Integrering av en yrkespolicy i vidareutbildning. Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integrering av en yrkespolicy i vidareutbildning. Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK"

Transkript

1 RUMÄNIEN Mihai Jigau (utg.) VIDAREUTBILDNING I RUMÄNIEN och YRKESINTEGRATIONSPOLITIK 1 Allmänna ramar för vidareutbildning Perioden efter 1989 medförde i Rumänien inte bara förändringar i de ekonomiska, sociala och politiska sfärerna, men även inom vårt intresseområde, genom skiftet av lagsystem. En ny konstitution antogs 1991 tillsammans med en lag om utbildning och 1993 infördes en lag om godkännande av institutioner för högre utbildning. Lag nr gäller dock fortfarande. Där åläggs statliga företag och myndigheter att ordna vidareutbildning som varar livet ut års lag anger att vidare yrkesutbildning för anställda kan organiseras inom företag, centrala enheter, ministerier, andra centrala verk inom den statliga administrationen, centra för vidareutbildning, forsknings- och designinstitut, skolor och andra institutioner genom: utbildning på arbetsplatsen under direkt chefskontroll; kurser som ordnas i enheten, utanför enheten och i centra för vidareutbildning för anställda; individuella vidareutbildningsprogram med punktkontroller av inhämtad kunskap; praktik och specialisering i respektive enhet eller i andra enheter inom- och utomlands; betyg, efter att ha blivit anställd, från en utbildningsenhet inklusive forskarutbildning; filosofie doktorsgrad. Efter 1989 är lagen fortfarande i kraft och det finns inga planer på att ersätta den med en ny med särkilt fokus på, eller referens till, vidare yrkesutbildning. Därför regleras vidare yrkesutbildning i lagar som reglerar närliggande områden (praktik, arbetsmarknad, det sociala området): socialförsäkring, skydd för utsatta, yrkesintegrering av folk som gått ut skolan, samt av arbetslösa, och vuxenutbildning (i allmänhet). I frånvaron av en lag om utbildning och vidareutbildning har några lagliga åtgärder tagits för att närma sig dessa frågor med socialt skydd och arbetsmarknadsåtgärder som utgångspunkt. Sedan början 90-talet har förordningar skapats för socialt skydd, återanpassning av arbetslösa i arbetsmarknaden, upprättandet av centra för yrkesutbildning och omskolning, social och yrkesmässig integrering av handikappade (inklusive nya skyddade arbeten), individuella kontrakt med arbetslöshetsskydd vid kollektiva avskedanden (t.ex. inom gruvindustrin) etc. Samtidigt togs åtgärder för att uppmuntra företag att anställa arbetslösa, nyutexaminerade och handikappade. Ett lagförslag om en policy för underpriviligierade följde, som skulle gynna regioner med ekonomiska och sociala problem samt ge skattelättnader åt företag som gör nyinvesteringar i berörda områden (förslaget debatteras just nu i parlamentet). En analys av lagen angående vidare yrkesutbildning anger två typer av utbildningsorganisatörer i Rumänien: statliga organisatörer, såsom: utbildningsinstitut under Utbildningsdepartementet; utbildnings-, vidareutbildnings- och omskolningscentra för arbetslösa organiserade av Arbetsmarknads- och socialdepartementet i 14 av 41 län; övriga träningscentra knutna till andra departement och aktivitetsområden; privata organisatörer: arbetsgivarorganisationer, fackföreningar, stiftelser, ideella föreningar, företag, samt Handels- och industrikammaren. Särskilda målgrupper är: ungdomar som gått ut skola och universitet; långtidsarbetslösa;

2 kvinnor; handikappade. Faktorer som missgynnar vidare yrkesutbildning: Endast _ av de arbetslösa deltog i utbildnings- eller omskolningskurser Närvarofrekvensen för arbetslösa i vidare yrkesutbildning är mycket låg Avhoppsfrekvensen är hög Majoriteten deltog på rekommendation av Arbetsförmedlingen (ej på eget initiativ) Bara 26,7 procent av deltagarna lyckades hitta jobb, även i program organiserade av företag inga riktiga arbetstillfällen. Sammanfattningsvis begränsas utvecklingen av vidare yrkesutbildning i Rumänien av följande: avsaknaden av genomtänkta politiska riktlinjer för vidare yrkesutbildning de program som sätts upp och åtgärder som tas sker som en reaktion i kristider och gäller bara svaga grupper; avsaknaden av en lagstiftning för enbart vidare yrkesutbildning; de lagar som gäller livslångt lärande försäkras enbart av antingen normativa åtgärder inom andra områden (t.ex. grundutbildning) eller skilda förordningar med tonvikt på speciella situationer (arbetslöshet, skyddsåtgärder för handikappade, yrkesintegrering av folk som gått ut skola eller universitet); företags, speciellt små och mellanstora, oförmåga att investera i människor och deras kunnande; statliga företags och ekonomiska aktörers bräckliga situation i samband med den långsamma privatiseringsgraden bidrar till att vidare yrkesutbildning inte tas med i beräkningen; bristen på kvalificerade utbildningsaktörer som är väl förberedda för den hårda alleuropeiska konkurrensen och för områden med intensiv ekonomiska aktivitet; bristen på passande institutionella strukturer anpassade till att möta de verkliga behoven i en föränderlig ekonomi; frånvaron av ett system som kan utvärdera och godkänna utbildningsorganisatörer; otillräcklig samordning mellan vidare yrkesutbildning och grundutbildning, speciellt på yrkesskolenivå; avsaknaden av samhällsanda och lokala aktörer som skulle kunna uppmuntra vidare yrkesutbildning på lokal nivå; tonvikten lagd uteslutande på den professionella dimensionen av vidare yrkesutbildning utan hänsyn till medborgaren och den sociala dimensionen; i länder stadda i förvandling är lokal kultur, aktivt deltagande och politisk socialisering aspekter som icke kan förbises i program för vidare yrkesutbildning; dessutom är ekonomisk demokrati och politisk demokrati huvudsakligen oskiljbara. 2 Nya lagförslag angående vidare yrkesutbildning under debatt i det rumänska parlamentets specialiserade kommissioner: Lagen om livslångt lärande förelagt parlamentet 1996 före de allmänna valen i november samma år; förslaget samfällt framställt av kulturdepartementet, ungdomsdepartementet, arbetsmarknads- och socialdepartementet samt handels- och Industrikammaren; Lagen om utveckling av prioriterade områden: denna lag avser att ge skattelättnader i underpriviligierade områden; förelagt parlamentet i början av 1998; Lagen om vidare yrkesutbildning i utbildningsinstitutioner detta lagförslag framställdes till utbildningsdepartementet i juli 1998: det analyseras för närvarande i de övriga departementen. I andan av dessa lagförslag ses vidare yrkesutbildning i ett bredare perspektiv, nämligen det om livslångt lärande där yrkes-, kultur- och medborgardimensionerna integreras i enhetliga program, institutioner och enhetlig policy. Detta breda nätverk för vidare yrkesutbildning skulle involvera: Institutioner med grundutbildning, i första hand VET-skolor (speciellt skolor som pilotprojekt i Phare Vet-programmet) och universitet; både lagen om utbildning och existerande resurser (kvalificerad personal, program och modern utrustning, möjligheten att ge diplom och betyg erkända av allmänna och privata institutioner) utgör argument för att upprätta institutioner för grundläggande vidare yrkesutbildning. Enligt studien Utveckling av permanent utbildning i Rumänien (Bukarest, Nationella rådet för finansiering av högre utbildning, 1998) har de flesta rumänska universitet redan program för vidare yrkesutbildning. Några av dem har till och med upprättat centra för vidare yrkesutbildning som EUROHOT (Byggnadstekniska unitowards a framework in open flexible learning

3 versitetets center) i Bukarest, Centret för livslångt lärande (CEEC) vid Bukarests polytekniska universitet, samt Centret för vidare yrkesutbildning vid det Medicinska universitetet i Cluj. Folkuniversitet, landsortsuniversitet, skolor för föräldrar, kulturstiftelser och andra organisatörer inom vuxenutbildning; än så länge har dessa utvecklats spontant eftersom de har lagt tonvikten på fritidsstudier; lagförslaget föreslår att de förvandlas till institutioner för vidare yrkesutbildning liknande de skandinaviska; Centra för vidare yrkesutbildning organiserade i ett vidare perspektiv på en aktiv policygrund; dessa centra kan byggas upp inom vilket företag som helst i den offentliga så väl som i den privata sektorn, samt i föreningssektorn; centra för vidare yrkesutbildning skulle inte enbart begränsas till gruppen arbetslösa som nu är fallet. I Rumänien anses centra för vidare utbildning inte längre som en angelägenhet för endast välfärdsstaten. Gradvis blir den privata sektorn och föreningssektorn alltmer inblandad i vidare yrkesutbildning allteftersom privatiseringen och den ekonomiska omstruktureringen tilltar. På lokal nivå är sociala partnerskap de mest aktiva nätverken. I de flesta fall leder uppkomna utbildningsbehov till spontana erbjudanden genom nya strukturer (institutioner, organisationer, program) eller genom anpassning av redan existerande strukturer. Oftast är sociala partner direkt involverade i vidare yrkesutbildning på lokal nivå. Ett intressant på lokal utveckling är Handels- och Industrikammarens nätverk. Den omfattar: Handelsregistrets läns och rikskontor; Rumänska affärsskolan (aktiv i 26 av de 41 länen i Rumänien); Handels- och Industrikammaren knuten till liknande europeiska kamrar. 3 På nationell nivå är fortfarande vidare yrkesutbildning sämre organiserad och har inte en tydlig profil. För att lösa detta problem byggs nu Nationella arbets- och utbildningsrådet upp under kontroll av en styrelse under flera departement (olika offentliga institutioner) samt arbetsgivarrepresentanter och större fackföreningar. Rådet kommer att verka från och med början av 1999 och skall: ge en institutionell grund till en social dialog inom arbetsliv och utbildning; införa en nationell arbetsmarknads- och yrkesutbildningspolitik. Med hänseende till dess engagemang i vidare yrkesutbildning skall rådet också ge service åt intresserade personer, speciellt: yrkesrådgivning åt arbetslösa; omskolning av personal i företag som genomgår omstrukturering för att undvika avskedanden och arbetslöshet. Det är beaktansvärt att det Nationella arbetsmarknads- och utbildningsrådet har riktat in sig på sociala partners engagemang på både lokal och nationell nivå. En annan struktur med intresse för vidare yrkesutbildning är det Nationella rådet för vuxenutbildning. Lagförslaget om denna struktur debatteras för närvarande i det rumänska parlamentet. Märk att rådet ska vara en trepartsstruktur (regering, arbetsgivare och fackförbund). Enligt lagförslaget skall rådet ansvara för att: förbereda förslag till ändrad lagstiftning inom yrkesutbildning; utarbeta studier om och analyser av yrkesutbildning; godkänna standardkriterier på vilka yrkesutbildningsprogram ska baseras; skapa en dialog med myndigheterna (på central och lokal nivå) och i samhället om yrkesutbildningsfrågor; godkänna utbildningsorganisatörers verksamhetsmetodik (definiera kriterier för godkännande och certifiering); bidra till en storskalig av yrkesstandard utvecklad av Styrelsen för yrkesstandard och utvärdering (COSA). Arbetsmarknadsåtgärder och yrkesintegrationspolitik Aktiva arbetsmarknadsåtgärder anses av arbetsmarknads- och socialdepartementet bestå av yrkesutbildning, informations- och förmedlingsservice, lån till låg ränta åt företag som skapar arbeten och som anställer ett visst antal arbetslösa. Arbetare vars individuella arbetskontrakt upphört p.g.a. massuppsägningar kan också dra nytta av skattelättnader (om de är egna företagare), yrkesrådgivning, yrkesklubbar, starta-eget-stöd, kurser i företagande, allmänna arbetsåtgärder, etc. Tyvärr har regertowards a framework in open flexible learning

4 ingen ännu inte visat sig effektiv vad beträffa arbetsmarknadsåtgärder och därför behövs en översyn av organisation och genomförandemekanismer. Det Nationella arbets- och utbildningsrådet har som trepartsstyrd allmän institution följande mål: institutionalisering av den samhälleliga dialogen, genomförande av arbetsmarknadsåtgärder, yrkesutbildning och socialt skyddsnät för arbetslösa. Rådet ska administrera Arbetslöshetskassan, som sköter den huvudsakliga finansieringen av aktiva och passiva åtgärder nämnda ovan; detta vid sidan av annan finansiering från utländska givare (framförallt EU och Världsbanken). Aktiva åtgärder förverkligas främst genom yrkesutbildningsprogram (skolning, omskolning, vidareutbildning eller andra kurser för arbetslösa och arbetstagare), information, rådgivning och förmedling, samt andra insatser som syftar till nya jobb: ekonomiskt stöd, skattelättnader, sänkta arbetsgivaravgifter, bonussystem, lägre räntor på lån etc. Andra satsningar gäller omskolning och återanpassning till arbetsmarknaden av människor som blivit arbetslösa pga. omstruktureringen av olönsamma statsföretag. Passiva arbetsmarknadsåtgärder omfattar arbetslöshetsersättning och stöd, hjälpåtgärder för att komma in på arbetsmarknaden (liknande det arbetslöshetsstöd som ges åt studenter och gymnasister med examina och studerande som gått yrkesutbildning eller som lärlingar), samt kompensation vid massuppsägningar. Mottagare av yrkesintegrationsstöd, som en sorts socialhjälp, är: gymnasister och högskolestuderande som inte lyckats få jobb 60 dagar efter examen; unga rekryter utan yrkeserfarenheter som inte fått jobb 30 dagar efter utryckning från militärtjänsten; utexaminerade från specialskolor för funktionshindrade som är arbetslösa. 4 Unga som inte lyckas få arbete under tiden de får yrkesintegrationsstöd får i fortsättningen ekonomiskt stöd. Mottagare av arbetslöshetsersättning, ekonomiskt stöd, samt deltagare i program som syftar till inträde på arbetsmarknaden kan gå på yrkeskurser, omskolning, vidareutbildning eller andra yrkesutbildningar finansierade av arbetslöshetskassan. Så länge man är mottagare av nämnda stöd och går på kurs kan man också få barnbidrag och gratis sjukvård för sig och sin familj, etc. Arbetsmarknadsreglerna anger att en viss del av A-kassans medel kan användas till att ge lån med låg ränta åt nya eller redan existerande små och medelstora företag inom produktion, service och turistsektorn, samt till företag som ordnar arbete åt arbetslösa. Sålunda skapades nya jobb 1996 av vilka 50 procent gick till arbetslösa. Dessutom uppmuntras företag att anställa nyutexaminerade på gymnasie- och högskolenivå genom att stödja deras löner via A-kassan. Dessa regler gäller också handikappade nyutexaminerade vars arbetslöshetsersättningsperiod omfattar 18 månader i stället för de vanliga 12 månaderna. Över unga har kunnat dra nytta av dessa stöd under de senaste åren. Reglerna skapar även incentiv för företag som anställer nyutexaminerade inklusive handikappade. Yrkesutbildning är en viktig del av arbetsmarknadspolitiken. Skolning, omskolning och vidareutbildning eller andra program ges åt unga som arbetar eller är arbetslösa. År 1997 gick personer ut yrkesutbildning, i slutet av 1998 var denna siffra Dessa siffror är otillräckliga om man tar de snabba ekonomiska förändringarna (inklusive yrkesutbudet), speciellt på den rumänska marknaden, med i beräkningarna. Marknaden genomgår nu en omstrukturerings- och omställningsperiod för att anpassa sig till de utvecklade ländernas ekonomier. Under denna period gavs i huvudsak utbildning i följande yrken: dataoperatör, revisor, bilmekaniker, textilarbetare, kock, hårfrisör etc. År 1997 var 40,4 procent av (om)skolningskurserna för arbetslösa och utav dessa blev endast 13,3 procent anställda (1998, fram till 30 september, var denna siffra 10,9 procent). Detta pekar på utbildningsprogrammens låga effektivitet som beror på bristen på kommunikation mellan arbetsmarknadens behov och kursutbudet. Åren 1991 till 1997 lades alltmer tonvikt på aktiva i stället för passiva åtgärder uppmärksammades arbetslöshetens högriskgrupper: unga, kvinnor, handikappade, folk med låg eller smal utbildning, eller personer med yrkesutbildning för vilken det inte finns behov av på arbetsmarknaden. Därför har Arbetsmarknads- och socialdepartementet föreslagit nya regler för arbetsmarknadsåtgärder: minskning av bidraget till A-kassan från 5 procent till 3,5 procent till arbetsskapande företag; slopande av A-kasseavgifter för firmor som anställer unga, ensamma småbarnsföräldrar och långtidsarbetslösa, förutsatt att dessa utgör minst 10 procent av arbetsstyrkan;

5 slopande av A-kasseavgifter för arbetsgivare som anställer nyutexaminerade inom ett år efter deras examen. utbetalning av 27 månaders A-kasseersättning åt jordägande arbetslösa på villkor att de flyttar ut på landet; finansiering av utbildning åt arbetslösa utanför A-kassesystemet; finansiering av ytterligare ett utbildnings- eller omskolningsprogram för utförsäkrade arbetslösa förutsatt att de har en chans till arbete. Regeringsprogrammet för kommer att betona utvecklingen av lagar och institutioner som befrämjar en aktiv arbetsmarknadspolitik där en större roll ges åt utbildning. Därför har en lag antagits om det Nationella rådet för yrkesutbildning (ANOFP), vars syfte är att på nationell nivå organisera och samordna arbetsmarknadsåtgärder och utbildningsaktiviteter såväl som ett skyddsnät för arbetslösa. Rådet har avdelningskontor i alla län inklusive Bukarest. 5 ANOFP:s målsättning med början 1999 är följande: institutionalisering av den samhälleliga dialogen angående yrkesutbildning; yrkesutbildningsstrategier; införande av ett socialt skyddsnät åt arbetslösa. ANOFP:s huvudansvar är att: ge arbetsmarknadsservice; ge och finansiera yrkesutbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov; ge yrkesrådgivning åt arbetslösa samt fungera som mellanhand mellan arbetslösa och arbetsgivare; administrera A-kassans budget. Genom att involvera sociala partner i A-kassans administration kommer åtgärderna att bättre motsvara de mångfaldiga behoven på arbetsmarknaden, samt de behov gemene man har. Förutom trepartsdimensionen består nydaningen också av att detta råd ges möjligheten att ge service via kontrakt åt allmänna och privata lokala organisatörer som kan ta mer specialiserade åtgärder enligt marknadens behov. I detta sammanhang måste också lagen om Nationella styrelsen för yrkesutbildning för vuxna nämnas. Styrelsen är en administrativ myndighet med rådgivande roll för att befrämja yrkesutbildningspolitik och strategier för vuxna, vars organisation är baserat på ett trepartssystem (representanter från de centrala delarna av den offentliga sektorn, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar). CNFPA har följande uppdrag: att lägga fram normativa riktlinjer för yrkesutbildning och att föreslå projekt; att utarbeta yrkesutbildningsstudier och analyser; att detaljgranska förslag till standardkriterier för utarbetande av yrkesutbildningsprogram; att detaljgranska rekommendationer till metodik, kriterier för godkännande av yrkesutbildningsorganisatörer; att befrämja internationell standard skapad av Styrelsen för yrkesstandard och utvärdering. Födelsetalet har sjunkit alltmer under de senaste åren p.g.a. förändringar i familjepolitiken där födelsebefrämjande tvångslagar avskaffats och abortpolitiken liberaliserats. Omvandlingen till marknadsekonomi har också haft inverkan på demografin. Om de nuvarande födelse- och dödstalen består kommer befolkningen att sjunka 2 procent om ungefär tio år; den unga befolkningen mellan år kommer att minska och den vuxna och äldre delen av befolkningen att öka. Detta kommer att återverka på den yrkesverksamma delen av befolkningen och dess andel av den totala befolkningen, något som kommer att ge de yrkesverksamma försörjningsproblem. Den ekonomiska beroendegraden har ökat från 1,12 till 1,39 år Det bör också nämnas här att fler människor har pensionerats än anställts sedan början av Det bör noteras att minskningen av den yrkesverksamma delen av befolkningen inte enbart kan ses som ett demografiskt fenomen, nämligen en allt mer åldrande befolkning, utan även som en minskning av ekonomisk absorberingskapacitet. Åren 1990 till 1996 sjönk den yrkesverksamma befolkningen tillika med siffran anställda från 75,1 procent 1990 till 62,8 procent Den yrkesverksamma befolkningens struktur visar att 2 3 av dem har gymnasie- eller högskolekompetens. Detta indikerar att Rumänien har en högkvalificerad arbetsstyrka. Om man tar ålderskriteriet i beaktande har 90,3 procent av åldersgruppen år den högsta utbildningen (fack- och högskoleutbildning) och 72 procent av gruppen år.

6 Efter 1990 har arbetsstyrkan genomgått en rad strukturella förändringar. Angående arbetsmarknadsdynamik enligt ekonomisk sektor kan följande konstateras: Procenttalet aktiva inom jordbruket har ökat Processen har förstärkts av ett ökande antal kvinnor och äldre i denna sektor, vilket kan förklaras av jordfördelning och hög arbetslöshet i tätorterna. Sedan 1997 har den jordbrukande befolkningen minskat något, men är alltjämt hög. Inom industri och byggnad har de yrkesverksamma sjunkit från 43 procent 1990 till en tredjedel pga. den ekonomiska nedgången, omstruktureringen och massavskedandena. Procenttalet inom servicesektorn har haft tillväxt men är ännu begränsad; en tredjedel av de yrkesverksamma 1998 fanns i denna sektor. Inom handelssektorn sker den snabbaste utvecklingen och arbetsstyrkan ökar proportionellt. 6 Slutsatser 1. Det är svårt att göra en uppföljning av anställningsprocessen vad gäller unga nyutexaminerade. Å ena sidan har inte skolorna något bestämt ansvar för att övervaka situationen för de studenter som gått ut skolan (i en snar framtid ska dock skolor under universitetsnivå börja en utvärderings- och självutvärderingsprocess; ett kriterium är skolornas externa effektivitet). Å andra sidan har generaldirektoraten för arbetsmarknad och social välfärd på länsnivå samt arbetsförmedlingarna bara uppgifter om antalet bidragstagare; de som tar del i passiva och aktiva åtgärder. Dessa åtgärder innefattar arbetslöshetsunderstöd, stödbidrag och lönebidrag åt anställda i olika företag. I princip skulle man kunna anta att de övriga nyutexaminerade har fått jobb, men detta stämmer inte med verkligheten: Några har tillfälliga arbeten fast de får arbetslöshetsunderstöd (de jobbar svart, eller utan arbetskort eller kontrakt under en begränsad tid); Andra fortsätter med högre studier och en del gör militärtjänst; Några dröjer med att anmäla sig till arbetsförmedlingarna fast de inte har fått något jobb; Slutligen finns det ett antal som inte kan utnyttja bidragen antingen för att de inte fyllt 18 eller för att de inte tagit sina slutbetyg. 2. Det är dock ett obestridbart faktum att arbetslösheten bland nyutexaminerade från yrkesskolor är ett kroniskt fenomen. Det tycks bli värre och har svåra återverkningar på den ekonomiska och sociala utvecklingen, på vidareutbildningen av människors kunskaper och på efterfrågan på och motivation för vidareutbildning. 3. Det konstanta trycket från de nyutexaminerade som ska in på arbetsmarknaden för första gången på balansen mellan utbud av och efterfrågan på kvalificerad arbetskraft går tillbaka långt i tiden (redan före 1990) och har olika förklaringar: Systemskiftet från ett system med obligatorisk distribution av nyutbildade något som inte fungerade bra till en fri marknad med anpassning till dess behov och förutsättningar, utbud och efterfrågan. Eftersom grundförutsättningarna för att systemet ska fungera lyser med sin frånvaro har det rubbats och klyftorna har ökat, och nya har dykt upp. År efter år hittar % av nyutbildade inget jobb som passar deras kvalifikationer; under hårdast tryck är de med gymnasiala studier följt av nyutexaminerade från yrkesskolor. Nationalekonomins fortsatta nedgång i samband med sociala, kulturella, moraliska och utbildningsmässiga kriser har resulterat i en minskad efterfrågan på arbetsmarknaden. Minskningen av arbeten har koncentrerats inom vissa sektorer, huvudsakligen inom tillverkningsindustrin, och i vissa yrkeskategorier och geografiska områden. Måttlig kapacitet, ofta på nedåtgående, att skapa och bibehålla arbeten bland små och mellanstora företag i den privata sektorn, som långt ifrån har kompenserat arbetsbortfallen i den statliga sektorn. Den bräckliga förbindelsen mellan en förutsägbar utveckling på arbetsmarknaden och (yrkes)utbildningsväsendet under nämnda period, och möjligen med undantag för högre utbildning, har mer eller mindre fungerat på ärvda strukturer. Effekterna av skolreformen (stödd av Phare-VET RO 9405-programmet) kommer bättre att kunna överblickas de närmsta åren. Under nuvarande förhållanden motsvarar i allt mindre grad utbudet från skolor och yrkesskolor marknadens krav vilket gör det svårt för nyutexaminerade att finna arbete. Minskad yrkesrörlighet; fortfarande finns det svagheter ssystemet som man inte har tillräcklig kontroll över. Utbildningsnivån bland nyutexaminerade vad beträffar praktisk är bristfällig.

7 Denna brist blir ännu tydligare om företagen inte kan eller vill investera ytterligare för att integrera folk med examina och uppnå positiva resultat. Mentalitet och attityder som inte passar arbetsmarknaden hos: företag, utbildade, sociala partner och ibland till och med utbildningsorganisatörer och arbetsförmedlingar. Dessa attityder omfattar: konservatism i yrkeskategoriernas sammansättning; motstånd mot att anställa unga människor; för stort gap mellan skola/universitet och företag (ekonomisk och social miljö); vägran att ta jobb, speciellt i den privata sektorn, p.g.a. lönenivå, arbets- och sociala förhållanden etc.; klyftan mellan arbetsmarknadens efterfrågan och vad utbildningssystemet erbjuder med betoning på flexibilitet och förmåga att anpassa sig till den dynamiska utvecklingen av arbetsmarknaden etc. 4. Ovannämnda faktorer leder till arbetslöshet bland unga utbildade, t.o.m. till långtidsarbetslöshet och uteslutning. Tyvärr utgör ej ännu långtidsarbetslösa och unga arbetslösa en prioriterad grupp i Rumänien när det gäller vidare yrkesutbildning. Det finns inga specialprogram för dessa människor och det finns heller ingen möjlighet för dem att få statligt understöd för yrkesutbildning när deras ersättningsperiod tagit slut pga. bristfällig anpassning av lagarna. För unga personer medför detta tydligt negativa effekter, alvarligare än för andra åldersgrupper eftersom de: minskar motivationen och därmed möjligheten att få jobb; verkar demoraliserande och skapar känslor av utanförskap; leder till bristande arbetslivserfarenheter och bristande disciplin att kunna utföra systematiskt arbete; ökar risken för missanpassning även om lediga arbeten dyker upp I Rumänien har man ännu inte ägnat sig systematiskt åt, på alla nivåer med alla faktorer inberäknade, hur nyutbildade snabbt och effektivt ska integreras i arbetsmarknaden. Vidare är studier av denna fråga ännu få och av sent datum. Troligen kommer fler studier i framtiden att spela en viktigare roll och bli en viktig mekanism i anpassningen av ekonomiska och sociala behov av utbildning till utvecklingen av arbetsmarknaden. Lista på förkortningar: ANOPF Nationella rådet för yrkesutbildning CNFPA Nationella styrelsen för yrkesutbildning för vuxna

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok KOMPETENSUTVECKLING I UDDEVALLA KOMMUN Datum Mål Kompetensutvecklingen inom Uddevalla kommun skall * för kommunen medföra att effektiviteten förstärks genom att den anställdes

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011

Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

DITT FÖRSTA EURESJOBB

DITT FÖRSTA EURESJOBB DITT FÖRSTA EURESJOBB Vanliga frågor Allmänt Var hittar jag information om Ditt första Euresjobb (Your first Eures job, YfEj)? Du kan hämta information från EURES-portalen: http://eures.europa.eu eller

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin

Unga ska först! www.ssu.se. - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin Unga ska först! - En rapport om ungdomsarbetslösheten och socialdemokratin En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se www.ssu.se Förord Arbetslösheten når nya rekordnivåer i

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb Framtidskontrakt för Värmdös jobb 2014-2018 Jobben först Det går bra för många i Värmdö. Många får en allt bättre ekonomi beroende på en god reallöneutveckling och växande kapitaltillgångar. Samtidigt

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Christina Ramm-Ericson, 2013-11-28 Utgångspunkter för trepartssamtalen Arbetsmarknadens funktionssätt är ett gemensamt ansvar för regeringen och parterna

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Sommarlovet som aldrig tar slut

Sommarlovet som aldrig tar slut I Riksdagen Enköping 2009-09-21 Sommarlovet som aldrig tar slut En rapport om ungdomsarbetslösheten i Uppsala län och om socialdemokraternas investeringar för jobb och utbildning till unga 2 (10) Framtidstro

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer. Dir. 2013:81 Kommittédirektiv Översyn av regelverken om elsäkerhet och behörigheten att utföra elektriska installationer Dir. 2013:81 Beslut vid regeringssammanträde den 22 augusti 2013 Sammanfattning Nuvarande bestämmelser

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

10. Särskilda skyldigheter vid anställning för yrkesutbildning enligt detta avtal

10. Särskilda skyldigheter vid anställning för yrkesutbildning enligt detta avtal 1. Inledning Följande avtal beträffande utbildningsformer inom byggnadsplåtslageri och ventilationsarbeten (nedan utbildningsavtalet ) har denna dag träffats mellan Plåtslageriernas Riksförbund (nedan

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn

Programmet för livslångt lärande. Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Programmet för livslångt lärande Nya möjligheter till europeiskt samarbete och utveckling för utbildningssektorn Vilka möjligheter finns? För individer: studiebesök fortbildningskurser job shadowing praktik

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer