Koncern som tillväxtinkubator för småföretag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koncern som tillväxtinkubator för småföretag"

Transkript

1 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag ALBIN EURENIUS HALLGREN Examensarbete Stockholm, Sverige 2011

2 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag av Albin Eurenius Hallgren Examensarbete INDEK 2011:15 KTH Industriell teknik och management Industriell ekonomi och organisation SE STOCKHOLM

3 Business Group as Growth Incubator for SMEs A Case Study Concerning a Shared Service Center s Possibilities of Supporting Small and Medium- sized Entrepreneurial Enterprises by Albin Eurenius Hallgren Master of Science Thesis INDEK 2011:15 KTH Industrial Engineering and Management Industrial Management SE STOCKHOLM

4 Examensarbete INDEK 2011:15 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag En fallstudie i ett shared service centers möjligheter att stödja entreprenöriella småföretag Albin Eurenius Hallgren Godkänt Examinator Marianne Ekman Uppdragsgivare Handledare Marianne Ekman Kontaktperson Erik Norberg

5 Master of Science Thesis INDEK 2011:15 Business Group as Growth Incubator for SMEs A Case Study Concerning a Shared Service Center s Possibilities of Supporting Small and Medium-sized Entrepreneurial Enterprises Albin Eurenius Hallgren Approved Examiner Marianne Ekman Commissioner Supervisor Marianne Ekman Contact person Erik Norberg

6 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag Sammanfattning Tillväxt i företag kan antingen uppnås genom företagsförvärv eller genom organisk tillväxt. Den förra är vanligare bland större företag medan den senare är mer frekvent bland mindre företag. För att uppnå och bibehålla tillväxt krävs ofta att många förutsättningar finns vilka ännu inte är helt utredda, varför forskning inom området är intressant och behövlig. Professor Johan Wiklund visar i sin doktorsavhandling (1998) en vinkling till området, nämligen att tillväxt- och entreprenörskapsbegreppen hänger samman. Han menar att företag som är entreprenöriella har större chans att lyckas skapa tillväxt. Av denna anledning kommer studien att intressera sig för företag som till stor del är entreprenöriella och har en stark organisk tillväxt men som även ingår i en koncern där tillväxt ofta sker genom företagsförvärv, och där företagskulturen sällan är entreprenöriell. Ett potentiellt problem är hur ett snabbväxande entreprenöriellt företag kan lyckas bibehålla sina entreprenöriella egenskaper som hjälper företaget att växa, medan koncernens struktur och kultur markant skiljer sig åt från de entreprenöriella företagens. Studien riktar in sig på en skandinavisk mediekoncern som är i färd med att bygga upp ett Shared Service Center (SSC) för samtliga sina bolag, vars uttalade syfte är att effektivisera driften av koncernens stora mängd stödärenden inom ekonomi, löneadministration, fastighetsservice och IT, och därmed reducera kostnader. Ett sådant SSC riskerar dock att bli en byråkratisk produkt som kan hämma snabbhet och förändring inom koncernen, vilket speciellt antas drabba de mindre bolagen inom koncernen. Denna studie handlar om införandet av detta SSC och fokuserar på vad det medför för den del av koncernen som innehåller just mindre företag. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bör uppmärksammas då ett SSC skapas, som framgångsrikt kan stödja värdeskapande aktiviteter inom dessa mindre företag. Företagen har gemensamt att de är små och har sin huvudsakliga verksamhet på internet, de har alla hög tillväxt, och de flesta bolag är uppköpta start- ups. Studien utgår således från att det finns en småföretagarkultur och en entreprenörskultur i dessa företag som är en viktig del i företagens värdeskapande process. Studien visar att om SSC kan anpassas till de olikheter som finns hos de enskilda bolagen, både vad gäller dess storlek, och dess övriga specifika skillnader, kommer bolagen att kunna införlivas i samarbetet med SSC. Dock visar studien på risker med hur SSC bör hantera de allra minsta bolagen, då SSC anses få det svårt att anpassas till deras mer småskaliga verksamhet med tillhörande individuella behov. I relation till dessa problem uppmanas SSC till försiktighet, och till en öppen dialog. Ett byråkratiskt system som inte är lyhört kommer sannolikt inte att kunna stödja de minsta företagens tillväxt. Vidare visar studien att SSC bör skapas till att bli en professionell organisation med en uttalad kundfokus som innefattar kunskap om varje kund, för att skapa goda förutsättningar för att kunna stödja företagens fortsatta tillväxt. Stor vikt bör läggas vid att skapa en organisation som är effektiv och som därmed kan erbjuda kostnadseffektiva tjänster. Det är i hög grad tjänsternas kostnadseffektivitet som kan leda till företagens tillväxt, då tillväxt inom små bolag ofta baseras på dess ackumulerade vinstmedel, snarare än externt kapital. Dessutom bör organisationen anamma en öppen kultur gentemot alla sina kunder där återkoppling byggs in i tjänsteleveransen. Nyckelord: tillväxt, småföretag, entreprenörskap, Shared Service Center, SSC, småföretag som del av en koncern 6

7 Examensarbete inom industriell ekonomi Abstract Business growth may either be achieved through business acquisitions or through organic growth. The former is more prevalent among large enterprises, while the latter is more frequent among small and medium- sized enterprises (SMEs). To achieve and maintain a high level of growth often requires that many conditions are met, conditions which as of yet are not fully explored in modern business research. This is why further research in this particular area is both interesting and necessary. Professor Johan Wiklund (1998) shows an interesting linkage between this area and the entrepreneurship research area. He concludes that an entrepreneurial enterprise has a better chance of creating growth than an enterprise which is not entrepreneurial. Hence, this study will be exploring SMEs which for the most part can be described as entrepreneurial and have a high level of organic growth, yet are part of a large business group where growth often is achieved through acquisitions, and whose culture is all but entrepreneurial. A potential problem is how a fast growing entrepreneurial enterprise may hold on to their entrepreneurial abilities which helps the enterprise achieve growth, while the business groups structure and culture differ from that of the enterprise, in quite an evident manner. This study focuses on a Scandinavian media group which is on its way in building a Shared Service Center (SSC) for all of its companies, with the intention of reducing costs through more effective managment of supportive functions. These functions include accounting, janitorial, information systems and administration of human resources. Although an SSC will benefit the business group as a whole, there is a potential risk in building a large bureaucratic system which may inhibit swiftness and the ability to change, which are qualities largely associated with small companies. The purpose of this study is to explore which factors one should be paying attention to in the process of building an SSC that successfully supports growth in the business group s SMEs. The SMEs all have in common that they are small, their business focus is on the Internet, they have grown considerably and that they for the most part are acquired start- ups. The study shows that if the SSC is able to adapt to the differences associated with the somewhat diverse set of SMEs, in respect to their size and other aspects, the SMEs will be able to achieve growth through cooperation with the SSC. However, there are risks associated with the smallest and the least developed enterprises, since the SSC may find it difficult adjusting to their small scale operations and ever shifting needs. In relation to these potential problems the SSC is cautioned not to apply an overly bureaucratic approach, and to encourage an open dialogue to minimize problems. Furthermore the study shows that the SSC should be a customer- focused professional organisation with built- in customer knowledge to be able to create good conditions for the SMEs growth. Focus should be on creating an effective organisation which is able to offer cost efficient services. To ensure a continiously improving and productive organization the SSC culture should be an open one, where customer feedback is looked upon as a safeguard from incompetence and non- lucrative progress. Key words: growth, SMEs, entrepreneurship, Shared Service Center, SSC, SMEs as part of a business group 7

8 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag Förord Denna studie är ett examensarbete inom industriell ekonomi, vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, och skrivs till största delen under hösten 2010, för att sedan avslutas under tidig vår Idén till examensarbetet kom till sedan författaren kontaktat koncernen i fråga, och i all enkelhet undrat om denne kunde hjälpa till med något. Tillsammans med den som kom att bli författarens handledare inom koncernen, kunde ett syfte tas fram vilket sedan blev starten för ett gott samarbete. * * * Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Erik Norberg, som sin hektiska arbetsdag till trots, alltid funnits tillgänglig som stöd. Jag vill även rikta ett stort tack till min handledare vid KTH, Marianne Ekman, som verkat för att lyfta upp mig och ge mig kraft att fortsätta framåt, då hinder har hopats. Ett speciellt tack riktas till min familj som utstått denna period i mitt studieliv, tack Emma & tack Holger! Tack riktas även till min studiekamrat, Jörgen Andréasson. Jörgen har under 4,5 års tid givit mig stöd och motivation genom att uppvisa beslutsamhet inför studierna, samt verka för ett kontinuerligt lärande. Tack Jörgen! Stockholm Albin Eurenius Hallgren 8

9 Examensarbete inom industriell ekonomi 9

10 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag Innehåll 1 Inledning Syfte Frågeställning Avgränsning Rapportens upplägg Teori Tillväxt i småföretag Omgivningen Företaget Individen Vilket perspektiv är viktigast? Entreprenörskap Entreprenörskap som nationalekonomiskt begrepp Entreprenörens kännetecken Entreprenörskapets moderna definition Shared Service Center Fördelar och nackdelar med SSC Metod Förstudie Fallstudiemetodik Empirisk triangulering Semistrukturerade intervjuer Genomförande av intervjuer Kritik mot metod Fallstudiens kontext Mediebranschens utmaningar Koncernen och dess kultur Koncernens affärsstrategi Shared Service Center som en del av lösningen Shared Service Centers nuvarande form Projektorganisationen för bildande av nya Shared Service Center Fallstudiens fallföretag Företag A Företag A:s företagskultur och arbetsmiljö Företag A:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag B Företag B:s företagskultur och arbetsmiljö Företag B:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag C Företag C:s företagskultur och arbetsmiljö Företag C:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag D Företag D:s företagskultur och arbetsmiljö Företag D:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag E Företag E:s företagskultur och arbetsmiljö Företag E:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag F Företag F:s företagskultur och arbetsmiljö

11 Examensarbete inom industriell ekonomi Företag F:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag G Företag G:s företagskultur och arbetsmiljö Företag G:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Företag H Företag H:s företagskultur och arbetsmiljö Företag H:s tidigare erfarenheter och förhoppningar om Shared Service Center Sammanfattning av företagskultur och arbetsmiljö Sammanfattning av tidigare erfarenheter och förhoppningar om SSC Sammanfattning i korthet Analys Vilka är fallföretagen, med fokus på småföretagskultur, tillväxt och entreprenörskap? Vad är viktigt för fallföretagen, med avseende på nya SSC? Hur kan nya SSC stödja fallföretagen och skapa förutsättningar för tillväxt? Slutsatser & diskussion Utifrån fallföretagens behov, är SSC rätt organisation för fallföretagen? Hur kan SSC stödja fallföretagens tillväxt? Sammanfattning av slutsatser Diskussion Vidare forskning Referenser Tryckta källor Muntliga källor...59 Bilaga A: Intervjufrågor till fallföretagen...60 Bilaga B: Praktiska råd till SSC

12 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag 1 Inledning Tillväxt i företag kan antingen uppnås genom företagsförvärv eller genom organisk tillväxt. Den förra är vanligare bland större företag medan den senare är mer frekvent bland mindre företag. Ur ett forskningsperspektiv kan man se att båda sätten att växa vardera innebär sina specifika problem och möjligheter, vari forskning är nödvändig och intressant. Tillväxt- och entreprenörskapsforskaren Johan Wiklund, professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, har i sin doktorsavhandling (1998) kommit fram till en slutsats som knyter tillväxt- och entreprenörskapsbegreppen samman. Han menar nämligen att företag som är entreprenöriella har större chans att lyckas skapa tillväxt (Wiklund, 1998). Av den anledningen kommer denna studie att fokusera på företag som till stor del är entreprenöriella och har en stark organisk tillväxt men som även ingår i en koncern där tillväxt ofta sker genom företagsförvärv, och där företagskulturen sällan är entreprenöriell. Intressant blir därmed hur ett snabbväxande entreprenöriellt företag kan lyckas bibehålla sina entreprenöriella egenskaper som hjälper företaget att växa, i en koncernstruktur och koncernkultur som markant skiljer sig åt från de entreprenöriella företagens. Då ett litet företag med tillväxtpotential ingår i en stor koncern finns det en risk för att byråkratiska system kväver företaget genom att låta enkla rutiner växa sig stora och komplicerade. Små företag har som konkurrensfördel gentemot större företag att de just lätt kan anpassa sig till nya situationer och därmed lätt kan förändra processer då det är påkallat. Denna snabbrörlighet riskerar att försvinna då de påtvingas byråkratiska system. Studien handlar om en koncern som vill bygga upp ett Shared Service Center (SSC) för samtliga sina bolag, vilket å ena sidan sannolikt effektiviserar driften av koncernens stora mängd stödärenden inom ekonomi, löneadministration, fastighetsservice och IT, men som å andra sidan troligtvis ökar byråkratin. Här finns en potentiell konflikt, då småbolag tillhör en stor koncern, för hur mycket bör offras av småbolagens snabbfotade och frihetliga egenskaper för att nå en mer kostnadseffektiv lösning för koncernen? Det SSC som koncernen vill skapa kan ses som ett uttryck för koncernens kultur. Detta uttryck ger denna studie en fokus vilken kan operationalisera det övergripande syftet; att utröna huruvida en stor koncern verkligen kan skapa tillväxt i entreprenöriella småföretag. Genom att operationalisera det övergripande syftet på detta sätt ställs två kulturer mot varandra på ett påtagligt sätt. Småföretagens kultur, möter genom ofta dagligt samarbete med SSC, koncernens kultur. Detta gör att det går att studera hur de mindre och mer entreprenörskapsanammande företagen klarar sig inom en koncern. Studien illustrerar med andra ord hur en företeelse (SSC) vilken emanerar ur en kultur som handlar om tillväxt genom förvärv (koncernkulturen), kan bli ett redskap för en kultur vilken skapar tillväxt organiskt (småföretagens kultur). 1.1 Syfte Undersökningen, vilken görs i form av en fallstudie, handlar om införandet av ett Shared Service Center inom en skandinavisk mediekoncern och fokuserar på vad detta innebär för den del av koncernen som utgörs av fallföretagen. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bör uppmärksammas då ett Shared Service Center skapas, som framgångsrikt ska stödja värdeskapande aktiviteter inom fallföretagen. Företagen har gemensamt att de är små till skillnad från de övriga bolagen inom koncernen, de har sin huvudsakliga verksamhet på internet, de har alla hög tillväxt och de flesta bolag är uppköpta start- ups. Studien utgår således från att det finns en småföretagskultur och en entreprenörskultur i dessa företag som är en viktig del i företagens värdeskapande process. Det är denna process som bör stödjas och på intet sätt störas, i arbetet med att skapa ett Shared Service Center. 1.2 Frågeställning Studiens frågeställning är en precisering av studiens syfte och kan formuleras på följande sätt: Vilka speciella behov har fallföretagen och vad bör följaktligen övervägas då ett Shared Service Center skapas som ska värna om fallföretagens fortsatta tillväxt? 12

13 Examensarbete inom industriell ekonomi För att ytterligare operationalisera frågeställningen, bryts den ned i tre forskningsfrågor, vilka beskrivs nedan. i. Vilka är fallföretagen, med fokus på småföretagskultur, tillväxt och entreprenörskap? Svaret till forskningsfråga i. skapar förutsättningar för att förstå hur fallföretagen bör behandlas av koncernen. Fokuseringen på småföretagskultur kommer ur företagens ringa storlek, och fokuseringen på tillväxt kommer naturligt ur studiens syfte som handlar om hur fallföretagens tillväxt kan stödjas. Den sistnämnda fokuseringen på entreprenörskap motiveras genom att fallföretagen ofta beskrivs som entreprenöriella inom koncernen. Dessutom är denna fokusering ett resultat av att dess verksamhet är relativt nystartad, många gånger av människor utanför koncernen (i så kallade start- ups). ii. Vad är viktigt för fallföretagen, med avseende på nya SSC? Denna forskningsfråga handlar om fallföretagens behov och hur dessa kan relateras till skapandet av nya SSC. Denna fråga knyter därmed an till nästa forskningsfråga iii.. iii. Hur kan nya SSC stödja fallföretagen och skapa förutsättningar för tillväxt? Forskningsfråga iii. är viktigast i sammanhanget, och återkopplar till forskningsfrågor i. och ii. genom att relatera till en förförståelse av fallföretagen. Tillsammans tydliggör forskningsfrågorna i. till iii. de ingående delarna i frågeställningen, och gör att fallstudiens analys blir mer överskådlig. 1.3 Avgränsning Projektet med att skapa ett Shared Service Center sträcker sig tidsmässigt över en längre tid än vad denna studie har för avsikt att omfatta. Följaktligen kommer endast en del av arbetet med Shared Service Center att undersökas. Empirisk inhämtning kommer följaktligen att ske under den del av projektet som kan karaktäriseras som förstadiet, vilket innebär att empiriinhämtning sker under hösten 2010, innan det nya SSC har startats. Detta innebär att ingen information som rör implementering av nya SSC kommer att avhandlas. Inom den företagsgrupp som studeras finns två bolag som ligger utanför Stockholm, och vilka inte kommer att ingå i Shared Service Center. Dessa bolag kommer inte att ingå i studien. Studien kommer heller inte innefatta empiri från andra koncerner som har implementerat Shared Service Center och som har erfarenheter av hur man kan stödja småföretag genom en sådan struktur, det vill säga, ingen benchmarking eller best practice. Information som rör SSC i allmänhet kommer att hämtas ur teorin. Ingen informationsinhämtning från personal som kommer att tillhöra det nya Shared Service Center kommer att göras, med anledning av att det nya SSC ännu inte är upprättat. Personal som kommer att ingå i det nya SSC kommer därmed inte med säkerhet veta hur rutiner och processer kommer inverka på deras arbete. Ingen ekonomisk analys kommer att göras och fallföretagens affärsstrategi och dylikt kommer inte att analyseras. För att ge en översiktlig förståelse för koncernens nuläge redovisas emellertid en beskrivning av dess affärsstrategi. De ingående företagen i studien kommer inte att namnges eller beskrivas på ett sätt som uppenbart avslöjar dess identitet. 1.4 Rapportens upplägg Inledningen har beskrivit syftet med studien och redogjort för studiens frågeställning och forskningsfrågor. Härefter följer kapitlet Teori, vilket tar upp den teori som är väsentlig för studiens analys. Här ingår avsnitt om tillväxt i småföretag, entreprenörskap samt Shared Service Centers. Kapitlet Metod beskriver hur studien har genomförts, och vilka problem som har förekommit under studiens gång. 13

14 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag Sedan följer två kapitel som beskriver fallstudiens resultat. I Fallstudiens kontext beskrivs fallföretagens kontext, vilket inkluderar en genomgång av koncernen, och en beskrivning av de utmaningar branschen står inför. Kapitlet innehåller även en genomgång av hur SSC passar in i koncernstrategin, samt hur projektet med att implementera ett SSC ser ut. I kapitlet Fallstudiens fallföretag redovisas intervjuerna som har utförts på de ingående fallföretagen. Varje fallföretag redovisas var för sig, och är vidare uppdelade i två huvudsakliga delar, dels en beskrivning av företaget utifrån dess företagskultur och arbetsmiljö, och dels en redogörelse för fallföretagets syn på SSC. Kapitlet avslutas med en sammanfattning som väger samman de ingående fallföretagens företagsbeskrivningar och SSC- redogörelser. I kapitlet Analys analyseras de resultat som redovisades i de två föregående kapitlen, och i Slutsatser & diskussion presenteras studiens fynd och vad de innebär, samt vilken vidare forskning i ämnet som anses vara intressant. I bilagan Intervjufrågor till fallföretagen redovisas intervjumallen som användes till studiens intervjuer. Bilagan Praktiska råd till SSC presenterar dels de slutsatser som studien visar på, men i en mer praktisk tappning, och dels idéer till nya tjänster som framkommit under studiens gång. 14

15 Examensarbete inom industriell ekonomi 15

16 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag 2 Teori Följande kapitel redogör för den teoribas som ligger till grund för studiens analys. Teorin utgörs av tre delar; teori om Tillväxt i småföretag, Entreprenörskap och Shared Service Centers. Tillsammans fångar dessa tre teman upp det mest centrala utifrån studiens syfte och frågeställning. 2.1 Tillväxt i småföretag Tillväxt definieras i denna rapport som omsättningsökning, men eftersom att ett företag som uppvisar omsättningsökning utan positiva resultat, inte kan tänkas överleva på lång sikt bör ytterligare ett begrepp bildas, nämligen hållbar tillväxt. Hållbar tillväxt inbegriper således omsättningsökning och goda resultat. Forskning inom området tillväxt är stort och mångfasetterat, någonting som Davidsson, Delmar och Wiklund (2001:1) vittnar om i den sammanställande artikeln Tillväxt i små företag: vad säger forskningen?. Dessa författare gör en ansats till att försöka förklara hur forskningsläget ser ut inom området. För att ge en överblick över fältet, menar de att man kan utgå från följande tre övergripande frågor (2001:1, s. 2): 1. Vad är det som gör att företag växer, och vad är det som hindrar dem från att växa? Vilka egenskaper, handlingar, strategier och händelser inom och utom företaget är det som avgör hur dess storlek förändras från en tidpunkt till en annan? 2. Hur växer företagen? Hur ser processen ut? Med vilka medel och på vilka vägar ökas verksamhetsvolymen? 3. Vilka är effekterna av tillväxten? Vad händer med företagets identitet och karaktär, med de anställda, och med företagets lönsamhet och överlevnadsförmåga? Vilka är konsekvenserna för sysselsättning och ekonomisk utveckling på samhällsnivån? Det är framförallt den första frågan som vi ska behandla nedan, i vilken svar finns att finna på många olika nivåer. Huruvida ett företag växer eller ej, kan många gånger tillskrivas företagsledarens ambitionsnivå, intressen och kompetens. Förklaringar kan också återfinnas inom företaget, där till exempel själva organisationen kan utgöra ett problem, eller företagets resurser och lönsamhet. Även faktorer utanför företaget kan påverka tillväxten; branschspecifika problem, kundernas lönsamhet, lagar och regleringar. Grovt räknat ser man tre olika nivåer växa fram, nämligen omgivningen, företaget och individen. Dessa ska följaktligen behandlas var för sig Omgivningen Detta perspektiv är i sig ett stort område att ta till sig, där vissa tvetydigheter kan återfinnas. Enligt en undersökning som gjordes under lågkonjunkturen i Sverige , framkom det att trots den allmänna nedgången bland svenska företag, kunde de undersökta tillväxtföretagen fortsätta växa som om inget hade hänt (Davidsson et al., 2001:2). Detta leder en till att tro att tillväxtföretag inte påverkas mer än nämnvärt av recessioner. Enligt en annan studie utförd av Magnus Henreksson vid Handelshögskolan i Stockholm, är slutsatserna att svenska institutionella förhållanden hämmar företagstillväxt (Davidsson et al., 2001:2). Studien går igenom svensk beskattning, sparande, kapitalförsörjning, lönebildning, arbetsmarknadsregleringar och den offentliga sektorns roll. Alla dessa visar sig missgynna företag med potential för tillväxt. Denna studie går på inga sätt emot den slutsats om tillväxtföretagens ståndaktighet mot recession, men vittnar om att företagen ändå är beroende av sin omgivning (Henrekson, 2001) Företaget Av de saker som direkt går att koppla till tillväxtmöjligheter är ett företags kapitalförsörjning den viktigaste. Björn Berggren, Göran Lindström och Christer Olofsson har genomfört två studier där företag med starkare respektive svagare tillväxt jämförs. Studierna visar att det ofta är tillgången till ackumulerade vinstmedel snarare än externt kapital, som ligger bakom tillväxt i företag. Det 16

17 Examensarbete inom industriell ekonomi förutsetts därför att ett företag uppvisar goda resultat för att kunna växa sig större. Det visar sig även att tillväxtföretagare är tveksamt inställda till börsintroduktion, vilket antas ha att göra med kontrollaversion, vilket innebär ovilja att underkasta sig någon annans vilja (Berggren et al., 2001). Wiklund (1998) hävdar i sin doktorsavhandling en tes som innebär att ett strategiskt entreprenöriellt förhållningssätt, vilket inkluderar innovation, proaktivitet och risktagande, leder till högre tillväxt. Vidare menar Wiklund att företagarens attityder, företagets resurser och omgivningens karaktär kan påverka sannolikheten för att ett företag antar ett entreprenöriellt förhållningssätt. Efter utförd studie (Wiklund, 1998) kunde det konstateras att dessa omständigheter utöver dess påverkan på företagets strategi, hade en direkt inverkan på företagets tillväxt. Tesen om strategiskt entreprenöriellt förhållningssätt, stöddes därmed även om ytterligare effekter kunde påvisas. Wiklund resonerar kring det möjlighetsorienterade perspektivet kontra det resursbaserade perspektivet, i en vidare tolkning av sina resultat. Enligt det förstnämnda perspektivet som brukar förknippas med Howard Stevenson (Stevenson, 1984), kan entreprenöriella företag kännetecknas av en outtröttlig jakt på nya möjligheter, utan hänsyn till de resurser man för tillfället förfogar över (ur Davidsson et al., 2001:2, s ). Det sistnämnda perspektivet innefattar att företaget utvecklar och utnyttjar sina unika resurser, för att nå framgång. Dessa två perspektiv brukar ställas mot varandra, men Wiklund menar att det inte alls är en nödvändighet. Istället bör man betrakta de två perspektiven som att de tillsammans säger något mycket intressant, och något som faktiskt beskriver dessa företag på ett bättre sätt. Det är nämligen en outtröttlig jakt på nya möjligheter med hänsyn till de resurser man för tillfället förfogar över (ur Davidsson et al., 2001:2, s. 12) som kännetecknar entreprenöriella företag som växer och är lönsamma Individen Nationalekonomer tar för givet att företagsledare alltid utnyttjar sina chanser till lönsam tillväxt. Men detta visar sig många gånger inte vara fallet, då företagsledare ofta har andra prioriteringar än att se sin verksamhet växa. Många gånger kan de anställdas situation vara mer viktig än företagets, och emellanåt prioriteras företagets familjära kultur framför en större organisations mer anonyma kultur. Företagsledarens okunskap i att leda större organisationer är också någonting som kan hämma ett företags tillväxt. Har man inte kunskapen finns inte möjligheten för tillväxt på samma sätt. I en enkätundersökning utförd av Davidsson, Wiklund och Delmar (Davidsson et al., 2001:2), vilken bestod av tre delar, som utfördes åren 1986, 1994 och 1996, tillfrågades företagare om vilka potentiellt positiva och negativa konsekvenser en tillväxt av företaget skulle medföra. Konsekvenser inom åtta olika områden undersöktes, bland annat arbetsbelastning, anställdas trivsel, kontroll och överblick. Resultatet av undersökningen visade att om företagaren inom något område ställde sig positiv till konsekvensen så ökade även den övergripande tillväxtviljan (Davidsson et al., 2001:2). Studien visade även att den viktigaste variabeln var anställdas trivsel, vilken framstod som den konsekvens som hade störst betydelse till hur företagaren ställde sig till tillväxt (Davidsson et al., 2001:2). En vidare tolkning av detta resultat pekar på att företagaren själv ofta inkluderade sig inom denna kategori, nämligen anställdas trivsel (Davidsson et al., 2001:2), och att även företagarens trivsel därmed avsågs. I en annan studie av Mats Westerberg vid Luleå Tekniska Universitet (2001), studerades sambandet mellan självtillit och osäkerhetstolerans, hos företagare som genomgått en svår recession. Resultaten pekar på att företagare med högre självtillit och stor osäkerhetstolerans, med större sannolikhet klarar sig genom svåra ekonomiska situationer, även om det finns en viss risk för övertro vilken kan resultera i svårigheter för företaget. Robin Teigland vid Handelshögskolan i Stockholm (2001) beskriver en tidigare studie som fokuserade på tillväxtraketen Icon media lab, vilken fokuserat på hur medarbetarna arbetar för att bidra med initiativkraft. Utgångspunkten var communities of practice, vilket kan beskrivas som de interna och externa kolleger som företrädare för en yrkesgrupp kommunicerar med, för att upprätthålla och förnya sin professionella kunskap (ur Davidsson et al, 2001:1, s. 8). Väsentligt för 17

18 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag den individuella kreativiteten visade sig vara att kollegor umgås på fritiden, samt användning av externa kunskapskällor. Dessa två förhållanden visade sig dock inverka negativt på leveranspunktligheten, vilket snarare förknippades med användning av interna källor, ofta i form av nedskrivna rutiner på intranätet. Den individuella kreativiteten är därmed starkt kopplad till leveranspunktligheten, vilket visar på den balansgång ett ungt företag måste gå, för att å ena sidan nyttja personalens externa kontakter och säkra nybildning av kunskap utan att återuppfinna hjulet, men å andra sidan utveckla lojalitet för företaget och interna sätt för organisatoriskt lärande, samt säkra kundleveranser Vilket perspektiv är viktigast? Det går inte att utesluta något av de tre perspektiven. Individen, företaget och de yttre omständigheterna är kommunicerande kärl, och påverkar varandra på ett sätt som oftast är så sinnrikt att det sällan går att reda ut vad som gav vilket. Dessutom har genomgången ovan visat att alla tre delar påverkar tillväxt på ett sätt som inte går att utesluta. I allmänhet bör det därmed betraktas vara av stor vikt att ha en bred ingång till ämnet i försök att skapa reda i en relaterad forskningsfråga. 2.2 Entreprenörskap Entreprenörskap är ett forskningsbegrepp och ett forskningsområde som ständigt växer sig större och mer komplext. Inom den tidiga entreprenörskapsforskningen var begreppet ofta associaterat till individen, nämligen entreprenören, och fokus var på vilka egenskaper en entreprenör kunde uppvisa (Landström, 2005). Senare kom forskare att bredda begreppet för att även inkludera den entreprenöriella processen. Forskning vilken tar fokus på entreprenöriella organisationer är mer vanlig idag, och man kan till och med tala om entreprenörskap där resultatet inte är något som kan mätas med monetära termer, utan i en kreativitet etc. Dessa tre vinklingar visar på att det finns en vidd inom den forskning som har bedrivits inom området entreprenörskap. Det bör här tilläggas att Hébert & Link, efter en omfattande genomgång i ämnet, redan år 1989 kunde påvisa inte mindre än tretton olika teman för hur man definierar entreprenörskap, vilket visar på vilket omdebatterat ämne detta är, samt vilken bredd som finns inom ämnet. Sedan dess har utvecklingen fortsatt, och idag skulle en liknande genomgång i ämnet sannolikt uppvisa en ännu större bredd Entreprenörskap som nationalekonomiskt begrepp Ett sätt att se på entreprenörskap är som en viktig nationalekonomisk aktör. Schumpeter introducerade nämligen entreprenörskap som viktigt nationalekonomiskt begrepp, där entreprenören är någon som använder sig av innovationer för att skapa ny tillväxt. Schumpeter ser på det ekonomiska systemet som ett kretslopp, där allt är i jämvikt. Även om det förutsetts jämvikt kan det förekomma förändringar inom systemet, förändringar vilka absorberas i systemet så snart det blir känt för alla. När det emellertid sker radikala förändringar har en entreprenör förändrat systemet genom att införa nya produkter, nya produktionsmetoder, nya marknader, nya insatsvaror eller nya sätt att organisera industrienheter och branscher (Landström, 2005). Schumpeter menar att entreprenören är speciell på så sätt att den bryter mot tidigare mönster genom att introducera innovationer och därmed differentiera sig mot andra företag (Landström, 2005) Entreprenörens kännetecken I den tidiga forskningen kring entreprenörskap var fokus ofta inställt på individen, själva entreprenören. Följande är enligt Landström (2005, s. 60) kännetecken som har förknippats med entreprenören, genom årens gång: Innovatör Ledare Måttlig risktagare Oberoende Kreatör Energisk Ihärdig Originalitet Optimistisk Resultatorienterad Flexibel Rådig, fyndig Prestationsmotiv Självmedvetenhet Självförtroende Långsiktigt engagemang Accepterar tvetydigheter Initiativrik Lärande Resursanvändare Sensitivitet gentemot andra Aggressiv Litar på människor Pengar som mått på framgång 18

19 Examensarbete inom industriell ekonomi Trots att dessa egenskaper ger en god indikation om vad man menar då man säger entreprenör i vardagligt tal, ger dessa knappast någon vidare precis vetenskaplig bild av fenomenet. De egenskaper som man normalt sett verkligen tillskriver entreprenören är, prestationsinriktad, intern locus of control, risktagande och förmåga att acceptera tvetydigheter. Locus of control har att göra med hur stor kontroll en person uppfattar att den har över situationen. Entreprenörer har ofta en intern locus of control vilket innebär att de tycker sig själva kunna råda över situationer, medan andra med extern dito, känner sig maktlösa inför situationen (Landström, 2005) Entreprenörskapets moderna definition Bland de många definitioner som har skapats genom åren av begreppet entreprenörskap, kan man nämna en av de senare vilken nämns av Wennekers & Thurik (1999). Denna definition är avskalad och anknyter till den klassiska definitionen av Schumpeter. Definitionen (som är hämtad ur Henreksson, 2001, s. 3) av entreprenörskap är förmågan och villigheten hos individer, både på egen hand och inom organisationer, att varsebli och skapa nya ekonomiska möjligheter introducera sina idéer på marknaden under osäkerhet genom att ta beslut om lokalisering, produktutformning, resursanvändning, institutioner och belöningssystem konkurrera med andra för att öka sin marknadsandel Ytterligare ett synsätt presenteras av Lindgren & Packendorff (2007). De beskriver entreprenörskapsforskningen som ett forskningsfält utan grundläggande antaganden, och menar därtill att det finns ett behov av att tillföra ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De menar att trots en bred flora av publicerade artiklar som uppvisar en pluralism hos entreprenörskapsforskningen, går det inte att finna någon egentlig underliggande debatt kring grundläggande antaganden såsom verklighet, kunskap och ideologi. Författarna menar vidare att det saknas en koppling mellan valda metoder och vad som kan utsägas av dessa. Lindgren & Packendorff (2007) menar att ett införande av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv inom entreprenörskapsforskningen ytterligare skulle kunna påvisa dessa grundläggande antaganden, och hjälpa till att frammana nya intressanta vinklingar på entreprenörskap. Dessutom kan ett sådant perspektiv skapa reda i många av de till synes disparata vinklingarna genom att föra dem närmre varandra (Lindgren & Packendorff, 2007). En definition utifrån ett sådant perspektiv kan uttryckas som att det är de som är entreprenöriella som skapar sig sina egna begrepp. Utifrån vilka som är och vilka inte är, entreprenörer, vare sig de är individer, organisationer eller nätverk, kommer omgivande förväntningar och faktiska egenskaper att skapa en definition. Definitionen har alltså mycket att göra med identifiering. Lindgren & Packendorff (2007) nämner även att definitionen inkluderar utmaning, brytande av institutionella mönster, och att temporärt avvika från normer och värderingar i samhället. Dessa mer moderna definitioner ligger långt ifrån varandra, vilket ytterligare påvisar forskningsfältets pluralism. Denna studie har använt sig av en öppen tolkning av begreppet, vilken mer överensstämmer med det socialkonstruktionistiska perspektivets definition. Studien kommer låta intervjupersonerna själva definiera ett eget begrepp. Begreppet kommer därmed inte i fokus, utan kommer bli ännu en av företagskulturens alla andra mer eller mindre svårtydda delbeskrivningar och beskrivande adjektiv. Detta kan göras då begreppet är så pass utbrett bland befolkningen att de flesta antas ha en egen tolkning av det (Lindgren & Packendorff, 2007). Detta antas vara en passande begreppstolkning för studien som bygger på kvalitativa intervjuer av utvalda människor från företag. Dessa människor kommer kunna utreda huruvida företaget eller intervjupersonen är entreprenöriell, vilket gör att studien friskriver sig från att behöva söka efter godtyckliga entreprenörsattribut, såsom ihärdig, flexibel och rådig. 19

20 Koncern som tillväxtinkubator för småföretag 2.3 Shared Service Center Bergeron (2003) menar att Shared Service Center är en samarbetsstrategi där ett antal redan befintliga funktioner inom en organisation koncentreras till en ny, halvautonom affärsenhet vilken ges en ledningsstruktur som främjar effektivitet, värdeskapande, kostnadsbesparingar och förbättrad service. Vidare uttrycks att sättet ett Shared Service Center arbetar liknar det hos ett företag på den konkurrensutsatta marknaden, men med den skillnaden att kunderna utgörs av interna koncernmedlemmar (Bergeron, 2003). Bergeron (2003) anser att SSC kan beskrivas som en hybrid mellan redan etablerade och äldre servicemodeller, såsom centralisering, decentralisering och out-sourcing. Centralisering ger SSC tillgång till senaste teknologin, gör att företaget kan använda sig av economies of scale, samt att företaget kan göra nedskärningar och därmed klara sig med en mindre organisation. Decentralisering ger SSC mer kundfokus och en förmåga att förstå kundernas behov. Slutligen ger out- sourcing SSC förmågan att låta företaget slippa bördan av att behöva göra sådant som ligger utanför företagets kärnverksamhet. En annan definition som framförs av konsultbolaget Accenture (2005) är att SSC är en konsolidering av administrativa funktioner eller stödfunktioner (såsom HR, finans, IT och inköp) från flera avdelningar till en enda organisatorisk enhet vars enda syfte är att tillhandahålla servicetjänster så effektivt och kostnadseffektivt som möjligt. Schulz et al (2009) har i en genomgång av forskningsanknutna artiklar letat efter vilka som är de mest förekommande elementen i definitioner av SSC. De menar att det inte finns någon allmängiltig definition av begreppet Shared Service Center, men de pekar samtidigt på ett antal förklaringselement som är återkommande i de flesta av definitionerna. De menar att SSC är ett organisatoriskt koncept med följande attribut: konsolidering av processer inom koncernen för att kunna reducera kostnader dess kärnkompetens är att leverera stödprocesser är en separat organisatorisk enhet inom koncernen skaffar sig kännedom om hur externa konkurrenter bedriver sin verksamhet kostnadsreducering är den största drivkraften till att implementera ett SSC har en klar fokus på interna kunder drivs som ett företag Fördelar och nackdelar med SSC Ejdemark & Nilsson (2006) beskriver fördelar och nackdelar med att införa ett Shared Service Center inom en verksamhet. På ett övergripande plan kan fördelarna beskrivas ha att göra med en enda sak, nämligen högre effektivitet, vilken leder till reducerade kostnader som ofta är det tyngst vägande skälet till varför en organisation inför ett Shared Service Center. Nackdelarna kan på liknande sätt hänföras till en viktig punkt, vilken är att ett Shared Service Center blir mindre flexibelt än tidigare lösningar och att det blir svårare att göra individuella anpassningar än tidigare. Följande är en lista över samtliga för- och nackdelar som Ejdemark & Nilsson (2006, s ) anser vara centrala vid bildande av ett Shared Service Center: Fördelar/möjligheter; Mer kundfokus genom att ett processynsätt ger högre kvalitet Effektiviseringspotential i form av minskade administrativa kostnader som möjliggör ökad produktivitet Synliggöra kostnader och möjliggöra jämförelser med andra (benchmarking) som ger ett ökat intresse för goda exempel Mindre sårbart när det finns fler med samma kompetens. Detta möjliggör också specialisering och djupare kunskap inom området Flexibel resursallokering Personalen upplever att deras arbete övergår till att betraktas som kärnverksamhet i shared servicemiljön, vilket medför att arbetsplatsen blir attraktiv och ökar dess status 20

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED.

ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED. ADITRO OUR FOCUS BENEFITS YOURS ÖKA DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET OCH ANPASSNINGSFÖRMÅGA 2014-08-20 COPYRIGHT ADITRO. ALL RIGHTS RESERVED. 1 Innehåll»Presentation av Per och Mårten och Aditro (superkort vi

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele

Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Strategic Direction through Purchasing Portfolio Management: A Case Study Cees J. Gelderman och Arjan J. van Weele Inledning Kraljic presenterade 1983 en matris som behandlar inköp och leverantörsstrategier.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Incitament för effektivitet och kvalitet

Incitament för effektivitet och kvalitet Incitament för effektivitet och kvalitet Trafikanalys 20 april 2012 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad Vägar och järnvägar - historien Transportinfrastrukturens utveckling Offentlig sektor

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Fem vanliga fallgropar

Fem vanliga fallgropar EN MINIRAPPORT från CERTUS GROWTH Fem vanliga fallgropar vid utveckling i mindre bolag Av David Tegenmark, Certus Growth Certus Growth arbetar för att entreprenörer i kunskapsföretag ska lyckas. Vi bidrar

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING

EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING EFFEKTIVA PROJEKT MED WEBBASERAD PROJEKTLEDNING Skapa initiativ för din projektgrupp för att lyckas Webinar 2012-03-08 VAD ÄR PROJECTPLACE? SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE I SIFFROR Grundades 1998

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Hur skapas långsiktig tillväxt? Kännetecken och utmaningar för en kontinuerlig företagstillväxt

Hur skapas långsiktig tillväxt? Kännetecken och utmaningar för en kontinuerlig företagstillväxt Hur skapas långsiktig tillväxt? Kännetecken och utmaningar för en kontinuerlig företagstillväxt Leona Achtenhagen och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Tillväxtföretagens organisering,

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10

INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT. Webinar 2012-05-10 INITIATIVKRAFT LEDER TILL FRAMGÅNGSRIKA PROJEKT Webinar 2012-05-10 PROJECTPLACE ÄR EN SAMARBETSTJÄNST ONLINE PROJECTPLACE Social collaboration tool 750 000 användare 150 länder 7 språk PROJECTPLACE Social

Läs mer

Sammanfattning Solna 2009-10-06

Sammanfattning Solna 2009-10-06 NCC HR - Förstudie HR organisation, processer och IT-stöd Sammanfattning Solna 2009-10-06 Nuläge NCCs verksamhet bygger till största delen på lokalt utförande av arbetet och en decentraliserad beslutsmodell.

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg

ERGONOMI & HUMAN FACTORS SÄLLSKAPET SVERIGE. Göran M Hägg Göran M Hägg Keynotes: Scania - success based on healthy and dedicated employees Robert Dubois, Scania, Södertälje How you, with the help of rhythm, improve moving patterns, stimulate cognition, emotion

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

SHARED SERVICE CENTER

SHARED SERVICE CENTER inbjudan till konferens i Stockholm den 9-10 maj 2012 TALARE FRÅN KF Shared Services Christer Jönsson ABB Ingrid Wåhlberg Volvo Business Service Elisabeth Rocke Lönsam koncentration av tjänster för optimerad

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information

Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information Nya sätt att sälja Livsmedel - nya krav på information GS1 Seminarium Lena Sparring 28 Maj 2013 Detta är ICA Det här är ICA-idén Enskilda handlare i samverkan, som framgångsrikt kombinerar mångfald och

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Professor, Human Factors, inriktning

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG

AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG PROGRAMUTBUD AFFÄRSPROGRAM FÖR INDIVIDER OCH FÖRETAG BUSINESS IN PROGRESS IHM MANAGEMENT IS DOING THINGS RIGHT, LEADERSHIP IS DOING THE RIGHT THINGS. PETER DRUCKER IHM School in Progress IHM verkar mitt

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt

Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt Undersökningar behövs, men gör om och gör rätt Fel analys ger verkningslösa åtgärder DEBATT Ett av de stora problemen med dagens medarbetarundersökningar är att enkäterna består av ett stort antal standardiserade

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.

Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd. Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. för rollen som

Uppdragsbeskrivning. för rollen som Uppdragsbeskrivning för rollen som VD Välkommen till FDT 04/09 2015 EEL-koncernen, i vilken bland annat kedjorna ELON, Elkedjan samt Euronics Norge verkar, satsar stort i Luleå. Under det senaste året

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

DEN FINANSIELLA SEKTORN

DEN FINANSIELLA SEKTORN CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2012:5 M O IN S R E T N E C L L A C E IN-HOUS DEN FINANSIELLA SEKTORN In-house call centers inom den finansiella sektorn: strategisk kontext,

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer