Verklighetsekonomi Del 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verklighetsekonomi Del 4"

Transkript

1 Verklighetsekonomi Del 4 Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

2 Kreditexpansion M1 och prisinflagon 1,800 1,600 1,400 1,200 1, Jan- 98 Jul- 98 Jan- 99 Jul- 99 Jan- 00 Jul- 00 Jan- 01 Jul- 01 Jan- 02 Jul- 02 Jan- 03 Jul- 03 Jan- 04 Jul- 04 Jan- 05 Jul- 05 Jan- 06 Jul- 06 Jan- 07 Jul- 07 Jan- 08 Jul- 08 Jan- 09 Jul- 09 Jan- 10 Jul- 10 Jan M1=sedlar+mynt+kreditexp (miljarder kr) Årlig ändring %

3 Del 4 IntervenGonisGsk ekonomi Avslutning del 3: RelaGva priser, ABCT IntervenGonism FinanspoliGk Ska` och offentlig sektor PenningpoliGk Riksbank Stabilisering Konjunkturcykeln Regleringar InternaGonalism

4 RelaGva priser RelaGva priser och penningmängd Antag e` ö- samhälle som producerar vete och fisk och handlar via 1kg guld i omlopp. Marknadspriser: vete 4g/skäppa, fisk 1g/st Hur mycket fisk får du betala för en skäppa vete? Vad är det relagva priset på vete mot fisk? Fördubbla, medelst magi, mängden pengar över na`en i alla fickor och spargrisar. Vad händer med priserna i pengar? Hur mycket fisk får du för en skäppa vete? Vad händer med de relagva priserna? Hur har välståndet påverkats? Vad händer vid magisk penningmängdshalvering istället?

5 RelaGva priser och preferenser RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Bönderna börjar tycka mer om si` eget vete (deras marginalny`a för vete ökar) Vad händer med relagva priset på vete? På fisk? Hur påverkas välståndet?

6 RelaGva priser RelaGva priser och produkgvitet RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Antag veteprodukgviteten fördubblas Vad händer med relagva priset? (Says lag!) Vad händer med välståndet? Vad skulle hända om bönderna inte ville sälja Gll nya priset? UnderkonsumGon? Penningbrist? Vad händer med de absoluta priserna? Antag a` elerfrågan på fisk med Gden sgger Vad händer med priserna? Hur omfördelas guldet?

7 RelaGva priser RelaGva priser och tesaurering Bonden Bengt säljer vete, men smider en ondskefull plan a` ta över allt guld i världen. Så istället för a` köpa två fiskar varje vecka som han brukar, köper han elakt nog bara en och stoppar undan guld istället Eler e` år har han tesaurerat e` halvt kilo guld så a` bara e` halvt kilo är kvar i omlopp Vad händer med priserna? Hur mycket fisk får du för en skeppa vete? Hur har välståndet påverkats? Hur drabbas produkgonen, jobben? Hur mycket rikare och lyckligare är Bengt? Vad händer med Bengts guldackumuleringstakt? Hur lång Gd tar det för honom a` slunöra sin elaka plan? h`p://www.lewrockwell.com/block/block159.html - - Hamstraren som hjälte

8 RelaGva priser RelaGva priser och guldinflagon Bengt trö`nar, funderar på a` börja lyxa och köpa tre fiskar i veckan i stället. Vad skulle hända? Men Bengt är bi`er och funderar på a` chocka världen genom a` dumpa guldet och köpa upp ALL fisk istället Vad skulle hända med priset på fisk? De nyrika fiskegubbarna vill ju ha vete, vad händer med vetepriset? Hur mycket fisk skulle bönderna få för en skeppa vete? Hur ändras relagva priset? Hur ändras välståndet?

9 ABCT InjekGon i konsumentledet Bengt reser med si` guld Gll en mer civiliserad ö som har mer varor, mer kapital och en utvecklad lånemarknad. Det finns också en manick- ndustri som är extremt räntekänslig. Bengt lägger alla sina pengar på mat Hur omfördelar dessa nya pengar välståndet? Vad händer med matpriset? Hur påverkas sannolikt räntan och manick- industrin?

10 ABCT InjekGon i lånemarknaden Bengt lånar istället ut pengarna på den nya öns lånemarknad Räntan sjunker drasgskt Manick- industrin upptäcker a` mot den nya låga räntan kan de kan få posigv avkastning på nybyggd kapacitet Låna och dubbla kapaciteten! Dragkamp om resurser mellan manick- industrin och övriga samhället leder Gll sggande priser och högkonjunktur tjoho!

11 ABCT Krasch! Högkonjunkturen leder Gll a` investerings- kalkylerna spricker och projekten avbryts istället för a` slunöras Resurser har slösats bort Projekten avbryts, lånen fallerar, folk sparkas Investerarna är nervösa! Nödlån, subvengoner, offentliga projekt! Kan mer pengar (QE) avhjälpa dragkampen om fysiska resurser? AlternaGvt: projekten slunörs, men konsumenternas preferenser har inte ändrats Gll fördel för mycket fler nya manicker Floden av nya manicker leder Gll lägre relagva priser på manicker vilket leder Gll a` produkgonskalkylerna spricker och den nya kapacitet är bortkastad Osålda produkter, lånen fallerar, folk sparkas Elerfrågan viker! Dela ut pengar, sgmulera konsumgon! Kan mer pengar (QE) hjälpa fixa relagva priser? Om många företag lurats in i icke- elerfrågade projekt av för låg ränta blir det många konkurser samgdigt, och man får DEPRESSION KREDITKONTR. DEFLATION PRISDEFLATION

12 ABCT Kreditexpansion skapar högkonjunktur I vår Gd skapas nya pengar främst i banksystemet I en fri ekonomi finns det starka motkraler mot kreditexpansion och således mot konjunkurcykler Hur dessa kraler sä`s ur spel återkommer vi Gll strax Vanlig syn på konjukturcykler Österrikisk syn på konjunkturcykler

13 ABCT Några andra cykelteorier Uppdelning i endogena och exogena orsaker Keynes Real business cycle th. innovagonschocker Credit/debt cycle Marxist PoliGcally- based business cycle Henry George landpriser Solfläckar, planeten Venus, etc.

14 ABCT Hur man lagar en depression BNP = penningvärdet av total produkgon Fixarnas favoritmå` sedan 1932 BNP = = Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkgon + privat produkgon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = MV = PQ (PMängd x Velocity = Price- level x Index- of- real- val.)

15 IntervenGonism NaGonalstaten gör anspråk på territoriellt juridiskt monopol NaGonsgränser SGlar och upprä`håller lagar som står över Skydd av egendom (ska`, expropriering, gruvdril) Ny`jande av egendom (bygglov, miljö) Fri handel (gränser, tullar, hinder) Intellektuell verksamhet (patent, copyright) Med mera Monopolet möjliggör ingrepp i fria ekonomin MoGveras med förbä`ringar, allmänhetens bästa, rä`visa, omsorg om de svaga, etc.

16 LegiGmering av staten Olika instanser har inneha- suveränitet genom historien, och besi7ningen av den hänger nära samman med hur staten legi9meras: kung av Guds nåde och folksuveränitetsprincipen är historiskt se7 de mest utbredda, renodlade formerna, där9ll finns blandformer av absolut makt och demokra9. Anarkister och vissa liberaler förnekar i högre eller lägre grad annan suveränitet än individens egen. (Wikpedia)

17 PragmaGsk legigmering Omfördelning: 10 personer, alla har 1 var, utom Pelle som har 20; fördela om så a` alla får 2 var och allmänna välfärden höjs Allmän Gllgång Gll grundläggande välfärd: vård, skola, omsorg, pensioner Market failures : gemensam infrastruktur, försvar, rä`sväsende, kartellkrossning, fyrar Ekonomisk stabilisering

18 Den klassiskt liberala synen på staten Medicin- och sjukvårdsindustrin PoliGska industrin Expornöretag E` arrangemang för a` med lag ge särskilda förmåner och omfördela välstånd Gll vissa grupper på andras bekostnad. Energi- industrin Bank- och finansindustri Skolindustrin Försörjnings- apparat Genusindustrin Vindkralindustrin Militärindustri Film- och musikindustri Mo`agarna är offentlig sektor samt anslutna företag och särintressen. Staten är den stora dröm genom vilken alla försöker leva på alla andras bekostnad. h`p://www.econlib.org/library/basgat/basess5.html The State, 1848, Frédéric BasGat

19 Ständiga frågan: Vem tjänar på de`a? E` symbiogskt förhållande PoliGska industrin Löner, pensioner Akademiska industrin Korrekt vetenskap och ek. Energisektorn Etableringshinder Vindkralsindustrin Ej konkurrenskralig energi Grön industri Miljövänlig vetenskap Lån Gll icke- kreditvärdiga Statens kronofogdar Medicin- och läkemedelsindustrin Läkarutbildningsplatser SubvenGonerade massvaccineringar Film- och musikindustri GraGs enforcement Social- och genusindustri Monopol Et cetera

20 ExporGndustrin är essengell

21 Militärindustrin också vikgg

22

23 Bankindustrin är systemkri9sk I och med fracgonal reserve banking (pga kreditexpansion) är banksystemet och bankerna definigonsmässigt insolvent(a) (Spekulanter är nyxga, håller systemet i schack) Men staten upprä`håller banksystemet med insä`ningsbaranger, begreppet systemkrigsk (verksamhetsgarang), och centralbank på grund av symbios Elersom staten själv tjänar på centralbanksystemet Hixlls i vår ekonomiska resa har vi inte se` behov av en centralbank för det finns inget!

24 Problemet med offentliga verksamheter Offentliga sektorns framväxt Samhället, och därmed ska7erna, har förändrats 9ll oigenkännlighet under talet. Produk9onen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respek9ve omfördelning. Ska7ekvoten har s9git från 8 procent vid det förra sekelski-et 9ll över 50 procent vid millennieski-et (h`p://www.ska`everket.se/download/ 18.5e79ffa112cae76ec6c /15213.pdf)

25 Problemet med offentliga verksamheter Resursanvändning i ekonomin I en fri ekonomi är 100% av resursanvändning frivilligt vald eler rikgga behov (nyxg) Frivilliga sektorn krymper med statens inträde Offentliga sektorn EffekGvt användning Gll nyxg verksamhet Slöseri, förluster Nyxg verksamhet Onyxg, dvs ej elerfrågad verksamhet

26 Problemet med offentliga verksamheter Exempel resursanvändning Sveriges största kommun lägger 65 procent av budget på skola, gymnasium, dagis Gll en kostnad av kr per barn och månad En skolklass kostar då kr per månad Exempel på alternagv: kr per barn ger totalt per klass, varav Gll läraren (Gll 65% lägre ska`), resten Gll lokal, materiel... Halvera skolgden (fm- och em- skil) och du kan få det för 750 kr per barn och månad

27 Problemet med offentliga verksamheter Problem med offentlig verksamhet Omdirigering av resurser Gll icke- önskvärd verksamhet, och slöseri Men också u`rängning av privata lönsamma alternagv Staten konkurrerar på lånemarknaden Staten konkurrerar ut privata inigagv, kan allgd bjuda under och finansiera via ska`sedel Den dras ola med budgetundersko` och bygger statsskuld (av konsumgon) vilket innebär framgda ska`

28 Gräns för bankers fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar sina pengar (guld) hos bank De som inte använder bank och får sedel kommer direkt begära inlösen i rikgga pengar 2. Människors skepgcism mot banker (rusning) 3. Ne`obetalningar (clearing) mellan banker Banker accepterar inte varandras krediter, de vill ha rikgga pengar När bank A:s sedel hamnar hos bank B kommer B a` begära inlösen; bara ne`obetalningar görs Om A expanderar fortare än B kommer ne`oflödet dränera guld från A som då riskerar konkurs Alla banker vill expandera men är livrädda för banker som erbjuder tryggare deposigon med högre reservkvoter, vilket riskerar a` dränera deras tunna guldreserver För a` klara stor expansion behövs en synkroniserad expansion, vilket är en form av kartellbildning. Karteller är svåra a` hålla ihop.

29 Staten vill också leka bank Centralbanker Bank of England, första centralbanken i modern mening (Sthlms Banco 1656, Riksens Ständers 1668) Est 1694 av William Pa`erson Första och främsta uppgilen har allgd varit a` finansiera statens äventyr Först i konkurrens med kommersiella banker och är därmed utsa` för samma begränsningar mot expansion Deponera folkets guld och ge ut inlösningsbara sedlar ( bekvämare ) Guldmynnot (1873, myntunion i Skandinavien) Lagligt betalningsmedel Staten lånar guldet utan ränta, och kreditexpanderar (insolvens) Sedelmonopol (1904) Upphäv inlösen (1914) Härigenom blev sedlar och plåtmynt pengar frikopplat från guld Expansion av lagliga betalningsmedel innebär inte grags pengar, det är en form av penningförfalskning som innebär systemagsk stöld av allmänhetens produkgon, dvs omfördelning, likt en dold ska`

30 InflaGon i banker och centralbank Deposi>onsbank Tillgång i valvet DeposiGon 100 G 100 G 100 G Eler kreditexpansion 50 G 100 G 50 G skuldnota (IOU) Fordran (u:. sedlar) 150 G Centralbank DeposiGon G G G (valuta) Eler kreditexpansion G 500 G statlig skuld, statsoblig G (valuta) Precis som vanliga deposigonsbanker blir även c- banken insolvent av fracgonal reserve banking, både av kreditexpansion=inflagon och av direkt lån av guldet (Gll räntebärande investeringar, seigniorage h`p://sv.wikipedia.org/wiki/seigniorage).

31 Tillämpning: Great depression Trots guldmynnot kan man inflatera, men Gll stor risk för guldreserven USA inflagon (trots guldmynnot) under det glada 20- talet ledde givetvis Gll börskrasch och ekonomisk krasch, 1929 New Deal - En uppsjö av regleringar, subvengoner, lönefixering, offentliga sgmulansprojekt förvärrade och förlängde krisen Andra världskriget avledde uppmärksamheten men löste inte problemet Eler kriget när offentliga sektorn (krigssektorn) radikalt förminskades frigjordes resurser som då skapade en kralig välståndsökning h`p://mises.org/rothbard/agd.pdf

32 ExecuGve order 6102

33 Gräns för CB fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar si` guld Tvinga genom a` gör valutan (och ej guld) Gll lagligt betalningsmedel, och byt sedan ut mot sedlar 2. Människors skepgcism mot centralbankers bedrägeri, fracgonal reserves Bankrusning motverkas rent fysiskt genom a` Gd eler annan upphäva inlösenrä` 3. InternaGonella ne`obetalningar Svårare nöt a` knäcka h`p://www.thegoldstandardnow.org/featured- argcles/173- utah- house- passes- bill- recognizing- gold- silver- as- legal- tender

34 InternaGonella betalningar Analogt med clearing mellan banker När e` företag i Sverige importerar en vara från England behöver det GBP för betalning elersom SEK är odugligt i England. Företaget löser in SEK mot guld i Riksbanken, deponerar guldet hos Bank of England för a` få GBP, och betalar sin leverantör. Ne`oeffekten blir a` vid import flyter guld ut ur Riksbanken och in Gll BoE. (Omvänt vid export.) Om Riksbanken är solvent är de`a fullständigt oproblemagskt, men om staten har lånat lite eller inflaterat så a` RB är insolvent blir det stora problem om värdet av import > export (neg. handelsbal.) HÄRAV idén a` vi måste gynna exporten, helt enkelt för a` inte centralbanken ska gå i konkurs genom a` guldet flyter ut. De`a sä`er gränsen för hur mycket CB vågar inflatera!

35 Centralbankens balansgång Centralbanker behöver expandera (inflatera) i samma takt, men även de`a är en svår kartell a` hålla samman Hög inflagonsstakt, ger kortsikggt mycket gragspengar från folket, leder dock Gll sggande lokala priser,därmed ökad import, innebär stor risk för reservdränering; implicit bestraffning av lokal produkgon leder Gll kapitalflykt och långsikgg faxgdom Låg expansionstakt hos osolidariska länder som tänker långsikggt är e` problem. De kommer öka sin export, ackumulera reserver, och a`rahera kapital för långsikgg Gllväxt.

36 Staters finansieringsproblemagk Det är dyrt a` driva stat. Röster måste köpas, välfärd byggas, krig föras. Metoder: Ska` Uppenbar konfiskering CentralbanksinflaGon Dold konfiskering Lån FramGda konfiskering

37 Ska`efinansiering KortsikGgt snabb och enkel konfiskering Uppenbart, leder Gll missnöje Kapital flyr Gll osolidariska länder med lä`are ska`etryck vilket långsikggt eroderar kapital och ska`ebasen Därmed motverkas den kortsikgga a`rakgonen av långsikgga förluster Har fakgskt le` Gll lägre ska`er i EU Kunde man bara hi`a något sä` a` hindra ska`ekonkurrens och synkronisera ska`esatser h`p://www.mises.se/2011/04/06/hans- hermann- hoppe- om- beska`ning/

38 InflaGonsfinansiering KortsikGgt enkelt sä` a` finansiera Dold konfiskering Leder dock Gll reservdränering, höga lokalpriser, ökad import, och erodering av kapitalbas, försämrat ska`eunderlag, faxgdom Osolidariska länder som tänker långsikggt ackumulerar reserver och hotar stabiliteten ; deras ne`oexport hotar vår produkgon Kunde man bara hi`a e` sä` a` se Gll a` länder solidariskt inflaterade i samma takt

39 Lånefinansiering KortsikGg snabb finansiering Statliga lån är konsumgonslån utan kalkylerbar avkastning, Gll skillnad från företag som lånar bara om den väntade avkastningen övsergger räntan Uppskjuten konfiskering som en dag måste betalas med ökade ska`er eller inflagon Länder med osolidariskt goda finanser konkurrerar med länder med dåliga finanser på lånemarknade. Kunde man bara se Gll a` alla fick låna Gll bra villkor

40 Tre onda organisagoner OECD - OrganisaGon for Economic Co- operagon and Development List of Unco- operagve Tax Havens Compe99ve forces have encouraged countries to make their tax systems more a7rac9ve to investors. However, some tax prac9ces are an9- compe99ve and undermine fair compe99on and public confidence in tax systems. OECD and non- OECD economies are working together through the Global Forum to address harmful tax prac9ces by improving transparency and establishing effec9ve exchange of informa9on. IMF InternaGonal Monetary Fund the trends in reserve accumula9on are symptoma9c of imperfec9ons that merit deeper inves9ga9on and may need to be addressed over 9me by policy measures if the system is to support balanced and sustained growth. Världsbanken we provide low- interest loans, interest- free credits and grants to developing countries for a wide array of purposes that include investments in educa9on, health, public administra9on, infrastructure, financial and private sector development, agriculture and environmental and natural resource management. h`p://www.lewrockwell.com/wanniski/wanniski53.html Confessions of an economic hit man

41 Övervinna expansionsproblemet Banker Människors ovilja mot a` deponera i banker Statens krig mot kontanter Människors misstänk- samhet mot banker (runs) Insä`ningsgaranGer Bankkonkurrens (clearing) Centralbanken som lender of last resort, elersom pengar numera är papper som kan tryckas obegränsat Centralbanker Människors ovilja mot CB Lagliga betalningsmedel Sedelmonopol Misstänksamhet mot CB Oinlösbarhet InternaGonella betalningsflöden (clearing) IMF

42 Banksystemet är en förlängning av centralbanken Centralbanken synkroniserar bankers expansion genom a` hålla dem hårt i tyglarna med avseende på reservkrav, vilket inte ändras ola (Basel 3) Däremot har centralbanker på senare år få` uppdrag som ekonomisk hasgghetsregulator genom a` vara ansvarig för a` sä`a räntan, vilket är e` ingrepp i den naturliga räntan, e` slags prisfixering, leder Gll problem Räntan sä`s genom a` Riksbanken beslutar om den korta dagslåneräntan, som är bankernas ränta Gll och från Riksbanken, enligt det behov av reserver som reservkravet dikterar Längre räntor är ska`ningar av dagslåneräntan över Gden Rent prakgskt reglerar RB räntan genom a` kontrollera mängden pengar M0 systemet (sedlar och mynt) ovanpå vilket bankerna expanderar sina egna krediter. En prakgskt tankemodell är a` betrakta hela banksystemet som en monolit: det finns bara en enda bank och det är Riksbanken, resten av banksystemet är outsourcing av personal, kontor, teknik, marknadsföring etc.

43 En stor lycklig symbiogsk familj Staten: Hjälp med upplåning, Gillar du a` vinna, pensionspengar Bankerna: sälja statens lån, kriget mot kontanter Stat (riksgäld) Staten: Direktlån (monetari- sering), samt a` RB håller räntan sglla medan staten lånar, oberoende Riksbank som propagandamaskin Banksystem Riksbank RB hjälper bankerna med med kartellbildningen Bankerna är kanalen för a` reglera räntan, pengadistribugon

44 Riksbankens balansräkning (mars) Tillgångar Skulder Guld 36,673 Sedlar 93,088 Utländsk valuta 285,836 Mynt 5,492 Utlåning i SEK 40 Skulder till kred.inst 11,633 Övriga 4,505 Skulder i utl valuta 92,995 Övriga skulder 51,417 Eget kapital 72,429 Summa 327,054 Summa 327,054

45 Flytande valutor och växelkurser Två valutor som är knutna Gll guld är egentligen två vikter; valutakursen är därför e` fast förhållande, som t.ex kg mot hekto En valuta som inte kan inlösas i fysiska värdepengar sägs vara flytande, pappersvaluta, fiat currency Växelkursen mellan flytande valutor är föränderlig och påverkas då av Utbud på valutan: dvs hur mycket respekgve centralbank trycker upp Elerfrågan på valutan T.ex hur mycket varor som köps från det landet Elerfrågan också på trygga (icke- inflaterande, osolidariska) valutor för a` parkera pengar i säkerhet, t.ex CHF A` inflatera en flytande valuta leder Gll a` dess köpkral försvagas, vilket t.ex ökar export men också lokala priser och importpriser

46 PrisinflaGon eler guldmynnotens upphörande h`p://www.ne.su.se/ed/pdf/28-1- lj.pdf

47 Svenska växelkurssystem När System Guldmynnoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor BankofullmäkGge upphäver skyldigheten a` lösa in sedlar mot guld 1922 nov Guldmynnoten återinföres de facto Guldmynnoten återinföres de jure Guldmynnoten överges. Kronkursen flyter 1933 juni Kronan knyts Gll det brixska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK Kronan knyts Gll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK ,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK ,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK Svenskt medlemskap i IMF (Bre`on Woods) % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg % devalvering mot valutakorgen % devalvering mot valutakorgen Ensidig knytning Gll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK Växelkursen för kronan flyter

48 Bre`on- Woods Misslyckade försök a` knyta Gllbaka inflaterade valutor mot guld på förkrigsnivåer, samt önskan om flexibilitet ledde Gll a` den internagonella guldmynnoten inte återuppstod I B- W mö`es 730 delegater från de 44 allierade i juli Alla länder skulle fixera sina flytande valutor Gll en världsvaluta. Det var den funkgon guld hade hal, en fix världsvaluta. Keynes föreslog Bancor, men USA protesterade och det blev istället dollar, vilken i sin tur var knuten Gll 35$=1oz. IMF bildades för a` hålla alla in line USA hade dyra krig (Vietnam) och drev rejäl inflagon Tyskland avbröt BW för a` man inte ville tvingas inflatera med för a` rädda växelkursen Frankrike, Schweiz begärde ut guld 1971 stängdes guldfönstret och BW var slut

49 Konkurrens mellan flytande valutor I princip skulle det fungera med en pappersvaluta som monetär bas, men frestelsen Gll inflagon är för stor i prakgken Precis som konkurrens mellan ska`esystem, inflagon och lån håller stater någotsånär i schack så håller även är även konkurrens mellan flytande valutor hälsosamt Alla sammanslagningar Gll större pappersvalutor minskar konkurrensen och ökar frestelsen Gll missbruk, t.ex Euro

50 Fixarna ger sig inte IMFs dröm h`p://www.imf.org/external/np/pp/eng/2010/ pdf h`p://www.mises.se/2011/03/14/varldsvalutans- intag/

51 InflaGon Har allgd varit och förblir stöld Är orsaken Gll konjukturcykeln Ska inte manageras, varken på 2% eller 0 Men en all[ör låg infla9on är inte heller bra. E7 all[ör lågt infla9onsmål ökar risken för defla9on, det vill säga a7 den allmänna prisnivån faller. Defla9on har historiskt visat sig kunna skapa problem. När det är defla9on kommer de fram9da priserna a7 vara lägre än dagens. E-ersom det är billigare i fram9den väntar hushållen med a7 konsumera 9ll dess a7 priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna 9lls priserna fallit. De7a gör a7 produk9onen kan falla så länge som defla9onen pågår. Det kan vara svårt a7 bryta en sådan defla9onsprocess. För a7 undvika defla9on finns det därför skäl a7 sä7a målet 9ll e7 posi9vt tal. (Riksbanken) Vinnarna är staten, banksystemet, och de som står dem nära Det finansiella experimentet har nå` vägs ände, igen h`p://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=8844

52 USD som världsvaluta Sedan Bre`on- Woods har USD varit världsvaluta, vilket innebär a` de flesta råvaror prissä`s i USD Det innebär också a` centralbanker har det som reservvaluta istället för guld Därigenom har USA exporterat sin inflagon Gll resten av världen, vilket le` Gll skenande matpriser och revolugoner Kina försöker hålla jämna steg med USAs inflagon och blir anklagad för valutamanipulagon h`p://mises.org/daily/5070/bust- Looms- As- China- Booms

53 Dollarns framgd?

54 Några citat The great moderagon central problem of depression- prevengon [has] been solved, for all pracgcal purposes. Government is not a solugon to our problem, government is the problem. The nine most terrifying words in the English language are, 'I'm from the government and I'm here to help.

55 Några varningens ord på vägen SGmulans, stabilisering, systemkrigsk, systemkrigsk, allmännas bästa, förbä`ra, opgmera, Gllväxt, mål, inflagon, beräkning, bru`onagonalprodukt, stagsgk, ekonometri, nobelpris, expert, effekgva marknaden, animal spirits, underkonsumgon, expansion, ny ekonomi, vi har löst det, subvengonera, stödja, finanspoligk, budgetpoligk, poligk, det finns ingen bubbla, allt är under kontroll

56 Kursutvärdering och kunskapstest Var vänlig gå Gll nedanstående länk och fyll i kursutvärderingen så vore vi tacksamma. En bok lo`as ut bland dem som fyller i Där finns också e` kunskapstest: 25 frågor En bok lo`as ut bland dem som får flest rä` h`ps://spreadsheets.google.com/a/bernpaintner.com/viewform? formkey=ddjdvmq1oexpn01wndd4nkuwcdzurmc6mq

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Reglering, moralisk risk och bankkriser

Reglering, moralisk risk och bankkriser Reglering, moralisk risk och bankkriser Klaus Bernpaintner klaus@bernpaintner.com Lunchseminarium den 16 maj 2011 Ludwig von Mises InsDtutet (mises.se) Marknadens märkliga mekanik En marknadsekonomi är

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige

Pengar, banker, kriser. Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Pengar, banker, kriser Stockholm Mises Circle #1 29 oktober 2011 Klaus Bernpaintner Ludwig von Mises Institutet, Sverige Översikt Pengar Penningmängd Välstånd Depositionsbank, kassakvot Spar- och lånebank,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Verklighetsekonomi Del 3

Verklighetsekonomi Del 3 Verklighetsekonomi Del 3 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige Innehåll lekgon 3 RepeGGon och sammanfakning av del 1 och 2 Pengars uppkomst, nyka och

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Försörjningsbalansrjningsbalans. Hur bestäms produktionen påp Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden BNPs komponenter F2: sid. Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken?

BNPs komponenter. BNPs komponenter. Hur bestäms produktionen påp. kort sikt? Vad gör g r riksbanken? Blanchard kapitel 3-43 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen påp kort sikt? Hur bestäms räntan? r Vad gör g r riksbanken? F2: sid. 1 BNPs komponenter F2: sid. 2 (Privat) Konsumtion

Läs mer

Kan välfärden räddas?

Kan välfärden räddas? Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Jag fokuserar på Kina, Japan, Sydkorea och

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Om kvantitetsteorin. av Richard Johnsson 1. M x V = D (1)

Om kvantitetsteorin. av Richard Johnsson 1. M x V = D (1) 1 Om kvantitetsteorin av Richard Johnsson 1 Kvantitetsteorin beskrivs här på ett sätt som kanske inte görs i skolboken. Mycket av motståndet mot teorin är grundat på rena missuppfattningar eller versioner

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015

Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 1 Välkommen till Ålandsbankens bolagsstämma 2015 Konjunkturen OECD, Total industrial Production 110.0 107.5 105.0 102.5 100.0 97.5 95.0 index, 2005 = 100 92.5 90.0 15 10 5 0-5 Percent -10-15 Nov Mar Jul

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Guldreservens roll och avkastning på guld

Guldreservens roll och avkastning på guld Guldreservens roll och avkastning på guld AV ANNETTE HENRIKSSON Författaren är verksam på avdelningen för marknadsoperationer. De flesta centralbanker i industriländer har en guldreserv som är en del av

Läs mer

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009

Hägringar. Jobbskaparna och jobbkaparna. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Hägringar Jobbskaparna och jobbkaparna Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv Mars 2010 Konsoliderad bruttoskuld, andel av BNP 140 120 100 80 60

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor.

Köpläge i vete. En analys framtagen av Börstjänaren Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Köpläge i vete En analys framtagen av Börs Sveriges ledande webbplats för teknisk trejding av aktier, index, råvaror och valutor. Efter flera månader med sidledes rörelser börjar spannmålsprodukterna röra

Läs mer

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori

Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori 1 Några neo-merkantilistiska fallgropar Del I: växelkursteori av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva några moderna missuppfattningar rörande växelkurser och prisförändringar. Vederläggningarna

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev

VM-UPDATE. börs. Råvaror Valutor Index Världsmarknaden Large Cap Mid Cap Small Cap USA-aktier. VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev 2 3 VECKA 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 2013 VÄRLDSMARKNADEN UPDATE Marknadsbrev VM-UPDATE

Läs mer

Silver: en talande marknad

Silver: en talande marknad Silver: en talande marknad Historia I början av 1970-talet började bröderna Nelson och William Hunt, två amerikanska oljemiljardärer, att ackumulera silver, för att skydda sina tillgångar mot inflation.

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan.

räntor och hårt pressade obligationsräntor gör att kapitalet söker SSVX90 0,29% sig längre ut på riskskalan. Tellus Midas Strategi under mars Marknadsbrev Mars 2015 I korthet: Avkastning I korthet: november: MIDASAvkastning mars 0,71% STOXX600 MIDAS -3,41% 1,71% Styrkan i aktiemarknaden höll i sig och Midas noterade

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer