Tema IT om moln och mobilitet

Transkript

1 Krisavtal kan hjölpa företag att övervintra. Sidan 2 Bankerna ser på 2011 med tillförsikt. Sidan 6 Alingsåsförfattare uppmärksammas. Sidan 14 TILL FÖRETAGARE I MITTEN- ÄLVSBORG Årgång 3 Nummer MITTENÄLVSBORG Till företagare för företagare Tema IT om moln och mobilitet Internet har gett företagen många helt nya möjligheter. Allt från kommunikation med sina kunder till webbshopar och frihet att arbeta var i världen man än befinner sig. I Affärskurirens IT-tema får du tips och råd om hur just ditt företag kan använda sig av den nya tekniken. Kommunicera med kunder på Facebook, jobba mot så kallade molntjänster och optimera din digitala marknadsföring. Men med nya möjligheter kommer också nya utmaningar, och en del kan fortfarande förbättras. Sidorna 8 10 Ledaren Entreprenörskapet måste lyftas fram i skolan. Sidan 2 Viktigt göra rätt Lotta Sprangers reder ut anställningsformerna. Sidan 4 Förenklingar Från årsskiftet gäller flera nyheter på redovisningsområdet. Sidan 12 Vi hjälper dig med företagets försäkringar. N:a Strömgatan 5, , Utgiven av Alingsås Kuriren, verksam sedan 1969

2 LEDARE Framtiden nafsar i hälarna och väldigt lite görs i skolan DEBATT Mer än en gång har jag i denna spalt uppehållit mig kring framtiden, vem som ska bli entreprenör och hur dagens utbildningsväsende förbereder eleverna och studenterna på detta. Min oro har v arit stor, och den förbättras inte särskilt mycket när jag läser en analys a v förre professorn i entreprenörskap, Bengt Johannisson. Vi har tappat tretton år av möjlig utveckling i entreprenörskapets tecken, säger han. Alla är överens om att entreprenörskap är ett viktigt ämne i sk olan. Det är läpparnas bekännelse från politiker, skolvärlden och andra som står utanför själva entreprenörsverkligheten. Bengt Johannisson menar i sin analys att nära nog all lärarutbildning och majoriteten av den svenska lärar - kåren har en negativ inställning till entreprenörskap. Som mentor på entreprenörsprogrammet på Alströmergymnasiet i Alingsås kan jag bara hålla med. Några få lärare sliter och försöker men många håller emot, ser bara sitt e get ämne som det viktiga och vill hålla skoldörrarna stängda för entreprenörer som nu tvingar sig in i sk olan i förhoppningen att kunna hjälpa till. Det handlar ju om framtiden. Vem ska hjälpa skolan att öppna ögonen och visa hur det hänger ihop. Om entreprenörerna försvinner har vi ingen tillväxt och då kan vi heller inte ha en gemensam välfärd som betalas av skattemedel för skattemedel kommer ju från arbete och finns det inga växande företag med utvecklingsinriktade entreprenörer så blir det inga jobb. Jobb skapas inte av något annat än växande företag. Tack vare den ekvationen kan också den gemensamma välfärden växa och ge fler jobb också. Hylla positiva lärare Skolverket har anammat Tillväxtverkets mycket breda definition av begreppet entreprenörskap: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Bengt Johannisson konstaterar att detta inte ger så mycket ledning när man ska involvera entreprenörskap i undervisningen. Han betonar också att lärarutbildningen å andra sidan inte tagit något samlat grepp alls på begreppet entreprenörskap. Bengt Johannisson menar att lärare hamnar i ett läge där entreprenörskapet är osynligt avseende den enskilda eleven och man kan heller inte ta till sig handfasta arbetsmodeller som Ung Företagsamhet står för. Han berättar i sin analys att landets enda centrum för entreprenöriell pedagogik finns i Umeå. För två år sedan hade de fortf a- rande inte haft någon kontakt alls med lärarutbildningen. Vi närmar oss nu årets upplaga a v Ung Företagsamhets mässor i vår region. Gymnasieelever har arbetat med att starta och utveckla ett företag under hösten. Nu ska de visa upp af färsplaner, produkter, försäljningsteknik, hemsidor, logotyper och så småningom avveckla företaget och visa upp en årsredovsining. Med dessa elever finns den del av lärarkåren som tycker att entreprenörskap är spännande, utvecklande och en del av framtiden och viktig i skolans värld. Dessa lärare ska vi hjälpa och hylla och se till att de får all hjälp de kan få och vill ha från oss företagare/ entreprenörer. Skolan måste på bredd börja vända sig utåt, mot näringsliv och samhälle, och sluta med navelskådning och lämna tron att man bäst förbereder ele ver för framtiden genom en sluten skolvärld. Anna-Karin Jansson Ansvarig utgivare och småföretagare Starkare krona lyft för småföretagen Lars Jagrén, Företagarnas chefsekonom, konstaterar att en stark krona är bra för en majoritet av Sveriges småföretag. Foto: Företagarna Den senaste tidens kronförstärkning utpekas ofta som ett hot mot exportindustrin och därmed också mot tillväxten i Sverige. Bakgrunden till denna oro är minskade vinster och lägre vinstmarginaler för de stora traditionella bas- och verkstadsföretagen. Denna analys är dock tveksam. För det första innebär en svagare krona att vi får sämre betalt för våra varor. Det går därmed på tvärs mot ambitionerna att öka förädlingsvärden och kunskapsintensiteten. Det försvagar också strukturomvandlingen och konserverar industri- och företagsstrukturer. I princip måste vi med fall - ande valutakurs betala och arbeta mer för vår nödvändiga import. Det optimala för ett land är egentligen givet - vis det motsatta att vara konkurrenskraftigt via kompetens och högt förädlingsvärde, inte via låga priser och löner. Sverige har av tradition dock haft en svag valutakursutveckling. Men analysen är tveksam också av andra skäl. Ett sådant skäl är att det importerade insatsoch investerings - varuinnehållet i exporten hela tiden ökar, det vill säga den kortsiktiga nettoeffekten av en kronförsvagning blir mindre även för storföretagen. Men ett viktigare skäl är att situationen för småföretagen som redan är, och i än större utsträckning k ommer att bli de som genererar framtida jobb och tillväxt, ser helt annorlunda ut än för den traditionella industrin. Nio av tio nya jobb kommer i småföretagen. En starkare krona är generellt sett ett lyft för småföretagen. Bra med stark krona Det visas klart av höstens småföretagsbarometer från mitten av november. Och det uppmärksammas också i Sv enska Dagbladet. Sammantaget anger mer än hälften a v företagen att kronförstärkningen inte har någon betydelse. Det är inte så konstigt med tanke på att den direkta påverkan för många tjänsteföretag är låg. Men det är en betydligt större andel (27 procent) som anger att kronförstärkningen är gynnsam jämfört med andelen (10 procent) som anser att det är ett problem. Även bland tillverkningsföretagen är det fler som anger att kronförstärkningen är positiv. Till och med bland de småföretag som primärt säljer på export är det bara marginellt fler som anger att kronförstärkningen är ne gativ. Slutsatsen är klar stort importinnehåll i v aror och investeringsvaror, liksom sannolikt att man konkurrerar med andra parametrar än priset, innebär att en kronförstärkning är positiv eller neutral för de allra flesta småföretag. En svagare krona medför också att satsningar för att bygga upp verksamheter utomlands etc. blir dyrare vilket slår mot de mindre företagen som vill växa. Däremot är det givetvis så att valutaförändringar i sig är ett problem för småföretagen. De skapar svårigheter för planering, de ökar osäkerheten och det kostar pengar och resurser att gardera sig mot dem. Lars Jagrén Företagarna GÄSTKRÖNIKÖR Ett märkligt utspel av LO LO har aktualiserat en gammal fråga, nämligen permittering. I en debattartikel i DN för någon vecka sedan krävde LO att staten ska bidra till f inansieringen av ett permitteringslönesystem. Frågan är, som sagt, inte ny. Först kanske vi måste klara ut vad som menas med permittering. Det innebär att arbetsgivaren friställer arbetare vid tillfällig arbetsbrist. Anställningen består och när hindret upphört återgår de anställda till arbetet. Av anställningsskyddslagen följer att de permitterade har rätt till lön under permitteringen. Permittering förekommer bara på arbetarsidan eftersom tjänstemän inte anses kunna permitteras. Konkurrensnackdel Vad är då problemet? Arbetsdomstolen har uttalat att permittering inte får ske om uppsägning framstår som en naturligare åtgärd. Detta betyder att permittering endast är tillåten vid k ortare avbrott i produktionen. Så är inte fallet i vissa andra konkurrentländer, där permittering kan användas under lång tid. När lågkonjunkturen vänder kan dessa företag snabbt återuppta produktionen eftersom arbetskraften alltjämt är anställd. I Sverige måste företaget söka efter erforderlig arbetskraft att anställa som ersättning för de tidigare uppsagda. Detta innebär en konkurrensnackdel. Mellan 1985 och 1995 fanns ett permitteringslönesystem som delvis finansierades av staten, delvis av arbetsgivarna som bidrog meden avgift. Arbetsgivare som permitterade kunde sedan få ersättning för en del a v permitteringslönekostnaden upphörde emellertid staten av besparingsskäl med sitt bidrag och systemet avvecklades när innestående Krisavtal är ett sätt för arbetsgivare och arbets - tagare att övervintra lågkonjunkturen. medel hade förbrukats, vilket inträffade en bit in på 2000-talet. Frågan är om berörda parter nu är intresserade av ett liknande system nu. Ett återinförande a v en permitteringslöneanordning liknande den som fanns torde med största sannolikhet kräva statsbidrag i någon form. En sådan anordning helt avgiftsfinansierad av arbetsgivarkollektivet torde vara uteslutet av kostnadsskäl. Möjlighet att övervintra med krisavtal Regeringen antydde under lågkonjunkturen 2009 att den inte var intresserad av att bidra till permitteringslönekostnader. Det är vidare långt ifrån säkert att arbetsgivare, som normalt inte drabbas av permittering, vill vara med och betala en avgift till ett sådant system. Det finns dock andra lösningar. Under lågkonjunkturen 2009 träffades inom teknikbranschen så kallade krisavtal, som innebar att arbetstid och lön sänktes tillfälligt. Effekterna av dessa avtal var snubblande nära permittering. Detta var ett sätt för arbetsgivare och arbetstagare att övervintra lågkonjunkturen. För närvarande sitter organisationerna på ömse sidor inom teknikbranschen och diskuterar en lösning på dessa problem. Mot den bakgrunden kan LO s utspel onekligen synas aningen märkligt. Vi kan bara se framtiden an när det gäller lösningar för kommande lågkonjunkturer för sådana kommer. Lars Gellner Arbetsrättsjurist, Svenskt Näringsliv Affärskuriren i Mittenälvsborg är producerad av Alingsås Kuriren AB, februari 2011 Ansvarig utgivare: Anna-Karin Jansson Alingsås Kuriren AB, Södra Ringgatan 13, Alingsås Tel red@alingsaskuriren.se 2 Affärskuriren 2011

3 DIN SAMARBETSPARTNER NÄR DET GÄLLER TELEKOMMUNIKATION Hyr bil Telefonväxlar Datanätverk Fast telefoni Mobil telefoni Mobil data Fibernät billigt! Person & lastbil, Minibuss, Släp Mjölnaregatan 1, Alingsås. Tel Fax Öppet vardagar Välkomna! info@pemakom.se Statoil Kristineholm, Boka på statoil.se M od e rn tele foni Köp inget hyr istället! let Tr renden inom telefoni behöver i form av några stora enklare, tryggare, i produkter, är investeringa ar fast flexiblare, behov av. Fördelarna som du själv väljer ett ispeak är namnet på idag efterfrågas ning som är bäst för Vill du veta mer Johansson, som är olika situationer. dag är tydlig du köper inte, teknik Candidators inom fast, dig och ditt någ ra och kapacitet och betalar aldrig omoderna, kommer det du själv mer uppenbara: tjänsterna blir eller uppgraderingar och så pris så betalar du bara för om vad Candidator telefoniansvarig Ring Anders funktionellare och mycket telefonitjänst. mobil och trådlös telefoni. Vi företags behov. Hos kan erbjuda dig så kan han ge dig direkt på ! Den innehåller hjälper Candidator dyra produkter utan hyr bara för de tjänster du har du behöver inte göra Och efter- du igång direkt. har behov av. Det blir ekonomiskt fördelaktigt. vad du alla de funktioner som dig att skräddarsy får du full valfrihet. den lös- och ditt företag? Kontakta Anders råd om vilka lösningar som fungerar i Kontakta a Candidator dator för ett ks kostnadsfritt dfrrittf förslag! Exempel företagspaket: e t iphone 4 alt. HTC Desire HD, mobil telefonväxee l, och fri mobilsurf. Du behåller givetvis ditt gamla nummer. Fast pris med iphone: 559:-/mån Fast pris med HTC: 449:-/mån (Gäller vid 24 mån avtal. Priser avser per användare exkl moms.) C andidd ator siktiga relationer lösningar som ger affärsmässiga fö IT/telefoni/kommunikation. har vi på Candidator ter och produkter är ett väletablerat och heltäckande IT-företag som bygger på ömsesidighet ördelar. Vår Så oavsett om du behöver lösningen för just dina behov. Vi så erbjuder vi service, support, s om sysselsätter drygt 40 medarbetare i Alingsås o ch Vara. Vårt mål är att skapa lång- m och förtroende partnerskap där vi skapar värden för våra uppdragsgivare genom att leverera kompetens inom IT/ /systemintegration gör attt vi kan har ett spännande helhetserbjudande inom en enklare eller en mer avancerad telefonilösning som är integrerad med din IT-miljö så samarbetar med alla stora operatörer på marknaden och förutom ett brettt utbud av tjäns- installa tion, tillbehör och givetvis alla de mobila och fastaa telefoner som finns på marknaden. make IT simple! Candidator AB Telefon info@candidator.se Affärskuriren

4 Viktigt att anställa på rätt sätt När man som arbetsgivare ska anställa någon är det viktigt att avtala om anställningen på ett korrekt sätt. Om inget annat avtalas så gäller en anställning tillsvidare, det vill säga det som i dagligt tal kallas för fast anställning. Om man vill anställa någon för enbart en be gränsad period är det alltså viktigt att avtala om detta. I lagen om anställnings - skydd (LAS) finns olika anställningsformer om man vill anställa på viss tid. Det gäller olika re gler för hur och när man kan använda sig av dessa anställningsformer. När det gäller provanställning så är det en anställningsform som kan användas när arbetsgivaren vill pröva arbetstagarens kvalifikationer och lämplighet för en fast anställning. En prov - anställning kan avtalas för en period om högst se x månader. Den övergår automatiskt till en tillsvidareanställning om den inte avslutas innan prövotidens slut. Säsongsanställning Om ett arbete är beroende av årstid eller väderlek kan man använda säsongsanställning. Här finns inte någon egentlig tidsgräns för hur lång denna kan vara. Det styrs istället av sådant som arbetsgivaren inte kan råda över, exempelvis hur länge det är möjligt att skörda. När någon är ledig eller frånvarande från arbetet kan det behöva anställas en vikarie. Ett vikariat kan a vtalas för en period om högst sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Om den tidsgränsen överskrids övergår vikariatet automatiskt till en fast anställning. Det är i sådana f all anställningsvillkoren som gäller när 24-månadersgränsen överskrids som permanentas att gälla tills vidare. Vikariat En vikariatsanställning ska i normalfallet knytas till en bestämd ledig arbetstagare eller till en ledig bef attning. Detta styr då också hur och när ett vikariat kan a vslutas. Det är även möjligt att anställa en vikarie under en bestämd period som ersätter flera personer som är semesterlediga, en så kallad semestervikarie. Det finns även möjlighet att avtala om en allmän visstidsanställning. I detta fall behöver arbetsgivaren inte ha något särskilt skäl till tidsbegränsningen. En allmän visstidsanställning kan avtalas i högst 24 månader under en femårsperiod. Därefter öv ergår anställningen automatisk till en fast anställning. Anställningstiderna för vikariat och allmän visstidsanställning ska inte räknas ihop. Det innebär att man kan ha ett vikariat i sammanlagt 24 månader och dessutom en allmän visstidsanställning i sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Slutligen finns en särskild anställningsform för personer som har fyllt 67 år. Den här anställningsformen kan användas både vid nyanställningar och för befintliga arbetstagare som har uppnått 67 års ålder. Vad händer vid 67 års ålder När en anställd uppnår 67 års ålder har arbetsgi varen rätt att avsluta befintlig anställning. Men man kan komma överens om att anställningen efter 67 års ålder ska fortsätta som vanligt eller förändras till en tidsbegränsad anställning. Begreppet timanställning existerar däremot inte som anställningsform i lagen. Detta ska inte förväxlas med löneform en; att ge en anställd betalt per timme eller att a vtala om att personen enbart ska arbeta vissa timmar i månaden går bra. Att ha en form av behovsanställning där man inte avtalar om tids perioden och hur många timmar som ska arbetas har inte stöd i lagstiftningen. Man får helt enkelt avtala om någon av de befintliga anställningsformerna och avtala om en bestämd tidsperiod och begränsa hur många timmar per vecka eller månad den anställde ska arbeta. Om företaget är bundet av ett kollektivavtal kan detta ha Lotta Sprangers, Tholin & Larssongruppen i Göteborg, reder ut begreppen om anställningsformer. särskilda regler för tidsbegränsade anställningar. Det är i sådana fall dessa som ska användas och inte bestämmelserna i lagen. Det är till exempel vanligt i kollektivavtal att allmän visstidsanställning inte är tillåten. Däremot kan någon form a v tim- eller behovsanställning tillåtas i vissa kollektivavtal. Det är viktigt att avtala om en anställning skriftligt och att använda de giltiga anställningsformerna. På det viset kan mycket framtida bekymmer undvikas vid en eventuell tvist om anställningsvillkoren. Lotta Sprangers In- och utrikestransporter, lager Tel Tel Volkswagen Proline. Business Class i ekonomiversion. Precis som namnet antyder är Proline anpassad för professionell verksamhet och finns som Caddy, Transporter och Crafter. Kort och gott är Proline ovanligt mycket bil för pengarna. De har kraftfulla och bränslesnåla dieselmotorer. De är också utrustade med allt du behöver för komfort och säkerhet. Till exempel ESP med bromsassistent. + ILLa8ZWTQVM<,1NZÄV!!" M`STUWU[MTTMZ " UÄV < ZIV[XWZ\MZ8ZWTQVM" M`STUWU[MTTMZ " UÄV + ZIN\MZ8ZWTQVM<,1NZÄV!" M`STUWU[MTTMZ " UÄV Bränsleförbrukning Volkswagen Proline vid blandad körning från 5,7 l/100 km, 149 g CO 2/km. *Volkswagen Leasing 36 mån, 30% särskild leasingavgift, 40% restvärde, rörlig ränta baserad på STIBOR 90. Produktnamnet Caddy är ett registrerat varumärke och används av Volkswagen Commercial Vehicles med tillstånd av Caddie S.A. Erbjudandet gäller t o m Bilarna på bilden är extrautrustade. 4 Affärskuriren 2011

5 i Hur säker vill du vara? Larmet med garanti ger dig trygghet. Grundpaket 3990:- Driftsövervakning DRIFTSÖVERVAKNING Livstidsgaranti. Så länge du är ansluten till vår driftsövervakning har du garanti på ditt larmsystem. Fri support. Ring Drifts- och funktionsövervakning. Eventuella fel meddelas via sms eller . Produktgaranti. Delar som går sönder byts ut. Pengar-tillbaka-garanti. Hela köpesumman återbetalas vid inbrott. endast 590:-/år Självrisksreducering upp till kr. Gäller vid åsknedslag, och vid vattenskada om läckagedetektor finns. Självrisksreducering upp till kr. Gäller vid inbrott. Förmånligt batteriköp. Batterier kan köpas till nettopriser. Larmskyltar. En stor och en liten larmskylt medföljer. Driftsövervakningen obligatoriskt första året. Kungsgatan 47, Alingsås Redo att starta eget? Vi hjälper dig att komma igång. Vinnare från Skoda! j ö l m s m e r ä k a r s t e k o n o m Årets Smartaste Bil 2010 s k i t i s k a k p r Skoda Superb presterar på en betydligt högre nivå än vad prislappen antyder och det gör den till 2010 års smartaste bilval. Tidningen Motor * Gäller 4X4 manuella växellådor 4X4 nu endast 5.900: * Yeti i våra hjärtan. Årets Långtestbil Vi bilägare ŠkodaSuperb 4X4 Combi fr :- ŠkodaYeti 4X4 fr :- Förmånsvärde 1.746:-/mån Leasing 1.510:-/mån Prislån 2.500:-/mån Förmånsvärde 1.658:-/mån Leasing 1.415:-/mån Prislån 2.313:-/mån Bränsleförbrukning blandad körning Superb Combi 4x4 8,2l/100km CO2 från 191g/km Yeti 4x4 8,0l/100km CO2 från 189g/km. Miljöklass EU5. Skoda Finansiering 36 mån, 30 % kontant eller särskild leasingavgift, 41 % restskuld 50 % restvärde, rörlig ränta baserad på STIBOR 90 dagar (eff. rta 4,44 4,58 %), leasing exkl. moms. Förmånsvärde netto/mån vid 50 % marginalskatt. Bilarna på bilden kan vara extrautrustade. Kristineholmsvägen 8, Alingsås. Tel Försäljning Reservdel/tillbehör Kundmottagning verkstad Öppet: Vardagar Lördagar Affärskuriren

6 Bankerna ser ljust på framtiden Kraftig förbättring för många Många företag har några tuffa år bakom sig efter finanskrisen. Men för allt fler ser det bättre och bättre ut, vilket märks hos bankerna. Enligt bankerna i Alingsås ser det ljust ut på företagssidan inför Pehr Vikström, företagschef på Sparbanken Alingsås, ser positivt på det kommande året. Konjunkturellt känns det som en kraftig förbättring under det senaste halvåret/året. Tilltron till framtiden har ökat bland våra företag, där vi ser många planera för e xpansion och tillväxt, säger han. Ändå finns ett visst mått av försiktighet hos många företag, konstaterar han. Samtidigt har resursutnyttjandet under senare år varit låg vilket gör att lediga resurser finns att nyttja i många verksamheter och därför i vissa fall håller tillbaka nyinvesteringarna. Dock känner vi ändå ett ökat in vesteringsbehov i förhållande till de senaste åren. Under de tunga åren fungerade ändå f astighetsmarknaden och stod för stora delar a v den volymtillväxt som Sparbanken Alingsås ändå har haft. Då det under denna tid var sparsamt hos övriga branscher med investeringar känner vi ett visst uppdämt behov beträffande nyinvesteringar både från stora och små företag. Med den tilltro till utvecklingen under 2011 som företagen deklarerat i olika undersökningar tror vi på en ökningstakt för inne varande år, säger Pehr Vikström. Under de tunga åren klarade sig de allra flesta företag väl. Många visade god handlingskraft och när marknaden vek var man snabb att göra rationaliseringar och kostnadsbesparingar, enligt Pehr Vikström. Detta innebär dock att många tömt sina reserver och på så sätt befinner sig i ett känsligt läge om konjunkturen skulle vika snabbt, säger han. Präglas av optimism Anders Svensson, som är kontorschef på Länsförsäkringar Älvs borg i Alingsås och Lerum, menar att känslan på de lokala k ontoren är att kunderna, såväl privat som företag, ser positivt på det nya året. Efterfrågan på lån från företagsmarknaden är stor och präglas av optimism, förklarar han. Anders Svensson tycker att det märks förändringar i kundernas beteende i och med att konjunkturen svänger. Vi ser en stor ökning av bundna lån nu när räntan förväntas stiga i Sverige. Det råder en försiktighet när det gäller lånefinansierade investeringar, säger han. Bernhard Conradson tror på en försiktig ökning och övergång till normaltillstånd vad gäller utlåningen till företag inför det n ya året. Han menar att många företag är myck et känsliga för svängningar i konjunkturen. Dock har nedgången kommit för en del under 2009 och andra 2010, säger Bernhard Conradson. SHB tror på 2011 Staffan Svantesson, kontorschef på Handelsbanken i Alingsås, tror på 2011 och ser en tydlig förbättrad konjunktur för företagen redan. Orderingången ökar och investeringsviljan tilltar. Vi har många industriföretag som kunder, och det märks en tydlig förbättring i k onjunkturläget hos dem. De vittnar om ökad orderingång och de börjar investera, säger Staffan Svantesson. Han konstaterar att många haft en tuff tid under finanskrisen och det har tärt på likviditeten. När hjulen nu börjar snurra krävs det likviditet. Vi är en av de få banker som levererat pengar till företagen också under finanskrisen. Vi ser oss som en aktör öv er tid med våra kunder, oavsett konjunkturläge, och vi tittar alltid på finansieringslösningar för bra affärs - Anders Svensson är kontorschef på Länsförsäkringar Bank i Alingsås. idéer, betonar Staffan Svantesson. Jag är säker på att 2011 blir ett myck et bra år och orderingången till företagen är större än på länge, avslutar han. Mattias Backlund, Björn Granat & Anna-Karin Jansson red@alingsaskuriren.se Det ser ljust ut SEB:s kontorschef i Alingsås, Bernhard Conradson, tycker sig känna av en positiv stämning bland företagen inför år Det framgår när banken talar med sina företagskunder. Många har en bra orderingång och det ser ljust ut, säger Bernhard Conradson. Han tror att företagen är försiktiga v ad gäller lån och att de snarare reparerar gamla maskiner än köper nya. Staffan Svantesson, kontorschef på Handelsbanken i Alingsås, tycker konjunkturhöjningen märkts tydligt bland industriföretagen. Pehr Wikström, företagschef på Sparbanken i Alingsås. Foto: Mattias Backlund Bernhard Conradsson är kontorschef på SEB i Alingsås. Foto: Björn Granat 302 jobb tack vare RUT och ROT De positiva effekterna av ROT- och RUT-avdragen har fortsatt att öka under Totalt motsvarar ROT- och RUT-avdragen nya jobb i regionen. Ett välkommet bidrag i en tid efter att våra stora industri - företag varslat stora antal och arbetslösheten fortfarande är på en hög nivå, säger Maria Derner, regionchef för Företagarna. Reformerna har skapat många nya och vita jobb och många nya företag. Försiktigt räknat bedömer Företagarna effekten till minst nya heltidsjobb i hela landet, men sif f- ran kan vara betydligt större. Totalt i hela landet har personer, och cirka företag, utnyttjat avdragen. Avdragen är statsfinansiellt lönsamma, det vill säga de ger tillbaka mer till statskassan, i form av ökade skatteintäkter, än vad de kostar. Avdragen har framför allt i RUT-sektorn bidragit till att många nya företag startats, och därmed till att sätta en helt n y bransch på kartan, säger Maria Derner. 302 jobb i Mittenälvsborg Framräknandet av jobben grundar sig på utbetalningarna för RUT och ROT under 2010, som räknats om till arbets timmar för att sedan omvandlas till heltidstjänster. För ROT har Företagarna därefter gjort försiktiga antaganden där hälften a v de skapade jobben anses bero på avdragen. För RUT görs inte denna bortskalning då jobben, utan RUT, anses ha varit icke existerande eller svartjobb. I Mittenälvsborg ser fördelning av framräknade nya jobb ut som nedan: Kommun RUT ROT Totalt antal nya jobb Alingsås Herrljunga Lerum Vårgårda Affärskuriren 2011

7 EN GRÖN FRAMTID MED VÅRA KUNDER! Alingsås Energi o ch på ålitlig leverantör av infrastrukturtjänster fokus på helheten för innebär är en konkurrenskra energi - på energieffektiva och klimatsmarta lösningar. Vår i utvecklingen av det h ället. ningen med ett kunden och vision och ledstjärna oc h tydligt V i arbetar därför långsiktigt och målmedvetet för att minska resursförbru i samhället med målet att bidra vända den globala uppvärmningen. BARA LUFT & VATTENINGA TILLSATSER100% GRÖN EL ba utveckling i Alingsås och ger människor till att en ljusare vardag idag och i framtiden. Och du, hos oss kostar den gröna elen inget extra! en ljusare vardag hållbara sam- att vi tänker vara delaktiga exempel på detta är att vi från och ed 2011 enbart kommer att köpa in el som har en officiell ursprungsgaranti. Ursprungsgarantier (Guarantees of Origin) är ett bevis för att elen har producerats av förnybara energikäl- lor och att den är klimatneutral. 100 procent grön el, med andra ord. Vi är vertygade om att detta leder till en håll- Läs mer om grön el på vår hemsida Affärskuriren

8 IT-TEMA Johanna Ögren tipsar om många olika sätt som företag kan använda sig av sociala medier på. Blogg, Facebook, Twitter Använd sociala medier De nya sociala medierna som Facebook och Twitter öppnar många nya möjligheter för företag att marknadsföra sig och komma i kontakt med sina målgrupper. Johanna Ögren, bloggare och grundare av bland annat Bokhora.se, har många tips om hur man ska använda sig av de nya kanalerna. Johanna Ögren har arbetat som konsult i kommunikationsbranschen i elva år och driver sedan två år tillbaka en e gen kommunikationsbyrå. Hon är även grundare av framgångsrika webbsidor som Bokhora.se, Lillagumman.se och Fashionista.se. Hon menar att det har hänt väldigt mycket inom kommunikationsområdet under de senaste åren. För att förenkla delar hon upp kommunikationen i tre rum; det egna rummet, det köpta rummet och det förtjänade rummet. Det egna rummet är allt ni kan styra själva, som hur hemsidan ser ut. Det köpta rummet är där ni köper en plats, som annonser. Det sista, förtjänade rummet, är det jag nästan alltid jobbar inom, och det är vad kunderna säger om er, förklarar Johanna Ögren. Alla pratar om sociala medier idag, men jag tycker att medier är ett konstigt ord i sammanhanget. Jag föredrar att prata om sociala kanaler. Johanna Ögren menar att det finns flera olika sätt att ta del a v de sociala medierna, och om man vill nå ut med ett budskap är det viktigt att man börjar på rätt ställe. Först handlar det om att börja lyssna, sedan kan man aktivera sig och till sista börja bygga. Många börjar tvärtom. Hon menar att man först ska ta sig en titt i kanalerna och se vad som händer där. Man måste bestämma sig för om det här verkligen är något för sitt företag. Alla behöver inte synas överallt. Använd bloggar Trots det är det ett faktum att internet är det stora mediet bland konsumenterna idag. Enligt Johanna Ögren är cirka 90 procent av alla män aktiva på internet, för kvinnor ligger samma siffra på cirka 80 procent. Och det finns många olika verktyg som företag kan använda sig av för att nå ut till sin målgrupp. Johanna Ögren tipsar bland annat om vad man kan använda bloggar till. Det är bloggar som främst tidningshus har lärt sig använda. De kan driva upp trafiken till den egna sajten. Hon ger ett exempel om när Hollywood-frun Maria Montazami bloggade på tidsskriften Amelias webbsida. Trafiken ökade med över 200 procent förra året, och det berodde inte på Amelia, säger hon. Det måste inte nödvändigtvis vara en känd person som bloggar på företagets webbsida. MTV.com fick tre gånger så mycket trafik när de samarbetade med modebloggerskan Kenza. Företag som vill använda sig av internet och sociala medier kan även ta hjälp av redan existerande fenomen. Det hand lar helt enkelt om att lyssna på vad som pågår på nätet. Vad ska man då tänka på om man vill använda sig av en blogg för att marknadsföra sitt företag? Tips är att registrera bloggen på sökfunktioner som Bloggtoppen eller Bloggportalen, ansluta sig till uppdateringstjänster och RSS-flöden, samt bestämma sig för hur man ska hantera de kommentarer som bloggen får. Sedan ska man ha ett tema och sätta en redaktionell plan. Ett tips kan v ara att ha speciella temadagar varje vecka, säger Johanna Ögren. En blogg bör vara personligt och innehålla mycket bilder. Det är särskilt viktigt att man uppdaterar ofta. Man börjar ofta entusiastiskt, men efter några veckor orkar man inte och så dör intresset. Att finnas på Facebook Idag är cirka 3,5 miljoner svenskar aktiva på Facebook, och 68 procent av dem återkommer varje dag. Det händer mycket på Facebook Foto: Mattias Backlund och det finns mycket roligt som företag kan göra där, förklarar Johanna Ögren. Företag som vill synas på Facebook kan välja att antingen skapa en sida eller en grupp. Om man vill marknadsföra sig ska man välja en sida och om man har en målgrupp som ska diskutera ett specifikt ämne ska man skapa en grupp. Johanna Ögren föreslår att man använder sig av regeln när man jobbar med Facebook. 80 procent av materialet man lägger upp ska vara roligt och mysigt för läsarna. 20 procent kan vara riktad produktinformation. Folk ska känna att sidan är någonting roligt för dem. Mycket handlar om att styra sitt företags profil på internet mot den plats där folket finns. Handen på hjärtat, är det någon som klockan åtta på en fredagskväll sitter inne på sitt företags hemsida? Johanna Ögren tror att det kommer att finnas mer och mer tjänster via F acebook i framtiden. Redan nu finns det möjligheter att boka resa och betala direkt via Facebook och det händer dess - utom mycket i området kring live-events på sidan. Men ni måste bestämma er innan, vad ska ni använda er Facebook-sida till? Attrahera rätt sorts fans. Hon tipsar även om att det är viktigt att tänka kring kombinationer mellan de olika kanalerna. Bloggare finns till exempel väldigt ofta även på Twitter eller Facebook. Andra kanaler som går att utnyttja är de som rör ljud och bild. Ett sätt är att knyta ihop olika tjänster, till exempel att använda Spotify för att göra roliga spellistor som man kopplar ihop med företagets kampanj. I Norge och Danmark är företagen duktiga på att använda sig av sociala medier, inte minst Facebook. Det kan även gälla i Sverige. Det här är en otrolig källa till k ommunikation, säger Johanna Ögren. Björn Granat bjorn@alingsaskuriren.se I molnens värld Cloud computing är en av de starkaste trenderna inom IT idag. Att flytta de tjänster som företaget fysiskt haft på plats, till en plats i cyberspace, kan innebära många fördelar. Alla vet att det här med Cloud computing är en hype utan dess like, men det intressanta är att af färsfolket har anammat den. Det är ovanligt, säger Magnus Arildsson på IBM. Han jobbar mycket med så kallade molntjänster och menar att det finns många fördelar för företag som väljer att gå över till det. Idag är vi tidigt inne i den här utv ecklingen, men det kommer, säger han. Cloud computing är en teknik som är baserad på användning av datorer över internet. Det är en teknik där stora skalbara resurser, exempelvis processorkraft, lagring och funktioner, tillhandahålls som tjänster på Internet till användare som inte behöver ha den tekniska kunskapen eller kontrollen över infrastrukturen. Magnus Arildsson menar att utvvecklingen hänger myc - ket på IT-avdelningarnas driv. Idag handlar det om att göra mer för mindre pengar, att undvika risker och att vara motståndskraftig. Fokusen har ökat på det området med tank e på de terrorhändelser som har skett. Företagen vill känna att de kan använda cloud på ett tryggt sätt i sin v erksamhet. I många fall har företag en egen befintlig verksamhet som de har investerat mycket pengar i. Därför kan det kännas konstigt att gå över till molntjänster, tror Magnus Arildsson. Trots att många har börjat så är det inte så enkelt. Det krävs mycket arbete för att nå fram till molnens värld. Standard är nyckelordet. Man måste ha standardiserade verktyg för att kunna gå in i molnet. Snabba fördelar Magnus Arildsson menar att det finns många fördelar med att gå över till molntjänster. En eller flera servrar som f inns på arbetsplatsen kan till exempel bytas ut mot virtuella serv rar istället. Ledtiderna för att sätta upp en serv er ligger runt fem till sex veckor. När vi har automatiserat och lagt upp en i molnet tar det kanske tio minuter. De utmaningar som man ser framför sig inför öv ergången till molntjänster är framför allt projektk ostnader för själva övergången. Många är också bekymrade över service - kvalitén och säkerheten. Det är absolut den största utmaningen. En annan fördel med molntjänster är tid. Om man vill köra tester kan man hyra in sig i myck et större typer av datorkraft. Kostnaden är också intressant, menar Magnus Arildsson, där besparingen handlar om arbetskostnad. Många IT-chefer vill ha folk hos sig, och utmaningen är att se besparingen med att ta bort resurser. Man kan automatisera mycket och spara arbetskostnad. Han tycker sig se en spännande utveckling inom området, med helt nya typer av arbeten som görs via molnet. Företag ska gå lugnt fram med öv ergången till Cloud computing. De steg vi föreslår är; börja planera, bygg i moln i er IT-strategi, och framför allt börja testa. Björn Granat bjorn@alingsaskuriren.se Magnus Arildsson på IBM ser många fördelar med så kallade molntjänster, eller Cloud computing. 8 Affärskuriren 2011

