Integrering av en yrkespolicy i vidareutbildning. Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrering av en yrkespolicy i vidareutbildning. Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK"

Transkript

1 RUMÄNIEN Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK 1 Allmänna ramar för vidareutbildning Perioden efter 1989 medförde i Rumänien inte bara förändringar i de ekonomiska, sociala och politiska sfärerna, men även inom vårt intresseområde, genom skiftet av lagsystem. En ny konstitution antogs 1991 tillsammans med en lag om utbildning och 1993 infördes en lag om godkännande av institutioner för högre utbildning. Lag nr gäller dock fortfarande. Där åläggs statliga företag och myndigheter att ordna vidareutbildning som varar livet ut års lag anger att vidare yrkesutbildning för anställda kan organiseras inom företag, centrala enheter, ministerier, andra centrala verk inom den statliga administrationen, centra för vidareutbildning, forsknings- och designinstitut, skolor och andra institutioner genom: utbildning på arbetsplatsen under direkt chefskontroll; kurser som ordnas i enheten, utanför enheten och i centra för vidareutbildning för anställda; individuella vidareutbildningsprogram med punktkontroller av inhämtad kunskap; praktik och specialisering i respektive enhet eller i andra enheter inom- och utomlands; betyg, efter att ha blivit anställd, från en utbildningsenhet inklusive forskarutbildning; filosofie doktorsgrad. Efter 1989 är lagen fortfarande i kraft och det finns inga planer på att ersätta den med en ny med särkilt fokus på, eller referens till, vidare yrkesutbildning. Därför regleras vidare yrkesutbildning i lagar som reglerar närliggande områden (praktik, arbetsmarknad, det sociala området): socialförsäkring, skydd för utsatta, yrkesintegrering av folk som gått ut skolan, samt av arbetslösa, och vuxenutbildning (i allmänhet). I frånvaron av en lag om utbildning och vidareutbildning har några lagliga åtgärder tagits för att närma sig dessa frågor med socialt skydd och arbetsmarknadsåtgärder som utgångspunkt. Sedan början 90-talet har förordningar skapats för socialt skydd, återanpassning av arbetslösa i arbetsmarknaden, upprättandet av centra för yrkesutbildning och omskolning, social och yrkesmässig integrering av handikappade (inklusive nya skyddade arbeten), individuella kontrakt med arbetslöshetsskydd vid kollektiva avskedanden (t.ex. inom gruvindustrin) etc. Samtidigt togs åtgärder för att uppmuntra företag att anställa arbetslösa, nyutexaminerade och handikappade. Ett lagförslag om en policy för underpriviligierade följde, som skulle gynna regioner med ekonomiska och sociala problem samt ge skattelättnader åt företag som gör nyinvesteringar i berörda områden (förslaget debatteras just nu i parlamentet). En analys av lagen angående vidare yrkesutbildning anger två typer av utbildningsorganisatörer i Rumänien: statliga organisatörer, såsom: utbildningsinstitut under Utbildningsdepartementet; utbildnings-, vidareutbildnings- och omskolningscentra för arbetslösa organiserade av Arbetsmarknads- och socialdepartementet i 14 av 41 län; övriga träningscentra knutna till andra departement och aktivitetsområden; privata organisatörer: arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, stiftelser, ideella föreningar, företag, samt Handels- och industrikammaren. Särskilda målgrupper är: ungdomar som gått ut skola och universitet; långtidsarbetslösa;

2 kvinnor; handikappade. Faktorer som missgynnar vidare yrkesutbildning: Endast _ av de arbetslösa deltog i utbildnings- eller omskolningskurser Närvarofrekvensen för arbetslösa i vidare yrkesutbildning är mycket låg Avhoppsfrekvensen är hög Majoriteten deltog på rekommendation av Arbetsförmedlingen (ej på eget initiativ) Bara 26,7 procent av deltagarna lyckades hitta jobb, även i program organiserade av företag inga riktiga arbetstillfällen. Sammanfattningsvis begränsas utvecklingen av vidare yrkesutbildning i Rumänien av följande: avsaknaden av genomtänkta politiska riktlinjer för vidare yrkesutbildning de program som sätts upp och åtgärder som tas sker som en reaktion i kristider och gäller bara svaga grupper; avsaknaden av en lagstiftning för enbart vidare yrkesutbildning; de lagar som gäller livslångt lärande försäkras enbart av antingen normativa åtgärder inom andra områden (t.ex. grundutbildning) eller skilda förordningar med tonvikt på speciella situationer (arbetslöshet, skyddsåtgärder för handikappade, yrkesintegrering av folk som gått ut skola eller universitet); företags, speciellt små och mellanstora, oförmåga att investera i människor och deras kunnande; statliga företags och ekonomiska aktörers bräckliga situation i samband med den långsamma privatiseringsgraden bidrar till att vidare yrkesutbildning inte tas med i beräkningen; bristen på kvalificerade utbildningsaktörer som är väl förberedda för den hårda alleuropeiska konkurrensen och för områden med intensiv ekonomiska aktivitet; bristen på passande institutionella strukturer anpassade till att möta de verkliga behoven i en föränderlig ekonomi; frånvaron av ett system som kan utvärdera och godkänna utbildningsorganisatörer; otillräcklig samordning mellan vidare yrkesutbildning och grundutbildning, speciellt på yrkesskolenivå; avsaknaden av samhällsanda och lokala aktörer som skulle kunna uppmuntra vidare yrkesutbildning på lokal nivå; tonvikten lagd uteslutande på den professionella dimensionen av vidare yrkesutbildning utan hänsyn till medborgaren och den sociala dimensionen; i länder stadda i förvandling är lokal kultur, aktivt deltagande och politisk socialisering aspekter som icke kan förbises i program för vidare yrkesutbildning; dessutom är ekonomisk demokrati och politisk demokrati huvudsakligen oskiljbara. 2 Nya lagförslag angående vidare yrkesutbildning under debatt i det rumänska parlamentets specialiserade kommissioner: Lagen om livslångt lärande förelagt parlamentet 1996 före de allmänna valen i november samma år; förslaget samfällt framställt av kulturdepartementet, ungdomsdepartementet, arbetsmarknads- och socialdepartementet samt handels- och Industrikammaren; Lagen om utveckling av prioriterade områden: denna lag avser att ge skattelättnader i underpriviligierade områden; förelagt parlamentet i början av 1998; Lagen om vidare yrkesutbildning i utbildningsinstitutioner detta lagförslag framställdes till utbildningsdepartementet i juli 1998: det analyseras för närvarande i de övriga departementen. I andan av dessa lagförslag ses vidare yrkesutbildning i ett bredare perspektiv, nämligen det om livslångt lärande där yrkes-, kultur- och medborgardimensionerna integreras i enhetliga program, institutioner och enhetlig policy. Detta breda nätverk för vidare yrkesutbildning skulle involvera: Institutioner med grundutbildning, i första hand VET-skolor (speciellt skolor som pilotprojekt i Phare Vet-programmet) och universitet; både lagen om utbildning och existerande resurser (kvalificerad personal, program och modern utrustning, möjligheten att ge diplom och betyg erkända av allmänna och privata institutioner) utgör argument för att upprätta institutioner för grundläggande vidare yrkesutbildning. Enligt studien Utveckling av permanent utbildning i Rumänien (Bukarest, Nationella rådet för finansiering av högre utbildning, 1998) har de flesta rumänska universitet redan program för vidare yrkesutbildning. Några av dem har till och med upprättat centra för vidare yrkesutbildning som EUROHOT (Byggnadstekniska unitowards a framework in open flexible learning

3 versitetets center) i Bukarest, Centret för livslångt lärande (CEEC) vid Bukarests polytekniska universitet, samt Centret för vidare yrkesutbildning vid det Medicinska universitetet i Cluj. Folkuniversitet, landsortsuniversitet, skolor för föräldrar, kulturstiftelser och andra organisatörer inom vuxenutbildning; än så länge har dessa utvecklats spontant eftersom de har lagt tonvikten på fritidsstudier; lagförslaget föreslår att de förvandlas till institutioner för vidare yrkesutbildning liknande de skandinaviska; Centra för vidare yrkesutbildning organiserade i ett vidare perspektiv på en aktiv policygrund; dessa centra kan byggas upp inom vilket företag som helst i den offentliga så väl som i den privata sektorn, samt i föreningssektorn; centra för vidare yrkesutbildning skulle inte enbart begränsas till gruppen arbetslösa som nu är fallet. I Rumänien anses centra för vidare utbildning inte längre som en angelägenhet för endast välfärdsstaten. Gradvis blir den privata sektorn och föreningssektorn alltmer inblandad i vidare yrkesutbildning allteftersom privatiseringen och den ekonomiska omstruktureringen tilltar. På lokal nivå är sociala partnerskap de mest aktiva nätverken. I de flesta fall leder uppkomna utbildningsbehov till spontana erbjudanden genom nya strukturer (institutioner, organisationer, program) eller genom anpassning av redan existerande strukturer. Oftast är sociala partner direkt involverade i vidare yrkesutbildning på lokal nivå. Ett intressant på lokal utveckling är Handels- och Industrikammarens nätverk. Den omfattar: Handelsregistrets läns och rikskontor; Rumänska affärsskolan (aktiv i 26 av de 41 länen i Rumänien); Handels- och Industrikammaren knuten till liknande europeiska kamrar. 3 På nationell nivå är fortfarande vidare yrkesutbildning sämre organiserad och har inte en tydlig profil. För att lösa detta problem byggs nu Nationella arbets- och utbildningsrådet upp under kontroll av en styrelse under flera departement (olika offentliga institutioner) samt arbetsgivarrepresentanter och större fackföreningar. Rådet kommer att verka från och med början av 1999 och skall: ge en institutionell grund till en social dialog inom arbetsliv och utbildning; införa en nationell arbetsmarknads- och yrkesutbildningspolitik. Med hänseende till dess engagemang i vidare yrkesutbildning skall rådet också ge service åt intresserade personer, speciellt: yrkesrådgivning åt arbetslösa; omskolning av personal i företag som genomgår omstrukturering för att undvika avskedanden och arbetslöshet. Det är beaktansvärt att det Nationella arbetsmarknads- och utbildningsrådet har riktat in sig på sociala partners engagemang på både lokal och nationell nivå. En annan struktur med intresse för vidare yrkesutbildning är det Nationella rådet för vuxenutbildning. Lagförslaget om denna struktur debatteras för närvarande i det rumänska parlamentet. Märk att rådet ska vara en trepartsstruktur (regering, arbetsgivare och fackförbund). Enligt lagförslaget skall rådet ansvara för att: förbereda förslag till ändrad lagstiftning inom yrkesutbildning; utarbeta studier om och analyser av yrkesutbildning; godkänna standardkriterier på vilka yrkesutbildningsprogram ska baseras; skapa en dialog med myndigheterna (på central och lokal nivå) och i samhället om yrkesutbildningsfrågor; godkänna utbildningsorganisatörers verksamhetsmetodik (definiera kriterier för godkännande och certifiering); bidra till en storskalig av yrkesstandard utvecklad av Styrelsen för yrkesstandard och utvärdering (COSA). Arbetsmarknadsåtgärder och yrkesintegrationspolitik Aktiva arbetsmarknadsåtgärder anses av arbetsmarknads- och socialdepartementet bestå av yrkesutbildning, informations- och förmedlingsservice, lån till låg ränta åt företag som skapar arbeten och som anställer ett visst antal arbetslösa. Arbetare vars individuella arbetskontrakt upphört p.g.a. massuppsägningar kan också dra nytta av skattelättnader (om de är egna företagare), yrkesrådgivning, yrkesklubbar, starta-eget-stöd, kurser i företagande, allmänna arbetsåtgärder, etc. Tyvärr har regertowards a framework in open flexible learning

4 ingen ännu inte visat sig effektiv vad beträffa arbetsmarknadsåtgärder och därför behövs en översyn av organisation och genomförandemekanismer. Det Nationella arbets- och utbildningsrådet har som trepartsstyrd allmän institution följande mål: institutionalisering av den samhälleliga dialogen, genomförande av arbetsmarknadsåtgärder, yrkesutbildning och socialt skyddsnät för arbetslösa. Rådet ska administrera Arbetslöshetskassan, som sköter den huvudsakliga finansieringen av aktiva och passiva åtgärder nämnda ovan; detta vid sidan av annan finansiering från utländska givare (framförallt EU och Världsbanken). Aktiva åtgärder förverkligas främst genom yrkesutbildningsprogram (skolning, omskolning, vidareutbildning eller andra kurser för arbetslösa och arbetstagare), information, rådgivning och förmedling, samt andra insatser som syftar till nya jobb: ekonomiskt stöd, skattelättnader, sänkta arbetsgivaravgifter, bonussystem, lägre räntor på lån etc. Andra satsningar gäller omskolning och återanpassning till arbetsmarknaden av människor som blivit arbetslösa pga. omstruktureringen av olönsamma statsföretag. Passiva arbetsmarknadsåtgärder omfattar arbetslöshetsersättning och stöd, hjälpåtgärder för att komma in på arbetsmarknaden (liknande det arbetslöshetsstöd som ges åt studenter och gymnasister med examina och studerande som gått yrkesutbildning eller som lärlingar), samt kompensation vid massuppsägningar. Mottagare av yrkesintegrationsstöd, som en sorts socialhjälp, är: gymnasister och högskolestuderande som inte lyckats få jobb 60 dagar efter examen; unga rekryter utan yrkeserfarenheter som inte fått jobb 30 dagar efter utryckning från militärtjänsten; utexaminerade från specialskolor för funktionshindrade som är arbetslösa. 4 Unga som inte lyckas få arbete under tiden de får yrkesintegrationsstöd får i fortsättningen ekonomiskt stöd. Mottagare av arbetslöshetsersättning, ekonomiskt stöd, samt deltagare i program som syftar till inträde på arbetsmarknaden kan gå på yrkeskurser, omskolning, vidareutbildning eller andra yrkesutbildningar finansierade av arbetslöshetskassan. Så länge man är mottagare av nämnda stöd och går på kurs kan man också få barnbidrag och gratis sjukvård för sig och sin familj, etc. Arbetsmarknadsreglerna anger att en viss del av A-kassans medel kan användas till att ge lån med låg ränta åt nya eller redan existerande små och medelstora företag inom produktion, service och turistsektorn, samt till företag som ordnar arbete åt arbetslösa. Sålunda skapades nya jobb 1996 av vilka 50 procent gick till arbetslösa. Dessutom uppmuntras företag att anställa nyutexaminerade på gymnasie- och högskolenivå genom att stödja deras löner via A-kassan. Dessa regler gäller också handikappade nyutexaminerade vars arbetslöshetsersättningsperiod omfattar 18 månader i stället för de vanliga 12 månaderna. Över unga har kunnat dra nytta av dessa stöd under de senaste åren. Reglerna skapar även incentiv för företag som anställer nyutexaminerade inklusive handikappade. Yrkesutbildning är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken. Skolning, omskolning och vidareutbildning eller andra program ges åt unga som arbetar eller är arbetslösa. År 1997 gick personer ut yrkesutbildning, i slutet av 1998 var denna siffra Dessa siffror är otillräckliga om man tar de snabba ekonomiska förändringarna (inklusive yrkesutbudet), speciellt på den rumänska marknaden, med i beräkningarna. Marknaden genomgår nu en omstrukturerings- och omställningsperiod för att anpassa sig till de utvecklade ländernas ekonomier. Under denna period gavs i huvudsak utbildning i följande yrken: dataoperatör, revisor, bilmekaniker, textilarbetare, kock, hårfrisör etc. År 1997 var 40,4 procent av (om)skolningskurserna för arbetslösa och utav dessa blev endast 13,3 procent anställda (1998, fram till 30 september, var denna siffra 10,9 procent). Detta pekar på utbildningsprogrammens låga effektivitet som beror på bristen på kommunikation mellan arbetsmarknadens behov och kursutbudet. Åren 1991 till 1997 lades alltmer tonvikt på aktiva i stället för passiva åtgärder uppmärksammades arbetslöshetens högriskgrupper: unga, kvinnor, handikappade, folk med låg eller smal utbildning, eller personer med yrkesutbildning för vilken det inte finns behov av på arbetsmarknaden. Därför har Arbetsmarknads- och socialdepartementet föreslagit nya regler för arbetsmarknadsåtgärder: minskning av bidraget till A-kassan från 5 procent till 3,5 procent till arbetsskapande företag; slopande av A-kasseavgifter för firmor som anställer unga, ensamma småbarnsföräldrar och långtidsarbetslösa, förutsatt att dessa utgör minst 10 procent av arbetsstyrkan;

5 slopande av A-kasseavgifter för arbetsgivare som anställer nyutexaminerade inom ett år efter deras examen. utbetalning av 27 månaders A-kasseersättning åt jordägande arbetslösa på villkor att de flyttar ut på landet; finansiering av utbildning åt arbetslösa utanför A-kassesystemet; finansiering av ytterligare ett utbildnings- eller omskolningsprogram för utförsäkrade arbetslösa förutsatt att de har en chans till arbete. Regeringsprogrammet för kommer att betona utvecklingen av lagar och institutioner som befrämjar en aktiv arbetsmarknadspolitik där en större roll ges åt utbildning. Därför har en lag antagits om det Nationella rådet för yrkesutbildning (ANOFP), vars syfte är att på nationell nivå organisera och samordna arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsaktiviteter såväl som ett skyddsnät för arbetslösa. Rådet har avdelningskontor i alla län inklusive Bukarest. 5 ANOFP:s målsättning med början 1999 är följande: institutionalisering av den samhälleliga dialogen angående yrkesutbildning; yrkesutbildningsstrategier; införande av ett socialt skyddsnät åt arbetslösa. ANOFP:s huvudansvar är att: ge arbetsmarknadsservice; ge och finansiera yrkesutbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov; ge yrkesrådgivning åt arbetslösa samt fungera som mellanhand mellan arbetslösa och arbetsgivare; administrera A-kassans budget. Genom att involvera sociala partner i A-kassans administration kommer åtgärderna att bättre motsvara de mångfaldiga behoven på arbetsmarknaden, samt de behov gemene man har. Förutom trepartsdimensionen består nydaningen också av att detta råd ges möjligheten att ge service via kontrakt åt allmänna och privata lokala organisatörer som kan ta mer specialiserade åtgärder enligt marknadens behov. I detta sammanhang måste också lagen om Nationella styrelsen för yrkesutbildning för vuxna nämnas. Styrelsen är en administrativ myndighet med rådgivande roll för att befrämja yrkesutbildningspolitik och strategier för vuxna, vars organisation är baserat på ett trepartssystem (representanter från de centrala delarna av den offentliga sektorn, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar). CNFPA har följande uppdrag: att lägga fram normativa riktlinjer för yrkesutbildning och att föreslå projekt; att utarbeta yrkesutbildningsstudier och analyser; att detaljgranska förslag till standardkriterier för utarbetande av yrkesutbildningsprogram; att detaljgranska rekommendationer till metodik, kriterier för godkännande av yrkesutbildningsorganisatörer; att befrämja internationell standard skapad av Styrelsen för yrkesstandard och utvärdering. Födelsetalet har sjunkit alltmer under de senaste åren p.g.a. förändringar i familjepolitiken där födelsebefrämjande tvångslagar avskaffats och abortpolitiken liberaliserats. Omvandlingen till marknadsekonomi har också haft inverkan på demografin. Om de nuvarande födelse- och dödstalen består kommer befolkningen att sjunka 2 procent om ungefär tio år; den unga befolkningen mellan år kommer att minska och den vuxna och äldre delen av befolkningen att öka. Detta kommer att återverka på den yrkesverksamma delen av befolkningen och dess andel av den totala befolkningen, något som kommer att ge de yrkesverksamma försörjningsproblem. Den ekonomiska beroendegraden har ökat från 1,12 till 1,39 år Det bör också nämnas här att fler människor har pensionerats än anställts sedan början av Det bör noteras att minskningen av den yrkesverksamma delen av befolkningen inte enbart kan ses som ett demografiskt fenomen, nämligen en allt mer åldrande befolkning, utan även som en minskning av ekonomisk absorberingskapacitet. Åren 1990 till 1996 sjönk den yrkesverksamma befolkningen tillika med siffran anställda från 75,1 procent 1990 till 62,8 procent Den yrkesverksamma befolkningens struktur visar att 2 3 av dem har gymnasie- eller högskolekompetens. Detta indikerar att Rumänien har en högkvalificerad arbetsstyrka. Om man tar ålderskriteriet i beaktande har 90,3 procent av åldersgruppen år den högsta utbildningen (fack- och högskoleutbildning) och 72 procent av gruppen år.

6 Efter 1990 har arbetsstyrkan genomgått en rad strukturella förändringar. Angående arbetsmarknadsdynamik enligt ekonomisk sektor kan följande konstateras: Procenttalet aktiva inom jordbruket har ökat Processen har förstärkts av ett ökande antal kvinnor och äldre i denna sektor, vilket kan förklaras av jordfördelning och hög arbetslöshet i tätorterna. Sedan 1997 har den jordbrukande befolkningen minskat något, men är alltjämt hög. Inom industri och byggnad har de yrkesverksamma sjunkit från 43 procent 1990 till en tredjedel pga. den ekonomiska nedgången, omstruktureringen och massavskedandena. Procenttalet inom servicesektorn har haft tillväxt men är ännu begränsad; en tredjedel av de yrkesverksamma 1998 fanns i denna sektor. Inom handelssektorn sker den snabbaste utvecklingen och arbetsstyrkan ökar proportionellt. 6 Slutsatser 1. Det är svårt att göra en uppföljning av anställningsprocessen vad gäller unga nyutexaminerade. Å ena sidan har inte skolorna något bestämt ansvar för att övervaka situationen för de studenter som gått ut skolan (i en snar framtid ska dock skolor under universitetsnivå börja en utvärderings- och självutvärderingsprocess; ett kriterium är skolornas externa effektivitet). Å andra sidan har generaldirektoraten för arbetsmarknad och social välfärd på länsnivå samt arbetsförmedlingarna bara uppgifter om antalet bidragstagare; de som tar del i passiva och aktiva åtgärder. Dessa åtgärder innefattar arbetslöshetsunderstöd, stödbidrag och lönebidrag åt anställda i olika företag. I princip skulle man kunna anta att de övriga nyutexaminerade har fått jobb, men detta stämmer inte med verkligheten: Några har tillfälliga arbeten fast de får arbetslöshetsunderstöd (de jobbar svart, eller utan arbetskort eller kontrakt under en begränsad tid); Andra fortsätter med högre studier och en del gör militärtjänst; Några dröjer med att anmäla sig till arbetsförmedlingarna fast de inte har fått något jobb; Slutligen finns det ett antal som inte kan utnyttja bidragen antingen för att de inte fyllt 18 eller för att de inte tagit sina slutbetyg. 2. Det är dock ett obestridbart faktum att arbetslösheten bland nyutexaminerade från yrkesskolor är ett kroniskt fenomen. Det tycks bli värre och har svåra återverkningar på den ekonomiska och sociala utvecklingen, på vidareutbildningen av människors kunskaper och på efterfrågan på och motivation för vidareutbildning. 3. Det konstanta trycket från de nyutexaminerade som ska in på arbetsmarknaden för första gången på balansen mellan utbud av och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft går tillbaka långt i tiden (redan före 1990) och har olika förklaringar: Systemskiftet från ett system med obligatorisk distribution av nyutbildade något som inte fungerade bra till en fri marknad med anpassning till dess behov och förutsättningar, utbud och efterfrågan. Eftersom grundförutsättningarna för att systemet ska fungera lyser med sin frånvaro har det rubbats och klyftorna har ökat, och nya har dykt upp. År efter år hittar % av nyutbildade inget jobb som passar deras kvalifikationer; under hårdast tryck är de med gymnasiala studier följt av nyutexaminerade från yrkesskolor. Nationalekonomins fortsatta nedgång i samband med sociala, kulturella, moraliska och utbildningsmässiga kriser har resulterat i en minskad efterfrågan på arbetsmarknaden. Minskningen av arbeten har koncentrerats inom vissa sektorer, huvudsakligen inom tillverkningsindustrin, och i vissa yrkeskategorier och geografiska områden. Måttlig kapacitet, ofta på nedåtgående, att skapa och bibehålla arbeten bland små och mellanstora företag i den privata sektorn, som långt ifrån har kompenserat arbetsbortfallen i den statliga sektorn. Den bräckliga förbindelsen mellan en förutsägbar utveckling på arbetsmarknaden och (yrkes)utbildningsväsendet under nämnda period, och möjligen med undantag för högre utbildning, har mer eller mindre fungerat på ärvda strukturer. Effekterna av skolreformen (stödd av Phare-VET RO 9405-programmet) kommer bättre att kunna överblickas de närmsta åren. Under nuvarande förhållanden motsvarar i allt mindre grad utbudet från skolor och yrkesskolor marknadens krav vilket gör det svårt för nyutexaminerade att finna arbete. Minskad yrkesrörlighet; fortfarande finns det svagheter ssystemet som man inte har tillräcklig kontroll över. Utbildningsnivån bland nyutexaminerade vad beträffar praktisk är bristfällig.

7 Denna brist blir ännu tydligare om företagen inte kan eller vill investera ytterligare för att integrera folk med examina och uppnå positiva resultat. Mentalitet och attityder som inte passar arbetsmarknaden hos: företag, utbildade, sociala partner och ibland till och med utbildningsorganisatörer och arbetsförmedlingar. Dessa attityder omfattar: konservatism i yrkeskategoriernas sammansättning; motstånd mot att anställa unga människor; för stort gap mellan skola/universitet och företag (ekonomisk och social miljö); vägran att ta jobb, speciellt i den privata sektorn, p.g.a. lönenivå, arbets- och sociala förhållanden etc.; klyftan mellan arbetsmarknadens efterfrågan och vad utbildningssystemet erbjuder med betoning på flexibilitet och förmåga att anpassa sig till den dynamiska utvecklingen av arbetsmarknaden etc. 4. Ovannämnda faktorer leder till arbetslöshet bland unga utbildade, t.o.m. till långtidsarbetslöshet och uteslutning. Tyvärr utgör ej ännu långtidsarbetslösa och unga arbetslösa en prioriterad grupp i Rumänien när det gäller vidare yrkesutbildning. Det finns inga specialprogram för dessa människor och det finns heller ingen möjlighet för dem att få statligt understöd för yrkesutbildning när deras ersättningsperiod tagit slut pga. bristfällig anpassning av lagarna. För unga personer medför detta tydligt negativa effekter, alvarligare än för andra åldersgrupper eftersom de: minskar motivationen och därmed möjligheten att få jobb; verkar demoraliserande och skapar känslor av utanförskap; leder till bristande arbetslivserfarenheter och bristande disciplin att kunna utföra systematiskt arbete; ökar risken för missanpassning även om lediga arbeten dyker upp I Rumänien har man ännu inte ägnat sig systematiskt åt, på alla nivåer med alla faktorer inberäknade, hur nyutbildade snabbt och effektivt ska integreras i arbetsmarknaden. Vidare är studier av denna fråga ännu få och av sent datum. Troligen kommer fler studier i framtiden att spela en viktigare roll och bli en viktig mekanism i anpassningen av ekonomiska och sociala behov av utbildning till utvecklingen av arbetsmarknaden. Lista på förkortningar: ANOPF Nationella rådet för yrkesutbildning CNFPA Nationella styrelsen för yrkesutbildning för vuxna

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Stockholm 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Kunskapslyft ett första steg

Kunskapslyft ett första steg 2014-04-23 Kunskapslyft ett första steg Sammanfattning - Socialdemokraterna föreslår idag ett första steg i ett kunskapslyft - Inom ramen för det första steget föreslås 30 000 platser inom komvux, yrkesvux

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

1.0 Kortfattade landsrapporter

1.0 Kortfattade landsrapporter 1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.

Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Den Svenska välfärden 2016 Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Vad betyder välfärd? Vad innebär den svenska välfärden? Vad måste man göra för att

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS

Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté):

Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Kortversion av budgetmotionerna (parti och kommitté): Stora behov av kompetensutveckling och utbildning Behoven av kompetensutveckling och utbildning är stora och växande. För individen handlar det om

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan.

Återkommande utveckling. Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Återkommande utveckling Om behovet och utformningen av ett omställningsuppdrag till högskolan. Behovet av ett omställningsuppdrag Utbildning skapar tillväxt genom högre produktivitet, bättre förmåga att

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Använda offentliga pengar på bästa sätt

Använda offentliga pengar på bästa sätt Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv

Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2275 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Bättre omställning och ett längre arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Örebros socialdemokratiska riksdagsledamöter Thomas Bodström Matilda Ernkrans Lennart Axelsson Eva-Lena Jansson Ameer Sachet Jobbkrisen förvärras ungdomarna värst ut

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige P7_TA-PROV(2012)0488 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/005 SE/Saab från Sverige Europaparlamentets resolution av den 12 december 2012 om förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok KOMPETENSUTVECKLING I UDDEVALLA KOMMUN Datum Mål Kompetensutvecklingen inom Uddevalla kommun skall * för kommunen medföra att effektiviteten förstärks genom att den anställdes

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-60

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-60 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 27.1.2011 2010/2206(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-60 Jürgen Creutzmann (PE454.711v01-00) Europa, världens främsta resmål en ny politisk

Läs mer

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning

Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella toppmötet om sysselsättning EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 maj 2009 (26.5) (OR. en) 10015/1/09 REV 1 SOC 338 ECOFIN 380 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Delegationerna Sysselsättningskommitténs bidrag till det informella

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna; SFS 2010:2016 Utkom från trycket den 30 december 2010 utfärdad den 22 december 2010. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G)

Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Utdrag Protokoll 96 2014-04-08 U2014/3014/SAM Utbildningsdepartementet Uppdrag att föreslå överblickbara system för validering (U 2014:G) Sammanfattning av uppdraget Regeringskansliet uppdrar åt Elin Landell,

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE

A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE SLOVAKIEN Miroslav Babinsk (red.) Dagssituationen för vuxenutbildningen i Slovakien Politiska, ekonomiska

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari Utbildningsdepartementet 1 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft februari 2017 Utbildningsdepartementet 1 Aktuella frågor Kunskapslyftet Platser Validering Yrkeshögskola Komvux Studiestartsstödet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

FÖRSTÄRKT JOBBSKAPANDE I KALMAR LÄN

FÖRSTÄRKT JOBBSKAPANDE I KALMAR LÄN FÖRSTÄRKT JOBBSKAPANDE I KALMAR LÄN Kalmar den 9 juni 2016 Lars Niklasson, Linköpings universitet och OECD Tre OECD-rapporter Nationell rapport om jobbskapande Jobbskapande i Kalmar län Nationell rapport

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) Utbildningsdepartementet 2017-02-06 Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 17 februari 2017 Kommenterad dagordning

Läs mer

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01

Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Samverkansavtal om regionalt Vård- och omsorgscollege

Samverkansavtal om regionalt Vård- och omsorgscollege 2016-09-07 2016/2128 1(5) Vår adress Sociala sektorn Borlänge kommun Adress Omsorgsnämnd Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mats Boman 0243-74315 mats.boman@borlange.se Nämnd Datum

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer