Uppföljning av verksamhetsprogrammet

Transkript

1 Uppföljning av verksamhetsprogrammet

2 RAPPORT UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPROGRAMMET Februari 2001

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 4 3 Metodfrågor 4 4 Resultatredovisning Vår information Våra regler Nya områden och metoder Internkontroll av arbetsmiljön Marknadskontroll och återkommande besiktning Projekteringsansvar Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Samarbete med andra Samarbete i Europa Belastningsskador Psykologiska och sociala förhållanden Överkänslighet Farliga maskiner Allvarliga olycksfall 32

4 1 (36) 1 Sammanfattning Nedanstående översikt visar att AV på flera områden lyckats nå uppsatta mål i verksamhetsprogrammet för perioden AV vill här särskilt peka på målet inom området Våra regler. Målet att både minska regelmängden med 25 procent och samtidigt förenkla och förtydliga strukturen för de regler som finns kvar har uppnåtts. Flertalet av de uppsatta målen har dock inte nåtts fullt ut. Det gäller t.ex. målen inom områdena Belastningsskador respektive Psykologiska och sociala förhållanden. Det bör framhållas att redovisningen i de olika avsnitten i rapporten ger en mer nyanserad bild av läget än vad som är möjligt att visa i översikten. Det framgår bl.a. att AV under VP perioden i betydande utsträckning ökat sina insatser inom de nämnda områdena. Det gäller t.ex. både antalet inspektioner och ställda krav. Det tar normalt lång tid innan det går att mäta effekterna av detta. AV vill dessutom peka på följande omständigheter, som har påverkat måluppfyllelsen: 1) AV:s tillsyn av arbetsmiljölagen och föreskrifter som AV utfärdat påverkas av omvärlden. Av en rad olika, men ibland samverkande, orsaker försämrades förhållandena i arbetslivet under 1990-talets första hälft. Rationaliseringar, neddragningar m.m. resulterade under 1990-talets andra hälft i många fall i en försämrad arbetsmiljö. Det ledde till ett ökat antal anmälda arbetsskador med bl.a. en ökning av de långa sjukskrivningarna som följd. 2) Att formulera mål som är tydliga, realistiska, relevanta och samtidigt mätbara är svårt. Det bidrog till att ambitionsnivån för åtminstone en del av målen blev för hög. AV har tagit lärdom av detta för målen som gäller för verksamhetsprogrammet De är tydligare, samt mer realistiska, relevanta och mätbara. Syftet med nedanstående tabell är dels att ge en kortfattad översikt över hur Arbetarskyddsverket lyckats uppnå uppsatta mål i Verksamhetsprogrammet , dels ge de läsare som endast är intresserade av ett eller ett par avsnitt en möjlighet att snabbt se uppnått resultat och på vilka sidor det går att hitta mer information.

5 2 (36) Mål Har målet uppnåtts? Läs mer på sid Vår information Vår information ska nå ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är Ja Sid 5-7 låg. Informationen ska förstås och användas i verksamheten. En stor majoritet av de som frågar efter vår information tycker att den har rätt kvalitet. Våra regler Reglerna berör områden med stor risk för arbetsskador eller där följderna är allvarliga. Reglerna Ja Sid 7-8 ska minska med minst 25 procent och ha en enkel och tydlig struktur. Nya områden och metoder Nya områden, t.ex. kretslopp, ska inte ge ökad ohälsa i arbetslivet. Delvis Sid 8-10 Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet. Delvis Internkontroll av arbetsmiljön Genom vår tillsyn ska vi se till - att alla företag och förvaltningar med mer än 500 anställda och minst 80 procent av de med 50 till 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll, Nej Sid att minst hälften av alla företag och förvaltningar med mindre än 50 anställda i riskfyllda branscher kommit igång med internkontrollen så att risker bedömts, åtgärder genomförts och en handlingsplan upprättats vid behov. Ja Marknadskontroll och återkommande besiktning Genom vår tillsyn ska vi se till att antalet serietillverkade maskiner som avviker från reglerna om Ja Sid CE-märkning minskar till under tio procent. Projekteringsansvar "Vår tillsyn skall se till att större byggherrar samt deras Nej Sid projektörer lever upp till reglerna på området." Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i Delvis Sid arbetslivet ska säkerställas. Samarbete med andra Ett operativt samarbete med tydliga mål ska Delvis Sid etableras. Samarbete i Europa Svensk arbetsmiljöpolitik ska få genomslag inom EU. Vi ska stödja utvecklingen för ökad kvalitet i arbetsmiljöarbetet i länderna i Baltikum och i östra Europa. Ja Ja Sid 19-21

6 3 (36) Belastningsskador Andelen arbetstagare med ensidigt upprepat arbete ska minska påtagligt. Ingen yrkesgrupp eller bransch ska öka andelen arbetstagare med sådana arbeten. Andelen arbetstagare med påfrestande arbetsställningar ska minska påtagligt. Andelen kvinnor som dagligen lyfter bördor på 15 kg eller mer ska minska med minst 25 procent. Psykologiska och sociala förhållanden Andelen arbetstagare som utsätts för negativ stress i arbete skall minska. Arbetsgivarna ska ha rutiner som säkerställer att chefer med nödvändiga befogenheter tidigt får information om begynnande psykisk överbelastning och behov av arbetsanpassning hos personalen. Överkänslighet Andelen arbetsgivare som vid inspektion brister i hanteringen av ämnen med risk för att orsaka överkänslighet ska minska med 20 procent. Samtliga skolor och daghem ska kartlägga luftkvalitén i sina lokaler och upprätta en åtgärdsplan för lokaler med bristfällig luftkvalitet. Farliga maskiner Antalet anmälda olyckor orsakade av maskiner ska minska med 20 procent. Minst 3000 företag med buller överstigande gränsvärdena ska upprätta åtgärdsprogram för att minska det hörselskadliga bullret. Allvarliga olycksfall Antalet personer som skadas vid allvarliga olyckor skall minska med 20 procent. Arbetsgivare som bedriver verksamhet med risk för allvarliga olycksfall eller våldshändelser ska regelmässigt utreda och analysera risker och inträffade händelser med metoder som beaktar såväl tekniska som psykologiska och organisatoriska aspekter. Nej Nej Delvis Nej Nej Delvis Delvis Delvis Ja Delvis Nej Sid Sid Sid Sid Sid 32-36

7 4 (36) 2 Inledning Inför verksamhetsåret 1997 antog Arbetarskyddsverket (AV) ett program för verksamheten den kommande treårsperioden, Verksamhetsprogram , i det följande kallat VP I programmets förord konstaterades att i Sverige minskar antalet arbetsrelaterade dödsolyckor. Under 1980-talets senare hälft ökade antalet arbetsskador, en trend som dock bröts vid ingången av 1990-talet då antalet arbetsskador började att minska. Ändå, konstaterades det i programmet, är det personer årligen som anmäler att de drabbats av arbetsskada och att 1995 var det personer som var sjukskrivna fem veckor eller mer på grund av besvär orsakade av arbetet. Bortsett från det personliga lidandet innebär detta också tiotals miljarder i kostnader för enskilda, arbetsgivare och samhälle. I programmet drogs slutsatsen att det därför på flera sätt finns stora vinster att hämta för alla med en förbättrad arbetsmiljö. Syftet med verksamhetsprogrammet, framhölls det, är att på ett tydligare sätt än tidigare ange de strategiska ramarna och prioriteringarna för AV:s verksamhet under den valda perioden. Detta sågs som ett stöd för att nå största möjliga effektivitet i verksamheten. På så sätt kan AV underlätta för arbetsgivarna att ta det huvudansvar de har för att arbetsmiljön ska bli bättre. 3 Metodfrågor I verksamhetsprogrammet formulerades mål inom fjorton olika områden (se avsnitt 1) Förutom koncentrerade insatser mot uppsatta mål måste, framhölls det i programmet, insatser göras även inom andra områden, eftersom verket enligt sin instruktion har att bevaka hela arbetsmiljöområdet. Utformningen av målen i VP varierar kraftigt. Vissa målformuleringar har ett mindre preciserat innehåll (t.ex. Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet ) medan andra är konkreta effektmål (t.ex. Antalet anmälda olyckor orsakade av maskiner ska minska med 20% ). Problemet med den första typen av mål ligger i mätbarheten. Svårigheten med konkreta effektmål som i det andra exemplet ligger i att fastställa orsakssamband mellan verkets insatser och konstaterade effekter. Eftersom det tar tid för insatser att få genomslag kan det, å ena sidan, vara vanskligt att försöka mäta effekter alltför tidigt efter insatserna. Å andra sidan kan det vara problematiskt att vänta en längre tid med att mäta uppnådda effekter. Med hänsyn till att det finns många olika aktörer inom arbetsmiljöområdet vars insatser påverkar och att det i övrigt sker förändringar i samhället på en mer övergripande nivå (t.ex. politiska beslut eller konjunkturvariationer) kan det vara svårt att identifiera effekterna av just AV:s insatser. AV har valt att kombinera flera olika metoder för att kunna göra en rimlig bedömning av hur väl verket lyckats uppnå de olika målen. Underlaget baseras därför på en blandning av interna bedömningar, data från befintliga

8 5 (36) uppföljningssystem, projektrapporter (motsvarande) och olika typer av utvärderingar. 4 Resultatredovisning 4.1 Vår information Mål i VP Vår information ska nå ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg. Informationen ska förstås och användas i verksamheten. En stor majoritet av de som frågar efter vår information tycker att den har rätt kvalitet. Bakgrundstext i VP Verkets informationsspridning är i huvudsak efterfrågestyrd, det vill säga spridningen bygger på att individer själva tar initiativ till att skaffa informationen. Därför används en rad olika media för att göra utbudet av information tillgängligt för alla. De viktigaste informationsbärarna är marknadsföring av föreskrifter, broschyrer, utställningar, videofilmer, kurser och konferenser, nyhetsbrev, webbplatsen och böcker. I programmet påpekas vikten av att verket har en bra information som täcker olika målgruppers behov. I samband med centralt samordnade tillsyns- och informationsinsatser sprids dock information utan att den efterfrågats därför det är viktigt att beslutsfattare m.fl, såväl på riksplanet som regionalt, har tillgång till information om betydelsen av en bra arbetsmiljö Genomförda insatser Marknadsföringen av förlagsprodukterna var under intensiv. En uppkommen obalans mellan intäkter och kostnader ledde dock till en drastisk minskning av insatserna under Trots den kraftiga åtstramningen av marknadsföringen hölls försäljningen uppe på en normal nivå, det innebar exempelvis att närmare föreskrifter såldes under Under treårsperioden har utbudet av informationsbroschyrer kompletterats med ett trettiotal nya broschyrer. Totalt omfattade utbudet vid slutet av perioden mer än 120 olika broschyrer. Vissa informationsprodukter finns tillgängliga på sju olika språk. Efterfrågan under treårsperioden uppgick till omkring 4 miljoner exemplar. Under deltog AV i ett tiotal mässor per år drogs verksamheten ned som ett led i minskningen av kostnaderna. Detta samtidigt som en minskning av mässors betydelse som informationskanal kunnat iakttas. Från att ha bedrivit en mycket omfattande försäljning och uthyrning av videofilmer om olika arbetsmiljöaspekter har treårsperioden inneburit att verksamheten bantats kraftigt. Vid utgången av 1999 fanns endast åtta videofilmer till försäljning eller uthyrning. Kurs- och konferensverksamheten har under verksamhetsperioden omfattat ett femtiotal arrangemang som sammanlagt haft mer än deltagare.

9 6 (36) Verkets avgiftsbelagda Nyhetsbrev har årligen haft mellan och prenumeranter under de tre åren. Verkets webbplats hade endast funnits fyra månader när treårsperioden började. Under har det skett en mycket kraftig ökning av antalet besök till webbplatsen. Antalet besök har under de tre åren ökat från besök till besök i månaden. I slutet av treårsperioden inleddes också en fas där ytterligare resurser avsätts för att möta en förväntad fortsatt stark utveckling av denna kanal för informationsspridning. Utgivningen av böcker har varit relativt konstant under perioden. Under 1999 påbörjades en noggrann översyn av lönsamheten inom förlagsverksamheten. Detta medförde att sortimentet av andra förlags böcker skars ned. I samband med tillsynskampanjerna om 1) Frätande ämnen, 2) Stegar och byggnadsställningar samt 3) Hot och våld inom skola och omsorg gjordes utskick av informationsbroschyrer. Utvärderingen av informationsspridningen gjordes genom uppföljande telefonintervjuer. Dessa visade att informationsmaterialen vid alla tre kampanjinsatser tagits emot väl och att mottagarna i hög grad kunnat återge delar av budskapet. Två informationskampanjer med stark anknytning till två prioriterade målformuleringar inom verksamhetsprogrammet har gjorts. Den första avsåg att skapa uppmärksamhet kring problemet med allvarliga arbetsolyckor. Den andra kampanjen handlade om belastningsergonomi. I bägge fallen användes upplysta affischer på buss- och tunnelbanehållplatser som exponeringsytor. Av de som hade en teoretisk möjlighet att lägga märke till affischeringen sattes målet till att 35 procent skulle ha uppmärksammat informationen. För båda kampanjerna nåddes detta mål Bedömning av måluppfyllelse Under verksamhetsperioden har fyra läsarundersökningar samt en marknadsundersökning genomförts. Dessa, liksom studier av bl.a. försäljningsstatistik, berör i huvudsak om de som frågar efter vår information tycker att den har en bra kvalitet. Eftersom kundregistret hittills inte möjliggjort identifiering av kundernas branschtillhörighet eller befattning finns inte underlag för att fullt ut värdera i vilken utsträckning ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg har nåtts. En viss vägledning ger dock de djupintervjuer som genomförts med ett urval av kunderna. En enkätundersökning riktad till de som besöker verkets webbplats ger kompletterande information. Genomförda undersökningar och uppföljningar: Läsvärdesundersökning av tidningen Arbetarskydd, av Nyhetsbrevet och av tidskriften Miljön på jobbet liksom av AFS-prenumerationer. Marknadsundersökning av vilket värde ASS gratismaterial har. Djupintervjuer med kunder till Publikationsservice.

10 7 (36) Enkätundersökning av besökare på verkets webbplats. Undersökningar av observations- och kunskapsvärden i samband med centrala tillsyns- och inspektionsinsatser. Försäljningsstatistik via order- och lagersystemet. Utifrån ovanstående undersökningar dras följande slutsatser: Vår information har varit tillgänglig för ansvariga och utsatta grupper i verksamheter där kunskapen om arbetsmiljörisker är låg. Självfallet finns det en variation i hur människor inom denna grupp tagit till sig budskapen. En stor majoritet av de som efterfrågat vår information tycker att den har en bra kvalitet. 4.2 Våra regler Mål i VP Reglerna berör områden med stor risk för arbetsskador eller där följderna är allvarliga. Reglerna ska minska med minst 25 procent och ha en enkel och tydlig struktur. Bakgrundstext i VP Att minska reglerna med 25 procent innebär att antalet paragrafer i föreskrifterna och punkter i anvisningar/meddelanden ska minska. Syftet är att öka tillgänglighet och överskådlighet, utan att arbetsmiljöstandarden sänks. En ny struktur som innebär en förändring från mer specifika detaljregler till mer generella regler med funktionskrav har arbetats fram. En minskning av mängden regler görs genom sammanslagningar där nya övergripande föreskrifter ersätter äldre av mer specifik karaktär. På vissa områden kommer det dock även framledes att finnas specifika regler Genomförda insatser AV har genomfört en översyn av regelstrukturen på arbetsmiljöområdet. Genom ett metodiskt tillvägagångssätt har antalet regler minskats och inordnats i en tydlig struktur. Många meddelanden, anvisningar och föreskrifter har slagits samman till nya föreskrifter. En del föreskrifter har upphävts helt. En strävan har varit att minska dubbelreglering och helt upphäva samtliga meddelanden och anvisningar Bedömning av måluppfyllelse Vid ingången av perioden för verksamhetsprogrammet fanns det totalt paragrafer respektive punkter i AV:s föreskrifter, anvisningar eller meddelanden (se nedanstående tabell). Vid utgången av VP perioden hade antalet minskat till 4 441, d.v.s med eller 23 procent. Räknas första halvåret år 2000 in ligger minskningen på hela 27 procent (4 238).

11 8 (36) Tabell 1: Antal paragrafer respektive punkter i AV:s föreskrifter, anvisningar eller meddelanden Minskning Föreskrifter (-7%) 2 535(-7%) Anvisningar (-15%) 1 674(-18%) Meddelanden (-1%) 29(-2%) Summa (-23%) 4 238(-27%) Med hänsyn tagen till att minskningen vid halvårsskiftet år 2000 låg på 27 procent och att minskningen 31/ låg så pass nära uppsatt mål är det rimligt att hävda att den kvantitativa delen av målet är uppfyllt. Ett relativt stort antal föreskrifter har slagits samman. Därmed har en hel del smala specialföreskrifter upphört att gälla. Dessutom har det vid varje sådan sammanslagning skett en språklig översyn i syfte att förenkla och förtydliga. Enligt AV:s bedömning har därmed också den kvalitativa delen i det uppsatta målet uppnåtts. 4.3 Nya områden och metoder Mål i VP * Nya områden, t. ex. kretslopp, ska inte ge ökad ohälsa i arbetslivet. * Metoderna för tillsyn ska anpassas till utvecklingen i arbetslivet. Bakgrundstext i VP Den allmänna utvecklingen i samhälle och arbetsliv samt inte minst teknikens utveckling framhålls som drivkrafter vilka leder fram till nya verksamheter och arbetsmetoder. Utvecklingen kan även skapa nya arbetsmiljörisker eller medföra att gamla risker ökar. Tillsynsmetoderna måste utvecklas i takt med denna förändring av arbetslivet. Arbete pågår också ständigt med att utvärdera och utveckla tillgängliga arbetsoch tillsynsmetoder Genomförda insatser Nya områden * En konferens - Arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten riktad till branschen, företagshälsovården och berörda inom kommunerna har genomförts. Flera förslag presenterades på hur arbetsmiljön kan förbättras. En allmän uppfattning var att miljöarbete oftast är inriktat på den yttre miljön och att arbetsmiljön kommer i andra hand, om den överhuvudtaget beaktas. * Tre interna arbetskonferenser har genomförts med syfte att samla erfarenhet och följa upp kretsloppsfrågorna från ett tillsynsperspektiv. Resultat av konferenserna gav en ökad kunskap inom AV om nya system, ny teknik och branschens syn på kretsloppsarbete. Den ökade kunskapen låg till grund för

12 9 (36) preciseringar av målområdet Arbetsmiljön i ett ekologiskt hållbart samhälle i nu gällande verksamhetsprogram * Ett nätverk för kretsloppsanpassning av samhället har etablerats. AV har nu en god beredskap för en effektiv tillsyn av arbetsmiljöns påverkan i ett ekologiskt hållbart Sverige. En kartläggning av befintliga arbetsställen och genomgång av hur tillsynen bedrivs har genomförts i en s k nätverksmodell i syfte att på ett kostnadsbesparande och effektivt sätt erhålla en samsyn i tillsynen över hela landet. Det återstår fortfarande mycket arbete för att utveckla och effektivisera samverkan med andra myndigheter inom miljöområdet. * Som resultat av ett regeringsuppdrag till AV publicerades 1998 rapporten "Arbetsmiljön vid kretsloppsarbeten". Slutsatsen var att på många av de arbetsplatser som etablerats för kretsloppsarbeten saknas kunskap om vilka hälsorisker som är förenade med verksamheten. I rapporten påpekades vikten av att arbetsmiljökrav skall komma in vid all form av offentlig upphandling och vid miljöcertifiering. * AV har genomfört fyra verksgemensamma projekt gällande arbetsmiljön i samband med Hantering av skrot, Marksanering, Användning av ozon respektive Bildning av oljedimma. Syftet har varit att undersöka om problem förekommer i samband med de nya hanteringarna och att vid behov finna lämpliga åtgärder. Särskilt uppmärksammades riskerna vid marksanering, där man i vissa fall kan behöva använda andningsskydd som skydd mot damm och flyktiga kolväten. * Nya problemområden som särskilt uppmärksammats av YI är nedskärningarna och de ökade kraven på effektivitet inom den offentliga sektorn, men också s.k. telemarketingföretag och utlokaliserade telefonväxlar. Även entreprenörer, särskilt sådana som utför underhålls- och servicearbeten, byggsektorn, uthyrningsföretag och IT-sektorn är områden där arbetsmiljöproblemen ökar. Även frågor kring t.ex. maskinsäkerhetsfrågor och radon har uppmärksammas. Nya metoder Samsyn inom AV råder när det gäller behovet av metodutveckling beträffande psykosocial arbetsmiljö och negativ stress, men många distrikt påpekar också behovet av metodutveckling när det gäller internkontroll av arbetsmiljön och småföretag. En hel del metodutvecklingsarbete har redan riktats mot dessa områden. Tillsynsmetoder att tackla problem med överbelastning och underbemanning samt kränkande särbehandling efterlyses särskilt. En tendens är att kombinera tillsynsmetoder, t.ex. kombinera inspektion med intervjuer och/eller information. Olika typer av självdeklaration kombinerat med inspektioner har också utvecklats. Utveckling av systemtillsynsmetoder pågår också. Inom tillsynsområdet Psykologiska och sociala arbetsmiljörisker har ett distrikt, med stöd av Rådet för arbetslivsforskning, drivit ett metodutvecklingsarbete sedan I projektet har en metod tagits fram för

13 10 (36) att bedöma en arbetsplats psykosociala arbetsmiljö. Metoden går ut på att genom ett antal gruppsamtal med olika yrkesgrupper på det aktuella arbetsstället (s.k. Focus grupper) få fram ett material som kan läggas till grund för distriktets kravställande. Metoden har successivt förbättrats med ledning av vunna erfarenheter, bl.a. i form av en formativ utvärdering, genomförd av ett par studerande vid institutionen för samhällsvetenskap vid universitetet i Örebro. Med sikte på ett genomförande år 2002 planeras en summativ utvärdering av metoden under Inom ASS startade under 1999 ett särskilt projekt för att ta fram metoder och se vilken kompetens organisationen behöver för att arbeta med de psykologiska och sociala arbetsmiljöproblemen i tillsynsarbetet. Arbetet pågår med att sammanställa olika metoder som använts i organisationen och försöka utvärdera dessa. Något färdigt resultat av arbetet finns inte ännu. Inom det belastningsergonomiska området används de bedömningsmodeller som finns i de reviderade föreskrifterna, AFS 1998:1 (jfr sid 21ff). Särskilt vad gäller ensidigt upprepat arbete behöver emellertid bedömningsmodellerna utvecklas Bedömning av måluppfyllelse Nya områden Det är för tidigt att säga något om förändringar av den arbetsrelaterade ohälsan kopplat till nya områden i arbetslivet. Trots stora insatser har tillsyn inom området kretslopp lyfts fram även i nuvarande verksamhetsprogram. Arbetet fortsätter på många fronter, t.ex. genom ökat samarbete med försäkringskassorna, industrin och forskningen och genom att AV i alla remissvar på området framför behovet att integrera arbetsmiljö i miljöbegreppet. Metoder Redovisningar från yrkesinspektionsdistrikten visar att behovet av utveckling av tillsynsmetoderna är stort och att metodutveckling anpassad till arbetslivets utveckling ständigt pågår inom AV. 4.4 Internkontroll av arbetsmiljön Mål i VP Genom vår tillsyn ska vi se till * att alla företag och förvaltningar med mer än 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll * att minst 80 procent av de med 50 till 500 anställda har ett fungerande arbete med internkontroll * att minst hälften av alla företag och förvaltningar med mindre än 50 anställda i riskfyllda branscher kommit igång med internkontrollen så att risker bedömts, åtgärder genomförts och en handlingsplan upprättats vid behov.

14 11 (36) Bakgrundstext i VP I programmet understryks betydelsen av att arbetsgivarna kartlägger och analyserar riskerna i arbetet och skapar goda arbetsförhållanden. Internkontrollen av arbetsmiljön erbjuder en möjlighet att göra detta på ett systematiskt sätt Genomförda insatser Vid periodens början (1997) var andelen arbetsställebesök med inriktning på internkontroll av arbetsmiljön (IK) på 38 procent medan motsvarande andel de två sista åren (1998 och 1999) var cirka 41 procent var andelen internkontrollkrav drygt 27 procent av det totala antalet krav. Av det totala antalet utfärdade inspektionsmeddelanden (IM) handlade drygt 47 procent om IK. Andelen krav har under VP - perioden pendlat mellan 25 och 27 procent respektive att procent av utfärdade IM har handlat om IK (tabell 2). Tabell 2: Antal inspektionsmeddelanden (IM) och krav inriktade mot internkontroll under perioden År Antal krav % av alla krav Antal IM % av alla IM % % % % % % % % Källa: SARA, AV Yrkesinspektionen har under perioden genomfört 22 regionala tillsynsprojekt bl.a. med inriktning mot IK. Arbetarskyddsstyrelsen har under VP - perioden genomfört omfattande interna och externa utbildnings- och informationsinsatser samt det verksgemensamma tillsynsprojektet IK SMÅ respektive IK-SMÅ effekt Bedömning av måluppfyllelse Som mått på måluppfyllelse har valts måttet IK status. En närmare beskrivning av detta finns i förutvarande gällande Grundläggande regler för inspektion, Tjänstemeddelande nr 5/94. 1 Dessutom har ASS i en rapport till regeringen ingående beskrivit IK status - systemets möjligheter och begränsningar ( Uppföljning av Internkontroll av arbetsmiljön respektive Arbetsanpassning och rehabilitering ett regeringsuppdrag, ASS ). Tabell 3 visar utfallet av genomförda IK statusbedömningar för 2000 medan tabell 4 jämför mål och utfall. 1 Nivåer i IK status: Nivå 1=IK saknas; Nivå 2= IK i teorin ; Nivå 3 = IK inordnad i verksamheten; Nivå 4 = IK ger effekt.

15 12 (36) Tabell 3: IK statusbedömningar 2000 (5 452 inspektioner). Antal (%) Nivå/Storlek (1%) 51 (6%) 16 (16%) (22%) 331 (37%) 53 (54%) (44%) 415 (46%) 23 (23%) (33%) 98 (11%) 7 (7%) Summa (100%) 895 (100%) 99 (100%) Tabell 4: IK status. Mål i VP. Utfall 1999 Storlek Mål Utfall 1 49 Minst 50%, minst nivå 2 67% % minst nivå 3 43% % minst nivå 3 70% Av de nästan inspekterade och IK statusbedömda arbetsställena gällde drygt arbetsställen i den minsta storleksklassen. Av dessa hade 67 procent bedömts ha uppnått minst nivå 2 i IK status. För denna kategori arbetsställen nåddes således det uppsatta målet. 895 arbetsställen hade bedömts i den mellersta storleksklassen ( anställda). Knappt hälften hade bedömts ha uppnått minst nivå 3 i IK status, vilket är klart under uppsatt mål. Samma sak gällde för de 99 arbetsställena i den största storleksklassen (501 eller flera anställda). 70 procent bedömdes ha uppnått minst nivå 3 i IK status. Det bör påpekas att angivna data inte ger en i statistisk mening representativ bild. Redovisningen avser de av YI inspekterade och IK-statusbedömda arbetsställena. Ett centralt kriterium för YI vid urvalet av vilka arbetsställen som ska inspekteras är att fokusera på de där det systematiska arbetsmiljöarbetet bedöms vara som sämst. IK-SMÅ var ett projekt om tillsyn av IK i småföretag i syfte att genom inspektion och information öka tillämpningen av internkontroll i de små företagen. I projektet genomfördes cirka inspektioner vid företag med mindre än 50 anställda. Under genomfördes ett uppföljningsprojekt, IK-SMÅ effekt, där cirka 400 av de företagen inspekterades för att bedöma effekterna av YI:s insatser i IK SMÅ - projektet. Detta innebar bl. a. att jämföra IK-status på ett antal arbetsställen över tid. Under 1999 har projektet avslutats och dokumenterats.

16 13 (36) Som resultat av uppföljningen kan följande noteras: År 1996 saknade hälften av de 400 företagen IK. Vid uppföljningen 1998 hade två tredjedelar av de 400 företagen endera infört IK i teorin (IK-status = 2), eller nått den nivå där IK är inordnad i verksamheten (IK-status = 3). En tredjedel av företagen bedömdes fortfarande sakna IK. Avslutningsvis kan framhållas att införandet av en fungerande IK i företag och förvaltningar är en process som tar relativt lång tid. Samtidigt är IK är känsligt för förändringar i verksamheten, som t.ex. omorganisationer eller ny personal på ledande befattningar. Neddragningar och platta organisationer med få chefer har inneburit att tiden på ledningsnivå ofta inte finns för att leda och planera arbetsmiljöarbetet. Speciellt inom offentlig förvaltning har, enligt YI:s bedömning, internkontrollarbetet inte utvecklats som förväntat. Enligt AV:s mening finns det ett ökat behov av forskning för att nå en förståelse för under vilka betingelser som ett systematiskt arbetsmiljöarbete på företags- /förvaltningsnivå främjas. 4.5 Marknadskontroll och återkommande besiktning Mål i VP Genom vår tillsyn ska vi se till att antalet serietillverkade maskiner som avviker från reglerna om CE-märkning minskar till under tio procent. Bakgrundstext i VP Medlemskapet i EU ger Sverige skyldighet att kontrollera att produkter på marknaden uppfyller kraven i EG direktiven. Regler som införlivar direktiven i den svenska lagstiftningen har utfärdats. Målet ska ses mot bakgrund av att det i en kampanj som genomfördes 1996 konstaterades att mer än hälften av maskinerna inte uppfyllde kraven på CE märkning m.m Genomförda insatser Våren 1996 genomfördes en tillsynskampanj där YI kontrollerade 3000 maskiner om de var CE-märkta, om de hade bruksanvisning på svenska och om arbetsgivaren kunde visa upp försäkran om överensstämmelse. Det visade sig att omkring hälften av de kontrollerade maskinerna hade brister i fråga om ovannämnda avseenden. Under åren har en rad aktiviteter med syfte att förbättra graden av efterlevnad genomförts t. ex. riktade projekt mot speciella branscher eller maskiner, besök på mässor, information till tillverkare och brukare, vanliga inspektionsbesök. För att få en indikation på efterlevnaden genomfördes hösten 1999 en undersökning genom att ett antal yrkesinspektörer vid fem YI - distrikt fick besvara fem frågor. Tyvärr var det inte möjligt att redovisa hur stort antal maskiner som genomförda bedömningar grundar sig på.

17 14 (36) Undersökningen, som ligger till grund för redovisningen i tabell 5 har vissa brister. Syftet var emellertid att till en rimlig kostnad få indikation på nuläget i fråga om befintliga brister. Metoden gick ut på att få bedömningar från kollegor som regelbundet gör inspektioner på företag, besöker mässor etc. Dvs. bedömningar från yrkesinspektörer som kan förväntas ha en rimlig möjlighet att uppskatta hur läget är för närvarande. Tabell 5: Andel maskiner som avviker från reglerna om CE-märkning 1999 jämfört med Fråga Brist 1999 TK 96* 1 Någon brist 9% 51% 2 Någon brist hos bilaga 4 maskin 6% 54% 3 CE märkning saknas 7% 14% 4 Bruksanvisning på svenska 16% 24% 5 Försäkran saknas 15% 42% *) 1996 års tillsynskampanj Bedömning av måluppfyllelse Enligt svaren på fråga 1 dvs. Hur ofta bedömer du att du träffar på en maskin som har någon eller några av redlighetsbristerna så ligger andelen bristande efterlevnad på cirka 9 procent. Målet kan således sägas vara uppnått. När det gäller olika typer av brister (frågorna 2 5) har det skett väsentliga förbättringar mellan 1996 och Projekteringsansvar Mål i VP Vår tillsyn skall se till att större byggherrar samt deras projektörer lever upp till reglerna på området. Bakgrundstext i VP Vid projektering av byggnader och anläggningar bestäms viktiga förutsättningar för arbetsmiljön, gällande både byggskedet och det senare bruksskedet. Ett särskilt ansvar för byggherrar och projektörer har införts i arbetsmiljölagen år 1991 (AML 3:14) och senare även genom föreskrifter (AFS 1999:3, 1995:4 och 1998:1). Syftet med reglerna är förebyggande. Myndighetens förhandsbedömning av ritningar som gällt sedan 1974 upphörde 1995 och ersattes bl.a. av projekteringsansvaret. 2 Fråga 1 var huvudfrågan. Syftet med frågorna 2-5 var att få en närmare precisering av vari bristerna bestod. Utfallet på fråga 1 är således det som bildar grunden för bedömningen av måluppfyllelse.

18 15 (36) Genomförda insatser Ett verksgemensamt tillsynsprojekt genomfördes med ungefär 130 inspektioner, vilka resulterade i cirka 75 IM. En projektrapport håller på att sammanställas. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser framhållas: Byggherrar och projektörer har ofta otillräckliga kunskaper om arbetsmiljö, särskilt inte när det gäller förebyggande av risker på byggarbetsplatsen. Rapporten kommer att ta upp förslag som rör behovet av utbildning och information. Arbetsmiljöplaner upprättas ofta alltför sent i processen. Dessutom kan många gånger kvaliteten i dessa planer ifrågasättas. Det är vanligt att arbetsmiljöplanerna har en mycket schematisk utformning. Kort tid för projektering ger illa genomtänkta lösningar, med improviserat arbete och dålig samordning under byggskedet. Detta får som konsekvens bl.a. obekväma arbetsmoment under bruksskedet. Korta tider under byggtiden kan skapa negativ stress samt obekväma och riskabla arbeten. Rapporten kommer att ta upp frågan om möjligheten att ställa krav på rimlig tidplanering Bedömning av måluppfyllelse Projektet visar att många byggherrar och projektörer inte lever upp till reglerna inom området, vilket betyder att målet inte kan anses vara uppfyllt. Tillsynsprojektet har emellertid bidragit med information om gällande regler och krav på åtgärder som ska genomföras av byggherrar och projektörer. 4.7 Arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik Mål i VP Kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet ska säkerställas. Bakgrundstext i VP Våra interna system ger inte all den information som behövs. Inte heller på annat håll går det att få fram en heltäckande beskrivning. Det behövs därför system som ger möjligheter till en helhetssyn Genomförda insatser * Sedan 1994 har AV ett nationellt ansvar för statistiken inom arbetsskadeoch arbetsmiljöområdet. Inom ramen för detta ansvar tas i samarbete med SCB fram en rad olika undersökningar. Resultaten presenteras och sprids på flera olika sätt bl.a. genom tryckta publikationer, AV:s hemsida.

19 16 (36) * AV driver Informationssystemet om arbetsskador (ISA). Totalt har för åren registrerats anmälan om cirka arbetsolycksfall, cirka arbetssjukdomar och cirka fall av färdolyckor plus olyckor utan sjukskrivning. * Tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen ger AV ut Arbetslivsfakta. Under perioden har åtta Arbetslivsfakta publicerats. De insamlade datamaterialen är efter sedvanlig sekretessprövning tillgängliga för forskare. AV mottar dagligen förfrågningar om statistik utifrån de data som insamlas. Dessa frågor kan ofta besvaras med hjälp av tillgängliga publikationer och rapporter, men kräver inte alltför sällan ytterligare bearbetning av befintligt datamaterial. Sådana förfrågningar kommer huvudsakligen från massmedia, organisationer, politiker, forskare men även från allmänheten Bedömning av måluppfyllelse Målet ligger på en mycket hög abstraktionsnivå, vilket gör att det kan vara svårt att tala om en utvärdering i termer av måluppfyllelse. Vidare kan kunskapen om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet i vid mening omöjligen säkerställas av AV ensamt. Målet kan möjligen nås i samarbete med en rad andra aktörer, bl.a. forskare, arbetsmarknadens parter och (regionala) skyddsombud. Någon definitiv kunskap om arten och omfattningen av ohälsan i arbetslivet kommer vi förmodligen dock aldrig att erhålla. Betydande resurser läggs ned på att förse allmänheten, media, politiker och forskare med uppgifter om arbetsrelaterad ohälsa. När det gäller kunskapen om arten och omfattningen av den arbetsmiljörelaterade ohälsan ligger problemet många gånga inte i bristande data om de samband som finns utan minst lika ofta om att den kunskap som finns inte utnyttjas eller är okänd av dem som borde använda den. AV har gjort stora insatser för att sprida de kunskaper om den ohälsan som finns. En studie över hur användarna uppfattar den information som utgår från ISA har gjorts under perioden. Studien visar bl.a. att användarna anser att ISA fungerar bra som grovt instrument för att följa arbetsskadeutvecklingen. Användarna anser också att ISA ger en bra möjlighet att hitta riskmiljöer och riskgrupper (förutsatt att grupperna är ganska stora). Till ISA:s svagheter hör enligt användarna bl.a. svårigheter att identifiera små yrkesgrupper, problem med yrkesklassifikationen och att systemet bygger på ett anmälningsförfarande. AV:s övertagande (1994) av hela ansvaret för den officiella statistiken om arbetsmiljö och arbetsskador har ökat möjligheterna att ta ett samlat grepp om den statistik som är relevant för arbetsmiljön. Detta har betytt att statistiken blivit mer relevant och fått en ökad användning. För att öka användningen av tillgängliga data vore det önskvärt med ytterligare studier av hur de olika informationskanaler som används når och uppfattas av de potentiella slutanvändarna.

20 17 (36) Med stöd av det vetenskapliga rådet för officiell arbetsskade- och arbetsmiljöstatistik anser AV sammanfattningsvis att de insatser som AV gjort för att samla in, bearbeta, göra tillgänglig och sprida information kring sådan statistik visar att insatserna varit i överensstämmelse med målet att AV:s övertagande av hela ansvaret för den officiella statistiken om arbetsmiljö och arbetsskador har ökat möjligheten att ta ett samlat grepp om statistiken över arbetsmiljö, arbetsskador, arbetsorsakade besvär och övrig statistik som är relevant för arbetsmiljön. Statistiken har totalt sett kunnat bli mer relevant och den har fått en ökad användning. 4.8 Samarbete med andra Mål i VP Ett operativt samarbete med tydliga mål ska etableras. Bakgrundstext i VP AV måste se över samarbetet med andra myndigheter och organisationer. Allt samarbete ska vara operativt och underlätta för verket att nå målen. Normalt ska tillsammans med samarbetspartnern ett gemensamt mål för samarbete sättas upp. Områden för samarbetet bör dokumenteras, liksom hur samarbetet ska gå till. Samarbetet för att enbart informera varandra sker skriftligen. Tanken är att samarbetet ska bli både tydligare och effektivare. Avsikten är också att skaffa sig partners som både på kort och lång sikt kan medverka till att arbetsmiljöfrågorna får större genomslag Genomförda insatser Samarbete på central nivå Nedan följer några exempel på genomförda insatser som belyser ASS samarbete med andra myndigheter och organisationer: * Inom rehabiliteringsområdet har ASS i den så kallade Cesargruppen samarbetat med Socialstyrelsen, Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket, Kommunförbundet och Landstingsförbundet. ASS deltar också i FRISAM-projektet som handlar om samverkan inom rehabiliteringsområdet och där Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket är involverade. FRISAMprojektet har som mål att förbättra effekterna av den arbetsrelaterade rehabiliteringen * Inom Sevesoområdet sker ett omfattande samarbete. Här samarbetar AV, Sprängämnesinspektionen, Statens Naturvårdsverk, Statens Räddningsverk samt ett antal berörda myndigheter på regional nivå. Det finns ett antal mål utarbetade för samarbetet. Samarbetet på central nivå fungerar bra. Däremot har samarbetet på regional nivå inte kommit lika långt.