9 Komplikationer med e-handel Att driva webbutik blir allt vanligare, och allt enklare. Men det finns också en hel del som behöver förbättras, menar Henryk Rubenstein på Textalk. Det intressanta är att man i en butik betalar för att få en vara i realtid. På webben betalar du i själva verket i förskott, och det skapar en viss intressant spänning. De som köper och säljer känner inte varandra, säger Henryk Rubenstein, som är senior adviser på Göteborgsföretaget Textalk, en av Sveriges största leverantörer av e-handelslösningar med över kunder. Han berättar om hur många parter som faktiskt är inblandad i en kortbetalning på internet; konsumenten, webshop, betalväxel, inlösande bank och kortbolag. Kortbolagen syns inte mer än att de sätter upp regler för hur allting ska gå till väga, konstaterar han. Henryk Rubenstein skulle gärna se färre inblandade parter. Om man vill ha det enkelt, så kan man tycka att det är för många inblandade i processen, menar han. Idag sker de flesta av betalningarna på internet via faktura eller kort. Med ett vanligt betalkort kostar varje köp ett fast belopp för webbutiken, medan ett kreditkort kostar en procentsats. Utländska kort kostar både ett fast belopp och en procentsats. När någon har gjort en betalning vill man som webbshopsägare gärna veta vilken kostnad man haft för transaktionen. Men nej, nej, det går inte. Varför? Det undrar jag också, säger Henryk Rubenstein. Om något handlar för kronor, betalar med kreditkort och det kostar mig 20 kronor så är det klart att jag vill veta det. Att försöka styra kunden mot ett specifikt betalningssätt är inte heller tillåtet, varför webbshopsägaren inte kan påverka hur deras varor betalas. Om man visste vilken sorts kortkund man hade, så kunde man själv räkna ut vad betalningen kostat. Men det får man inte veta, säger en kritisk Henryk Rubenstein. Att ta ut en extraavgift för kortköp är inte tillåtet, även om en del gör det ändå. Jag kan undra varför de som har en shop ska betala kreditkortskostnaden. Det anses vara fullt naturligt, men det tycker inte jag att det ska vara. Ett annat problem med betalningar på internet är, enligt Henryk Rubenstein, att bankerna inte jobbar på helgerna. Om jag säljer för en lördag, så syns det inte förrän i bästa fall på måndag och de flesta fall på tisdag. Henryk Rubenstein vill dock inte framstå som en gnällspik. Det finns mycket i vår digitala ålder som är fantastiskt. Men det finns också sådant som behöver bli bättre, för det här är inte klokt, menar han. Henryk Rubenstein är senior adviser på Göteborgsbaserade IT-företaget Textalk, och berättar om saker inom IT-infrastrukturen som behöver förbättras. Foto: Björn Granat Få kortbedrägerier En risk med att handla med kort på internet är att bli utsatt för kortbedrägerier. Något som trots allt inte är speciellt vanligt. Vårt intryck är att det inte är så omfattande som man kanske tror. Jag undrar varför det ens görs tvättäkta kortbedrägerier, det borde inte förekomma. Henryk Rubenstein jämför med en kortautomat där man knappar in en fyrsif frig kod, Då är enda sättet att få koden egentligen att sätta pistolen mot huvudet och tvinga kortinnehavaren att uppge koden. Det borde vara likadant på nätet. Vad gör då polisen åt kortbedrägerier? Inte så mycket, enligt Henryk Rubensteins erfarenhet. Bollen ligger egentligen hos utvecklarna att bygga sådan infrastruktur på nätet att det inte ska kunna förekomma bedrägerier. Om någon konstighet med en betalning upptäcks, så skickar banken ut brev med posten till webbhandeln där de kräver information om vad som handlats och av vem, samt hur det gick till tekniskt. Om inte ägaren av butiken lämnar information, så får butiken själva stå för hela kostnaden. En viss tillnyktring börjar ske, men min poäng är att allt detta skulle kunna göras digitalt. Det kräver dock att posten och banken talar med varandra. Då skulle de bara kunna trycka på en knapp och få all information som de behöver. Tullverket inspekterar Informationen om köp på internet lagras i regel hos leverantören av webbutiken. Det händer att Tullverket kommer till oss med begäran om att få veta vad som händer i våra kunders shoppar. Men vi levererar ett verktyg till våra kunder, det är som att leverera pennor till en författare. Det är ju butiken själva som är ansvariga för vad de säljer och köper, säger Henryk Rubenstein. Även polisen, Skatteverket och Läkemedelsverket vänder sig ibland till leverantörerna för att få veta vad som händer i kundernas web bshopar. Men vi sitter på information som inte är vår. Vi är bara tekniska leverantörer. Skatteverket har idag rätt att begära ut information från tredje part. Det är som att köpa skor i en butik, och sedan får Skatteverket veta vilka som köpt skorna. Vill vi leva i ett sånt samhälle? Inte jag i alla fall, konstaterar Henryk Rubenstein. Mattias Backlund mattias@alingsaskuriren.se Optimera din digitala marknadsföring All marknadsföring bör leda till en hemsida. Det borde vara självklart, men det är många som inte tänker på det, menar Henrik Wilmersson, på Guava, som tipsar om hur du kan lyckas bättre med din digitala marknadsföring. När det gäller kontaktytor på hemsidor är det många som gör fel, menar Henrik Wilmersson. Många gömmer undan den delen på sina hemsidor. Men är man intresserad av något på en hemsida, så ska det inte vara svårt att hitta kontaktuppgifter, menar han. Interaktivitet är också viktigt på en hems - ida, påpekar Henrik Wilmersson. Besökarna ska aktiveras på något sätt, så att de vill stanna kvar. Det är också bra med en share-funktion där man kan dela med sig av sidan till Facebook och Twitter. För att nå ut brett med sin hemsida är också en bra struktur och utseende på den viktigt. Henrik Wilmersson menar att man ska akta sig för att bara digitalisera en papperskatalog. Det låter kanske simpelt, men det är faktiskt så att många inte lägger några pengar på sin hemsida. Har man en ful sida, så känns det inte seriöst. Speciellt inte om man driver en webbutik. Utseendet på hemsidan kan också påverka hur väl sidan syns på till exempel Google. Det kallas för search engine optimization (SEO). Denna tjänst går inte att betala för på Google, utan istället förtjänar man sin placering genom att ha en bra struktur och ett bra utseende på hemsidan. Den del på Google som kostar kallas search engine marketing (SEM), och där lägger ett företag bud på vad man vill betala för att synas vid ett visst sökord. Man kan betala allt från 50 öre till 500 kronor per besökare, beroende på hur attraktiva sökord det är. Placeringen man får beror på Besökarna på en hemsida ska aktiveras på något sätt, menar Henrik Wilmersson på Guava. hur mycket man betalar, förklarar Henrik Wilmersson. Google bjuder dock även på tjänsten Google Analytics, där man kan följa hur en besökare kommit in på en hemsida, vilka undersidor den besökt, med mera. Om man har gjort allt rätt, så kan man få en grön eller röd siffra som visar om man tjänat några pengar på besökaren. Explosion på sociala medier Att synas och marknadsföra sig på sociala medier, såsom Facebook och Twitter, blir också allt vanligare. Det har fullkomligt exploderat. Vi rekomenderar företag som ska synas i sådana sammanhang att göra något roligt. Självklart ska man tjäna pengar, men det är också viktigt att användaren ska tycka att det är roligt. Det är en extremt kraftfull marknadsföring om man gör det på rätt sätt, menar Henrik Wilmersson. Annonseringen kan ske direkt mot en önskad målgrupp. Allt man anger om sig själv på Facebook kan nämligen användas för företag att marknadsföra sig. Applikationer är ett annat sätt att synas i sociala medier. Men se till att ha en strategi för marknadsföringen, föreslår Henrik Wilmersson. Man bör se till så att placeringen och optimeringen synkas. Det finns ingen strategi som fungerar för alla, det är olika beroeonde på bransch och företag. Mattias Backlund mattias@alingsaskuriren.se Affärskuriren

10 IT-TEMA Ta kontoret med dig Den moderna mobiltekniken gör att företagare kan arbeta och vara nåbara, oavsett var i världen de befinner sig. Robert Stahre på Astra Telecom berättar mer om mobila arbetssätt. Mobilitet har legat högt på agendan i säkert tio år. Många tycker att Sverige ligger längst fram i marknaden vad gäller mobila arbetssätt, säger Robert Stahre. Han arbetar för Astra Telecom som är ledande inom företagskommunikation i Sverige idag. Kraven på mobila arbetssätt, menar han, är att man ska kunna nå nästan alla funktioner som man har på kontoret och att man alltid är nåbar, oavsett var man befinner sig. Att ha en mobil anknytning är den högst prioriterade funktionen hos de svenska företagen idag. Hos många står mobilkostnaden för över 50 procent av den totala telekomkostnaden. Det gäller speciellt för de som jobbar utomlands, säger han. Robert Stahre förklarar att han själv vill ha tillgång till hänvisningstjänster, adressböcker och chat när han är ute och reser, precis som om han vore inne på kontoret. Han vill också gå att nå på samma nummer. Verktyg för att vara mobil Han listar ett antal verktyg som man kan använda sig av för att kunna arbeta ordentligt när man till exempel är ute och reser. Ett alternativ är att integrera mobilen med din anknytning på företaget. Där är vi i Sverige unika och ledande. Alla samtal går via växeln, som gör ett ekonomiskt vägval. Robert Stahre på Astra Telecom förklarar att mobila arbetssätt gör att du kan nås på samma nummer var du än är i världen. Foto: Björn Granat Man kan även se till att alla telefonifunktioner som telefonväxeln erbjuder, finns i mobilen. Robert Stahre berättar att en a v de mest efterfrågade funktionen är att mobilens nätverk kopplas samman med företagets nätverk och växel. En mobil klient är ett alternativ som kan ha inbyggd styrning till telefonväxeln, och även samtalsoptimering för att kunna påverka den mobila trafiktaxan. Då tänker jag framför allt på de som jobbar utomlands. Många upplever att det kostar väldigt mycket pengar att ringa. En mobilklient kan även sköta kontakten med växeln även om man skaffar ett lokalt simkort och stoppar det i telefonen. Däremot är det viktigt att klienten är testad och k ompatibel med både växeln och mobilens operativsystem. Robert Stahre tipsar även om hur man kan använda sin PC som en telefon. Med hjälp a v en softphone, en mjukvarutelefon i datorn, kan man koppla upp sig via företagets telefoniserver via nätverket på till exempel ett hotell. Det innebär att datorn är min ankn ytning, precis som telefonen på kontoret, och all trafik går över internet. Koppla upp er på hotellrummet så är ni en del a v er företagsväxel och samtalen blir i stort sett gratis. Med de olika komponenterna säger Robert Stahre att han kan garantera att man k ommit så nära ett optimalt mobilt arbetssätt som möjligt. Du har full tillgänglighet till alla funktioner och du är alltid nåbar på ett garanterat mest kostnadseffektivt sätt. På det här området är vi fortfarande världsledande. Om du åker utanför Sverige är det här grekiska för operatörerna, säger han. Han menar att företagsvärlden går mot en allt mer användarcentrerad kommunikation, det vill säga att man bara ska behöv a ett enda nummer för att nå fram till en person. Det här gör att man kan arbeta v ar man än är i världen. Vi har många exempel på kunder som har kunnat reducera sin k ommunikationskostnad med över 40 procent, säger Robert Stahre. Björn Granat bjorn@alingsaskuriren.se FUNKTIONS T-SHIRT INKL TRYCK! 40kr Erbjudandet gäller t.o.m 28/ Priset gäller vid 100st och inkluderar ett 1-färgstryck samt schablon. Finns i flera färger. Pris exkl moms. Kontakta oss för mer information! info@trx.se 10 Affärskuriren 2011

11 Vi larmar och bevakar din villa Alingsås Vaktbolag AB är ett lokalt bevakningsföretag med många års erfarenhet från säkerhetsbranschen. Vi hjälper dig att ligga steget före inbrottstjuvar och skydda dig mot villainbrott. Vårt effektiva och generösa larmpaket har den allra senaste tekniken och installeras nu i allt fler villor. Kopplat till larmet erbjuder vi också inre- och yttre bevakningsabonnemang, som innbär att väktare med god lokalkännedom rycker ut vid larm. KÖR HÅRT! NU INGÅR 3 ÅRS FRI SERVICE Kontakta Hans Munter för mer information om våra villalarm, eller om ni har ett befintligt larm, koppla det till oss. FÖRETAGSTJÄNSTER: Alingsås Vaktbolag erbjuder ett brett spektrum av tjänster: Ronderande bevakning Larmberedskap P-övervakning Larmprodukter Telefonjour Fastighetsjour Nyckeljour Butikskontroll Ankomstkontroll Utpasseringskontroll Uthyrning larmväskor Välkommen till Alingsås Vaktbolag! Dessutom ingår 5 års drivlinegaranti med Peugeot Assistance och rejält med utrustning. Peugeot Partner 1,6 HDi 90 hk L1H1. Lastvolym 3,3 m kr/mån. Spara upp till kr! Nu ingår bl a ESP, passagerarairbag och CD-radio med mp3 funktion, farthållare, parkerinsgs- radar, AC, dimljus, inklätt skåp och dörrar i lastutrymme. Från proffs till proffs Fördelaktig Leasing genom Peugeot Finans: Ränta f.n. 4,65% per :a förhöjd hyra 20%. Restvärde 40% av nybilspriset efter 36 månader. Uppläggnings- och aviavgift tillkommer. Serviceavtalet gäller samtliga nya P eugeot transportbilar tbil r i 3 år eller max km, det som inträffar r först. Alla priser r är exklusive moms. Erbjudandet gäller ordertecknade bilar t o m 31 januari Peugeot Sverige förbehåller sig rätten att ändra tekniska specifikationer och villkor. Bilen på bilden är extrautrustad. Alingsås Vaktbolag AB Hemvägen Alingsås Tel Mobil Fax e-post: alingsasvaktbolag@telia.com Kungegårdsgatan 8, Bolltorps industriområde Alingsås Tel Öppettider: Mån tors Fre Lördag Tomasgårdsvägen 17, Alingsås, tel Affärskuriren

12 Förenklingar för årsredovisning och bokföring Från årsskiftet gäller flera nyheter på redovisningsområdet som gör att det blir enklare för mindre företag att sköta redovisningen. Det blir lättare att upprätta årsredovisning, göra årsbokslut och sköta den löpande bokföringen. Skatteexperten Olof Dreij vid Tholin & Larsson i Göteborg gör här en genomgång av de viktigaste förändringarna. Tilläggsupplysningar Kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgifter om de anställdas sjukfrånvaro har tagits bort. Samma gäller kravet på att årsredovisningen ska innehålla uppgift om löner och andra ersättningar till anställda för varje land, uppgift om fastigheters taxeringsvärde samt uppgift om beloppet av den ränta som räknats in i anskaf f- ningsvärdet på en tillgång. Detta gäller alla företag oavsett storlek. Mindre företag behöver inte längre specificera årets lönekostnader på olika kategorier av personal. Uppgifter om pensioner och avgångsvederlag till ledande befattningshavare behöver heller inte lämnas. Tidigare har möjligheten att ha brutet räkenskapsår varit begränsad till 30 april, 30 juni och 31 augusti. I fortsättningen kan ett företag ha vilket brutet räkenskapsår som helst. Det måste dock påbörjas den första dagen i en månad och omfatta tolv hela månader. Detta gäller inte för enskilda firmor och för handels-/kommanditbolag som har fysiska personer som delägare. I de fallen måste alltid räkenskapsåret sammanfalla med kalenderåret. Lägg märke till att den som vill ändra sitt räkenskapsår från kalenderår till ett brutet år eller från ett brutet år till ett annat brutet år måste begära tillstånd hos Skatteverket. I framtiden kommer det att finnas fyra olika deklarationstidpunkter för juridiska personer (1 mars, 1 juli, 1 no vember och 15 december). Det har re geringen nyligen föreslagit. Vilken av dessa tidpunkter som kommer att gälla i det enskilda fallet beror på vilket räkenskapsår företaget har. Riksdagen kommer att fatta beslut om lagändringen under året. Sannolikt kommer de nya deklarationstidpunkterna att börja tillämpas under Olof Dreij, Tholin & larssongruppen, tipsar om nyheter på redovisningsområdet som gäller från årsskiftet. Kortare arkiveringstid En nyhet som berör alla företag är att arkiveringstiden för räkenskapsinformation har förkortats från tidigare tio år till sju år. Detta innebär att ett företag som har räkenskapsår som sammanfaller med kalenderåret nu kan kasta räkenskaperna för räkenskapsår som avslutades den 31 december 2003 eller tidigare. Ett råd är dock att noga tänka igenom i vilken omfattning företaget kan ha behov av vissa uppgifter även efter sjuårsperioden. Tänk till exempel på att preskriptionstiden för fordringar är tio år och att det finns jämkningregler för avdrag för ingående moms där korrigeringstiden i vissa fall kan vara tio år. Underlag för ny-, till- och ombyggnadskostnader på fastigheter är ett annat exempel på underlag som bör sparas. Olof Dreij Tholin & Larsson Företagsbeskattning ska ses över Regeringen har tillsatt en kommitté som ska göra en översyn av företagsbeskattningsområdet. Detta gäller framförallt beskattningen av aktiebolag. Bland annat ska reglerna om riskkapitalavdrag utredas på nytt. Samma gäller förutsättningarna för ytterligare stöd till forskning och utveckling. Kommittén ska även ta ställning till om koncernbidragsreglerna ska ersättas med t.ex ett förlustutjämningssystem, som innebär att förluster kan kvittas mot tidigare års vinster, s.k carry back. Hela uppdraget ska vara slutfört den 1 november Företagarna samarbetar med Frisörföretagarna Frisörföretagarna har anslutit sig till Företagarna. Frisörföretagarna är en bransch- och arbetsgivarorganisation och har cirka medlemmar. Företagarna stärker genom anslutningen sin ställning som Sveriges största företagarorganisation, säger tf VD i Företagarna, Christina Linderholm. Arbetet för ett bättre företagarklimat är kärnan i Företagarnas samarbete med branschförbunden. Detta är ett klipp för oss båda, konstaterar Christina Linderholm. Det är extra roligt att vi nu knyter ytterligare en branschorganisation till oss och därmed stärker både kompetens och möjligheter att verka för ett företagsammare och tillväxtvänligare Sverige, säger Christina Linderholm. Genom samarbetet med Företagarna är vi öv ertygade om att vår gemensamma röst kan förbättra Sv eriges företagarklimat och förutsättningarna för våra medlemmar. Frisörbranschens största utmaning är den överdimensionerade utbildningsvolymen, eftersom den skapar problem i form av främst överetablering, osund konkurrens och arbetslöshet, säger Frisörföretagarnas vd Thomas Francke. YOGA COACHING YOGA COACHING Vi gör det lättare att vara företagare Välmående företagsledning och energifyllda medarbetare, den viktigaste framgångsfaktorn. Låt yogan bli ett återkommande inslag i er vardag där jag kommer till ert företag eller ni till mig. Tanka ny mental energi fram mot dina mål. Må bra i både kropp, själ och hjärta. Anlita mig Magdalena Lagerström Läs mer på: magdalena@lyckopillret.se YOGA COACHING YOGA COACHING Behöver du hjälp med: - Bokföring - Bokslut - Deklaration - Löner - E-bokföring - Starta Eget-rådgivning - Affärsrådgivare - Affärstödgivare - Skatteplanering - Mäkleri - Juridik - Generationsskifte - EU-rådgivning/-ansökningar Kontakta oss LRF Konsult i Vårgårda tel LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet. På hittar du uppgifter om närmaste kontor. Vill du hellre ringa är numret Bolltorpsvägen 2 Alingsås Tel print@snabbtryckeriet.se 12 Affärskuriren 2011

13 Välkomna! Vi välkomnar våra första hyresgäster som nu har installerat sig i lokalerrna vid E20-center. Läget och Human hyra var bara några av argumenten som gjorde deras val lätt. Vilket är ditt argument? Med Vårgårdas bästa läge kan vi nu - heter alldeles brevid E å läget, de bjuder vi på! Läget Det främsta argumentet för att välja e20 center är det smarta läget. Läget är bra idag, men riktigt bra imorgon. - för men nära. Flexibilitet - mas efter Era önskemål. Fastigheten har blandad planlösning och erbjuder både kontor och produktionslokaler samt höglager. Med andra ord, du väljer ytor efter dina behov. Parkering&Transporter - splatser och möjligheter för att ta emot transporter och gods. Synligt skyltläge Den femte fördelen är inte alls dold. Skyltläget. Ca bilar passerar på E20 varje dag. Alla som passerar Vårgårda via E 20 ser e20 center och skyltarna på fasaden. Human hyra Den tredje dolda fördelen kan vara av avgörande karaktär. Hyres-nivån. Den är human och ger utrymme för det som börjar bli lyx i dag nämligen inbyggd expansionsbuffert där vi bjuder på öppna ytor, luft och frihet. Vårgårda Utveckling AB Box Vårgårda Telefon: info@e20center.se Affärskuriren

14 Svenskarna känner sig otrygga Anders Hanson, Alingsås, gav förra året ut boken Salutogent ledarskap, som Affärskuriren uppmärksammade i förra årets första nummer. Nu har hans bok utsetts till en av de tre bästa HR-böckerna under Foto: Anna-Karin Jansson Alingsåsare skrev en av årets bästa böcker En av de tre bästa HR-böckerna (Human Resource) under 2010 var Salutogent ledarskap av alingsåsaren Anders Hanson. Boken har utsetts till topp tre i landet när man bland cirka 100 utgivningar, tagit ut årets HR-bok Det är HR society och tidningen Personal och ledarskap som delar ut utmärkselsen sedan drygt 20 år. I motveringen säger man att Salutogent ledarskap utsetts för dess positiva människosyn där författaren utgår från att skapa begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som förutsättning för gott ledarskap. I nummer ett av förra årets Affärskuriren presenterade vi boken i en intervju med författaren Anders Hanson. numret Boken handlar om vilket ledarskap som behövs i dagens samhälle och hur ledarskap och framgång hänger ihop. Vilket ledarskap gör att både människan och v erksamheten lyckas, säger Anders Hanson. Nästa vecka är det prisutdelning i Stockholm. Äntligen satsar Sverige på medling i tvister Många företag upplever att domstolarna inte hanterar affärstvister tillräckligt bra. Justitiedepartementet har lagt förslag för att öka förtroendet för systemet. Handelskammaren är mycket nöjt med förslaget om att göra medling mer attraktivt. Tidigare har det bara funnits två sätt att lösa tvister. Att gå till tingsrätten har varit ett och att anlita skiljedomsförfarande har varit ett annat. Sedan något år tillbaka utbildar vi medlare som löser tvisterna på ett sätt som båda parter uppfattar som rättvist, säger Johan Trouvé som är vd för Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Att detta system uppmuntras är väldigt bra. Medling gör att parterna snabbt och kostnadseffektivt kan lägga tvisten bakom sig. Sedan två år tillbaka arrangerar Handelskammaren en medlarutbildning i regi av det internationella medlingsinstitutet CEDR. Hittills har vi ackrediterat 30 medlare från hela landet, säger Johan Trouvé. Något som Handelskammaren saknar i departementets promemoria är tankar på hur systemet ska kv alitetssäkras. Det här förslaget har sin grund i att EU har f astställt att medlemsländerna ska bli bättre på medling. I direkti vet talas om medlarna har tillräcklig kompetens, och den sortens kvalitetssäkring saknar vi i förslaget från justitiedepartementet. Om medlarna inte håller måttet, skjuter man hela systemet i sank, avslutar Johan Trouvé. Små företag har svårt vid upphandlingar Nu släpps Företagarnas rapport "Stora upphandlingar och små företag". Den visar att många små företag upplever problem med stora upphandlingar. Studien, som är baserad på en SIFO-mätning, visar att i snitt 15 procent av de små företagen, eller i k onkreta tal omkring företag, avstår från offentlig upphandling till följd av att kontrakten är för stora. Samtidigt brottas många upphandlande enheter/myndigheter med att det är få anb ud i de off - entliga upphandlingarna. Företagarna betonar i rapporten att det är av stor betydelse för att främja k onkurrensen i de offentliga upphandlingarna att den kompetens som de många små företagen besitter tas tillvara. I syfte att öka förutsättningarna för små företags deltagande lämnar Företagarna rekommendationer vid utformande av samordnade ramavtalsupphandlingar och andra stora upphandlingar Vid stora samordnade ramavtalsupphandlingar bör man göra det möjligt att lägga anbud på mindre delar, geografiskt eller produktmässigt. Då kan mindre företag ges möjlighet att Sverige har världens mest omfattande arbets - skydd men ändå känner sig många otrygga. Det förvånande är att folk i länder med ett högt skydd för fast anställda upplever den största känslan av otrygghet, säger den franska forskaren Pierre Cahuc, som på regeringens uppdrag synar LAS och dess konsekvenser i Långtidsutredningen Professor Pierre Cahuc, som uppmärksammats i the Economist, forskar kring arbetsmarknadsfrågor, och utvärderar på regeringens uppdrag det svenska anställningsskyddet. I skriften inlast, som Svenskt Näringsliv kommer att lansera under Tillväxtdagarna i Göteborg i mars, ger han ett hälsosamt utifrånperspektiv på den svenska debatten. Och han är inte rädd för att slakta heliga k or. Han anser att reglerna som handlar om turordning, återanställning och företagens skyldighet till omplacering på arbetsplatsen före en uppsägning inte ökar jobbtryggheten. Ingen av dessa regler bidrar till att nå målen. De sk yddar vissa seniora grupper men de skapar också ne gativa effekter i samhället som till exempel minskad rörlighet. De svenska reglerna går för långt för sådant som e gentligen inte är vettigt med tanke på målet. Det måste finnas ett visst skydd, exempelvis mot godtyckliga uppsägningar, påpekar han, men han kan inte se hur e x- empelvis turordningsreglerna skyddar arbetstagare mot det. Det går att förstå varför reglerna finns ur en politisk synpunkt men för samhället i stort är det inte det mest ef fektiva sättet att reglera arbetsskyddet. Det gör inte att man får ett system som både ger tillväxt och en trygg ink omst för individerna. En annan slutledning är att det starka sk yddet för fast anställda innebär att färre jobb försvinner men också att färre nya skapas. Det gör att rörligheten på arbetsmarknaden minskar och att den med fast jobb inte vågar byta eftersom det är svårt att hitta ett annat jobb. En av de grupper som drabbas hårdast är ungdomarna. De får det tuffare att komma in på arbetsmarknaden och det visas också av att det är bland dem arbetslösheten och andelen tidsbegränsade jobb är allra störst. delta genom att lägga anbud på sådana delar där de har sin expertis eller sitt geografiska läge, säger Företagarna. De menar också att samordnade ramavtalsupphandlingar ofta avser betydande åtaganden som löper över flera år och ramavtalen ger inga garantier om leveransvolym. Detta kan orsaka problem för mindre företag med be gränsade resurser. Sådana ramavtalsupphandlingar bör enbart användas vid inköp av sådana varor och tjänster där man verkligen kan uppnå bättre slutresultat för de enskilda berörda myndigheterna än genom att genomföra mindre, separata upphandlingar. Antalet leverantörer, som antas i en ramavtalsupphandling, måste stå i proportion till upphandlingens storlek. Vid centrala ramavtalsupphandlingar ska man således inte endast anta ett fåtal leverantörer. De krav som ställs i den enskilda upphandlingen får inte vara irrelevanta eller gå längre än vad som behövs för att uppnå syftet med upphandlingen. Krav på exempelvis breda produkt- eller tjänstesortiment, stor geografisk täckning eller stort antal anställda är faktorer som försvårar eller rent av omöjliggör deltagande för många mindre företag, till nackdel för konkurrens och mångfald. Alingsåsföretag får nya delägare Artech Sverige AB och Integrated Robotics Sweden AB (IRS) har tecknat ett aktieä garavtal som innebä r att Artech Sverige AB har gå tt in som delägare i IRS. Teknikkoncernen Artech bedriver i Sverige verksamhet i Dals-Långed, Åmål och Laxå inom områdena automation, industriservice och legotillverkning med cirka 60 medarbetare. Artech Sverige AB är ett helägt dotterbolag till den norska teknikkoncernen Artech AS med säte i Oslo. Artech är bland annat systemleverantör av automationslösningar till Norsk och Svensk industri. Detta förvärv är en viktig del i den strate giska plan Artech-koncernen har för tillväxt på den sv enska marknaden där målet är att kunna erbjuda totallösningar inom olika områden, säger Lars Ottosson, vd för Artech Sverige AB. Artech har i sin strategiska plan angett att aktivt söka marknadsandelar inom livsmedel och la kemedelsindustrin och den kompetens och naẗverk som finns inom IRS passar väl in i våra planer, säger Lars Ottosson. IRS ar ett teknikföretag baserat i Alingsas med inriktning mot att utveckla och konstruera teknik samt automations lös - ningar för i första hand läkemedels- och livsmedelsindustrin. Kunderna finns globalt på en växande marknad. Att inga i Artech-koncernen ser vi som ett sätt att stärka bolaget och öka dess möjlighet till fortsatt utv eckling och expansion, säger Tomas Eklöf och Dick Magnusson, ägare och grundare av IRS. Vi ser att kompetenser inom andra Artech-bolag på ett positivt sätt kan bidra till att skapa goda af färsmöjligheter, fortsätter de. Artech AS startade sin verksamhet i Sverige 2006 genom att förvärva Hansens Allmek i Dals- Långed, som ombildades till bolaget Artech Sverige AB. Verksamheten utökades 2009 när Artech Sverige AB köpte Linders allsvets i Åmål och utökades ytterligare när Helarc AB samt verksamheten från Specma automation i Laxå köptes samma år. Under 2010 förvärvades Svanströms Verktyg AB i Åmål. IRS kommer i samband med att detta a vtal ingås att byta namn till Artech Engineering AB. 14 Affärskuriren 2011

15 Starka varumärken hos Färgtrend! Nyhet! Perfekt Akrylatfärg Lättstruken, miljöanpassad och håller i upp till 15 svenska somrar. Beckers Perfekt Akrylatfärg skyddar fasaden i upp till 15 år. Den håller glans och kulör, och är dessutom lättstruken, vattenburen och Svanenmärkt. Gå in på beckers.se för mer info. Den nya generationen Demidekk Gör att huset ser nymålat ut under lång tid. Unik kombination alkydolja/akryl. BLI EN DEMIDEKKARE DU OCKSÅ! Välkommen in och boka tid! Hur mår ditt hus? Vår tjänst Hushälsa ger dig en exakt diagnos för fasaden och husgrundens skick. FÄRGTREND Färgtrend AB Stråhles Allé 3 (intill McDonalds). Tel Mån-fre 7-18, lör Affärskuriren

16 Kungsgatan Mötesplatsen Skapar förutsättningar för industri, handel och besöksnäring Stöd Alingsås utveckling genom ditt medlemsskap.