursförstärkning med 100 miljoner kronor per år under mandatperioden 60 mnkr till Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Arbetsmiljö- och hälsastrategi Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö Organisera för en jämställd arbetsmiljö från ord till handling En vitbok från Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag Kvinnors arbetsmiljö 2011-2016. Innehåll

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Säkerhetskultur i det praktiska arbetsmiljöarbetet Solfrid Nilsen Avdelningen för regelarbete och expertstöd 2013-03-15 1 Presentationens innehåll Kort om Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön

Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN God arbetsmiljö ska prägla Härjedalens kommun i dess tjänster, i utrustningar, lokaler,

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket

Läs mer

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

It s all about bra Arbetsmiljö

It s all about bra Arbetsmiljö Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1 Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande.

Regeringen ändrar Arbetsmiljöverkets beslut enligt följande. Regeringsbeslut II 10 2002-05-02 N2001/11628/ARM Näringsdepartementet Härnösands kommun Socialförvaltningen 871 80 HÄRNÖSAND Överklagande över Arbetsmiljöverkets beslut i fråga om krav på arbetsmiljökonsekvensutredning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden 2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

Yttrande över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö

Yttrande över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 1(5) Beredningsdatum 2014-08-26 Arbetsmarknadsdepartementet Lise Donovan 070-28 56 210 lise.donovan@tco.se Yttrande över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014 2020 Referensnummer: 14-0070 Den 6 juni

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012

Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012 Arbetsmiljöverkets verksamhet 2012 Det här är Arbetsmiljöverket Vår verksamhet utgår från vår vision att alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun ÅNGELHOL'>f.S KOM.;.'\{UN Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun I egenskap av kommundirektör fördelar jag härmed arbetsuppgifter gällande

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P och BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer