POPULÄRA Varför regnar det guld ÖVER DESSA PERSONER? Läs om LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄNS ÅRSREDOVISNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POPULÄRA 2013. Varför regnar det guld ÖVER DESSA PERSONER? Läs om LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄNS ÅRSREDOVISNING"

Transkript

1 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄNS POPULÄRA 2013 ÅRSREDOVISNING Varför regnar det guld ÖVER DESSA PERSONER? Läs om Landsbygdsprogrammets effekter Smart Housing Småland Natur och levande kulturhistoria Så går tillsyn till Glasbrukens gömda gifter

2 INNEHÅLL Koncept för att anställa nya medarbetare Så går arbetet med tillsyn till Natur och levande kulturhistoria Länsstyrelsen ute på vägarna med Hesa Fredrik Landsbygdsprogrammets effekter WebbGIS en enorm kunskapsbank Smart Housing Småland en innovationsmiljö med användaren i centrum Det gäller att vara rätt packad Kort om vad vi gör och varför Kungaparets resa genom ett Kronoberg i förändring Glasbrukens gömda gifter Ny älgförvaltning för större delaktighet % Ren Träning ska hindra användandet av anabola steroider Referensgrupp ska förbättra ensamkommande ungdomars mottagande Återvunnen plast är en underskattad resurs Stämpel ger snabbare besked Guldregn över Länsstyrelsens telefonister FOTO: CHRISTINA JONASSON. Förord LÄNSSTYRELSENS populärversion av årsredovisningen Henrik Assarsson I din hand håller du Länsstyrelsen i Kronobergs andra utgåva av vår populära årsredovisning. Tanken med detta magasin är att du som läsare ska få olika smakprov på vår verksamhet och vardag på ett trevligt och lättillgängligt sätt. Precis som förra året har vi fått hjälp av en student från Linnéuniversitetet som praktiserat hos oss under hösten. Han heter Henrik Assarsson och har varit spindeln i nätet under arbetet genom att vara delaktig i stora delar av produktionen års populära årsredovisning erbjuder ett smörgåsbord av berättelser som rör allt från hur vi jobbar med service och bemötande till när vi är ute i fält och kollar att lastbilar med farligt avfall är rätt packade. Det är ingen slump att reportagen har en bredd, de speglar Länsstyrelsens verklighet med ett 90-tal uppdrag och ansvarsområden. Så oavsett om du är bekant med vår verksamhet sedan tidigare eller ny och nyfiken, så hoppas vi att du nu har en trevlig stunds läsning framför dig! Johanna Martin, kommunikationschef Utgiven av Länsstyrelsen i Kronobergs län. Text och foto (där inget annat anges): Henrik Assarsson. Illustrationer: Catarina Sammelin. Grafisk form: Giv Akt Växjö AB. Tryck: E-PRINT AB, Samhandling, omtag och utveckling. Det är ord som kan beskriva När jag summerar året blir listan på vad Länsstyrelsen jobbat med både lång och innehållsrik. Och det är inte så konstigt. Länsstyrelsen har av regeringen fått ett 90-tal olika uppdrag och ansvarsområden. Som du kan läsa i detta magasin, så sträcker sig vår verksamhet från att undersöka förorenade områden och besluta om hur de ska behandlas till att stötta småföretag på landsbygden genom företagsstöd. Att leda en myndighet med en sådan bredd både i uppdrag och kompetens är aldrig tråkigt utan alltid utvecklande. Låt mig ge ett par exempel. framgångsrikt arbetssätt Länsstyrelsen är en samordnande kraft. Det visar sig inte minst genom de strategiska samtalen som utvecklats till att bli en del av ett framgångsrikt arbetssätt för vårt län samhandling. Vi ser nu ett antal områden där olika aktörer möts kring en gemensam fråga och går in med kompetens och insatser för att hitta lösningar som stärker länet. Exempel på frågor som har varit uppe under året är ungdomsarbetslöshet, miljömål, urbant utvecklingsarbete och skogens kulturarv. Samhandling har inte bara visat sig vara trevligt, det leder till konkreta resultat också. Och samhandling är ännu viktigare i komplicerade och laddade frågor. Ett exempel är integrationsarbetet där vi efter en årslång process med alla kommuner insåg att samtal och dialog inte förde arbetet framåt. För att lyckas var staten på regional nivå tvungen att gå i takt, och ibland är det både nödvändigt och mödan värt att ta nya tag för att komma framåt. Inte minst när vi vet att det bidrar till mångfald, tillväxt och ett gott liv för människorna i vårt län. kundorienterat synsätt I integrationsfrågan har vi tagit ett rejält omtag och när vi nu går in i 2014 gör vi det med samhandling mellan Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Med ett kundorienterat synsätt och med regionens förutsättningar för ögonen hoppas jag att vi hittat ett arbetssätt som gör att berörda aktörer ser nyttan. Nytta hoppas jag även att många ska förknippa vår inriktning för åren med landsbygdens utveckling. Frågan är inte ny för oss, men nu tar vi ett omtag, utvecklar våra arbetssätt och söker samhandling i en fråga av stor betydelse för länet. Vi tror att samverkan mellan stad och land, mellan olika samhällsaktörer och intressen är grunden för att skapa hållbar utveckling. Länsstyrelsen ska främja insatser som bidrar till det! Kristina Alsér, landshövding 3

3 Medarbetare ute på äventyr i ett solrosfält. Koncept för att anställa nya medarbetare Länsstyrelsens ambition är att vara ett föredöme och en modern arbetsplats som känns attraktiv och lockande för såväl nuvarande som nya medarbetare. Därför är arbetet med kompetensbaserad rekrytering mycket viktigt. FOTO: Christina JONASSON. Länsstyrelsen vill få de bästa medarbetarna. Kompetensbaserad rekrytering innebär att man ska kunna anställa efter kompetens utan att låta andra faktorer påverka processen. Syftet är att kunna rekrytera rätt och att finna den person som är mest lämpad för en tjänst. När en medarbetare slutar tänker många att den ska ersättas av någon med samma kompetens och bakgrund. Just detta vill vi komma ifrån, eftersom det kan behövas helt andra kvalitéer när man tittar närmare på tjänstens innehåll, säger Helén Jönsson, personalchef på Länsstyrelsen. Det är vanligt att man i en rekryteringsprocess går på magkänsla och söker personer med liknande bakgrund och personlighet. Genom kompetensbaserad rekrytering får man en modell som fokuserar på kunnande, vilket öppnar upp så att organisationen får en större variation av bakgrunder och personligheter. utbildning i rekrytering Länsstyrelsen utbildar sedan 2012 alla sina chefer och fackliga representanter i kompetensbaserad rekrytering. Det innebär att de får verktyg, mallar och underlag för hur de ska gå tillväga när nya medarbetare ska anställas. Idag jobbar vi alla utifrån samma struktur på Länsstyrelsen. Vi har ett koncept som alla ska arbeta med vad gäller kompetensbaserad rekrytering, säger personalchef Helén Jönsson. mångfaldsorienterad rekrytering En annan viktig aspekt i rekryteringsarbetet är att den ska vara fri från diskriminering. Man ska bortse från till exempel kön, etnicitet och sexuell läggning. Detta gör att strukturerad och kompetensbaserad rekrytering är en kvalitetssäkring och ett effektivt sätt att hitta rätt medarbetare för aktuell tjänst och de arbets- uppgifter den kommer att stå för. Mångfaldsorienterad rekrytering ska inte bara minska risken för diskriminering, det handlar också om att öka antalet medarbetare från underrepresenterade grupper, så att Länsstyrelsen speglar samhället i stort. Det handlar om att identifiera och tillvarata människors olikheter då alla har olika egenskaper, erfarenheter och behov. Mångfalden är en styrka för en organisation eftersom det leder till ökad effektivitet och bra resultat, säger Helén Jönsson. ledar- och medarbetarskap En av Länsstyrelsens strategier är att bygga en sund, effektiv och modern organisation. Ett sätt att nå dit är att utveckla ledare och medarbetare i exempelvis bemötande, både kollegor emellan och gentemot externa kontakter. Alla ledare på Länsstyrelsen förväntas utöva ett gott ledarskap och bidra till verksamhetens utveckling. Vi satsar på ledarskapsutveckling så att våra ledare har verktygen att tillvarata medarbetarnas kompetens, uppmuntra deras initiativ och deras utveckling. Vår filosofi är att det skapar arbetsglädje, gemenskap och ett gott medarbetarskap, avslutar Helén Jönsson. Q Helén Jönsson som är personalchef på Länsstyrelsen. 4 5

4 Så går arbetet med tillsyn till Under våren genomförde Länsstyrelsen tillsynsbesök i fyra kommuner för att se hur serverings- och försäljningsställen håller sig till alkohol- och tobakslagen. Jag träffade Jan Borgehed, alkohol- och tobakshandläggare på Länsstyrelsen, för att få höra om hans besök i Uppvidinge och Växjö kommun under Länsstyrelsens tillsynsvecka i april. Jan Borgehed, alkoholoch tobakshandläggare på Länsstyrelsen. FOTO: Jan Borgehed. Under tillsynsveckan i april genomfördes ett 80-tal tillsyner inom tio olika områden. Syftet med att koncentrera flertalet tillsyner under en och samma vecka var att skapa uppmärksamhet och bättre förståelse för Länsstyrelsens tillsynsroll. tobakstillsyn av butiker i uppvidinge Jan följde med Uppvidinge kommun när de genomförde tillsyn, en så kallad samordnad tillsyn. Fem försäljningsställen besöktes där de tittade på områden som ålderskontroll, märkning av tobaksvaror, langning, åldersskyltar och dekaler. För att lyckas med tillsyn behövs en god dialog. Det händer att personalen inte vill prata och skyller på att de har mycket att göra. Vi försöker därför komma in när det är lugnt och inte så mycket folk. Det är lite fingertoppskänsla, menar Jan Borgehed. Det var bra ordning på försäljningsställena i kommunen och de som var ansvariga hade god kunskap om reglerna för tobaksförsäljning. Det är kommunen och polisen som har det primära ansvaret när det gäller tobakstillsyn i butiker, Länsstyrelsens roll är att ge stöd och råd, förklarar Jan Borgehed. Tillsyn innebär att granskning genomförs för att se om lagar och regler efterföljs i verksamheter. Syftet är att medborgare ska kunna vara säkra på att de lagar som har beslutats av riksdagen också följs, och att reglerna är lika för alla. växjös serveringsställen fick besök kvällstid Jan var med när Växjö kommun genomförde tillsyn enligt alkohollagen. Tio serveringsställen besöktes under kvällstid. Vi tittade på om det förekom servering till underåriga och till berusade personer, om serveringsansvariga fanns på plats, hur den allmänna ordningen var på restaurangen och vid entrén samt om det fanns en giltig personalliggare, berättar Jan Borgehed. Överlag var det god stämning och det förekom ingen servering till underåriga. om lagar och regler inte efterföljs Länsstyrelsen riktar kritik om någon bryter mot lagen. Vi identifierar utvecklingsområden och saker de borde bli bättre på. Vid återbesök ser vi om det som påpekats har åtgärdats, säger Jan Borgehed. När jag avslutar med att fråga hur Jans upplevelse är av att besöka verksamheter för att kontrollera att riktlinjer och lagar följs, så svarar han; Syftet är inte att finna syndabockar eller att sätta dit någon vid tillsynstillfället. Tillsyn är ett sätt att kunskapsförmedla, att ge råd och ha en dialog med både kommun och verksamhetsansvariga, avslutar Jan Borgehed. Q 6 7

5 Naturvårdsbränning. NATUR och levande kulturhistoria Foto: MARTIN UNELL. Varje år slår Länsstyrelsen 60 hektar ängar. Varje reservat har en skötselplan som anger målbilden, vilka värden som ska utvecklas och hur man ska nå dit genom skötselinsatser. Det kan handla om arter och naturtyper som ska gynnas, kulturhistoriska spår som ska lyftas fram eller områden som ska utvecklas mot en prägel av orördhet, säger Annika Bladh som är skötselansvarig på Länsstyrelsen. Men också om att skapa goda förutsättningar för friluftslivet. Skötseln ska underlätta och berika upplevelsen av dessa områden genom att ha bra och relevant information, rastplatser och stigar, förklarar Annika Bladh. så går det till Skötseln av reservaten bygger till stor del på att kunna införskaffa kunniga entreprenörer som finns i bygderna och som bor nära reservaten. På så sätt stimuleras landsbygdens utveckling. Entreprenörerna följer den specifika plan och arbetsbeskrivning som finns för varje reservat. Mycket bygger på praktisk kunskap och lokal erfarenhet som kan kompletteras med speciella naturvårdsutbildningar. En naturvårdsentreprenör ska vara mångsidig, det kan gälla allt från att slå med lie, hamla träd eller hugga fram gamla och grova träd i ett bryn till att sätta stängsel, lägga spänger över våtmarker eller bygga fågeltorn, säger Annika Bladh. nya utmaningar och möjligheter Förutom löpande skötsel har reservatsskötseln också inneburit nya utmaningar och möjligheter. En utmaning är de ökande vildsvinsstammarna som skapar problem för naturvården och reservatsskötseln, när örtrika gräsmarker med unik flora grävs upp av grisarna. Här uppstår nya resursbehov för att kunna skydda de finaste floraområdena genom vildsvinsstängsel. Att under kontrollerade former sätta eld på ett naturområde kanske inte låter som en naturvårdsåtgärd, men det är precis vad det är utförde vi en naturvårdsbränning i naturreservatet Berga fly. Det bildade en mosaik av brandpåverkade träd, döda träd och kvarstående levande träd. På så sätt skapas förutsättningar för nya växter och andra brandgynnade arter. Det finns ovanliga skalbaggar som dras till brända områden genom sin förmåga att känna rökdoft på många mils avstånd, säger Annika Bladh. Länsstyrelsen har även arbetat med att återställa två nya våtmarker genom att lägga igen diken och återställa tidigare vattennivå. Detta är en del av ett pågående EU-projekt som sträcker sig till I början av året togs det också fram en uppskattad naturguide med aktiviteter från mars till oktober, arrangerade av olika ideella organisationer och riktade till allmänheten. Q Det finns 116 naturreservat i Kronobergs län. I Kronobergs län finns många olika typer av naturreservat. De flesta har sitt ursprung i det gamla småländska landskapet, med blommande ängar och hagar, varierade skogar med gamla träd och mosaiker av skog och myr långt ifrån nuvarande bygder. Men det krävs mycket jobb och resurser för att underhålla alla reservat, så att den biologiska mångfald man velat skydda får förutsättningar att leva kvar och utvecklas. Återställning av myrar. Annika Bladh som jobbar med skötsel av naturreservat. Foto: Sara Lamme. 8 9

6 Länsstyrelsen UTE PÅ VÄGARNA MED HESA FREDRIK Länsstyrelsens telefonister arbetar aktivt för att ge så bra service som möjligt till de som kontaktar Länsstyrelsen. Vilket har resulterat i en guldcertifiering. Pererik Österström talar med barnen om vad man behöver ha hemma för att klara en kris. Många vet inte vad de ska göra när en storm är på ingång. Därför har Krissamverkan Kronoberg och projektet Hesa Fredrik dragit med sig Tuffa Tilda och Strukturerade Simon på turné för att visa att alla vinner på att vara förberedda för en kris. FOTO: Ronny Östling/RÖD Hesa Fredrik är ett medborgarprojekt som finansieras av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och som kom till för fem år sedan när man började diskutera krisfrågor. Projektet bedrivs av Krissamverkan Kronoberg för länets alla åtta kommuner, polisen, landstinget, räddningstjänsten, försvarsmakten och Länsstyrelsen i Kronoberg. Projektets syfte är att bli bättre på att kommunicera om den enskildes ansvar i en kris och att bli bättre på att utnyttja olika kommunikationskanaler för att nå människor både före, under och efter en kris samt öka hushållens beredskap. Tanken med projektet är att utveckla en webbsida, göra trycksaker och genomföra skolturnéer, där vi förmedlar information om kriser, säger Martina Lennartsson som arbetar med skydd och beredskap på Länsstyrelsen. på turné Under 2013 anordnades två turnéer som var en del av arbetet för att sprida material och kunskap inom beredskap vid kriser. Man riktade in sig på målgruppen barn i årskurserna fem och sex. På alla skolbesök delades det ut ficklampor till eleverna, vilket är en viktig sak att ha när en kris är på ingång. Med på turnén fanns det representanter från nästan alla involverade organisationer som berättade om deras roll och vad de arbetar med i en kris. Vi ställde frågor till barnen om vad de tror man ska göra vid en kris och vad man behöver ha hemma för att klara sig, säger Martina Lennartsson. På våren anordnades den första turnén, då man gjorde ett besök på Dackeskolan i Tingsryd. Turnén bestod av två halvdagar i skolan och två halvdagar på Stortorget för att nå en bredare målgrupp. Med på skolturnén i Tingsryd var två skådespelare som symboliserade två krispersonligheter och som dök upp i olika sammanhang. Vid besök, på webbsidan och i krisskrifterna kan Tuffa Tilda och Strukturerade Simon träffas på även idag. På turnén i Växjö besöktes Högstorps skola och Pilbäckskolan, där man förde diskussioner med elev- erna om kriser, vilket var ett bra sätt att få kontakt och kunna föra en dialog med dem. Förhoppningen var att de skulle lyfta fram dessa frågor hemma med sina föräldrar, säger Pererik Österström, som också jobbar på Länsstyrelsen med skydd och beredskap. föräldrar uppmärksammades Första turnén fick väldigt bra feedback från lärare och föräldrar, där många frågeställningar väcktes bland vuxna på turnén i Tingsryd. Man tänker inte mycket på kriser och många vet inte att det faktiskt kan hända någonting. Många av de vuxna fick sig en tankeställare och mindes hur de haft det under stormen Gudrun 2005, säger Pererik Österström. Turnén i Växjö fick också uppmärksamhet i media, dels i Smålandsposten och flera inslag sändes i Sveriges Radio P4 Kronoberg. var beredd på en kris Webbplatsen visar på ett enkelt och roligt sätt hur man kan bli bättre förberedd för kriser och andra obehagliga händelser som stormar, översvämningar och kanske till och med anfall av utomjordingar. Där kan man också plocka ihop sin alldeles egen krislåda och testa vilken krispersonlighet man är Aningslösa Amanda, Försiktige Filip, Strukturerade Simon eller Tuffa Tilda. Kolla in för att göra dig förberedd vid kriser. Q Hur reagerar du vid en kris? Gör dig förberedd genom att besöka

7 Landsbygdsprogrammets EFFEKTER 2013 var sista året för det landsbygdsprogram som startade Detta program har varit betydligt mycket bredare mot hela landsbygden än förra programperioden. För Länsstyrelsens landsbygdsenhet är landsbygdsprogrammet den överlägset största uppgiften. Landsbygdsprogrammet kan delas in i två delar. Den första delen innebär jordbrukarstöd såsom olika miljöersättningar och kompensationsbidrag (stöd på grund av sämre naturgivna förutsättningar för jordbruk). Den andra delen innebär landsbygdsstöd såsom företagsstöd, projektstöd, miljöinvesteringar och leader. Leader är en metod för landsbygdsutveckling som bygger på samarbete, lokala initiativ och olika förutsättningar, förklarar Stefan Carlsson som är landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen. Under programperioden har Länsstyrelsen årligen kunnat bidra med cirka 160 miljoner kronor till landsbygdens utveckling i Kronobergs län. Av dessa består runt 100 miljoner kronor av jordbrukarstöd och 60 miljoner kronor per år består av landsbygdsstöd. Landsbygdsprogrammet kan stötta alla småföretag som är verksamma på landsbygden. Eftersom Kronobergs län är ett utpräglat landsbygdslän, innebär det att småföretag i stora delar av länet kan söka Foto: Robert Simonsson. stöd. Undantagna är de som är verksamma i de fem största orterna, Växjö, Alvesta, Ljungby, Markaryd och Älmhult. Landsbygdsstöden har kunnat sökas löpande under programperioden och utbetalningar av tilldelade ansökningar kommer att fortsätta under 2014 och Det betyder att landsbygdsenheten under en övergångsperiod kommer att arbeta med både gammalt och nytt fortsatta utbetalningar från det gamla landsbygdsprogrammet och uppstart av den nya programperioden för Innehållet i det nya är inte helt klart, men programmet kommer att innebära ett viktigt bidrag till landsbygdens utveckling i Kronoberg, det är jag övertygad om, säger Stefan Carlsson. värdefulla satsningar Landsbygdsprogrammet har genererat många värdefulla satsningar på landsbygden. Bland annat har man hjälpt Anders Edberg från Slätthult utanför Skruv som för några år sedan stod inför ett vägval. Under har 318 lantbruksföretag tilldelats företagsstöd till investeringar i lantbruket. Skulle han satsa på köttdjursbesättning, som sin far, eller något annat? Funderingarna ledde till att Anders bytte bort köttdjuren mot mjölkkor. Han fick investeringsstöd från landsbygdsprogrammet för att bygga ett lösdriftstall. Eftersom han var ung, fick han också ett startstöd för att dra igång med lantbruksföretaget på heltid. Mjölkgropen invigdes den 13 februari 2013 och har sedan dess varit igång. Det visade sig vara en satsning som inte kunde blivit till verklighet utan stödet från landsbygdprogrammet Utan stödet från landsbygdsprogrammet hade det varit jobbigt, säger Anders Edberg. Även Ingvald Törnqvist på gården i Svartshult i 2012 tilldelades lantbrukare ersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar till en sammanlagd summa på kronor. Foto: Robert Simonsson. Uppvidinge kommun har tack vare landsbygdsprogrammet fått miljöersättningar för sitt arbete i landskapet. Han har fått miljöersättning för vallodling, skötsel av betesmarker och slåtterängar samt för skötsel av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därtill har han även fått kompensationsbidrag och gårdsstöd. Ingvald har även återställt flera marker till betesmark inom ramen för restaureringsstödet inom Utvald miljö. Sist men inte minst har han fått rådgivning och stämplingshjälp från Länsstyrelsen. Det senare innebär hjälp med utmärkning av träd som bör huggas bort. Han har också investerat och utökat ungdjursstall och byggt personalutrymmen, vilket han fått stöd för. Det är roligt att sköta landskapet! Sommargästerna tycker det är himmelriket på jorden att komma hit, säger Ingvald Törnqvist. Q Landsbygdsprogrammet har årligen bidragit med cirka 160 miljoner kronor för landsbygdens utveckling i Kronobergs län. Länsstyrelsen har tilldelat medel för uppsättning av meter rovdjursstängsel och restaurering av 73 stycken överloppsbyggnader

8 Martin Unell och Patrik Karlsson som är GIS-samordnare. GIS Geografiska Informationssystem är en webbaserad karttjänst som gör att du genom några enkla knapptryck på datorn kan se information om en specifik plats. Karttjänsten finns på Länsstyrelsens hemsida och därmed blir informationen tillgänglig för alla. WebbGIS en enorm kunskapsbank Länsstyrelsen har i uppgift att tillgängliggöra planeringsunderlag och att sammanställa underlag för fysisk planering. Förr gjordes det genom att märka ut olika platser och annan information på papperskartor. Med den nya tekniken i WebbGIS är det möjligt att på ett smidigt sätt visa geografiskt lokaliserad information digitalt. Genom att vi kan erbjuda mycket information via vår webbplats, minskar belastningen på vissa funktioner på Länsstyrelsen samtidigt som kunskapen ökar hos allmänheten. WebbGIS är ett bra sätt att tillgängliggöra underlag om intressen som ska beaktas. I vissa fall kanske det är intressen som den berörde inte ens visste om att de fanns. På det sättet kan vi förebygga komplikationer, säger Patrik Karlsson som tillsammans med Martin Unell är GIS-samordnare på Länsstyrelsen. användbart för alla WebbGIS är användbart för till exempel en fastighetsägare som ska söka tillstånd och som behöver veta vad som finns i anslutning till sin fastighet, konsulter som har olika uppdrag, verksamhetsutövare som ska beskriva miljökonsekvenser eller för kommuner som har ett planeringsansvar och behöver informationen, när de ska planera mark- och vattenanvändning. Det möjliggör även att nå ut med information till allmänheten i allmänbildande syfte. Många har ett intresse av att vi får ut detta, säger Martin Unell. Länsstyrelsen har ett ansvar och intresse av att tillgängliggöra information till externa aktörer. Karttjänsten är omfattande och syftar till att förebygga och informera samtidigt som det är bildande. olika skikt sammanställs Kartverktyget består av ett antal olika skikt som innehåller objekt med en geografisk lokalisering och som därmed kan placeras på en karta. Letar man efter intressen inom ett geografiskt avgränsat område, underlättar dessa skikt arbetet. Skikten tas fram av medarbetare på Länsstyrelsen vars kunskap finns inom en rad olika ansvarsområden. På så vis får man med information från flera områden. Skikten sammanställs sedan i WebbGIS, som därmed fungerar som ett tittskåp för flera olika intresseområden i en och samma tjänst. Q Så här ser WebbGIS ut på skärmen

9 Smart Housing Småland en innovationsmiljö med användaren i centrum Smart Housing Småland är ett initiativ som består av ett flertal utmaningar som behovet av nya bostäder, behovet av att bygga yteffektivt, flexibelt, modernt, energieffektivt och hållbart. En bostadsbyggnad bestående av trä och glas vid Trummen i Växjö. FOTO: ÅKE E:SON LINDMAN. Med Smart Housing Småland skapas en innovationsmiljö där man, med användaren i centrum, skapar smarta boenden och en hållbart byggd miljö i en kombination av trä och glas. Det hela är en innovationsplattform för att få ihop styrkor och kompetenser i en region. Projektet är en regional satsning, men bidrar till Sveriges tillväxt och en internationell konkurrenskraft. Arbetet tog sin början i Småland, här finns kunskap, historien och råvaran. Det finns stora utmaningar framför oss när det gäller hållbar bostadsförsörjning och satsningen kommer att bli en viktig del av länens och Sveriges tillväxt, säger Per-Erik Eriksson som är processledare för Smart Housing Småland. receptet på framgång Projektansvariga är Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, men bakom satsningen står en rad olika aktörer, såväl privata som offentliga. Det är viktigt att hela Småland är med och att alla är överens och satsar både tid och pengar samt att man får med industrin för att kunna göra vinster i detta projekt. Det handlar om att koppla ihop företag i regionen med forskning och att offentliga aktörer tar ett regionalt ledarskap, säger Carin Karlsson på Länsstyrelsen i Kronobergs län. Poängen är att skapa en innovativ miljö, att bli mer innovativa i det vi gör och i det som företag och forskning gör för att bli konkurrenskraftiga, tillägger Carin Karlsson. en av tre vinnare Under 2012 arbetades det fram en ansökan till Vinn- Växt som är ett program som innovationsmyndigheten Vinnova har för att skapa tillväxt. Då fick man planeringsbidrag för att göra en ansökan om att finansiera VinnVäxt-regionen i tio år. Under 2013 var Småland en av tre vinnare i Vinnovas tävling om att etablera en innovationsmiljö som är grundat på en regions styrkeområden, vilka är glas och trä. I december hölls det, i Linnéuniversitetets lokaler i Växjö, en invigning av Smart Housing Småland. Dagen efter invigningen genomfördes en stor framtidsverkstad, där aktörer i och utanför Småland bjöds in för att prioritera framtida insatser i innovationsmiljön Smart Housing Småland. Invigning av Smart Housing Småland. bra tryck från början Sedan i slutet av juni 2013, då Smart Housing Småland blev utsedda till Vinnväxt-miljö av Vinnova, har ett antal projekt startats. Det är viktigt att få med företag, att de ser vinster och därmed drar igång olika projekt så att vi får ett bra tryck från början, säger Carin Karlsson. Ett av de projekt som satts igång är företagscoaching, vars syfte är att ta reda på vad företagen vill och behöver, eftersom det är de som kommer att driva utvecklingen. Ett annat projekt handlar om produktframtagning, vilket vi vet att vi kan här i Småland, men för att få tillväxt krävs det att man måste gå med vinst. Därför startades ett projekt som kallas för entreprenöriell produktframtagning, där forskare från Högskolan i Jönköping arbetar med produktframtagning och entreprenörskap gemensamt för att belysa detta område. Ett annat projekt handlar om att få branschens bild av marknadspotential för den här typen av produkter för att skapa tillväxt och innovationsmöjligheter i branschen. Projektet arbetar också kontinuerligt med prototy- Vi som arbetar med Smart Housing Småland är: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Jönköpings län De tre regionförbunden Glasforskningsinstitutet Science Partner Linnéuniversitetet Högskolan i Jönköping per och hoppas bland annat ha färdiga bostadsprototyper om tre år, avslutar Carin Karlsson. Q 16 17

10 Det gäller att vara rätt packad Madeleine Karlsson undersöker en container. FOTO: ANNA DAHLIN. Ett exempel på en dåligt paketerad container. Under 2013 har Länsstyrelsen i Kronoberg utfört tillsyn över gränsöverskridande transporter vid ett antal platser i länet. Det finns både bra, men också dåliga exempel som inte uppfyllt de regler som finns för dessa transporter. I tillsynen samarbetar Länsstyrelsen med Tullverket. Att arbeta tillsammans med Tullverket har varit intressant och givande. Vi hjälper varandra vid tillsynen och att Tullverket är med kan vara ett stöd i jobbiga situationer, säger Anna Dahlin som är miljöskyddshandläggare. Länsstyrelsen är den myndighet som gör bedömningen om en transport av begagnade varor ska klassas som farligt avfall eller inte. Vid tillsynen kontrolleras bland annat att varorna är packade på rätt sätt, att de har sorterats upp och skyddas under transporten, vid in- och utlastning samt att varorna är hela och inte läcker olja eller andra vätskor. Varorna ska också ha en korrekt märkning. Det är flera moment som ska granskas, så när vi gör tillsyn är det viktigt att vi lätt kan komma åt och titta på hela innehållet i en container eller lastbil. Om vi bedömer att transporten inte lever upp till säkerhetskraven för farligt avfall så utfärdar vi ett exportförbud, förklarar Anna Dahlin. Tillsyn av avfallstransporter som lämnar landet är viktig bland annat för att förhindra att olagligt avfall hamnar i utvecklingsländer där det inte alltid kan tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. Det finns idag inga exakta uppgifter på hur mycket avfall som illegalt exporteras från Sverige. Arbetet med att undersöka de gränsöverskridande avfallstransporterna är mycket viktigt, inte minst för miljön. Det är i det här arbetet som vi som tillsynsmyndighet verkligen kan påverka, säger Madeleine Karlsson som är funktionsledare för miljöskydd på Länsstyrelsen. Q Länsstyrelsens telefonister arbetar På aktivt ett antal för att platser ge så i länet bra förekommer service som det gränsöverskridande möjligt till de som transporter kontaktar som Länsstyrelsen. Vilket farligt avfall. har resulterat Om det skickas i en guld- till kan innehålla utvecklingsländer som saknar möjlighet att certifiering. omhänderta avfallet så kan det innebära en fara för miljön. Därför har Länsstyrelsen tillsammans med Tullverket gjort tillsyn för att undersöka om varor är korrekt paketerade i containrar och lastbilar. Baselkonventionen, som trädde i kraft 1992, samt gemensam EG-lagstiftning är regelverk som syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt ska förhindra olagliga transporter av avfall. FOTO: ANNA DAHLIN

11 VÅRT UPPDRAG Länsstyrelsens uppdrag är att främja länets utveckling, föra ut den nationella politiken och bedriva en effektiv förvaltning. Man brukar säga att vi är regeringens förlängda arm men vi är också en av länets starkaste röster i Stockholm. Tillsammans med kommunerna arbetar vi för att skapa bra förutsättningar i samhället för länets invånare och företagare. TÖAR Tillit, öppenhet, ansvar och respekt är våra fyra värdeord. KORT OM VAD VI GÖR OCH VARFÖR landsbygd folkhälsa integration krisberedskap lantbruk miljö naturvård kulturmiljö förenkla för för LÄNSSTYRELSEN djurskydd livsmedelskontroll miljöövervakning vattenvård kunskapsförmedlare samhällsbyggare naturvård kulturmiljö förenkla för för hållbar samhällsplanering bostadsstöd soc I KRONOBERGS LÄN rättsgaramt NÅGRA EXEMPEL PÅ VAD VI GÖR Ger tillstånd till bland annat jakt och kameraövervakning Utvecklar förmågan att hantera kriser Samordnar länets förebyggande arbete vad gäller alkohol, narkotika och dopingpreparat Utvecklar och följer upp mottagandet av nyanlända fl yktingar Bedriver företagsutveckling inom lantbruk samt utbildning Arbetar med tillväxtfrågor och ger stöd till projekt på landsbygden Hanterar frågor om förorenade områden Arbetar med den biologiska mångfalden samt främjar friluftslivet Skyddar, vårdar och restaurerar länets vatten- och fi skeresurser 170 anställda 90 regeringsuppdrag LANTBRUK LANDSBYGDSUTVECKLING LIVSMEDELSKONTROLL DJURSKYDD ALLMÄNNA VETERINÄRA FRÅGOR REGIONAL TILLVÄXT INFRASTRUKTURPLANERING STÖD TILL BREDBANDSFÖRSÖRJNING MILJÖSKYDD MILJÖÖVERVAKNING NATURVÅRD FISKE MILJÖMÅL NATURSKYDD VATTENVÅRD KULTURMILJÖVÅRD SKYDD & BEREDSKAP FOLKHÄLSA INTEGRATION JÄMSTÄLLDHET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOCIAL OMSORG VÅLD I NÄRA RELATIONER HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING 20 21

12 Kungaparets resa genom ett Kronoberg i förändring FOTO: Cecilia Forss. FOTO: Cecilia Forss. FOTO: Cecilia Forss. I mars besökte Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia Kronobergs län, med anledning av att kungen firade 40 år på tronen. Vid besöket visades hur länet, med förankring i historien och den småländska myllan, tar sig an nya utmaningar som integration, kompetensförsörjning, ungdomsarbetslöshet och krav på näringslivets förnyelse. En kall dag i mars besökte Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia Kronobergs län där de fick se satsningar för att öka nyfikenheten och attraktionskraften i länet. Vi ville ge en spegling av både tradition och förnyelse, men än viktigare en bild av det ovärderliga samarbetet både över geografiska gränser och organisationsgränser lokalt och nationellt, säger landshövding Kristina Alsér. Under dagen och på bussresan fick kungaparet inspirerande information och berättelser från hela länet. Dagen inleddes med att kungaparet anlände till Pukeberg, där landshövding Kristina Alsér tillsammans med maken Jan Alsér hälsade välkomna. Efter en kort rundvandring i utställningshallen presenterades Linnéuniversitetets designutbildning och aktiviteter inom Glasriket. nysatsningar inom glas och musik Det kungliga besökets nästa stopp blev i Kosta, där man besökte Kosta Boda Art Hotel. Monica Widnemark, ordförande i Lessebos kommunstyrelse, mötte upp. Här fick de ta del av Orrefors Kosta Bodas framtidsplaner och fick en glimt av Kjell Engmans senaste utställning. Under färden mot lunchstoppet på Blidingsholm i Tingsryds kommun presenterades också arbetet med att bilda Nationalpark Åsnen

13 Kungaparet tillsammans med värdparet landshövding Kristina Alsér och maken Jan Alsér. Academy of Music & Business presenterades med Andreas Carlsson i spetsen. FOTO: Cecilia Forss. FOTO: Cecilia Forss. Man presenterade bland annat satsningen med Arenastaden i Växjö. FOTO: Cecilia Forss. Därefter gick resan vidare till Tingsryd och Kulturverkstan, där VD Magnus Lundin satte musiken i centrum när han presenterade deras verksamhet. Sen åkte man vidare till Wasaskolan. Där väntade Britta Lundén, ordförande i kommunfullmäktige i Tingsryd, och Andreas Carlsson som är musikproducent, låtskrivare och entreprenör, men kanske mest känd från juryn i TV-programmet Idol. De visade Wasaskolan och planerna på nya Academy of Music & Business, som drivs av just Andreas Carlsson. arenastaden presenterades Färden gick vidare mot Växjö och Arenastaden. Där möttes kungaparet upp av Charlotta Svanberg och Per Schöldberg, som båda är vice ordförande i kommunfullmäktige i Växjö. Här fick kungaparet ta del av kommunens miljö- och idrottssatsningar, Arenastaden, tennishallen Södra Climate Arena och friidrotts- och gymnastikarenan som presenterades. Efter Arenastaden var det dags för kungaparet och sällskapet att ta sig in till centrum. Det sista stoppet var Residenset, där landshövding Kristina Alsér tillsammans med maken Jan bjöd på middag med inbjudna gäster, som mer än gärna ville hälsa på kungaparet och få sig en pratstund. Min förhoppning är att kungaparets bestående minne av besöket i vårt vackra län är värme, samarbete och framtidstro, säger Kristina Alsér. Q FOTO: Cecilia Forss

14 Glasbrukens Sanering av jordmassor. GÖMDA GIFTER Det gamla glasbruket i Åryd under 1900-talet. FOTO: Hemmesjö Hembygdsförening. Mitt bland Smålands djupa skogar hittar vi den plats där Åryds glasbruk en gång i tiden existerade. Då var det en stor industriplats, nu en idyll och ett utflyktsmål där det idag finns ett café. Bortom det idylliska, precis vid caféet, finns det ett inhägnat område med varningsskyltar. Där finns en glasdeponi med höga halter av arsenik i ytan. Innan området stängslades in kunde besökare ovetandes gå runt där och exponeras för föroreningarna. Tidigare har vi utfört ett antal undersökningar på glasdeponier och i de flesta fall finns ytligt höga halter av arsenik, säger Kristina Reeves som på Länsstyrelsen jobbar med förorenade områden. Det bestämdes att undersöka fler gamla glasbruk under 2013 och speciellt sådana där det finns risk för exponering för människor. I undersökningarna mäter vi först hur höga halter det finns av olika metaller med en så kallad XRF (ett mätinstrument för metaller i jord). För att få ett mer exakt värde från undersökningarna skickar vi iväg 26 Under början av 1900-talet drevs ett glasbruk i Åryd. Under glastillverkningen användes bland annat arsenik och bly. Nu, många år senare finns det fortfarande höga koncentrationer av arsenik och bly inom bruksområdet och i glasdeponin. Länsstyrelsen bedriver ett viktigt arbete för att dessa platser ska identifieras och saneras. utvalda prover till ett labb. När vi fått alla resultat gör vi en bedömning om vilken efterbehandlingsåtgärd som ska göras, förklarar Kristina Reeves. sanering pågår viktigt med tillsyn En annan plats som Länsstyrelsen tittat närmare på är ytbehandlingsfabriken i Dörarp som ligger i Ljungby kommun. Där bedrevs mellan 1963 och 1987 en ytbehandlingsverksamhet av metaller. Under flera år har det förekommit en bristfällig hantering av kemikalier, vilket har resulterat i att det finns mycket höga halter av koppar, krom, nickel, zink och cyanid i marken och byggnaden. För att åtgärda detta måste fastigheten och en del av den närliggande Färsjön saneras. Saneringsprojektet leds och sköts av Ljungby kommun. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och gjorde ett tillsynsbesök på denna plats under saneringsarbetet. Under saneringen grävde man upp jord utifrån ett rutnät och la det i högar som provtogs för att se om det klassas som farligt avfall. Visade det sig att det klassas FOTO: Britta Palm. som farligt avfall i en av jordhögarna, lämnades denna på en deponi för farligt avfall. Om det fanns jordmassor som inte innehöll några höga halter av metaller kunde de läggas tillbaka, säger Kristina Reeves. Länsstyrelsens arbete med tillsynsbesöken görs för att se till att de stora jordmassorna skickas till en godkänd mottagare som kan hantera farligt avfall. Man kontrollerar även bland annat damning, hur entreprenören hanterar kemikalier på platsen och ser till att inte smutsiga maskiner sprider föroreningar till rena områden. nyttan av information Ett av Länsstyrelsens uppdrag är att tillgängliggöra information, det gäller även förorenade områden. Därför ligger det information på webben om de 30 förorenade områden som finns i länet. Dessutom har Länsstyrelsen träffat kommunernas plan- och byggkontor inför deras fysiska planering av till exempel bostadsområden, industriområden, parker och lekplatser. Glasbruk är speciellt för Kronobergs län. På den prioriteringslista med länets 30 mest förorenade områden är 17 objekt glasbruk. Du kan se dessa platser på vår hemsida kronoberg. Det är viktigt att de i ett tidigt skede känner till var de förorenade områdena finns. Syftet är att de ska ha dessa i åtanke i början av planeringen, för att undvika förseningar och att det blir dyrare, t.ex. när maskiner måste stå stilla om man upptäcker en förorening, säger Kristina Reeves. Q Provtagning tas där Åryds glasbruk en gång fanns. FOTO: Kristina Reeves. 27

15 Ny älgförvaltning för större delaktighet Friskare älgar som lever i harmoni med trafiken, jord- och skogsbruk och den biologiska mångfalden. Så kan man summera tanken med den nya älgförvaltningen som började gälla i januari Karin Kanterud och Ulrica Nymberg arbetar med den nya älgförvaltningen. Jakt- och viltfrågor är ett område som intresserar och engagerar både jägare och markägare samt naturvänner. Sedan 2012 jobbar Länsstyrelsen, tillsammans med aktörer som jägare och markägare, också med en ny älgförvaltning. Tanken med den är att markägare och jägare ska involveras mer i förvaltningen av älgstammen. delaktighet med aktuell kunskap Länet är indelat i sju älgförvaltningsområden. I vart och ett av dessa sitter en grupp på sex personer som ska ta hand om älgstammen i deras område. Sammansättningen i dessa grupper består av tre markägare och tre jägare, där ordföranden är markägare och har utslagsröst, om det skulle innebära lika vid röstning. Detta för att ge markägarna ett större inflytande på älgförvaltningen. Det här innebär att vi får en mer anpassningsbar några av de uppsatta målen för...älgen...skogen...trafiken förvaltning med aktuell kunskap som ger bättre beslutsunderlag för hur älgstammen regleras. Det finns två viktiga delar, den ena handlar om att man ska använda flera olika inventeringsmetoder för att se hur många älgar vi har. Den andra innebär en inventering för att se om vi har en acceptabel nivå på betesskador, säger Elisabet Ardö som arbetar med naturskyddsfrågor. älgförvaltningsplanernas mål Varje älgförvaltningsområde tar fram egna älgförvaltningsplaner med utgångspunkt i den regionala älgförvaltningsplanen (gäller för hela länet). I dessa planer sätter man upp mål för älgstammens utveckling i förhållande till skogens utveckling och trafiken för de närmaste tre åren, säger Elisabet Ardö. Q Varje år skjuts det nästan älgar i Sverige varav 3159 sköts under jaktåret 2012/2013 i Kronobergs län. FOTO: Christina Jonasson. Minska jakttrycket på tjur. Medelslaktvikt för kalv i oktober månad ska vara minst 70 kg. Alla marker ska kunna föryngras med lämpligt barrträdslag utan stängsling. Av de föryngrade tallar som nått 5 m höjd ska 7 av 10 vara oskadade. Att minska antalet trafikolyckor i Kronobergs län där älg är inblandade. Det görs genom att bland annat reglera stammens storlek

16 100 % Ren Träning ska hindra ANVÄNDANDET AV ANABOLA STEROIDER Det är viktigt att lyfta fram ett rent träningsideal för unga och motverka användningen av anabola steroider på träningsanläggningar i Kronobergs län. Det är de främsta orsakerna till att Länsstyrelsen i Kronoberg jobbat med 100 % Ren Träning Kronoberg, där Anna Ståhl från Länsstyrelsen är projektledare. Både kvinnliga och manliga spelare i Östers IF tränar 100 % rent. FOTO: Johannes Flood. I våras kickade projektet med 100 % Ren Träning Kronoberg igång med en diplomering för de träningsanläggningar i länet som uppfyllt kriterierna för en dopingfri verksamhet. För att bli diplomerad måste träningsanläggningen jobba aktivt och medvetet med frågan. Personalen ska vara utbildad, man ska ha tagit fram en policy och handlingsplan mot dopning, ha ett samarbete med polisen och utsett en antidopingsansvarig, förklarar Anna Ståhl. Idag finns det totalt ett dussintal diplomerade anläggningar i länet. Vilka det är framgår av att de fått diplom med 100 % GYM som bekräftar att de är diplomerade. samarbete är en nyckel till framgång Det är en utmaning att arbeta med dopingfrågor och ansvaret är fördelat på flera aktörer i samhället. En viktig del i arbetet har därför varit att stärka samarbetet i Kronobergs län så att man kan hjälpas åt och dra nytta av varandras kompetens. Projektet har arbetat med samverkan på flera sätt, då man besökt både träningsanläggningar och anordnat lokala och regionala träffar. Vid dessa tillfällen har Smålandsidrotten, polisen, landstinget, kommunerna samt intressenter från vissa lokala träningsanläggningar fått möjlighet att sitta ner och diskutera både viktiga och svåra frågor. Genom att sammanföra de aktörer som på olika sätt jobbar med frågorna har vi kunnat hitta gemensamma beröringspunkter och kunnat identifiera konkreta saker att jobba vidare med, säger Anna Ståhl. Exempel på sådant som kommit upp är hur man hanterar att länet saknar en mottagning där prover kan tas eller någonstans dit dopingmissbrukare kan hänvisas eller själva vända sig till. En annan utmaning som vi diskuterat under våra möten är den uppgivenhet anläggningarna känner kring att en dopingmissbrukare idag kan bli avstängd vid en anläggning i länet och redan nästa dag kunna börja träna vid en annan, säger Anna Ståhl. syns man så finns man Ett huvudsyfte med projektet 100 % Ren Träning Kronoberg har varit att synas ute och träffa just unga. Därför anordnade man aktiviteter på Karl-Oskardagarna i Växjö och på Familjefestivalen i Älmhult, där nyfikna och intresserade kunde testa styrkeutmaningsövningar och få svar på sina frågor. Båda evenemangen genomfördes tillsammans med Smålandsidrotten och de lokala anläggningsrepresentanterna. Våra festivalaktiviteter har varit väldigt uppskattade bland alla åldersgrupper. Jag tror det var ett extra plus i kanten att vi hade både kvinnliga och manliga elitidrottare från Östers IF, Växjö Lakers, IFK Växjö och 338 Småland som skrev autografer, säger Anna Ståhl. Under hösten anordnades även en nationell uppmärksamhetsvecka, där de anläggningar som deltagit i diplomeringen uppmanades att anordna tillställningar för sina kunder där de tydligt visar att de avstår från doping. utbildning riktad till träningsanläggningarnas personal Ett av Länsstyrelsens uppdrag är att förmedla kunskap och expertis. Därför har det genom 100 % Ren Träning Kronoberg anordnats ett antal utbildningsinsatser med fokus på hur man tar fram policy och handlingsplaner, samtalsmetodik, kost och kosttillskott, anabola androgena steroider samt en genomgång om vad lagen säger. Träningsanläggningarna har även erbjudits en medieutbildning som innehöll både praktiska intervjuövningar och tips om hur man når ut medialt. Dopingfrågor är inget man kan pricka av utan det kräver ett fortlöpande arbete med information, förebyggande insatser och samarbete mellan olika aktörer. Jag är övertygad om att 100 % Ren Träning Kronoberg lagt en god grund för ett fortsatt framgångsrikt arbete i Kronobergs län, avslutar Anna Ståhl. Q 30 31

17 REFERENSGRUPP ska förbättra ensamkommande ungdomars mottagande Länsstyrelsen i Kronobergs län arbetar, tillsammans med ett antal andra aktörer, aktivt för att mottagandet av ensamkommande ungdomar ska bli så bra som möjligt i länets alla kommuner. Under en kväll i november fick jag möjligheten att följa med Länsstyrelsens handläggare Susanne Hallström och träffa en grupp ensamkommande ungdomar. Det diskuteras intensivt i referensgruppen för ensamkommande ungdomar. En kväll i november ses vi i Länsstyrelsens lokaler. Susanne Hallström, som på Länsstyrelsen arbetar med integration, tar emot en grupp ungdomar som fått uppehållstillstånd och som nu bor i länets åtta kommuner. Stämningen är lättsam, men jag upplever en viss blyghet bland ungdomarna, då de flesta är med för första gången. Tanken med referensgruppen med ensamkommande ungdomar är att förbättra mottagandet. I denna grupp får ungdomarna föra en dialog med varandra och prata om sina erfarenheter de haft med till exempel boendet, skolan och sjukvården. Mestadels består gruppen av killar, eftersom det är flest killar som kommer till Sverige, samt att bara ett av åtta boende i länets kommuner tar in tjejer. Gruppen träffas fyra gånger per år och max två killar från varje kommun deltar. Första träffen ägde rum i januari intensiv dialog förs Varje möte inleds med vad som togs upp på förra träffen, detta för att de ska veta vad som har hänt med de erfarenheter, synpunkter och förslag som de lämnat, men också för att nya deltagare ska få en bild om vad som tagits upp tidigare. Länsstyrelsen ansvarar för återkoppling av det som ungdomarna tar upp under träffarna till den eller de parter som berörs. Jag fick vara med på den fjärde och sista referensgruppsträffen för Den bestod av fem ungdomar. För tre av dem var det en helt ny upplevelse, medan två hade varit med sedan tidigare. Frågor som kom upp under samtalet rörde främst integration och hur man som ensamkommande ska komma in i den svenska vardagen. En kille påpekade att det kan vara svårt att anpassa sig till olika situationer men också att förstå hur svenskar beter sig i allmänhet. Mitt möte med de ensamkommande ungdomarna gav en bra bild av hur samtalen i referensgrupperna brukar se ut. De områden som är vanligast är frågor som rör integration, skola och utbildning. Så var fallet även denna gång. Många av ungdomarna berättade om brister i undervisningen, att lärarna i skolan inte alltid förstår ungdomarna och att de ofta inte får den hjälp de behöver. Flera av ungdomarna har erfarenhet av att de måste lära sig svenska först för att kunna studera övriga ämnen. För att komma vidare till ordinarie program på gymnasiet behöver de dock betyg i ett visst antal ämnen och för att inte tappa fart och motivation borde de kunna studera en del ämnen på sitt modersmål parallellt med svenska för invandrare. Ett annat alternativ, som dessutom skulle ge snabbare tillgång till ordinarie klasser och därmed kontakt med jämnåriga svenskar, vore om det fanns lärare som kan tala och undervisa i samma modersmål. Det skulle ge ett extra stöd i klassrummet. En ungdom tog upp att ett problem är att alla nyanlända ungdomar hamnar i samma klass där de är uppdelade i fyra olika nivåer. Det gör att ungdomarna ser skolan som en tävling om att gå vidare till nästa nivå. Det handlar inte alltid om hur mycket man kan för att gå vidare till nästa nivå, utan istället om det finns plats. Skolan är ett förbättringsområde där det finns en hel del kvar att göra, säger Susanne Hallström. Flera av de förslag till förbättringar som ungdomarna kommer med har tagits vidare till länsstyrelsernas nationella samordnare för ensamkommande barn samt via Växjö kommun till Skolverket. Susanne berättar att Ensamkommandenätverket (representanter för kommuner, landstinget, Linnéuniversitetet, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Socialstyrelsen, regionala godemansföreningen och överförmyndare i länet) hade skola och utbildning som huvudtema när de träffades i september. Ett par inspel från ett par av länets kommuner om såväl lagar för, som konkreta exempel på stödjande och innovativa verksamheter, arbetssätt och metoder blev inledningen till en dialog i syfte att utveckla innehåll och kvalitet i skolan för nyanlända barn och ungdomar i länet. en god tanke När ungdomarna kommer till respektive kommun blir de tilldelade ett boende där det finns personal att fråga om de behöver stöd eller hjälp med något. När man fyller 18 är det dags att slussas ut från boendet där allt stöd finns och flytta till eget boende. En av ungdomarna tog upp en god tanke hans förslag till lösning var att det skulle finnas ett ställe där man kan få stöd, information och praktisk hjälp med skola, hälsa och jobb för alla ungdomar som har eget boende. Q 32 33

18 Snapp Products of Sweden är ett familjeföretag där sonen Stefan och hans sambo Gabriella också arbetar. Lars-Göran Svensson i Väckelsång äger företaget Snapp Products of Sweden som tillverkar delningsbara kabelskyddsrör. Han är en av många som sökt och fått företagsstöd för sitt landsbygdsföretag från Länsstyrelsens landsbygdsprogram. En pall med kabelskyddsrör. ÅTERVUNNEN PLAST är en underskattad resurs FOTO: Jennie Fredriksson. Sedan produktionsstarten 2011 har Snapp Products tillverkat meter kabelskydd. Lars-Göran Svensson är utbildad elingenjör och fick i början på 80-talet genom sitt arbete idén om delningsbara kabelskyddsrör. Men det dröjde till sent 90-tal innan han utvecklade den första prototypen kunde produktionen äntligen sätta igång och företaget har sedan dess tillverkat meter kabelskyddsrör. Det är nästan lika långt som från Växjö till Lillehammer i Norge eller från Växjö till Hamburg i Tyskland och företaget exporterar bland annat till dessa båda länder. återvunnen plast Det bästa med kabelskydden är att de är enkla att använda. Dessutom är kabelskydden speciella då de tillverkas av återvunnen plast, bland annat från bilars stötfångare. I Sverige återvinns totalt ton plast varje år och Snapp Products står för cirka ton per år. företagsstöd Snapp Products fick 2011 ett investeringsstöd från Länsstyrelsens landsbygdsprogram för att köpa in en maskin. De köpte en stor kvarn som maler ner plasten i mindre bitar, där det sedan smälts ner och blir nya produkter. Olika sorters plast har olika kvaliteter och det är viktigt att hitta rätt blandning för att få de egenskaper som krävs för olika produkter. Nu har Snapp Products hittat ett fungerande recept och kan använda sin egenmalda plast i produktionen. Tack vare investeringsstödet kunde vi köpa in teknik som möjliggör en utveckling mot en miljövänligare FOTO: Jennie Fredriksson. produktion. Genom att vi nu har tillgång till en plastkvarn, kan vi skaffa råvaran lokalt och därmed minska transporterna, förklarar Lars-Göran Svensson. samarbete Lars-Göran Svensson framhäver att det inte alltid krävs ekonomiskt stöd för att lyckas, utan ibland kan mer handfasta åtgärder också vara viktiga. Därför har han en del kontakt med bland annat Almi och Exportrådet. Han ser att det gärna hade funnits någon sorts rådgivning för små till medelstora företag som vill växa. Inom till exempel juridik, ekonomi, EU-stöd och export behövs ofta expertis. framtiden Framtiden ser ljus ut för Snapp Products och företaget har planer på att utvecklas ytterligare genom nya produkter. Att ta fram nya produkter kräver dock stora investeringar i nya verktyg, samtidigt tar det lång tid mellan införskaffandet av verktygen och produktionsstart. Företaget är mycket beroende av vad som händer i omvärlden, både vad gäller den ekonomiska konjunkturen och politiska prioriteringar för miljö och hållbar utveckling. Han hoppas på en ökad medvetenhet angående återvunnen plast hos både offentlig verksamhet, företag och hos konsumenter. Plast är en resurs som inte värderas tillräckligt högt i dagens samhälle, säger Lars-Göran Svensson. Q Läs mer på sidorna om vad landsbygdsprogrammet innebär Snapp Products använder cirka ton av den totala plasten som återvinns i Sverige.

19 Stämpel GER SNABBARE BESKED Stämpeln har gjort återintåg på Länsstyrelsens skrivbord. Den används främst för att snabbt kunna godkänna enkla ärenden där Länsstyrelsen inte har några synpunkter. Ett område där stämpeln ofta kommer till användning är anmälan av så kallade 12:6-samråd. Det kan till exempel handla om nedgrävning av kablar eller att träd, som riskerar att falla över järnvägsspår eller ledningar, behöver tas ned. Erik Brimse använder den nya stämpeln som snabbar på Länsstyrelsens arbetsprocess var året då stormen Gudrun drog över Sverige. Stormens effekter på elförsörjningen var en stor anledning till att elföretagen idag väljer att gräva ner elledningar i marken för att säkra elnätet. I många kommuner sker en stor satsning på utbyggnad av bredband genom att fiberkablar grävs ner för snabbare internet. Detta är exempel på verksamheter som inte kräver tillstånd men som behöver anmälas till Länsstyrelsen eftersom de kan förändra naturmiljön. Länsstyrelsen hanterar en stor mängd samrådsärenden. minska skadan på naturvärden Länsstyrelsens arbete med samråd enligt miljöbalken 12:6 går ut på att minska skadan på naturvärdena genom att i samråd med verksamhetsutövaren hitta den bästa lösningen för hur åtgärderna ska utföras. skicka information med e-tjänst Anmälan för samråd kan numera göras genom en så kallad e-tjänst. Detta innebär att man på internet fyller i en blankett som sedan skickas in elektroniskt. Till blanketten kan man också bifoga bilder och kartor. Genom denna e-tjänst kan man också få information om vilka uppgifter som behöver skickas in. Det finns också länkar till kartwebb-platser där sökanden själv kan ta reda på vilka värden som finns i området. Målet är att verksamhetsutövaren själv ska ha tillgång till så mycket underlag som möjligt. På så sätt kan åtgärden redan från början planeras, så att skadan på miljö, natur- och kulturvärden minimeras, säger Erik Brimse som jobbar med naturskyddsfrågor på Länsstyrelsen. Från det att en fullständig anmälan har kommit in till Länsstyrelsen, har handläggaren sex veckor på sig att fatta ett beslut i ärendet. Om Länsstyrelsen inte meddelat något annat, så kan verksamhetsutövaren sätta igång med åtgärderna efter att dessa sex veckor har löpt ut. Länsstyrelsen har dock som mål att alla ska få besked. Vi kan ofta komma med ett beslut en eller två veckor efter det att anmälan har kommit in till oss. För oss är det viktigt att verksamhetsutövaren får veta att det går bra att sätta igång, säger Erik Brimse. stämpling av anmälan en förenkling i arbetsprocessen För att snabba på hanteringen av enkla samrådsärenden har Länsstyrelsen tagit hjälp av en gammal teknik, nämligen en helt vanlig stämpel. På så sätt vinner vi lite tid. Om vi inte har några speciella synpunkter, behöver vi inte skriva något beslut, säger Elisabet Ardö som jobbar med naturskyddsfrågor på Länsstyrelsen. Det innebär att Länsstyrelsen kan leverera snabbare besked och lägga mer krut på ärenden där det krävs mycket hänsyn till miljö, natur- och kulturvärden. Vi får in många ärenden och det är viktigt att det flyter på, påpekar Elisabet Ardö. Q 36 37

20 Guldregn över Länsstyrelsens telefonister Muhamed Asllani visar hur ett leende ska levereras. Länsstyrelsens telefonister arbetar aktivt för att ge så bra service som möjligt till dem som kontaktar Länsstyrelsen, vilket har resulterat i en guldcertifiering. Länsstyrelsens telefonister visar stolt upp sina guldcertifieringar. FOTO: Christina Jonasson. I september förra året fick Länsstyrelsens telefonister bekräftelse på sitt goda bemötande. De fick nämligen ta emot en guldcertifiering för sitt kundbemötande, sin tillgänglighet och service. Mätningen är en kvalitetsbedömning som företaget Q-Survey står bakom och som pågick under 15 veckor. Det som bedömdes var hur telefonisterna svarade enligt Länsstyrelsens policy, telefonistens allmänna attityd, bemötande, engagemang och hur telefonisten vidarekopplar kunden. Poängen bedömdes på en skala mellan 10 50, där 10 var underkänt, 30 var godkänt och 50 var utmärkt. Länsstyrelsens växels kvalitetsindex slutade på hela 93,8 och resulterade i en guldcertifiering. Utmärkelsen innebär att vi har fått en kvalitetsstämpel på oss och kan bevisa att vi gör ett bra arbete. Vi har fått flera förfrågningar från andra län som vill ansluta sig till oss, säger telefonistsamordnaren Terese Lundgren. Detta har gjort att telefonisterna har förstärkt sin status i yrket, men också att deras självförtroende stärks och att de hela tiden utvecklas och blir bättre. individuell utveckling Målet med kvalitetssäkringen var också, förutom att mäta den nuvarande kvaliteten, att utveckla telefonisterna individuellt. Därför har telefonisterna blivit certifierade i sin kommunikationsförmåga som grade- ras i fyra steg. Fyra av de fem telefonisterna som var med i undersökningen nådde den högsta certifieringen och en telefonist nådde den näst högsta nivån, vilket garanterar mycket god varumärkesvård. värdlän för en nationell telefonväxel Länsstyrelsen i Kronobergs län är en nationell telefonväxel och i mars 2014 kommer vi att ha 17 länsstyrelser anslutna. Att vara värdlän betyder mycket för oss, eftersom det kan leda till att det i framtiden förläggs fler betydande uppdrag i Kronoberg. 17 länsstyrelser är snart kopplade till telefonväxeln vid Länsstyrelsen i Kronobergs län. ett leende inte bara syns, det hörs I telefonistrummet finns en skylt med texten Svara med ett leende, det hörs!. Det ska hjälpa telefonisterna att svara med ett glatt humör eftersom ett leende på läpparna gör det lättare att låta trevlig mot kunden i telefonen. Vi försöker ha en hög stämning där vi kan skratta och ha roligt, vilket gör att leendet stannar kvar till nästa samtal, berättar Terese Lundgren. När en kund ringer till Länsstyrelsen är det viktigt att den känner sig väntad, värdefull och välkommen. Q 38 39

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland

SPs Samhällsbyggnadsdag. Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland SPs Samhällsbyggnadsdag Smart Housing Småland 100000 bostäder per år? Per-Erik Eriksson, SP Trä Processledare Smart Housing Småland FÖRSTA VINNXÄXT-MILJÖN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD! Vision: Smart Housing Småland

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting.

STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting. STAD, Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem, är en sektion inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholms läns landsting. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

100% REN HÅRDTRÄNING. prodis_mars_2014.indd 1 2014-03-26 13:57

100% REN HÅRDTRÄNING. prodis_mars_2014.indd 1 2014-03-26 13:57 100% REN HÅRDTRÄNING År 2007 startade STAD (STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem, läs mer på stad.org) arbetet 100% ren hårdträning som är en samverkansmodell för att minska användningen av och

Läs mer

Landstingsstyrelsens personalutskott

Landstingsstyrelsens personalutskott PROTOKOLL 2014-04-15 1 (5) Landstingets kansli Kansliavdelningen, LSPU 2/2014 Landstingsstyrelsens personalutskott Tid Tisdagen den 15 april 2014, kl. 09.00 11.30 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

NYHETSBREV NR 2 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 2 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 2 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är det andra nyhetsbrevet med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné)

Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs. (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektplan Förstudie turist- och besökscentrum Haganäs (En förkortad version av den projektplan som är grunden för ansökan om projektstöd inom Leader Linné) Projektägare Älmhults Kommun Malin, Blom, Kommunikationsenheten

Läs mer

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014

Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Dnr 09/0111 Verksamhetsplan Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge 2014 Bakgrund Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge är ett samverkansorgan, inom miljöoch hälsoskyddsområdet, mellan samtliga kommuner i Kronoberg

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte

Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff)

Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Minnesanteckningar från miljöchefsträff (nätverksträff) Den 27 maj 2015 i Ljungby Deltagare: Anders Karlsson, Ronneby kommun Anette Andersson, Tingsryds kommun Ann-Sofi Persson, Ljungby kommun Bertil Bengtsson,

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se

Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Tillsammans utvecklar vi FRAMTIDENS LANDSBYGD www.framtidenslandsbygd.se Ingenting är klart ännu! Förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 skickades till EU-kommissionen i juni 2014.

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Stall Stackebo Journalnummer: 2009-3818 Kontaktperson,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att

Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Gällivare Sportklubbs föreningspolicy Gällivare Sportklubb är en idrottsförening som står för att Alla är välkomna att vara med i GSK utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter bredd men tar också

Läs mer

Miljöfika för företag Kristianstad 140918

Miljöfika för företag Kristianstad 140918 Miljöfika för företag Kristianstad 140918 140320 Britt Carlsson Green britt.carlsson-green@hmskane.se HMSkåne för en hållbar framtid med hållbara transporter www.hmskane.se 1 Framtidsfråga! Det sätt vi

Läs mer

Vad gör en naturvetare?

Vad gör en naturvetare? Vad gör en naturvetare? HÖGSKOLAN I Halmstad 035-16 71 00 www.hh.se/set FÖRVERKLIGA DINA DRÖMMAR PÅ HÖGSKOLAN I HALMSTAD Med en akademisk examen i bagaget ökar dina valmöjligheter och din trygghet på

Läs mer