Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Malmö ( ) Anna Kremel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Malmö ( ) Anna Kremel"

Transkript

1 ( ) Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag Malmö Anna Kremel

2

3 Förord FSF har sedan drygt ett och ett halvt år arbetat med att belysa vilken betydelse företagsklimatet har för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Med mikroföretag avses i denna studie företag med mellan 2 och 9 anställda inom tillverknings- och upplevelseindustrin. Arbetet har bedrivits av en grupp bestående av följande personer från FSF: Anna Kremel, Carina Holmgren, Eva-Britt Hult samt Anders Lundström. Projektet har varit en del av FSF s forskningsprogram Företagandet i lokal och regional utveckling. Professor Bengt Johannisson som är en av ledarna av detta forskningsprogram har medverkat i projektet som ordförande i dess referensgrupp samt också bidragit som inspiratör i arbetet. Sammanlagt har 7 län/regioner och 14 kommuner i en interaktiv process deltagit i studien. Malmö är en av dessa. Övriga kommuner är Bromölla, Gotland, Göteborg, Hallsberg, Kiruna, Kramfors, Ljusdal, Mölndal, Pajala, Sandviken, Tibro, Ånge och Örebro. I Malmö har åtta företagare och fyra företagsfrämjare intervjuats. Två seminarier har hållits och en postal enkät har skickats ut till 225 företagare. Arbetet med att ta fram material, genomföra intervjuer och hålla seminarier i Malmö har främst genomförts av Anna Kremel och Eva-Britt Hult. Anna Kremel har skrivit rapporten om Malmö. Vi vill rikta ett tack till Sigvard Göransson och Stefan Larsson, båda Region Skåne, som deltagit i referensgruppen. Vi vill också tacka Tommy Wegbratt näringslivskontoret Malmö Stad har också varit aktiv och hjälpsam med att få till stånd intervjuer och seminarier där företagare och företagsfrämjare i Malmö deltagit. Vidare vill vi tacka de representanter för Region Skåne som bidragit till att denna studie kunnat genomföras. Vi vill också tacka alla intervjuade personer som välvilligt ställt upp och svarat på våra frågor och inte minst de företagare som svarat på enkäten. Denna rapport bygger till stor del på resultat från studiens huvudrapport. Resultaten har sedan kompletterats och sammanfattar de resultat för Malmö som framkommit vid seminarier, intervjuer och enkät samt vid referensgruppsmöten. I arbetet med att ta fram material som underlag för denna rapport har även använts material från SCB, offentlig statistik och offentligt material från Svenskt Näringsliv, Företagarna och kommunernas hemsidor. De resultat och åsikter som framförs i denna rapport står arbetsgruppen inom FSF gemensamt ansvariga för. Vi hoppas att denna rapport kan utgöra ett underlag för en diskussion om det lokala företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse. Örebro den 27 augusti 2007 Anders Lundström, Anna Kremel, Eva-Britt Hult och Carina Holmgren

4

5 Sammanfattning av huvudrapporten Denna studie har vi undersökt hur inte minst s k mikroföretagare inom tillverknings- och upplevelseindustrin ser på dels sin egen verksamhet, dels sina relationer till olika offentliga organisationer framför allt kommunerna och deras näringspolitiska verksamhet. Ett multimetodologiskt perspektiv har använts. Projektet har pågått under drygt ett och halvt år och omfattat studier i 14 kommuner lokaliserade i 7 regioner. Projektet startade med seminarier i resp kommun för att få en bild av förutsättningar och nuläge i varje enskild kommun. Utifrån dessa seminarier genomfördes närmare 200 intervjuer med framför allt mikroföretagare, men även med företrädare för kommuner och andra serviceorganisationer. Parallellt med detta arbete har också möten genomförts med den referensgrupp som bildats för projektet. Inte minst har referensgruppen engagerat sig kraftfullt i framtagandet av den enkät som utgör huvuddelen av denna rapports resultatredovisningar. För varje deltagande kommun har en kommunrapport också tagits fram. Av tabellen nedan framgår att kommunernas förutsättningar är mycket olika. Göteborg som har nästan en halv miljon invånare och är ungefär 70 ggr så stor som Pajala, har förstås mycket bättre kommunikationer. Även andra faktorer pekar på stora variationer. Skillnaden i högst medelålder (Kramfors) och lägst (Mölndal) är nästan sju år. Ånge och Pajala har mer än 70 % högre ohälsotal än Sandviken. 9 av 14 kommuner har negativ befolkningsutveckling, det handlar då främst om mindre kommuner. Andel av befolkningen som har eftergymnasial utbildning är knappt tre gånger så hög i Göteborg som i Ånge. Antalet anställda i kommunen är relativt sett dubbelt så stort i Ljusdal jämfört med Göteborg, andelen arbetslösa är omkring tre gånger så många i Pajala som i Mölndal och de relativa kostnaderna för äldreomsorgen är mer än dubbelt så hög i Pajala och Ånge jämfört med Örebro. Kommunvariabler 1 Invånare 2 Medelålder Ohälsotal Flyttnings- Inv/km Överskott Eftergymn utb/inv Kommunalt anställda Kommunalt anst/inv Arbetslösa och i prog Kostnad äldreoms /inv Skattekraft /inv Bromölla ,1 48,5-9 11, ,6 5, Gotland ,1 39, , ,2 8, Göteborg ,9 41, , ,0 7, Hallsberg ,2 50, , ,8 7, Kiruna ,5 47, , ,6 9, Kramfors ,8 58, , ,5 9, Ljusdal ,3 56, , ,7 10, Malmö ,1 40, , ,9 8, Mölndal ,9 40, , ,7 4, Pajala ,6 58, , ,8 15, Sandviken ,2 34, , ,5 7, Tibro ,5 46, , ,7 8, Ånge ,4 58, , ,0 10, Örebro ,8 39, , ,8 8, Källa SCB, där inte annat anges. Avser år 2005, där inte annat anges. Denna kortfattade genomgång av olika kommuner illustrerar inte minst de stora skillnader som finns för under vilka förutsättningar olika kommuner arbetar med att utveckla sin service och skapa ett positivt företagsklimat. Faktorer som man bör ta hänsyn till kan vara strukturfondernas påverkan i vissa regioner, den kommunala skatteutjämningen, det geografiska läget samt beroendet av stora arbetsställen, för att ge några exempel. Ett annat sätt att illustrera skillnader är att bedöma förutsättningarna för kommunens verksamhet och 1 Källa: FSF, 2007, Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag - huvudrapport, s 11.

6 relatera dessa förutsättningar till de åsikter som företagarna har om näringslivsklimatet i respektive kommun. Detta illustreras i modellen nedan. Figur 1. Förutsättningar och åsikter rankade mellan kommuner Åsikter mer negativa än förutsättningar Gotland Sandviken Förutsättningar för företagsklimat +7 Örebro Göteborg Malmö Förutsättningar och åsikter positiva Mölndal Bromölla Hallsberg Kiruna Företagares åsikter Kramfors Tibro Ljusdal Pajala Åsikter och förutsättningar negativa -7 Ånge Åsikter mer positiva än förutsättningar Källa: FSF, 2007, Företagsklimatets betydelse för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag - huvudrapport, s 21. Alltför långtgående slutsatser av denna analys är svårt att dra, men om det finns ett samband mellan åsikter och förutsättningar säger oss figuren följande. Tibro, Kramfors och Ånge får ett bättre värde avseende åsikter från företagare än vad man skulle kunna förvänta sig, medan Gotland, Sandviken och Örebro uppvisar sämre värden. Övriga kommuner hamnar i den kvadrat vad gäller företagens åsikter som man kan förvänta sig. Företagens åsikter om företagsklimatet i Malmö är något mindre positiva än vad man enligt figuren kunde förvänta sig.

7 Slutsatser i huvudrapporten Företagare och företrädare för serviceorganisationer har olika syn på sina roller. Företagare önskar hjälp med operativa saker som handläggningstider. Företrädare för framför allt kommunerna, har en bredare syn och framför allt mer långsiktig. Företagarna anser att kommunen bedriver konkurrerande verksamheter. Det finns ett missnöje hos ett stort antal av i studien intervjuade företagare, över att kommunerna konkurrerar inom vissa områden, speciellt inom den s k upplevelseindustrin. Generellt är andelen företagare som är kvinnor liten. Det är fem, sex gånger vanligare med manliga företagare bland de mikroföretag som studerats. Andelen unga företagare (under 30 år) är låg. Mikroföretagare skiljer sig inte från befolkningen i stort när det gäller utbildningsnivåer. Mikroföretagare sköter till stor del själva rekrytering av ny personal. En förklaring till detta är att företagen är så beroende av vem de anställer. Det kan också vara en kostnadsfråga. Mikroföretagare är huvudsakligen verksamma på den svenska marknaden. Två av tre företagare saknar någon form av försäljning utanför den svenska marknaden. Mikroföretagarna har få kunder inom offentlig sektor och endast en av tio företagare anser att kunder inom offentlig sektor har stor betydelse. Mikroföretagarna är optimistiska inför framtiden. En stor majoritet av mikroföretagare anser att deras företags lönsamhet är acceptabel eller god, 85 % av företagen uppger att de vill växa och den egna kompetensen utgör inte något hinder. Revisorer och banker är viktiga för företagens utveckling. De får tio gånger så höga värden som kommunen, länsstyrelsen, ALMI Företagspartner AB eller den egna företagsorganisaionen. Kunskaperna om kommunernas näringslivsarbete är lågt bland företagarna. Mikroföretagare känner inte till några mätningar av det lokala företagsklimatet. Mikroföretagare har utvecklade samarbeten med både universitet, högskola och gymnasium. Närmare 40 % av företagarna uppger att de har haft någon form av samarbete. Företagsklimatet är en förutsättning för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag. Genom intervjuer och seminarier har det framkommit uppgifter som på vissa punkter motsäger varandra. Dessa motsägelser både finns och inte finns. På så sätt att enkäten ger en bredare syn och de enskilda intervjuerna eller samtalen på seminariet smalnar in den specifika frågan. Det är därför viktigt att man som beslutsfattare i kommunen värderar de synpunkter som enskilda företagare ger mot vad som totalt efterfrågas.

8 Sammanfattning Malmö Malmö är Sveriges tredje största stad sett till antal invånare. Malmö har under de senaste åren varit inne i en dynamisk tid. Byggandet av Öresundsbron har intensifierat samarbetet med Danmark i ett Öresundsamarbete och Turning Torso har satt Malmö på kartan. Malmös största företag är byggföretaget Skanska Sverige AB med anställda, ISS Facility Services AB med anställda och Pågen AB med 975 anställda. Många förvärvsarbetande i Malmö pendlar in till kommunen och Malmö har ett pendlingsnetto på för år Malmö har en relativ låg medelålder hos sin befolkning. Låga värden för ohälsotal, en positiv befolkningsutveckling, hög andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning samt relativt låga kostnader för äldreomsorgen. Antalet arbetslösa och har under de senaste åren minskat. Antalet mikroföretag har ökat med 16 % under en tioårsperiod. Dessa företags omsättning har under samma period ökat med 77 %. Tillverkningsindustrin har minskat i antal arbetsställen och sysselsatta mellan åren 1995 till Upplevelseindustrin har däremot ökat i antal arbetsställen och sysselsatta under samma period. Omsättningen i båda branscherna har ökat med 40 respektive 48 %. Faktorer som anses påverka mikroföretagens utveckling är, enligt dem själva, kunder och rätt arbetskraft samt regler kring anställningar och även sjukregler, kommunens attraktionskraft, tillgång till bostäder och kulturutbud. De största hindren, enligt enkäten, för mikroföretagens utveckling är ogynnsamma statliga regler för företag och för just mikroföretag samt ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/andra regler). Företagen i Malmö svarar här på samma sätt som företagen i den totala studien. När företagen i Malmö ska anställa ny personal använder de främst personliga kontakter. Det är också det vanligaste sättet att rekrytera för företag i studien som helhet. Endast 15 % av företagen i Malmö har deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små företag. Att jämför med studien som helhet där nästan 25 % deltagit i någon sådan aktivitet. Nästan 40% av företagen har, enligt enkäten, haft någon form av samarbete med universitet/högskola under de tre senaste åren. Samma värde fås för studien som helhet. Enligt enkäten tycker 43 % av företagarna i Malmö att företagsklimatet är ok. Malmö har ranking 83 i Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet år 2007, vilket är en förbättring sedan året innan med 13 placeringar.

9 Innehållsförteckning Inledning...1 Kort om Malmö kommun...3 Resultat...4 Förnyelse, utveckling och tillväxt hos mikroföretagen... 4 De dominerande hindren/problemen som företagarna själva uppfattar... 5 Företagare använder främst egna kontakter när de ska anställa ny personal... 7 Projekt som vänder sig till mikroföretag... 8 Samverkan universitet/högskola... 9 Kontakter med företagsfrämjare och syn på service som de erbjuds Kunskaper om kommunens näringslivsarbete Få mikroföretagare vänder sig till kommunernas näringslivsenhet eller motsvarande Två av tre skulle etablera sig i samma kommun om det startade företaget idag Vad kommunen kan göra Företagsklimatet i den egna kommunen Vad begreppet företagsklimat innebär Företagsklimatet kan förbättras Mätningar av företagsklimat Om att känna till mätningar Sammanfattning...23 Källförteckning...27 Bilaga...30

10

11 Inledning Bakgrunden till studien är att det funnits ett intresse från både företagsfrämjande aktörer, inte minst på kommun och läns/regionnivå, och forskarsamhället, att få mer kunskap om mikroföretag, lokala miljöer och effekterna av företagsfrämjande insatser. Skälet till val av fokus på mikroföretagen är att de är många och sammantaget fyller en viktig roll i det lokala näringslivets förnyelseprocesser. I NUTEKs årsbok för 2005 konstateras till exempel att småföretag skapar ett stort förädlingsvärde, som innebär att deras direkta påverkan på BNP är större än både stora och medelstora företags påverkan. 2 Mikroföretag Ibland ingår soloföretagen i begreppet mikroföretag, ibland inte. I det här projektet används begreppet mikroföretag för att beskriva företag med 2-9 anställda. 3 Soloföretag ingår alltså inte då dessa företag bör särskiljas från de företag där ägaren valt att anställa personal. Soloföretagen har studerats och bör studeras för sig. I slutet på 1990-talet genomförde också bland annat Forum för småföretagsforskning (FSF) studier kring soloföretag 4 och Nutek har nyligen genomfört en studie 5. Företagsklimat Trots att begreppet företagsklimat används flitigt, så är det svårt att ringa in begreppet. Även begrepp som näringsklimat, näringslivsklimat och entreprenörsklimat används då och då. Det finns även de som lyfter fram ordet företagarklimat. Ett försök görs i studien att definiera företagsklimat. Deltagande kommuner och län/regioner Förutom Malmö ingår följande kommuner: Från Skåne också Bromölla. Från Norrbotten Pajala och Kiruna kommun. Från Västernorrlands län ingår Kramfors och Ånge. Från Gävleborgs län ingår Ljusdal och Sandviken. Från Örebro län ingår Örebro och Hallsberg. Från Gotland ingår Gotland som är både län och kommun. Från Västra Götaland ingår Tibro, Mölndal och Göteborg. Genomförande För de utvalda kommunerna har statistik och underlagsmaterial tagits fram. I varje kommun har ett dialogseminarium med företagare och företagsfrämjare hållits. För varje kommun har åtta intervjuer med företagare och fyra intervjuer med företagsfrämjare genomförts. I Bromölla, Malmö, Göteborg, Tibro, Ljusdal, Sandviken, Kramfors och Pajala gjordes urvalet av intervjuföretag av kontaktpersoner i respektive kommun. I övriga kommuner gjordes urvalet av FSF. En enkätstudie har genomförts med sammanlagt 1327 respondenter där svarsfrekvensen var 41%. Svarsfrekvensen i Malmö var 36 % och 80 företagare tog sig tid att svara på frågorna. Ett regionalt spridningsseminarium har också hållits i varje deltagande län/region. Respondenter för enkäten är slumpmässigt utvalda och deltagare i intervjuer och seminarier är delvis valda. 2 Nya företag Växande företag Starka regioner, NUTEK, Läs minst en anställd förutom ägaren 4 Soloföretag, Hult et al, FSF, Den första anställningen hinder och möjligheter för soloföretag att anställa en första person, NUTEK,

12 Uppdelningar av enkäten För att kunna analysera materialet på önskat sätt har uppdelningar gjorts efter kön, bransch, storlek på kommun och även på respektive kommun. Kön: Företagsledarens/Respondentens kön Bransch: Upplevelse- resp tillverkningsindustrin. Storlek på kommun: Som stor kommun har Göteborg, Malmö och Örebro bedömts. Som mellankommun har Kiruna, Ljusdal, Sandviken, Kramfors, Hallsberg, Gotland, Mölndal och Bromölla definierats. Som liten kommun har Pajala, Ånge och Tibro definierats. Kriterierna för stor kommun är att dessa kommuner har över invånare. Liten kommun bedömdes ha eller färre invånare. 6 Kommuner med mellan och invånare utgör gruppen för mellankommuner. Kommun: Alla de 14 deltagande kommunerna, Bromölla, Gotland, Göteborg, Hallsberg, Kiruna, Kramfors, Ljusdal, Malmö, Mölndal, Pajala, Sandviken, Tibro, Ånge och Örebro har redovisats var för sig, se nedan. Rapporter För var och en av de deltagande kommunerna finns en rapport. Det finns också en huvudrapport som sammanfattar hela projektet. Rapporter kan laddas ner från FSF s hemsida 6 De små kommunernas samverkan. 2

13 Kort om Malmö kommun Malmö blev svenskt år 1658 och har under åren varit en handelsstad. Hamnen har haft stor betydelse för staden genom åren. Under 1800-talet och 1900-talets början kom en kraftig tillväxt och staden växte snabbt även storleksmässigt startade det som under 150 år skulle bli Malmös kanske viktigaste motor: Kockums Mekaniska Verkstad. 7 Mellan åren försvinner jobb i Malmö och man har ett miljardunderskott i den kommunala ekonomin hade Malmö landets högsta öppna arbetslöshet, landets lägsta förvärvsfrekvens och ett sjunkande skatteunderlag.. 8 Den negativa utvecklingen har vänt och Malmö har under de senaste åren varit inne i en dynamisk tid. Byggandet av Öresundsbron har intensifierat samarbetet med Danmark. Malmö och Köpenhamn har antagit en vision 2000 om att i ett samarbete bidra till att skapa en gemensam Öresundsregion. Turning Torso och Citytunneln har satt Malmö på kartan liksom etableringen av Malmö högskola. Många utmaningar finns som ställer krav på samverkan i samhället. Det finns stora sociala och ekonomiska skillnader mellan bostadsområden och välfärden är ojämnt fördelad på många håll. För att komma till rätta med problemen sker nu en kraftsamling genom Välfärd för alla det dubbla åtagandet. 9 Malmö är Sveriges tredje största stad sett till antal invånare med drygt invånare. 27% av dessa är födda i utlandet. Den disponibla medelinkomsten var kronor. 10 Ohälsotalet är relativt lågt liksom kostnader för äldreomsorg. Andelen invånare som har en eftergymnasial utbildning är relativt högt. Antalet arbetslösa har under de senaste åren minskat. 11 Malmös största företag är byggföretaget Skanska Sverige AB med anställda, ISS Facility Services AB med anställda och Pågen AB med 975 anställda. Inom Malmö Stad arbetar personer. Många förvärvsarbetande i Malmö pendlar in till kommunen och Malmö har ett pendlingsnetto på för år Under 2005 fanns det arbetstillfällen i Malmö. De största näringsgrenarna är handel och kommunikation, finans och konsult, vård och omsorg samt tillverkningsindustrin För mer information se 10 Källa strategisk utveckling Malmö

14 Resultat I detta avsnitt sker en genomgång av det empiriska material främst från den enkät som skickats ut till respondenter i Malmö och andra deltagande kommuner. Resultat från intervjuer och seminarier presenteras också löpande under respektive rubrik. Materialet analyseras nedan samt i sammanfattning och åtgärdsförslag. Förnyelse, utveckling och tillväxt hos mikroföretagen År 1995 omsatte 2-9 företagen 604 miljarder kronor i hela riket. År 2004 omsatte dessa företag 854 miljarder kronor, vilket är en ökning med 251 miljarder kronor och 41,5 %. Företagen (2-9) i Malmö omsatte år ,5 miljarder kronor. År 2004 var siffran för gruppen över 38 miljarder kronor. Från ökade omsättningen med närmare 17 miljard kronor, vilket motsvarar en ökning på 77,5 %. Mikroföretagen i Malmö ökade sin omsättning därmed mer än i riket. Om en jämförelse görs med utvecklingen för Skåne under samma period ökade omsättningen för dessa företag i hela Skåne med 104,3 %. 13 Material som tagits fram över utvecklingen av antal arbetsställen i kommunen från 1995 till 2004 visar en ökning inom samtliga storleksklasser 14. Samma utveckling kan ses också i länet och i riket. Procentuellt sett har förändringen av antal arbetsställen i Malmö bland mikroföretagen ökat med 16,5 % och varit något större än för länet (13,5%) och riket (10,4%). 15 I studien har tillverkningsindustrin och upplevelseindustrin jämförts med varandra. Trenden i riket är att inom tillverkningsindustrin minskar arbetsställen och antal sysselsatta medan inom upplevelseindustrin ökar motsvarande faktorer. Inom riket ökar båda industrierna omsättningsmässigt. I Malmö har tillverkningsindustrin minskat i antal arbetsställen och antal sysselsatta men ökat i omsättning (samma som för riket). Upplevelseindustrin har ökat i alla tre måtten ( samma som för riket). 16 I enkäten tillfrågades företagare om de ville att deras företag skulle växa. Tre alternativ var möjliga att ange. Ja, Ja, men utan att anställa och Nej. I nedanstående tabell framgår i vilken omfattning som företagarna i undersökningen har tillväxtambitioner. Tabell 1. Skulle du vilja låta företaget växa om det fanns en möjlighet? % 17 Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Ja 61,4 60,0* 70,0* 62,1 60,5 53,0 63,0 61,0 60,0 Ja, men utan att anställa 22,7 23,0 20,0 23,6 21,5 31,0 22,0 22,0 20,0 Nej 11,4 13,0 6,0 10,7 12,4 12,0 11,0 12,0 12,5 Ej uppgett 4,5 4,0 4,0 3,6 5,6 4,0 4,0 5,0 7, Totalt * markerar signifikant skillnad på 90 % nivå 13 Källa, Företagsdatabasen 14 Uppdelning har gjorts på storleksklasserna 1 sysselsatt, 2-9 sysselsatta (mikroföretag), sysselsatta och Se bilaga, tabell Se bilaga, tabell Män och kvinnor avser uppdelning på alla respondenter. Det avser inte förtagare i Malmö. Likaså gäller för uppdelningen per industri. 4

15 Nästan 85 % av alla mikroföretagare svarar ja på denna fråga varav drygt 20 % vill göra detta utan att öka antal anställda. Endast drygt 10 % uppger att man inte skulle vilja växa. Intresset att växa är således mycket stort. Vi återkommer senare till frågan om vilka tillväxthinder företagarna ser för en sådan utveckling. Både kvinnor och män har stora tillväxtambitioner och resultaten visar att fler kvinnor än män uppger att de vill växa (alternativ Ja). Det finns här en signifikant skillnad mellan könen. Resultaten är överraskande eftersom det ofta påstås att kvinnor i mindre omfattning än män utvecklar växande företag. Man bör förstås notera att detta inte handlar om verklig tillväxt utan ambitioner att vilja växa. Avseende tillväxtambitioner för företagare i olika kommunstorlekar finns inga statistiska skillnader. Av de 80 företagare i Malmö som svarat på enkäten uppger 80 % att de har någon form av tillväxtambition. Det är ungefär lika många som för enkäten totalt. 12,5 % uppger att de inte vill växa och 7,5 % har inte angivit något svar. Från intervjuer och seminarier har det framkommit många faktorer som påverkar mikroföretagen i Malmö, deras utveckling, tillväxt och förnyelse. Som viktiga faktorer lyfter de intervjuade företagen fram kunder och rätt arbetskraft. Kronkursen och anställnings- och sjukregler nämns också: reglerna hindrar expansion. Vi har byråkratiserat kreativiteten En företagare säger att om reglerna varit annorlunda kunde han ha haft anställda: jag vill inte släppa in någon som kan råka ut för en trafikolycka och är borta ett halvt år, då går jag i konkurs. En annan företagare framhåller andra faktorer som viktiga : Att få en order och förvalta den så väl att man får en nästa gång också. Det gäller att nätverka, tjata, synas och finnas. Ju längre man varit med ju större trovärdighet, om man sköter sig. Och ytterliggare en företagare talar om faktorer som: konjunkturuppgång, köpkraft hos slutkonsument, kostnadsnivån internationellt. Vi jobbar mer med Stockholm än Danmark fastän vi ligger närmare Danmark. Vi borde göra mer. De intervjuade företagsfrämjarna framhåller som en viktig faktor personen, entreprenören samt nätverkande och kontorshotell. De lyfter också fram efterfrågan och ekonomi: Det handlar om ekonomi, följsamhet och kunder. Det handlar också om attraktionen i kommunen, bostäder för anställda, kulturutbud m m. De dominerande hindren/problemen som företagarna själva uppfattar En viktig fråga är vilka hinder för tillväxt som mikroföretagarna anser finns. För att belysa hinder för tillväxt har alla respondenter i enkäten fått reagera på ett antal alternativ som t ex ogynnsamma regler för just små företag. För varje alternativ har man fått ta ställning genom att på en skala kryssa för om detta alternativ är ett stort eller mycket stort hinder (3 resp 4) eller litet resp mycket litet hinder (2 eller 1). Genom att summera andelar för 3 och 4 och dividera med summan av andelar för 1 och 2 får vi härigenom ett relativt tal på hur stort hinder resp alternativ anses vara. Höga värden innebär stort hinder och vice versa. Företagarna har medvetet fått ta ställning till varje enskilt alternativ. Se tabell nedan. 5

16 Tabell 2. Hinder för tillväxt (alternativ 3+4/alternativ 1+2) Hinder Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Ogynnsamma statliga regler för små företag 2,55 2,23 5,15 2,64 2,42 2,92 2,15 2,87 3,41 Ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/andra regler) 1,91 1,73 3,11 1,86 1,93 2,62 1,52 2,18 2,48 Svårt att få personal med rätt kompetens och rätt inställning 0,75 0,79 0,56 0,64 0,92 0,78 0,73 0,77 0,97 Okunniga kommunala politiker 0, ,48 0,70 0,61 0,70 0,73 0,59 0,72 Inte tillräckligt med tid och resurser för förnyelsearbete och produktutveckling 0,59 0,62 0,50 0,47 0,76 0,88 0,55 0,58 0,57 Svårt att finansiera en tillväxt 0,59 0,57 0,70 0,58 0,59 0,81 0,48 0,66 0,65 Okunniga kommunala tjänstemän 0,58 0,59 0,45 0,58 0,57 0,44 0,66 0,54 0,60 Oengagerad kommunal näringslivsorganisation (Politiker) 0,55 0,55 0,38 0,61 0,46 0,57 0,55 0,52 0,63 Oengagerad kommunal näringslivsorganisation (Tjänstemän) 0,49 0,50 0,37 0,55 0,43 0,38 0,57 0,45 0,63 Ansvarsfullt med fler anställda 0,42 0,54 0,39 0,39 0,46 0,48 0,36 0,47 0,63 Dålig service från kommunen 0,40 0,38 0,34 0,40 0,38 0,45 0,44 0,34 0,40 Dålig lönsamhet 0,39 0,40 0,34 0,45 0,31 0,57 0,39 0,38 0,46 Hård konkurrens 0,29 0,30 0,22 0,32 0,22 0,23 0,26 0,35 0,36 Brist på egen ork och entusiasm 0,20 0,21 0,15 0,19 0,22 0,15 0,20 0,21 0,20 Svag efterfrågan 0,19 0,16 0,19 0,21 0,17 0,21 0,23 0,16 0,21 Har just genomgått en växtperiod 0,12 0,12 0,12 0,13 0,10 0,14 0,08 0,15 0,14 Bristande intresse för företagande i familjen 0,08 0,01 0,01 0,09 0,07 0,12 0,07 0,09 0,12 Brist på egen kompetens 0,04 0,04 0,05 0,05 0,04 0,07 0,03 0,05 0,07 Totalt har 18 alternativ bedömts och i tabellen rangordnats efter betydelse vad gäller svar från alla företagare. Det relativt största hindret anses således vara Ogynnsamma regler för just små företag och det minsta hindret Brist på egen kompetens. För att få perspektiv på skillnaderna mellan dessa alternativ kan man se av tabellen att det är två och en halv gång så vanligt att företagare upplever ogynnsamma regler som hinder än att de inte gör det, medan så gott som alla företagare inte upplever den egna kompetensen som något hinder. Det finns bara två alternativ som en majoritet av företagen upplever som hinder och båda alternativen handlar om ogynnsamma statliga regler. Relativt många företagare anser dock att svårighet att få rätt typ av personal är ett hinder, liksom att politiker är okunniga i frågor av betydelse för deras tillväxt. Mycket låga värden fås för alternativ som har med företaget eller företagaren att göra, t ex förutom brist på egen kompetens, bristande intresse i familjen, att företaget genomgått en växtperiod, svag efterfrågan, brist på ork och entusiasm eller hård konkurrens. Dessa alternativ anses således för flertalet inte vara hinder för företagens tillväxt. Sammantaget kan man alltså se ett mönster att företagarna ser få hinder för tillväxt som beror på egen kompetens eller det egna företaget, utan mer att det handlar om omgivningsfaktorer eller regler för att vara företagare. Största hindret som företagarna i Malmö ser är Ogynnsamma statliga regler för företag och för just små företag. Det näst största hindret är Ogynnsamma statliga regler för företag (arbetsrätten/ andra regler). Dessa två alternativ har fått höga värden jämfört med övriga alternativ. De minsta hindren är Brist på egen kompetens och Bristande intresse för företagande i familjen. 6

17 Vid intervjuer handlar hindren också om statliga regler men även om att man har svårt att hitta personal. Så här säger några företagare när vi frågar om hinder: Förskottsmoms. Momsen borde betalas på fakturan, man skulle inte behöva ligga ute med momskrediter. Slopa förskottsmoms och reklamskatt. Det är svårt att hitta bra folk som kan jobbet och har rätt inställning. Hindret är den egna orken, man kan bara göra så mycket som man mäktar med. I Sverige är det tungt. Utomlands finns möjligheterna. Om 5-10 år måste företaget ha minst 50 % av verksamheten utomlands. Företagare använder främst egna kontakter när de ska anställa ny personal I nedanstående tabell finns redovisat vilka alternativ som företagare utnyttjar om de ska anställa personal. Det vanligaste sättet är att utnyttja egna kontakter oberoende om vi delar in mikroföretagarna efter kön, bransch eller kommunstorlek. Näst vanligast är för alla indelningsgrunder att man utnyttjar en arbetsförmedling. Därefter utnyttjas egen annonsering, medan övriga alternativ som anlitande av bemanningsföretag eller av AMS Platsbanken är sällan förekommande. Intressant är att en så stor andel av mikroföretagarna använder sig av egeninitierade alternativ, dvs egna kontakter eller egen annonsering. Tabell 3. Om du ska anställa personal utnyttjas egna kontakter eller andras? % Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun kommun Egna kontakter 53,5 55,0 50,0 52,2 55,7 60,0 53,0 53,0 58,7 Arbetsförmedlingen 22,8 21,0** 30,0** 22,7 22,9 25,0 24,0 21,0 21,1 Egen annonsering 13,6 14,0 14,0 17,0** 9,7** 6,0 14,0 15,0 10,6 Bemanningsföretag 2,3 3,0 1,0 1,6 2,9 3,0 2,0 2,0 3,9 AMS Platsbanken 2,1 2,0 3,0 1,8 2,6 0,0 2,0 3,0 2,8 Annat 5,7 5,0 2,0 4,7 6,2 16,0 5,0 6,0 2,9 Totalt ** markerar signifikant skillnad på 95% nivå. Vilka variationer finns då i det generella mönstret? Kvinnor använder i något större utsträckning än män arbetsförmedlingen. Upplevelseindustrins företagare använder i större utsträckning sig av egen annonsering än vad som gäller för företagare inom tillverkningsindustrin. I övrigt finns inga statistiskt signifikanta skillnader. Det är intressant att mönstret kring hur företagare rekryterar ny personal är så stabilt mellan branscher och storlek på kommuner. Eftersom undersökningen handlar om små företag där det är av avgörande betydelse att anställa personer som fungerar väl i en liten arbetsgrupp är det naturligt att företagarna först ser till egna kontakter. Att använda sig av egna kontakter är det vanligaste sätter för företagare i Malmö att anställa personal, följt av Arbetsförmedlingen. Egen annonsering används i viss mån också. Mindre vanligt är att använda sig av bemanningsföretag och AMS Platsbanken. Resultaten är relativt lika studien som helhet och gruppen stor kommun. 7

18 Projekt som vänder sig till mikroföretag Det har även ansetts vara av intresse att undersöka i vilken omfattning som mikroföretagarna har varit engagerade i aktiviteter som kommunen ordnat. Omfattningen framgår av nedanstående tabell. Vad gäller alla företag är det således knappt en av fyra företagare som medverkat i någon lokalt initierad aktivitet. Man kan alltså inte påstå att det är speciellt vanligt förekommande. Å andra sidan kan man knappast förvänta sig att de flesta engageras i denna typ av aktiviteter. Det är som framgår av tabellen vanligare att kvinnliga företagare medverkat i aktiviteterna. Här handlar det om drygt en av tre företagare som medverkat. Det är svårt att veta vad detta beror på, speciellt eftersom vi inte ser några signifikanta skillnader mellan företagare verksamma i upplevelse- och tillverkningsindustrierna. Kan bero på att det finns särskilda kvinnoprojekt. Företagare i Malmö har i liten utsträckning deltagit i aktiviteter. Så många som över 80% har inte deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små förtag. Endast 15 % säger sig ha deltagit. Det är färre än i studien som helhet. Ingen signifikant skillnad förekommer dock. Tabell 4. Har du deltagit i någon lokalt initierad aktivitet för utveckling av små företag? % Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Malmö Ja 24,2 22,2 35,7 26,4 21,5 15,0 Nej 72,7 75,1 60,7 70,7 75,5 82,5 Ej angett 3,1 2,7 3,6 2,9 3,0 2,5 Totalt De intervjuade företagsfrämjarna från kommunens sida kunde visa på en rad projekt och satsningar, både inom Region Skåne och Öresundsområdet samt särskilda evenemang med fokus just på företagande mm. De intervjuade företagsfrämjarna från kommunen anser att det är viktigt att stödja etablerade nätverk av företagare i startskedet, med kontakter och att bilda nätverk. Incubatorerna på företagshuset Minc framhålls som ett bra initiativ. Kommunen har också skapat en lokaldatabas där företag kan gå in och söka lokaler. Stadsbyggnadskontoret har startat en helpdesk efter att tidigare ha fått mycket kritik för handläggning mm. På Länsarbetsnämnden, LAN, handlar det företagsfrämjande arbetet om enskilda individer som får starta-eget-stöd. LAN har ett projekt som handlar om hur man klarar generationsväxlingar. LAN försöker koppla ihop arbetsmarknadspolitiken med tillväxtfrågorna. En företagsfrämjare anser att det är viktigt att ta tjänstesektorn och servicesektorn på allvar. Att man hjälper företagen med hur de ska synas bättre. Konsumtion på plats. Man arbetar aktivt med olika grupperingar som exempelvis citysamverkan som består av fastighetsägare och butiker. Malmö turism tar också fram en affärsplan för en gemensam destinationsverksamhet. Den Företagsamma Förvaltningen, DFF, är en utbildning som ingår i en satsning på entreprenörskap, som stöds av Region Skåne och Nutek. Utbildningen syftar dels till att skapa 8

19 ett mer entreprenöriellt arbetssätt i förvaltningen, dels till att utveckla handläggningsformer och relationer sett ur ett företagarperspektiv. 18 Samverkan universitet/högskola Frågan om företagarnas samverkan med universitet/högskola är kanske särskilt intressant i Malmö, där man mer och mer närmar sig Lund på olika vis och Malmö högskola finns på orten. Svaren från enkäten framgår av tabellen nedan. Tabell 5. Har företaget haft något samarbete med universitet/högskola under de tre senaste åren? % Alla Män Kvinnor Upplevelse- Tillverknings- Liten Mellan Stor branschen branschen kommun Kommun kommun Ja 37,8 36,1 41,7 40,3 33,5 28,6 38,4 37,9 38,8 Nej 59,8 61,0 53,4 56,8 64,4 69,4 59,7 58,9 57,5 Ej angett 2,4 2,9 4,9 2,9 2,1 2,0 1,9 3,2 3,7 Totalt Malmö Det visar sig att närmare 40 % av alla företag har haft någon form av samarbete med ett universitet eller en högskola. Man bör observera att vi i begreppet samarbete då har räknat in ett antal alternativ som beskrivs nedan. Ändå är resultaten överraskande positiva. Man kan anta att det är vanligt med kontakter för större företag, men att det är så vanligt även för mikroföretagare är överraskande, speciellt som vi frågar efter att detta samarbete ska ha ägt rum under de senaste tre åren. Här finns inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga företagare och inte heller mellan upplevelseindustrin jämfört med företagare inom tillverkningsindustrin. Inga skillnader finns mellan mellanstora och stora kommuner. Däremot tycks det inte vara lika vanligt för företagare i små kommuner att ha samarbete med ett universitet eller en högskola, även om antalet observationer är för få för att man ska kunna se signifikanta skillnader. Närmare 40 % av företagarna i Malmö har haft ett samarbete med universitet/högskola. Det är lika stor andel som för studien totalt. Formerna för samarbeten är främst att studenter intervjuat någon på företaget, att studenter gjort studiebesök eller att studenter gjort examensarbete på/om företaget. Mindre vanliga former för samarbeten är att man varit med i något forskningsprojekt eller att man aktivt arbetat med folk från universitet/högskola i något konkret projekt. Dessa två former är även mindre vanliga i enkäten som helhet. Även i intervjuer har frågan ställts om samarbeten med universitet/högskola och många har samarbeten. Sju av åtta intervjuade företagare i Malmö har eller har haft någon form av samarbete eller kontakt med universitet/högskola. För flera handlar det om tillfälliga kontakter, att de själva har hållit någon föreläsning eller att de haft besök av studenter, blivit intervjuade. Bara några få företagare hade ett reellt utvecklat samarbete. En företagare säger: Universitetet och näringslivet är för långt ifrån varandra. En annan företagare, som samarbetat mycket med Malmö högskola genom att studenter gjort exjobb i företaget och som också har ett samarbete med lärarhögskolan säger: Det är mycket på gång. Det är ett givande och ett tagande. Båda behöver varandra. 18 För mer information se 9

20 Kompetensutveckling Alla intervjuade företagare uppger att de har behov av kompetensutveckling. Absolut. Varenda dag. Hindren är tid och pengar. Tiden. Vi jobbar hela tiden. En verkstadsföretagare ser förutom tid och pengar ett hinder i utbudet. Hans anställda skulle behöva mer serviceutbildning: hur man tar kunderna, för alla har de ju också kontakt med kunden. Kontakter med företagsfrämjare och syn på service som de erbjuds I enkäten har företagare svarat på frågan Vilken betydelse har kontakter med följande organisation haft för företagets utveckling de senaste åren? Företagarna har bedömt kommunen, länsstyrelsen, den egna företagsorganisationen, banken, revisorn och ALMI Företagspartner på en skala från 1 till 5. Där 1 motsvarar mycket liten betydelse och 5 motsvarar mycket stor betydelse. Tabell 6. Vilken betydelse har kontakter med följande organisationer haft för företagets utveckling de senaste åren? (Andelar för alternativ 4+5/andelar för alternativ 1+2) Alla Män Kvinnor Upplevelseindustriindustrin Tillverknings- Liten Mellan Stor Malmö kommun kommun Kommun Revisor 1,27 1,02 1,68 1,18 1,38 2,15 1,01 1,36 1,95 Bank 1,04 1,01 1,31 0,95 1,15 1,75 0,90 1,03 0,77 Din företagsorganisation 0,13 0,13 0,14 0,16 0,09 0,24 0,13 0,11 0,15 Kommun 0,10 0,10 0,11 0,09 0,10 0,15 0,12 0,09 0,14 Länsstyrelsen 0,09 0,09 0,09 0,08 0,10 0,20 0,13 0,04 0,04 ALMI 0,09 0,10 0,06 0,08 0,10 0,19 0,11 0,05 0,06 Resultaten för alla respondenter visar på den stora betydelse som revisorer och banker har för mikroföretagare. Inte minst jämfört med vilken betydelse företagarna tillmäter kommuner, länsstyrelser, ALMI Företagspartner samt den egna företagsorganisationen. Det är uppenbart att företagare har mycket klart uttalade åsikter vilka organisationer de ser som mest betydelsefulla för utveckling av sitt företag. Noteras kan att det inte finns några signifikanta skillnader i hur de bedömer betydelsen av övriga organisationer, dvs de anser att den egna företagsorganisationen inte har större betydelse än kommun, länsstyrelse eller ALMI Företagspartner. Resultaten är delvis sensationella. Om t ex kommuner inte har någon betydelse för företagens utveckling kan man diskutera hur viktigt det är att arbeta med att underlätta för enskilda företag i kommunen alternativt kan de säga att de idag har arbetat så lite med dessa frågor att det är därför man tillmäts så liten betydelse. Resultaten borde också ge organisationer som ALMI Företagspartner och företagsorganisationer en hel del att fundera på. Det finns tendenser till avvikelser i synen på olika organisationer vad gäller mikroföretagare i små, mellan och stora kommuner. Företagarna i de små kommunerna verkar genomgående ha en mer positiv inställning till alla organisationer, men samma typ av fördelning mellan vilka av dessa som är viktigast. Man förskjuter bara skalan uppåt så att säga. Det skulle kunna vara ett tecken på fler kontakter mellan dessa organisationer och företagarna i små kommuner. Ytterligare en tendens finns och det är att företagare i stora kommuner i mindre omfattning anser att länsstyrelsen och ALMI Företagspartner har betydelse för deras utveckling. Inga av dessa tendenser är dock statistiskt säkerställda. 10

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar

Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar FEBRUARI 2011 Ett bättre lokalt företagsklimat företagens prioriteringar Sammanfattning Ett bra lokalt företagsklimat handlar till stor del om

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Handlingsprogram om företagsklimat

Handlingsprogram om företagsklimat Handlingsprogram om företagsklimat Version 2013 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om företagsklimatet Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Antal anställda i företagen som har besvarat enkäten Länet Sverige Inga anställda 23 24 28 17 12 18 12 17 12 1-5 anställda 51 52 56 46 42

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens

Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens Bilaga 5. Iakttagelser om personal och kompetens RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar R I K S R E V I S I O N E N 1 B I L A G A 5. I A K

Läs mer

Webbaserad självbetjäning

Webbaserad självbetjäning Branschrapport /2011 Webbaserad självbetjäning En undersökning bland Sveriges IT- och supportansvariga 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Sid 3 Inledning Sid 3 Demografi Sid 4 Namn på supportfunktionen

Läs mer

Så kan svensk företagsrådgivning förbättras!

Så kan svensk företagsrådgivning förbättras! Så kan svensk företagsrådgivning förbättras! Forskningssammanfattning Forum för småföretagsforskning Enligt en färsk FSF-studie nyttjar inte företagen det offentliga rådgivningssystemet i särskilt hög

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost Presentation 2011-02-22 Maria Lindqvist Hur växer Nordost? Svag sysselsättningstillväxt i Nordost Stockholms

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Fler skattebetalare i Malmö

Fler skattebetalare i Malmö Rapport Fler skattebetalare i Malmö jobb istället för bidrag En granskningsrapport från Moderaterna i Malmö 1 Introduktion Bidragspolitiken måste bytas ut mot en politik för jobb och företagande. Malmö

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Kärnverksamhet Affärsområden Tjänster Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering Affärsutveckling Företag och personer som har en innovativ idé och

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008

BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 2008 BROMÖLLA NÄRINGSLIVSPANEL MAJ 008 Sammanfattning Denna första undersökning mot den så kallade näringslivspanelen visar att panelens respondenter ger ett relativt gott betyg år såväl kommunens näringslivsklimat,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Ranking av företagsklimatet 2015. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Ranking av företagsklimatet 2015 Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vår definition av företagsklimat Företagsklimat är summan av de attityder,

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Handlingsprogram om företagsklimat

Handlingsprogram om företagsklimat Handlingsprogram om företagsklimat Version 2014 Skapa förutsättningar för arbete o tillväxt Handlingsprogram om företagsklimatet Inriktningsmål: Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat och

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar

Upplevelseindustrin. i Sverige 2002. Näringsliv och utbildningar Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Näringsliv och utbildningar 1 Innehållsförteckning Upplevelseindustrin i Sverige 2002 Förord 4 Rapporten 5 Definition av upplevelseindustrin 7 Näringsliv inom upplevelseindustrin

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening 1 Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer