Revisionsrapport Huddinge kommun. Granskning av demensvård

Transkript

1 Revisionsrapport 2015 Huddinge kommun Granskning av demensvård

2 Innehåll 1 Sammanfattning och svar på revisionsfrågor samt rekommendationer Inledning Bakgrund Syfte Revisionsfrågor Revisionskriterier Ansvarig nämnd Metod Demensvård i Huddinge kommun Mål, riktlinjer och uppföljning Arbetsplaner Lokala program Checklista för demens BPSD-registret System för systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning Uppföljning och återrapportering till nämnd Ersättning till utförare Förebyggande arbete och stöd till anhöriga Särskilt boende Personcentrerad vård Tillgänglighet Säkerhetsåtgärder Bemanning och kompetens Källförteckning

3 1 Sammanfattning och svar på revisionsfrågor samt rekommendationer EY har på uppdrag av revisorerna i Huddinge kommun granskat hur äldreomsorgsnämnden styr och följer upp demensvården för att säkerställa vårdens kvalitet samt att individuella behov blir tillgodosedda. Granskningen har även belyst hur kompetensutveckling av personalen sker i syfte att klara uppgifterna. Mål, riktlinjer och uppföljning Har mål och riktlinjer fastställts av kommunfullmäktige eller äldreomsorgsnämnden beträffande vård och omsorg av demenssjuka? Inga specifika mål för vård och omsorg av demenssjuka har fastställts av kommunfullmäktige eller äldreomsorgsnämnden. De allmänna målen för vård och omsorg av äldre omfattar även demenssjuka. Verksamheterna har formulerat egna åtaganden i arbetsplaner utifrån de gemensamma målen framtagna av nämnden samt nationella riktlinjer. Dessutom finns checklista för demens som är ett redskap för kvalitetsutveckling baserad på Socialstyrelsens riktlinjer. Nämnden har fått information om checklistan. Hur följer äldreomsorgsnämnden upp demensvårdens kvalitet? Nämnden bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och det finns rutiner för uppföljning. Uppföljning av arbetsplaner som upprättas av samtliga enheter inkluderas i de tertial och årsbokslutsrapporteringar som sker till nämnd. Kvaliteten mäts med hjälp av Socialstyrelsens brukarundersökningar som görs årligen. Resultaten av dessa redovisas inte separat för demensboendena. Brukarundersökningar har enligt de intervjuade inte genomförts av förvaltningen vid demensboenden förrän de senast åren eftersom det bedöms vara svårt att få svar beroende på demensdiagnosen. Uppföljning sker framförallt i mötet med boende och deras anhöriga. Härutöver finns ett antal andra kvalitetsregister som används för uppföljning. Vår bedömning Det finns inga specifika mål eller riktlinjer från fullmäktige eller äldreomsorgsnämnden rörande demensvården. Däremot finns mål för den samlade äldreomsorgen där demensvården inkluderas. Vi bedömer att nämnden bör formulera specifika mål för demensvården. Ett lokalt program för vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående som ska baseras på de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukvård har tagits fram i samverkan med primärvård och landstingets minnesmottagning. Det har introducerats för nämnden men inte ännu beslutas. Det lokala programmet innebär en kartläggning av verksamhetens befintliga rutiner samt en prioritering av nationella riktlinjer för demensvård. Programmet kommer att implementeras inom äldreomsorg i egen regi under hösten. Hur detta kommer att påverka demensvården är för tidigt att utvärdera men vi bedömer att förutsättningarna för en likvärdig vård ökar när det finns en gemensam tolkning av de nationella riktlinjerna. Vi rekommenderar att en utvärdering av det lokala programmets tillämpning sker. Det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete och det finns rutiner för att följa upp kvaliteten inom äldreomsorgen. Detta sker både på individnivå och på en övergripande nivå. Varje enhet följer regelbundet upp den egna verksamheten och återrapportering sker till nämnden. En stor del av utvärderingen av demensvårdens kvalitét sker i det dagliga mötet med de boende och dokumenteras eller återrapporteras inte till nämnden. 2

4 Ett antal olika kvalitetsregister används vilket vi bedömer ökar möjligheterna att utvärdera. Det finns hjälpmedel, checklistor för att säkerställa att de nationella riktlinjerna tillämpas på individnivå. Det bedömer vi är positivt. Förebyggande arbete och stöd till anhöriga: Hur informerar äldreomsorgsnämnden om de aktiviteter och hjälpmedel som finns tillgängliga för personer med demenssjukdom och deras anhöriga? Information lämnas via tycksaker, på kommunens hemsida och via Servicecenter. Det finns två anhörigkonsulenter i kommunen med inriktning mot äldre. En av anhörigkonsulenterna har demens och finska språket som specialkompetens. Deras uppgift är bland annat att informera anhöriga om kommunens olika erbjudanden. Anhöriga till personer på demensboenden får information via anhörigmöten eller anhörigcirklar som regelbundet anordnas. På äldreboenden finns även anhörigombud som har till uppgift att inhämta frågor och funderingar från anhöriga och förmedla dessa till verksamheterna. Hur stöttas och avlastas anhöriga med exempelvis korttidsboende och dagverksamhet? Huddinge kommun erbjuder båda alternativen. För korttidsboenden och dagverksamhet krävs biståndsbeslut som den som är i behov av vård ansöker om. Vår bedömning Vår bedömning är att Huddinge kommun uppfyller de krav på anhörigstöd som ställs i socialtjänstlagen och de nationella direktiven för vård och omsorg vid demenssjukvård. Information om kommunens utbud finns att hämta både på kommunens hemsida och som trycksaker. En särskild kvalitetsdeklaration för äldreomsorgens anhörigstöd har tagits fram vilket vi bedömer ytterligare bidrar till att tjänsten kvalitetssäkras. Särskilt boende: Har kommunen anpassat boende för demenssjuka? Det finns 7 boenden anpassade för demenssjuka i kommunen. Hur säkerställer äldreomsorgsnämnden att lagens krav på max 3 månaders kötid efterlevs? Vilken beredskap finns om kötiden överstiger 3 månader? Nämnden följer befolkningsstatistiken som ger en god uppfattning om numerären och planering sker för ca 10 år framåt. Platser på äldreboenden fördelas av koordinator vid biståndskansliet. Kötiderna varierar men har generellt minskat tack vare utökat antal platser. Ytterligare platser tillkommer under hösten. Vid tidpunkten för granskningen har kommunen möjlighet att uppfylla kögarantin om 3 månader. Om kötiderna överstiger 3 månader köps platser in från andra kommuner. För närvarande köps ytterligare 120 platser in. Återrapportering om kötider sker muntligen till nämnden varje månad. Hur säkerställer äldreomsorgsnämnden ett gott omhändertagande och att individuella behov tillgodoses? De individuella behoven fångas framförallt upp i ankomstsamtalen och dokumenteras i en genomförandeplan och en levnadsberättelse. Genomförandeplanen uppdateras kontinuerligt av den boendes kontaktansvarig. Den checklista för demens som används bidar ytterligare till att säkerställa att vården och omsorgen individanpassas. 3

5 Hur följs demensvården upp på individ- och enhetsnivå? Hur bedöms vårdens kvalitet och av vem? Demensvården följs upp på individnivå i genomförandeplanen. Uppföljning sker kontinuerligt och det är kontaktansvarig som har ansvar för att uppföljningen dokumenteras. Uppföljning på enhetsnivå sker i arbetsplanen för verksamheten, detta dokumenteras varje tertial. Vårdens kvalitet bedöms genom samtal med boende och anhöriga. Brukarundersökningar genomförs men är enligt de intervjuade svåra att utvärdera eftersom det i många fall är anhöriga eller gode män som besvarar dem när de boende själva inte kan. Brukarundersökningar har av den anledningen inte skickats ut till personer med demensdiagnos förrän de senaste åren. Vår bedömning Det finns anpassade boende för personer med demensdiagnos. Vikten av personcentrerad vård poängteras av samtliga intervjuade och vår bedömning är att det pågår ett aktivt arbete med att anpassa omsorgen utifrån individens behov. Uppföljning och utvärdering sker både på individnivå i genomförandeplanerna och på enhetsnivå via arbetsplanerna. Det finns enligt vår bedömning en stor medvetenhet om de nationella riktlinjerna i och med arbetet med det lokala programmet. Medvetenheten kommer att öka ytterligare i samband med implementeringen under hösten Den demenschecklista som används bidrar ytterligare till en personcentrerad vård och knyter ihop genomförandeplaner med BPSD och riktlinjer. Det är angeläget att nämnden även fortsatt följer upp behovet av platser vid demensboenden då behovet ökar. En god framförhållning och möjligheten att snabbt ställa om särskilda boenden till demensboenden bedömer vi är angeläget för att kunna möta framtida behov. Säkerhetsåtgärder Vilka säkerhetsåtgärder finns runt dementa? Vilka säkerhetsåtgärder finns för personalen? Begränsningsåtgärder ska endast förekomma om någon boende har särskilda behov. De säkerhetsåtgärder som är möjliga att vidta är larm, rörelselarm, dörrlarm och personlarm. Alla åtgärder kräver samtycke som dokumenteras i Procapita. Sänggrindar används efter ordination. Det finns även möjlighet att efter biståndsbeslut erhålla extra tillsyn. Personlarm kan erhållas efter samråd med säkerhetschefen. De intervjuade uppger dock att det viktigaste är ett adekvat bemötande, det förhindrar många incidenter. Det finns utbildningar i hot och våld anpassade för äldreomsorgen. Dessa anordnas av Länsstyrelsen. Vår bedömning Vår bedömning är att verksamheterna följer de riktlinjer som finns för begränsningsåtgärder. Samtycke inhämtas och dokumenteras. Det finns en stor medvetenhet bland personalen kring dessa frågor. Bemanning och kompetens: Vilken bemanning finns och hur ser den ut under natten? Bemanningen på demensboenden har anpassats och är något högre än för ålderdomshem. Kompetenskraven för personalen är de samma dygnet runt. Lägsta utbildningsnivå är i de flesta fall undersköterska. Det demensboende som har lägst andel undersköterskor har 68 procent och det boende med högst andel har 95 procent. Nattetid är lägsta utbildningsnivå undersköterska. Bemanningen varierar mellan 1-2 personal per 9 boende. På de större boendena finns sjuksköterska dygnet runt och på de mindre finns sjuksköterskejour kvällar och nätter, vilket innebär att sjuksköterska finns att tillgå vid behov. 4

6 Finns specialistkompetens att tillgå för vård och omsorg av demenssjuka som exempelvis demenssjuksköterska eller undersköterskor med specialutbildning? Det finns personal med specialistutbildning men inte på alla demensboenden. All personal har genomgått de webbaserade utbildningarna Demens ABC och Demens ABC+. Har personalen tillgång till kompetensutveckling, handledning och stöd? Personalen har tillgång till kompetensutveckling. Behov fångas upp via medarbetarsamtal. Under 2014 och 2015 kommer exempelvis all personal att utbildas BPSD. Medarbetarna har även tillgång till regelbunden handled reflektion för att diskutera och reflektera över olika situationer. Vår bedömning Vår uppfattning utifrån den översiktliga granskning som gjorts är att nämnden beaktat de specifika krav som ställs på ett demensboende gällande bemanning om kompetens. Personaltätheten vid kommunens demensboenden är högre än vid övriga äldreboenden och bemanning finns dygnet runt, där den lägsta utbildningsnivån nattetid är undersköterska. Det finns rutiner för att fånga upp behov av utbildning och det pågår ständigt utbildningsinsatser både internt och externt. Mot bakgrund av vad som framkommer i granskningen rekommenderar vi att: äldreomsorgsnämnden formulerar specifika mål för demensvården. att en utvärdering av det lokala programmets tillämpning sker efter implementering. 5

7 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt Socialstyrelsen finns det ungefär personer med demenssjukdom i Sverige och årligen insjuknar cirka personer. Det finns inget som tyder på att risken för att insjukna har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom, av demografiska orsaker, att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer födda på 1940-talet uppnår hög ålder. Risken att insjukna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder. Socialstyrelsen uppger att personer med demenssjukdom är den enskilt största målgruppen för äldreomsorgens insatser. Enligt Socialstyrelsen har åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre en demenssjukdom. Det går som regel inte att bota en demenssjukdom utan hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symptom och genom att på olika sätt kompensera för funktionsnedsättningar som personen drabbas av. 2.2 Syfte Syftet har varit att granska hur äldreomsorgsnämnden styr och följer upp demensvården för att säkerställa vårdens kvalitet samt att individuella behov blir tillgodosedda. Granskningen har även belyst hur kompetensutveckling av personalen sker i syfte att klara uppgifterna. 2.3 Revisionsfrågor Följande revisionsfrågor har besvarats: Mål, riktlinjer och uppföljning Har mål och riktlinjer fastställts av kommunfullmäktige eller äldreomsorgsnämnden beträffande vård och omsorg av demenssjuka? Hur följer äldreomsorgsnämnden upp demensvårdens kvalitet? Förebyggande arbete och stöd till anhöriga: Hur informerar äldreomsorgsnämnden om de aktiviteter och hjälpmedel som finns tillgängliga för personer med demenssjukdom och deras anhöriga? Hur stöttas och avlastas anhöriga med exempelvis korttidsboende och dagverksamhet? Särskilt boende: Har kommunen anpassat boende för demenssjuka? Hur säkerställer äldreomsorgsnämnden att lagens krav på max 3 månaders kötid efterlevs? Vilken beredskap finns om kötiden överstiger 3 månader? Hur säkerställer äldreomsorgsnämnden ett gott omhändertagande och att individuella behov tillgodoses? Hur följs demensvården upp på individ- och enhetsnivå? Hur bedöms vårdens kvalitet och av vem? Säkerhetsåtgärder Vilka säkerhetsåtgärder finns runt dementa? Vilka säkerhetsåtgärder finns för personalen? 6

8 Bemanning och kompetens: Vilken bemanning finns och hur ser den ut under natten? Finns specialistkompetens att tillgå för vård och omsorg av demenssjuka som exempelvis demenssjuksköterska eller undersköterskor med specialutbildning? Har personalen tillgång till kompetensutveckling, handledning och stöd? 2.4 Revisionskriterier u u u u Socialtjänstlagen (SoL) Av lagen framgår att socialnämnden ska verka för att äldre får: ett värdigt liv, välbefinnande samt möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. tillgång till goda bostäder samt stöd och hjälp i hemmet. Dessutom ska nämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen för äldre och upplysa om socialtjänstens verksamhet. Det ska även finnas stöd och avlösning för dem som vårdar närstående. 1 Hälso- och sjukvårdslagen (HsL) Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att hälso- och sjukvården främjar goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, samt att patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården tillgodoses. Vård och behandling ska därigenom så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. 2 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, Socialstyrelsen. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom läggs stor vikt vid att vård, omvårdnad och omsorg byggs på ett personcentrerat förhållningssätt samt ett multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialtjänsten bör enligt dessa riktlinjer erbjuda personer med demenssjukdom plats i ett småskaligt boende specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Styrdokument antagna av kommunen Kommunfullmäktige och äldreomsorgsnämnden har antagit styrdokument och riktlinjer som till delar berör styrning av demensvården. Följande styrdokument utgör revisionskriterier i granskningen: Verksamhetsplan 2015 för äldreomsorgsnämnden 2.5 Ansvarig nämnd Granskningen avser äldreomsorgsnämnden. 2.6 Metod Granskningens genomförande baseras på intervjuer och genomgång av för granskningen relevant dokumentation. Intervjuer har genomförts med social och äldreomsorgsdirektör, bosamordnare vid biståndskansliet, verksamhetschef äldreomsorg samt enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor vid äldreboendena Björnkulla, Ängsgården och Kullagården. 1 SOL, kap 11 2 HsL (1982:763) 7

9 Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. Granskade dokument framgår av källförteckningen. 3 Demensvård i Huddinge kommun 3.1 Mål, riktlinjer och uppföljning Huddinge kommun har fem övergripande mål för sin verksamhet. Äldreomsorgsnämndens huvudsakliga ansvar finns inom tre av dem: Bra att leva och bo med delmålen om bemötande, delaktighet, jämlikhet samt valfrihet. God omsorg för individen med delmålen om god hälsa, god vård och omsorg samt samverkan kring individen. Ekosystem i balans med delmålen om klimatpåverkan och luftföroreningar samt miljöanpassade inköp. Äldrenämnden har utifrån kommunens vision och mål identifierat fyra hörnstenar i det strategiska arbetet; ledarskap, mångfald, kund och brukarorienterat synsätt samt e- förvaltning. Ett kund- och brukarorienterat synsätt innebär att fokusera på kundernas och brukarnas behov, utgå från verksamhetens värdegrunder, stärka delaktigheten och dialogen, samt arbeta systematiskt med kvalitetsarbete. Nämnden har även identifierat fyra kvalitetsområden för att nå goda resultat inom målområdet att fler ska uppleva god vård och omsorg. Kvalitetsområdena är tillgänglighet, bemötande, delaktighet samt kvalitet på tjänsterna. Information är en viktig faktor för att en verksamhet ska upplevas som tillgänglig. Det ska vara lätt att komma i kontakt med de olika verksamheterna. Bemötande är en annan viktig kvalitetsfaktor för hur de äldre upplever kontakten med verksamheten. Det handlar till stora delar om samspelet i det direkta mötet mellan personal och kunder. Ett gott bemötande innebär enligt nämndens mål att alla i kontakter med äldreomsorgen, ska bemötas på ett respektfullt, professionellt och likvärdigt, icke diskriminerande sätt. Verksamheterna ska ta hänsyn till kundernas önskemål och åsikter, samt värna om deras personliga integritet när hjälpen utformas och ges. Innehållet och utformningen av tjänsterna är viktiga för verk-samhetens kvalitet. Tjänsteutformningen ska utgå från kundens individuella behov, vara samordnade och präglas av kontinuitet Arbetsplaner Verksamheterna har formulerat egna åtaganden i arbetsplaner utifrån de gemensamma målen framtagna av nämnden samt nationella riktlinjer. De innehåller uppgifter om uppdrag, budget, en kort tillbakablick på det gångna året, identifierade förbättringsområden samt åtaganden för att uppnå nämndens mål. För de av nämnden identifierade målområdena finns uppgifter om vem åtagandet berör, ansvarig, förväntat resultat, hur, när och av vem uppföljning ska ske samt vilka insatser som ska genomföras. Arbetsplanen följs upp regelbundet under året vid enhetsmöten eller arbetsplatsträffar. Uppföljningen sammanställs skriftligen vid delår 1, 2 och i samband med den årliga verksamhetsberättelsen. 8

10 Arbetsplanen tas fram gemensamt vid enheterna vanligtvis i samband med en planeringsdag. Då diskuteras hur verksamheten ska utformas och bedrivas. Planen baseras på statistik, avvikelserapportering och enkätsvar. Värdegrunden är en del av arbetsplanen där den bryts ned. Arbetsplanen ger sammantaget en bild av hur verksamheten ska utvecklas och konkretiseras Lokala program Stockholms läns landsting (SLL) och kommuner i Stockholms län har träffat en överenskommelse om att utförare av hälso- och sjukvård samt omsorg ska utarbeta lokala program för vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående. De ska baseras på de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukvård 2010, regionala styrdokument och tillämpliga lagar och före-skrifter. De ska präglas av personcentrerad vård och omsorg. Det lokala vård- och omsorgsprogrammet beskriver kortfattat de utredningar som kan ske, olika omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom, utförande av vård och omsorg, samt olika former av anhörigstöd. Programmet ska bidra till en enhetlig tolkning av nationella riktlinjer och fungera som en handbok för nyanställda. Där beskrivs exempelvis hur utredningar görs. Programmet är kommungemensamt och bidrar till ett enhetligt arbetssätt inom kommunen. Det är enligt de intervjuade viktigt med gemensamma riktlinjer för en så stor kommun så att alla får möjlighet till en likvärdig vård. Programmet kommer att implementeras under hösten Programmet har varit ute på remiss och arbetet är slutfört. Förvaltningen väntar på att primärvårdens chefer ska underteckna programmet. Därefter ska programmet fastställas av nämnden Checklista för demens Checklista för demens, särskilt boende, är ett redskap för kvalitetsutveckling framtagen av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum i samarbete med Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregister. Checklistan som bygger på Socialstyrelsens riktlinjer är tänkt att vara ett stöd för teamen vid särskilda boenden. Den är uppdelad i tio områden där varje område innehåller frågor om den enskilde personen och utgår från de riktlinjer som Socialstyrelsen ger högsta prioritet. Syftet är skapa en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom. Den används vid framtagandet av den individuella genomförandeplanen som upprättas minst en gång per år. Samtliga yrkesgrupper bör vara delaktiga i arbetet med att besvara de frågor som ställs. Checklistan ger en bild av hur det dagliga arbetet följer riktlinjerna med särskilt fokus på personcentrerad omvårdnad. Nämnden har erhållit information och undervisning om checklistan som implementerats i verksamheterna sedan ett år tillbaka. De intervjuade uppger att checklistan bidrar till att säkerställa att alla delar i omsorgen av den dementa fångas upp samt att alla professioner bidrar med sina specialistkunskaper BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) är symtom som drabbar ca 90 procent av alla som lever med en demenssjukdom. BPDS-registret, är ett nationellt kvalitetsregister som startade i november 2010 med syftet att genom tvärprofessionella vårdåtgärder minska förekomsten och allvarlighetsgraden av BPSD och öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. För att nå framgång i behandling av BPSD-symtom som exempelvis aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar, är struktur i omvårdnaden och goda kunskaper om demenssjukdomar viktigt. BPSD-registret ska vara ett 9

11 stöd i denna process. Observation av BPSD görs med hjälp av en skattningsskala för att bedöma hur ofta BPSD förekommer och i vilken omfattning det påverkar personen med demenssjukdom. Härefter genomförs en analys av eventuella orsaker med hjälp av en checklista. Genomförandeplanen utformas och efter att åtgärder provats under en bestämd tidsperiod, görs en utvärdering. Informationen registreras för att sammanställas till en rapport som kan skrivas ut och används i den dagliga omvårdnaden. Från registret kan egen statistik jämföras med övriga i riket. Alla demensenheter i Huddinge kommun har eller kommer att delta i en BPSD-utbildning. Användandet av BPSD-registret är under utveckling och enheterna har kommit olika långt i implementeringen. Intervjuade uppger att den är en viktig del i arbetet med bemötande av de boende. Vid behov gås BPSD igenom av undersköterska och sjuksköterska. Åtgärder för att minska BPSD-symptom identifieras och förs in i den individuella genomförandeplanen när de är utvärderade och bedöms vara effektiva. Under utvärderingsskedet dokumenteras åtgärderna i ett separat register. I BPSD framgår när en åtgärd ska utvärderas. Utvärderingen dokumenteras i registeret System för systematiskt kvalitetsarbete och uppföljning Sedan 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). I oktober 2013 fattade äldreomsorgsnämnden beslut om ett gemensamt ledningssystem för kvalitetsarbete för socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det är en klickbar webbaserad karta som finns tillgänglig på intranätet. Där finns all information tillgänglig för kommunens medarbetare. Med stöd av ledningssystemet ska verksamheterna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheterna. För äldreomsorgen finns kvalitetsdekalrationer. De beskriver vad invånarna kan förvänta sig av kommunens tjänster, både innehåll och kvalitet. Deklarationerna stödjer kommunens mål och vision och de ska vara utmanande för att locka fram bästa möjliga service. Kvalitetsdeklarationerna följs upp genom kund- och brukarundersökningar, synpunkter och klagomål. Utifrån detta revideras deklarationerna minst en gång per år. Huddinge kommun har en sjuksköterska som är certifierad utbildare i BPSD och utbildar BPSD- administratörer inom äldreomsorgen sedan En skriftlig uppföljning av de särskilda boendena genomfördes under hösten 2013 i syfte att säkerställa att de äldre i Huddinge får en omsorg av god kvalitet. Uppföljningen presenterades för nämnden i maj Uppföljning sker minst vart tredje år. Områden som berörs är bland annat äldreomsorgens värdighetsgaranti och kvalitetsdeklaration, ledning och personal, kontinuitet och kontaktmannaskap, aktiviteter, meddelarfrihet, riktlinjer gällande mat, individuellt arbetssätt och professionellt förhållningssätt, rutiner för synpunkts- och klagomålshantering, social dokumentation och lex Sarah. Några områden för förbättring identifierades rörande dokumentation, krishantering och uppdragsbeskrivning. Åtgärdsplan har upprättats och uppföljning ska ske inom tre till sex månader. Återkoppling till nämnd sker årligen. Kvalitet i vården mäts delvis genom Socialstyrelsens enkäter som skickas ut årligen. Det är bara de senaste åren som socialstyrelsens brukarenkäter skickats ut till boende med demensdiagnos eftersom det kan vara svårt att besvara frågorna beroende på hur pass påverkad den boende är av sin demens. Det har vid många tillfällen varit anhöriga eller gode män som besvarat frågorna. Ingen strukturerad modell för kvalitetsuppföljning används. De intervjuade uppger att det framför allt är genom samtalen med boende och anhöriga som kvaliteten i vården mäts. Personalen bjuder in till samtal med undersköterskor, sjuk- 10

12 sköterskor och läkare. Kvalitetsråd hålls en gång per månad. Då deltar sjuksköterskor, enhetschef, undersköterskor och paramedicinare. HSL och SOL-avvikelser gås igenom men även inkomna synpunkter och klagomål. Eventuella avvikelser diskuteras även på omvårdnadsmöten eller enhetsmöten. Vid omvårdnadsmöten diskuteras enskilda individer. Det är enligt de intervjuade viktigt att det finns kanaler för boende och anhöriga att lämna synpunkter och klagomål. De områden som ofta berörs är brist på utevistelse och möjligheten att få hjälpen när de själva önskar. Det finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål via olika kanaler som webb, e-post, telefon, blanketter, vanliga brev eller muntligen direkt till personalen. Handläggning dokumenteras i kommunens dokument- och ärendehanteringssystem. Vid incidenter dokumenteras dessa av personalen som beskriver vad som skett. Enhetschefen gör en bedömning av incidenten. Incidenterna kan leda till en lex Sarah eller en lex Maria anmälan som i så fall registreras via W3D3 systemet, diariet. För HSL-incidenter sker rapportering i Procapita. Personalen registerar i systemet och informationen skickas vidare till den medicin-ska ansvariga sjuksköterskan, MAS, och enhetschef. MAS kan ändra bedömningen och göra en lex Sarah eller lex Maria anmälan. På kommunens hemsida finns möjlighet att göra jämförelser mellan de olika äldreboendena. I tabeller sammanställs information om boendenas inriktning, personaltäthet, antal boende, inriktning, hyra, andel av personalen som är undersköterskor samt nöjd kund. Rapportering görs också i det nationella kvalitetsrapporteringssystemet Senior Alert vilket möjliggör jämförelse med andra enheter i landet. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter och personer i landstingens/regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas sociala omsorger. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt, munohälsa och blåsdysfunktion/inkontinens Uppföljning och återrapportering till nämnd Uppföljning av verksamheten sker både på individnivå och på verksamhetsnivå. Kvalitetsenheten gör uppföljningar på enhetsnivå och biståndskansliet på individnivå. Uppföljning av verksamheten och måluppfyllnad görs även i respektive verksamhet. Dokumentation sker i arbetsplanen. Utvärderingar på individnivå görs även av den som är kontaktansvarig, löpande under året. Detta dokumenteras i genomförandeplanen. Härefter sker egenkontroller av omvårdnadsdokumentationen. Årligen genomförs stickprovskontroller för att säkerställa att alla boende har en uppdaterad genomförandeplan. Återrapportering sker till nämnd vid behov eller genom de verksamhetsberättelser som lämnas i samband med tertialbokslut. Nämnden har tillgång till samtliga enheters arbetsplaner. Patientsäkerhetsberättelser, vilka är ett lagkrav, upprättas och avrapporteras till nämnden årligen. Härutöver sker ytterligare rapportering vid behov Ersättning till utförare Ersättning utgår med en fast summa per dag och uppgår år 2015 till kr per dygn. Ersättningen har räknats upp med två procent till den del priset som avser omvårdnad och till den del av priset som avser lokaler. Ersättningen per dygn beräknas på en beläggning om 98 procent. Ersättningen är den samma för alla boende oavsett vårdtyngd. Ersättningen per boende och dygn för ålderdomshem uppgår till kr vid enkelbemanning och kr vid dubbelbemanning. 11

13 3.2 Förebyggande arbete och stöd till anhöriga Enligt socialtjänstlagen är kommunen skyldig att erbjuda stöd åt personer som vårdar anhöriga/närstående. Vilket stöd som erbjuds varierar mellan olika kommuner. Inom äldreomsorgen i Huddinge kommen finns två anhörigkonsulter. En av anhörigkonsulenterna har demens och finska språket som specialkompetens. Anhörigkonsulentens uppgift är att erbjuda kostandsfritt stöd, förmedla kontakter, informera om olika typer av stöd kommunen erbjuder samt anordna anhörigträffar. Den första kontakten med någon av kommunens verksamheter inom äldreomsorgen sker vanligtvis genom Servicecenter dit kunden eller anhöriga kan vända sig med frågor och för att få information. Ett seniorblad skickas ut till alla kommuninvånare över 65 år. Där finns information om de erbjudanden kommunen har. Det år kommuninvånaren fyller 75 respektive 80 år skickas en broschyr hem, med information om vilken hjälp som kan erbjudas samt hur man ansökan om äldreomsorg går till. För personer med annat modersmål än svenska kan informationen erhållas på önskat språk. Det är även möjligt att få informationen i anpassad form, till exempel punktskrift, lättläst eller ljudbok. På varje äldreboende inom egen regi finns två anhörigombud (införs fullt ut under hösten) vars uppgift är att samla ihop frågor från anhöriga och förmedla dessa till verksamheterna. Härutöver finns anhörigcirklar och gemensamma träffar med andra anhöriga där det finns möjlighet att få råd och stöttning samt lämna synpunkter. Anhörigmöten anordnas regelbundet på de olika boendena. Seniorträffar och öppna verksamheter finns dit alla seniorer i Huddinge är välkomna. Sociala och kulturella aktiviteter med fokus på hälsa och välmående erbjuds. Många aktiviteter arrangeras i samarbete med det lokala föreningslivet. På seniorträffarna erbjuds också informationsmöten på olika teman, till exempel hur ansökan om färdtjänst går till, hur biståndshandläggningen sker samt vilket anhörigstöd som erbjuds. Seniorträffarna finns på många olika platser i Huddinge. Anhöriga kan även stöttas och avlastas med korttidsboenden och dagverksamhet. För dessa alternativ krävs ett biståndsbeslut. Det är personen i behov av vård som ansöker om insatser vilket sker genom Huddinge servicecenter. 3.3 Särskilt boende Det finns totalt 14 särskilda boenden i kommunen var av sju har anpassade platser för personer med demenssjukdom. Intervjuer har gnomförts med enhetschefer, sjuksköterskor och undersköterskor vid Kullagårdens, Ängsgårdens och Björnkulla. Demensboendena är integrerade delar i vanliga äldreboenden. På Kullagården finns plats för 29 boende, på Ängsgården finns plats för 31 boende och på Björnkulla finns plats för 54. Björnkulla har finskspråkig inriktning Personcentrerad vård Socialstyrelsen markerar i de nationella direktiven för vård och omsorg vid demenssjukdom vikten av personcentrerad vård. Personcentrerad vård innebär att personen är i fokus och inte demenssjukdomen. Vården ska ta sin utgångspunkt i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Personcentrerad vård syftar till att göra omvårdnaden och vårdmiljön mera personlig och förstå beteenden och psykiska symtom ur den demenssjukes perspektiv. Det finns inget uttalat mål fastställt av nämnden som nämner personcentrerad vård. Detta sammanfattas istället i nämndes mål att kunder vid äldreboenden ska vara nöjda med kvaliteten på tjänsterna. Etappmålet för året är 69 och utfallet år

14 De individuella behoven fångas bland annat upp i ankomstsamtalet där anhöriga har möjlighet att delta. Samtalen sammanfattas i individuella genomförandeplaner som uppdateras vid behov, dock minst årligen. Genomförandeplanen sammanställs av kontaktansvarig undersköterska. Kontaktansvarig har ansvar för att löpande ha kontakt med den boende samt anhöriga och genom dessa kontakter fånga upp nya eller ändrade behov och uppdatera genomförandeplanen. Genomförandeplanerna finns i dokumentationssystemet Procapita. Den boendes levnadsberättelse inhämtas och utgör en del av omvårdnadsdokumentationen. Stickprovskontroller att uppdaterade genomförandeplaner finns görs årligen. De intervjuade uppger att det finns en god uppföljning av omsorgen av de boende. Uppföljningen sker till stora delar i den dagliga kontakten med boende och anhöriga. Eftersom de olika boendena är uppdelade i mindre enheter finns möjlighet till uppsikt över varje vårdtagares situation Tillgänglighet För att få en uppfattning om behovet av platser följs befolkningsstatistiken. Det ger en god uppfattning om numerären. Planeringen sker för en period om ca 10 år framåt i tiden baserat på tillgänglig statistik. Ett ärende om framtida behov kommer att skrivas fram till nämnden under oktober. Trenden visar på ett ökat behov av platser vid demensboenden och behovet bedöms vara större än för övriga särskilda boenden. Vid nybyggnation eller renovering av befintliga äldreboenden sker detta enligt en standard som gör det möjligt att snabbt ställa om särskilda boenden till demensboenden. Platser vid de olika boendena fördelas av en bosamordnare vid biståndskansliet. De enskilda boendena erhåller inte löpande information om köer eller kötider. Kötiderna varierar men har generellt minskat under året tack vare att antalet platser har utökats. Även korttidsplatserna, dagverksamheten och SÄBO-platserna har utökats. Under hösten planeras ytterligare 9 platser för personer med demenssjukvård. Vid utgången av 2014 var det 74 personer som väntade på äldreboende, att jämföra med 54 personer vid samma tid Av verksamhetsberättelsen för 2014 framgår att ökningen beror på att antalet sökande ökat i kombination med att många valt att vänta på ett specifikt boende. Antalet beslut om demensboende hade också ökat under 2014 jämfört med Antalet bifallsbeslut om äldreboende var under stycken att jämföra med 285 stycken under Vid tidpunkten för granskningen är det ca 20 personer som väntar på demensboende. I väntan på demensboende sätts utökade resurser in befintligt boende och behov finns. Flera av de köande har redan plats vid korttidsboende. Anhöriga erbjuds också ett utökat stöd om så önskas. I dagsläget klaras kögarantin på 3 månader. Om ytterligare platser krävs för att klara kögarantin köps de in från andra kommuner. Nämnden har avtal med olika utförare om möjlighet att köpa ytterligare platser. För närvarande köps ytterligare 120 platser in. Möjligheten till utökat antal platser bidrar till att nämnden har beredskap om kötiden överstiger 3 månader. Äldreomsorgsnämnden erhåller månatligen muntlig rapportering om antalet personer som väntar på platser vid alla former av äldreboenden. Uppgifter lämnas om hur många som väntar på ett första erbjudande samt hur många som har tackat nej i väntan på ett specifikt boende. I nyckeltal redovisas även hur många dagar i snitt de sökande stått i kö. 13

15 3.4 Säkerhetsåtgärder Begränsningsåtgärder ska endast förekomma om någon boende har särskilda behov. De säkerhetsåtgärder som är möjliga att vidta är larm, rörelselarm, dörrlarm och personlarm. Sänggrindar används efter ordination. Lås finns i de gemensamma köken. De används vid behov och används endast efter beslut och diskussion mellan omvårdnadspersonal och paramedicinare. Det finns även möjlighet att efter biståndsbeslut erhålla extra tillsyn. Alla åtgärder kräver samtycke som dokumenteras i Procapita. Vid aggressiva beteenden kan en medicingenomgång göras för att säkerställa att det inte är kopplat till smärta eller felaktig medicinering. BPSD-metodiken har underlättat vården av personer med aggressiva beteenden. Möjlighet finns även att koppla in BPSD-team inom SLL om personalen inte själva kan komma tillrätta med problematiken. De har specialistkompetens och lång erfarenhet. KIA-systemet används för registrering av tillbud som rör personalen. Personlarm kan erhållas efter samråd med säkerhetschefen. De intervjuade uppger dock att det viktigaste är ett adekvat bemötande, det förhindrar många incidenter. Det finns utbildningar i hot och våld anpassade för äldreomsorgen. Dessa anordnas av Länsstyrelsen. 3.5 Bemanning och kompetens När det gäller bemanningen inom demensvården finns inga nationella riktlinjer som kommuner och andra huvudmän ska följa. Det saknas även nationell statistik om bemanning i särskilt boende specifikt avsett för personer med demenssjukdom. I Socialstyrelsens riktlinjer anges att demensboende ska vara småskaligt. Vad som avses med småskaligt definieras inte närmare. Det som finns att förhålla sig till är en rapport som togs fram av Äldrecentrum på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd år I rapporten konstateras att en bemanning dagtid om 3 personal på 9 boende var lämplig för att ge personalen möjlighet att hjälpa de boende med t.ex. toalettbesök efter behov, ge alla stöd vid måltiderna, ge individuell tid och kunna genomföra gemensamma aktiviteter. Huddinge kommun har ambitionen att följa den bemanning som i rapporten anses vara lämplig Bemanningen på demensboenden i kommunen är något högre än för ålderdomshem. Dagtid är det 3 undersköterskor/vårdbiträden per 9 boenden att jämföra med övriga boenden där det är i snitt 3 undersköterskor/vårdbiträden per 12 boende. Kompetenskraven för personalen är de samma dygnet runt. Lägsta utbildningsnivå är i de flesta fall undersköterska. Det demensboende som har lägst andel undersköterskor har 68 procent och det boende med högst andel har 95 procent. Nattetid är lägsta utbildningsnivå undersköterska. På de större boendena finns sjuksköterska dygnet runt och på de mindre finns sjuksköterskejour kvällar och nätter, vilket innebär att sjuksköterska finns att tillgå vid behov. Det finns personal med specialistkompetens, dock inte på alla boenden. All personal ska genomgå de webbaserade utbildningarna Demens ABC och ABC+ som arbetats fram av Svenskt demenscentrum. Behov av kompetensutveckling fångas upp av vårdlagscheferna genom de individuella samtalen med personalen. Om någon i personalgruppen har varit på utbildning delas kunskapen vidare. Arbete med att höja kompetensen pågår kontinuerligt enligt de intervjuade. Personalen har tillgång till både handledning och reflektion. Handledning sker med extern part och rör ämnen personalen tycker är angelägna att ta upp. Det rör i första hand situationer i personalgruppen. Reflektioner leds av reflektionshandledare och har karaktären 14

16 daglig spegling. Där ges personalgruppen möjlighet att diskutera och reflektera över olika situationer. Stockholm den 24 augusti 2015 Rebecka Hansson Auktoriserad revisor 15

17 4 Källförteckning Verksamhetsberättelse 2014 för äldreomsorgsnämnden, AN-2014/ Verksamhetsplan 2015 för äldreomsorgsnämnden, AN-2014/ Lokalt Vård- och omsorgsprogram, Vård och omsorg vid demenssjukdomar i Huddinge, utkast Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, AN-2013/ Kvalitetsdeklaration för äldreomsorgens anhörigstöd, AN-2015/ Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen i egen regi, AN-2014/ Patientsäkerhetsberättelse 2014 för äldreomsorgen i Huddinge kommun, egen regi, AN Checklista demens särskilt boende, ett redskap för kvalitetsutveckling. Arbetsplan för Björnkulla äldreboende 1 Arbetsplan för Kullagården Arbetsplan för Ängsgården Rutin för Kvalitetsråd på Björnkulla äldreboende 1 Rutin för Vård och omsorgsmöte på särskilda boenden Äldreomsorgens värdegrund hur vi arbetar på Ängsgården 16