Verklighetsekonomi Del 4

Transkript

1 Verklighetsekonomi Del 4 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

2 Kreditexpansion M1 och prisinflagon 1,800 1,600 1,400 1,200 1, Jan- 98 Jul- 98 Jan- 99 Jul- 99 Jan- 00 Jul- 00 Jan- 01 Jul- 01 Jan- 02 Jul- 02 Jan- 03 Jul- 03 Jan- 04 Jul- 04 Jan- 05 Jul- 05 Jan- 06 Jul- 06 Jan- 07 Jul- 07 Jan- 08 Jul- 08 Jan- 09 Jul- 09 Jan- 10 Jul- 10 Jan M1=sedlar+mynt+kreditexp (miljarder kr) Årlig ändring %

3 Del 4 IntervenGonisGsk ekonomi Avslutning del 3: RelaGva priser, ABCT IntervenGonism FinanspoliGk Ska` och offentlig sektor PenningpoliGk Riksbank Stabilisering Konjunkturcykeln Regleringar InternaGonalism

4 RelaGva priser RelaGva priser och penningmängd Antag e` ö- samhälle som producerar vete och fisk och handlar via 1kg guld i omlopp. Marknadspriser: vete 4g/skäppa, fisk 1g/st Hur mycket fisk får du betala för en skäppa vete? Vad är det relagva priset på vete mot fisk? Fördubbla, medelst magi, mängden pengar över na`en i alla fickor och spargrisar. Vad händer med priserna i pengar? Hur mycket fisk får du för en skäppa vete? Vad händer med de relagva priserna? Hur har välståndet påverkats? Vad händer vid magisk penningmängdshalvering istället?

5 RelaGva priser och preferenser RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Bönderna börjar tycka mer om si` eget vete (deras marginalny`a för vete ökar) Vad händer med relagva priset på vete? På fisk? Hur påverkas välståndet?

6 RelaGva priser RelaGva priser och produkgvitet RelaGva vetepriset är 4 fisk per skäppa Antag veteprodukgviteten fördubblas Vad händer med relagva priset? (Says lag!) Vad händer med välståndet? Vad skulle hända om bönderna inte ville sälja Gll nya priset? UnderkonsumGon? Penningbrist? Vad händer med de absoluta priserna? Antag a` elerfrågan på fisk med Gden sgger Vad händer med priserna? Hur omfördelas guldet?

7 RelaGva priser RelaGva priser och tesaurering Bonden Bengt säljer vete, men smider en ondskefull plan a` ta över allt guld i världen. Så istället för a` köpa två fiskar varje vecka som han brukar, köper han elakt nog bara en och stoppar undan guld istället Eler e` år har han tesaurerat e` halvt kilo guld så a` bara e` halvt kilo är kvar i omlopp Vad händer med priserna? Hur mycket fisk får du för en skeppa vete? Hur har välståndet påverkats? Hur drabbas produkgonen, jobben? Hur mycket rikare och lyckligare är Bengt? Vad händer med Bengts guldackumuleringstakt? Hur lång Gd tar det för honom a` slunöra sin elaka plan? h`p:// - - Hamstraren som hjälte

8 RelaGva priser RelaGva priser och guldinflagon Bengt trö`nar, funderar på a` börja lyxa och köpa tre fiskar i veckan i stället. Vad skulle hända? Men Bengt är bi`er och funderar på a` chocka världen genom a` dumpa guldet och köpa upp ALL fisk istället Vad skulle hända med priset på fisk? De nyrika fiskegubbarna vill ju ha vete, vad händer med vetepriset? Hur mycket fisk skulle bönderna få för en skeppa vete? Hur ändras relagva priset? Hur ändras välståndet?

9 ABCT InjekGon i konsumentledet Bengt reser med si` guld Gll en mer civiliserad ö som har mer varor, mer kapital och en utvecklad lånemarknad. Det finns också en manick- ndustri som är extremt räntekänslig. Bengt lägger alla sina pengar på mat Hur omfördelar dessa nya pengar välståndet? Vad händer med matpriset? Hur påverkas sannolikt räntan och manick- industrin?

10 ABCT InjekGon i lånemarknaden Bengt lånar istället ut pengarna på den nya öns lånemarknad Räntan sjunker drasgskt Manick- industrin upptäcker a` mot den nya låga räntan kan de kan få posigv avkastning på nybyggd kapacitet Låna och dubbla kapaciteten! Dragkamp om resurser mellan manick- industrin och övriga samhället leder Gll sggande priser och högkonjunktur tjoho!

11 ABCT Krasch! Högkonjunkturen leder Gll a` investerings- kalkylerna spricker och projekten avbryts istället för a` slunöras Resurser har slösats bort Projekten avbryts, lånen fallerar, folk sparkas Investerarna är nervösa! Nödlån, subvengoner, offentliga projekt! Kan mer pengar (QE) avhjälpa dragkampen om fysiska resurser? AlternaGvt: projekten slunörs, men konsumenternas preferenser har inte ändrats Gll fördel för mycket fler nya manicker Floden av nya manicker leder Gll lägre relagva priser på manicker vilket leder Gll a` produkgonskalkylerna spricker och den nya kapacitet är bortkastad Osålda produkter, lånen fallerar, folk sparkas Elerfrågan viker! Dela ut pengar, sgmulera konsumgon! Kan mer pengar (QE) hjälpa fixa relagva priser? Om många företag lurats in i icke- elerfrågade projekt av för låg ränta blir det många konkurser samgdigt, och man får DEPRESSION KREDITKONTR. DEFLATION PRISDEFLATION

12 ABCT Kreditexpansion skapar högkonjunktur I vår Gd skapas nya pengar främst i banksystemet I en fri ekonomi finns det starka motkraler mot kreditexpansion och således mot konjunkurcykler Hur dessa kraler sä`s ur spel återkommer vi Gll strax Vanlig syn på konjukturcykler Österrikisk syn på konjunkturcykler

13 ABCT Några andra cykelteorier Uppdelning i endogena och exogena orsaker Keynes Real business cycle th. innovagonschocker Credit/debt cycle Marxist PoliGcally- based business cycle Henry George landpriser Solfläckar, planeten Venus, etc.

14 ABCT Hur man lagar en depression BNP = penningvärdet av total produkgon Fixarnas favoritmå` sedan 1932 BNP = = Aggregate supply = Aggregate demand = offentlig produkgon + privat produkgon = C(onsumpGon) + I(investments) + G(overnment) = MV = PQ (PMängd x Velocity = Price- level x Index- of- real- val.)

15 IntervenGonism NaGonalstaten gör anspråk på territoriellt juridiskt monopol NaGonsgränser SGlar och upprä`håller lagar som står över Skydd av egendom (ska`, expropriering, gruvdril) Ny`jande av egendom (bygglov, miljö) Fri handel (gränser, tullar, hinder) Intellektuell verksamhet (patent, copyright) Med mera Monopolet möjliggör ingrepp i fria ekonomin MoGveras med förbä`ringar, allmänhetens bästa, rä`visa, omsorg om de svaga, etc.

16 LegiGmering av staten Olika instanser har inneha- suveränitet genom historien, och besi7ningen av den hänger nära samman med hur staten legi9meras: kung av Guds nåde och folksuveränitetsprincipen är historiskt se7 de mest utbredda, renodlade formerna, där9ll finns blandformer av absolut makt och demokra9. Anarkister och vissa liberaler förnekar i högre eller lägre grad annan suveränitet än individens egen. (Wikpedia)

17 PragmaGsk legigmering Omfördelning: 10 personer, alla har 1 var, utom Pelle som har 20; fördela om så a` alla får 2 var och allmänna välfärden höjs Allmän Gllgång Gll grundläggande välfärd: vård, skola, omsorg, pensioner Market failures : gemensam infrastruktur, försvar, rä`sväsende, kartellkrossning, fyrar Ekonomisk stabilisering

18 Den klassiskt liberala synen på staten Medicin- och sjukvårdsindustrin PoliGska industrin Expornöretag E` arrangemang för a` med lag ge särskilda förmåner och omfördela välstånd Gll vissa grupper på andras bekostnad. Energi- industrin Bank- och finansindustri Skolindustrin Försörjnings- apparat Genusindustrin Vindkralindustrin Militärindustri Film- och musikindustri Mo`agarna är offentlig sektor samt anslutna företag och särintressen. Staten är den stora dröm genom vilken alla försöker leva på alla andras bekostnad. h`p:// The State, 1848, Frédéric BasGat

19 Ständiga frågan: Vem tjänar på de`a? E` symbiogskt förhållande PoliGska industrin Löner, pensioner Akademiska industrin Korrekt vetenskap och ek. Energisektorn Etableringshinder Vindkralsindustrin Ej konkurrenskralig energi Grön industri Miljövänlig vetenskap Lån Gll icke- kreditvärdiga Statens kronofogdar Medicin- och läkemedelsindustrin Läkarutbildningsplatser SubvenGonerade massvaccineringar Film- och musikindustri GraGs enforcement Social- och genusindustri Monopol Et cetera

20 ExporGndustrin är essengell

21 Militärindustrin också vikgg

22

23 Bankindustrin är systemkri9sk I och med fracgonal reserve banking (pga kreditexpansion) är banksystemet och bankerna definigonsmässigt insolvent(a) (Spekulanter är nyxga, håller systemet i schack) Men staten upprä`håller banksystemet med insä`ningsbaranger, begreppet systemkrigsk (verksamhetsgarang), och centralbank på grund av symbios Elersom staten själv tjänar på centralbanksystemet Hixlls i vår ekonomiska resa har vi inte se` behov av en centralbank för det finns inget!

24 Problemet med offentliga verksamheter Offentliga sektorns framväxt Samhället, och därmed ska7erna, har förändrats 9ll oigenkännlighet under talet. Produk9onen har mångdubblats och en allt större del av de samlade resurserna tas i anspråk för offentliga tjänster, socialförsäkringar respek9ve omfördelning. Ska7ekvoten har s9git från 8 procent vid det förra sekelski-et 9ll över 50 procent vid millennieski-et (h`p:// 18.5e79ffa112cae76ec6c /15213.pdf)

25 Problemet med offentliga verksamheter Resursanvändning i ekonomin I en fri ekonomi är 100% av resursanvändning frivilligt vald eler rikgga behov (nyxg) Frivilliga sektorn krymper med statens inträde Offentliga sektorn EffekGvt användning Gll nyxg verksamhet Slöseri, förluster Nyxg verksamhet Onyxg, dvs ej elerfrågad verksamhet

26 Problemet med offentliga verksamheter Exempel resursanvändning Sveriges största kommun lägger 65 procent av budget på skola, gymnasium, dagis Gll en kostnad av kr per barn och månad En skolklass kostar då kr per månad Exempel på alternagv: kr per barn ger totalt per klass, varav Gll läraren (Gll 65% lägre ska`), resten Gll lokal, materiel... Halvera skolgden (fm- och em- skil) och du kan få det för 750 kr per barn och månad

27 Problemet med offentliga verksamheter Problem med offentlig verksamhet Omdirigering av resurser Gll icke- önskvärd verksamhet, och slöseri Men också u`rängning av privata lönsamma alternagv Staten konkurrerar på lånemarknaden Staten konkurrerar ut privata inigagv, kan allgd bjuda under och finansiera via ska`sedel Den dras ola med budgetundersko` och bygger statsskuld (av konsumgon) vilket innebär framgda ska`

28 Gräns för bankers fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar sina pengar (guld) hos bank De som inte använder bank och får sedel kommer direkt begära inlösen i rikgga pengar 2. Människors skepgcism mot banker (rusning) 3. Ne`obetalningar (clearing) mellan banker Banker accepterar inte varandras krediter, de vill ha rikgga pengar När bank A:s sedel hamnar hos bank B kommer B a` begära inlösen; bara ne`obetalningar görs Om A expanderar fortare än B kommer ne`oflödet dränera guld från A som då riskerar konkurs Alla banker vill expandera men är livrädda för banker som erbjuder tryggare deposigon med högre reservkvoter, vilket riskerar a` dränera deras tunna guldreserver För a` klara stor expansion behövs en synkroniserad expansion, vilket är en form av kartellbildning. Karteller är svåra a` hålla ihop.

29 Staten vill också leka bank Centralbanker Bank of England, första centralbanken i modern mening (Sthlms Banco 1656, Riksens Ständers 1668) Est 1694 av William Pa`erson Första och främsta uppgilen har allgd varit a` finansiera statens äventyr Först i konkurrens med kommersiella banker och är därmed utsa` för samma begränsningar mot expansion Deponera folkets guld och ge ut inlösningsbara sedlar ( bekvämare ) Guldmynnot (1873, myntunion i Skandinavien) Lagligt betalningsmedel Staten lånar guldet utan ränta, och kreditexpanderar (insolvens) Sedelmonopol (1904) Upphäv inlösen (1914) Härigenom blev sedlar och plåtmynt pengar frikopplat från guld Expansion av lagliga betalningsmedel innebär inte grags pengar, det är en form av penningförfalskning som innebär systemagsk stöld av allmänhetens produkgon, dvs omfördelning, likt en dold ska`

30 InflaGon i banker och centralbank Deposi>onsbank Tillgång i valvet DeposiGon 100 G 100 G 100 G Eler kreditexpansion 50 G 100 G 50 G skuldnota (IOU) Fordran (u:. sedlar) 150 G Centralbank DeposiGon G G G (valuta) Eler kreditexpansion G 500 G statlig skuld, statsoblig G (valuta) Precis som vanliga deposigonsbanker blir även c- banken insolvent av fracgonal reserve banking, både av kreditexpansion=inflagon och av direkt lån av guldet (Gll räntebärande investeringar, seigniorage h`p://sv.wikipedia.org/wiki/seigniorage).

31 Tillämpning: Great depression Trots guldmynnot kan man inflatera, men Gll stor risk för guldreserven USA inflagon (trots guldmynnot) under det glada 20- talet ledde givetvis Gll börskrasch och ekonomisk krasch, 1929 New Deal - En uppsjö av regleringar, subvengoner, lönefixering, offentliga sgmulansprojekt förvärrade och förlängde krisen Andra världskriget avledde uppmärksamheten men löste inte problemet Eler kriget när offentliga sektorn (krigssektorn) radikalt förminskades frigjordes resurser som då skapade en kralig välståndsökning h`p://mises.org/rothbard/agd.pdf

32 ExecuGve order 6102

33 Gräns för CB fracgonal reserves 1. Omfa`ningen i vilken människor deponerar si` guld Tvinga genom a` gör valutan (och ej guld) Gll lagligt betalningsmedel, och byt sedan ut mot sedlar 2. Människors skepgcism mot centralbankers bedrägeri, fracgonal reserves Bankrusning motverkas rent fysiskt genom a` Gd eler annan upphäva inlösenrä` 3. InternaGonella ne`obetalningar Svårare nöt a` knäcka h`p:// argcles/173- utah- house- passes- bill- recognizing- gold- silver- as- legal- tender

34 InternaGonella betalningar Analogt med clearing mellan banker När e` företag i Sverige importerar en vara från England behöver det GBP för betalning elersom SEK är odugligt i England. Företaget löser in SEK mot guld i Riksbanken, deponerar guldet hos Bank of England för a` få GBP, och betalar sin leverantör. Ne`oeffekten blir a` vid import flyter guld ut ur Riksbanken och in Gll BoE. (Omvänt vid export.) Om Riksbanken är solvent är de`a fullständigt oproblemagskt, men om staten har lånat lite eller inflaterat så a` RB är insolvent blir det stora problem om värdet av import > export (neg. handelsbal.) HÄRAV idén a` vi måste gynna exporten, helt enkelt för a` inte centralbanken ska gå i konkurs genom a` guldet flyter ut. De`a sä`er gränsen för hur mycket CB vågar inflatera!

35 Centralbankens balansgång Centralbanker behöver expandera (inflatera) i samma takt, men även de`a är en svår kartell a` hålla samman Hög inflagonsstakt, ger kortsikggt mycket gragspengar från folket, leder dock Gll sggande lokala priser,därmed ökad import, innebär stor risk för reservdränering; implicit bestraffning av lokal produkgon leder Gll kapitalflykt och långsikgg faxgdom Låg expansionstakt hos osolidariska länder som tänker långsikggt är e` problem. De kommer öka sin export, ackumulera reserver, och a`rahera kapital för långsikgg Gllväxt.

36 Staters finansieringsproblemagk Det är dyrt a` driva stat. Röster måste köpas, välfärd byggas, krig föras. Metoder: Ska` Uppenbar konfiskering CentralbanksinflaGon Dold konfiskering Lån FramGda konfiskering

37 Ska`efinansiering KortsikGgt snabb och enkel konfiskering Uppenbart, leder Gll missnöje Kapital flyr Gll osolidariska länder med lä`are ska`etryck vilket långsikggt eroderar kapital och ska`ebasen Därmed motverkas den kortsikgga a`rakgonen av långsikgga förluster Har fakgskt le` Gll lägre ska`er i EU Kunde man bara hi`a något sä` a` hindra ska`ekonkurrens och synkronisera ska`esatser h`p:// hermann- hoppe- om- beska`ning/

38 InflaGonsfinansiering KortsikGgt enkelt sä` a` finansiera Dold konfiskering Leder dock Gll reservdränering, höga lokalpriser, ökad import, och erodering av kapitalbas, försämrat ska`eunderlag, faxgdom Osolidariska länder som tänker långsikggt ackumulerar reserver och hotar stabiliteten ; deras ne`oexport hotar vår produkgon Kunde man bara hi`a e` sä` a` se Gll a` länder solidariskt inflaterade i samma takt

39 Lånefinansiering KortsikGg snabb finansiering Statliga lån är konsumgonslån utan kalkylerbar avkastning, Gll skillnad från företag som lånar bara om den väntade avkastningen övsergger räntan Uppskjuten konfiskering som en dag måste betalas med ökade ska`er eller inflagon Länder med osolidariskt goda finanser konkurrerar med länder med dåliga finanser på lånemarknade. Kunde man bara se Gll a` alla fick låna Gll bra villkor

40 Tre onda organisagoner OECD - OrganisaGon for Economic Co- operagon and Development List of Unco- operagve Tax Havens Compe99ve forces have encouraged countries to make their tax systems more a7rac9ve to investors. However, some tax prac9ces are an9- compe99ve and undermine fair compe99on and public confidence in tax systems. OECD and non- OECD economies are working together through the Global Forum to address harmful tax prac9ces by improving transparency and establishing effec9ve exchange of informa9on. IMF InternaGonal Monetary Fund the trends in reserve accumula9on are symptoma9c of imperfec9ons that merit deeper inves9ga9on and may need to be addressed over 9me by policy measures if the system is to support balanced and sustained growth. Världsbanken we provide low- interest loans, interest- free credits and grants to developing countries for a wide array of purposes that include investments in educa9on, health, public administra9on, infrastructure, financial and private sector development, agriculture and environmental and natural resource management. h`p:// Confessions of an economic hit man

41 Övervinna expansionsproblemet Banker Människors ovilja mot a` deponera i banker Statens krig mot kontanter Människors misstänk- samhet mot banker (runs) Insä`ningsgaranGer Bankkonkurrens (clearing) Centralbanken som lender of last resort, elersom pengar numera är papper som kan tryckas obegränsat Centralbanker Människors ovilja mot CB Lagliga betalningsmedel Sedelmonopol Misstänksamhet mot CB Oinlösbarhet InternaGonella betalningsflöden (clearing) IMF

42 Banksystemet är en förlängning av centralbanken Centralbanken synkroniserar bankers expansion genom a` hålla dem hårt i tyglarna med avseende på reservkrav, vilket inte ändras ola (Basel 3) Däremot har centralbanker på senare år få` uppdrag som ekonomisk hasgghetsregulator genom a` vara ansvarig för a` sä`a räntan, vilket är e` ingrepp i den naturliga räntan, e` slags prisfixering, leder Gll problem Räntan sä`s genom a` Riksbanken beslutar om den korta dagslåneräntan, som är bankernas ränta Gll och från Riksbanken, enligt det behov av reserver som reservkravet dikterar Längre räntor är ska`ningar av dagslåneräntan över Gden Rent prakgskt reglerar RB räntan genom a` kontrollera mängden pengar M0 systemet (sedlar och mynt) ovanpå vilket bankerna expanderar sina egna krediter. En prakgskt tankemodell är a` betrakta hela banksystemet som en monolit: det finns bara en enda bank och det är Riksbanken, resten av banksystemet är outsourcing av personal, kontor, teknik, marknadsföring etc.

43 En stor lycklig symbiogsk familj Staten: Hjälp med upplåning, Gillar du a` vinna, pensionspengar Bankerna: sälja statens lån, kriget mot kontanter Stat (riksgäld) Staten: Direktlån (monetari- sering), samt a` RB håller räntan sglla medan staten lånar, oberoende Riksbank som propagandamaskin Banksystem Riksbank RB hjälper bankerna med med kartellbildningen Bankerna är kanalen för a` reglera räntan, pengadistribugon

44 Riksbankens balansräkning (mars) Tillgångar Skulder Guld 36,673 Sedlar 93,088 Utländsk valuta 285,836 Mynt 5,492 Utlåning i SEK 40 Skulder till kred.inst 11,633 Övriga 4,505 Skulder i utl valuta 92,995 Övriga skulder 51,417 Eget kapital 72,429 Summa 327,054 Summa 327,054

45 Flytande valutor och växelkurser Två valutor som är knutna Gll guld är egentligen två vikter; valutakursen är därför e` fast förhållande, som t.ex kg mot hekto En valuta som inte kan inlösas i fysiska värdepengar sägs vara flytande, pappersvaluta, fiat currency Växelkursen mellan flytande valutor är föränderlig och påverkas då av Utbud på valutan: dvs hur mycket respekgve centralbank trycker upp Elerfrågan på valutan T.ex hur mycket varor som köps från det landet Elerfrågan också på trygga (icke- inflaterande, osolidariska) valutor för a` parkera pengar i säkerhet, t.ex CHF A` inflatera en flytande valuta leder Gll a` dess köpkral försvagas, vilket t.ex ökar export men också lokala priser och importpriser

46 PrisinflaGon eler guldmynnotens upphörande h`p:// lj.pdf

47 Svenska växelkurssystem När System Guldmynnoten införs. Kronan ny valutaenhet. 1 kg guld = 2480 kronor BankofullmäkGge upphäver skyldigheten a` lösa in sedlar mot guld 1922 nov Guldmynnoten återinföres de facto Guldmynnoten återinföres de jure Guldmynnoten överges. Kronkursen flyter 1933 juni Kronan knyts Gll det brixska pundet. 1 GBP = 19,40 SEK Kronan knyts Gll den amerikanska dollarn. 1 USD = 4,20 SEK ,3 % revalvering mot samtliga valutor och guld. 1 USD = 3,60 SEK ,5 % devalvering mot USD. 1 USD = 5,17 SEK Svenskt medlemskap i IMF (Bre`on Woods) % devalvering mot guld, 7,5 % revalvering mot USD % devalvering mot guld, 5,6 % revalvering mot USD 1973 mars Medlemskap i den europeiska valutaormen Justering av valutakurserna inom ormen, 3 % devalvering mot DEM Justering av valutakurserna inom ormen, 6 % devalvering mot DEM Sverige lämnar ormen. 10 % devalvering mot ny handelsvägd valutakorg % devalvering mot valutakorgen % devalvering mot valutakorgen Ensidig knytning Gll ECU. 1 ECU = 7,40 SEK Växelkursen för kronan flyter

48 Bre`on- Woods Misslyckade försök a` knyta Gllbaka inflaterade valutor mot guld på förkrigsnivåer, samt önskan om flexibilitet ledde Gll a` den internagonella guldmynnoten inte återuppstod I B- W mö`es 730 delegater från de 44 allierade i juli Alla länder skulle fixera sina flytande valutor Gll en världsvaluta. Det var den funkgon guld hade hal, en fix världsvaluta. Keynes föreslog Bancor, men USA protesterade och det blev istället dollar, vilken i sin tur var knuten Gll 35$=1oz. IMF bildades för a` hålla alla in line USA hade dyra krig (Vietnam) och drev rejäl inflagon Tyskland avbröt BW för a` man inte ville tvingas inflatera med för a` rädda växelkursen Frankrike, Schweiz begärde ut guld 1971 stängdes guldfönstret och BW var slut

49 Konkurrens mellan flytande valutor I princip skulle det fungera med en pappersvaluta som monetär bas, men frestelsen Gll inflagon är för stor i prakgken Precis som konkurrens mellan ska`esystem, inflagon och lån håller stater någotsånär i schack så håller även är även konkurrens mellan flytande valutor hälsosamt Alla sammanslagningar Gll större pappersvalutor minskar konkurrensen och ökar frestelsen Gll missbruk, t.ex Euro

50 Fixarna ger sig inte IMFs dröm h`p:// h`p:// intag/

51 InflaGon Har allgd varit och förblir stöld Är orsaken Gll konjukturcykeln Ska inte manageras, varken på 2% eller 0 Men en all[ör låg infla9on är inte heller bra. E7 all[ör lågt infla9onsmål ökar risken för defla9on, det vill säga a7 den allmänna prisnivån faller. Defla9on har historiskt visat sig kunna skapa problem. När det är defla9on kommer de fram9da priserna a7 vara lägre än dagens. E-ersom det är billigare i fram9den väntar hushållen med a7 konsumera 9ll dess a7 priserna fallit. Företagen skjuter å sin sida upp investeringarna 9lls priserna fallit. De7a gör a7 produk9onen kan falla så länge som defla9onen pågår. Det kan vara svårt a7 bryta en sådan defla9onsprocess. För a7 undvika defla9on finns det därför skäl a7 sä7a målet 9ll e7 posi9vt tal. (Riksbanken) Vinnarna är staten, banksystemet, och de som står dem nära Det finansiella experimentet har nå` vägs ände, igen h`p://

52 USD som världsvaluta Sedan Bre`on- Woods har USD varit världsvaluta, vilket innebär a` de flesta råvaror prissä`s i USD Det innebär också a` centralbanker har det som reservvaluta istället för guld Därigenom har USA exporterat sin inflagon Gll resten av världen, vilket le` Gll skenande matpriser och revolugoner Kina försöker hålla jämna steg med USAs inflagon och blir anklagad för valutamanipulagon h`p://mises.org/daily/5070/bust- Looms- As- China- Booms

53 Dollarns framgd?

54 Några citat The great moderagon central problem of depression- prevengon [has] been solved, for all pracgcal purposes. Government is not a solugon to our problem, government is the problem. The nine most terrifying words in the English language are, 'I'm from the government and I'm here to help.

55 Några varningens ord på vägen SGmulans, stabilisering, systemkrigsk, systemkrigsk, allmännas bästa, förbä`ra, opgmera, Gllväxt, mål, inflagon, beräkning, bru`onagonalprodukt, stagsgk, ekonometri, nobelpris, expert, effekgva marknaden, animal spirits, underkonsumgon, expansion, ny ekonomi, vi har löst det, subvengonera, stödja, finanspoligk, budgetpoligk, poligk, det finns ingen bubbla, allt är under kontroll

56 Kursutvärdering och kunskapstest Var vänlig gå Gll nedanstående länk och fyll i kursutvärderingen så vore vi tacksamma. En bok lo`as ut bland dem som fyller i Där finns också e` kunskapstest: 25 frågor En bok lo`as ut bland dem som får flest rä` h`ps://spreadsheets.google.com/a/bernpaintner.com/viewform? formkey=ddjdvmq1oexpn01wndd4nkuwcdzurmc6mq