Verklighetsekonomi Del 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verklighetsekonomi Del 4"

Transkript

1 Verklighetsekonomi Del 4 Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

2 Kreditexpansion M1 och prisinflagon 1,800 1,600 1,400 1,200 1, Jan- 98 Jul- 98 Jan- 99 Jul- 99 Jan- 00 Jul- 00 Jan- 01 Jul- 01 Jan- 02 Jul- 02 Jan- 03 Jul- 03 Jan- 04 Jul- 04 Jan- 05 Jul- 05 Jan- 06 Jul- 06 Jan- 07 Jul- 07 Jan- 08 Jul- 08 Jan- 09 Jul- 09 Jan- 10 Jul- 10 Jan M1=sedlar+mynt+kreditexp (miljarder kr) Årlig ändring %

3 Del 4 IntervenGonisGsk ekonomi Avslutning del 3: RelaGva priser, ABCT IntervenGonism FinanspoliGk Ska` och offentlig sektor PenningpoliGk Riksbank Stabilisering Konjunkturcykeln Regleringar InternaGonalism

4 RelaGva priser RelaGva priser och penningmängd Antag e` ö- samhälle som producerar vete och fisk och handlar via 1kg guld i omlopp. Marknadspriser: vete 4g/skäppa, fisk 1g/st Hur mycket fisk får du betala för en skäppa vete? Vad är det relagva priset på vete mot fisk? Fördubbla, medelst magi, mängden pengar över na`en i alla fickor och spargrisar. Vad händer med priserna i pengar? Hur mycket fisk får du för en skäppa vete? Vad händer med de relagva priserna? Hur har välståndet påverkats? Vad händer vid magisk penningmängdshalvering istället?

5 RelaGva priser och preferenser RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Bönderna börjar tycka mer om si` eget vete (deras marginalny`a för vete ökar) Vad händer med relagva priset på vete? På fisk? Hur påverkas välståndet?

6 RelaGva priser RelaGva priser och produkgvitet RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Antag veteprodukgviteten fördubblas Vad händer med relagva priset? (Says lag!) Vad händer med välståndet? Vad skulle hända om bönderna inte ville sälja Gll nya priset? UnderkonsumGon? Penningbrist? Vad händer med de absoluta priserna? Antag a` elerfrågan på fisk med Gden sgger Vad händer med priserna? Hur omfördelas guldet?

7 RelaGva priser RelaGva priser och tesaurering Bonden Bengt säljer vete, men smider en ondskefull plan a` ta över allt guld i världen. Så istället för a` köpa två fiskar varje vecka som han brukar, köper han elakt nog bara en och stoppar undan guld istället Eler e` år har han tesaurerat e` halvt kilo guld så a` bara e` halvt kilo är kvar i omlopp Vad händer med priserna? Hur mycket fisk får du för en skeppa vete? Hur har välståndet påverkats? Hur drabbas produkgonen, jobben? Hur mycket rikare och lyckligare är Bengt? Vad händer med Bengts guldackumuleringstakt? Hur lång Gd tar det för honom a` slunöra sin elaka plan? h`p://www.lewrockwell.com/block/block159.html - - Hamstraren som hjälte

8 RelaGva priser RelaGva priser och guldinflagon Bengt trö`nar, funderar på a` börja lyxa och köpa tre fiskar i veckan i stället. Vad skulle hända? Men Bengt är bi`er och funderar på a` chocka världen genom a` dumpa guldet och köpa upp ALL fisk istället Vad skulle hända med priset på fisk? De nyrika fiskegubbarna vill ju ha vete, vad händer med vetepriset? Hur mycket fisk skulle bönderna få för en skeppa vete? Hur ändras relagva priset? Hur ändras välståndet?

9 ABCT InjekGon i konsumentledet Bengt reser med si` guld Gll en mer civiliserad ö som har mer varor, mer kapital och en utvecklad lånemarknad. Det finns också en manick- ndustri som är extremt räntekänslig. Bengt lägger alla sina pengar på mat Hur omfördelar dessa nya pengar välståndet? Vad händer med matpriset? Hur påverkas sannolikt räntan och manick- industrin?

10 ABCT InjekGon i lånemarknaden Bengt lånar istället ut pengarna på den nya öns lånemarknad Räntan sjunker drasgskt Manick- industrin upptäcker a` mot den nya låga räntan kan de kan få posigv avkastning på nybyggd kapacitet Låna och dubbla kapaciteten! Dragkamp om resurser mellan manick- industrin och övriga samhället leder Gll sggande priser och högkonjunktur tjoho!

11 ABCT Krasch! Högkonjunkturen leder Gll a` investerings- kalkylerna spricker och projekten avbryts istället för a` slunöras Resurser har slösats bort Projekten avbryts, lånen fallerar, folk sparkas Investerarna är nervösa! Nödlån, subvengoner, offentliga projekt! Kan mer pengar (QE) avhjälpa dragkampen om fysiska resurser? AlternaGvt: projekten slunörs, men konsumenternas preferenser har inte ändrats Gll fördel för mycket fler nya manicker Floden av nya manicker leder Gll lägre relagva priser på manicker vilket leder Gll a` produkgonskalkylerna spricker och den nya kapacitet är bortkastad Osålda produkter, lånen fallerar, folk sparkas Elerfrågan viker! Dela ut pengar, sgmulera konsumgon! Kan mer pengar (QE) hjälpa fixa relagva priser? Om många företag lurats in i icke- elerfrågade projekt av för låg ränta blir det många konkurser samgdigt, och man får DEPRESSION KREDITKONTR. DEFLATION PRISDEFLATION

12 ABCT Kreditexpansion skapar högkonjunktur I vår Gd skapas nya pengar främst i banksystemet I en fri ekonomi finns det starka motkraler mot kreditexpansion och således mot konjunkurcykler Hur dessa kraler sä`s ur spel återkommer vi Gll strax Vanlig syn på konjukturcykler Österrikisk syn på konjunkturcykler

13 ABCT Några andra cykelteorier Uppdelning i endogena och exogena orsaker Keynes Real business cycle th. innovagonschocker Credit/debt cycle Marxist PoliGcally- based business cycle Henry George landpriser Solfläckar, planeten Venus, etc.

14 ABCT Hur man lagar en depression BNP = penningvärdet av total produkgon Fixarnas favoritmå` sedan 1932 BNP = = Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkgon + privat produkgon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = MV = PQ (PMängd x Velocity = Price- level x Index- of- real- val.)

15 IntervenGonism NaGonalstaten gör anspråk på territoriellt juridiskt monopol NaGonsgränser SGlar och upprä`håller lagar som står över Skydd av egendom (ska`, expropriering, gruvdril) Ny`jande av egendom (bygglov, miljö) Fri handel (gränser, tullar, hinder) Intellektuell verksamhet (patent, copyright) Med mera Monopolet möjliggör ingrepp i fria ekonomin MoGveras med förbä`ringar, allmänhetens bästa, rä`visa, omsorg om de svaga, etc.

16 LegiGmering av staten Olika instanser har inneha- suveränitet genom historien, och besi7ningen av den hänger nära samman med hur staten legi9meras: kung av Guds nåde och folksuveränitetsprincipen är historiskt se7 de mest utbredda, renodlade formerna, där9ll finns blandformer av absolut makt och demokra9. Anarkister och vissa liberaler förnekar i högre eller lägre grad annan suveränitet än individens egen. (Wikpedia)

17 PragmaGsk legigmering Omfördelning: 10 personer, alla har 1 var, utom Pelle som har 20; fördela om så a` alla får 2 var och allmänna välfärden höjs Allmän Gllgång Gll grundläggande välfärd: vård, skola, omsorg, pensioner Market failures : gemensam infrastruktur, försvar, rä`sväsende, kartellkrossning, fyrar Ekonomisk stabilisering

18 Den klassiskt liberala synen på staten Medicin- och sjukvårdsindustrin PoliGska industrin Expornöretag E` arrangemang för a` med lag ge särskilda förmåner och omfördela välstånd Gll vissa grupper på andras bekostnad. Energi- industrin Bank- och finansindustri Skolindustrin Försörjnings- apparat Genusindustrin Vindkralindustrin Militärindustri Film- och musikindustri Mo`agarna är offentlig sektor samt anslutna företag och särintressen. Staten är den stora dröm genom vilken alla försöker leva på alla andras bekostnad. h`p://www.econlib.org/library/basgat/basess5.html The State, 1848, Frédéric BasGat

19 Ständiga frågan: Vem tjänar på de`a? E` symbiogskt förhållande PoliGska industrin Löner, pensioner Akademiska industrin Korrekt vetenskap och ek. Energisektorn Etableringshinder Vindkralsindustrin Ej konkurrenskralig energi Grön industri Miljövänlig vetenskap Lån Gll icke- kreditvärdiga Statens kronofogdar Medicin- och läkemedelsindustrin Läkarutbildningsplatser SubvenGonerade massvaccineringar Film- och musikindustri GraGs enforcement Social- och genusindustri Monopol Et cetera

20 ExporGndustrin är essengell

21 Militärindustrin också vikgg

22

23 Bankindustrin är systemkri9sk I och med fracgonal reserve banking (pga kreditexpansion) är banksystemet och bankerna definigonsmässigt insolvent(a) (Spekulanter är nyxga, håller systemet i schack) Men staten upprä`håller banksystemet med insä`ningsbaranger, begreppet systemkrigsk (verksamhetsgarang), och centralbank på grund av symbios Elersom staten själv tjänar på centralbanksystemet Hixlls i vår ekonomiska resa har vi inte se` behov av en centralbank för det finns inget!

24 Problemet med offentliga verksamheter Offentliga sektorns framväxt Samhället, och därmed ska7erna, har förändrats 9ll oigenkännlighet under talet. Produk9onen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respek9ve omfördelning. Ska7ekvoten har s9git från 8 procent vid det förra sekelski-et 9ll över 50 procent vid millennieski-et (h`p://www.ska`everket.se/download/ 18.5e79ffa112cae76ec6c /15213.pdf)

25 Problemet med offentliga verksamheter Resursanvändning i ekonomin I en fri ekonomi är 100% av resursanvändning frivilligt vald eler rikgga behov (nyxg) Frivilliga sektorn krymper med statens inträde Offentliga sektorn EffekGvt användning Gll nyxg verksamhet Slöseri, förluster Nyxg verksamhet Onyxg, dvs ej elerfrågad verksamhet

26 Problemet med offentliga verksamheter Exempel resursanvändning Sveriges största kommun lägger 65 procent av budget på skola, gymnasium, dagis Gll en kostnad av kr per barn och månad En skolklass kostar då kr per månad Exempel på alternagv: kr per barn ger totalt per klass, varav Gll läraren (Gll 65% lägre ska`), resten Gll lokal, materiel... Halvera skolgden (fm- och em- skil) och du kan få det för 750 kr per barn och månad

27 Problemet med offentliga verksamheter Problem med offentlig verksamhet Omdirigering av resurser Gll icke- önskvärd verksamhet, och slöseri Men också u`rängning av privata lönsamma alternagv Staten konkurrerar på lånemarknaden Staten konkurrerar ut privata inigagv, kan allgd bjuda under och finansiera via ska`sedel Den dras ola med budgetundersko` och bygger statsskuld (av konsumgon) vilket innebär framgda ska`

28 Gräns för bankers fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar sina pengar (guld) hos bank De som inte använder bank och får sedel kommer direkt begära inlösen i rikgga pengar 2. Människors skepgcism mot banker (rusning) 3. Ne`obetalningar (clearing) mellan banker Banker accepterar inte varandras krediter, de vill ha rikgga pengar När bank A:s sedel hamnar hos bank B kommer B a` begära inlösen; bara ne`obetalningar görs Om A expanderar fortare än B kommer ne`oflödet dränera guld från A som då riskerar konkurs Alla banker vill expandera men är livrädda för banker som erbjuder tryggare deposigon med högre reservkvoter, vilket riskerar a` dränera deras tunna guldreserver För a` klara stor expansion behövs en synkroniserad expansion, vilket är en form av kartellbildning. Karteller är svåra a` hålla ihop.

29 Staten vill också leka bank Centralbanker Bank of England, första centralbanken i modern mening (Sthlms Banco 1656, Riksens Ständers 1668) Est 1694 av William Pa`erson Första och främsta uppgilen har allgd varit a` finansiera statens äventyr Först i konkurrens med kommersiella banker och är därmed utsa` för samma begränsningar mot expansion Deponera folkets guld och ge ut inlösningsbara sedlar ( bekvämare ) Guldmynnot (1873, myntunion i Skandinavien) Lagligt betalningsmedel Staten lånar guldet utan ränta, och kreditexpanderar (insolvens) Sedelmonopol (1904) Upphäv inlösen (1914) Härigenom blev sedlar och plåtmynt pengar frikopplat från guld Expansion av lagliga betalningsmedel innebär inte grags pengar, det är en form av penningförfalskning som innebär systemagsk stöld av allmänhetens produkgon, dvs omfördelning, likt en dold ska`

30 InflaGon i banker och centralbank Deposi>onsbank Tillgång i valvet DeposiGon 100 G 100 G 100 G Eler kreditexpansion 50 G 100 G 50 G skuldnota (IOU) Fordran (u:. sedlar) 150 G Centralbank DeposiGon G G G (valuta) Eler kreditexpansion G 500 G statlig skuld, statsoblig G (valuta) Precis som vanliga deposigonsbanker blir även c- banken insolvent av fracgonal reserve banking, både av kreditexpansion=inflagon och av direkt lån av guldet (Gll räntebärande investeringar, seigniorage h`p://sv.wikipedia.org/wiki/seigniorage).

31 Tillämpning: Great depression Trots guldmynnot kan man inflatera, men Gll stor risk för guldreserven USA inflagon (trots guldmynnot) under det glada 20- talet ledde givetvis Gll börskrasch och ekonomisk krasch, 1929 New Deal - En uppsjö av regleringar, subvengoner, lönefixering, offentliga sgmulansprojekt förvärrade och förlängde krisen Andra världskriget avledde uppmärksamheten men löste inte problemet Eler kriget när offentliga sektorn (krigssektorn) radikalt förminskades frigjordes resurser som då skapade en kralig välståndsökning h`p://mises.org/rothbard/agd.pdf

32 ExecuGve order 6102

33 Gräns för CB fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar si` guld Tvinga genom a` gör valutan (och ej guld) Gll lagligt betalningsmedel, och byt sedan ut mot sedlar 2. Människors skepgcism mot centralbankers bedrägeri, fracgonal reserves Bankrusning motverkas rent fysiskt genom a` Gd eler annan upphäva inlösenrä` 3. InternaGonella ne`obetalningar Svårare nöt a` knäcka h`p://www.thegoldstandardnow.org/featured- argcles/173- utah- house- passes- bill- recognizing- gold- silver- as- legal- tender

34 InternaGonella betalningar Analogt med clearing mellan banker När e` företag i Sverige importerar en vara från England behöver det GBP för betalning elersom SEK är odugligt i England. Företaget löser in SEK mot guld i Riksbanken, deponerar guldet hos Bank of England för a` få GBP, och betalar sin leverantör. Ne`oeffekten blir a` vid import flyter guld ut ur Riksbanken och in Gll BoE. (Omvänt vid export.) Om Riksbanken är solvent är de`a fullständigt oproblemagskt, men om staten har lånat lite eller inflaterat så a` RB är insolvent blir det stora problem om värdet av import > export (neg. handelsbal.) HÄRAV idén a` vi måste gynna exporten, helt enkelt för a` inte centralbanken ska gå i konkurs genom a` guldet flyter ut. De`a sä`er gränsen för hur mycket CB vågar inflatera!

35 Centralbankens balansgång Centralbanker behöver expandera (inflatera) i samma takt, men även de`a är en svår kartell a` hålla samman Hög inflagonsstakt, ger kortsikggt mycket gragspengar från folket, leder dock Gll sggande lokala priser,därmed ökad import, innebär stor risk för reservdränering; implicit bestraffning av lokal produkgon leder Gll kapitalflykt och långsikgg faxgdom Låg expansionstakt hos osolidariska länder som tänker långsikggt är e` problem. De kommer öka sin export, ackumulera reserver, och a`rahera kapital för långsikgg Gllväxt.

36 Staters finansieringsproblemagk Det är dyrt a` driva stat. Röster måste köpas, välfärd byggas, krig föras. Metoder: Ska` Uppenbar konfiskering CentralbanksinflaGon Dold konfiskering Lån FramGda konfiskering

37 Ska`efinansiering KortsikGgt snabb och enkel konfiskering Uppenbart, leder Gll missnöje Kapital flyr Gll osolidariska länder med lä`are ska`etryck vilket långsikggt eroderar kapital och ska`ebasen Därmed motverkas den kortsikgga a`rakgonen av långsikgga förluster Har fakgskt le` Gll lägre ska`er i EU Kunde man bara hi`a något sä` a` hindra ska`ekonkurrens och synkronisera ska`esatser h`p://www.mises.se/2011/04/06/hans- hermann- hoppe- om- beska`ning/

38 InflaGonsfinansiering KortsikGgt enkelt sä` a` finansiera Dold konfiskering Leder dock Gll reservdränering, höga lokalpriser, ökad import, och erodering av kapitalbas, försämrat ska`eunderlag, faxgdom Osolidariska länder som tänker långsikggt ackumulerar reserver och hotar stabiliteten ; deras ne`oexport hotar vår produkgon Kunde man bara hi`a e` sä` a` se Gll a` länder solidariskt inflaterade i samma takt

39 Lånefinansiering KortsikGg snabb finansiering Statliga lån är konsumgonslån utan kalkylerbar avkastning, Gll skillnad från företag som lånar bara om den väntade avkastningen övsergger räntan Uppskjuten konfiskering som en dag måste betalas med ökade ska`er eller inflagon Länder med osolidariskt goda finanser konkurrerar med länder med dåliga finanser på lånemarknade. Kunde man bara se Gll a` alla fick låna Gll bra villkor

40 Tre onda organisagoner OECD - OrganisaGon for Economic Co- operagon and Development List of Unco- operagve Tax Havens Compe99ve forces have encouraged countries to make their tax systems more a7rac9ve to investors. However, some tax prac9ces are an9- compe99ve and undermine fair compe99on and public confidence in tax systems. OECD and non- OECD economies are working together through the Global Forum to address harmful tax prac9ces by improving transparency and establishing effec9ve exchange of informa9on. IMF InternaGonal Monetary Fund the trends in reserve accumula9on are symptoma9c of imperfec9ons that merit deeper inves9ga9on and may need to be addressed over 9me by policy measures if the system is to support balanced and sustained growth. Världsbanken we provide low- interest loans, interest- free credits and grants to developing countries for a wide array of purposes that include investments in educa9on, health, public administra9on, infrastructure, financial and private sector development, agriculture and environmental and natural resource management. h`p://www.lewrockwell.com/wanniski/wanniski53.html Confessions of an economic hit man

41 Övervinna expansionsproblemet Banker Människors ovilja mot a` deponera i banker Statens krig mot kontanter Människors misstänk- samhet mot banker (runs) Insä`ningsgaranGer Bankkonkurrens (clearing) Centralbanken som lender of last resort, elersom pengar numera är papper som kan tryckas obegränsat Centralbanker Människors ovilja mot CB Lagliga betalningsmedel Sedelmonopol Misstänksamhet mot CB Oinlösbarhet InternaGonella betalningsflöden (clearing) IMF

42 Banksystemet är en förlängning av centralbanken Centralbanken synkroniserar bankers expansion genom a` hålla dem hårt i tyglarna med avseende på reservkrav, vilket inte ändras ola (Basel 3) Däremot har centralbanker på senare år få` uppdrag som ekonomisk hasgghetsregulator genom a` vara ansvarig för a` sä`a räntan, vilket är e` ingrepp i den naturliga räntan, e` slags prisfixering, leder Gll problem Räntan sä`s genom a` Riksbanken beslutar om den korta dagslåneräntan, som är bankernas ränta Gll och från Riksbanken, enligt det behov av reserver som reservkravet dikterar Längre räntor är ska`ningar av dagslåneräntan över Gden Rent prakgskt reglerar RB räntan genom a` kontrollera mängden pengar M0 systemet (sedlar och mynt) ovanpå vilket bankerna expanderar sina egna krediter. En prakgskt tankemodell är a` betrakta hela banksystemet som en monolit: det finns bara en enda bank och det är Riksbanken, resten av banksystemet är outsourcing av personal, kontor, teknik, marknadsföring etc.

43 En stor lycklig symbiogsk familj Staten: Hjälp med upplåning, Gillar du a` vinna, pensionspengar Bankerna: sälja statens lån, kriget mot kontanter Stat (riksgäld) Staten: Direktlån (monetari- sering), samt a` RB håller räntan sglla medan staten lånar, oberoende Riksbank som propagandamaskin Banksystem Riksbank RB hjälper bankerna med med kartellbildningen Bankerna är kanalen för a` reglera räntan, pengadistribugon

44 Riksbankens balansräkning (mars) Tillgångar Skulder Guld 36,673 Sedlar 93,088 Utländsk valuta 285,836 Mynt 5,492 Utlåning i SEK 40 Skulder till kred.inst 11,633 Övriga 4,505 Skulder i utl valuta 92,995 Övriga skulder 51,417 Eget kapital 72,429 Summa 327,054 Summa 327,054

45 Flytande valutor och växelkurser Två valutor som är knutna Gll guld är egentligen två vikter; valutakursen är därför e` fast förhållande, som t.ex kg mot hekto En valuta som inte kan inlösas i fysiska värdepengar sägs vara flytande, pappersvaluta, fiat currency Växelkursen mellan flytande valutor är föränderlig och påverkas då av Utbud på valutan: dvs hur mycket respekgve centralbank trycker upp Elerfrågan på valutan T.ex hur mycket varor som köps från det landet Elerfrågan också på trygga (icke- inflaterande, osolidariska) valutor för a` parkera pengar i säkerhet, t.ex CHF A` inflatera en flytande valuta leder Gll a` dess köpkral försvagas, vilket t.ex ökar export men också lokala priser och importpriser

46 PrisinflaGon eler guldmynnotens upphörande h`p://www.ne.su.se/ed/pdf/28-1- lj.pdf

47 Svenska växelkurssystem När System Guldmynnoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor BankofullmäkGge upphäver skyldigheten a` lösa in sedlar mot guld 1922 nov Guldmynnoten återinföres de facto Guldmynnoten återinföres de jure Guldmynnoten överges. Kronkursen flyter 1933 juni Kronan knyts Gll det brixska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK Kronan knyts Gll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK ,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK ,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK Svenskt medlemskap i IMF (Bre`on Woods) % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg % devalvering mot valutakorgen % devalvering mot valutakorgen Ensidig knytning Gll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK Växelkursen för kronan flyter

48 Bre`on- Woods Misslyckade försök a` knyta Gllbaka inflaterade valutor mot guld på förkrigsnivåer, samt önskan om flexibilitet ledde Gll a` den internagonella guldmynnoten inte återuppstod I B- W mö`es 730 delegater från de 44 allierade i juli Alla länder skulle fixera sina flytande valutor Gll en världsvaluta. Det var den funkgon guld hade hal, en fix världsvaluta. Keynes föreslog Bancor, men USA protesterade och det blev istället dollar, vilken i sin tur var knuten Gll 35$=1oz. IMF bildades för a` hålla alla in line USA hade dyra krig (Vietnam) och drev rejäl inflagon Tyskland avbröt BW för a` man inte ville tvingas inflatera med för a` rädda växelkursen Frankrike, Schweiz begärde ut guld 1971 stängdes guldfönstret och BW var slut

49 Konkurrens mellan flytande valutor I princip skulle det fungera med en pappersvaluta som monetär bas, men frestelsen Gll inflagon är för stor i prakgken Precis som konkurrens mellan ska`esystem, inflagon och lån håller stater någotsånär i schack så håller även är även konkurrens mellan flytande valutor hälsosamt Alla sammanslagningar Gll större pappersvalutor minskar konkurrensen och ökar frestelsen Gll missbruk, t.ex Euro

50 Fixarna ger sig inte IMFs dröm h`p://www.imf.org/external/np/pp/eng/2010/ pdf h`p://www.mises.se/2011/03/14/varldsvalutans- intag/

51 InflaGon Har allgd varit och förblir stöld Är orsaken Gll konjukturcykeln Ska inte manageras, varken på 2% eller 0 Men en all[ör låg infla9on är inte heller bra. E7 all[ör lågt infla9onsmål ökar risken för defla9on, det vill säga a7 den allmänna prisnivån faller. Defla9on har historiskt visat sig kunna skapa problem. När det är defla9on kommer de fram9da priserna a7 vara lägre än dagens. E-ersom det är billigare i fram9den väntar hushållen med a7 konsumera 9ll dess a7 priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna 9lls priserna fallit. De7a gör a7 produk9onen kan falla så länge som defla9onen pågår. Det kan vara svårt a7 bryta en sådan defla9onsprocess. För a7 undvika defla9on finns det därför skäl a7 sä7a målet 9ll e7 posi9vt tal. (Riksbanken) Vinnarna är staten, banksystemet, och de som står dem nära Det finansiella experimentet har nå` vägs ände, igen h`p://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=8844

52 USD som världsvaluta Sedan Bre`on- Woods har USD varit världsvaluta, vilket innebär a` de flesta råvaror prissä`s i USD Det innebär också a` centralbanker har det som reservvaluta istället för guld Därigenom har USA exporterat sin inflagon Gll resten av världen, vilket le` Gll skenande matpriser och revolugoner Kina försöker hålla jämna steg med USAs inflagon och blir anklagad för valutamanipulagon h`p://mises.org/daily/5070/bust- Looms- As- China- Booms

53 Dollarns framgd?

54 Några citat The great moderagon central problem of depression- prevengon [has] been solved, for all pracgcal purposes. Government is not a solugon to our problem, government is the problem. The nine most terrifying words in the English language are, 'I'm from the government and I'm here to help.

55 Några varningens ord på vägen SGmulans, stabilisering, systemkrigsk, systemkrigsk, allmännas bästa, förbä`ra, opgmera, Gllväxt, mål, inflagon, beräkning, bru`onagonalprodukt, stagsgk, ekonometri, nobelpris, expert, effekgva marknaden, animal spirits, underkonsumgon, expansion, ny ekonomi, vi har löst det, subvengonera, stödja, finanspoligk, budgetpoligk, poligk, det finns ingen bubbla, allt är under kontroll

56 Kursutvärdering och kunskapstest Var vänlig gå Gll nedanstående länk och fyll i kursutvärderingen så vore vi tacksamma. En bok lo`as ut bland dem som fyller i Där finns också e` kunskapstest: 25 frågor En bok lo`as ut bland dem som får flest rä` h`ps://spreadsheets.google.com/a/bernpaintner.com/viewform? formkey=ddjdvmq1oexpn01wndd4nkuwcdzurmc6mq

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Reglering, moralisk risk och bankkriser

Reglering, moralisk risk och bankkriser Reglering, moralisk risk och bankkriser Klaus Bernpaintner klaus@bernpaintner.com Lunchseminarium den 16 maj 2011 Ludwig von Mises InsDtutet (mises.se) Marknadens märkliga mekanik En marknadsekonomi är

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Pengar, banker, kriser Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Översikt Pengar Penningmängd Välstånd Depositionsbank, kassakvot Spar- och lånebank,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen.

(1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (1)Ekonomi betyder Hushållning Kallas också den mörka vetenskapen. (2)Marknadsekonomi: Marknaden bestämmer pris och utbud. (3)Planekonomi: Staten bestämmer pris och utbud. (4) a) Marknadshushållning: Det

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Verklighetsekonomi Del 3

Verklighetsekonomi Del 3 Verklighetsekonomi Del 3 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige Innehåll lekgon 3 RepeGGon och sammanfakning av del 1 och 2 Pengars uppkomst, nyka och

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Riksbankens roll i svensk ekonomi

Riksbankens roll i svensk ekonomi Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010]

Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010] Varför guld? [first published at mises.se, Oct 2, 2010] De senaste åren har vi sett ett tilltagande intresse för guld. Hur kommer det sig? Vad finns det för bra förklaringar till det? Är inte guld en barbarisk

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1

O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 O vningsuppgifter Makroekonomi Del 1 Uppgift 1 a) Visa hur tillväxten i ett land påverkas av att dödligheten i sjukdomar minskar kraftigt. b) Hur påverkas tillväxten i ett land av att benägenheten att

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015

Den svenska fastighetsmarknaden. 3 november 2015 Den svenska fastighetsmarknaden 3 november 21 Totalavkastning för olika tillgångsslag vid placering år 2 Totalavkastningsindex 199 214 Index 2=1 1 Totalavkastning och standardavvikelse 2 214 Genomsnittlig

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 121206, 5 Beslut DATUM: 2012-12-06 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2013 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Det är en ökning med 82 mnkr sedan förra månaden, och 88% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar

DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR. Pengar DET CIRCULÄRA FLÖDET, PENGAR, OCH KONJUNKTUR ROB HART Kvantitetsteorin. Pengar Kvantitetsteorin kan summeras enkelt med en ekvation: MV= PY. Här är M mängden pengar i ekonomin, V

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016

Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016 1 Andreas Wallström Economic Research 11 oktober 2016 Vad händer om han vinner? Republikanerna eniga om skatter, Obama care. Djupt oeniga om handelsavtal, men presidenten har makt. 45% högre importtariffer

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID

RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

Läs mer om hur du kan dra nytta av Deutsche Asset & Wealth Management s SEK-valutasäkrade andelsklasser.

Läs mer om hur du kan dra nytta av Deutsche Asset & Wealth Management s SEK-valutasäkrade andelsklasser. Marknadsföringsmaterial En del produkter från Deutsche AWM är inte tillgängliga i vissa områden och regioner beroende på lokala regulatoriska restriktioner och krav. Gateway to SEK. Läs mer om hur du kan

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 57/34 27.2.2002 RÄTTELSE Rättelse till Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2423/2001 av den 22 november 2001 om konsoliderade balansräkningar för monetära (ECB/2001/13) ( L 333 av den 17 december

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Undsökning frihandel och TTIP

Undsökning frihandel och TTIP Undsökning frihandel och TTIP Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland företag som exporterar till eller importerar från USA. Syftet med undersökningen

Läs mer

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik

Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Centralbankens mål och medel genom historien perspektiv på dagens penningpolitik Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen 6 maj 215 Dagens presentation Historiskt perspektiv på dagens

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler

Hemtentamen. Makroekonomi. Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart. Regler Institutionen för ekonomi Våren 2011 Rob Hart Hemtentamen Makroekonomi. Regler Svara på alla frågor, inklusive essäfrågorna, i de givna rutorna. Alla tänkbara hjälpmedel är tillåtna, och man får jobba

Läs mer

Tillväxt och konjunkturer

Tillväxt och konjunkturer Tillväxt och konjunkturer Produktion För att producera krävs: Råvaror Arbetskraft Realkapital och humankapital (mänskliga tekniska kunskaper) Dessa tillsammans kallas för produktionsfaktorerna Bruttonationalprodukten

Läs mer

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2012 Protokollsbilaga B Direktionens protokoll 2011-12-07, 4 Beslut DATUM: 2011-12-07 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Greger Wahlstedt ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer